Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga proposition angående med Frankrike af slutade nya handelsoch sjöfartstraktater.

1882-03-02 · 72 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 67 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1882:4, Betänkande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga proposition angående med Frankrike af slutade nya handelsoch sjöfartstraktater.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Rikscl. Kansli den 7 Mars 1882, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga proposition angående

med Frankrike af slutade nya handels- och sjöfartstraktater.

Af Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 2 samt densamma bilagda

statsrådsprotokoll och öfriga handlingar inhemtas, att sedan de emellan

de förenade rikena och Frankrike den 14 Februari 1865 afslutade

handels- och sjöfartstraktater blifvit den 8 Maj nästlidna år, samtidigt

med utfärdandet af en ny allmän tulltarif, från fransk sida definitivt

uppsagda, hade franska regeringen i sammanhang dermed inbjudit till

öppnande af underhandlingar om afslutande af nya aftal rörande''vilkoren

för handels- och sjöfartsförbindelserna länderna emellan. Med hänsyn

till den vunna erfarenheten angående verkningarna af 1865 års traktater

hade Kongl. Maj:t funnit denna inbjudning icke böra afböjas. Å ena

sidan hade nemligen de lättnader, som genom desamma kommo sjöfarten

till godo, icke blott beredt den svenska handelsflottan ökad sysselsättning,

utan ock väsentligt minskat transportkostnaderna för våra produkter

vid afsättning på Frankrike. A andra sidan hade den inhemska industrien

visat sig mäktig att uthärda den genom icke obetydliga nedsättningar i

våra införseltullar framkallade täflan icke blott med fransk utan ock med

annan främmande näringsflit. I anseende härtill och då vår utförsel till

Frankrike vida öfverstege införseln från detta land samt i och för sig

vore så betydlig, att bland alla länder endast Storbritannien köpte mera

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Häfl. X

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

af våra produkter än Frankrike, hade det synts Kong!. Maj:t vara så

mycket angelägnare att på denna marknad för Sverige erhålla alla de

lättnader, som genom lämpliga eftergifter för Frankrikes önskningar

kunde vinnas, och att i hvarje fall trygga vår afsättning på Frankrike

samma förmåner, som kunde komma andra länders naturalster och tillverkningar

till godo vid införsel till detta land.

Då Kongl. Maj:t på sådana grunder den 1 sistlidne Juli antagit

franska regeringens ofvanberörda inbjudning, hade hufvudsaklig vigt ansetts

böra fästas, dels dervid att de förenade rikenas sjöfart tillförsäkrades

alla de fördelar, hvaraf den för närvarande på grund af traktat

eller fransk lagstiftning vore i åtnjutande, och dels dervid att tullnedsättning

vid införsel till Frankrike vunnes för de svenska och norska

produkter, hvilka i någon betydligare omfattning utgjorde föremål för

de förenade rikenas exportrörelse på nämnda land, äfvensom dervid att,

å andra sidan, de franska produkter och tillverkningar, i afseende å

hvilka det ifrågasattes, att de förenade rikena skulle binda sin tulllagstiftning,

inskränktes till ett fåtal af de mest betydande.

Genom de handels- och sjöfartstraktater, som, efter långvariga och

med icke ringa svårigheter förbundna underhandlingar, nu blifvit afslutade,

hade dessa önskningsmål blifvit i högre eller ringare grad tillgodosedda.

De förmåner, hvaraf de förenade rikenas sjöfart för närvarande

vore i åtnjutande, hade blifvit densamma tryggade. Såväl vid direkt

som vid indirekt fart vore våra fartyg och deras laddningar likstälda

med franska fartyg och deras laddningar i Frankrikes och Algeriets

hamnar. I kolonierna hade dem tillförsäkrats samma behandling som

fartyg tillhörande den mest gynnade främmande nation. Den yrkade

nedsättningen i tullafgifterna för vissa svenska och norska produkter

hade deremot endast i ofullständigare grad kunnat utverkas. Dock hade

äfven i detta afseende icke oväsentliga lättnader blifvit medgifna våra

vigtigaste exportnäringar. Icke heller hade sträfvandet att inskränka

antalet af de artiklar, som inginge i traktattarifferna, krönts med fullständig

framgång, enär Frankrike icke velat i någon högre grad eftergifva

sina fordringar på omfattande traktattariffer. Nedsättningar i våra

införseltullar hade dock betingats allenast för ett mindre antal artiklar.

Dessa kunde i allmänhet karakteriseras såsom öfverflödsvaror. Åtskilliga

sådana komme härigenom att draga en lägre tull än den, som, i händelse

af traktatens uteblifvande, tvifvelsutan och på goda skäl skulle blifvit

dem åsatt. Men dessa lägre tullsatser vore af beskaffenhet att hvarken

för statskassan medföra någon känbarare uppoffring eller för inhemska

industrigrenar innebära afsevärda vådor. Och då det beroende, hvari

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

vår tullagstiftning stått till följd af 1865 års handelstraktat i alla händelser

blifvit betydligt inskränkt, stode ju alltid möjligheten öppen att

vid bestämmandet af öfriga tullsatser söka motverka de oegentligheter

i tullbeskattningen, som ifrågavarande nedsättningar kunde komma att

medföra.

Traktaterna hade alltså icke kunnat komma till stånd utan ganska

betydande eftergifter i våra fordringar. Men å andra sidan vore de

vunna fördelarne af den beskaffenhet, att förlusten af dem skulle känbar

drabba vigtiga handels- och sjöfärtsintressen. Med fäst afseende

härå hade Kong]. Maj:t, med godkännande för sin del af de uti Paris

den 30 nästlidne December emellan Kongl. Maj:ts och franska regeringens

fullmäktige träffade aftal, till Riksdagen öfverlemnat dessa fördrag med

dertill hörande tilläggsartikel, deklaration och tariffer, samt, under erinran

derom att samtliga dessa aktstycken bildade ett oskiljaktigt helt,

i hvars föreskrifter någon förändring icke kunde ega rum, äskat Riksdagens

godkännande af de bestämmelser, hvilka sådant kräfde.

I sammanhang med den nådiga propositionen, som blifvit till Bevillnings-Utskottets

förberedande behandling hänvisad, har Utskottet tagit

under öfvervägande en inom Andra Kammaren af Herr A. Hedin väckt

och till Utskottet remitterad motion (N:o 66), deruti blifvit yrkadt, att

Riksdagen, derest den komme att bifalla de af Kongl. Maj:t framlagda

förslagen till nya handels- och sjöfartstraktater med franska republiken,

i sitt blifvande beslut och i den skrifvelse, som derom komme att till

Kongl. Maj:t aflåtas, skulle förklara, dels att förändringar i traktaternas

bestämmelser, sedan de trädt i kraft, ej måtte annorlunda än förslagsvis

aftalas med franska regeringen eller träda i kraft, innan Riksdagen dem

godkänt, dels att traktaterna efter eventuel uppsägning icke finge förlängas

utan Riksdagens förut meddelade samtycke.

Vid pröfningen af detta vigtiga ärende har Utskottet icke kunnat

undgå att lägga märke till de många olägenheter, som åtfölja hvarje

traktatbestämd tulltariff. Den inskränkning i landets sjelfbestämningsrätt

i afseende på tullagstiftningen,, som ett sådant aftal innebär, kan icke

annat än lända till hinder för afpassandet af denna vigtiga gren af lagstiftningen

efter tidernas vexlande kraf. Det ligger dessutom i sakens

natur, att en dylik, genom ömsesidiga medgifvanden tillkommen tariff

beträffande lösryckta artiklar ur den allmänna tulltaxan lätteligen skall

innehålla väsentliga afsteg från det system, som ligger till grund för

landets tullbeskattning, samt sålunda leda till ojemnheter i fråga om

denna vigtiga beskattningsform.

Men det torde vara allmänt bekant, att Frankrike ihärdigt fullföljer

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 4.

ett handelspolitiskt system, som fordrar antagandet af dylika tariff raktater.

Endast en makt har lyckats att med Frankrike träffa ett aftal,

som innehåller allenast ömsesidig tillförsäkran af den behandling, som i

hvardera landet tillkommer den mest gynnade främmande nation. Denna

makt är Tyskland, och det ifrågavarande aftalet utgör en af bestämmelserna

i det fredsfördrag, som undertecknades, då dess segrande härar

stodo i hjertat af Frankrike.

Under sådana förhållanden, och då ingen förhoppning förefinnes att,

utan medgifvanden, som innebära en temporär inskränkning i friheten

att förfoga öfver någon del af vår tullagstiftning, vinna trygghet emot

att i afseende på export- och sjöfartsförhållandena till Frankrike komma

i en ogynsainmare ställning än andra nationer, torde sorgfälligt böra

öfvervägas om de lättnader, som beredts våra näringar genom nu föreliggande

traktater, må anses öfverväga de olägenheter, som kunna följa

af de eftergifter, utan hvilka nämnda förmåner icke kunnat utverkas.

För att lätta öfversigten öfver de förhållanden, som härvid böra komma

i betraktande, har Utskottet låtit utarbeta de vid betänkandet fogade

tabeller öfver de i traktattarifferna Litt. A och B upptagna tullsatsernas

förhållande såväl till dem som finnas föreskrifna i 1865 års handelstraktat,

gällande tulltaxa samt de vid 1880 års riksdag, under förutsättning

af sistnämnda traktats upphörande, fattade beslut angående höjande af

införseltullen för vissa artiklar, som ock till hithörande bestämmelser i

Frankrikes nyligen antagna »tarif general». Derjemte har Utskottet låtit

verkställa approximativa beräkningar angående de antagliga finansiella

verkningarna af de ifrågasatta ändringarna.

I afseende å den i Tabell V befintliga framställning angående den

minskning i statsinkomsterna, som af handelstraktatens antagande kan

blifva en följd, torde böra påpekas, att densamma hvilar på den förutsättning,

att de i traktaten betingade tullnedsättningar, ehuru föranledda

af de särskilda underhandlingarna med Frankrike, komma att såsom allmänna

tillämpas, samt att någon exception^ tullbehandling för franska

varor alltså i allmänhet icke ifrågasättes. Äfven under denna, för statskassan

ogynsamma förutsättning utvisar nämnda tabell en minskning

af allenast 179,365 kronor, ifrån hvilket belopp afdrag dock bör ske för

deri tillväxt i tullintraderna, som kan beräknas af de i traktattariffen

medgifna förhöjningar å vissa tullsatser, och hvilken tillväxt beräknas

uppgå till 166,774 kronor. Väl är det sant, att genom den förändring i

uppställningen af rubrikerna linnen eifnader och papper, som i ifrågavarande

tarif genomförts, någon beräkning af följderna utaf de tullnedsättningar,

som medgifvits för vissa hithörande artiklar, icke kunnat

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

verkställas. Men äfven med den modifikation af det angifna resultatet,

som häraf kan betingas, torde man med visshet kunna förutsäga, att

någon afsevärd minskning i statsinkomsterna i följd af traktatens antagande

ej är att befara.

Detta uttalande gäller dock blott, för så vidt man jemför traktattariffen

med gällande tulltaxa. Annorlunda och vida ogynsammare ter

sig resultatet, om man till grund för beräkningen lägger de förhöjda

tullsatser, som vilkorligt beslutades af 1880 års Riksdag. Minskningen

uppgår då till öfver 900,000 kronor.

I afseende å såväl denna uppgift som de nyss förut anförda siffror

anser sig Utskottet dock böra erinra derom, att erfarenheten nogsamt

ådagalagt, att dylika beräkningar aldrig angifva det verkliga resultatet

af förändrade tullsatser. Höjes en tullsats, så verkar den såsom all prisstegring

till inskränkning i förbrukningen; sänkes den åter, blir af det

billigare priset en ökad förbrukning den naturliga följden. Detta förhållande

emellan pris och förbrukning är konstateradt till och med i

afseende på de oundgängligaste förnödenheter och måste ännu mera ega

tillämpning på de umbärligare varor, hvilkas tullbeskattning beröres af

föreliggande handelstraktat och 1880 års beslut.

I Tabell VI har Utskottet sökt att, såvidt sådant kunnat ske, med

siffror åskådliggöra betydelsen af de lättnader, som genom den vid handelstraktaten

fogade tarif A blifvit beredda landets exportindustrier.

Här intager den i stångjernstullen betingade nedsättning från 6 till 5

francs per 100 kilogram det främsta rummet, i det att den innebär en

minskning i tullumgälderna af omkring 115,000 kronor, om man allenast

grundar beräkningen på den direkta till Frankrike härifrån verkstälda

exporten. Tager man åter i betraktande den export af jerneffekter till

Frankrike, som, enligt hvad sakkunnig person uppgifvit, lärer transitera

öfver Belgien, så ställer sig förhållandet icke oväsentligt fördelaktigare.

Visserligen kan denna transitoexport ej med noggrannhet beräknas, då

man icke med full visshet kan uppgifva, hvilka qvantiteter af de till

Belgien exporterade jerneffekter gått till den franska marknaden, men

om man, efter samma uppgift, antager, att åtminstone tre fjerdedelar af

de omkring 200,000 centner stång- och plattjern, som härifrån årligen

exporterats till Belgien, transiterat till Frankrike, skulle den derå belöpande

tullnedsättning, efter 1 franc per 100 kilogram uppgå till omkring

61,000 kronor, och sålunda den genom traktaten betingade nedsättning

i tullafgiften å stång- och plattjern tillsammans uppgå till ett belopp af

omkring 176,000 kronor, hvari ligger en icke oväsentlig förmån för vår

jernexport på Frankrike. Beträffande en annan icke ovigtig näringsgren

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

har någon på officiella uppgifter stödd utredning uti ifrågavarande afseende

icke kunnat lemnas. Härmed afses utförseln af hyflade bräder.

Dessa äro nemligen i befintliga redogörelser angående den utrikes handeln

sammanförda med det sågade virket. Enligt Utskottet tillhandakomma

upplysningar har emellertid under loppet af nästlidna år genom

sex namngifna trävaruexportörer för Frankrike härifrån utskeppats cirka

5,000 standards hyfladt virke. Denna qvantitet lärer emellertid, enligt

utsago af sakkunnig person, icke representera mera än högst halfva beloppet

af ifrågavarande utförsel. Antages denna sålunda till 10,000

standards, eller, enligt den brukliga evalvationsgrunden, 27,000,000 kilogram,

så visar sig att den för ifrågavarande artikel medgifna tullnedsättning

af 50 centimer per 100 kilogram uppgår till ett belopp af 97,200

kronor och sålunda medför ep afsevärd lättnad för träförädlingsindustrien.

Efter dessa, för undvikande af missförstånd angående tabellernas

betydelse, förutskickade anmärkningar torde de förmåner, som genom

ifrågavarande aftal beredts våra export- och sjöfartsförbindelser med

Frankrike, böra i ett sammanhang anföras. Angående tvenne af de mest

betydande tullnedsättningarna å stångjern och hyflade bräder, har Utskottet

nyss haft anledning att uttala sig. Om än dessa nedsättningar

ingalunda äro så stora, som ömkligt varit, så torde de dock icke blifva

utan inflytande på ifrågavarande industriers förmåga att bestå i konkurrensen

på den franska marknaden. Öfriga medgifna lindringar i tullsatserna,

särdeles de å mejeriprodukter och simplare papperssorter, kunna

väl i en framtid blifva af betydelse. Men för närvarande spela nämnda

artiklar eu allt för obetydlig roll i vår export på Frankrike, för att

berörda tullnedsättningar skulle kunna vid pröfningen af föreliggande

ärende falla med någon synnerlig vigt i vågskålen.

Vänder sig åter betraktelsen till sjöfartstraktaten, så faller det

genast i ögonen, att de förhållanden den afser att ordna nu befinna sig

i en helt annan ställning, än då 1865 års traktat afslutades. Då voro

de förenade rikenas fartyg i franska hamnar underkastade följande umgälder,

nemligen:

l:o) vanliga hamnafgifter till förhöjdt belopp;

2:o) tonnageafgift uppgående till 4 francs 50 centimer per tonneau; och

3:o) differentialtull å de varor, som infördes under svensk eller

norsk flagg (»surtaxe du pavillon»).

Genom 1865 års traktat undanröjdes förhöjningen i hamnumgälderna

samt differentialtullen, hvarjemte tonnageafgiften högst betydligt

nedsattes. Sedan dess har emellertid genom lag af den 16 Maj 1866

såväl tonnageafgiften som differentialtullen å varor, som införas å fram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

mande fartyg, blifvit afskaffade. För ögonblicket föreligger alltså icke

något behof att medelst särskildt aftal bereda vår sjöfart befrielse från

dessa bördor. Deremot qvarstå fortfarande föreskrifterna om förhöjning

i vissa hamnumgälder för de nationers fartyg, hvilka icke genom fördrag

blifvit likstälda med Frankrikes egna skepp. Särskildt är detta fallet med

lotspenningar och mäklarkurtage, i hvilka sådana främmande fartyg få

vidkännas en förhöjning af 50 procent.

Någon utredning angående det belopp, hvarmed vår sjöfart, i händelse

af traktatens uteblifvande, härigenom skulle betungas, har icke

kunnat åstadkommas. Ifrågavarande afgifter utgå nemligen i olika hamnar

med olika belopp och efter skiljaktiga beräkningsgrunder. . Af eu

från de förenade rikenas generalkonsul i Havre ingången, Bevillningsutskottet

meddelad skrifvelse framgår emellertid, att lotspenningar och

mäklarkurtage i Håvre uppgå, för ett från Amerika kommande, med

styckegods lastadt fartyg till omkring 40 procent, och för ett fartyg med

trälast från europeisk hamn till omkring 50 procent af samtliga hamnumgälderna.

En eventuel förhöjning af ifrågavarande afgifter torde fördenskull

vara af den betydelse, att den icke bör helt och hållet lemnas

ur räkningen vid bedömandet af föreliggande ärende.

