Sök i Ratio Lex

Bevillning?;- Utskottets Betänkande N:o 10

1882-04-21 · 53 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1882:10, Bevillning?;- Utskottets Betänkande N:o 10

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning?;- Utskottets Betänkande N:o 10.

1

N:o 10.

Ank. till Biksd. Kansli den 21 April 1882, kl. 7 e. m.

Betänkande, angående tullbevillningen.

Uti'' nådig proposition, N:o 32, har Kong!. Maj:t, under förutsättning

af Riksdagens bifall till Kong! Maj:ts den 13 sistlidne Januari aflåtna nådiga

proposition angående med Frankrike afskräde nya handels- och sjöfartstraktater

samt med åberopande af ett förstnämnda proposition bilagdt statsrådsprotokoll

öfver finansärenden för den 28 Februari innevarande år, föreslagit

Riksdagen, att ny, vid propositionen fogad tulltaxa måtte varda antagen

att lända till efterrättelse från och med den dag, då nämnda traktater

komme att träda i gällande kraft.

Sedan, med föranledande deraf att den med Frankrike den 14 Februari

1865 afskräde handelstraktat blifvit från nämnda lands sida uppsagd,

Kong!. Maj:t den 29 September 1876 tillsatt en komité med uppdrag

att framlägga förslag till de ändringar i tulltaxan, som af förhållandena

kunde anses påkallade, livilket uppdrag var komitén lemnadt under

förutsättning, att de förenade rikenas handels- och sjöfartsförbindelser med

Frankrike fortfarande skulle komma att utgöra föremål för särskild! traktatsaftal,

hvilande på likartade grunder med den då gällande traktaten, förständigade

Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 26 September 1879 komitén att

taga i öfvervägande, livilka förändringar i gällande tulltaxa kunde höra vidtagas,

derest ett dylikt aftal icke komme till stånd.

Genom nådigt bref den 21 Maj 1880 uppdrog Kongl. Maj:t vidare

åt samma komité att verkställa den omfattande och sorgfälligt granskning af

rikets lmfvudsakligaste näringars och industrigrenars ställning, hvarom Riksdagen

i underdånig skrifvelse af den 7 Maj samma år anhållit.

Bih. till Biksd. Brok 1882. 5 Sami. 1 Afd. 10 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 10.

Den 18 Februari innevarande år hade komitén, på grund af omförmälda

särskilda uppdrag, afgifvit underdåniga betänkanden dels angående

näringarnes ställning, dels med förslag till tulltaxa, I dessa betänkanden

hade komitén framhållit, hurusom den verkstälda undersökningen af näringarnes

ställning icke gåfve anledning att ifrågasätta giltigheten af de. grundsatser,

Indika under de tre senaste årtiondena mer och mer vunnit tillämpning

i vår tullagstiftning. Den närvarande tidpunkten hade emellertid å

andra sidan icke ansetts gynsam för ett fortgående på den hittills inslagna

banan genom mera betydande nedsättningar i det vår industri ännu beviljade

skydd eller mera genomgripande förändringar i öfrig! Det förslag

till tulltaxa, komitén uppgjort, hviladé fördenskull på grundsatsen att för

närvarande i fråga om denna beskattnings liufvudgrunder vidblifva status quo.

Detta hade dock icke hindrat komitén att föreslå jemkningar i fråga om

åtskilliga tullsatser, i några fall till höjande af den nuvarande tull satsen, i

synnerhet der fråga varit om öfverflödsvaror, i andra fall till sänkning af

hittills gällande tullsatser, hvarigenom särskilt ganska många förbrukningsartiklar

blindt föremål för tullindring. Hufvudsakligen vore dock de förändringar

i tulltaxan, komitén föreslagit, af öfvervägande formel natur,

åsyftande så väl större reda och enkelhet vid taxans tillämpning som ock

större egentlighet i fråga om tullbeskattningen af artiklar, som äro hvarandra

närstående eller mellan hvilka i förevarande afseende måste finnas ett

bestämdt, hittills i vår tullagstiftning icke alltid nog uppmärksammadt förhållande.

Särskild! hade komitén, med ledning af den erfarenhet, som kunnat

hemtas af de tullbehandlingstvister, som under de senare åren förekommit,

sökt åt taxan gifva en lydelse, som skulle så vidt möjligt undanrödja hittills

förefintliga brister, otydligheter eller rent af uppenbara orimligheter.

Detta komiterades förslag har hufvudsakligen lagts till grund för ofvanberörda,

af Kongl. Maj:t afgifna förslag till ny tulltaxa. I några punkter

skiljer sig dock detta från komiténs förslag. Under det nemligen detta är

uppgjordt utan hänsyn till någon traktat med Frankrike, har Kongl. Mapts

förslag blifvit aflåtet under förutsättning af Riksdagens bifall till den nådiga

propositionen angående med Frankrike afslutade nya handels- och sjöfartstraktater.

I följd häraf hafva uti det sistnämnda förslaget blifvit införda

de uti traktaten förekommande bestämmelser, som hafva afseende på vår

tullagstiftning, hvarjemte jemkningar i tullsatserna egt rum för några artiklar,

som väl ej förekomma i traktaten, men äro i tullbeskattningshänseende

likställigt med någon deri upptagen artikel. Härförutom innehåller det Kongl.

förslaget en och annan, af nyssnämnda förhållande oberoende • skiljaktighet

från komiténs förslag, stundom förestafvad af omsorg för näringslifvets kraf,

stundom af statskassans behof.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10. 3

Då Utskottet, till hvars förberedande handläggning ifrågavarande proposition

blifvit hänvisad, i flertalet fall funnit sig böra biträda det af Kong!.

Maj:t aflåtna förslaget till ny tulltaxa, skulle det otvifvelaktigt leda till

onödig vidlyftighet, derest Utskottet i fråga om hvarje artikel i tulltaxan

gjorde särskild hemställan till Riksdagen. Endast i de fall, der Utskottet

haft särskilda framställningar att besvara eller eljest funnit sig böra föreslå

bestämmelser, afvikande från Kongl. Maj:ts förslag, kommer derför Utskottet

att här nedan göra sådan hemställan, men deremot att i ett sammanhang till

antagande framställa alla öfriga af Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser.

Så väl i det ena som i det andra fallet anser emedlertid Utskottet, att Riksdagens

beslut i ämnet böra fattas under förutsättning att handels- och sjöfartstraktaterna

med Frankrike blifva från fransk sida definitivt antagna.

I motsatt händelse torde Utskottet böra lemnas tillfälle att afgifva förnyadt

Utlåtande angående tullbevillningen.

Utskottet hemställer alltså:

Do.

att Riksdagens beslut i anledning af nedanstående framställningar

måtte fattas under förutsättning att handelsoch

sjöfartstraktaterna med Frankrike blifva från fransk

sida definitivt antagna, samt att i motsatt händelse Utskottet

lemnas tillfälle att afgifva förnyadt utlåtande

angående tullbevillningen.

2:o.

Under rubriken Band förekommer efter tariffnumret 26 en anmärkning

af följande lydelse:

»Anm. 1. Är i sidenband inväfdt annat spånadsämne till någon obetydlig

del, skall bandet dock förtullas såsom helsiden. Såsom halfsiden tullbehandlas

hvarje annan bandväfnad, deri silke ingår, äfven om detta utgör

blott en ringa beståndsdel.»

För att tydligare utvisa, att med denna anmärkning icke afses att

åstadkomma någon inskränkning uti den näst ofvan gifna föreskriften, att

elastiska band, hvari kautschuk, guttapercha eller likartade ämnen ingå, skola,

äfven om de för öfrigt bestå af silke, hänföras under »band, andra slag»

(N:o 26), får Utskottet hemställa,

Band.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevilhiings- Utskottets Betänkande N:o 10.

att andra punkten uti ifrågavarande anmärkning må

erhålla följande förändrade lydelse:

»Såsom halfsiden tullbehandlas hvarje annan icke elastisk

bandväfnad, deri silke ingår, äfven om detta utgör

blott en ringa beståndsdel.»

3:o.

Blomster- Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (K: o 84) anför Herr Jöns

lokar. Rundbäck, hurusom odlingen af åtskilliga kulturväxter och frön i vårt land

å ena sidan vore förenad med stora kostnader, men å andra sidan lemnade

jordbruks- och trädgårdsalster af synnerlig godhet. För att bereda denna för

landets kultur så värderika produktion ett, enligt motionärens mening, välbehöfiigt

skydd emot utländsk täflan, föreslår derföre Herr Rundbäck, att åtskilliga

nu tullfria växter och frön måtte åsättas högre eller lägre tullsatser,

samt deribland, att artikeln Blomsterlökar måtte beläggas med en tull af 10

öre per kilogram.

Då större delen af de blomsterlökar, som hit införas, torde användas

af härvarande trädgårdsodlare, har Utskottet emellertid ansett det ingalunda

vara förenligt med trädgårdsodlingens intresse att medelst tullbeskattning fördyra

ifrågavarande artikel, hvadan Utskottet hemställer,

att Herr Rundbäcks motion i nu anmärkta del icke må

af Riksdagen godkännas.

4:o.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 119) har Herr

E. G. Boström, i ändamål att tullkomiténs betänkande i sin helhet må

kunna blifva föremål för Riksdagens öfverläggning och beslut, och ej endast

med den begränsning som Kong!. Maj:ts proposition innebär, hemstält, att

i alla de fall, der vare sig tullkomitén eller reservanter inom densamma föreslagit

högre tullsatser än de, som finnas upptagna i det af Kongl. Maj: t

afgifna tulltaxeförslag, dessa högre tullsatser måtte af Riksdagen godkännas.

Rörande artikeln Bly har en reservant föreslagit, att densamma skall

vara underkastad följande, från Kongl. Maj:ts förslag afvikande tullsatser,

nemligen: oarbetadt 4 öre, arbetad7, ej specificeradt: plåtar och bleck 8 öre

samt omåladt och olackeradt 12 öre, allt per kilogram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnihgs-Utskottets Betänkande N:o 10.

o

Då emellertid dessa artiklar är o af väsentlig vigt för flera inhemska

näringar samt särskild! för åtskilliga allmänt nyttiga anläggningar, anser Utskottet

det mindre välbetänkt att i afseende å dem göra någon afvikelse frän

de allmänna grundsatser, som genomgå vår tullagstiftning. Utskottet hemställer

derföre,

att Herr Boströms motion uti ifrågavarande del måtte

lem nas utan afseende.

5:o.

Af Kong! Maj:ts nådiga proposition N:o 24 samt ett densamma hi -Bränvin

lagd! utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 3 Januari Spnt

1882 inhemtas, att, sedan Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 11 Februari

nästlidna år till Bevillnings-Utskottet öfverlemnat tre särskilda, af åtskillige

vin- och spirituosahandlande i Stockholm, G öteborg och Norrköping till Kongl.

Maj:t ingifna underdåniga ansökningar om vidtagande af lagstiftningsåtgärder

i fråga om den handel med spritvaror, som af utländingar här i landet idkades,

så hade Riksdagen i underdånig skrifvelse den 7 April samma år

tillkännagifvit, att vid pröfning af nämnda ansökningar äfvensom af eu inom

Riksdagen i ämnet gjord framställning befunnits, att ifrågavarande handel i

allmänhet tillginge på det sätt, att resande agenter för utländska handelshus

af ett stort antal personer upptog^ order å smärre belopp spirituösa, hvarefter

dessa, hvart för sig, från utlandet tillsändes köparne. Då emellertid

denna rörelse måste anses stridande emot de principer, som läge till

grund för gällande lagstiftning angående bränvinshandelns ordnande, samt den

dessutom lände till förfång för de inhemska spritvaruhandlandena, hvilka

måste vidkännas icke obetydliga utgifter för rättigheten att idka minuthandel

med bränvin, hade Riksdagen ansett nämnda rörelse böra genom lagstiftningen

motverkas. I anseende härtill hade Riksdagen beslutat, att 4 § 1 mom.

i bränvinsförsäljningslagen skulle erhålla eu i sådant syfte förändrad lydelse.

Efter det Kommerskollegium erhållit nådig befallning att yttra sig

öfver Riksdagens berörda förslag, hade kollegium den 7 Oktober sistlidna år

afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet, deri kollegium, som i likhet med Riksdagen

funnit det vara af rättvisans kraf och fosterlandets intresse påkalladt,

att den inhemska spritvaruförsäljningen icke betungades med högre afgifter än

den, som genom kringresande agenter Bär i riket bedrefves för utländske försäljares

räkning, likväl funnit det af Riksdagen framstälda förslag till afhjelpande

af denna ojemnhet icke vara för det åsyftade ändamålet tillfyllest
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillnings-Utsleoltets Betänkande N:o 10.

görande. Ville man, såsom Riksdagen åsyftat, motverka det förfång för inhemske

spritvaruhandlare, som kunde uppstå deraf, att genom kringresande

agenters bemedling utländska spritvaror i mindre qvantiteter direkte infördes

af härvarande konsumenter, vore, enligt kollega mening, den enda praktiska

utvägen att uppnå detta ändamål att för sådan införsel af spritvaror bestämma

förhöjda tullafgifter. Men så länge den med Frankrike år 1865 afskräde

handelstraktat vore gällande, syntes eu sådan åtgärd icke utan fördragsbrott

kunna vidtagas. Införselafgifterna för franskt drufbränvin vore

nemligen i Art. 7 af nämnda traktat noga bestämda, hvadan varan icke ensidigt

kunde betungas med ytterligare umgälder.

Fn likartad uppfattning hade uttalats jemväl af Kongl. Generaltullstyrelsen

uti ett den 10 November 1881 afgifvet underdånigt utlåtande i anledning

af eu utaf bränvinslagstiftningskomitén uti skrifvelse af den 20 December

1878 gjord framställning i samma ämne, hvilken blifvit till bemälde

Kongl. Styrelse remitterad.

1 likhet med Kommerskollegium har Kongl. Maj:t ansett den af Riksdagen

beslutade ändring af 4 § 1 mom. i bränvinsförsäljningslagen icke vara

af beskaffenhet att på ett tillfredsställande sätt lösa den uppgift lagstiftaren

i förevarande fall för sig uppstält. Deremot syntes detta syfte kunna uppnås

på eu annan väg, sedan de hinder för dess beträdande, som ansetts ligga

i den nu gällande handelstraktaten med Frankrike, inom kort icke längre

förefunnes. Härmed åsyftades att låta vid införsel af sprit i mindre partier

än 15 kannor tullen utgå med en tilläggsafgift utöfver den i allmänhet bestämda

tullsatsen, hvilken tilläggsafgift skulle motsvara den inhemska minuthandelsafgiften.

På önskvärdheten att åstadkomma en sådan anordning fästes

vid traktatsförhandlingarne med Frankrike särskild uppmärksamhet, och de

franska ombuden medgåfvo, att derigenom traktatens bestämmelser icke träddes

för nära. De förbehåll af de förenade rikenas fullmäktige, hvilka upprepas

i den vid handelstraktaten fogade deklaration, afse just åsättandet af en dylik

tilläggsafgift å de smärre spritpartierna vid deras införsel. Genom denna

tilläggsafgift skulle utjemnas det obestridliga missförhållande, som nu egde

rum, att den, som direkt från utlandet inköpte en mindre spritqvantitet, undginge

att få varan belagd med den minuthandelsafgift, hvilken han skulle få

vidkännas, om han inom landet köpte samma qvantitet. Detta innebure en

ojemnhet i beskattningen, hvilken så mycket hellre syntes böra undanrödjas,

som den tillika kunde i vissa fall lända till förfång för de inhemske spritvaruhandlandena.

