Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga propositioner angående dels förhöjning i befordring saf giften för lokalbref och dels förändringar i assuransafgiften för försändelser med angifvet värde, hvilka befordras inom riket, m. m.

1882-05-09 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1882:15, Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga propositioner angående dels förhöjning i befordring saf giften för lokalbref och dels förändringar i assuransafgiften för försändelser med angifvet värde, hvilka befordras inom riket, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Berillnings- Utskottets Betänkande N:o 15.

1

N:o 15.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 Maj 1882, kl, 2 e. m.

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga propositioner angående

dels förhöjning i befordring saf giften för lokalbref

och dels förändringar i assuransafgiften för försändelser

med angifvet värde, hvilka befordras inom riket, m. m.

Sedan Utskottet till behandling förehaft de tvenne propositioner rörande

postväsendet, som blifvit till Utskottet hänvisade, får Utskottet härmed

afgifva betänkande i detta ämne.

Uti den ena af berörda propositioner (N:o 10) har Kongl. Maj:t, under

åberopande af innehållet i ett propositionen bilagdt protokoll öfver flnansärenden

för den 30 December sistlidna år, föreslagit Riksdagen

att, under förutsättning att br ef bärarea fgiften varder upphäfd, portot

för lokalbref bestämmes att från och med ingången af år 1883 utgå med

sex öre.

Ehuru, på sätt här nedan vidare förmäles, Utskottet delar den redan

länge och allmänt hysta önskan, att postverkets ställning snart måtte medgifva

det vanliga inrikes brefportots nedsättning från 12 till 10 öre, samt

Utskottet fördenskull anser andra reformer inom postväsendet, hvilka aflägsna

tidpunkten för en sådan förändrings vidtagande, derförinnan böra i allmänhet

undvikas, har Utskottet likväl funnit den nu ifrågasatta åtgärden att

afskaffa den särskilda brefbärareafgiften desto hellre redan nu böra komma

till utförande, som denna brefbärareafgift för en stor del inrikes postförsändelser

i sjelfva verket ytterligare höjer nämnda porto från 12 till 15 öre.

Och då med brefbärareafgift ens afskaffande skäligen kan och bör stadgas

den förhöjning i portot för lokalbref från 3 till 6 öre, som i Kongl. Maj:ts

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 5 Samt. 1 Afd. 15 Haft
-

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 15.

förevarande nådiga proposition blifvit föreslagen, får Utskottet, under hänvisning

till hvad af Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet

till ofvanherörda statsrådsprotokoll blifvit anfördt, hemställa,

l:o

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga proposition

måtte af Riksdagen bifallas.

Uti den andra af ofvan omförmälda propositioner (N:o 35) har Kongl.

Maj:t, under åberopande af ett vid denna proposition fogadt protokoll öfver

finansärenden för den 24 sistlidna Mars, föreslagit Riksdagen,

dels att den assuransafgift, som, utöfver belöpande franko, erlägges

för assurerade försändelser, afsedda till befordran inom riket, måtte bestämmas

att utgå med nedannämnda belopp:

om försändelsens värde uppgår till högst 500 kronor, 30 öre;

om värdet uppgår till mer än 500, men ej öfver 1,000 kronor, 50 öre;

om värdet uppgår till mer än 1,000, men ej öfver 5,000 kronor, 50

öre för 1,000 kronor med tillägg af 2 öre för hvarje Överskjutande värde

af 100 kronor eller del deraf;

om värdet uppgår till mer än 5,000, men ej öfver 50,000 kronor,

1 krona 30 öre för 5,000 kronor med tillägg af 15 öre för hvarje Överskjutande

värde af 1,000 kronor eller del deraf;

om värdet uppgår till mer än 50,000, men ej öfver 100,000 kronor,

8 kronor 5 öre för 50,000 kronor med tillägg af 10 öre för hvarje Överskjutande

värde af 1,000 kronor eller del deraf;

samt, om värdet öfverstiger 100,000 kronor, 13 kronor 5 öre för

100.000 kronor med tillägg af 5 öre för hvarje Överskjutande värde af

1.000 kronor eller del deraf;