Större vigt måste dock tillmätas den trygghet emot en återgång till

den förut i Frankrike rådande sjöfartslagstiftningens grundsatser, som

genom traktaten vinnes. Finnes än ingen anledning att befara ett omedelbart

återupplifvande af de forna föreskrifterna rörande den främmande

sjöfarten, så saknas dock icke tecken, som mana att vidtaga de

försigtighetsmått, som härutinnan kunna stå till buds. Afskaffandet af

tonnageafgiften och differentialtullarne har nemligen icke undgått att

framkalla ett ganska häftigt missnöje. Detta lyckades efter kejsardömets

fall att skaffa sig så mycket gehör, att differentialtullen genom lag åt

den 30 Januari 1872 återinfördes. På grund af då ännu gällande traktater

med de flesta sjöfartsidkande nationer, kunde emellertid denna lag

ej komma till tillämpning. Den blef derföre upphäfd genom en ny lag

af den 20 Juli 1873. Sedan denna utväg att gynna den franska sjöfarten

sålunda visat sig icke längre stå öppen, uppfann man i den så

kallade premieringen ett annat sätt att främja samma syfte. Men derest

genom traktaternas bortfallande möjlighet vunnes att återvända till

det forna systemet, ärj det ingalunda oantagligt, att detta komme att

föredragas såsom mindre betungande för statskassan samt derföre ock

mäktigt af en vida större utveckling.

U,;; Söka vi derefter att göra oss reda för storleken af de intressen, som

beröras af de i traktatförslaget medgifna förmåner för den svenska sjö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4,

farten, så finna vi att denna intager en mycket hög plats inom vårt näringslif.

Den behållna inkomsten af landets sjöfart uppgick nemligen, enligt

inom tullkomitén på grund af 1878 års bevillningstaxeringslängder utarbetade

tabeller, nämnda år till 5,656,300 kronor. Men förutom jordbruket

är det blott en näringsgren, sågverksrörelsen, som kan uppvisa ett något

högre inkomstbelopp, samt en annan, jerntillverkningen, hvilken ger ett

någorlunda jemförligt resultat. Och i landets sjöfart intager den på Frankrike

en i sig ansenlig och för hvarje år allt mera betydande plats. Under

det nemligen den svenska handelsflottans drägtighet från 1864, det

vill säga året näst förr än de ännu bestående franska handels- och sjöfartstraktaterna

trädde i kraft, till 1879 nära fördubblats, har vår skeppsfart

på Frankrike under samma tid sjudubblats. Tillgängliga uppgifter

angående de af svenska handelsflottan i fart emellan Sverige och utlandet

och emellan utrikes orter inseglade bruttofrakter visa tillika, att

medan summan af dessa under de sista åtta åren vexlar emellan 31 och

38,000,000 kronor, de i fart på Frankrike intjenade frakter under samma

tid stigit från 2,700,000 kronor till 4,400,000 kronor.

I sammanhang härmed må nämnas, att de bruttofrakter, Norges

handelsflotta år 1879 i fart på Frankrike inseglade, uppgå till den ansenliga

summan af omkring 17,500,000 kronor. För Norges sjöfart äro

sålunda de förmåner, som komma de förenade rikena till godo genom

sjöfartstraktaten, af vida större betydelse än för vår. Medelbart är emellertid

dess vinst härutinnan af betydelse äfven för oss, enär vår export

på Frankrike i mycket hög grad betjenar sig af norska fartyg samt sålunda

kommer i åtnjutande af fördelen af billig transport i samma mån,

som de . umgälder, som påhvila dessa, minskas.

Efter denna undersökning af de fördelar, som genom traktaterna

äro att vinna, torde uppmärksamheten böra rigtas på de fordringar,

Frankrike å sin sida emot oss uppstält, samt de olägenheter, som dessa

må föranleda. Angående en af dessa olägenheter, den med hvarje tariftraktat

förenade inskränkning i landets sjelfbestämningsrätt i afseende

på tullagstiftningen, har Utskottet redan haft tillfälle att yttra sig.

Beträffande åter de särskilda ned sättning ar, Frankrike yrkat i vår

tulltaxa, m.å följande anföras såsom de mest betydande,'' nemligen: vin

på buteljer, derå tullsatsen nedgått från 21 till 16,5 öre per liter, sidenväfnader

med en nedsättning af 20 %, äfvensom handskar, konstgjorda

blommor och plymer, för hvilka betingats lindringar med respektive 60

öre, 7 kr. 50 öre och 4 kr. 50 öre, papperstapeter, derå medgifvits eu

nedsättning af 6 öre, samt linneväfunder, för hvilka högsta tullsatsen

nedgått från 1 kr. 76 öre till 1 kr. 50 öre, allt per kilogram.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

o

Åtskilliga af dessa artiklar utgöra icke föremål för inhemsk tillverkning.

Betänkligheter i afseende å de för dem fordrade tullnedsättningar

kunna fördenskull icke hemtas från hänsynen till någon inhemsk industri,

som derigenom skulle blifva lidande, utan grunda sig deruppå,

att desamma, i egenskap af öfverflödsvaror, synnerligen väl lämpa sig

för en högre tullbeskattning. Andra, såsom sidenväfnader, handskar

och tapeter, tillverkas väl inom landet. Men då de dermed sysselsatta

fabriker hafva visat sig i stånd att, i fråga om sina hufvudsakliga tillverkningar,

med framgång upptaga täflan med utlandets äfven inom

grannländerna, lära några invändningar emot medgifvandet af nedsättningar

i de för ifrågavarande varor gällande införseltullar icke med skäl

kunna hemtas från omsorgen om det inhemska näringslifvet. Något

annorlunda torde det möjligen förhålla sig med linneväfnadsindustrien.

Val kan man knappast säga att denna i någon betydelsefullare omfattning

fabriksmessigt bedrifves inom landet. Endast trenne linnefabriker

angifvas i våra statistiska uppgifter, och dessa med ett antal arbetare

år 1879 af tillsammans allenast 100 stycken samt med ett tillverkningsvärde

af 274,706 kronor. Deremot utgör den inom åtskilliga provinser

föremål för eu icke så obetydande husslöjd. Och om det än är af erfarenheten

ådagalagdt, att husslöjden i och för sin trefnad i vida högre

grad är beroende af befolkningens vanor än af näringspolitiska föreskrifter,

så lärer väl dock en minskning i tullskyddet icke vara utan

allt inflytande å densamma. Och då ifrågavarande husslöjd redan nu bereder

sina idkare blott en knapp bergning, har Utskottet icke kunnat

undgå att hysa vissa farhågor i afseende å de möjliga följderna af eu

nedsättning i de tullsatser, som för närvarande äro åsätta dess alster.

Men kan man än ej dölja för sig, att de föreliggande traktaterna

innehålla bestämmelser, som möjligen kunna komma att öfva ett mindre

välgörande inflytande på en eller annan gren af vårt näringslif och ännu

svårare inverka på det följdrigtiga ordnandet af vår tullbeskattning, så

bjuder dock en klok omtanke om det helas väl att tillse, att man ej,

för att undgå en eller annan olägenhet, frånsäger sig möjligen betydelsefullare

fördelar.

Under fullt erkännande att olägenheterna och fördelarne, huru noggrant

de än vägas och räknas emot hvarandra, svårligen kunna i siffror

uttryckas och bestämmas, har Utskottet, efter sorgfälligt öfvervägande

af de omständigheter, som kunna anföras för och emot antagande af de

nu med Frankrike afslutade handels- och sjöfartstraktaterna, kommit till

den öfvertygelse!], att, ehuru handelstraktaten otvifvelaktigt lernnar åt
Bih.

till Rilcsd. Prot. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

skilligt öfrigt att önska, det ändock icke skulle vara välbetänkt om,

sedan regeringen med erkännansvärd omsorg sökt att åt vårt land utverka

de förmåner, som under närvarande förhållanden antagligen stått

att vinna, Riksdagen skulle vägra sitt godkännande af fördrag, hvilka

för en längre tid åt vår sjöfart betryggat samfärdseln med, samt åt våra

betydligaste exportindustrier bibehållit och i vissa hänseenden till och

med vidgat marknaden hos ett af Europas största och för oss i ekonomiskt,

möjligen äfven i politiskt, hänseende vigtigaste kulturländer; hvadan

ock Utskottet hemställer, ,

att Riksdagen måtte meddela det af Kongl. Maj:t

äskade godkännande af de med Frankrike afslutade

nya handels- och sjöfartstraktater.

Vidkommande derefter Herr Hedins ofvan omförmälda motion samt

dervid först yrkandet, att Riksdagen skulle i sitt blifvande beslut angående

föreliggande traktater samt i dén skrifvelse, som derom komrne

att till Kongl. Maj:t afiåtas, förklara, att förändringar i traktaternas bestämmelser,

sedan de trädt i kraft, ej finge annorlunda än förslagsvis

aftalas eller träda i kraft, innan Riksdagen dem godkänt, så enär 19

artikeln i den föreslagna handelstraktaten föreskrifver, att de i densamma

intagna bestämmelser skola underställas vederbörande nationalrepresentationers

godkännande, samt, i öfverensstämmelse härmed, traktaten

jemväl blifvit af Kongl. Maj:t till Riksdagens ompröfning hänskjuten,

så finner Utskottet ett sådant uttalande af Riksdagen icke vara af behofvet

påkalladt.

Beträffande åter det i sammanhang härmed framstälda förslaget, att

samma beslut och skrifvelse borde innehålla den föreskrift, att traktaten,

efter eventuel uppsägning, icke vidare finge utan Riksdagens förut meddelade

samtycke förlängas, anser sig Utskottet så mycket mindre kunna

biträda detsamma, som det ligger i öppen dag, att en sådan bestämmelse

väl på intet sätt uppfyller det dermed afsedda ändamålet att utgöra ett

hinder för regeringen att bereda de traktatbestämda förhållandena en

längre fortvaro, än Riksdagen möjligen afsett, men deremot kan vålla

landets näringsflit stora olägenheter, särdeles genom att vid framtida

underhandlingar angående nya traktater förhindra överenskommelser

angående fortvaron af de bestående förhållandena under den tid, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

måste förflyta, innan de nya aftalen hinna i laglig ordning komma till

stånd, eller representationens bifall till de gamlas förlängning kunnat

inhemtas.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Herr Hedins ifrågavarande motion icke må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 Mars 1882.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Reservationer:

emot lista punkten:

af Herr E. G. Boström: »Emot Utskottets beslut att förorda anta
gandet

af de med Frankrike afslutade handels- och sjöfartstraktaterna

får jag afgifva min reservation.

Då jag skall motivera min skiljaktiga åsigt, tillåter jag mig, innan

jag ingår på granskning af de specifika tullsatser, som blifvit bestämda

vid införsel såväl till Sverige som Frankrike, att göra några generella

anmärkningar.

Den första, som då framställer sig, rörer tariftraktaters lämplighet

i och för sig. Man kan dervid ej förbise de olägenheter, som nödvändigt

uppstå genom att binda för en längre tidsföljd representationens

beslutanderätt öfver tullbeskattningen, en olägenhet så mycket större,

som hos oss mer än en tredjedel af statens inkomster på denna väg

upptagas. Och ej minskas denna olägenhet deraf, att de artiklar, hvaröfver

vi afsäga oss vår beslutanderätt, till största delen utgöras af lyxoch

öfverflödsvaror, under det deremot de nedsättningar, som genom

traktaten åvägabragts i den franska tulltaxan, nästan uteslutande angå

för den franska industrien erforderliga råämnen och halffabrikat, hvilkas

ytterligare förädling vore för vår industri af stor vigt, men för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

hvilkas lättare afsättning åter på den franska marknaden någon fördel

genom traktaten ej blifvit oss beredd.

Denna omständighet utgör för mig ett ej oväsentligt skäl mot traktaten.

Jag kan nemligen ej finna för landet ur någon synpunkt fördelaktigt

att lätta tillförseln och på samma gång konsumtionen af dessa

den franska industriens alster, som i så hög grad endast afse tillfredsställandet

af en högt uppdrifven smak för njutningar i alla rigtningar.

Erfarenheten har dessutom sannerligen till fullo visat, att svensken, äfven

utan den lättnad, som den lägre tullen kan innebära, ej tvekar att i så

hög grad som möjligt tillgodogöra sig, hvad utlandet i dessa hänseenden

kan erbjuda. Förlusten på dessa artiklar, som till följd af sin egenskap

af öfverflödsvaror och uteslutande föremål för den förmögnare befolkningens

konsumtion äro så väl egnade för en hög tullbeskattning, hvilken

förlust blifvit af Utskottet beräknad till öfver en million kronor,

måste då naturligen på annan väg ersättas, antagligen genom förhöjd

tull å så kallade kassaartiklar, hvilka endast genom sin egenskap att

ingå i den stora massans förbrukning vunnit denna betydelse, och

hvilka, de må nu vara verkliga behofsartiklar, såsom kaffe, socker och

sirup numera obestridligen äro, eller den stora massans njutningsmedel,

såsom tobak, billigtvis ej borde fördyras, för att den förmögnare befolkningen

skall få sina njutningsmedel för lägre pris.

Man bör vidare ej lemna ur sigte, att, medan vi genom denna traktat

få våra införseltullar ytterligare nedsatta, andra länder, med undantag

af England, gå i motsatt rigtning och genom förhöjande af sina

tullar söka försvåra tillförseln af andra länders industrialster. Våra

produkter kunna således endast med svårighet söka sig marknad i utlandet,

på samma gång de genom nedsatta tullar eller tullfrihet här

hafva att uthärda en allt hårdare konkurrens derifrån. Den så naturliga

och billiga fordran på reciprocitet blifver genom traktaten ej tillgodosedd

och kan ej heller, om traktaten kommer till stånd, under en lång

följd af år vinna tillämpning.

Den stora skattereform, som förberedes och som har till mål att

bortlyfta tunga och ojemnt tryckande skatter, ställer, likasom i än högre

grad det starkare försvar, hvaraf vårt land har behof, allt större kraf

på befolkningens offervillighet. Undandragas från förhöjd beskattning

de naturligaste föremålen derför, kan ju ej undvikas, att andra beskattningsföremål

måste uppsökas, som i mindre grad egna sig dertill, och

sålunda missförhållanden uppstå, som i ej obetydlig grad kunna komma

att förringa skattereformens värde.

Jag kan slutligen ej undgå påpeka, att, efter mitt förmenande, för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 13

slaget att från deri 15 nästa Maj tillämpa traktaten, för så vidt genom

densamma tullafgifter komma att nedsättas, ej står tillsammans med

föreskriften i § 61 af Regeringsformen, att bland andra bevillningar tullmedlen

»skola utgöras intill slutet af det år, under hvars lopp den nya

bevillningen af Riksdagen faststäld bäfver». Jag vet visserligen, att ofvan

anförda grundlagsstadgande år 1865 ej ansågs lägga hinder i vägen att

genast tillämpa de nedsatta tullsatser, som genom den då afskräde handelstraktaten

blifvit bestämda, men lika litet som jag vill medgifva, att

den behandling, som då iakttogs vid traktatens afslutande, var med

grundlagens anda och ordalydelse öfverensstämmande, lika litet kan jag

medgifva vitsord af prejudikat, om giltigheten af sådana äfven kunde

erkännas, åt det förfarande, som vid tillämpningen iakttogs. Man invänder

visserligen, att lika väl som tullförhöjningar utan gensaga omedelbart

trädt i gällande kraft, efter det beslut derom fattats, lika väl må

ock nedsättningar i tullen omedelbart tillämpas; men man förbiser då,

att vid tullförhöjningar den redan beslutade afgiften fortfarande utgår

blott med eu ytterligare förhöjning i bevillningen, och denna invändning

har derför ej någon vigt. Ej större betydelse kan jag tillerkänna påståendet,

att ingenting bör kunna hindra regering och Riksdag att borttaga

en skatt. Ty besluten härom, de må nu vara aldrig så välbetänkta,

måste dock alltid tillkomma i den ordning grundlagen föreskrifver, och

en afvikelse derifrån kan i sina konseqvenser leda till de-mest betänkliga

följder.

När jag nu öfvergår till betraktande af de tullsatser i den svenska

tulltaxan, som genom traktaten blifva fixerade, anser jag till jemförelse

böra tagas de alternativa tullsatser, som, under förutsättning af franska

traktatens upphörande, bestämdes vid 1880 års riksdag, och jag tillåter

mig för att motivera det rättmätiga deri hänvisa till det uttalande af

Herr Ministern för utrikes ärendena härom, som återfinnes på sid. 61 i

bilagorna till den Kongl. propositionen. Att genomgå alla de 135 rubriker,

som återfinnas i traktaten, kan ej komma i fråga, utan inskränker

jag mig till de väsentligaste. Hvad då först angår de under rubriken

metallarbeten införda tullsatser, befinnas de i allmänhet öfverensstämma

med nu gällande och af tullkomitén föreslagna belopp. Man iakttager

dock dervid en omständighet, som, om den ock ej är i sak af någon

större betydelse, dock ej kan bidraga till en gynsam stämning för traktaten.

Jag hänsyftar på de under ifrågavarande rubrik förekommande

siffrorna 14, 24, 47, 59, 118, i stället för de af Riksdagen vid evalveringen

till metersystemet utjemnade 15, 25, SO, 60 och 120. Om ock

anmärkning kan framställas mot att vid denna evakuering tullsatserna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

emellanåt något förhöjdes, får man dock ej förbise, att äfven nedsättningar för

samma ändamåls vinnande förekommo; för öfrigt borde dock anmärkningens

verkan vara bruten, då härifrån lärer till vederbörande i Frankrike

gjorts anmälan, att så skett för att derigenom vinna jemnare och

beqvämare siffror, utan att gensaga deremot framkommit. Vid sådant

förhållande, och då fråga är om afslutande af en ny traktat, kan det ej

annat än väcka förundran, att så litet afseende fästats vid våra önskningar,

att för oss blifvit bestämda siffror, som vi anse olämpliga, utan att

derigenom Frankrike fått sina motsvarande utjemnade. Förfarandet häntyder

mera på herskarens »sic volo, sic jubeo», än på den likställighet,

som vi eljest älskat tro hafva vid underhandlingarne iakttagits. För eu

hvar är det dertill uppenbart, att denna genom evalveringen uppkomna

obetydliga förhöjning i tull ej i ringaste mån kan hafva någon inverkan

på qvantiteten af de franska industrialster, som hit införskrifvas,

likasom att den ej heller är af någon vigt, vare sig såsom statsinkomst

eller ur skyddsynpunkt.