Gränsen för de qvantiteter, som skulle drabbas af tilläggsafgiften, kunde

emellertid ej sättas högre än intill 15 kannor. Yäl vore sprithandeln inom

landet fullkomligt fri först för qvantiteter af 100 kannor. Men märkas

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 10.

måste, att för den så kallade mindre partihandeln väl gälde vissa reglementariska

föreskrifter, men att den ej vore underkastad någon särskild, på varan

lagd beskattning. Dä emellertid tulltaxan vore uppstäld efter det metriska

måttsystemet, måste ifrågavarande bestämmelse i enlighet dermed affattas, och

tilläggsafgiften skulle derföre blifva 10 öre per liter samt utgå för qvantiteter

understigande 40 liter, Indika båda siffror närmast motsvarade 25 öre påkänna

och 15 kannor.

Af dessa skäl har Kong!. Maj:t, under förutsättning af de med Frankrike

afslutade nya handels- och sjöfartstraktaternas godkännande, föreslagit,

»att i den tulltaxa, som i följd af nämnda traktaters trädande i tillämpning

måste utfärdas, måtte varda intagen bestämmelse derom, att, när bränvin och

sprit förtullas i mindre parti än 40 liter, den eljest stadgade tullafgiften skall

utgå med en förhöjning af 10 öre per liter».

Utskottet, som icke har något att erinra emot hvad Kong! Maj:t sålunda

föreslagit, hemställer,

att Riksdagen måtte besluta, att efter tariffnumret 81

skall inflyta en anmärkning af följande lydelse:

»Vid förtullning af bränvin och sprit i mindre partier än

40 liter, enligt de här ofvan för tullberäkning bestämda

grunder, skall tullafgiften förhöjas med 10 öre per liter.»

6:o.

I rubriken N:o 78 uti det af Kongl. Maj:t framlagda tulltaxeförslaget

har, på sätt jemväl nu eger rum, den traktatbestämda lägre tullsatsen å

franskt drufbränvin blifvit medgifven allenast för den händelse, att varan

är i Frankrike tillverkad och derifrån sjöledes direkte införes. Fn sådan

föreskrift synes dock stå i uppenbar strid emot den i de flesta af våra med

andra makter afslutade handelstraktater förekommande bestämmelsen, att det

ifrågavarande landets naturalster och tillverkningar skola införas till Sverige

under samma vilkor som liknande varor från den i Sverige mest gynnade

främmande nation och icke vara underkastade andra eller högre afgifter, af

hvad namn de vara må, än dessa. I sak torde visserligen ifrågavarande

tullnedsättning icke ega betydelse för något annat land än Frankrike, enär

veterligen bränvin af vindrufvor endast derstädes tillverkas. Men Utskottet

anser det vara af vigt att undvika äfven skenet af åsidosättande utaf trakta

tbestämda förpligtelse!’, i följd hvaraf Utskottet hemställer,

s. 8 Kontrollera mot PDF

Böcker och

loktryck.

8 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

a) att rubriken N:o 78 måtte erhålla följande förändrade lydelse:

»då varan är i Frankrike eller dermed genom traktat

likstäldt land tillverkad och derifrån sjöledes direkte införes»;

och

b) att den efter rubriken N:o 81 införda anmärkning, som

handlar om vilkoren för åtnjutandet af ifrågavarande tulllindring,

må blifva affattad på följande sätt:

För tillgodonjutande af den för bränvin och sprit under

tariffnumret 78 här ofvan medgifna nedsättning i tullafgiften

skall vid införseln för tullmyndigheten antingen

genom en officiel förklaring, afgifven inför embetsmynhet

å produktionsorten, eller ock genom ett af föreståndaren

för tullkammaren å utskeppningsorten utfärdadt intyg

styrkas, att varan är af vindrufvor och i Frankrike

eller annat dermed genom traktat likstäldt land tillverkad;

börande båda dessa slag af intyg vara bekräftade

medelst intyg, utfärdadt af svensk konsul eller vice konsul

i den hamn, der inlastningen egt rum.

7:o.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 120, anför Herr

Grumaelius, hurusom det måste anses synnerligen olämpligt, att tryckpapper

vore underkastadt tullafgift, i hvilken dessutom Kongl. Maj:t nu föreslagit

en icke obetydlig förhöjning, under det att boktryck finge tullfritt införas.

Följden häraf vore, att förläggare för att undgå papperstullen läte trycka

böcker och tidningar i Tyskland eller Danmark, hvarefter de hit infördes.

För de svenska boktryckerierna vore det naturligtvis svårt att bestå i

denna täflan, då ett för deras industri sä vigtig! material som papper vore

underkastadt tull, under det att den färdiga produkten vore tullfri. På

grund häraf framställer Herr Gumaelius alternativt följande förslag,

»att i utlandet verkstäldt boktryck å svenskt språk måtte, jemte

planscher, som tillhöra sådant tryck, förtullas lika som sjelfva papperet»,

eller

»att, om boktryck bibehålies tullfritt, tullen å tryckpapper borttages,

och att det papper, som tillverkats för tryck, tullbehandlas

såsom tryckpapper.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10. 9

Intill år 1875 voro på svenska språket författade böcker, med åtskilliga

undantag, underkastade en tullsats af 15 öre per skålpund. Vid

1874 års riksdag medgafs emellertid, på framställning af Bevillnings-Utskottet,

tullfrihet för dessa äfvensom för boktryck. Såsom stöd för ifrågavarande

framställning åberopade Utskottet ett af delegerade för svenska bokförläggare

föieningen äfvensom af boktryckerisocietetens ordförande afgifvet utlåtande,

deri denna förändring förordades, under anförande bland annat, att det endast

undantagsvis förekomme, att tryckning af svenska böcker verkstäldes i utlandet.

Jemväl nu har uppgifvits, att sådant i någon större skala egerrum

endast i afseende a biblar, psalmböcker och andra för synnerligen vidsträckt

spi idning afsedda andaktsböcker, hvilka med fördel kunna mångfaldigas medelst

fasta klichéer.

Under sadana förhallanden, och då det icke kan anses välbetänkt att

lägga något hinder i vägen för den största möjliga spridning af dylik, till

den religiösa kulturens befrämjande afsedd litteratur, hemställer Utskottet,

att Herr Gum ad i i motion i denna del måtte af Riksdagen

lemnas utan afseende.

8:o.

Beträffande artikeln Bönor beslutade 1880 års Riksdag, att för densamma

skulle vid införsel till riket erläggas en s. k. inregistreringsafgift med

1 öre per kilogram.

I det nu föreliggande tulltaxeförslaget hemställes, att bönor må utan

att vara underkastade sådan afgift i riket införas.

Deremot förutsätter Friherre Ktinckoivström uti en inom Första Kammaren

väckt motion (N:o 3), angående skyddstull på åtskilliga produkter af jordbruksnäringen,

att ifrågavarande inregistreringsafgift skall fortfarande bibehållas,

hvarjemte Herr Boström uti sin ofvan omförmälda motion föreslår, att

afgiften skall, bibehållen till samma belopp, såsom tullsats fastställas och i

taxan upptagas.

Då det emellertid icke torde kunna anföras något giltigt skäl för att

i detta fall afvika från den i allmänhet erkända regeln, att de födoämnen,

som ingå i den allmänna förbrukningen, icke böra med tullafgifter fördyras,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte, med afslag å ifrågavarande motioner,

godkänna hvad Kongl. Maj:t härutinnan föreslagit.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1882. 5 Samt. 1 Afd. 10 Raft. 2

Bönor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Celluloid.

Fläsk.

i() Bevillmngs- Utskottets Betänkande N:o 10.

9:o.

För åstadkommande af följ (katighet i afseende å tullbehandlingen af

likartade varor, hemställer Utskottet,

att efter tariffnumret 90 måtte inflyta en anmärkning

af följande innehåll:

»Afdrag i vigten göres ej för fodral, askar, papper eller

dylikt omslag, hvari arbeten af celluloid inkomma, eller

för kartor, hvarå de äro uppfästade.»

10:o.

Uti sin nyssnämnda motion föreslår Friherre Klinchowström, att artikeln

Fläsk måtte åsättas en tull af 5 kronor per centner eller omkring 11,76 öre

per kilogram. 0

Enahanda förslag framstäldes af samme motionär vid 1880 ars riksdag.

Utur Bevillnings-Utskottets då afgifna afstyrkande utlåtande tillåter sig

Utskottet här anföra följande:

»De allmänna skal, som tala emot en införseltull a denna vara, hafva

mångfaldiga gånger blitvit såväl i Riksdagens Ivamiai som af föregående

Bevillnings-Utskott påpekade, hvadan Utskottet nu icke anser nödigt att ånyo

upprepa desamma. Utskottet vill endast erinra derom, att af de 293,103

centner fläsk, som enligt Kommerskollegii uppgifter under år 1878 importerats,

större delen, eller 167,595 centner, införts ifrån Storbritannien och Irland.

Sistberörda qvantitet torde utan fara för misstag kunna antagas till allra

största delen utgjorts af amerikanskt fläsk, hvilket jemväl torde vara förhållandet

med största delen af de öfver Lubeck, Hamburg, Bremen in. fl.

europeiska handelsplatser införda qvantiteter. Detta slags fläsk är, som väl

bekant, hos oss nästan uteslutande föremål för den arbetande klassens förbrukning,

under det deremot de mera bemedlade klasserna hufvudsakligen använda

inhemskt fläsk. Det amerikanska fläsket är betydligt billigare än det

inhemska. Att nu genom en tullsats a fläsk tvinga ai betande att antingen

dyrare betala det amerikanska fläsket eller att för högre pris. inköpa sådan

inhemsk vara synes Utskottet icke vara med rättvisa och billighet Öfverensstämmande.

Icke heller lärer väl med god hushållning öfverensstämma att genom

lagstiftningen söka förhindra det varubyte, som på samma gång med
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

11

gifver, att billigare födoämnen från utlandet införas, och att inhemska dyrbarare

kunna till utlandet afsättas. Exporten af fläsk är väl ännu icke af stor betydelse,

men då exporten af svinkreatur år 1878 uppgick till mera än 20,000

stycken, lärer denna byteshandel otvifvelaktigt hafva ländt till landets fördel.»

De tvenne sist förflutna årens erfarenhet har icke jäfvat den uppfattning,

som här blifvit uttalad. Införseln har fortfarande utgjorts hufvudsakligen

af det billiga amerikanska fläsket, under det att exporten af lefvande

svin uppgått år 1879 till 14,374 och år 1880 till 21,642 stycken.

Utskottet får på grund häraf hemställa,

att Friherre Klinckowströms motion i nu anmärkta del

icke måtte af Riksdagen bifallas.

ll:o.

Uti sin ofvannäinnda motion föreslår Herr Rundbäck, att Frukter och

Bär samt Grönsaker,, ej specificerade, friska, skola åsättas en införseltull af

10 öre per kilogram.

Då den undersökning och tidsutdrägt, som af en varas tullpligtighet

alltid förorsakas, skulle för en sådan vara som friska frukter och bär lätteligen

medföra skada för sjelfva varan, hemställer Utskottet,

att Herr Rundbäcks motion i denna del icke må af

Riksdagen godkännas.

12:o.

Likaledes hemställer Herr Rundbäck, att artikeln Frö, andra slag, ej

specificerade, må åsättas följande tullsatser, nemligen:

För blomster- och trädgårdsfrö ................................. 50 öre,

» hamp- och linfrö .............................................. 10 »

» kål-, h vitbets-, rot-, rof- och rapsatfrö ........... 15 »

» klöfver- och gräsfrö, alla slag ........................ 10 »

allt per kilogram.

I afseende å dessa artiklar gäller detsamma, som i 2:dra punkten blifvit

anfördt angående blomsterlökar. De användas hufvudsakligen af landets

trädgårdsodlare och jordbrukare. De föreslagna tullsatserna skulle fördenskull

ingalunda lända flertalet af desse till gagn, hvadan Utskottet heipställer,

Frukter,

m. m.

Frö.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

Garn.

Gryn.

att Herr Rundbäcks ifrågavarande framställning måtte

lemnas utan afseende,

13:o.

För Garn, bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å bobiner,

såväl ofärgadt som färgadt eller tryckt, alla slag, föreslås i det af Kong!

Maj:t aflåtna tulltaxeförslaget nedsättning i tullsatserna, för det ofärgade från

19 till 15 öre, och för det färgade eller tryckta från 33 till 30 öre, allt per

kilogram.

Uti sin förut omnämnda motion yrkar Herr Boström, att nu gällande

tullsatser å bomullsgarn må bibehållas.

. Då emellertid tullsatserna å åtskilliga slag af bomullsväfnader blifvit

genom den nya handelstraktaten med Frankrike nedsatta, fordrar eu billig

hänsyn till bomullsväfverierna, att en motsvarande jemkning i tullen på

bomullsgarn medgifves, helst denna för närvarande uppgår ända till 50 procent

af tillverkningskostnaden för medelfint garn.

Utskottet hemställer derföre,

att Riksdagen måtte godkänna hvad Kongl. Maj:t i

detta afseende föreslagit.

14:o.

Uti det af Kongl. Maj:t aflåtna tulltaxeförslaget är den för artikeln

Gryn stadgade inregistreringsafgift upphäfd.

Deremot föreslår Herr Boström uti sin meranämnda motion, att rubriken

Gryn skall erhålla följande lydelse:

Gryn:

af spanmål; se spanmål.

ris- och rismjöl ...................................... 1 kilogram 5 öre,

andra slag ............................................. 1 » 10 »

Likaledes hemställer Friherre Klinckowström, att Gryn af andra slag

än korn- och hafregryn måtte åsättas tull med 1 krona 30 öre per centner,

eller omkring 3,oö öre per kilogram.

Då emellertid Gryn ingå såsom födoämnen i den allmänna förbrukningen,

och särskild! risgryn utgöra ett synnerligen billigt samt fördenskull äfven för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

den arbetande^ klassen icke ovigtigt födoämne, kan Utskottet icke biträda

motionärernes åsigt, utan hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t i denna del föreslagit måtte af

Riksdagen bifallas,

förn.

Vidare yrkar Herr Boström, under hänvisning till hvad af åtskilliga

.reservanter inom tullkomitén blifvit anfördt, att tullsatsen å Sulläder och

Bindsulläder måtte bestämmas till 24 öre per kilogram.

^Såsom skäl för en sådan åtgärd åberopas, att sedan tullsatsen å nämnda

vara år 1875 nedsattes till sitt nuvarande belopp, hade importen, särdeles af

amerikanskt s. k. hemlockläder, i hög grad stigit. Samtidigt hade tillverkningen

inom landet af sulläder i betydande man gått tillbaka, samt flera dyrbara

anläggningar för sullädersberedning i följd deraf måst nedläggas. En

tullförhöjning vore derföre oundgänglig för att åt landet bevara en vigtig

industri. En sådan borde ock så mycket hellre vidtagas, som tullsatsen å

sulläder i Norge uppginge till det af motionären nu föreslagna belopp.