dels ock att, då assurerad försändelse, medan den stått under postverkets

vård, hlifvit skadad, och skadan ej skäligen kan anses härröra deraf

att försändelsen ej varit med vederbörlig omsorg och på ett fullt betryggande

sätt inlagd och förseglad, afsändare!! må, mot försändelsens öfverlemnande

till postverkets disposition, derför uppbära enahanda ersättning af postmedel,

som skolat utgå, derest försändelsen gått förlorad, dock med iakttagande

att anspråk på dylik ersättning, derest afseende derå må fästas, skall hos

Generalpoststyrelsen skriftligen anmälas inom sextio dagar efter det försändelsen

kommit adressaten tillhanda eller blifvit denne till emottagande erbjuden;
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 15.

att för postförskottsförsän delse i allmänhet, hvilken gått förlorad medan

densamma befann sig under postverkets vård, må af postmedlen till afsändaren

utbetalas ersättning till det belopp, hvarå postförskottet lyder;

samt att, då postförskott meddelats a assurerad försändelse och, under

det denna befann sig under postverkets vård, antingen innehållet, i dess

helhet eller till någon del, gått förloradt eller försändelsen blifvit skadad,

ersättning må till afsändaren utgå med det belopp, hvartill assuransen berättigar,

utan att tillika godtgöres det belopp, hvarå postförskottet lyder.

Enligt hvad som inhemtas af det propositionen åtföljande statsrådsprotokollet,

har Kongl. Maj:t med den föreslagna nedsättningen af assuransafgifterna

hufvudsakligen afsett att söka motverka ett af nämnda afgifters

nuvarande storlek föranledt bruk att dels under rekommendation försända

medel till högre belopp än 50 kronor och dels i enskilda assuransbolag försäkra

värdeförsändelser, som med posten befordras, hvarigenom postverket

undandroges en del af den ersättning, som för värdeförsändelsernas behandling

rätteligen borde komma detsamma till godo, på samma gång som en

ökad frestelse till oredlighet uppstode för de tjensteman, genom hvilkas händer

dylika försändelser af högre värde än det angifna ginge.

Utskottet, som vid behandlingen af förevarande proposition jemväl

tagit i öfvervägande tvenne inom Utskottet väckta förslag, afseende det

ena sänkning af portot för vanliga bref från 12 till 10 öre och det andra

nedsättning i postbefordringsafgiften för tidningar och tidskrifter, har dervid,

såsom här ofvan redan är antydt, funnit, att den reform inom postväsendet,

som företrädesvis borde bringas till utförande, vore brefportots sänkande till

10 öre. Då Utskottet emellertid ansett att Kongl. Maj:t bäst vore i tillfälle

att afgöra, när postverkets ställning kunde medgifva en dylik sänkning,

har Utskottet icke velat derom nu göra någon framställning; men på samma

gång har Utskottet,'' ansett, att hvarje åtgärd, som kunde väntas föranleda

ett uppskof med nämnda förändrings snara genomförande, borde undvikas,

derest icke vigtiga skäl härifrån påkalla undantag.

Då nu den af Kongl. Maj:t i förevarande proposition föreslagna nedsättningen

af assuransafgifterna, enligt Chefens för Finansdepartementet beräkning,

skulle medföra en minskning i postverkets inkomster af omkring

70,000 kronor, på samma gång som betydligt ökade risker uppstode, och då

någon allmännare klagan öfver de nu stadgade assuransafgifternas belopp,

såvidt Utskottet erfarit, icke försports, samt de anmärkta missbruken med

afseende på värdeförsändelsers assurering väl till en stor del torde kunna

genom reglementariska föreskrifter förekommas, har Utskottet, utan att för

öfrigt, vilja förneka, att nedsättning i assuransafgiften, synnerligen för för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillning,‘i- Utskottets Betänkande N:o 15.

sändelser af mindre värdebelopp, kunde vara önskvärd, funnit sig böra hemställa,

2:o

att hvad Kongl. Maj:t i förra delen af förevarande

nådiga proposition föreslagit angående nedsättning i nu

stadgade assuransafgifter ej för det närvarande måtte

vinna Riksdagens bifall.