Under denna rubrik förekomma dock »maskinerier, redskap och

verktyg, ej specificerade» upptagna som fria. De äro fria såväl i nu

gällande tulltaxa som ock i det taxeförslag, tullkomitén afgifvit. Mot

detta förslag hafva dock flere af komiténs ledamöter reserverat sig,

och jag tillåter mig anföra några skäl, som tala mot förslaget att genom

traktaten uppställa ett hinder mot ändring i nu gällande bestämmelser.

Det är ett kändt faktum, att vår jerntillverkning ej på långt när

gått framåt i samma proportion som jernproduktionen i öfriga jernproducerande

länder, likasom äfven att den qvantitet jern vi afsätta ej vidare

kan betinga samma pris som fordom, ja ofta endast med svårighet

afsä-ttas till ett pris, som betäcker produktionskostnaden. Den väsentligaste

orsaken dertill är, att man uppfunnit flera sätt att af mindre godartade

malmer tillverka ett äfven för delikatare ändamål användbart

jern. Den massproduktion, som är kännetecknande för vår tids industri

och som gör, att tillverkningskostnaden kan till ett minimum nedbringas,

låter sig ej i någon nämnvärd grad tillämpas hos oss, då det är

omöjligt att till ett ställe samla de enorma qvantiteter träkol, som drifvandet

af ett jernverk i stor skala krafvel’. Det högre priset på träkolen

vidare, som nödvändigtvis måste stiga, ju mera skogarne uthuggas,

gör det för oss otänkbart att i prisbillighet täfla med utlandet. Men

äfven de industrialster, för hvilka vårt jern nödvändigt behöfves, inskränkas

allt mera, och det är endast att tillskrifva den ofantligt tilltagande

jernförbrukningen, att dessa alster tillverkas i så stora qvantiteter,

att vårt jern kunnat finna afsättning, om ock ej alltid fördelaktig.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 15

Fortgår det på samma sätt som hittills, torde den tid ej vara aflägsen,

då det ej vidare skall kunna afsättas till ett pris, som betäcker produktionskostnaden

och på samma gång lemnar yrkesidkaren tillbörlig ersättning

för hans arbete. Ett lifsvilkor för vår jernhandtering synes det

derför vara att här i landet på allt sätt uppmuntra en omfattande förädlingsindustri

för vårt jern. Men eu sådan torde endast med svårighet

kunna komma till stånd, så länge vårt land står vidöppet för den utländska

massproduktionen. Statistiken visar jemväl, att mekaniska verkstäder

och gjuterier, som i afseende å tillverkningsvärdet intaga den

främsta platsen bland landets industrier, på senare åren gått betänkligt

tillbaka. Tillverkningsvärdet, som 1875 nått sitt maximum med 31,2

millioner, nedgår derefter årligen, och uppgår 1879, det sista år för

hvilket statistiska uppgifter finnas, till endast 17,8 millioner. Den enstämmiga

begäran på tull, som näringsidkarne sjelfva i sina svar på

tullkomiténs frågor framstält, borde ej heller lemnas helt och hållet

utan afseende, särdeles då man tager i öfvervägande, att de sjelfva behöfva

för sina tillverkningar artiklar, som äro belagda med tull, under

det att den färdiga varan införes tullfritt. Jag kan ej biträda en traktat,

som med ringaktande af de upplysningar, statistiken lemnar, och

med tillbakavisande af de önskningar, målsmännen för denna vårt lands

vigtigaste industri uttalat, så binder våra händer. Jag finner dessutom

denna rubriks införande i traktaten så mycket obehöfligare, som, såvidt

af Kommerskollegii berättelser synes, någon nämnvärd import af

maskinerier ej från Frankrike förekommit, och saken derför ej kan vara

af någon vigt för detta land. Slutligen bör ej lemnas oanmärkt, att

dessa artiklar finnas belagda med tull i alla Europas länder med undantag

af England och Norge, och jag kan ej finna det vara för mycket

fordradt att, såsom reservanterne i tullkomitén, för Sveriges industri

begära samma skydd af 5 %, som t. ex. det högt stående Belgien funnit

för sin erforderligt.

Äfven mot åtgärden att genom traktaten fixera tullarne å väfnader,

specielt linne, kan jag ej underlåta uttala mig. Linneväfnadstullen finnes

i traktatstariffen uppförd efter den nya uppställning, som tullkomitén

för densamma föreslagit. Det torde vara obestridligt, att den gamla

uppställningen ej var hållbar, och man kan ej annat än önska, att den

nya må befinnas tillfredsställande. Det är dock endast den praktiska

erfarenheten, som deruti kan gifva utslaget, och det kan derför ej vara

annat än betänkligt att, innan någon som helst erfarenhet vunnits, nu

göra densamma orubblig, i synnerhet som intet annat land, der trådräkningssystemet

är infördt, har samma indelning, som här blifvit föreslå
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

gen. Och, likasom med uppställningen, endast erfarenheten kan visa,

om de af komitén föreslagna tullsatserna varit rätt afpassade. Vidare

är att erinra, att i komiténs förslag tullen blifvit i vissa fall nedsatt

med ända till 40 %, och ändock blifver den genom traktaten ytterligare

nedsatt, och som vanligt träffar nedsättningen i allmänhet just de finare

och dyrbarare varorna, som bäst kunnat tåla vid högre beskattning.

Frankrikes högsta tullsats på linneväfnader utgör 598 francs per 100

kilogram, under det. deremot Sveriges högsta blifvit nedsatt till 150

kronor eller 214 francs för samma qvantitet. Utskottets pluralitet har

också medgifvit, att vår linneväfnadsindustri blifvit genom traktaten

svårt hotad, ej blott den fabriksmessigt idkade, utan, hvad värre är, den

än större, såsom husslöjd bedrifna.

I fråga om väfnader och band af siden likasom om blommor, spetsar

och plymer in. in. gäller, hvad jag redan förut anfört angående

öfverflödsvaror och deras beskattning. Jag torde endast få återföra i

minnet, att genom 1865 års traktat sidentullen, som förut utgått med

6 kronor per //, då nedsattes med 75 % eller till kronor 1,50, samt att

man nu fordrar en ytterligare nedsättning af 20 % å det återstående

beloppet.

Vid artikeln hängslen förekommer den oegentligheten, att, om traktaten

antages, blifver tullen å »hängslen, andra slag» 60 öre per kilogram,

under det att tullen å »band, andra slag», hvaraf dessa hängslen hufvudsakligen

bestå, utgår med kronor 1,10 per kilogram.

Rörande artikeln vin är genom traktaten vidtagen den ändring, att

vin på buteljer tullbehandlas i likhet med vin på fat. Den nu gällande

afgiften på detta senare är bibehållen, om 1 kilogram beräknas lika med

1 liter, med hvilken det i det närmaste sammanfaller, då deremot buteljvinet

erhållit en nedsättning från 21 till 16y2 öre. Olämpligheten att

på detta sätt nedsätta tullen på ett för tullbeskattning så tjenlig! föremål

har fyrfaldiga gånger blifvit framhållen och är desto större, som

nedsättningen träffar de finare sorterna, som hufvudsakligen inkomma

på buteljer. Den förändring, som i vintullen är föreslagen, i det att derunder

skulle inbegripas endast viner af till och med 15 % alkoholhalt,

mot förut stadgade 21 %, minskar ej vigten af hvad ofvan blifvit anfördt,

men medgifver möjlighet att på de starkare, fastän visserligen

billigare vinerna taga åter den förlust, som uppkommer genom nedsättningen

å de svagare och dyrbarare sorterna.

Öfvergår jag härefter till de tullsatser, som genom traktaten blifvit

för Frankrike bestämda, så torde jag kunna inskränka mig endast till

dem, som röra jern och trävaror, så mycket hellre som af Kommers
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4. 17

kollegii berättelser framgår, att, med undantag af spanmål, så godt som

hela vår export på Frankrike består af jern och trä.

Hvad då först jernet beträffar, så är tullen nedsatt på tackjern från

francs 2 till 1,50, på stångjern från 6 till 5, hvarjemte nedsättning på

plåtar förekommer af dels 1 francs, dels 50 centimer, allt per 100 kilogram,

som är Frankrikes tullenhet. Uti tullsatsen för smältstycken är

ej genom traktaten någon nedsättning vunnen, tvärtom är vår ställning

nu så till vida försämrad genom bestämmelsen, att endast smältstycken,

som hålla 4 % slagghål eller derutöfver, få mot denna afgift införas,

att största delen härifrån exporterade smältstycken och specielt de s. k.

råstängerna komma att belastas med stångjernstullen. Yårt jern håller

nemligen i ''allmänhet ej ens 4 °/0 slagg. Någon synnerlig betydelse har

ej nedsättningen å plåt, då sådan hittills aldrig kunnat från oss exporteras

och ej heller framdeles lär kunna utföras till följd af den ändå

allt för höga tullen. Utan tvifvel måste det anses som en vinst, att tullen

å tack- och stångjern blifvit nedsatt, men de af Utskottet upprättade

tabeller utvisa, till huru ringa belopp denna vinst kan i penningar uppskattas.

Och ändock kan man draga i tvifvel, om ens denna vinst kommer

att uppstå. Ty ännu finnas i Frankrike qvar de s. k. admissions

temporaires (eller acquits k caution), hvarigenom den, som exporterar

jernartiklar, har rätt återfå den tull, han erlagt för jernet, innan det

blifvit förädladt. Det har ej lyckats att erhålla någon exakt upplysning,

till huru stor del det svenska jernet till följd häraf kan inkomma fritt,

men den har uppgifvits uppgå ända till 25 0/0 af införseln. På senare

åren lärer dock till följd af förändrade bestämmelser endast omkring

17 % inkommit på detta sätt.

När dertill råstänger, som hittills till Frankrike utförts såsom smältstycken,

hädanefter måste till följd af deras ringa slagghalt draga stängjernstullen,

torde det vara ovisst, om ej denna förhöjning uppväger den

vinst, vi till äfventyrs kunna draga af de nedsatta tullarne.

Jerntullen sålunda nedsatt uppgår ändock till 20 ä 25 % af värdet,

och till jemförelse torde här icke olämpligen kunna anföras, att den tull,

som siden enligt traktaten skall draga i Sverige, uppgår till 4 ä 6 % af

varans värde.

Skulle vi likväl möjligen kunna anses vinna någon''fördel för vår

jernexport, så befinnes det angående vår träexport, att vi genom den

traktat, vi nu stå i begrepp att köpa oss, komma i en sämre ställning

än förut. Det har således ej kunnat genomdrifvas ens det så naturliga

antagande Herr Finansministern uttalat, (sid. 54 i bilagan till den Kongl.

propositionen) »att i syftet af hela^den tullpolitik, som skulle gå ut på

Bih. till Biksd. Prof. 1882."^3 Sami. l''£Afd. 4 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

de gamla handelsfördragens ersättande med nya sådana mellan Frankrike

och andra makter, väl får antagas ingå, att icke en vigtig import''

artikel skulle under den nya traktaten komma i en sämre ställning på

den franska marknaden än under den hittills varande regimen». Det

befinnes nemligen, att hyfladt trä, som hittills kunnat, liksom allt oarbetad^

tullfritt införas, hädanefter skall belastas med en afgift af 50 centimer

per 100 kilogram, äfvensom arbetadt trä, som förut dragit eu tull

af 10 % af värdet, eller ungefär 4''/4 francs, nu skall erlägga 5 francs.

Tarif général stadgar för dessa begge poster respektive 1 och 7 francs.

Om det arbetade träet torde man ej behöfva tala, då förut knappast

någon utförsel till Frankrike deraf förekommit och än mindre nu kan

ega rum, sedan tullen blifvit ytterligare höjd.

Att genom nedsättningen å hyfladt trä någon vinst eljest skulle beredas

vår träexport är ju ovedersägligt, men när man i ett fall som

detta skall värdera vinsten, erbjuda sig inga pålitliga siffror. Kommerskollegii

öfversigt öfver vår handel med Frankrike värderar vår export

af annat trä än rundt, sågadt och biladt år 1879 till 36,000 kronor och

år 1880 till 108,000 kronor, under det hela vår träexport värderas till

respektive 16 och 18,6 millioner. Det arbetade ingår således med respektive

0,225 och 0,58 °j0 af vår hela export till Frankrike. En exportör af

arbetadt trä har åter, såsom af Utskottets betänkande framgår, beräknat

exporten till 10,000 standard. Då hela exporten af trä, med undantag af

det arbetade, enligt Kommerskollegii berättelse för år 1880 uppgår till

27,5 millioner kitbikfot eller 166,700 standard, skulle sålunda efter denna

uppgift det arbetade utgöra blott 5,7 °/0. Äfven efter denna beräkning

utgör således den del af vår träexport, som skulle af traktaten erhålla

fördel, en obetydlig del af det hela.

Någon uppgift öfver hyfleriernas antal och storlek, att tjena till ledning

för omdömet, står ej heller att vinna ur vår officiella statistik, men

att de ej måtte vara af synnerlig betydenhet framgår, utom af exportens

obetydliga belopp, äfven af det faktum, att de ej ådragit sig Kommerskollegii

uppmärksamhet. Det är ock gifvet, att deras betydenhet ännu

ej kan vara så särdeles stor, då hyfling ej ifrågakommer å annat än det

smalare och tunnare virket, ej på det tjockare och bredare, hvilket ännu

utgör den hufvudsakliga delen af det sågade virke, som exporteras. Men

i samma mån som våra sågverk ej kunna förse sig med groft sågtimmer,

utan måste, såsom händelsen nu är i Norge, hålla till godo med mindre

dimensioner, i samma mån stiger ock hyfleriernas betydelse. Huruvida ett

sådant förhållande under den tid, traktaten skulle omfatta, kan antagas

inträda, är jag ej i stånd att bedöma, men visserligen synes det mig ej

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

med statens intresse och sanna väl förenligt att underlätta afsättningen

af smäckert, det vill i allmänhet säga omoget virke, och dymedelst befordra

våra skogars hastiga utödande.

Norrbottenslagens antagande och nu senast dess utsträckning till

Vcsterbotten vittna om en annan uppfattning. An mera betänklig förefaller

mig den omständigheten, att denna förmån för några hyflerier skulle

vinnas genom andra, vida vigtigare förädlingsindustriers försättande i

sämre ställning, för att ej tala om, att, om vi skulle finna, att de vilkor,

under hvilka vår industri arbetar, skulle under traktatstiden erfordra reglering

i förhållande till utlandet, en sådan ej står i vår makt att vidtaga,

I sammanhang med trätullen har man fört traktaten till godo, att

genom densamma den transitoafgift, som eljest är påbjuden, ej på oss

kommer att tillämpas. Jag behöfver dervid endast anmärka, att så godt

som allt svenskt gods, som genom transito kommer till Frankrike, har passerat

Belgien, hvilket land redan genom sin traktat fått sig denna förmån

beredd, så att äfven utan traktat någon transitoafgift ej kommer att

drabba oss.

Har jag således hittills ej kunnat finna någon synnerlig förmån i

jemförelse med olägenheterna oss beredd, så må jag dock medgifva, att

tullindringar blifvit medgifna för färskt smör, träbandade laggkärl och

etiketter, hvilka dock tyvärr ännu ej ingått i vår export till Frankrike

och, hvad det färska smöret beträffar, näppeligen kan göra det.

Sammanfattar man alla artiklarne i den tarif, som för oss blifvit

bestämd, finner man deras antal utgöra 135, hvaraf 7 uppföras såsom

fria och 128 belagda med tull. Inom dessa rubriker innefattas dock

hela vår stora industri med undantag af spinnerierna, dervid dock är

att erinra, att tullen på garn måste naturligen alltid rätta sig efter tullen

å väfnader. I den franska tariffen återfinnas visserligen 151 rubriker

upptagna, deraf 64 såsom fria och 87 belagda med tull. Men huru olika

der mot hos oss. Der finner man upptagna såsom fria dels nästan alla

för industrien behöfliga råvaror, äfvensom affall, hvilka väl ingen hvarken

här eller i Frankrike tänkt sig belagda med tull, vidare artiklar, såsom

ostron, hummer, arsenik, cadmium, oxalsyra m. in., som aldrig varit

föremål för produktion här. Hafva åter råämnena blifvit förarbetade till

så kalladt halffabrikat, finna vi dem genast belagda med hög tull, och

hafva dessa slutligen undergått ytterligare förädling, då återfinnas de ej

der, då få vi nöja oss med de afgifter, som gälla för alla och som blifvit

bestämda uteslutande med afseende på den franska industriens ställning

och behof.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:cF4.

Statens förlust genom minskade tullintrader visar bilagan, som åtföljer

Utskottets betänkande; den beräknas till ej mindre än 1,126,893

kronor, och då är ej medtagen minskningen å linneväfnader och papper,

som till följe af den förändrade uppställningen ej kunnat beräknas. Det

torde ej kunna antagas, att de nedsatta tullafgifterna skola medföra en

ökad import, då dessa redan förut äro synnerligt låga i förhållande till

värdet; ur statsekonomisk synpunkt vore för öfrigt en stegring af importen

ej önskvärd.