Införseln af sulläder har onekligen sedan medlet af sistförflutna årtionde

i hög grad tillvuxit. Under det nemligen denna införsel år 1875 utgjorde

1,662,050 skålp., uppgick den år 1880 till 3,959,585 skalp. Samtidigt har

värdet af den inhemska tillverkningen nedgått från 3,522,171 kronor år 1874

till 1,631,143 kronor år 1880. Till en icke ringa grad torde emellertid detta

förhållande vara beroende på de tryckta affärsförhållanden, som under senare

hälften af 1870-talet inträdde i Nordamerikas förenta stater. Häraf

framkallades nemligen en stegrad export, äfven till mindre lönande pris, af

amerikanskt sulläder. Men oafsedt detta har det icke synts Utskottet vara

med rättvisa och billighet öfverensstämmande att, till fördel för ett antal

större eller mindre garfverier, fördyra eu vara, som uteslutande användes i

och för tillverkningen af beklädnadsartiklar, Indika i vårt klimat ovedersägligen

äro att hänföra till de oumbärligaste förnödenhetsvarorna.

Utskottet hemställer på grund häraf,

att Herr Boströms ifrågavarande förslag icke må af

Riksdagen godkännas,

Sulläder.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillning*-Utskottets Betänkande N:o 10.

Jern och

Stål.

16:o.

Uti en vid tullkomiténs betänkande fogad reservation hemställes, att

å följande artiklar af Jern och Stål, livilka för närvarande åtnjuta tullfrihet,

skola sättas högre eller lägre tullsatser, nemligen å tariffens N:o 233, innefattande

jernvägsskenor in. m. 3 öre, å X:o 234 inbegripande andra valsade

och smidda stänger m. in. likaledes 3 öre, a N:o 235 innefattande muttrai,

skrufvar in. in. 4 öre, å N:o 236 inbegripande valsade och smidda plåtar 6

öre samt å N:o 237 inbegripande ankare, kettingar, kedjor in. in. 3 öie, allt

per kilogram.

Genom Herr Boströms ofta nämnda motion har detta förslag gjorts till

föremål för Utskottets pröfning, och bär Utskottet dervid funnit berörda artiklar,

hvilka dels utgöra föremål för vidare bearbetning vid de mekaniska

verkstäderna, dels ock erfordras för jernvägarnes och sjöfartens behof, icke

böra, till förfång för dessa vigtiga näringsgrenar, genom tullbeskattning fördyras.

Utskottet hemställer alltså,

att Herr Boströms motion i denna del icke må af Riksdagen

bifallas.

17:o.

Då de i rubriken N:o 235 förekommande uttryck synas Utskottet mindre

egentliga, hemställer Utskottet,

att berörda rubrik må erhålla följande förändrade lydelse

:

»till rubriken N:o 233 ej hänförliga muttrar, skrufvar

och naglar om 12 millimeter eller deröfver i diameter.»

18:o.

Enär Krabbor af jern i afseende å det nedlagda arbetets beskaffenhet

närmast synas vara likställigt med de i tariffnumret 244 upptagna föremål,

hemställer Utskottet;

opaginerad Kontrollera mot PDF

lo

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 10.

att i slutet af rubriken N:o 244 må tilläggas orden:

»samt krubbor».

19:o.

Vidare får Utskottet tillstyrka,

att de vid rubrikerna N:is 249, 250 och 251 förekommande

siffror 1, 2 och 3 måtte utgå.

20:o.

Uti sin meranämnda motion yrkar Herr Boström, att Jernvägsmateriel Jernvägsskall

åsättas tull till 5 procent af värdet. materiel.

Emot denna tullsats kan emellertid anföras den omständighet, att de

med ifrågavarande artikel skäligen likartade tillverkningar, som falla under

rubriken Maskinerier och Redskap, jemlik! den nya handelstraktaten med

Frankrike fortfarande åtnjuta tullfrihet. Det måste vid sådant förhållande

anses mindre lämpligt, att olika regler i afseende å tullbehandlingen stadgas

för så likställiga föremål. Ett ännu vigtigare skäl emot ifrågavarande tullsats

kan hemtas derifrån, att sedan såväl staten som enskilda nedlagt, efter

våra förhållanden, ofantliga kapital i jernvägsanläggningar, det skulle vara

föga välbetänkt att fördyra den för jernvägarnes drift nödiga materiel samt

såmedelst försvåra en för landets ekonomiska utveckling ytterst vigtig industri,

hvars ställning redan derförutan icke kan anses lysande.

Utskottet hemställer på grund häraf,

att Herr Boströms motion uti förevarande del må af

Riksdagens lemnas utan afseende.

21:o.

Vidare föreslår samme motionär, att Kläder, ej specificerade, må be- Kläder.

läggas med en tullsats, som med 50 procent öfverstiger den för tyget bestämda

tull.

Då emellertid den nya handelstraktaten med Frankrike bestämmer

s. 16 Kontrollera mot PDF

Koppar.

Kreatur.

16 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 16.

ifrågavarande tullsats till 20 procent utöfver den tyget åsätta tull, hemställer

Utskottet,

att Herr Boströms motion jemväl i denna del må finnas

utan afseende.

22:o.

Uti den under tariffnumret 292 befintliga anmärkning 1 anser Utskottet

en mindre redaktionsförändring böra ega rum samt hemställer,

att de i berörda anmärkning förekommande orden »andra

ämnen» måtte utbytas emot orden annat ämne.

23:o.

Uti sin ofvan omförmälda motion hemställer Herr Boström, att tariffnumren

300, inbegripande Koppar: plåtar och andra ämnen för bearbetning,

och 301, innefattande bult och spik, må åsättas en tull af 15 öre per kilogram.

Af likartade skäl som de, hvilka i 16:de punkten af detta betänkande

blifvit anförda mot samme motionärs förslag om tull å åtskilliga lialffabrikat

af jern och stål, hemställer Utskottet,

att Herr Boströms ifrågavarande framställning må varda

af Riksdagen afslagen.

24:o.

Friherre Klinckowström föreslår, att Kreatur, hvilka allt sedan 1856—

1858 årens riksdag varit tullfria, måtte åsättas följande införseltullar:

Hästar, utom hingstar .................... 15 kronor per stycke,

Oxar ................................................... 12 » » »

Kor....................................................... 6 » » »

Ungboskap ..................................... 3 » » »

Kalfvar ........................................... 1 krona 50 öre per stycke,

Svin, utom fargaltar ....................... 3 kronor per stycke,

Digrisar.............................................; 1 krona » »

Får........................................................ 90 öre » »

Lam ................................................ 50 » » »

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

17

Utur tullkomiténs betänkande angående näringarnes ställning'' torde i

anledning af förevarande motion nedanstående redogörelse för utförselöfverskottet

af kreatur i årligt medeltal

ligen böra inflyta:

Hästar.

1850—1854 ................ — 578

1855—1859 ................ — 114

1860—1864 ........ + 291

1865—1869 .......... + 968

1870—1874 ................. + 563

1875—1879 ...... — 650

under de sex sista femårsperioderna lämp
-

Nötkreatur.

Får.

Svin.

+

233

269

—

292.

—

1,562

146

—

85.

—

666

+ 136

—

137.

+

13,822

+ 8,136

+

7,801.

+

18,301

+ 15,948

+

14,578.

+

22,808

+ 20,020

+

10,537.

Af förestående tabell framgår, att exporten af kreatur sedan år 1850

stigit i väsentligt högre grad än importen. Utskottet hemställer,

att hvad Friherre Klinckowström i afseende å artikeln

Kreatur föreslagit måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

25:o.

Uti en inom Första Kammaren väckt motion (K:o 32) föreslår Herr

Jöns Pehr sson, »att Riksdagen för sin del beslutar antingen en införseltull

på malen krita, som i det närmaste motsvarar den förut gällande, eller ock

den af Kong], Maj:t till 1880 års Riksdag föreslagna tullen af 50 öre per

100 kilogram, eller en högre, t, ex. 1 öre per kilogram».

Ett liknande. förslag framstäldes af samme motionär vid sistlidet års

riksdag, men vann icke Riksdagens bifall.

„ Under hänvisning till Bevillnings-Utskottets då afgifna afstyrkande

utlåtande hemställer Utskottet nu,

att Herr Jöns Pehrssons ifrågavarande motion måtte

lemnas utan afseende.

26:o.

För Kött, alla slag, föreslår Friherre Klinckowström en införseltull af

5 kronor per centner eller omkring 11,76 öre per kilogram.

Då denna vara, hvarför tullfrihet alltsedan 1856—1858 årens riksBih.

till Biksd. Prof. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 10 Käft. 3

Krita.

Kött.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Majs.

Ig Bevillnings-Wskottets Betänkande N:o It).

dag åtnjutits, utgör ett af de vigtigaste födoämnen och är föremål för allmän

förbrukning, hemställer Utskottet,

att Friherre Klinckowströms ifrågavarande förslag må af

Riksdagen lernnas utan afseende.

27:o.

Vid 1880 års riksdag beslutades, att artikeln Majs skulle åsättas en

tull af 1,5 öre per kilogram. Idet af Kong!. Maj: t nu aflåtna tulltaxeförslaget

hemställes, i öfverensstämmelse med hvad tullkomitén tillstyrkt, att denna

tullsats må upphäfvas. Skälen härför sammanfattas af tullkomitén pa tol
^

»Då Majs utgör ett särdeles kraftigt och värdefullt kreatursfoder, som

allt mera såsom sådant vunnit erkännande och användning, samt hvarje åtgärd

som på ett naturligt sätt kan bidraga till främjande af boskapsskötseln,

otvifvelaktigt förtjenar att beaktas och minst hör genom beskattning motarbetas

hvartill den omständigheten, att majs jemväl såsom råämne vid bränvinstillverkningen

användes, desto mindre lärer höra föranleda, efter som den

för våra klimatiska förhållanden synnerligen naturliga hränvinstillverkningen,

enligt sista tidens erfarenhet, hör och kan bedrifvas för export i stor skala

och°för sådant ändamål behöfver taga i anspråk icke blott tjenlig^ råämnen,

hvilka inom landet produceras, utan ock sadana från andia ländei, hai

komitén icke tvekat att i industriens och i synnerhet i jordbrukets eget intresse

föreslå fullkomlig tullfrihet för artikeln majs. Den vid 1880 ars riksdag

beslutade tullafgift, 1,5 öre per kilogram, utgör snart sagdt detsamma

som införselförbud. Införseln af majs, som år 1878. uppgick till 384 204

kubikfot år 1879 till 255,958 kubikfot och år 1880 till 2,232,600 kubikfot,

deraf allenast 50,090 kubikfot ånyo till utrikes ort utfördes, har under ar

1881 nedgått till en obetydlighet. Anmärkas må ock, att det sålunda uppställa

hindret för införsel af majs med skäl befaras göra ett svårt afbräck i

den på senare åren till eu icke obetydande exportaffär uppbrinna tillverkningen

af pressjäst, en tillverkning, som ingalunda skulle kunna i täflan med

utlandet hemta motsvarande förmån af ifrågasatt tullskydd.»

I motsats härtill föreslår Herr Boström, att majs skall vala under

kastad införseltull med 1 öre per kilogram. 1 ... , _

Då de skäl, som hlifvit af tullkomitén anförda för upphäfvande åt

maj stullen, synas Utskottet synnerligen beaktansvärda, hemställer Utskottet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillning s- Utskottets Betänkande B:o 10.

att Riksdagen måtte besluta, att artikeln Majs, omalen

och malen, skall vara tullfri.

28:o.

Uti sin ofta nämnda motion föreslår Herr Boström, att Maskinerier Maskinerier

och Verktyg skola åsättas en införseltull af 5 procent utaf varans värde. och Verktyg.

Då emellertid tullfrihet blifvit dessa artiklar fortfarande tillförsäkrad

genom den med Frankrike afslutade nya handelstraktaten, hemställer Utskottet,

att Herr Boströms ifrågavarande förslag måtte lemnas

utan afseende.

29:o.

Vidare föreslår Herr Boström, att Metaller, arbetade, plåtar, latun, Metaller.

trådband m. in. (N:o 359) äfvensom bult och spik etc. (N:o 360) skola åsättas

tull af 15 öre per kilogram.

I öfverensstämmelse med hvad som blifvit anfördt i afseende å vissa

arbeten af jern och stål samt koppar, hemställer Utskottet,

att ifrågavarande framställning icke må af Riksdagen

bifallas.

30:o.

Ytterligare hemställer samme motionär, att Mjöl af arrowrot och Mjöl.

andra vegetabilier, som ej kunna inbegripas under spanmål eller hänföras

till medicinalier, måtte åsättas en tullsats af 1 öre per kilogram.

Af skäl, som här nedan under rubriken Spanmål närmare angifvas,

hemställer Utskottet,

att Herr Boströms motion jemväl i denna del må lemnas

utan afseende.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Oljor.

20

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

31:o.

Nu gällande tulltaxa innehåller i fråga om artikeln Oljor följande bestämmelser:
-

Oljor:

feta, icke flygtiga:

bom- eller olivolja, på fastager....................... 1 kilogram 2 öre,

» » » på flaskor eller andra kärl » 5

hamp-, kokosnöt-, palm-, och spermaceti-........ » 5 »

kroton-; hänföres under Apoteksvaror.

andra icke specificerade slag .......................... » 7 »

kokade; se Fernissa.

flygtiga, vegetabiliska:

konjak-, rum- och arrakessenser; se FEtherarter.

ej specificerade, flaskornas vigt deri inbegripen » 60 »

fossila eller mineraloljor samt genom torr de
-

stination framstälda:

nativa eller råa etc............................................ fria, ■

genom rektificering renade etc............................ 1 kilogram 5 öre.

I anseende till svårigheten att från hvarandra skilja de olika slagen af

oljor ansåg tullkomitén det vara af vigt att, så vidt sådant kunde ske, utan att

andra och vigtigare intressen träddes för nära, samtliga feta oljor belädes

med samma tullafgift, äfvensom att denna bestämdes till samma belopp som

tullsatsen för rektificerade mineraloljor, enär dessa ofta förekomma till större

eller mindre del blandade med feta vegetabiliska oljor.

Då derjemte flera af de feta oljor, som införas, utgöra mycket vigtiga

beredningsämnen för näringarne, förträdesvis väfnadsindustrien, äfvensom ljus-,

såp- och tvåltillverkningen, samt dessa oljor med få undantag ej äro föremål

för inhemsk tillverkning hemstälde komitén, att tullsatsen för flertalet feta

oljor skulle nedsättas från 5 eller 7 öre per kilogram till den för bom- eller

olivolja gällande tullsats af 2 öre per kilogram. Samma tullsats föreslogs

jemväl för de rektificerade mineraloljorna. Dels ansågs det nemligen, på

sätt ofvan är nämndt, önskvärdt, att tullen å denna vara sattes lika med

den å feta oljor, ej specificerade, och dels framhölls det obilliga uti att för

en så oumbärlig förbrukningsartikel som de vanliga lysoljorna bibehålla en

tullsats, som stundom uppginge till öfver 30 procent af varans värde. Deremot

höll man före, att de inhemska oljeslagerierna icke lämpligen borde

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

21

beröfvas det tullskydd, de för närvarande åtnjöte, samt bibehöll derföre för

de slag af feta oljor, som utgöra föremål för inhemsk tillverkning, d. v. s.

lin-, raps- och rofolja, den nuvarande tullsatsen eller 7 öre per kilogram.

t det nu föreliggande tulltaxeförslaget föreslår åter Kong! Maj:t, såväl

för att i dess fulla utsträckning tillämpa grundsatsen om oljornas lika tullbehandling

som för att undgå den till omkring 475,000 kronor beräknade

minskning i tulluppbörden, som af komiténs förslag skulle blifva en följd, att

alla feta oljor samt de rektiflcerade mineraloljorna skola vara underkastade

enahanda tull, uppgående till 5 öre pr kilogram.