Beträffande åter det i senare delen af sistnämnda proposition fram

stälda förslag i fråga om postverkets ansvar dels för assurerad postförsändelse,

som, medan den stått under postverkets vård, blifvit skadad, och dels för

postförskottsförsändelse äfvensom angående beloppet af den ersättning, som,

då postförskott meddelats å assurerad postförsändelse, skall af postverket i

förutsatta händelser utgifvas, har Utskottet icke funnit anledning till någon

erinran, utan hemställer,

3:o

att hvad Kongl. Maj:ts nådiga proposition i nu omförmälda

hänseenden innehåller måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 Maj 1882.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Reservationer:

vid Osta punkten af Herr Olof Jonsson, med hvilken Herrar C. A.

Jönsson, Anders Andersson och N. J. Boström instämt: »Då Generalpost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 15.

o

styrelsen i sitt utlåtande föreslagit, att i sammanhang med brefbärareafgiftens

upphörande höja lokalportot från 3 till 10 öre, hade styrelsen grundat

detta förslag hufvudsakligen på önskvärdheten af att förekomma att, då numera

bref med en mycket betydlig vigt endast droge ett jemförelsevis ringa

porto, afsändaren kunde i ett kuvert inlägga flere med lokalmärken försedda

bref och uppdraga åt adressaten att sedan nedlägga brefven i någon

af adressortens breflådor. Och, ehuru styrelsen ansett att till förekommande

af denna olägenhet portot här som i åtskilliga andra länder helst bort vara

lika, vore den föreslagna lilla skiljaktigheten dock allt för ringa för att i

någon anmärkningsvärd män gifva anledning till missbruk, synnerligas! som

styrelsen hoppades att den länge påyrkade nedsättningen af inrikesbrefportot

från 12 till 10 öre kunde genomföras inom eu icke synnerligen aflägsen

framtid, då skiljaktigheten bortfölle.

Eu hade emellertid såväl Kong]. Maj:t som Utskottet nedsatt detta

lokalporto från af styrelsen föreslagna 10 till 6 öre, hvarigenom för det

första afsigten att förekomma här förut påpekade missbruk sannolikt icke

vinnes och för det andra, att olägenheterna för öfrigt af ett olika porto

äfven för framtiden komma att qvarstå. Det af Utskottet tillstyrkta förslaget

skulle således endast medföra den fördelen att på de platser, der postverket

aflönar brefbärare, en och annan adressat möjligen kunde något fortare

få sina försändelser i handom, derigenom att brefbäraren då icke behöfde

inkassera brefbäringsafgiften, men det uppehåll, denna inkassering förorsakar,

torde i regel icke vara större än hvad som beliöfves för andhemtningen

efter en rask marsch, hvartill kommer att kontrollen på och intresset

för brefvens aflemnande till adressaten går förlorad i ena fallet och förslappas

i det andra.

Deremot skall det af Utskottet tillstyrkta förslaget medföra eu gifven

förlust för postverket af bortåt 100,000 kronor per år.

Då således de af Generalpoststyrelsen afsedda mål icke till sina vigtigaste

delar vinnas med det af Utskottet tillstyrkta förslaget och då deremot

den tidpunkt kan till en afsevärd grad varda fördröjd, då postverket

blir satt i tillfälle att tillämpa decimalsystemet i ett fall som skall medföra

större och betydelsefullare lättnader i handel och vandel än mången annan

reform i samma syfte, och då äfven Utskottet i fråga om önskvärdheten af

inrikesbrefportots nedsättande från 12 till 10 öre uti motiveringen yttrar,

att »andra reformer inom postväsendet, hvilka aflägsna tidpunkten för en

sådan förändrings vidtagande, derförinnan böra i allmänhet undvikas», så har

jag ansett det endast varit att gifva en verklig betydelse åt detta Utskottets

säkerligen af nästan alla delade uttalande, om det i öfverensstämmelse dermed

hemstält om afslag på Kongl. Maj:ts proposition;»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BeviUnings- Utskottets Betänkande N:o 15.