Ökad inkomst är beräknad att uppstå till ett belopp af 166,774

kronor, detta dock naturligen endast under förutsättning, att de högre

tullsatser än de nu gällande, som traktattariffen medgifver, äfven blifva

här beslutade.

Den tabell åter, som visar hvilka lindringar vår export kan motse

i Frankrike, är af vida anspråkslösare dimensioner, ty den upptager tulllindringen

till endast 118,447 kronor. Lindringen på trävaror är dock

ej deri inberäknad. Men då en standard hyfladt trä anses väga 2,700

kilogram, utgår således tullen med francs 27 pr standard. Efter traktattariffen

åter endast francs 13,50. En till 10,000 standard beräknad export

skulle följaktligen lemna en lindring af 135,000 francs eller 97,200

kronor. Tabellen upplyser vidare, att sten och maskinerier äro i de

officiella uppgifterna upptagna endast till värde. Af Kommerskollegii

berättelse för år 1880 framgår, att sagda år utfördes dessa varor till ett

värde af 75,000 kronor. De i tabellen uppräknade artiklar vidare, för

hvilka uppgifter saknas, såsom ost, smör med flera, måste naturligen

återfinnas under rubriken »öfriga varor», hvilken rubrik visar ett värde

af 4,318 kronor.

Att i båda dessa fall lindringen ej kunnat beräknas, utgör så till

vida en lycklig omständighet för traktatens anhängare, att de derigenom

befriats från nödvändighet att se de så kallade förmånerna framträda i

all sin obetydlighet.

Jemförelsen mellan traktatens debet och kredit, om det må tillåtas

mig begagna detta uttryck, visar således ingen likställighet emellan de

begge länderna, och detta framgår bäst genom att jemföra de anspråk

på eftergifter och de medgifvanden, som från svensk sida blifva framstälda,

med de resultat, som vunnits (se Herr Finansministerns anförande

till statsrådsprotokollet för den 16 September 1881).

Men denna brist på likställighet i fråga om handelstraktaten skall

väl utjemnas genom sjöfartstraktaten, som jag nu går att skärskåda.

Genom densamma vinna vi ej något mera, än hvad vi redan tillköpt

oss genom den gamla traktaten. Och att de uppoffringar, vi då för den
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 21

sammas vinnande måste underkasta oss, ej voro obetydliga, det medgafs

redan då äfven af traktatens ifrigaste anhängare. Sedan dess hafva genom

lag af år 1866 i Frankrike blifvit medgifna samma rättigheter åt den

främmande som åt den inhemska sjöfarten. Något förslag om denna

lags upphäfvande har ej sedan 1872 förekommit, ehuruväl, om något

sådant varit påtänkt, det naturliga tillfället dertill hade sjelfmant erbjudit

sig i samband med förhandlingarne om tarif général. Men man

torde, kunna finna en anledning dertill uti det system af premiering,

som inom Frankrike kommit till stånd, och som enligt Herr Utrikesministerns

yttrande (sidan 5 i bilagan till den Kongl. propositionen)

strider, om ej mot de gällande traktaternas bokstaf, så dock mot deras

anda. Premieringssystemet tillämpas ännu endast vid längre sjöresor,

men har Frankrike kunnat, trots Englands lifliga protester, tillåta sig

ett sådant förfaringssätt, som så hårdt drabbat detta lands sjöfart, lärer

man väl kunna hysa en grundad farhåga, att, så snart Frankrike finner

det med sina intressen öfverensstämmande, det kommer att utsträcka

sitt premieringssystem äfven till den mindre sjöfarten, hvari våra fartyg

hittills deltagit. Den stadga, man velat åt sjöfarten bereda, torde sålunda

ej genom traktaten kunna anses tillförsäkrad densamma.

Af denna orsak förminskas ock betydelsen af ett annat för traktaten

anfördt argument, att vi nemligen derigenom tillförsäkra vår export

en billigare frakt till Frankrike. Det är dervid dessutom att bemärka,

att det för detta land är af lika stor vigt att ej få sitt behof af

trävaror m. in. fördyradt genom höga frakter, som det kan vara för oss,

och detta så mycket mera, som fraktbeloppet i allmänhet drabbar mottagaren,

ej afsändaren af en vara.

Skulle det inträffa, att någon traktat mellan Sverige och Frankrike

ej komme till stånd, är det svårt att beräkna den förlust, som derigenom

skulle drabba oss. Vi skulle möjligen komma att få betala med 50 %

förhöjda lotspengar och mäklarecourtage. För ett från Amerika kommet

fartyg om 400 tons drägtighet beräknas af norska regeringen

denna förhöjning till 305 francs eller ungefär 75 centimer per ton. Om

afgifterna skulle utgå med detta belopp äfven vid fart inom europeiskt

område, derom saknas hvarje upplysning, likasom ock om de belopp,

hvarmed dessa utgifter, som fastställas olika för olika hamnar eller distrikt

i Frankrike, utgå, och hvaraf naturligen förhöjningens belopp så väsentligen

beror. Att i penningar beräkna den risk vi härigenom skulle löpa,

låter sig derföre ej göra.

Skulle vidare Frankrike upphäfva sin sjöfartslag af år 1866, hvilket

den norska regeringen, till följe af det der antagna premieringssystemet,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillning s-Utsleottets Betänkande N:o 4.

anser mindre troligt (sidan 47 i bilagan till Kongl. propositionen), så komine

vi visserligen ej derigenom i sämre ställning än andra nationer, som ej

hafva sjöfartstraktater. Det kan ej anses annat än som skrämskott, när

man förebär, att vi skulle kunna utsätta oss för en särskild pålaga på

vår sjöfart, hvilken då skulle utgöra ett straff för vår motspänstighet

att ej godkänna traktaten. Hvarken Danmark eller Ryssland, som dock

i Finland har en ej obetydlig handelsflotta, hafva varit underkastade några

trakasserier för sin underlåtenhet att med Frankrike ingå traktater.

Bruttofrakterna på Frankrike äro för år 1880 beräknade till inemot

5 millioner kronor; huru stor del deraf kan vara nettoförtjenst, är svårt

att beräkna; de tryckta förhållanden, under hvilka sjöfarten de senare

åren arbetat, gifva dock anledning antaga, att den ej varit synnerligt

betydande, så mycket mera som af konsulsrapporterna framgår, att största

antalet till Frankrike ankomna fart}?g afgå derifrån i barlast. I förhållande

till behållna inkomsten af de industrier, som genom traktaten

blifva bundna, spelar sålunda sjöfarten på Frankrike ingalunda en betydande

roll.

Af hvad jag ofvan anfört kan jag ej finna annat, än att de förmåner,

vi genom traktaten skulle vinna, ej stå i förhållande till de uppoffringar

och det beroende, vi nödgas underkasta oss. Och olägenheterna

äro så mycket större som vi, till följe af gällande tullagstiftning och

äfven till följe af traktater med andra länder om deras behandling såsom

den mest gynnade nation, måste åt dessa länder medgifva samma

fördelar utan att derifrån erhålla något vederlag. Ingen kan villigare

än jag erkänna nyttan och vigten af en traktat, som försäkrar oss förmånen

af behandling såsom den mest gynnade nation. Alla handelstraktater,

vi med andra makter ingått, och som hvila på denna grundsats,

hafva ock icke blott icke varit utsatta för någon motsägelse, utan

tvärtom helsats med belåtenhet. Annorlunda ställer sig denna traktat,

som för nämnda medgifvande kräfver så stora uppoffringar. Skall en

tariftraktat ingås, måste den naturligen medföra obestridliga förmåner.

Såsom sådan kan jag ej räkna hvarken den man hört framställas af

moderata frihandelsmän, att, om än ej genom traktaten några synnerliga

förmåner beredas oss, erhåller dock vår industri en önskvärd stadga,

eller, som samma mening uttryckes af partiets ultras, att vi hindras från

att fatta oförnuftiga beslut. I sjelfva verket innebära dessa uttalanden

endast, att hufvudsyftet med traktaten är att genom inverkan utifrån

hålla tillbaka åsigter, som nu här, likasom förut i utlandet, hålla på att

göra sig gällande.

Man har från denna sida påstått, att vi hafva den år 1865 afslutade

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4. 23

traktaten med Frankrike att tacka för den ekonomiska utveckling, vårt land

sedan denna tid vunnit, och man vill för denna åsigt finna ett stöd uti

den sedan 1865 stegrade exporten på Frankrike. Jag tillåter mig bifoga

en tabell (Bil. B), som visar denna stegring. Deraf framgår, att exporten af

jern visserligen stegrats, men ej betydligt; den har till och med under

de senare åren aftagit; af hafre och trävaror har den deremot högst

betydligt stigit. Att hafreexporten är för landet förmånlig, kan jag ej

medgifva, likasom jag vågar påstå, att, då våra skogar anlitas mera, än

deras återväxt medgifver, den enorma virkesutförseln 5 sjelfva verket

innebär eu kapitalförbrukning. Men af tabellen framgår vidare, att någon

nämnvärd export af vår förädlingsindustris alster ej kunnat trots traktaten

komma till stånd. Med dessa siffror för ögonen har jag svårt att

instämma i påståendet om de lyckliga verkningarne af traktaten. Men

antag dock att så förhåller sig. Den nu i Frankrike antagna tarif général

innehåller i allmänhet samma tullsatser som 1865 års traktatstarif. Låtom

oss då vara nöjda med en utveckling, sådan som vår industri och

handel Dittills haft, och må vi ej i fikande efter än större, men ovissa förmåner

afsåga oss den rätt, som det svenska folket räknar för sin yppersta,

den grundlagsenliga rätten att fritt och utan band i hvarje tid och under

alla omständigheter sig sjelf beskatta.» I

I denna reservation instämde Herrar Reutersvärd, N. G. Fock, Lönegren

och Anders Svensson, Herr Reutersvärd under åberopande tillika af

en vidfogad tabell (Bil. A).

emot 2:dra punkten:

af Herrar E. G. Boström och C. A. Jönsson.

Herr N. J. Boström har begärt få antecknadt, att han, på grund af

undfången ledighet, icke deltagit i behandlingen af detta betänkande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Tabell I.

Jemförande framställning af införseltullar i Sverige enligt 1865

års traktat, gällande tulltaxa, 1880 års Riksdags alternativa förslag

samt det nu föreliggande traktatförslaget.

''

©:

ö ^<0

2.3- <

c+-

*-ä

i—i

CO

e-t-

O:

-r1

CO

sL

-3

,

a

CTQ 3

o er 3;

C32&

P: et-

i

w

e+

8

p

p

3

Q*

CD

>-i

co,

P

aq

’

JO

o

230

-s

A

DO,

P

CK3

o

rf-

33

rf

r+-

P

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Metallarbeten.

Jern och stål:

Kassakistor och sängar......................

Värdet

10 %

10 %

10 %

10 %

Jernvägsskenor .....................................

fria

fri

a

fria

fria

Bleckslagararbete!:!, i tulltaxan ej

specificerade:

olackerade............................................

1 kg.

24

_

24

__

24

_

24

lackerade .............................................

Knifvar:

))

—

35

—

35

—

35

—

35

rak- med eller utan fodral............

»

—

59

—

60

—

60

—

59

penn-.....................................................

»

1

18

1

20

1

20

1

18

siömans- in. m.................................

bords- och andra slag, i tulltaxan

))

14

“

14

''

14

14

ej specificerade, samt gafflar:

med skaft af silfver, förgyld eller

försilfrad metall, ebenholtz

eller elfenben.............................

»

1

18

1

20

1

20

1

18

med skaft af andra ämnen ......

»

—

24

—

24

—

24

24

Saxar, andra än öfverskärare- och

skräddare-:

opolerade .............................................

))

_

24

_

24

_

24

_

24

polerade ................................................

))

—

59

—

60

—

60

59

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

25

H-h.

O:

B. ^

ET

—L

X>

g-

o? C

X

S?H

CD

•-i

X

D

C«5 g»

cd crn;

ta ro H-

1

c4-

£3 gDc

ert- hj

• GG

gg

M 0

p &

• CD

CG

P

er?

•

->

DO

n

k

S-

4-

D

-t-

Stålarbeten, i tulltaxan ej specifi- • cerade:

polerade eller lackerade..................

1 kg.

Kr.

öre

59

Kr.

öre

35

Kr.

öre

35

Kr.

öre

35

andra slag.............................................

»

—

24

—

15

—

15

—

15

Nålar af annat ämne än guld och

silfver och ej hänförliga till bijou- terivaror ................................................

))

59

40

40

40

Fingerborgar och syringar af andra

ämnen än guld eller silfver .........

))

_

35

_

35

35

_

35

Häktor, hakar och hyskor.................

»

—

35

—

30

—

30

—

30

Koppar:

Helfärdiga arbeten:

opolerade ............................................

))

35

35

35

35

polerade .............................................

))

—

71

—

70

—

70

—

70

Tenlikor.,....................................................

))

—

35

—

35

—

35

—

35

Arbeten af silfver: förgylda eller ©för- guda..........................................................

»

7

6

7

_

7

—

7

—

Arbeten af guld.............................................

))

11176

12

—

12

—

11

70

bok-, äkta, musiv- eller puder........

))

2

35

2

40

2

40

2

35

Metaller, i tulltaxan ej specificerade, enkla

eller sammansatta:

Spik till fartygs förhydning..............

ej u

ipt.

fr]

a

fri

a

fr

a

Andra arbeten, oäkta lahn derunder

inbegripna, mer eller mindre för- gylda, försilfrade, pläterade eller

med fernissa öfverstrukna..............

1 kg.

71

70

70

70

Andra slag, utan förgyllning in. m.

))

—

35

—

35

35

—

35

Ur:

fick-, med guldboett, äfvensom

skeppskronometrar .........................

1 st.

l

1

1

1

med boett af annat ämne...............

))

ej o

ppt.

—

50

—

50

—

50

vägg- och studsare i foder:

af brons eller annan metall, äfven- som alabaster eller porslin ......

1 kg.

i

71

70

i

70

70

Bill. till Riksd. Prof, 1882. 5 Sami. I Afd. 4 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

8?

a 1-1 <©

5. ef

e+-

»-*■

—i

T>

et-

3

o

3!

M

CO

Sr

Hä

SO

7i

•-i

UJ

CO

o

<5 eg.

3 ® g- • Ii. CD

SO- et- P?

1

pr o*

e-t-

P P°

>-t

CO

g

So

SO

3

Oj

cd

p"

ep

O

ISO

Q

P

crq

CD

ert-

P7"

rf-

P

et-

1

af trä eller annat ämne..................

1 kg.

Kr.

öre

47

Kr.

öre

50

Kr.

öre

50

Kr.

öre

47

lösa eller oinfattade urverk eller de- lar af ur i tulltaxan ej specifice- rade........................................................

))

1

76

1

80

1

80

1

Instrumenter:

Kirurgiska, matematiska, fysiska och

navigations-, barometrar och ter- mometrar med eller utan fodral

35

fri

a

fri

a

fri

a

Optiska, kikare, glasögon, derunder

inbegripna infattade optiska glas

af alla slag med eller utan fodral

»

35

fria

fria

35

Maskinerier, redskap och verktyg eller

delar deraf, i tulltaxan ej specifice- rade ............................................................

fri

a

fria

fria

fr:

a

Ångmaskiner och ångpannor ..................

—

fri

a

fri

a

fri

a

fri

a

Hudar och skinn samt läderarbeten.

Hudar, beredda:

hvitgarfvade och sämskade samt sul- läder och bindsulläder.....................

1 kg.

24

15

15

24

andra slag ...............................................

))

—

47

—

50

—

50

—

47

Sadelmakarearbeten, i tulltaxan ej spe- cificerade:

med förgylda, försilfrade eller plä- terade beslag .........................................

))

59

50

50

50

andra slag ...............................................

))

—

47

—

50

—

50

—

50

Skomakarearbeten:

af siden......................................................

))

2

35

2

40

2

40

2

35

af halfsiden .............................................

»

1

41

1

40

1

40

2

35

af yllefilt, med sulor ..........................

))

1

41

—

94

—

94

—

80

d:o utan sulor ..........................

))

1

41

—

60

—

60

—

80

af segelduk...............................................

»

1

41

1

40

1

40

—

80

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillning,?- U t skottets Betänkande N:o 4.

27

Sr

M *"* »O

P.£J- <

rt-

P

I-1

ce

CTi

0-

O

fo:

HK

©?

—i

«

o!H

CO CD

er? tz ö

g-

p"1

oo

O

<t> cr£;

B ® it

'' &&

i

p po

trh t-i

* GG

P

Ö

O)

P

er?

po

-i

O

S-V

af annan väfnad, samt af saffians,

karduans, färgade eller pressade

skinn .....................................................

1 kg.

Kr.

1

öre

41

Kr.

1

öre

40

Kr.

1

öre

40

Kr.

1

öre

40

af lackerade skinn ................................

»

—

94

—

94

—

94

1

40

andra slag ..............................................

»

—

94

—

94

—

94

—

94

Handskar, alla slag...................................

»

2

35

2

40

4

—

1

80

Handskskinn, tillskurna till handskar...

))

—

82

—

70

—

70

—

70

Läderarbeten, i tulltaxan ej specifice- rade, förtullas med eu förhöjning å

tullen för det läder, hvaraf arbetet

hufvudsakligen består, af....................

20

%

20

%

20

%

20

t

Yäfnader.

Af lin, hampa eller andra i tulltaxan

ej specificerade vegetabiliska spå- nadsämnen, med eller utan inbland- ning af bomull eller jute:

a) släta och sådana kyprade, livilkas

hela yta är till väfnadssättet lik- artad (icke mönsterväf), satin- eller

atlasväfnad undantagen, som på en

yta af 1 qv.cm. innehålla tillsam- mans :

högst 25 varp- och inslagstrådar

1 kg.

19

mer än 25 till och med 35 varp- och inslagstrådar ....................

))

_

—

—

—

—

—

—

35

mer än 35 till och med 50 varp- och inslagstrådar .....................