I sin ofta nämnda motion hemställer Herr Boström, att tullkomiténs

ofvan omförmälda förslag måtte varda af Riksdagen antaget.

Vid pröfning af dessa förslag har Utskottet väl funnit de skäl, som

ligga till grund för Kong! Maj:ts framställning, ingalunda sakna vigt. De

synpunkter, utur hvilka tullkomitén uppfattat och behandlat frågan, synas

dock böra tillerkännas en större giltighet. De feta oljorna utgöra nemligen,

på sätt ofvan är närndt, vigtiga beredningsämnen för de flesta industrigrenar.

De rektiflcerade mineraloljorna åter ingå såsom en oumbärlig förnödenhetsvara

i den allmänna förbrukningen, samt äro, i egenskap af ett synnerligen

billigt lysämne, egnade att i vårt land med dess långvariga mörka årstid

höja den arbetande klassens produktionsförmåga. Under sådana förhållanden

och då statsverkets tillstånd icke synes lägga hinder i vägen för den tulllindring,

komitén härutinnan föreslagit, anser Utskottet den eljest onekligen

afsevärda fördelen afl en lättad tullbehandling böra vika för nu åberopade,

mera omfattande intressen, samt hemställer,

att rubriken Oljor måtte erhålla följande lydelse:

Oljor:

feta, icke flygtiga:

kroton-; hänföres till Apoteksvaror.

lin-, rof- och raps-............................ 1 kilogram 7 öre

andra slag:

på fat, större eller mindre ............. » 2 »

på andra kärl, kärlens vigt inberäknad

........................................... » 5 »

kokade; tullbehandlas såsom Fernissa.

flygtiga, vegetabiliska:

konjak-, rum- och arrakessenser;

se VEtherarter.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Papper.

22 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

Oljor:

ej specificerade, flaskornas vigt inbegripen.

...........................................1 kilogram 1 krona

fossila eller mineraloljor samt genom

torr destination framstälda:

nativa eller råa, afjord- eller brännliartzer

in. m. förorenade, af

mörkbrun till svartbrun färg...... fria,

genom rektificering renade, färglösa

eller af gul till gulbrun färg,

rektificerad stenkolsolja eller fotogen,

rektilicerad jordolja, nafta,

petroleum eller bergolja, solarolja,

paraffinolja med flera till

lyse användbara vätskor.

Anm. Så kallad belysnings vätska,

sammansatt af flygtig olja och

. sprit, förtullas lika med de ge
nom

rektificering renade, flygtiga,

fossila eller mineral- och

genom torr destination framstälda

oljor.

32:o.

I sammanhang härmed hemställer Utskottet,

att, derest förestående punkt af Riksdagen bifalles, tullsatsen

å Maskin- och Vagnssmörja nedsättes från 5 till 2

öre samt den å Såpa från 7 till 5 öre, allt per kilogram.

33:o.

I sin ofvan omförmälda motion har Herr Gumcelius, alternativt med

ifrågasatt tull å böcker och boktryck, föreslagit, att tryckpapper må förklaras

från införseltull fritt. I sammanhang härmed anmärker Herr Gfumselius, att

det af Kongl. Maj:t framlagda tulltaxeförslaget innebär en förhöjning i tullen

å tryckpapper.

I anledning häraf må erinras derom, att följande förändringar bill vit

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 10.

föreslagna i afseende på papperstullen. Tullsatsen har för sugpapper samt

olimmadt tryck- och planschpapper blifvit förhöjd från 5 till 10 öre, för

tapetpapper likaledes höjd från 9 till 10 öre, men för alla öfriga, förut till

rubriken andra slag hänförliga sorter, nedsatt från 19 till 10 öre, allt per

kilogram. Denna hopslagning af förut med olika tullsatser specificerade

papperssorter har af tullkomitén ansetts alldeles nödvändig, till förekommande

af de ständiga tvister, som nu uppstå angående tullbehandlingen af sådana

pappersslag, som godsegaren på grund af papperets användning vill hafva

rubricerade såsom tryckpapper, med tull af 5 öre per kilogram, men tullmyndigheterna

deremot måste, på grund af papperets beskaffenhet, hänföra

till papper, andra slag, med tullsats af 19 öre per kilogram. På grund

häraf, och då det icke lärer kunna ifrågakomma att för det närvarande i

högre grad än Kongl. Maj:t föreslagit nedsätta eller rent af borttaga tullen

å jemväl de finare pappersslagen, hemställer Utskottet,

att Herr Gumselii ifrågavarande förslag icke må af

Riksdagen bifallas.

34:o.

Uti sin ofvan omförmälda motion föreslår Herr Rundbäck, att Rötter,

ätbara, alla slag, skola åsättas tull med 10 öre per kilogram.

Då det emellertid icke kan vara lämpligt att med tullbeskattning fördyra

en vara, som i ganska vidsträckt mån ingår i den allmänna förbrukningen,

hemställer Utskottet,

att Herr Rundbäcks ifrågavarande förslag icke må bifallas.

35:o.

I fråga om rubriken Sirap hemställer Herr Boström, anslutande sig

till hvad af en utaf reservanterne i tullkomitén blifvit yrkadt, att densamma

måtte erhålla följande lydelse: .

Sirap:

vanlig brun

andra slag

Rötter.

Sirup.

1 kilogram 10 öre,

» 23,5 »

s. 24 Kontrollera mot PDF

Skodon.

24 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

Såsom skäl för en sådan förändring anföres, att, utom den såsom biprodukt

vid sockers raffinering erhållna, i den enskilda hushållningen använda

mörkbruna sirupen, numera allmänt förekomma sirupsslag, hvilka äro fullkomligt

klara och mycket ljusa samt kunna innehålla omkring 75 procent kristalliserbart

socker och vida mindre föroreningar än en del farin- och rå•

socker, hvadan det syntes mindre lämpligt, att alla slag af sirup Unge införas emot

erläggande af endast 10 öre i tull, då mindre rent fast socker drager en

tull af 23,5 eller 33 öre per kilogram.

Då emellertid under rubriken socker finnes en föreskrift derom, att

oraffineradt socker, som är mörkare än Tv o 18 å den holländska standarden, skall,

äfven om varan förekommer i upplöst eller flytande tillstånd, beläggas med

en tull af 23,5 öre per kilogram, synes hvarje fara för att sockerlösningar

skulle under namn af Sirup inkomna emot den lägre tullsatsen, bäst undvikas

genom att vid förevarande rubrik foga en hänvisning till ofvan intagna

bestämmelse.

Utskottet hemställer fördenskull,

att, med afslag å Herr Boströms motion, Riksdagen må

besluta att efter rubriken Sirup skall inflyta en anmärkning

af följande lydelse:

Anm. Angående förtullning af sockerlösningar; se

Socker.

36:o.

I afseende å artikeln Skodon hemställer Herr Boström, att de i Hus

470 och 471 i tulltaxeförslaget såsom tullfria upptagna becksöms- och så

kallade sjöstöflar samt skodon med bottnar af trä måtte åsättas tull med 50

öre, äfvensom att de under U:o 472 upptagna Skodon, andra slag, må underkastas

eu tull af 1 krona 25 öre, allt per kilogram.

Hvad det sist anförda yrkandet beträffar, så torde, sedan genom den

nya handelstraktaten med Frankrike tullen på ifrågavarande slag af skodon

blifvit bestämd till 94 öre per kilogram, något vidare ordande derom icke

erfordras. Vidkommande åter de under Hus 470 och 471 upptagna simplare

skodon, anser Utskottet det ingalunda vara öfverensstämmande med en sund

tullpolitik att fördyra dessa för den arbetande klassen oumbärliga beklädnadsartiklar.

Utskottet hemställer på grund häraf,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 10. 25

att Herr Boströms motion i denna del må lemnas utan

vidare afseende.

37:o.

Det af Kong], Maj:t aflåtna tulltaxeförslaget innehåller, att artikeln

Smör skall bibehålla den tullfrihet, den åtnjutit allt sedan år 1855. Enahanda

frihet medgifves derjemte konstgjordt smör, hvilket hittills förtullats

såsom »varor i taxan ej nämnda, arbetade» med 10 procent af värdet.

1 motsats härtill har Friherre Klinckowström föreslagit, att smör skall

åsättas tull med 7 kronor per centner eller omkring 16,76 öre per kilogram,

da åter Herr Boström hemställer, att för konstgjordt smör må bestämmas

en tull af 15 öre per kilogram.

Båda motionärerne motivera sina framställningar med behofvet att

skydda den inhemska tillverkningen af ladugårdsprodukter emot utländsk

täflan.

För att belysa frågan, huruvida sådant skydd är af behofvet påkalladt,

ma här . införas följande, ur Kommerskollegii berättelser hemtade uppgifter,

som utvisa ^öfverskott af import (—) eller export (+) af smör för nedannämnda

femårsperioder och år

1856—1860. .

—

87,649

centner,

1861—1865...............

—

106,098

»

1866—1870 .

—

22,983

»

1871—1875 . .

.................. +

189,406

»

1876 .................

................ +

31,882

»

1877 .....

.................... 1

28,390

»

1878 .........

................... +

49,677

»

1879 ........

.................... +

56,020

»

1880 ..

.................... +

43,688

»

År 1881 uppgick utförselöfverskottet enligt officiella uppgifter till

öfver 68,000 centner.

Härvid torde ytterligare märkas, att det smör, som från Sverige exporteras,

till den vida öfvervägande delen utgöres af dyrare mejerismör, under

det att det importerade utgöres af billigare vara. Så utvisa]'' Kommerskollegii

uppgift å de på Stockholms börs för vissa varor år 1880 noterade

medelpris, att det exporterade smöret noterats till 85, men det importerade

allenast till 65 kronor per centner.

Bill. till Biksä. Frot. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

Smör

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Spanmål

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

Då den inhemska mejerihandteringen sålunda visat sig mäktig af en

kraftig utveckling utan stöd af tullskydd, samt det konstgjorda smöret i

många fall ej kan skiljas från vanligt smör, hemställer Utskottet,

att Friherre Klinckowströms och Herr Boströms ifrågavarande

motioner icke ma hifallas.

38:o.

Komd Maj t föreslår, att Spanmål, alla slag, omalen eller malen,

skall vara fri från tull, samt att de vid 1880 års riksdag beslutade mregistreringsafgifter

å hvetemjöl, gryn och hönor skola upphäfvas o

Deremot hemställer Friherre Klinckowström, att spanmal matte asattas

tullsatser till nedannämnda belopp:

Hvete, omal et ..................................... 37 öre per kubikfot,

Båg, omalen, äfvensom korn, och malt,

hafre, blandsäd och bohvete ........... 25 » »

Ärter och vicker.................................. 20 » »

Hvetemjöl ................................ 1 krona 50 öre Pe1’ .fntner

eller omkring 3,53 öre per kilogram.

Bågmjöl.................................................... 75 öre pei centnei

eller omkring 1,76 öre per kilogram.

Mjöl alla andra slag ........................... 75 öre per centner

eller omkring 1,76 öre per kilogram.

Korngryn ................................ 1 krona 50 öre per centner

eller omkring 3,53 öre per kilogram.

Hafregryn............................... 1 krona 85 öre per centner

eller omkring 4,35 öre per kilogram.

Gryn, alla andra slag........... 1 krona 30 öre per centner

eller omkring 3,06 öre per kilogram.

Härjemte yrkar Herr Boström uti sin ofta nämnda motion, att eu

tullsats af enahanda belopp som nu gällande inregistreringsafgift för hvetemjöl

skall åsättas malen spanmål, alla slag. ri _ a ,

Likaledes hemställa Herrar S. F. Norén, J. Harmsen, B G. Sandberg,

J. Andersson från Bohuslän, Sven Håkanson och J. Smedberg uti en

inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 95), »att Riksdagen matte besluta,

att enahanda inregistreringsafgift^ som nu erlägges vid införsel åt hvetemjöl,

måtte erläggas för mjöl af spanmal, alla slag».

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

I afseende å Friherre Klinckowströms motion tillåter sig Utskottet att

hänvisa till 1880 års Bevillnings-Utskotts betänkande i anledning af samme

motionärs framställning i enahanda syfte.

Hvad derefter angår den yrkade införselafgiften för malen spanmål,

vill Utskottet till en början erinra derom, att genom det föregående årets

erfarenhet det blifvit nogsamt ådagalagdt, hvad ock af motionärerne i ämnet

medgifves, att bibehållandet af tull- eller inregistreringsafgift för en eller flera

arter af malen spanmål, under det andra äro derifrån fria, icke kan förordas.

Ett sådant system vållar nemligen ständiga svårigheter vid tillämpningen.

Antingen bör således frihet från tull eller inregistreringsafgift medgifvas,

eller ock samma införselafgift bestämmas för allt mjöl af spanmål.

Då frågan alltså gäller, utom annat, tullpligtighet eller tullfrihet för en artikel,

så oumbärlig för lifvets nödtorft som rågmjöl, har Utskottet icke tvekat

att i denna del biträda Kongl. Maj:ts med tullkomiténs framställning öfverensstämmande

förslag, så mycket hellre som hvarje tullbeskattning af spanmål

innebär jemväl den obilligheten, att den träffar de skattskyldige tyngst

just vid de tider, då en felslagen skörd och deraf följande allmän afmattning

i näringslifvet minskat deras skatt eförmåga.

Utskottet hemställer på grund häraf,

att Riksdagen måtte, med afslag å samtliga nu omförmälda

motioner, besluta att artikeln Spanmål, alla slag,

omalen och malen, skall vara tullfri.

39:o.

Uti sin meranämnda motion föreslår Friherre Klinckowström, att artikeln

Talg måtte åsättas en införseltull af 3 kronor per centner eller omkring

7,06 öre per kilogram.

Då talg, hvarför tullfrihet allt sedan 1855 medgifvits, särdeles i vårt

land utgör en nödvändighetsvara och dessutom är råmaterial för vissa näringar,

hemställer Utskottet,

att Friherre Klinckowströms ifrågavarande framställning

icke må af Riksdagen bifallas.

Talg

s. 28 Kontrollera mot PDF

Tråd.

Tågvirke.

28

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

40:o.

Uti ofvan omfönnälda motion föreslår Herr Boström, att Tråd, kopparoch

metall-, alla slag (N:o 540), skall åsättas en tull af 25 öre per kilogram.

Under hänvisning till hvad i 16:de punkten af detta betänkande blifvit

anfördt i anledning af samme motionärs förslag angående tull å vissa arbeten

af jern och stål, hemställer Utskottet,

att Herr Boströms ifrågavarande förslag icke må af

Riksdagen bifallas.

41:o.

•I afseende å artikeln Tågvirke, som sedan år 1872 åtnjutit tullfrihet,

föreslår Kongl. Maj:t, att den fortfarande skall vara från införseltull fri.

