Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Kamrar nes åder remiss af lista punkten af Utskottets Memorial Nio 9, afgifvet i anledning af dels Andra Kammarens återremiss af 2idra punkten af Utskottets Betänkande No 5, angående hvitbetssockertillverkning saf giften, dels Kamrar nes skiljaktiga beslut i afseende å 3:dje punkten af samma betänkande.

1882-05-05 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1882:13, Memorial, i anledning af Kamrar nes åder remiss af lista punkten af Utskottets Memorial Nio 9, afgifvet i anledning af dels Andra Kammarens återremiss af 2idra punkten af Utskottets Betänkande No 5, angående hvitbetssockertillverkning saf giften, dels Kamrar nes skiljaktiga beslut i afseende å 3:dje punkten af samma betänkande.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Memorial N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Kiksd. Kansli den 5 Maj 1882, kl. 5 e. m.

Memorial, i anledning af Kamrar nes åder remiss af lista punkten af

Utskottets Memorial Nio 9, afgifvet i anledning af dels

Andra Kammarens återremiss af 2idra punkten af Utskottets

Betänkande No 5, angående hvitbetssockertillverkning

saf giften, dels Kamrar nes skiljaktiga beslut i afseende

å 3:dje punkten af samma betänkande.

I Betänkandet A: o 5 angående hvitbetssockertillverkningsafgiften liemstälde

Utskottet under lista punkten, att Riksdagen, med återkallande af

1869 års Riksdags beslut i denna del, måtte besluta, »att afgiften å tillverkningen

af livitbetssocker inom landet skall från och med den 1 Juli 1882

till den 1 Juli 1887 utgöra fem tiondedelar, från och med den 1 Jub 1887

till den 1 Juli 1892 sex tiondedelar, från och med 1 Juli 1892 till den 1

Juli 1897 sju tiondedelar och från och med den 1 Juli 1897 åtta tiondedelar

af den vid dessa tider gällande tullsats å utländskt råsocker af mörkare

färg än N:o 18 af den i verldshandel]! antagna Holländska standard»; samt

under 2: dra punkten, att, i händelse förestående hemställan hifölles, 1 § i

Kong!, förordningen den 30 Maj 1873, sådan den lyder i Kongl. kungörelsen

den 25 April 1879, skulle erhålla följande förändrade lydelse:

»För all tillverkning af livitbetssocker, som från och med den 1 nästkommande

Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande till

det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor enligtiden

i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall denna afgift till den

1 Juli 1887 utgöra fem tiondedelar af gällande tullsats för utländskt råsocker

af mörkare färg än A: o 18 af den i verldshandel antagna Holländska

standard».

Bill. till Biksd. Brot. 1882- 5 Sami. 1 Afd. 13 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings- Utskottets Memorial N:o 13.

Hvad Utskottet sålunda hemstält blef af Första Kammaren bifallet,

hvaremot Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan under lista

punkten, beslöt, »att den beskattning, som är ålagd den inom landet varande

hvitbetssockertillverkningen, skall, utan någon förhöjning, fortfarande som

under de sex sistförfluten åren utgå med två femtedelar af den för hvarje

år bestämda tullsats å utländskt råsocker af mörkare färg än K: o 18 af den

i verldshandel gällande Holländska standard.» I sammanhang med detta

beslut återförvisade Andra Kammaren Utskottets hemställan under 2:dra

punkten af samma betänkande.

I anledning häraf afgaf Utskottet utlåtande med förslag till voteringsproposition

för gemensam omröstning angående de skiljaktiga definitiva beslut,

hvari Kamrarne stannat i afseende å Utskottets hemställan under lista

punkten; och anmälde Utskottet tillika, att, sedan denna omröstning försiggått

och densammas resultat blifvit bekant, Utskottet komme att afgifva utlåtande

i anledning af Andra Kammarens återremiss af Utskottets hemställan

i 2: dra punkten af betänkandet.

Sedan detta Utskottets utlåtande blifvit af Kamrarne godkändt, samt

den gemensamma omröstningen försiggått och utfallit i enlighet med Andra

Kammarens ofvan intagna beslut, tillkom det Utskottet att i enlighet härmed

samt i anledning af Andra Kammarens nyss omförmälda beslut om återremiss

afgifva förslag till förändrad lydelse af Kong!, förordningen den 30 Maj

1873, sådan den lyder i Kong! kungörelsen den 25 April 1879.

Ifrågavarande lagrum har för närvarande följande innehåll:

»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1 nästkommande

Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande till

det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor enligt

den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall denna afgift till

den 1 Juli 1882 utgöra två femtedelar af gällande tullsats för utländskt

råsocker af mörkare färg än Nio 18 af den i verldshandel!! antagna holländska

standard».