))

—

__

_

_._

—

—

_

90

mer än 50 varp- och inslags- trådar .......................................

»

1

50

b) till a ej hänförlig mattväfnad......

))

—

—

—

40

—

40

—

40

c) till a ej hänförlig bolstervars- och

s. k. corsettväf...................................

))

—

—

—

94

—

94

—

90

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

O:

eif

et-

t-*

CO

e+-

O

p:

O?

h-A

CO

o?

•-t

H

<JQ SB

CD er

3 2 Ct

p: e+- P?

i

P? Ui

e4-

P po

erf-

* Cd

et-

sa

M

pa

äa*

3

CD

m

p1

Oq

o

po

H

00

H-J

P

CTQ

CD

p?

r+-

P

et-

1

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

d) andra slag .........................................

blaggarn, buldan, kanfas och sadel- jordsväf ...............................................

1 kg.

—

—

1

50

1

50

1

50

»

—

—

—

35

—

35

—

—

battist, flor, kammarduk, linon, da-

mast och lärft....................................

»

1

76

1

76

1

76

—

—

pressduk .................................................

»

—

24

—

24

—

24

—

—

• segelduk och tältduk ...........................

))

—

—

—

19

—

19

—

19

Hår och tagel...............................................

Bomulls-:

»

—

59

—

60

—

60

—

60

segelduk ..................................................

bokbindarecloth, klistrad och pres-

»

—

—

—

14

—

14

—

14

säd eller med en täckande färg

öfverdragen.........................................

))

50

50

50

felb och plys äfvensom filtar............

»

—

—

—

94

—

94

—

90

tyll...............................................................

Andra helt och hållet eller delvis

glesa väfnader, såsom gaz, äfven- som täta sådana, som öfverallt eller

2

94

2

90

2

90

2

50

delvis på en yta af 1 qv.cm. inne- hålla i ränning och inslag tillsam- mans 80 trådar eller derutöfver...

»

1

76

1

76

1

76

1

75

Stramalj.........................................

Andra slag:

))

1

17

1

20

1

20

1

75

oblekta, ofärgade och otryckta ..

—

59

—

58

—

58

—

50

blekta eller färgade...........................

»

—

94

—

94

—

94

—

90

tryckta eller pressade .....................

»

1

18

1

18

1

18

1

10

damast af lin och bomull..........

))

1

76

1

20

1

20

1

76

Ylle-:

maskinfilt, rundväfd för fabriksbeliof

—

fri

fri

fri

fri

filtar och mattor.............................

1 kg.

—

59

—

60

—

60

—

60

andra slag ........................................

Siden:

»

1

76

1

76

1

76

1

75

väfnader äf helsiden:

felb och plys......................................

))

2

35

2

40

2

40

2

35

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o i.

29

-:------ ■ -

O:

Ef ce

g®

3?»

O? 1-3

13 så.

P O- pro»

tf §

CO

GG O

pc

P* &

^ a

B 2 rf

* P=S-

f*r

ci-

’ GG

P P- • CD

* GQ

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

andra slag, guld och silfvertyg

80

derunder inbegripna.....................

1 kg.

3

53

3

50

5

—

2

väfnader af halfsiden:

felb och plys äfvensom filtar........

»

2

35

2

40

2

40

2

35

andra slag............................................

))

21

35

2

40

2

40

2

35

Band, silkessammets- och siden- .........

))

3

53

3

50

5

—

2

80

halfsiden-...................................................

»

2

35

2

30

2

40

2

35

andra slag, derunder inbegripna så- dana, hvari guttapercha, kautschuk

eller likartade ämnen ingå...........

))

1

18

1

10

1

10

1

10

Hängslen eller delar deraf:

40

35

af siden eller halfsiden.......................

))

2

35

2

40

2

2

andra slag ...............................................

))

1

18

1

20

1

20

—

60

Portföljer, Väskor och Ridikyler:

2

af hel- eller halfsiden..........................

»

2

35

2

—

2

—

andra slag ...............................................

))

—

59

—

50

__

50

—

50

Spetsar, Uddar och Blonder:

silkes- med eller utan blandning af

annat ämne.........................................

))

3

53

3

50

5

2

80

linne-...........................................................

»

3

53

2

30

2

30

2

80

andra slag ................................................

))

2

35

2

30

2

30

2

35

Snörmakarearheten, såsom fransar, ga- loner, gramaner, aiguilletter, snod- der, snören m. fl. i tulltaxan ej spe- cificerade:

af hel- eller hårsilke.......................

»

3

53

3

50

5

1

2

80

andra slag..........................................

))

1

76

1

10

1

10

1

10

Vantar, Strumpor och andra på strump- stol eller genom stickning tillver- kade arbeten:

hel- eller* halfsiden ........................

»

3

53

3

50

5

2

80

andra slag............................................

))

1

,18

1

20

1

20 1 18

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Paraplyer och Parasoller:

af siden eller halfsiden......................

andra slag ...............................................

Kläder och hushållspersedlar, alla slag,

förtullas med en förhöjning i den

tull, som är bestämd för det tyg,

hvaraf de hufvudsakligen bestå, af.

Broderade arheten, alla slag, draga lika

tull med det tyg, hvarå broderiet är

anbragt,. med tillägg af.....................

Nät, alla slag, förtullas lika med det

garn, hvaraf de äro gjorda, med

tillägg af.................................................

Kemiska produkter.

Tvål, ej alkoholaktig:

parfymerad.............................................

andra slag ...............................................

Glas och porslin.

Buteljer, fulla eller tomma .....................

Optiska glas, lösa, oinfattade..................

Fönster- och spegelglas:

oslipadt eller mattsplipadt och ofolieradt,

s. k. glasämnen derunder

inbegripna...........................................

Andra i tulltaxan ej specificerade slag,

karafiner och pressade eller slipade

flaskor derunder inbegripna...............

2 sr

<5 S--

So: c+-

ce

PO 03

1 st.’

Kr. öre

75

25

20 »/o

20 %

10 %

1 kg.

1 kg.

ej uppi

fria

28

12

-o

- So:

T

p
-

oa

Kr.

75

25

20 »jo

20 %

10 °/o

30

12

Kr. öre

25

20 %

20 %

10 %

30

12

J

pr kilogram

fria

— 7

35 —35

—i 2

fria

35

Kr. öre

75

25

20 °!o

20 %

10 %

28

10

pr åt.

i

fria

35

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

31

O?

<rt- <!

5 P

.

N

P

—>

CD

e-f-

£

o*

O?

►—1

CD

CD

s?

N

i-3

-4

ä CD c-t- . *-t CD

jo: c-t- P''7''

i

t*

c+-

P

C"h

oo

K

P

P-

3

''D

m

P

crq

O

£DO

ce

P-"1

Cfq

8-

Tf

-t-

P

rf-

Fajans (oäkta porslin): hvitt eller en- färgad!, men omåladt:

talrickar ..............................................

1 kg.

Kr.

öre

7

Kr.

öre

7

Kr.

ör e

7

Kr.

öre

10

andra pjeser.........................................

»

—

12

—

12

—

12

10

måladt eller tryckt:

talrickar ................................................

))

14

_

14

14

16

andra pjeser..........................................

»

—

19

—

19

19

—

16

Porslin, äkta: hvitt eller enfärgadt......

—

24

—

24

—

24

—

24

förgyldt eller måladt i figurer

eller med blommor ....................

—

47

—

47

—

50

—

47

Diverse artiklar.

Blommor, konstgjorda ..............................

»

11

76

10

15

2

50

delar till konstgjorda blommor.........

»

4

71

4

—

4

—

1

—

Plymer ..........................................................

»

7

6

7

—

10

—

2

50

Fjäder, spritad............................................

))

ej u

]pt.

—

35

—

35

—

20

Hattar:

af siden eller annat i följande mo- menter ej specificeradt tyg, äfven- som med blommor, plymer eller

spetsar monterade fruntimmers- hattar.....................................................

1 st.

l

50

1

50

1

50

1

50

af felb........................................................

»

—

40

—

40

—

40

1

50

fruntimmershattar, monterade med

annat än blommor, plymer ocli

spetsar ...................................................

))

l

50

1

50

1

50

40

andra slag ................................................

»

—

40

-;

40

—

40

—

40

Perlor, oäkta:

g]as- ............................................................

1 kg.

35

35

50

35

andra slag ................................................

))

1

18

1

20

1

20

1

18

Elfenben, arbetadt.......................................

))

l

18

1

20

1

20

1

18

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

O?

M ".O

—1

CO

et-

O

O?

CO

O:

hj

-3

er?

cd er

• Hi CD

£5: ert-

w

1

p Oi

prv*

e+-

§o po

e-t-

• Cd

et-

P

H

p

P

3

CD

t»

P

er?

O

ao

»

gL

p

er?-

S-

P

PT

rt-

P

rf-

I

Ben, arbetadt...............................................

1 kg.

Kr.

öre

35

Kr.

öre

35

Kr.

öre

35

Kr.

öre

35

Horn, arbetadt:

knappar med eller utan fernissning

))

_

47

_

40

—

40

—

40

andra slag ................................................

»

1

18

1

20

1

20

1

18

Bijouterivaror af annat ämne än guld

eller silfver, enkla eller samman- satta, såsom armband, bröstnålar,

kedjor, kors, ringar, sigiller m. m.

))

82

80

1

80

Hår- eller tagelarbeten, med eller utan

infattning och lås ...............................

»

—

82

—

80

—

80

—

80

Pomada............................................................

))

—

35

—

35

—

35

—

35

Borstbindarearbeten:

med infattning af opoleradt eller

måladt trä eller jern........................

»

12

12

12

12

med infattning af poleradt eller lac- keradt trä .............................................

»

—

24

24

—

24

—

24

med infattning af ben, horn eller

andra ämnen .......................................

))

—

47

—

45

—

45

—

47

Trävaror:

svarfvarearbeten, i tulltaxan ej spe- cificerade, af lägre vigt än 1 kg.

per stycke*) .......................................

))

59

60

60

59

Askar och dosor: af sammansatta, eller

såsom arbetade i tulltaxan ej speci- ficerade ämnen ......................................

»

47

50

50

47

Knappar, af sammansatta, eller såsom

arbetade i tulltaxan ej specificerade

ämnen.........................................................

»

71

50

50

50

Etuis, med eller utan tillbehör, af sam- mansatta, eller såsom arbetade i tull- taxan ej specificerade ämnen ............

»

•—

82

—

80

1

—

—

80

*) Någon maximivigt är ej bestämd i 1865 års traktat.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

33

O?

w 1-1 <0

2. rf- <J

M

Hj CO

p o

3?

CO

cd er £2:

a cd <-f- . i-J CD

$5: et-

PV

i

K0’

p po

et- >~i

• m

t

t-

p

Cl,

CD

cd

p"

oq

ö

po

02

er?

F1 i

Kautschuk- och Guttapercha-arbeten, ej

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

specificerade.............................................

1 kg.

—

94

—

94

—

94

1

—

Lack ...............................................................

))

—

47

—

50

—

50

—

47

Vin, af till och med 15 % alkoholhalt:

pr

liter

på fat .........................................................

))

—

16,5

—

16,5

—

30

—

16,5

på buteljer................................................

1 liter

—

21

—

21

—

65

—

16,5

Konjityrer .....................................................

Konserver, i hermetiskt slutna eller luft-

1 kg.

—

47

—

50

—

50

—

47

täta kärl förvarade ätbara varor......

Sardiner och anjovis, inlagda i olja i

))

—

38

—

30

—

50

—

30

lödda dosor .............................................

))

ej uppi

—

60

—

60

—

20

Ljus: vax- och spermaceti- samt stea-

rin-..............................................................

))

—

12

—

12

—

12

—

12

Papper: kardus-, makulatur- och annat

groft, till skrifning, ritning och tryck- ning ej tjenligt .......................................

förgyldt, försilfradt eller med annan

))

—

2

—

2

—

2

—

2

metall belagdt eller annorlunda

än i massa färgadt, s. k. glacé-

papper härunder inbegripet .........

))

—

19

—

19

—

19

—

20

pr kg.

papper i förening med väfnad .........

värdet

10 %

10 %

10 %

—

20

sug-, färgadt eller ofärgadt, tryck-,

plansch- ..................................................

1 kg.

—

9

—

5

—

5

—

10

tapet- .........................................................

andra slag, linieradt derunder in-

»

9

9

9

10

begripet ................................................

»

—

19

—-

19

—

19

—

10

brefkuverter och papperspåsar.........

Papp- och pappersarbeten, i tulltaxan

))

—

24

24

—

24

—

20

ej specificerade:

olackerade ................................................

»

_

35

_

35

__

35

_

35

lackerade, bronserade, förgylda eller

försilfrade, arbeten af papier-maché

derunder inbegripna .......................

))

_

59

—

60

__

60

—

60

Papperstapeter och barder ........................

1 »

—

19

—

19

—

19

—

13

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottels Betänkande N.v 4.

34

O?

2. <5

a 2 ^

et-

B

P

t-*

ce

05

Ct-

£

O

p-

O:

M-

88

o? H3

2 5 ''

<w P“

cd er y:

B O) <-t- • B (t)

p: et-

ff

rr

p"

C-t-

U1

pa

B

GG

e+-

P

P

p-

3

&.

03

CG

P"

aq

O

150

CG

p* E

»3 It

“ ft-

<*■ i

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kopparstick, estamper och litografiska

arbeten, oinfattade.................................

1 kg.

—

19

fri

a

fria

—

15

Visitkort .........................................

))

—

19

—

20

—

20

—

15

Drufbränvin: på fat direkte (50 % alko-

hol)..........................................................

1 liter

—

44

—

44

—

60

—

43,7

på buteljer och krus........................

»

—

88

—

88

—

88

—

87,5

Likör .......................................

))

—

76

—

76

1

—

—

88

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

35

Tabell II.

Jemförande framställning af införseltullar i Frankrike enligt 1865

års traktat, tarif general och föreliggande traktatförslag.

\

Qvantitet

för tullberäk- ningen.

1865 års

traktat.

Tarif

general.

Traktat-

förslaget.

tres

cent.

fröa

cent.

tres

cent.

Hudar, oberedda, färska eller torra:

stora ...............................................................

—

ej nämnda

fria

fria

små, fårskinn .............................................

»

fria

fria

små, lam-, get- och andra skinn.........

»

fria

fria

Pelsverk, oberedda .......................................

»

fria

fria

Djur/''ett, undantagandes af fisk:

talg ...............................................................

fritt

fritt

fritt

svinister och andra slag ........................

—

fritt

fritt

fritt

s. k. Degras ................................................

—

fritt

fritt

fritt

Ost, af mjuk beskaffenhet..........................

100 kg.

3

—

6

—

3

—

af hård beskaffenhet.................................

))

4

—

8

—

4

—

Smör, färskt eller smält.............................

»

fritt

13

—

fritt

saltadt...........................................................

»

2

50

15

—

2

—

Fisk, färsk:

saltsjö-...........................................................

))

10

5

—

5

—

sötvattens- ...................................................

»

fri

5

—

fri

torkad, saltad eller rökt:

kabeljo, klippfisk derunder inbe-

gripen.................................................

»

ej nämnd

48

—

48

—

stockfisk .............................................

»

10

—

48

—

10

—

andra slag................................................

))

10

—

10

—

10

—

konserverad au naturel, marinerad

eller på annat sätt beredd ...............

»

10

—

10

—

10

—

Ostron, friska:

yngel...............................................................

—

fria

fria

fria

andra slag ...................................................

1,000 st.

1

50

1

50

1

50

inlagda .........................................................

100 kg.

6

—

10

—

10

—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillnuigs-Utskottets Betänkande N:o 4.

Hummer och langouster (krabbor), färsk

konserverad au naturel eller beredd

Musslor och andra skaldjur, fylda ...

Fisk/ett.........................................................

Hvalraf, oberedd ....................................

pressad ..................................................

raffinerad ...............................................

Rom, torsk och makrill........................

Hvalfiskbarder, oarbetade .....................

Sälskinn, oberedda .................................

Hartser, inhemska och andra hartsartade

produkter ...................................................

Vanliga trävaror: byggnadsvirke af ek,

alm och valnöt, i stock eller fyrhugget

byggnadsvirke af ek, alm och valnöt,

sågadt af alla dimensioner ...............

byggnadsvirke af andra träslag i stock

eller fyrhugget......................................

byggnadsvirke af andra träslag, sågadt

af alla dimensioner.............................

master, masttoppar, sparrar, båtshaks

skaft, högaffelskaft och skaft till

tjärborstar, åror och årämnen......

tunnstäfver................................................

träribbor ...................................................

läkter ...................................................;....

stakar och störar....................................

korkbark, rå, raspad eller i skifvor

brännved och träkol..............................

andra slag ...............................................

Lump..............................................................

Trämassa .........................................................

Sten- och jordarter, för konstnärliga och

industriella ändamål, ej specificerade

100 kg.

1,000 st.

1,000 st.

Qvantitet

för tullberäk- ningen.

1865 års

traktat.

Tarif

general.

Traktat-

förslaget.

fröa

cent.

tres

cent.

fres

cent.

100 kg.

fr

i

5

5

—

))

fri

10

10

—

—

fria

fr

a

fria

100 kg.

6

—

6

—

6

—

»

2

—

5

—

5

—

))

2

—

10

10

—

»

2

—

15

15

—

))

ej nämnd

—

60

—

60

fria

fria

fria

fritt

fritt

fritt

fritt

fria

fria

—| io

fria

—| 25

ej nämnd

fria

ej nämnda

ej nämnd

fria

fria

2 -

fritt

fritt

fritt

fritt

fria

fria

—i 10

fria

—| 25

fri

fria

fria

fri

}j nämnd

— I ej nämnda I fria

fria

fria

2 -

fritt;

fritt

fritt

fritt

fria

fria

—| 10

fria

—| 25

fri

fria

fria

fri

fri

fria

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 4. 37

Qvantitet

för tullberäk- ningen.