vid 2: dra punkten af Herr Bennich, med hvilken förenat sig Herrar

Beutersvärd, Bäckström, Fogelin, Friherre Barnekow, Nils Fock, Wcern,

Björnstjerna och Kockum: »Om ock villigt må erkännas att af de stora reformer

inom postväsendet, Indika företrädesvis af behofvet påkallas, den af

förbättrad aflöning åt posttjenstemännen, synnerligen inom de lägre graderna,

likasom den af brefportots nedsättning från 12 till 10 öre äro högeligen önskvärda

och aldrig böra lemnas ur sigte, må dock icke förgätas, att den ena

som den andra af dessa reformer tager i anspråk vida större belopp, än den

helt nyss uppkomna jemnvigten emellan postverkets inkomster och utgifter

under närmast förestående tid synes medgifva, och att i hvad fall som helst

initiativet till sa ingripande åtgärder svårligen torde böra tagas från Riksdagens

sida; hvaremot det icke vill synas välbetänkt, att Riksdagen under

tiden och för skyndsammare uppnående af dessa stora reformer skulle afvisa

de mindre, som, i och för sig ingalunda ovigtig^, redan under för handen

varande förhållanden kunna ernås och, om äfven till en början något minskande

postverkets inkomster, likväl kunna beräknas ganska snart icke blott

ersätta den öfvergående förlusten utan äfven i sin mån bidraga att derutöfver

höja dessa inkomster och således i sjelfva verket främja de stora reformernas

genomförande. Minst torde giltiga skäl vara för handen att afböja den

ifrågavarande af Kong! Maj: t föreslagna åtgärden att nedsätta den oskäligt

höga assuransafgiften för värdeförsändelser, dä det visat sig, att afgiftens

höga belopp icke blott framkallat en med postverket täflande privatindustri

af utländska försäkringsbolag, de der underbjuda postverket i försäkringsafgifter,

under skydd af postverkets anordningar, men med möjligen tvifvelaktig

och åtminstone icke här offentligen kontrollerad soliditet, utan ock

— hvad enligt min tanke är vida betänkligare — föranleder origtiga uppgifter

angående värdeförsändelsers verkliga innehåll och kan innebära frestelse

föi'' svagt aflönade tjensteman att tillgodogöra sig skilnaden emellan det

verkliga värdebeloppet och det lägre, för hvilket postverket iklädt sig

ansvar.

Den utväg, som poststyrelsen ifrågasatt att på administrativ väg få

vidtagen, nemligen medgifvande af rätt för posttjensteman att i afsändarens

närvaro undersöka assurerad försändelses innehåll och förvägra fortskaffning

af för lågt angifvet värdebelopp, må väl, såsom Utskottet antydt, vara egnad

att i visst hänseende motverka ofvan antydda oegentlighet^'', men innebär,

sammanstäld med de öfverdrifna assuransafgifternas bibehållande, en tvångsåtgärd,

hvilken i samma mån måste för afsändare!! kännas mera tryckande,

som han derigenom betages tillfället att emot till buds stående lägre utgifter

få sin försändelse hos enskilt bolag försäkrad.

Då nu härtill kommer, att, enligt Utskottet af Herr G eneralpostdirek
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 15.

tören meddelad upplysning, postverket af rekommendations- och assuransafgitterna

upphemtar en årsinkomst af omkring 666,000 kronor, men under de

sista J.3 åren i följd deremot af åtagen ansvarighet fått i medeltal vidkännas

eu årlig utgift, icke fullt uppgående till 4,000 kronor, så synes häraf ganska

tydligt följa att assuransafgifterna icke stå i något rimligt förhållande till

dermed åtagna risker, utan alltför väl kunna nedsättas med en för postverket

mera skenbar än verklig, till högst 70,000 kronor, kalkylerad minskning i

nämnda inkomster.

Jag hemställer alltså,

att Riksdagen, med afslag å Utskottets framställning,

måtte bifalla Kong!. Maj:ts förslag i förevarande hänseende.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:44 Skrifvelse, i anledning af Rongl. Maj:ts nådiga propositioner angående dels förhöjning i befordring saf giften för lokalbref och dels förändringar i assuransafg s. 27 i texten