Deremot hade tullkomitén hemstält, att denna artikel skulle åsättas

tull med 5 öre per kilogram, dock under medgifvande af restitution utaf

tullen, när utländskt tågvirke blifvit användt för fartyg, som vid svenskt

skeppsvarf reparerades eller nybyggdes.

Detta förslag har genom Herr Boströms motion gjorts till föremål för

Bevillnings-Utskottets pröfning.

Då emellertid tågvirke är af synnerlig betydelse ej blott för sjöfarten

utan ock för åtskilliga andra näringar, skulle det innebära ett afsteg från

de grundsatser, som i allmänhet genomgå vår tullagstiftning, derest denna

artikel gjordes till föremal för tullbeskattning. Den till sjöfartens förmån

föreslagna rätten till tullrestitution är dessutom icke på långt när tillräcklig

att för denna näring afvärja olägenheterna af tullbeskattningen, eftersom

tågvirke är en artikel, hvarmed fartyg ofta kunna behöfva förse sig, äfven

vid andra tillfällen, än då de vid skeppsvarf nybyggas eller repareras.

Utskottet hemställer derför,

att det af Kongl. Maj:t afgifna tulltaxeförslaget måtte

i denna del af Riksdagen godkännas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

29

42:o.

Uti sin ofta omförmälda motion hemställer Herr Boström, att Vagnar, Vägnar.

afsedda för jern vägs- och spårvägstrafik, måtte åsättas en tullsats af 5 procent

af värdet.

Af hufvudsakligen enahanda skäl, som blifvit i afseende å rubriken

Jernvägsmateriel anförda, hemställer Utskottet,

att Herr Boströms motion jemväl i förevarande afseende

måtte lemnas utan afseende.

43:o.

Rörande artikeln Vin stadgar nu gällande tulltaxa följande:

» Vin, alla slag: vin.

af till och med 21 procents alkoholhalt:

på fastager .................................... 1 kilogram 16,5 öre,

på buteljer..................................... 1 liter 21 »

af mer än 21 till och med 25 procents alkoholhalt:

på fastager..................................... 1 kilogram 45 öre,

på buteljer ...................................... 1 liter 80 »

af högre alkoholhalt än 25 procent; tullbehandlas såsom Likör.»

Uti det af Kong! Maj:t afgifna tulltaxeförslaget innehåller ifrågavarande

rubrik nedanstående bestämmelser:

» Vin, alla slag:

af till och med 15 procents alkoholhalt, såvida varan

inkommit sjöledes direkt från produktionslandet 1 liter 16,5 öre.

Anm. När i ofvannämnda fall vin införes på

buteljer, förhöjes tullen med 1 öre för

hvarje butelj.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

af till och med 15 procents alkoholhalt, såvida

varan inkommit annorledes, eller af mer än 15

procents till och med 25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre ........................... 1 kilogram 30 öre,

på andra kärl.................................................. 1 liter 65 »

af högre alkoholhalt än 25 procent; tullbehandlas såsom likör.»

Uti sin meranämnda motion yrkar Herr Boström, att tullen å viner

af mer än 15 procents till och med 25 procents alkoholhalt skall, då varan

inkommer på fat, utgöra 45 öre per kilogram.

Tullkomitén hade för allt vin af till och med 25 procents alkoholhalt

föreslagit en tullsats af 30 öre per kilogram, derest det inkom på fat, och

65 öre per liter, derest det infördes på andra kärl. Genom den nya handelstraktaten

med Frankrike bestämdes emellertid, att vin, alla slag, af till

och med 15 procents alkoholhalt skulle, då det sjöledes infördes direkt från

Frankrike, oberoende af emballagets beskaffenhet, draga en tullsats af 16,5

öre per liter. Härigenom blef en jemkning af tullkomiténs förslag nödvändig.

För att denna jemkning skulle medföra den minsta möjliga nedsättning

i den påräknade inkomsten af vintullen, föreslog nu Kongl. Maj:t, på sätt ofvan

intagna utdrag af tulltaxeförslaget utvisar, att den lägre tullsatsen för

de svagare vinerna skulle tillämpas, endast då de inkommit sjöledes direkt

från produktionslandet. I motsatt fall skulle de underkastas den högre allmänna

tullsatsen för vin.

Det är emellertid lätt att inse, livilka olägenheter en dylik differentialtull

skulle vålla oss sjelfva, då vi derigenom hindrades att för varornas

forsling till landet begagna den väg och det transportmedel, som vi eljest

kunde Unna för oss mest lämpliga. Icke mindre anmärkningsvärd vore

nödvändigheten af produktionsbevis, med deraf följande lätt insedda olägenheter

och förvecklingar, hvartill ytterligare kommer, att flera vinproducerande

länder, livilka genom traktater hos oss tillförsäkrats den mest gynsamma

behandling, skulle genom föreskriften om direkt sjöväga införsel blifva

kränkta i sina handelsförhållanden. Utskottet kan fördenskull icke tillstyrka

en åtgärd, som antagligen skulle helt och hållet förfela det afsedda

ändamålet, att förskaffa; statskassan eu inkomst, men deremot otvifvelaktigt

korume att leda handeln med ifrågavarande vara från sina naturliga vägar

samt betunga densamma med onödiga kostnader, livilka naturligtvis till sist

måste ersättas af konsumenten.

Beträffande åter Herr Boströms yrkande, synes det innebära en allt

för häftig stegring i tullsatsen å vin, så snart detsamma innehaller mera än

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Beviltnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

15 procent alkohol. De starkare vinerna äro i allmänhet icke dyrbarare än

de svagare samt torde derföre icke lämpligen böra underkastas en nära tre

gånger så hög tullbeskattning som dessa. Dessutom skulle en så betydande

förhöjning i den nuvarande tullsatsen å starkare viner af till och med 21

procents alkoholhalt lätteligen inom de länder, som företrädesvis producera

sådana, framkalla repressiv åtgärder till skada för vår exporthandel och

sjöfart.

1 öfverensstämmelse med hvad sålunda hlifvit anfördt hemställer Utskottet:

att rubriken Vin i tulltaxan må erhålla följande lydelse

:

»Vin, alla slag,

af till och med 15 procents alkoholhalt 1 liter 16,r. öre.

Anm. När i ofvannämnda fall vin

införes på buteljer, förböjes tullen

med 1 öre för hvarje butelj.

af mer än 15 procents till och med

25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre 1 kilogram 30 »

på andra kärl .......................... 1 liter 65 »

af högre alkoholhalt än 25 procent;

tullbehandlas såsom likör.»

44:o.

För vinnande af större tydlighet hemställer Utskottet,

att rubriken N:o 599, inbegripande åtskilliga slag af

bomullsväfnader, måtte erhålla följande förändrade lydelse:

»Andra helt och hållet eller delvis glesa väfnader, såsom

gaz, stramalj m. fl. äfvensom täta tvåskaftade sådana,

som öfverallt eller delvis på en yta af 1 centimeter i

qvadrat innehålla i ränning och inslag tillsammans 80

trådar eller derutöfver.»

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

45:o.

I afseende å rubriken lefvande Växter, alla slag, föreslår Herr Rundbäck

uti sin ofvan omförmälda motion, att buskar och plantor må åsättas tull med

5 öre per kilogram.

Då trädgårdsodlingens eget intresse emellertid synes bäst tillgodoses

genom fortfarande tullfrihet å dessa artiklar, hemställer Utskottet,

att Herr Kundbäcks ifrågavarande förslag icke må af

Riksdagen bifallas.

46:0.

Ångmaskiner

och Ångpannor.

I sin ofta nämnda motion hemställer Herr Boström, att Ångmaskiner

och Ångpannor må underkastas eu tull af 5 procent utaf värdet.

Då emellertid tullfrihet blifvit tillförsäkrad dessa artiklar genom den

med Frankrike afskräde nya handelstraktaten, hemställer Utskottet,

att Herr Boströms motion i denna del måtte lemnas

utan afseende.

47:0.

Emot hvad Kong! Maj:ts förslag i alla nu icke särskild! omförmälda

hänseenden innehåller har Utskottet icke funnit något att erinra, hvarföre

Utskottet hemställer,

att berörda förslag i alla dessa delar må af Riksdagen

godkännas.

48:o.

I den nådiga propositionen föreslås, att den nya tulltaxan må antagas

att tillämpas från och med den dag, då de med Frankrike afslutade handelsoch

sjöfartstraktater träda i gällande kraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10. 3g

Deremot yrkar Herr Boström uti meranämnda motion, att den tulltaxa,

som nu må blifva antagen, ej må tillämpas förr än med ingången af

ar 1883.

Då emellertid icke så få af de tullsatser, Kong!. Maj:t föreslagit, äro

föranledda af nödvändigheten att iakttaga de uti ifrågavarande traktat förekommande

bestämmelser, samt det ingalunda kan vara lämpligt att för någon

tid underkasta ett större antal artiklar olika tullbehandling, allt efter

som de inkomma från Frankrike eller från annat land, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte, med afslag å Herr Boströms motion

i denna del, besluta, att samtliga nu antagna tullsatser

skola tillämpas från och med den dag, då de med

Frankrike afslutade nya handels- och sjöfarts traktater

träda i gällande kraft.

Stockholm den 21 April 1882.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Reservationer:

, af Herr Hedlund: »Vid den riktning, som det allmänna föreställningssättet

i ett par af Europas land, mer eller mindre påverkadt af politiska syften,

tagit i fråga om det mellanfolkliga varuutbytet, har man väl ej kunnat

hysa synnerlig^ förhoppning om, att vårt land skulle, med något kraftigare

steg, fortgå på den väg till undanrödjande af de många mot varuutbytets

fria verksamhet lagda hinder, som inleddes för ett par årtionden tillbaka

och hvarmed äfven följt en tidrymd af lyckligt framåtgående på det svenska

näringslifvets område. Likväl trodde man sig kunna motse, genom

Bill. till Biksd. Prof. 1882. 5 Samt. 1 Afd. 10 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

de utredningar, som förelegat de för ändamålet nedsatta komitéerna, så göda

skäl mot hvarje återgång i fråga om det s. k. »skyddssystemet», att något

steg i denna riktning icke vore att befara. I det statsrådsprotokoll, som

åtföljde Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen med förslag till ny tulltaxa

af den 28 sistlidne Februari, läses också i Departementschefen statsrådet

Themptanders yttrande det uttalandet, att Herr statsrådet, lika med den s. k.

tullkomitén, »anser den afslutade undersökningen innebära en bestämd mening

att icke öfvergifva eller inskränka det system, som under de senaste årtiondena

■vunnit allt större tillämpning i vår tullagstiftning, hvaremot Herr statsrådet,

äfvenledes lika med komitén, anser »den närvarande tidpunkten — hvarmed

väl menas den politiska ställningen — vara föga gynsarn för ett _ fortgående

på den hittills inslagna banan genom mera betydande nedsättningar i det

vår industri beviljade skydd, eller mera genomgripande förändringar i öfrigt.»

Detta af tullkomitén uppstälda och af Kongl. Maj:t adopterade program

är ett det långsamma framåtgåendets, eller, låt vara, stillaståendets,

men likväl ej något återgåendets program. Man kan då ej annat än beklaga,

att de uppgjorda förslagen till nya tulltariffer i ett och annat fall

afvika från detta program. Det är hufvudsakligen mot den riktning, som

röjer sig i sådana afvikelser, som jag funnit mig nödgad att inlägga min

gensaga.

Till en början får jag då erinra, att man, trots tullkomiténs långvarig!!

och dyra arbete, saknar i dess utlåtande, hvars värde jag i öfrigt visst ej

vill underskatta, just den utredning, som hade vant af synnerlig^ vigt för

bedömande af skyddssystemets verkliga natur, nemligen svaret på frågan:

»hvad kostar det?»

Till att finna detta svar, hade man bort dels uträkna den verklige

skydds-tuWm på de artiklar, som äro belagda med tullsatser, af hvilka några

äro endast fiskaliska, eller finanstullar, andra enbart %fdfe-tullar och

slutligen andra en blandning af både finans- och skyddstullar, dels ock påvisa

den skilnad i varuprisen, som häraf följt i afseende å produktions- och afsättningsorterna.

För att förtydliga min mening må det tillåtas mig anföra

några exempel.

Rena fiskaliska, eller finanstullar, d. v. s. sadane, som komma odeladt

statsverket till godo, äro, bland andra:

tullafgifterna å kaffe, som gifver en odelad statsinkomst af omkring

3 millioner, å thé, kakao, apelsin, mandel, in. in. Hit böra väl ock räknas

vinerna.

Enbart skyddstullar äro sådane, som omöjliggöra all införsel, med

deraf härflytande statsinkomst, men likväl fördyra varan inom landet. . Sådane

tullar hafva vi lyckligtvis nu ganska få, vidkommande alla artiklar

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

under de olika rubrikerna, då det väl näppeligen finnes någon allmän rubrik,

under hvilken icke någon artikel blifvit importerad och gifvit statsverket

någon inkomst, hvaremot under många rubriker falla icke få artiklar, som

till följd af den höga tullsatsen, äro utestängda från vårt land, ehuru detta

ej framgår, eller kan framgå af de officiella berättelserna, hvilka äro uppstäda

i enlighet med tulltaxans allmänna rubriker.

I detta hänseende må blott nämnas, att under det Kommerskollegii

berättelse visserligen upptager både kläden, bomullsväfnader, läder, glas, m. in.,

såsom varande i landet införda, så får man der icke veta, att en del groft

kläde, grofva bomullsväfnader, smorläder, simpla glasvaror, m. m. äro, till

följd af de höga tullsatserna, som här verka fullt prohibitistiskt, alldeles utestängda

från vårt land, verkande alltså här dessa utgifter uteslutande såsom

skyddstullar, d. v. s. fördyrande varorna för konsumenterna, utan att gifva

statsverket någon inkomst.

Oblandad finanstull var tillförne tullen å råsocker, men denna råsockertullens

egenskap har nu mera blifvit en annan, i den stund denna

tullsats blifvit på samma gång en skyddstull för hvitbetssockret. Äfven tullen

å tobak har från finanstull öfvergått alltmer till skyddstull för den svenska

tobaksodlingen.

Blandade finans- och skyddstullar äro alla sådana tullsatser, som, i

det de, genom den utländska varans fördyrande, gifva ett s. k. »skydd» åt

den inhemska näringen, dock icke utestänga all införsel från andra land,

hvaraf alltid någon statsinkomst måste härflyta.

Vid flere artiklar i sistnämnda kategori är det underkastadt tvist,

huru mycket af tullsatsen, som bör hänföras till skyddet, och huru mycket

som är endast en väl afvägd kompensation för tullen å råvaran. Detta gäller

särskild! om den vigtiga artikeln raffinad-soeker. Då skilnaden mellan tullafgiften

å råvaran och den förädlade varan här numera utgör 4 öre pr skålpund,

så måste någon del deraf beräknas såsom ersättning för den reduktion i

qvantiteten, som uppstår genom förädlingen. Detr är af vigt att få säkert

utrönt, huru stor denna ersättning bör vara. Återstoden af tullafgiften

— d. v. s. af det belopp, hvarmed tullsatsen å raffinadsockret öfverstiger

tullsatsen å råsockret — är skydd. Om detta är 2 t/i, 2 \/.j} eller 2 3/4 öre,

så verkar det med stora summor. Det samma gäller äfven om tillverkningarna

af tobak.