1865 års

traktat.

Tarif

general.

Traktat-

förslaget.

tres

cent.

tres

cent.

fres

cent.

Byggnadsmaterial, oarbetad skiffer för

fl

byggnadsbruk ...........................................

—

ej nämnd

i

fri

skiffer till tacktäckning...........................

1,000 st.

))

4

—

2

—

golfsten, mur- och taktegel..................

eldfast tegel...............................................

))

))

1

—

fr

a

))

)>

1

—

fritt

byggnadssten, oarbetad...........................

»

fri

fri

gatsten ......................................................

))

fri

fri

Jern: jernmalm................................................

—

fri

fri

fri

tackjern och barlastjern ........................

100 kg.

2

—

2

—

1

50

raftineradt tackjern....................................

))

2

75

2

—

1

50

smältstycken*).............................................

))

4

50

4

50

4

50

'' stångjern, hörn- och vinkeljern, T-jern,

jernvägsskenor af alla former och

dimensioner.............................................

»

6

6

—

5

—

(råstänger, som innehålla minst 4 %

slagg, förtullas som smältstycken,

slagghaltiga)

axlar och hjulband, ej bearbetade......

))

ej nämnda

ej nämnda

5

—

bandjern af mer än en millimeter i

tjocklek ...................................................

»

)>

6

—

6

—

af en millimeter i tjocklek eller der-

under.........................................................

))

7

50

7

50

7

50

valsade trådringar för tillverkning af

jerntråd ...................................................

))

ej nämnda

6

—

6

—

plåt, valsad eller smidd, plan, af mer

än en millimeter i tjocklek, ej ut-

klippt........................................................

))

7

50

7

50

7

—

d:o, klippt i rektangulär form ............

))

7

50

8

—

7

50

d:o, klippt till hvilken form som helst,

utom rektangulär ................................

))

8

25

8

—

7

50

d:o, tunn och svartbleck, plan, af en

millimeter i tjocklek och derunder,

ej utklippt .............................................

»

10

—

10

—

9

—

d:o, klippt i rektangulär form ............

))

10

—

11

—

10

*) Enligt tant general med minst 6 % slagghål^ enligt traktatförslaget med minst 4 % slagghål.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

B evillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Qvantitet

för tullberäk- . ningen.

1865 års

traktat.

Tarif

general.

Traktat-

förslaget.

plåt, klippt till hvilken form som helst,

utom rektangulär.................................

100 kg.

frej

11

cent

tres

11

cent

tres

10

cent.

förtent, förkopprad, förzinkad eller

förblyad ...................................................

))

13

_

13

12

_.

Jerntråd, förtent, förkopprad, förzinkad

eller ej af 0,5 millimeter i diameter

eller derunder.............................................

))

10

10

10

förtent, förkopprad, förzinkad eller ej,

andra slag...............................................

»

6

6

6

*

Stål, i stänger: jernvägsskenor ...............

))

13

—

6

—

6

—

axlar och hjulringar, ej bearbetade...

»

13

—

9

—

6

—

i stänger, alla andra slag, äfvensom

bandstål .................................................

»

13

9

9

plåtar eller blad, bruna, varmvalsade,

af mer än en half millimeter i tjock- lek, ej utklippta...................................

))

18

9

9

d:o, klippta till hvilken form som helst

»

18

—

9

90

9

90

d:o, af en half millimeter i tjocklek

och derunder, ej utklippta ...............

))

25

_

15

15

d:o, klippta..................................................

»

25

—

16

50

16

50

plåtar eller blad, blanka, kallvalsade,

utan afseende på tjockleken, ej ut- klippta ......................................................

»

25

15

15

d:o, klippta ...............................................

»

25

—

16

50

16

50

dragen ståltråd, äfven blank, till in- strumentsträngar ...................................

»

25

20

20

Jernfilspån och sinner ................................

—

fri

fri

fri

Jernskrot: tackjern-......................................

100 kg.

2

—

2

—

2

—

smides- ........................................................

»

2

75

2

—

2

—

Stålskrot ............................................................

»

ej nämnd

ej nämnd

3

—

Hammarslagg och färskslagg.....................

fri

fri

fri

Koppar: malm ................................................

—

fri

fri

fri

rå eller garad, ren eller legerad med

zink eller tenn, i stänger, tackor

eller skifvor.............................................

fri

fri

fri

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

39

Qvantitet

för tullberäk- ningen.

1865 åvs

traktat.

Tarif

general

Traktat-

förslaget.

tres

cent.

tres

cent.

tres

cent.

100 kg.

10

—

10

—

10

—

))

10

—

10

—

10

—

»

100

_

100

—

100

—

—

fria

fri

a

fria

—

fritt

fritt

fritt

—--

fritt

fritt

fritt

100 kg.

3

_

3

—

3

—

»

3

—

3

—

3

—

—

fria

fri

a

fria

—

fri

fri

fri

—

fi

•i

fri

fri

100 kg.

4

—

4

—

4

—

—

fria

fria

fria

—

fri

fri

fri

—

fri

fri

fri

—

fri

fri

fri

100 kg.

10

_

10

—

10

__

—■—

ej nämnd

fri

fri

—

))

fri

fri

100 kg.

))

6

—

6

—

—

fri

fri

fri

fri

fri

fri

—

ej nämnd

fri

fri

))

fri

fri

—

fri

fri

fri

ej nämnd

fr

i

fri

fria

fria

fria

100 kg.

ej nämnd

12

50

10

—

»

ej nämnda

19

—

16

—

»

>

40

—

40

—

hektoliter

>

7

75

7

75

valsad eller smidd, ren eller legerad

med zink eller tenn, i stänger eller

plåtar .........................................................

koppartråd, undantagandes förgyld

eller försilfrad .......................................

d:o, förgyld eller försilfrad i tackor

smidd, dragen etc...............................

filspån och skrot .......................................

Bly: malm och slagg, alla slag ...............

i tackor, gösar, stänger eller plåtar...

legeradt med antimon (i tackor).........

hamradt eller valsadt ..............................

filspån och skrot .......................................

Zink: malm, obränd eller rostad ............

i tackor, gösar, -stänger eller skifvor

valsad .....................................................

filspån och skrot ................................

Nickel: malm............................................

speiss .....................................................

ren eller legerad, i göten eller tackor

smidd, valsad eller dragen ...........

Antimonium: malm ................................

svafvelantimonium, smält................

metallisk eller regulus ....................

Arsenik: malm .........................................

metallisk ...............................................

Cadmium, oarbetad ................................

Vismut .........................................................

Mangan: malm.........................................

Kobolt, förglasad i stycken eller i pull

Malmer, ej specificerade.......................

Oxalsyra .....................................................

Ljus, alla slag .........................................

Husbloss .....................................................

Öl..............................................................

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Qvantitet

för tullberäk- ningen.

1865 års

traktat.

Tarif

general.

Traktat-

förslaget.

tres

1

cent.

fres

cent.

fres

cent.

Papper, s. k. fantasi, pressadt etc..........

100 kg.

ei nämnda

25

—

15

—

alla andra slag .......................................

J)

)

11

—

8

—

Papp, i skifver...............................................

))

''

)

11

—

8

papier måché ............................................

»

>

11

—

8

—

Böcker ...............................................................

—

)

fria

fria

Gravyrer: kopparstick, litografier, foto-

grafier och ritningar af alla slag på

papper............................................................

—

)

fria

fria

Kartor, geografiska och sjökort...............

—

>

fria

fria

Musikalier, graverade eller tryckta ........

—

)

fria

fria

Etiketter, tryckta, graverade eller färg-

lagda...........................................................v..

100 kg.

11

—

fria

Handskar: af lamskinn eller kalfskinn,

enkelt sydda................................................

per dussin

1

—

—

50

sydda med pikésöm .................................

»

»

1

50

—

75

af killing- eller getskinn, enkelt sydda

»

»

2

—

1

—

sydda med pikésöm .................................

»

»

2

50

1

25

Pelsverk, beredda eller i sammansydda

stycken .........................................................

1 kg.

1

—

1

—

undantagandes följande slag, som äro

tullfria:

1) af sjövarg och sjöutter;

2) af säl och bluebacks;

3) gråverk;

4) hamster och hvita kaninskinn;

5) krimska och kalmuckskinn;

6) hvita harskinn;

7) getskinnsfällar;

arbetade färdigsydda, vanliga...............

»

>

1

60

1

60

fina v....................

»

)

5

—

5

—

Maskiner, andra än ångmaskiner, för jord-

bruket ............................................................

100 kg.

6

—

6

—

5

—

Arbeten af jern:

Ankare, kettingar och kedjor ...............

»

8

—

8

—

8

—

s. 41 Kontrollera mot PDF

Beviltnings-UtskoUets Betänkande N:o 4.

41

Qvantitet

‘ör tillit eräk- ningen.

1865 års

traktat, j

1

Tarif

general.

Traktat-

förslaget.

tres

cent.

tres

cent.

tres

cent.

Spik, maskintillverkad..............................

100 kg.

8

8

—

8

—

handsmidd .........................................

))

12

_

12

—

12

—

Symaskiner.........................................................

))

ej näo

loda

G

—

6

—

Knifsmide: alla slag.......................................

värdet

15 %

—

—

'' —

—

gröfre, köks- och slagtareknifvar samt

skräddare-saxar, vanliga.....................

100 kg.

—

—

125

—

125

—

rakknifvar, simpla ....................................

))

—

—

250

—

250

—

andra slag ...................................................

))

—

—

375

—

375

—

finare...............................................................

»

—

—

600

—

600

—

Laggkärl: tomma, nya, ihopsatta eller

söndertagna:

■

med band af trä .......................................

»

fria

2

—

fri

a

jern.....................................

värdet

10 °L

_

—

—

d:o .......................................

100 kg.

—

—

2

50

1

—

Qvastar, vanliga .............................................

—

fria

fri

a

fria 1

Virke till timmermans- eller vagnmakare-

arbeten, oarbetadt, fyrhugget eller så-

gadt ...............................................................

—

fritt

fritt

fritt

fasonerad!.....................................................

—

fritt

fritt

fritt

Knappformar ...................................................

| Träskor, vanliga .............................................

100 kg.

13

—

13

—

13

—

»

12

—

12

—

12

_

målade eller lackerade ...........................

»

25

—

25

—

25

_

fodrade med pelsverk............................

))

ej nämnda

25

—

25

—

Askar af hvitt trä.........................................

värdet

10 %

—

—

—

d:o ..........................................

100 kg.

—

2

—

2

Träkärl, grofva................................................

»

4

—

4

—

4

—

lina..................................................................

Spadar, tjufvor, räfsor samt skaft till

»

4

4

4

verktyg af trä med eller utan ringar,

fat, skedar, skålar och andra hus-

gerådssaker af trä:

af ek eller hardt trä .............................

))

Ina

7

7

—

af gran eller mjukt trä..........................

))

i —

1

7

5

—

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Raft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bemllnings-Utskottets Betänkande N:o å.

Qvantitet

för tullberäk- ningen.

1865 års

traktat.

Tarif

general.

Traktat-

förslaget.

frcs

cent.

frcs

cent.

frcs

cent.

Träarbeten andra, ej specificerade*) ......

värdet

10

%

—

—

—

—

bräder, samt frisbräder eller skifvor

till parkettgolf, hyflade med eller

utan spåntning:

af ek eller hårdt trä...........................

100 kg.

—

—

2

—

l

50

af gran eller mjukt trä ....................

)>

—

—

1

—

—

50

andra arbeten af trä:

*

af ek eller hårdt trä.........................

))

_

7

__

7

_

af gran eller mjukt trä .....................

»

—

—

7

—

5

—

*) Till följd af särskildt medgifvande af den franska regeringen hav den för »träarbeten, andra ej

specificerade» stadgade tullafgift ej blifvit uppburen vid införsel af bräder, hyflade.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillninga- Utskottets Betänkande N:o 4.

43

Tabell 111.

Jemförande framställning af införseltullarne i Sverige å artiklar,

som återfinnas i 1865 års traktat, men äro uteslutna ur det föreliggande

traktatförslaget.

Qvantitet

för tullberäk-

1865 års

traktat.

Gällande

tulltaxa.

1880 års

alternativa

ningen.

förslag.

Metallarbeten

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

af jern och stål:

gjutna:

gröfre, såsom hänglås, kaffeqvarnar

in. m.........................................................

1 kg.

—

14

—

15

—

15

finare, såsom basreliefs, blomster-

vaser, byster m. m..............................

smidda eller valsade:

»

—

24

—

25

—

25

skostift....................................................

spik af mindre än 1,6 tums längd,

—

7

—

7

—

7

samt annat manufaktur- och handt- verkssmide, i tulltaxan ej speei- ficeradt:

poleradt eller lackeradt ....................

n

—

35

—

35

—

35

andra slag.............................................

))

—

14

—

15

—

15

strumpstickor.........................................

))

—

23

—

24

—

24

krokar till fiske ....................................

—

fria

fria

fris

t

af koppar:

tråd, koppar-, messings- eller annan

metall, förgyld, försilfrad eller plä- terad ........................................................

1 kg.

2

35

2

40

2

40

af zink:

omålade och olackerade ........................

))

■—

7

—

7

—

7

målade eller lackerade ...........................

))

—

35

—

35

—

35

förgylda, försilfrade eller pläterade ...

»

—

70

—

70

—

70

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

Qvantitet

för tullberäk-

1865 års

traktat.

Gällande

tulltaxa.

1880 års

alternativa

■

ningen.

förslag.

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

af bly:

.

omålade och olackerade ........................

1 kg.

—

7

—

7

—

7

målade och lackerade.............................

»

—

35

—

35

—

35

af tenn:

nya, olackerade och omålade...............

))

—

35

—

35

—

35

lackerade eller målade ..........................

»

—

70

—

70

—

70

förgylda eller försilfrade........................

))

cj näm

lida

—

70

—

70

Vägnar och åkdon

arbetsfordon och lastvagnar ....................

1 st.

5

—

5

—

5

—

tvåhjuliga, samt slädar .............................

))

20

—

15

—

15

—

små fyrhjuliga, benämnda trillor...........

))

20

—

25

—

25

—

droskor (små halftäckta, fyrhjuliga) ......

»

20

—

50

—

50

—

öfriga slag ......................................................

))

100

—

100

—

100

—

Garn och tråd.

Linne- och Hamp-

garn, ofärgadt och oblekt.....................

1 kg.

—

24

—

24

—

24

färgadt eller blekt........................

))

—

47

—

47

—

47

tråd, oblekt................................................

))

—

47

—

47

—

47

blekt eller färgad...........................

»

—

71

—

70

—

70

Bomulls-

garn, enkelt eller dubleradt, i härf-

vor och å bobiner:

ofärgadt ...................................................

))

_

19

\ _

19

. _

19

färgadt, alla slag .................................

))

—

33

—

33

—

33

tråd, alla slag.............................................

Ullgarn:

))

47

47

47

ofärgadt .................................................

»

—

24

—

24

—

24

färgadt.....................................................

»

—

35

—

35

—

35

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

45

Qvantitet

För tullberäk-

1865 års

traktat.

Gällande

tulltaxa.

1880 års

alternativa

ningen.

förslag.

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Färgadt silke ..................................................

1 kg.

—

94

—

94

—

94

Paraplyställningar.........................................

Kemiska produkter och preparater.

Antimonium crudum, eller spetsglans,

35

35

35

och regulus ................................................

---''

fri

fri

fri

Arsenik..............................................................

---

fri

fri

fri

Glete eller glitt ........................... ................

fritt

fritt

fritt

Blysocker .........................................................

—

fritt

fritt

fritt

Borax ...............................................................

—

fritt

fritt

fritt

Vinsten, rå eller renad ..............................

fi

•i

fri

fri

Vinstenssalt......................................................

—

fritt

fritt

fritt

Citronsaft ........................................................

—

fri

fri

fri

Citronsalt eller kristalliserad citronsyra

—

fritt

fritt

fritt

Spansk gröna..................................................

—

fri

fri

fri

Glaubersalt .....................................................

—

fritt

fritt

fritt

Soda, kaustik................................................

—_

fri

fri

fri

Lakmus.............................................................

—

fri

fri

fri

Ammoniak......................................................

fi

■i

fri

fri

Skedvatten eller salpetersyra....................

—

fri

fri

fri

Saltsyra ...........................................................

—

fri

fri

fri

Vitriol, grön .................................................

—

fri

fri

fri

» andra slag .....................................

—

fri

fri

fri

Tensalt.......................................................<......

—

fritt

fritt

fri!

t .

Bensvart, benkol eller bister.....................

1 kg.

—

1,8

—

2

—

2

Fosfor ..............................................................

»

—

19

fri

fri

Blyhvitt, zinkhvitt och kremnitzerhvitt

))

—

7

—

7

—

7

Klorkalk ..........................................................

))

—

2

—

2

—

2

Svafvelsyra ......................................................

»

—

1

fri

fn

Tändstickor......................................................

))

—

5

—

5

—

5

Glas.

Lj ilsk rom:-.........................................................

—

12

—

12

—

20

Speglar, ordinära och lampetter ............

—

24

—

24

—

40

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Qvantitet

för tullberäk-

1865 års

traktat.

1

! Gällande

i tulltaxa.

1880 års

alternativa

Krukmakarearbeten.

ningen.

förslag.

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Glacerade eller målade, äfvensom terra-

eotta och terralith....................................

1 kg.

—

7

—

7

—

7

Diverse artiklar.

Hattflätor af halm.eller strå samt öfrig»

halmarbeten, i tulltaxan ej speciliee- rade ............................................................

))

94

94

94

Hattfoder och hattkullar af siden eller

annan väfnad i förening med annat

material.........................................................

))

1

76

i

80

1

80

Arbeten af agat, alabaster, bernsten eller

korall, oinfattad .......................................