Vid fullgörandet af ofvannämnda åliggande utgick Utskottet från den

uppfattning, att Riksdagen genom sitt beslut angående lista punkten af Utskottets

ursprungliga betänkande hade uttalat sig allenast rörande de grunder,

enligt hvilka hvitbetssockerbeskattningen skulle ordnas, men att det deremot

fortfarande vore Utskottet obetaget att, alltid med iakttagande af dessa

grunder, för nyss anförda lagrum föreslå den ordalydelse, som syntes Utskottet

lämpligast. Med denna uppfattning, och då någon förändring i afseende

å sj elfva skattebeloppet ej vidtagits, ansåg Utskottet, att i författningen

icke borde göras annan förändring än den, som betingades deraf, att

genom Riksdagens beslut skattebeloppet icke vidare vore faststäldt för någon

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillning.?- Utskottets Memorial N:o 13.

3

viss tidsperiod. I öfverensstämmelse härmed föreslog Utskottet i memorial

U:o 9, att 1 § i Kongl. förordningen den 30 Maj 1873, sådan den lyder i

Kong!, kungörelsen den 25 April 1879, skulle erhålla följande lydelse:

»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1 nästkommande

Juli inom riket sker, skall erläggas tillverkningsafgift i förhållande

till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor

enligt den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemna!; och skall denna afgift

tills vidare utgöra två femtedelar af gällande tullsats för utländskt råsocker

af mörkare färg än Ko 18 af den i verldshandel antagna holländska

standard.»

Enligt Utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har emellertid detta

förslag blifvit af Riksdagens båda Kamrar till Utskottet återförvisadt, på

den grund att detsamma ansetts icke vara öfverensstämmande med Riksdagens

vid gemensam omröstning fattade beslut angående grunderna för hvitbetssockerbeskattningen.

I sådant hänseende anmärktes dels, att uttrycket

»tills vidare» syntes innebära en annan mening än de i Riksdagens beslut

förekommande orden: »fortfarande som under de sex sistförfluten åren», dels

och att den i Utskottets förslag förekommande föreskrift, att hvitbetssockerbeskattningen

skulle beräknas efter »gällande tullsats för utländskt råsocker»,

kunde gifva anledning till den uppfattning, att vid beräknandet af ifrågavarande

afgift skulle läggas till grund den tullsats, som vore åsatt socker

vid den tid författningen utfärdades, en missuppfattning, som förekommes,

derest man bibehölle det i Riksdagens beslut förekommande uttrycket: »den

för hvarje år bestämda tullsats etc.»

Beträffande den första af dessa anmärkningar, anser väl Utskottet,

som fortfarande vidhåller den uppfattning, att Riksdagen genom sitt meranämnda

beslut icke uttalat sig angående den ifrågavarande författningens

ordalydelse, att någon skilnad i sak icke förefinnes emellan Riksdagens beslut

och Utskottets förslag. Men då orden »tills vidare» icke äro erforderliga

för uttryckande af den ifrågavarande föreskriftens syfte, anser Utskottet

desamma saklöst kunna utur författningen utgå. Att åter i författningen

intaga de i Riksdagens beslut förekommande orden »fortfarande som under

de sex sistförfluten åren», synes så mycket mindre böra ifrågakomma, som

en hänvisning till hvad under en viss förfluten tid varit föreskrifvet ingalunda

har sin rätta plats i ett lagstadgande, afsedt att gälla under en längre

eller kortare framtid.

Vidkommande åter den andra af de framstälda anmärkningarne, anser

Utskottet, att någon tvekan icke kan uppstå derom, att med uttrycket

»gällande tullsats» är att förstå den tullsats, som gäller vid hvarje tid, då

hvitbetssockertillverkningsafgiften skall beräknas. På detta sätt har uttrycket

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 13.

uppfattats, allt sedan det genom 1873 års Kong!, förordning infördes i lagstiftningen

angående hvitbetssockerbeskattningen. Och någon anledning, hvarför

uttrycket nu skulle bereda lagtolkningen större bryderi än tillförene, lärer

icke kunna uppvisas. Att utbyta detsamma emot de i Riksdagens beslut förefintliga

orden: »den för hvarje år bestämda tullsats» kan Utskottet så mycket

mindre tillstyrka, som just emot dessa ord med skäl kan rigtas den anmärkningen,

att de innebära eu otydlighet, som skulle vid hvarje tillfälle, då

sockertullens belopp under det löpande året undergått förändring, livilket i

afseende å en vigtig kassaartikel icke är ovanligt, föranleda ganska svårlösta

spörsmål angående hvitbetssockertillverkningsafgiftens bestämmande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte besluta, att § 1 i Kongl. förordningen

den 30 Maj 1873, sådan den lyder i Kongl. kungörelsen

den 25 April 1879, skall erhålla följande förändrade

lydelse:

»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och

med den 1 nästkommande Juli inom riket sker, skall erläggas

tillverkningsafgift i förhållande till det utbyte i

råsocker, som de för tillverkningen använda hvitbetor

enligt den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat;

och skall denna afgift utgöra två femtedelar af gällande

tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18

af den i verldshandel!! antagna holländska standard.»

Stockholm den 5 Maj 1882.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.