1 afseende å bomullsgarnet är uträkningen mycket enkel, då den färdiga

varan utgår ur råvaran — bomullen — med enahanda vigt. Enär

bomullen är tullfri, äro alla de 8 örena pr skålpund skydds tull. Sammalunda

ock i fråga om ullgarn. Till regeln gäller detta också om väfnaderna.

I allmänhet måste det gälla, att tullafgiften gör den inhemska varan

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillnings- Utskott''ets Betänkande N:o 10.

ej blott så mycket dyrare än den utländska som motsvarar samma afgiftsbelopp,

utan något derutöfver, enär dels införseln försvåras, dels försäljarne

måste lägga sin handelsvinst äfven på tullafgiften. Om importören beräknar

sin handelsvinst till exempelvis 6 procent, så höjes dermed ej blott varans

inköpspris utan ock tullafgiften med 6 procent. När varan går ytterligare

öfver till minuthandlaren, så växer beloppet ytterligare med hans handelsvinst.

En tullsats af 8 öre skall således helt visst, när varan äfvergått till förbrukaren,

hafva i verkligheten vuxit med ytterligare två öre, eller till 10 öre.

Häremot invändes af de »skyddade» fabrikanterne, att detta skydd är

endast skenbart, enär de ofta måste, till följd af inhemsk täflan, hålla sina

priser under livad tullskyddet kunde medgifva dem. Är detta förhållandet,

hvilket jag ej vågar motsäga, så måste det förvåna, att fabrikanterne ändock

så ifrigt hålla på den högre tullsatsen; men till sakens utredning hör då,

att man erhåller tillförlitliga jemförande uppgifter på prisen inom- och utomlands,

å enahanda vara.

En sådan jemförande öfversigt af någon omfattning är rätt besvärlig,

och om den enskilde också skulle vilja underkasta sig detta besvär, så jäfvas

hans uppgifter dermed, att man, utan vidare bevisning, påstår den billigare

utländska vara, som han upptagit till jemförelse, hafva varit af sämre beskaffenhet.

Det hade derför, i min tanke, varit af behofvet påkalladt, att sådana

undersökningar blifvit verkstälda på det håll, der man icke kunnat afvisa

jemförelserna med beskyllningen för bristande oveld och redbarhet.

Först efter det man kommit på det klara med allt detta, skall man

kunna med någon säkerhet beräkna, hvad skyddssystemet kostar, d. v. s.

huru mycket svenska folket skattar — genom att betala högre priser än

man eljest behöft — till de »skyddade» näringsgrenarne. Må man derefter

svara: vi bry oss ej derom; vi skatta gerna dessa tjugu till tjugufem millioner

om året för uppehållande af eu mångsidig inhemsk industri — må man

det göra, men må man dock få veta, med någon säkerhet, huru mycket man

hetalar.

Jag beder få anföra blott ett par exempel, der uträkningarna icke

varit, förenade med allt för stora svårigheter. Jag upptager dä först det

omnämnda bomullsgarnet, följande dervid tullkomiténs uppgifter.

Under året 187!) — det sista af tullkomitén upptagna — uppgick

qvantiteteno af i landet tillverkadt bomullsgarn, i jemnad siffra, till 14,785,000

skålpund. Åtta öres tullafgift per skålpund ger ett sammanlagdt »skydd» åt fabrikationen

af 1,182,800 kronor. För konsumenterne torde, enligt hvad ofvan

är nämdt, beloppet kunna räknas till åtminstone 1,400,000 kronor, utgörande

alltså den skatt, som svenska folket år 1879 erlade åt denna industri.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

»Men härmed hafva också många arbetare fått sysselsättning och god

utkomst», svarar man. Låtom oss tillse, huru härmed förhåller sig. Enligt

komiténs uppgifter möta här följande antal arbetare, hvilkas aflöning jag beräknat

efter derom erhållna uppgifter på enskild väg, naturligtvis endast i

jemnade medeltal:

955 män öfver 18 år med årlig aflöning af 550 kr., jemnas till 550,000 kr.

1385 qvinno!- » 18 » » » 300 » 420,000 »

987 under » 18 » » » 250 » 250,000 »

Summa 1,220,000 kr.

Tullskyddet motsvarar således ganska nära hela aflöningen. I verkligheten,

det vill säga med hänsyn till den skatt konsumenterna erlagt, eller 1,400,000,

inrymmes nog äfven häri aflöningen till de 20 verkmästarne. Jag har också

påyrkat, att detta sakförhållande, hvars riktighet man ej gittat bestrida, skulle

införas i motiveringen vid punkten 10 i Bevillnings-Utskottets nu afgifna bebetänkande,

i stället för orden »50 procent af tillverkningsvärdet», så att de erhållit

lydelsen: »ända till hela arbetskostnaden».

Eaffinadsockertillverkningen uppgick ofvan nämnda år till i jemnadt

tal 38 millioner skålpund. En skyddstull af 2 ’ j öre gifver här 855,000

kronor. Arbetarnes antal utgjorde 997, säg 1,000, då således svenska folket

i denna skyddstull gifvit 855 kronor åt hvarje sockerbruksarbetare. Fabrikernas

antal har varit 9, då alltså i medeltal på hvarje fabrik fallit ett ärligt

skattebidrag från den sockerkonsumerande allmänhetens sida af 95,000

kronor.

Må man, jag tillåter mig upprepa det, erlägga denna skatt, om man

sä finner för godt, men må man dock få klart veta, hvad man gör.

Jag antydde här ofvan eu totalsiffra om tjugu till tjugufem millioner

såsom det belopp, hvilket svenska folket årligen gifver i skatt åt de »skyddade»

näringarna. Siffran har sin grund i en uträkning, som gjordes af en sakkunnigköpman

redan för ett par årtionden sedan. Hans uppgifter slogo menniskorna

med häpnad och utropades såsom alldeles öfverdrifna; de framstodo så äfven

för mig. Vid närmare efterräkning i fråga om en och annan artikel hav jag

dock trott mig finna, att de mycket omtalade öfverdrift ernå lågo sanningen

närmare, än jag från början förestälde mig.

Jag beklagar ännu en gång, att icke Tullkomitén funnit detta vigtiga

spörsmål förtjent af närmare utredning.

Ett gammalt svårt problem i fråga om tulltariffer ligger i deras

fastställande antingen efter vigt eller efter värde (ad valorem). Svårigheten

i senare fallet att kontrollera uppgifterna och de missbruk, som dervid egt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

ruin, hafva levit derhän, att vigtberäkningen blifvit i svenska tulltaxan, med

få undantag, allmänt införd. Emellertid inträder dermed det svåra missförhållandet,

att den billigare varan belägges med en jemförelsevis mycket högre

tullafgift än den dyrare, hvari ligger stor orättvisa mot de mindre bemedlade

förbrukarne, Indika måste hålla sig till den förra varan. Såsom förtydligande

exempel härpå må anföras blott några få fall.

Tapeter, tullsatsen 13 öre per kilo.

En billig tapet kostar per rulle om % kilo 25 öre; tullafgiften blir

10 öre, alltså 40 procent af värdet.

En till tapet, vägande omkring 50 procent mer än den förra, kostar 5

kronor. Tullafgiften, omkring 15 öre, utgör tre procent åt värdet;

Kläden:

En aln groft kläde, vägande 1 skålpund, pris i England, 1,05. Tull-- afgiften 75 öre, alltså 72 procent.

En aln fint kläde, vägande 7, skålpund, pris 10 kronor. Tullafgiften

37 * 17 öre, alltså fyra procent af värdet.

En arbetares rock af förra klädet, 3 alnar, drager således en tullafgift

af 2,den lina rocken drager endast 1 krona 12 7a öre, alltså ej blott

relativt till värdet mycket lägre, utan absolute endast hälften af den förra.

Tullafgift,ernå å den simpla och den finare varan under samma rubrik

kan i medeltal beräknas stå i förhållande af ilo till ett. Detta gäller om

väfnader, läder, porslin, jern och andra metaller, plåt in. in., så att en höjning

af blott en procent å den fina varan återverkar på den simpla med tio

procent.

Till förebyggande af dessa missförhållanden, Indika ej blott äro ekonomiskt

skadliga, utan ock såra det allmänna rättsmedvetandet, har man i

mer än ett land, som antagit vigtsystemet, att särskildt nämna Norge, tagit

allvarligt i betraktande, huruvida det icke vore möjligt att återgå till värdetullar,

hvarför likväl den förutsättningen torde böra vara gällande, att tullbeskattningen

icke må öfverstiga 10 procent, såsom fallet är i de land,

Holland och Belgien, der, i afseende å alla fabrikat och slöjdvaror, värdetullar

råda. När Nord-Amerikas Förenta stater hafva värdetullar med höga

tullsatser, så lärer icke erfarenheten i afseende a kontrollen vittna till förmån

för systemet, ehuru man ej funnit skäl att frångå detsamma, *)

*) I den Holländska tulltaxan af 1879 har jag funnit af 338 tullrubriker 229

fastställa efter värdet, deraf 219 till 5 procent, 7 till 3 procent och 3 till en procent af

värdet. ..

I den Belgiska tulltaxan förekomma 87 vigt- och 12 rymdtullar samt 28 vardetullar,

alla å 10 procent, i hvilka sistnämnda inbegripes allt som i handeln kan förekomma

af fabrikat och slöjdvaror.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

Är det emellertid så, att vigtsystemet måste vidhållas, så lärer det

väl vara nödvändigt att utsträcka klassifikationen af vissa varor så långt som

möjligt, i stället för att inskränka densamma, livilket sträfvande hos oss länge

pågått och hvarpå exempel äfven förekomma i det nu föreliggande förslaget

till tulltaxa, om man ock, med hänsyn till franska traktaten, nödgats,

i fråga om linnevaror, gå en annan väg. Såsom exempel härpå må anföras,

att då i nuvarande tulltaxa artikeln Papper är klassificerad med olika tullsatser,

så har i tullkomiténs, af Ivongl. Maj:t adopterade förslag allt slags

papper hlifvit stäldt under samma kategori i fråga om tullafgiften, ett förfärande,

som visserligen kan försvaras med den kända svårigheten att skilja

mellan skrif- och tryckpapper, men som dock icke borde hafva gått i den

riktningen, att tullafgiften å den billigare papperssorten blifvit betydligt höjd.

Till den nuvarande tulltaxans system hör, att kärl och omhöljen, såsom

askar in. in., livilka äro nödvändiga för en varasjforsling och förvarande,

icke ingå i varans uppvägning, hvadan varuemottagaren endast erlägger tull

för den verkliga varan, men icke för de nödvändiga forslings- och förvaringsmedlen,

görande sig således till godo hvad man på tullspråket kallar »Timra».

Detta system, hvars billighet och rättvisa väl icke kunna bestridas och

livilket äfven lärer iakttagas i alla andra land utan undantag, har i tullkomiténs

och Kong!. Maj:ts tulltaxeförslag blifvit nära nog upphäfdt, och Bevillnings-Utskottet

har gått in derpå.

Enligt mig tillhandakomna uppgifter, på hvilkas trovärdighet jag ej

kan tvifla, uppgår den höjning i tullafgiften, som härmed drabbar en mängd

artiklar, till 10, 15, 25, 40, ja någon gång ända till 50 procent och derutöfver.

Att tullbehandlingen härmed underlättas vill jag visst ej bestrida, liksom

jag icke underskattar fördelen deraf, men då borde dock tullafgiften

blifvit i motsvarande mån sankt, så vida man icke velat på en omväg komma

till en tullförhöjning, hvilken man icke velat öppet föreslå. Jag misstänker

ingalunda, att detta varit afsigten, men sakförhållandet står dock qvar, äfven

om på några artiklar någon sänkning skett, som skulle försona med tharans

borttagande.

Den generella tullförhöjning, som härmed åstadkommits, har likväl ej

hindrat, att ju också enskilda tullsatser blifvit i större eller mindre mån höjda.

Jag ber att få särskild^ fästa uppmärksamhet å artikeln Leksaker.

Den nuvarande tullafgiften härå, 50 öre pr kilo, har i tullkomiténs

och Kong!. Maj:ts förslag blifvit höjd till 1,50, således tredubblad. När dertill

lägges tharan, som i medeltal kan räknas till 20 procent, hvilket å 1,50

gör 30 öre, varder den effektiva tullsatsen l,so pr kilo för en vara, hvars

värde i medeltal, enligt Kommerskollegii uppskattning, utgör 2,57 pr kilo! (I

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 10.

Tyskland utgör tullsatsen dels 9—27 öre för simplare, dels 27—59 öre för

finare; i Frankrike 45 öre, i Norge dels 13 öre för ordinära, dels 60 öre

för finare pr kilo; till och med i Nord-Amerikas Förenta stater uppgår denna

tullsats ej högre än till 50 procent af värdet, hvilket blefve omkring 38 öre

pr kilo.)

Hos oss har man funnit skäl att tredubbla den redan förut mycket

höga tullafgiften å en artikel, som spelar en stor rol i barnens lif och visserligen

ej minst i de obemedlade hemmen, som icke äro rika på glädjeämnen.

Men det är ej nog med att man sålunda vill beskatta julglädjen, man har

dermed också lagt eu skatt på förståndsutvecklingen, enär eu mängd leksaker

nu tillverkas så, att de på samma gång utgöra en god och nyttig materiel

för åskådningsundervisningen. För mig är det omöjligt att betrakta dessa

ämnen till glädje, förståndsutveckling, ja ock till väckande af inbillningskraften

och skönlietssinnet, såsom »öfverflödsartiklar».

Min mening är således, att tullsatsen å leksaker må förblifva vid hvad

den nu är.

Om den högt aktade chefen för Kongl. Finansdepartementet trott sig

höra — injuria temporum, det är till följd af den onda tiden — afvika från

sin ofvan åberopade afsigt att ej öfvergifva eller inskränka det hittills rådande

friare tullsystemet, så, har han likväl ej stannat vid blott leksakerna.

Här möter oss nemligen något likartadt med de så kallade »dragspelen»

— på ett lärdare språk »accordion» benämnda. De hafva nu blifvit stälda

under rubriken »instrument» och hafva der fått sig tilldelad en tullsats af

50 öre pr kilo, utan afdrag för askar och pappersomslag. Denna afgift höjer

den nuvarande tullen af 10 procent till ej mindre än 25 å 30 procent, eller

omkring tre gånger.

Äfven den som ej beundrar dragspelsmusiken, hvilket till en del är

fallet med mig, lärer ej kunna anse det nödigt att särskildt beskatta detta

folknöje. Månne man ej skulle kunna låta denna tullsats förblifva vid hvad

den nu är?

Till »instrument», ehuru ej musikaliska, höra glasögon, som förut varit

tullfria; fattigmans dåliga ögon skola nu få sin del med af tullbeskattningen.

Speglar kunna nog utgöra lyxartiklar och dermed vara lämpliga föremål

för beskattning i deras mening, som vilja göra tulltaxan tillika till en

öfverflödsförordning. Men det finnes också ganska anspråkslösa speglar, —

livilka numera knappt nog kunna undvaras åtminstone i hem, der männen bruka

raka sig och qvinnorna kamma sitt hår. Här har emellertid tullafgiften blifvit

höjd från 24 öre till 40 öre pr kilo, eller från omkring 40 procent af

värdet till närmare 70, och det just å sådana simplare sorter, som mest

förbrukas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillnings- Utskottets. Betänkande N:o lö.