—

fria

fria

fria

Perlemor, arbetad, oinfattad.....................

1 kg.

—

82

—

80

—

80

Solfjädrar ........................................................

))

1

18

1 20

1

20

Perukmakarearbeten ....................................

))

1

18

120

1

20

Smink- och sminkflor .................................

—

fritt

fri*

t

fri t

t

Masker...............................................................

Instrumenter, musikaliska:

1 st.

—

10

—

,0

—

25

flöjter, klarinetter och oboer ..............

guitarrer, lutor, violer, violonceller,

))

_

•

50

—

50

—

50

kontrabasar, valdhorn, post- och sig- nalhorn, trummor och pukor, kla- ver och positiv, harpor .....................

))

1

1

1

fortepianon: tafflar...................................

»

40

—

40

—

40

—

flyglar .................................

>,

60

—

60

_

60

—

speldosor .....................................................

1 kg.

1

18

1

20

2

—

orgelverk ......................................................

värdet

5 t

5 %

5 %

särskildt inkommande tillbehör till in-

struinenter................................................

))

io t

10 %

10 0io

Strängar: af metall.......................................

1 kg.

—

24

—

24

—

24

andra slag....................................

))

1

18

1

20

1

20

''Korgar och korgmakarearbeten:

af halm, vide, rör eller andra finare

I

slag, klufna...........................................

))

59

—

60

—

60

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevill,lings-Ulskottets Betänkande N:o 4.

47

Qvantitet

för tnllberäk-

1865 års

traktat.

Gällande

tulltaxa.

1880 års

alternativa

ningen.

förslag.

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Trävaror:

alla mer eller mindre arbetade trä-

varor, i tulltaxan ej specificerade,

derunder inbegripna snickare- och

stohnakarearbeten:

af furu eller gran, med eller utan

betsning, målning eller lackering

af alm, ask, björk, bok, ek och

andra inhemska träslag, med

eller utan betsning, målning

1 kg.

2

2

2

eller lackering, eller med fa- nering af nämnda träslag ........

))

7

7

7

af mahogny, jacaranda och andra

utländska träslag, massiva eller

dermed fanerade, äfvensom ar-

beten, försedda med äkta eller

oäkta förgyllning...........................

»

12

12

12

Möbler, försedda med stoppning och

öfvertyg, förtullas lika med det trä-

slag, som användts, med förhöjning af

—

20 %

20%

20%

Leksaker:

af trä eller sammansatta ämnen, med

eller utan betsning, målning eller lac- kering ...........................................................

1 kg.

59

50

1

50

Ijackerade arbeten, i tulltaxan ej speci-

ficerade.......................................................

))

—

47

—

50

—

50

Bläck .....................

»

12

7

6

_

6

Bok- och koppartrycksvärta .....................

»

—

fri

fri

Blyertspennor..................................................

Krita, röd och svart, äfvensom pastell-

»

—

35

35

~

35

krita..............................................................

fri

fri

fri

Soja och såser ................................................

Frukter och bär, i tulltaxan ej specifi-

1 kg.

—

38

30

—

30

cerade, friska .............................................

—

fria

fria

fr it

i

Vindrufvor ......................................................

1 kg.

fria

fria

10

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

i

Qvantitet

för tullberäk- ningen.

1865 års

traktat.

Gällande

tulltaxa.

1880 års

alternativa

förslag.

Kr. |

öre

Kr.''

i

öre

Kr.

öre

Kastanier ......................................................

1 kg.

fl

•ia

fria

—

15

Champignoner och tryffel...........................

»

—

38

—

30

—

50

Gipsarbeten ......................................................

—

fria

f

fi a

fria

Sten, arbetad, i tulltaxan ej specificerad

—

fri

fri

fri

Bildhuggeriarbeten i trä och arkitekto-

niska arbeten ............................................

—

fria

fria

fria

Vatten, mineral-.............................................

fritt

fritt

fritt

Böcker, med inbundet, rent eller linie-

radt papper (öfver papperstullen)......

—

20%

20%

20%

På främmande språk tryckta...............

—

fria

fria

fria

Balsam, kopaive, peruviansk och annan

fri

nativ...............................................................

—

fri

fri

Gummi, alla slag ..........................................

fritt

fritt

fritt

Harts..................................................................

fritt

fritt

fritt

Terpentin ........................................................

—

fritt

fritt

fritt

Lakrits...............................................................

1 kg.

—

12

—

12

fri

12

j Lakritsrot eller glycyrrhiza........................

Olja af oliver, på fastager ........................

—

ri

fri

1 kg.

—

2

—

2

—

2

» » på andra kärl ..................

))

—

5

—

5

—

5

Svafvel..............................................................

fritt

fritt

fritt

Svafvelblomma................................................

—

fri

fri

fri

Slöjdvaror, i tulltaxan ej specificerade,

draga lika tull med det ämne, arbe- tadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå,

eller, då detta ej med visshet kan ut-

lo

rönas ............................................................

värdet

io %

10 %

10

Varor, som icke kunna hänföras under

någon af de i tariffen upptagna ru-

10

lo

briker, mer eller mindre arbetade......

»

10 %

10 %

Vin, alla slag, öfver 15 % och till och

med 21 % alkohollialt:

på fastager...................................................

1 kg.

—

1 G,5

—

16,5

—

30

på buteljer...................................................

1 liter

—

21

—

21

—

65

s. 49 Kontrollera mot PDF

Be vulning s- tf(skottets Betänkande N:o 4.

49

Tabell IV.

Jemförande framställning af införseltullarne i Frankrike å artiklar,

som återfinnas i 1805 års traktat, men ej i det nu föreliggande

traktatförslaget.

Qvantitet

Enligt

Enligt 1

för tullberäk-

1805

ars

tarif

ningen.

traktat.

general, j

Metaller. (

Bly: Gamla tryckstilar................................................

100 kg.

tres

3

cent.

Tres

3

cent.l

Arbeten af metall.

Arbeten af gjutet jern:

Gjutna arbeten, osvarfvade och opolerade:

lista klassen: Skenstolar för jernvägar, plå- tar eller andra i öppen form

gjutna arbeten .......................

»

3

3

2:dra klassen: Cylindriska rör, raka rör,

bärbjelkar med flera andra

föremål utan ornamenter eller

tillsatser ...................................

))

3

75

3

75

3:dje klassen: Kärl äfvensom alla i före- gående två klasser ej upp- räknade arbeten ....................

))

4

50

4

50

Gjutna arbeten, polerade eller svarfvade ......

»

G

—

6

—

Gjutna arbeten, förtenta, emaljerade eller

lackerade ..............................................................

))

10

—

10

—

Dih. till Riksd. Prof. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Hcift.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Beomnings- Utskottets Betänkande JV:o å.

Qvantitet

för tullberäk- ningen.

Enligt

1865 ars

traktat.

Enligt

tant

general.

tres

cent.

tres

cent.

Avheten af smidt jern:

Gröfre, såsom golfbjelkar, spantjern och däck-

bjelkar för fart)7g, jernbeslag för lastkärror

och jernvägsvagnar, dörrhakar, gångjern,

grafva reglar med flera, äfvensom andra

gröfre beslag, osvarfvade och opolerade,

galler af massivt jern, sängar, stolar in. fl.

100 kg.

8

—■

8

—

Lås-smeds-arbete, såsom lås och hänglås af

jern, alla slag, dörrhakar och gångjern af

jernplåt, dörrklinkor med flera, svarfvade,

polerade och filade...........................................

))

12

—

12

—

Skrufvar, med diameter af minst 7 millimeter

»

8

—

12

—

Skrufvar, af större diameter, muttrar och

skrufbultar ............................................................

»

8

—

8

—

Verktyg, blott af jern, med eller utan handtag

Dragna jernrör, hopvälda af ämnen, hvilkas

kanter äro stödda mot hvarandra:

))

10

10

af 9 m.m. inre diameter eller deröfver

))

11

—

11

—

af mindre än 9 m.m.....................................

Dragna jernrör, hopvälda öfver en dorn af

ämnen, hvilkas kanter äro lagda öfver

»

20

20

hvarandra ...............................................................

))

20

—

20

—

Husgerådsartiklar med flera arbeten af smidt

jern eller jernplåt: polerade eller målade

»

14

—

14

—

emaljerade, förtenna eller lackerade.........

))

IG

—

16

—

Stål:

Verktyg af endast stål ..........................................

»

32

—

20

—

Synålar af mindre storlek än 5 c.m. ...............

))

200

—

248

—

af 5 c.m. och deröfver.........................

»

100

—

124

Skrifpennor af annan metall än guld eller

silfver........................................................................

»

100

—

100

—

Smärre arbeten, såsom perlor, ringar in. m.

»

20

—

20

—

Husgerådsartiklar in. m. af endast stål .........

))

32

—

20

—

Metkrokar, alla slag................................................

»

50

—

50

—

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

51

Qvantitet

Enligt

Enligt

för tullberäk-

1865

ars

tant

ningen.

traktat.

general.

frcs

cent.

frcs

cent.

Instrumenter, fältskärs-, matematiska, fysiska

och kemiska .........................................................

——

fria

fria

Vapen: blanka..........................................................

100 kg.

40

—

40

—

eldvapen med framladdning .........................

»

240

—

240

—

» med bakladdning............................

»

240

—

360

—

Diverse biet aller:

Verktyg af jern, stålade .......................................

»

15

—

15

—

Artiklar af gjutet eller smidt jern utan pole- ring, då jernets vigt är lika med, eller öfver

hälften af hela vigten .......................................

»

8

—

8

—

då jernets vigt understiger hälften af hela

vigten.....................................................................

»

4

50

5

—

polerade, emaljerade eller lackerade ...........

))

12

—

12

—

Metallväf af jern eller stål....................................

))

10

—

10

—

Koppar- eller messingscylindrar för tryckning

»

15

—

15

—

Kopparslagarearbeten, väf af koppar- eller

messingstråd, konstsaker, ornamenter m. m.

af koppar allena eller legerad med zink

eller tenn ...............................................................

»

20

—

20

—

Arbeten af zink, alla slag....................................

Rör och andra arbeten af bly, alla slag.........

»

8

—

8

—

))

3

—

3

—

Nya tryckstilar, stereotypformar........................

))

8

—

8

—

Kärl samt andra arbeten åt tenn in. in............

»

30

—

30

—

Arbeten af argentan................................................

»

100

—

100

—

Pläterade arbeten af alla slag ...........................

»

100

—

100

—

Arbeten af metall, förgylda eller försilfrade

»

100

—

100

—

Ur, alla slag..............................................................

värdet

5

lo

—

—

tick-, med boetter af guld ..............................

pr stycke

—

—

4

50

af silfver ...........................

))

—

—

1

50

af vanlig metall...............

»

—

—

1

—

lösa eller oinfattade urverk eller delar af

ur, i tulltaxan ej specificerade ..................

100 kg.

—

50

—

förgylda, förnickladc eller fullständigt fär-

1 (liga ..................................................................

pr stycke

—

—

2

50

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Qvantitet

Enligt

Enligt

för tullberäk-

1865

ars

tarit''

ningen.

traktat.

general.

tres

cent.

frcs

cent.

andra, de så kallade »ébauehes» (urverks-

ämnen) deri inbegripna.................................

pr stycke

—

—

—

20

Materialier (fournitures) i oarbetad!, skick

100 kg.

—

—

50

—

Större ur (pendyler in. m.) utgörande del

af en vånings möblering, i trä .....................

pr stycke

_

—

15

_

andra ........................................................................

»

-—

-—

25

-—

till byggnader (tornur in. in.).......................

n

—

—

10

—

Urverk till väggar, pendyler in. in...................

»

—

—

50

—

Slagverk med musik................................................

»

—

—

60

—

Maskiner och mekaniska arbeten.

Fullständiga apparater:

Ifästa ångmaskiner...................................................

100 kg.

6

—

6

—

Ångmaskiner för fartyg ......................................

»

12

—

12

_1

Lokomotiv eller lokomobiler ..............................

»

10

—

10

—

Fullständiga tenders till lokomotiv ..................

»

8

—

8

—

Maskiner för spinnerier..........................................

))

10

—

10

—

» för bearbetning af ull, bomull, lin,

hampa m. m..................................

»

6

_

6

_

» för väfning .............................................

»

6

—

6

—

» för papperstillverkning........................

»

6

6

—

» för tryckning ..........................................

»

6

—

6

—

» för kardfabrikation ..............................

))

6

—

6

—

Tyllväfstolar..............................................................

»

10

—

10

—

Destilleringsapparater af koppar........................

»

10

—

10

—

Apparater för socker-rafinadering.....................

»

10

—

10

—

Värme-apparater ......................................................

»

10

—

10

—

Kardmaskiner utan garnityr.................................

))

10

—

10

Ångpannor af jernbleck, cylindriska eller

sferiska.....................................................................

»

8

8

Tubulär-ångpannor, äfvensom ångpannor af

„ ej cylindrisk eller sferisk form .....................

»

12

12

i

Ångpannor af stålplåt, alla slag.......................

»

25

—

25

_!

Gasklockor, öppna kokpannor m. m................

))

8

—

8

i

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 4.

i

1

Qvantitet

Enligt

Enligt

för tullberäk-

1865

ars

tant

n ingen.

traktat.

general.

Verktygsmaskiner med liera, som innehålla

75 % eller deröfver gjutjern..........................

100 kg.

tres

6

cent.

tres

6

cent.

50 till 75 % gjutjern..........................................

))

10

—

10

—

mindre än 50 0/o gjutjern ................................

1)

15

—

15

—

Lösa maskindelar:

Kardskifvor och kardband af läder, kautschuk

in. in........................................................................

))

50

50

Väfskedständer af jern eller koppar ...............

»

30

—

30

—

Väfskedar med tänder af jern eller koppar...

»

30

—

30

—

Maskindelar af gjutet jern, polerade etc.......

»

6

—

6

—

» af smidt jern, polerade etc.......

))

10

—

10

—

Stålfjedrar för åkdon etc...................................

»)

15

—

10

—

Maskindelar af stål, polerade etc.:

vägande öfver 1 kg....................

»

25

_

10

_

» af 1 kg:s vigt och derunder ......

))

35

—

20

—

» af koppar allena eller legerad

med andra metaller..................

))

20

_

20

i

Skifvor och band af läder, kautschuk m. in.

))

20

—

20

Vagnmakarearbeten ................................................

värdet

10 %

—

Personvagnar vägande 125 kg. eller deröfver

100 kg.

_

—

50

—

mindre än 125 kg. och velocipeder........

»

—

120

Arbets- och lastvagnar med fjedrar ............

»

_

—

12

» » utan » ............

»

—

—

6

1

Jernvägsvagnar:

till jernvägar af vanlig bredd för första

klassens resande ...........................................

»

16

_1

d:o d:o för andra och tredje klassens re- sande .................................................................

»

-

11

_

d:o d:o godsvagnar .......................................

))

—

—

9

—

till spårvägar af vanlig bredd ....................

"

—

20

—

till smalspåriga jernvägar:

personvagnar.....................................................

))

—

20

—

godsvagnar.........................................................

—

—

10

—

till smalspåriga spårvägar..............................

»

—

—

25

terrasserings- eller grusvagnar.....................

»

—

—

5

!

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

| Qvantitet

Enligt

Enligt

för tullberäk-

1865

ars

tant

ningen.

traktat.

general.

tres

cent.

tres

cent.

Trävaror.

Vide i knippor, Rot till viskor, Miljegrässtjelk

till qvastar och Ljung till viskor, oarbetad ..

—

fria

fria

Ljung till viskor, utan fjun ....................................

100 kg.

—

50

fria

Möbler, alla slag............................................................

värdet

10 %

—

—

i böjda träsorter, monterade eller ej...............

100 kg.

—

—

7

—

andra än i böjda träsorter:

säten utan hvarken skulptur, träinläggnin- gar eller koppparornamenter, af vanligt trä

—

—

7

—

d:o af finare träarter .........................................

»

—

—

10

—

säten skulpterade, med inlagda träsorter, eller

ornamenterade med koppar, af alla slags

trä..........................................................................

—

15

—

andra än säten, fanerade, utan hvarken skulp- tur, inläggningar eller ornainenteringar i

koppar ..................................................................

»

—

—

10

—

d:o d:o skulpterade, med inläggningar, orna-

meriterade med koppar ....................................

—

—

25

—i

andra än säten, massiva, i vanliga träarter ...

))

—

—

5

—!

d:o i finare träarter, med eller utan listverk,

men hvarken skulpterade, prydda med in-

läggningar eller ornamenterade i koppar...

))

—

—

10

—

andra ärj massiva säten, i finare träarter,

skulpterade, prydda med inläggningar eller

dekorerade med kopparornamenter...............

))

—

—

18

—

stoppade och klädda, af alla slag.....................

__

_

_

15 % utöfver

ofvanståendG

utgifter, allt

Artiklar till emballage, begagnade........................

Fartyg byggda i de förenade rikena af trä......

fri

a

efter slaget,

fria

fransk tonneau

20

—

2

—

af jern ...

»

601

—

2

—

Skeppsskrof af trä ....................................................''

))

10

—

2

•—■

af jern...............................................

»

40i

—

2

Flodbåtar af trä..........................................................

))

io!

—

10

af jern ...................................................i

))

1

40|

—

40

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning/!-Utskottets Betänkande N:o 4.

Qvantitet

Enligt

Enligt

för tullberäk-

1865 ars

tant

.

ningen.

traktat.

general.

Diverse artiklar.

Fisk-guano ...............................................

Ben, hofvar och klöfvar etc................

Horn, oarbetade.......................................

arbetade och skurna i skifvor

Kött, färskt...........................................

Fjäderfä ......................................................

Villebråd..................................................

Kramvaror................................................

l):o ............................................

Tåg och rep ...........................................

Slipstenar, alla slag.................................

tres cent. tres cent

100 kg

värdet

(specificerade

I i särskilda

slag.