Jag berör här frågan om glas och kommer dermed till »fönsterglas».

Tullkomitén hade å denna vara föreslagit 6 öre; Kongl. Maj:t har bibehållit

den gamla tullsatsen af 7 öre pr kilo, livilket utgör omkring 40 procent af

värdet. — »Glasämnen», ett groft glas, som begagnas till taktäckning och

borde vara tullfritt eller draga en mycket låg finanstull, inbegripas i samma

höga tullsats.

»Gummi-gal osdier» lära väl näppeligen i våra dagar kunna räknas till

lyxartiklar, då de äro egnade att skydda fotterna mot kyla och väta och de

hyggligare skoplaggen mot skada. En tullsats af 1 krona pr kilo utgör ej

mindre än 28 procent af värdet. En nedsättning till 35 öre pr kilo skulle

hafva återfört tullen till omkring 10 procent.

Under rubriken »Strumpor» med mera förekommer en liten skenbart

oskyldig not, som är värd uppmärksamhet. Den lyder: »Alngods, tillverkadt

på strumpstol, tullbehandlas som väfnader», hvartill lägges: »Afdrag i vigten

göres ej för pappersomslag och fodral». — Nu är det fallet, att nästan alla

persedlar, som hänföras till striunpstolstillverkning, äro så tillkomna, att det

på strumpstol väfda tyget sönderskäres och hopsys till den åsyftade varan,

såsom tröjor, strumpor, vantar in. in. Häraf följer, att då dylikt på strumpstol

tillverkadt alngods skall förtullas såsom väfnad, kommer det att bero af

tullförvaltningens godtycke, om varan hänföres till kläder eller till strumpstolsgods.

I förra fallet skall hon, om hon är af ylle, draga en tull af 2,in,

i senare fallet af l,is pr kilo.

En klassifikation liknande den, som norrmännen infört i fråga om »tricotage»

af ull, i syfte att moderera tullen å den simplare varan, vore nyttig

och behöflig äfven hos oss, och detta också i fråga om strumpstolsgods af

bomull.

Då jag här hvarken kunnat eller velat genomgå den mängd af artiklar

inom det föreliggande tulltaxeförslaget, å Indika tullnedsättning vore, i min

tanke, påkallad ur synpunkten både åt den förbrukande befolkningens och

statsinkomstens bästa, inskränker jag mig till det här ofvan sagda, men vill

dock tillägga, att det synes mig ganska förkastligt att bibehålla tullsatser

på en mängd artiklar, hvilka sakna all betydelse för vare sig »de inhemska

näringarnas skyddande» eller tullintraden. Så finnas öfver 100 artiklar,

hvilka år 1880 ej gifvit, i tullinkomst ens 1,000 kronor hvardera, deraf några

gifvit 1, 4, 7, 12, 17, 21, 47, 82 kronor o. s. v.

Jag slutar med den önskan, att den tid ej måtte vara alltför aflägsen,

då svenska folket och dess ombud komma till klar insigt deraf, att det fria

varuutbytet mellan folken är lika så välsignelserikt som det fria utbytet

mellan enskilde. Den naturliga arbetsfördelning, som deraf framkallas, länder

alla till fördel, och det beroende, hvari folken dermed komme att stå

Bill. till liilcsd. Brok 1882. 5 Samt, 1 Afd. 10 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillnings-Vtskottets Betänkande N;o 10.

*

till hvarandra — på samma sätt som de enskilde, då de ej kunna sjelfve

åstadkomma alla vilkor för de med bildningen och välståndet växande behofven

— detta beroende skall visa för en hvar, att egen välfärd icke strider

mot andras, utan tvärtom. Så skall äfven den rätta uppfattningen i afseende

å den egna nyttan varda mäktigt medverkande till det stora mål: upprättande

af ett stadgadt fredstillstånd mellan folken, som länge hägrat för menniskovännens

blickar;»

af Herr E. G. Boström, med hvilken Herrar Reutersvärd, N. Fock,

J. N. Boström och Svensson instämt: »Då jag ej kunnat i allo dela det förslag

till tulltaxa, som af Utskottet blifvit framlagdt, tillåter jag mig för här

nedan uppräknade artiklar föreslå bestämmande af de tullsatser, som vid dem

finnas utförda:

Bönor, alla slag, ej specificerade ................... 1 kilogram 1 öre

Garn:

bomulls, enkelt eller dubbleradt (flertrådigt?)

i härfvor eller å bobiner:

ofärgadt........................................................ 1 kilogram 19 öre

färgad! eller tryckt.................................... 1 kilogram 33 öre

Gryn:

af spanmål; se spanmål.

ris- och rismjöl

andra slag ......

Hudar och skinn:

ej hänförliga till pelsverk:

beredda:

sulläder och bindsulläder samt hvitgarfvade

(alunerade) äfvensom sämskade hudar

och skinn ............................................ 1 kilogram 24 öre

1 kilogram 1 öre

1 kilogram 5 öre

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

43

Krita, hvit, och kristen:

omalen.............................................................. fri.

malen eller slammad ..................................... 1 kilogram 0,5 öre

Majs, omalen eller malen.................................. 1 kilogram 1 öre

af spanmål; se spanmål.

af arrowrot och andra vegetabilier, som ej

kunna inbegripas under spanmål eller

hänföras till medicinalier ....................... 1 kilogram 1 öre

Spanmål, alla .slag:

omalen................................................................. fri.

malen................................................................ 1 kilogram 1 öre.

Tågvirke, nytt........................................................ 1 kilogram 5 öre.

Vin, alla slag:

af till och med 15 procents alkoliolhalt,

såvida varan inkommit sjöledes direkt

från produktionslandet............................. 1 liter 16, , öre.

Anm. enligt taxan.

af till och med 15 procents alkokolhalt, såvida

varan inkommit annorledes, eller

af mer än 15 procents till och med 25

procents alkoliolhalt:

på fat, större eller mindre................. 1 kilogram 45 öre,

på andra kärl ....................................... 1 liter 65 öre,

af högre alkoliolhalt än 25 procent tullbehandlas

såsom likör.

För att motivera detta yrkande får jag, hvad angår artiklarne Bönor,

Bomullsgarn, Sulläder, Majs och Spanmål malen, hänvisa till den samfälda

reservation, som finnes fogad till tullkomiténs betänkande, och till sjelfva betänkandet

i afseende å artikeln Tågvirke.

I fråga om artikeln gryn af ris äfvensom rismjöl har jag frångått den

uti ofvannämnda reservation föreslagna tullafgift af 5 öre pr kilogram och

i stället föreslagit endast 1 öre pr kilogram eller den nu för denna artikel

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

utgående afgift. Jag tiar gjort detta endast derför, att- den ökade inkomst,

som den högre afgiften skulle inbringa — med beräkning efter 1880 åis

import omkring 250,000 kronor — för närvarande ej synes vara för statsverkets

behof erforderlig. Af samma orsak och för att ej allt för stort

missförhållande i tullen å risgryn och å de under tariffnumret 176 upptagna

andra slag (sago, vermicclli, tapiocco med flera) måtte uppstå, bar jag föreslagit

tullen för de senare till endast 5 öre pr kilogram.

Rörande artikeln Krita, malen, bar jag föreslagit en afgift af 0/. öre

pr kilogram. Vid 1880 års riksdag medgafs åt denna artikel, som då drogen

tull af 20 öre pr centner, afgiftsfrihet, ehuru Kongl. Maj:t i sitt till samma

Riksdag afgifna förslag till tulltaxa föreslog samma tull, som nu är föreslagen.

Borttagandet af tullen betingades nästan uteslutande af önskan att undvika

tullsatser å brutna öretal, en önskan, som dock ej kunde genomföras fullständigt.

Åt klagomålen, som genast började böras från denna närings kikare, gafs ett

uttryck genom vid förra riksdagen gjord framställning om återinförandet af

krittullen. Men då ännu ej någon upplysning erhållits om den verkan, som

tullfriheten kunde medföra, sb vann denna framställning ej Riksdagens bifall.

Äfven i år har samma yrkande framkommit, Genom den erfarenhet, som

vunnits under det år, under hvilket tullfrihet nu egt rum, har fragan kommit

i en annan ställning. Kritinförseln, som under tioårsperioden 1871—1880 uppgått

i årligt medeltal till 3,492 centner, deraf under året 1880 till 4,516

centner, har under år 1881 enligt erhållna officiella uppgifter stigit till 18,636

centner. Utförseln åter har varit obetydlig med undantag af åren 1878, 1879

och 1880, då den uppgått till respektive 33,141, 53,420 och 71,047 centner,

men har under år 1881 enligt likaledes officiel uppgift nedgått till 61,953

centner. Det framgår således häraf en sådan omkastning, att importen under

årét fyr dubblats, medan åter exporten, som de senare aren visat ett sa

vackert stigande, icke blott icke kunnat bibehålla sig, utan tvärtom gatt tillbaka

med omkring 13 procent. Dess värre äro utsigterna för utförseln i ai

ännu sämre, i det att Amerika, dit hittills stora partier kunnat exporteras,

har genom att pålägga den härifrån komna kritan under namn af »pariserhvitt»

en tull, som uppgår till fyra gånger varans värde, omöjliggjort exporten

dit, Under hänvisande för öfrigt till de upplysningar angående krittillverkningen,

som återfinnas på sidan 102 afdelningen I af tullkomiténs

betänkande, har jag ej ansett mig kunna underlåta att understödja motionären

genom att yrka en tull af 0,5 öre pr kilogram motsvarande omkring

0,2 öre pr skålpund, och har dertill ett ytterligt skäl varit uti svårigheten

för den erkändt bättre svenska varan att täfla med den sämre utländska, då

det ej låter sig göra att på utseendet skilja en god krita från en dålig.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna differentialtullen ä vin med alkohol
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

halt af 15 procent eller derunder, har Utskottet ej ansett sig kunna tillstyrka,

under förmenande, att statskassan ej deraf skulle erhålla någon

inkomst, under det deremot, då man ej kunde begagna den väg och det

transportmedel, som eljest kunde vara lämpliga, handeln skulle ledas på afväga!*

och betungas med omkostnader, som slutligen skulle drabba konsumenten.

Det har från alla sidor blifvit erkändt, att vin utgör ett lämpligt före•

mål för hög beskattning så väl derföre, att det uteslutande konsumeras af de

förmögnare, som ock derföre att smuggling deraf svårligen kan ega rum.

Då likväl för vinnande af de förmåner, som traktaten med Frankrike

förmenades medföra, tullen å en del vin måste bestämmas lag, betraktades och

utgjorde detta eu uppoffring från svensk sida och ett afsteg från hvad som

vid tullbeskattning måste anses billigt och rättvist. Jag kan derföre ej finna

annat, än att Kongl. Maj:ts förslag att till de minsta dimensioner inskränka

denna uppoffring eller detta afsteg är väl betänkt. Åt nedanstående tabell,

upprättad efter Kommerskollegii berättelse för år 1880, framgår, från livilka

land vinimporten gått till Sverige.

Sveriges Vinimport år 1880.

Från

Danmark .....................

På fat.

Skalp.

602,567.

På buteljer

Kannor.

17,425.

»

Preussen........................

. 221,208.

369.

»

Ltibeck .....................

591,215.

28,284.

»

Hamburg ....................

111,088.

1,652.

»

Bremen .........................

20,728.

288.

»

Nederländerna .............

181,057.

4,082.

»

Belgien ......................

—

266.

»

England .......................

244,547.

3,050.

»

Frankrike ....................

.. 1,383,260.

143,051.

»

Portugal........................

526,362.

596.

»

Spanien ........................

1,349,531.

895.

»

Italien ............................

29,185.

—

»

Österrike .......................

1,528.

—

»

Norge ............................

—

377.

»

Finland .........................

6,116.

—

Af denna tabell synes, att den ojemförligt största importen förekommit

från de vinprodueerände länderna Frankrike, Spanien, Portugal och Tyskland.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

Då detta sistnämnda land, om än deladt i flere stater, i tullhänseende utgör

eu enhet och lärer som sådan behandlas, komma alla i Tyskland producerade

viner, de må nu hitföras öfver Preussen, Liiheck, Hamburg eller Bremen,

att behandlas som direkt från produktionslandet införde och blifva följaktligen

ej belagda med differentialtull. Visserligen kan ej hela importen från

Tyskland bestå af der producerade Rhenviner, men då man erinrar sig, att

från Tyskland hitföras ej obetydliga qvantiteter bärsafter, hvilka tullbehandlas

och redovisas som vin, samt ej mindre qvantiteter konstgjord! vin, följer

häraf, att qvantiteten verkligt vin, som införes hit från Tyskland, utan att

vara der produceradt, ej kan vara synnerligt stor. Bland icke vinproducerande

länder hitföras från England, Nederländerna och Belgien endast obetydliga

qvantiteter, från Danmark deremot mera. Men med den förmåga,

handeln har att lämpa sig efter inträdande förhållanden, måste man kunna

förutsätta, att den direkta handeln lätteligen kan öfvertaga de redan nu relativt

obetydliga qvantiteter, som indirekt hitföras, och man kan ej antaga, att

konsumenten deraf kommer att betungas. Tvärtom plägar val som regel det

direkta inköpet vara det fördelaktigaste, och man torde knappast våga antaga,

att den engelske eller'' danske mellanhanden endast af artighet eller välvilja

förmedlar införseln. Det är visserligen antagligt, att differentialtullen

kommer att orsaka vår tullförvaltning något besvär och svårighet, men utan

att vilja underkänna betydelsen af detta, torde man ej böra tillägga det afgörande

vigt.

I fråga om tullen å det starkare vinet har Utskottet tillstyrkt den af

Kongl. Maj:t vid införsel å fat föreslagna afgift af 30 öre pr kilogram. I

likhet med hvad jag såväl i tullkomitén som i min motion yrkat och på de

skäl, som återfinnas i den af Herr Öfverdirektören Styffe vid tullkomiténs

betänkande fogade reservation (sid. XXXI afd. II) anser jag den böra bestämmas

till 45 öre pr kilogram.

Under förutsättning af bifall till min framställning om tull å tågvirke,

hemställer jag, att i § 8 af tulltaxeunderrättelserna, hvilken paragraf medgifver

restitution af tull erlagd för segel och segelduk måtte tilläggas orden »samt

tågvirke».

Rörande tillämpningen af den nya tulltaxan har Kongl. Maj:t föreslagit,

att den må taga sin början samtidigt med den franska traktatens

trädande i gällande kraft, hvaremot jag i min motion föreslagit, att den ej

må tillämpas förr än med ingången af är 1883. Att i hela sin utsträckning

bifalla sistnämnde förslag lärer ej kunna komma i fråga, sedan numera

Riksdagen äfven för sin del godkänt traktaten. Deremot synes det gifvet,

att i den tulltaxa, som i anledning af traktaten kommer att utfärdas för de

artiklar, som af densamma ej beröras, måste bibehållas de redan för år 1882

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10. 47

bestämda tullafgifter, under det att deremot för de öfriga. utföras traktatstullarne.

Jag föreställer mig till och med. att § 61 i Regeringsformen ej

medgifver ett annat förfarande, ty om än genom ingåendet af franska traktaten

stadgandet i denna paragraf fått vika för en annan paragraf i Regeringsformen,

nemligen den 12:te, så kan detta dock ej gälla som skäl för

ändrande af afgifterna å de artiklar, som ej af traktaten beröras. Som skäl

mot denna uppfattning har man ofta fått höra upprepas, att intet bör väl

hindra regering och Riksdag att borttaga en skatt, men hvartill tjenar då

stadgandet, »att afgifterna skola utgöras intill slutet af det år, under hvars

lopp den nya bevillningen af Riksdagen fastställd blifver?» Ej behöfves väl

ett grundlagsbud för att afgifter, som grundlagsenligt äro faststälda att utgå

under en viss bestämd tid, skola under samma tid utgå, så vida man ej ville

hindra att beslut om ändring deri fattades. Följden af ett bifall till den

Kong! propositionen, sådan den föreligger, blifver också, att afgifter, som af

1881 års Riksdag beräknats såsom tillgång uti 1882 års stat, ej komma att

utgå, och man kan lätteligen tänka sig såsom en konseqvens af ett dylikt

förfarande, att, en Riksdag, som finner de tullbevillningar, den föregående åtagit

sig, olämpliga, kan, då Riksdagens rätt att åtaga sig nya bevillningar är

oomtvistad, genom att borttaga vissa tullafgifter och i stället pålägga andra

samt låta tillämpningen deraf genast taga sin början, paralysera den förras

beslut. Hot är efter mitt förmenande missbruk i den vägen, som grundlagsstiftarne

velat genom 61:sta paragrafen förebygga. Och olägenheterna äro i

sjelfva verket ej obetydliga. För staten sjelf, då uppgjorda planer och beräkningar

deraf ständigt rubbas. Men äfven för den enskilde. Om olägenheterna

ej äro så särdeles stora för handelns intressen, då den försigtige vid

befarade rubbningar undviker förse sig med mera, än hvad det närmaste behofvet

klöfver, sä äro svårigheterna för industrien desto större. Ty då dess

kikare, som i allmänhet äro tvungne att redan på hösten förse sig med råmateriel,

åtminstone sådant som hemtas från främmande land, och uppgjort

sina beräkningar under antagande, att de afgifter, som varit för det följande

året bestämda, äfven skola förblifva under samma tid beståndande, helt plötsligt

finna detta antagande gäckadt, och i stället, såsom nu bland annat skulle

blifva förhållandet med garn, mötas af en än starkare utländsk konkurrens,

så må man ej undra på, om under sådana förhållanden industrien ej kan

känna trefnad och blomstra. Det är af dessa skäl jag måste yrka, att i den

tulltaxa, som kommer att utfärdas, när franska traktaten träder i gällande

kraft, de af traktaten ej berörda artiklar må åsättas de afgifter, som af

1881 års Riksdag blifvit för år 1882 bestämda;»

I förestående reservation hafva jemväl Herrar Fogelin, Lönegren samt

Friherre af Ugglas instämt, den förstnämnde i hvad reservationen afser 25:te,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillning;,- Utskottets Betänkande N:o 10.

27:de, 30:de och 38:de punkterna af Utskottets betänkande, Herr Lönegren,

för så vidt nedanstående yttrande utvisar:

»Jag instämmer i ofvanstående reservation, med undantag af de punkter,

som afse differentialtullen för vin samt tiden för taxans tillämpning. Beträffande

den första punkten anser jag rättast och för författningens tillämpning

mest ändamålsenligt, att tullen å vin bestämmes endast efter varans

alkoholhalt, utan afseende på produktionslandet eller skeppningsorten; angående

åter tiden för taxans tillämpning finner jag det i alla hänseenden lämpligast,

att hela den nya taxan förklaras gällande från och med den 15 Maj

detta år, eller den dag, då de i traktaten med Frankrike stipulerade tullsatserna

skola tillämpas;»

och Friherre aj Ugglas i afseende å artikeln Sulläder;

vid 25:te punkten: af Friherre Barnekow;

vid 31:sta punkten:

af Herr Lönegren, med hvilken Friherre Fock samt Herrar Kockum

och Fogelin instämt: »Mot Utskottets beslut angående tullbeskattningen å

oljor får jag härmed anmäla min reservation.

Då feta, icke flygtiga, oljor numera mycket ofta förekomma blandade

dels med andra af liknande art, dels ock med rektificerade mineraloljor,

och det vid tullbehandling af dylika varor visat sig alldeles omöjligt, äfven

genom kemisk analys, att få med visshet utrönt till hvilken tulltaxerubrik

en sådan vara rätteligen bör hänföras, har jag såväl vid diskussion härom

inom tullkomitén, som i min till komiténs betänkande fogade reservation sökt

framhålla det för tulltaxans lika tillämpning öfverallt inom riket högeligen

önskvärda deruti, att samma tullafgift bestämmes för samtliga dessa oljeslag;

och har jag föreslagit denna tullsats till 5 öre per kilogram eller samma

afgift som nu är bestämd för såväl rektificerade mineraloljor som harnp-,

kokos-, palm- och spermacetiolja. Detta förslag innebär en nedsättning åt 2

öre per kilogram i tullen för lin-, rot- och rapsolja, hvilka oljeslag ännu äro

föremål för inhemsk tillverkning och för hvilka en ifrågasatt ännu större

nedsättning i tullen ej torde höra nu tillstyrkas, men deremot förhöjning

från 2 till 5 öre per kilogram i tullafgiften för bom- eller olivolja, hvilken

vara före år 1865 drog samma tull som hamp-, kokos-, palm- och spermancetiolja,

men då, på grund af handelstraktaten med Frankrike, blef med lägre

tullsats i taxan särskildt upptagen. Värdet å bom- eller olivolja är betydligt

högre än å alla öfriga feta oljor med samma användning, och den nu be
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10.

49

stämda tullen uppgår blott till 2 å 3 procent af varuvärdet. Medelvärdet

å bom- och olivolja är uppgifvet till 80 öre, å hamp-, palm- och kokosolja

till 60 öre samt å lin-, rot-, raps- och spermacetiolja till 52 öre per

kilogram.

På rektificerade mineraloljor (fotogen, gasolja in. fl.) utgör visserligen

den nu gällande tullen en ganska hög procent af varans värde; men då

priset å dessa varor under senare åren högst betydligt sjunket, och konsumtionen,

'' om ock allmän, kanske mera än å någon annan importartikel,

dock är vida större per person hos de förmögnare klasserna än hos de mindre

bemedlade, och tullen derå således hårdast drabbar dem, som lättast kunna

bära denna börda, har jag ej ansett skäl förefinnas att nu föreslå nedsättning

å denna finanstull, då åtskilliga andra allmänna förbrukningsartiklar fortfarande

draga eu i förhållande till värdet ännu högre tull. Tullen å lysoljor,

hvaraf importen är ständigt stigande, är i Norge 10, i Danmark 8,:;, i Tyskland

5,4, och i Frankrike 4,:; öre per kilogram.

Genom antagande af Utskottets förslag i fråga om tullen å oljor tillskyndas

statsverket en minskning i tullinkomst, som, beräknad efter 1880

års införsel, uppgår till omkring 475,000 kronor; totaluppbörden för oljor,

af de slag som nu afses, uppgår för nyssnämnda år till kronor 774,576.

Hänvisande för öfrigt till de reservationer, som af Herr Öfverdirektören

in. in. K. Styffe och mig afgifvits inom tullkomitén och Indika finnas intagna

uti komiténs till Riksdagen aflemnade betänkande, andra delen, pag. 28 och

36, får jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte godkänna hvad det af Kong!.

Maj:t aflåtna tulltaxeförslaget uti förevarande hänseende

bestämmer;»

Likaledes vid 3lista punkten af Herr Björnstjerna.

af Herr Johansson, med hvilken Herr C. A. Jönsson instämt i fråga

om tullen å oljor:

Vid oljor, att tullsatserna å N:is 387, 388 och 391 i tulltaxeförslaget

måtte sättas till 4 öre per kilogram.

Vid papper, att Herr Gumselii motion måtte på det sätt bifallas, att

tullsatsen å N:o 400, »papper, andra slag, linieradt derunder inbegripet,»

nedsättes från 10 öre till 5 öre per kilogram.

Vid thé, att, med instämmande för öfrigt i Herr Grefve Björnstjernas

med fleres härom afgifna reservation, tullsatsen måtte nedsättas från 1 krona

40 öre till 1 krona per kilogram;

Bill. till Biksd. Prot 1882 . 5 Smil. 1 Afd. 10 Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 10.

af Herr Björnstjerna, med hvilken Herrar Berg, Kockum, Woern, E.

G. Boström och Beutersvärd instämt, den sistnännle under förklaring att han

i Utskottet hemstält, att tullen å thé skulle nedsättas till 50 öre per kilogram:

»I likhet med Kong! Maj:t föreslår Utskottet, att den nuvarande tullen

å Tlié, 1 krona 40 öre per kilogram, skall bibehållas oförändrad.

Införseln af thé utgjorde enligt Kommerskollegii berättelser

år 1871 ........................................................ 99,334 skålp.

» 1875 ...................................................... 118,308 »

» 1880 ...................................................... 132,850 »

Jemföres härmed införseln af kaffe, utgörande, sjöskadade partier

oberäknade,

år 1871 ........... 20,693,734 skålp.

» 1875 ................................................... 23,336,975 »

» 1880 ................................................. 26,604,766 »

visar sig nogsamt, att, om än förbrukningen af thé på senare tider tilltagit,

densamma dock i jemförelse med förbrukningen af kaffe är synnerligen obetydlig.

Att detta i viss mån är beroende på varans relativa dyrhet, är

utom allt tvifvel. Och huru väsentligt den nuvarande tullsatsen bidrager

härtill, inses klarligen, om man betänker, att tullsatsens belopp, 1 krona 40

öre, torde uppgå till omkring 60 procent af priset på de billigare théslagen,

under det tullen å kaffe utgör endast 20 å 25 procent beräknad efter värdet

af de billigaste kaffesorterna.

Mot en nedsättning af thétullen anföres vanligen att thé så godt som

uteslutande begagnas af de förmögnare klasserna, men om än hittills så

varit förhållandet i Sverige, är detta långt ifrån händelsen i flere andra

länder, der thé intager samma rum som kaffe hos oss i förbrukningen bland

den störa massan af folket, hvilket framgår af följande siffror. I England

inbringade thétullen från 31 Mars 1878 till 31 Mars 1879 Ed. St. 4,162,221

eller ungefär samma belopp som Sveriges hela statsinkomst. Tullen utgör

6 pence för engelskt skålpund, och uppgick sålunda införseln af thé under

året till 166,488,840 skålpund. Tullen å kaffe inbringade under samma

tid i England Pd. St, 208,555 och, då tullen å denna vara är ^omkring 2

pence per skålpund, kan införseln af kaffe beräknas hafva uppgått till omkring

4,172,000 skålpund eller endast 2 ''/a procent af théinförseln.

Till Ryssland infördes år 1880 thé 1,146,041 pud, men af kaffe

endast 500,064.

Till Danmark, i hvilket land tull och krigsskatt på thé sammanlagdt

per danskt skålpund utgör 16 skilling eller 67 öre per kilogram, infördes

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

BevittningS'' Utshottets Betänkande N:o 10.

år 1880 643,824 skålpund, lemnande en statsinkomst af 213,708 kronor.

Jemföres dermed. Sveriges införsel af thé, hvilken samma år uppgick till

132,850 skålpund med en beräknad tullinkomst af 79,703 kronor, så framgår

häraf att Danmark, hvars folkmängd dock endast är fyra niondedelar af

Sveriges, med mindre än hälften af tullafgiften i Sverige, utaf sin théinförsel

hemtar nära nog tre gånger så stor statsinkomst.

Det vore utan tvifvel högeligen önskvärd!, om théförbrukningen hos

oss4 kunde blifva allmän, så mycket mer som erfarenheten visat, att deruti

ligger ett kraftigt medel till motverkande och utträngande af det omåttliga

förtärandet af spritdrycker och kaffe. Att detta sistnämnda, som för närvarande

utgör det, förnämsta njutningsmedlet hos en stor del af befolkningen,

då det till öfvermått begagnas, är för helsan skadligt, derpå har man de tydligaste

vittnesbörd i de sedan en lång följd af år ständigt återkommande

klagomålen i provinsialläkarnes rapporter, synnerligen från de norra länen,

hvaruti det omåttliga kaffedrickandet framhålles som den förnämsta orsaken

till många sjukdomar. Thé erkännes deremot allmänt, vara en lika sund som

välsmakande dryck; det ingår redan i väsentlig mån bland provianteringsartiklarne

för vårt, sjöfolk, det är vida lättare att tillaga än kaffe och bör

äfven blifva billigare än detta, då af ett skålpund thé åtminstone fyra gånger

så många koppar torde erhållas som af nuvarande qvantum kaffe.

En nedsättning i thétullen skulle, med den ringa införsel, som nu eger

rum, ej i afsevärd mån inverka på tullinkomsten, hvilken åter, genom en af

det, billigare priset framkallad ökad förbrukning, måhända snart skulle växa

långt utöfver hvad den nu utgör.

På dessa skäl föreslår jag,

att tullen å thé måtte varda nedsatt till 1 krona per

kilogram;»

af Herr 0. Jonsson, som ansett att den af Kong!. Maj:t under tariffnumret

579 föreslagna differentialtull för de svagare viner, som icke sjöledes

direkt inkomma från produktionslandet, af liera skäl bort bibehållas;

att tullsatsen under N:o 580 »för vin, alla slag, af till och med 15

procent alkoholhalt, såvida varan inkommit annorledes, eller af mer än 15

procents till och med 25 procents alkoholhalt:

på fat, större eller mindre, 1 kilogram 30 öre», bort höjas till 45 öre;

samt att de af Kong!. Maj:t under tariffnummern 78 införda bestämmelser:

»då varan är i Frankrike tillverkad och derifrån sjöledes direkte införes»

bort, bibehållas, emedan - den af Utskottet derutinnan vidtagna för
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

ändring endast lättare kan föranleda, att konstgjort så kallaclt Drufbränvin

kommer att införas för den lägre tullsatsen, 45 öre.

Dessutom liar Friherre af Ugglas anliällit att fa antecknadt, att lian

icke varit i Utskottet närvarande, när Utskottet fattade beslut angående tullsatserna

å Vin, hvarjemte Herr Berg begärt fa antecknadt, att lian icke

deltagit i behandlingen af frågan om tullsatsen å artikeln Sulläder.

Stockholm, Associations-Boktryckeiiet, 1882.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 10.

sid. 22 står:

Oljor:

genom rektificering renade, färglösa eller

af gul till gulbrun färg, rektificerad stenkolsolja

eller fotogen, rektificerad jordolja, nafta,

petroleum eller bergolja, solarolja, paraffinolja

med flera till lyse användbara vätskor.

bär vara:

Oljor:

genom rektificering renade, färglösa eller af

gul till gulbrun färg, rektificerad stenkolsolja

eller fotogen, rektificerad jordolja, nafta,

petroleum eller bergolja, solarolja, paraffinolja

med flera till lyse användbara vätskor

1 kilogram 2

Bih. till Biksd. Prof. 1882. o Sami. 1 Afd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:36 Skrifvelse angående tuUbevillningen. s. 1 i texten