18| 50

fria

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

BeviUnings-Vtskottets Betänkande N:o 4.

Tabell V.

Sveriges medelimport under åren 1870—1880 af de artiklar, å Indika nedsättning

i tullsatserna afses genom föreliggande traktatförslag, äfvensom

approximativ beräkning af den deraf föranledda minskning i statsinkomsterna,

under förutsättning att de traktatbestämda tullsatserna införas i

den allmänna tulltaxan.

Totalimport.

Deraf från

Frankrike.

Minskning

en

Gällande

tulltaxa.

'' beräknad

ligt

1880 års

förslag.

Ökning beräknad enligt

Gällande i 1880 års

tulltaxa. [ förslag.

Knif var:

Kg.

Kg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

rak- med eller utan fodral

1,468

uppgift saknas

15

15

—

—

penn- .......................................

bords- och andra slag, i

tulltaxan ej specificerade,

med skaft af silfver, för- gyld eller försilfrad me-

2,099

»

42

42

tall etc. samt gafflar.....

896

62

18

18

—

—

Saxar, polerade ........................

260

uppgift saknas

2

2

—

—

Arbeten af guld ........................

46

»

13

13

—

—

bok, äkta musiv eller puder

Ur: vägg- och studsare i foder

425

))

21

21

—

—

af trä etc...............................

92,659

995

2,780

2,780

—

—

Delar af ur.................................

Instrument, optiska, kikare

1,729

uppgift saknas

1,383

1,383

—

—

m. in......................................

Hudar, beredda:

hvitgarfvade och sämskade

samt sulläder och bind-

175

))

61

61

sulläder .............................

1,500,741

1,084

—

—

135,067

135,067

andra slag ..............................

147,150

4,414

4,414

—

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

57

Totalimport.

Deraf från

Frankrike.

Minsknin

ei

g beräknad

iligt

Ökning ber

flinad enligt

Gällande

i 1880 års

Gällande

1880 års

tulltaxa.

förslag.

tulltaxa.

förslag.

Skomakarearbeten:

sg-

Kg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

af siden.......................

199

95

10

10

_

,

af yilefilt eller segel-

saknas

_

-

duk med sulor......

särskilda

d:o utan sulor ...

uppgifter

Handskar ....................

4,076

uppgift saknas

2,446

8,967

Väfnader:

Linne-: i anseende

till in-

delningarnes skiljaktighet

har jemförelse ej kunnat

åstadkommas.

Bomulls-:

felb och plys äfvensom

filtar.....................

1,348

»

54

54

—

_

tyll ..........................

19,068

»

7,627

7,627

—

_

gaz, halflinon, musslin

in. in..................

60,528

))

605

605

—

_

brodérduk, stramalj.........

4,982

»

—

—

2,740

2,740

andra slag:

oblekta, ofärgade, o-

tryckta ............

87,635

»

7,011

7,011

—

_

blekta eller färgade ...

461,738

»

18,469

18,469

—

_

tryckta eller pressade

169,714

))

13,577

13,577

—

—

Ylle-: andra slag ......

1,530,107

»

15,301

15,301

—

.

Väfnader af helsiden:

felb och plys ............

665

33

33

—

_

andra slag, guld- och silf-

vertyg derunder

inbe-

OO

gripna ......

18,576

13 003

40 867

halfsiden .....................

45,536

213

2,276

2,276

_

_____

Band: silkessammet och siden

4,098

uppgift saknas

2,869

9,015

_

_

halfsiden .....................

2,937

»

—

146

146

_

Hängslen af siden eller half-

siden.................

216

11

11

_

_______

andra slag . . .

Ö

30,070

1,269;

18,042

18,042

—

—

Bill, till Rihsd. Prof. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 4 Haft.

3

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 4.

Totalimport.

Deraf från

Minskning beräknad

enligt

Ökning beräknad enligt

Spetsar, uddar och bio

ider:

Frankrike.

Gällande

tulltaxa.

1880 års

förslag.

Gällande

tulltaxa.

1880 års

förslag.

silkes-, med eller utan

inblandning af an- nat ämne ..............

linne ..............................

andra släp*

ej skilde

•upp-

gifterna

Kg.

4,367

''Kg.

uppgift saknas

Kr.

Kr.

Kr.

218

Kr.

218

—---- 0 ..........

Snörmakarearbeten af hel- eller

halfsiden ................................

'' 7,029

))

4,920

15,464

_

—

Vantar, strumpor etc.:

hel- eller halfsilkes ............

andra starr ........................

633

133,404

473

443

2,668

1,393

2,668

—

—

Paraplyer och parasoller: af

sidnn .........................

St.

27,327

uppgift sakoas

6,832

__

—

Tvål, ej alkoholhaltig:

parfymerad............................

andra, starr ...................

Kg-

10,474

32,599

9,643

209

652

209

652

—

—

Fajans, oäkta porslin, hvitt

eller enfärgadt:

fall ri ekar .........................

2,960

uppgift saknas

89

89

andra, nieser ....................

43,471

»

869

869

—

—

måladt eller tryckt:

tall vinkar ....................

12,235

))

245

245

andra, nieser ...................

81,890

»

2,457

2,457

—

—

Porslin (äkta): förgyldt eller

måladt ...........................

80,982

9,400

2,429

—

—

Blommor, konstgjorda ............

delar till konstgjorda blom- mor .................................

1,616

227

23

uppgiftsaknas

12,120

681

20,200

681

Plnm.er . .............................

600

»

2,700

4,500

—

—

Fjäder: spritad...........................

Hattar af feib (saknas sär- skilda uppgifter).

Perlor, oäkta, af glas...............

andra, fil a er ....................

664

5,017

153

»

))

»

100

3

100

752

3

—

—

~—ö ------

Elfenben, arbetadt........

Horn, arbetadt, andra

Bijouterivaror.................

slag ...

416

9,477

24,262

»

»

553

8

189

8

189

4,852

—

—

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

59

Totalimport.

Deraf från

Minskning beräknad

enligt

Ökning beräknad enligt

Frankrike.

Gällande

1880 års

Gällande

1880 års

Borstbindarearbeten:

med infattning af ben, horn

tulltaxa.

förslag.

tulltaxa.

förslag.

Kg.

Kg.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

eller andra ämnen............

2,569

uppgift saknas

—

—

Öl

51

iTrävaror: svarfvarearbeten, i

tulltaxan ej specificerade...

Askar och dosor af samman-

17,295

»

173

173

—

—

satta, eller såsom arbetade

i tulltaxan ej specificerade

ämnen.......................................

7,038

»

211

211

—

—

Etuis, med eller utan tillbehör

Kautschuk och guttapercha, ar-

10,006

232

—

2,000

—

1

beten deraf.............................

147,180

uppgift saknas

—

—

8,831

8,831

Lack...............................................

8,372

»

251

251

—

—

iKonjityrer ....................................

Vin: på fat, af till och med

26,614

5,396

798

798

1 ‘r

1 1

15 % alkoholhalt (antaget

Liter

till 2/3 af importen) ............

på buteljer (hela importen

2,338,200

694,220

--

315,657

''

r

antagen till 15 % alkohol- halt eller under) ............

620,536

494,068

27,924

300,960

—

—

Konserver.......................................

Kg.

141,690

60,518

—

28,338

—

—

Papper: tapeter och border...

86,623

8,087

5,197

5,197

—

—

sug-, färgadt eller ofärgadt,

uppgift saknas

tryck- och plansch-.........

238,851

—

—

11,942

11,942

tapet- .....................................

andra slag (kan i anseende

3,474

»

''

35

35

till ändrad indelnings- grund ej uppgifvas)

Brefkuverter och papperspåsar

Kopparstick, estamper och lito-

51,708

341

2,068

2,068

grafier, oinfattade..................

27,970

128

—

—

4,195

4,195

Visitkort ......................................

Draf bränvin på fat direkte

2,997

46

150

150

’ '' ''

från frankrike (antaget till

50 °/o alkoholhalt)..................

Liter

1,550,795

4,652

252,779

_

_

Likör .............................................

27,953

15,347

—

3,354

3,354

—

Summa Kr.

—

179,365

1,126,893

166,774

163,274

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillnings-Utskottets Betänkande N;o 4.

Tabell VP

Sveriges medelexport till Frankrike under åren 1876—1880 af de

artiklar, å hvilka nedsättning i tullen blifvit medgifven i det föreliggande

traktatförslaget, för såvidt denna export är af officiella

berättelser känd, jemte beräkning af den lindring i tullafgifter, som

för uppgifna qvantiteterna skulle af traktatbestämmelserna blifva

en följd.

Jern:

Tackjern............................................................................

Stångjern och plattjern ...............................................

Papper, alla slag, utom färgadt, pressadt o. d.......

Papp i skifvor........................................................................

Varumängd.

Lindring.

Kg.

501,903

16,034,338

47,232

8,000

Kr.

1,807

115,447

1,020

173

Summa Er.

—

118,447

Sten, Maskinerier och Trävaror, arbetade, äro i de officiella uppgifterna

upptagna endast till värde.

För Ost, Smör, Fisk, färsk och stockfisk, Plåt, Axlar och Hjulringar

af jern och stål, Oxalsyra, Ljus, Etiketter och Handskar saknas uppgifter.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

61

Bil, A,

Frankrikes

allmänna

tariff af

år 1881.

Tullsatser

enligt 1881

års traktat- förslag, att

gälla för

Frankrike.

Tullsatser

enligt 1881

års traktat- förslag, att

gälla för

Sverige.

Svenska

tulltaxan

af år 1881.

Tullsatser

enligt 1865

års traktat

i Frankrike

mot Sverige.

tres

tres

tres

tres

tres

Hudar, oberedcla, färska eller torra,

och pelsverk, oberedda....

fria

fria /

fria

fria

fria

Smör, färskt

13

fritt

fritt

fritt

fritt

saltadt................

15

2

fritt

fritt

2,50

Fisk, färsk, saltsjö....

5

5

fri

fri

10

saltad, torkad, rökt, kabeljo m. m.

48

48

fri

fri

48

stockfisk...............

48

10

fri

fri

10

andra slag

10

10

fri

fri

10

Musslor och andra skaldjur, fyllda

fria

fria

fria

fria

fria

Hummer, färsk...

5

5

fri

fri

fri

konserverad

10

10

fri

fri

fri

Fiskfett....................

6

6

fritt

fritt

6

Hvalraf.........

5, 10, 15

5, 10, 15

fri

fri

2

Rom, torsk- och makrill-.. .

0,60

0,60

Hartser, inhemska, och hartsartade

produkter

2

2

fria

fria

fria

Trävaror, byggnadsvirke i stock

eller fyrhugget, sågadt, alla

dimensioner, master, sparrar,

båtshaksskaft, skaft till hö- gafflar, tjärborstar, åror, år-

ämnen

fria

fria

fria

fria

fria

tunnstäfver...

fria

fria

fria

fria

fria

träribbor ................... per tusen

0,io

0,10

fria

fria

0,10

läkter

fria

fria

fria

fria

fria

stakar och störar ...... per tusen

0,25

0,25

fria

fria

0,25

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillnings-UtskoUets Betänkande N:o 4.

Frankrikes

allmänna

tariff af

år 1881.

Tullsatser

enligt 1881

års traktat- förslag, att

gälla för

Frankrike.

Tullsatser

enligt 1881

års traktat- förslag, att

gälla för

Sverige.

Svenska

tulltaxan

af år 1881.

Tullsatser

enligt 1865

års traktat

i Frankrike

mot Sverige.

frcs

frcs

frcs

frcs

frcs

brännved och träkol ...

fria

fria

fria

fria

fria

korkbark, rå, raspad och skifvor

fria

fria

fria

fria

andra slag

fria

fria

fria

fria

—

Lump ...

fri

fri

fri

fri

Trämassa.............................................

Sten- och jordarter för konstverk

fri

fri

fri

fri

och industri ....................................

Byggnadsmaterial: sten, rå skiffer,

fria

fria

fria

fria

--—

tegel och gatsten

fria

fria

fria

fria

fria

skiffer till taktäckning, per tusen

4

2

fri

fri

—

Jern: jernmalm...................................

fri

fri

fri

fri

fri

tackjern och barlastjern

2

1,50

fritt

fritt

2 a 2,75

2 frcs = 61 öre pr ctr; 1,50 frcs == 46

öre pr ctr, alltså nedsättning pr ctr 15 öre.

smältstycken, slagghaltiga

Svenskt jern innehåller icke 4 % slagg,

måste således underkastas tullsatsen för

stångjern.

stångjern, hörn- och vinkeljern,

4,50

4,50

fria

fria

4,50

T-jern, axlar, hjulband............

Pr ctr 1,84, nedsatt till pr ctr 1,53,

skilnad således 31 öre pr ctr.

bandjern, mer än 1 millimeter

tjockt .....

6

5

fria

fria

6

6

6

fritt

fritt

6

1 millimeter eller derunder...

7,50

7,50

fritt

fritt

7,50

valsade trådringar .......................

plåt, valsad eller smidd, plan af

6

6

fria

fria

6

mer än 1 millimeter, ej ur- klippt .......................................

Pr ctr 2,30; pr ctr 2,i4''/2, nedsättning

pr ctr 15 ‘/i öre.

valsad eller smidd, af mer än

1 millimeter tjocklek, klippt

7,50

7

fri

fri

7,50

i brickform.............................

Pr ctr 2,45; pr ctr 2,30 = nedsättning

8

7,50

fri

fri

8,25

pr ctr 15 öre.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

63

Frankrikes

allmänna

tariff af

år 1881.

Tullsats»

enligt 1881

års traktat- förslag, att

gälla för

Frankrike.

Tullsatser

enligt 1881

års traktat- förslag, att

gälla för

Sverige.

Svenska

tulltaxan

af år 1881.

Tullsatser

enligt 1865

års traktat

i Frankrike

mot Sverige.

tres

fres

tres

tres

tres

tunn och svartbleck, plan af

1 millimeter eller derunder,

ej urklippt.............•..............

10

9

fri

fri

10

Pr ctr 3,06; pr ctr 2,75’/2 = nedsätt- ning pr ctr 30‘/2 öre.

tunn och svartbleck, plan, 1

millimeter tjock eller der- under, klippt i hvilken form

fri

som helst...............................

Pr ctr 3,37; pr ctr 3,06 = nedsättning

11

10

fri

11

pr ctr 31 öre.

förtent, förkopprad, förzinkad

fri

fri

13

eller förblyad .......................

Pr ctr 3,90*/,; pr ctr 3,67''/2 = nedsatt-

13

12

ning pr ctr 23 öre.

jerntråd af 0,5 millimeter i dia-

fri

fri

10

meter eller derunder .....

10

10

andra slag .....................................

6

6

fri

fri

6

Stål: i stänger, jernvägsskenor......

6

6

fritt

fritt

13

axlar och hjulringar, ej bear- betade ..........................................

6

9

fria

fria

13

i stänger, andra slag ..................

plåtar och blad af mer än 1/2

9

9

fritt

fria

fritt

fria

13

18

millimeter, ej urklippta .........

plåtar eller blad, af mer än y2

9

9

fria

fria

18

millimeter, klippta ..................

af V, millimeter eller derunder,

ej urklippta................................

9,90

9,90

15

15

fria

fria

25

d:o klippta ........................

16,50

16,50

fria

fria

25

blanka, kallvalsade, ej urklippta

15

15

fria

fria

25

d:o urklippta.....................................

dragen ståltråd äfven blank, in-

16,50

16,50

fria

fri

fria

fri

25 •

strumentsträngar........................

20

20

25

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Tullsatser

Tullsatser

! Tullsatser

enligt 1865

Frankrikes

allmänna

enligt 1881

års traktat-

enligt 1881

års traktat-

Svenska

tariff af

år 1881.

förslag, att

gälla för

Frankrike.

förslag, att

gälla för

Sverige.

tulltaxan

af åi- 1881.

ars traktat

| i Frankrike

[mot Sverige.

tres

fres

fres

tres

tres

jernfilspån

fri

fri

fri

fri

fri

jernskrot, smides eller tackjern

2

2

fritt

fritt

2—2,75

stålskrot

——

3

fritt

fritt

——

Finnes ej i allmänna tariffen. Således

troligen uppsatt i specialtal iffen med 1 tres.

Hammarslagg........

fritt

fritt

fritt

fritt

fritt

Koppar-malm......

fri

fri

fri

fri

fri

rå eller garad, ren eller legerad

fri

fri

fri

fri

fri

valsad, smidd

10

10

fri

fri

10

koppartråd.......................................

10

10

fri

fri

10

-B/y-malm och slagg, alla slag ...

fritt

fritt

fritt

fritt

fritt

i tackor, gösar, stänger eller

plåtar...

fritt

fritt

fritt

fritt

fritt

legeradt med antimon (i tackor)

3

3

fritt

fritt

3

hamradt eller valsadt...

3

3

fritt

fritt

3

filspån och skrot

fria

fria

fria

fria

fria

Zink-malm, obränd eller rostad ...

fri

fri

fri

fri

fri

i tackor, gösar, stänger eller

skifvor

fri

fri

fri

fri

fri

valsad

4

4

fri

fri

4

filspån och skrot ...

fria

fria

fria

fria

fria

Nickel- malm

fri

fri

fri

fri

fri

speiss

ren eller legerad med andra me-

fri

fri

fri

fri

fri

taller

ren eller d:o, smidd, valsad eller

fri

fri

fri

fri

fri

dragen

10

10

fri

fri

10

Antimonium-malm

fri ''

fri

fri

fri

svafvelantimonium, smält. ..

fri

fri

fri

fri

metallisk eller regulus

6

6

fri

fri

Arsenik-malm...

fri

fri

fri

fri

fri

metallisk........

fri

fri

fri

fri

fri

Cadmium, oarbetad...........................

fri

fri

fri

fri

—

s. 65 Kontrollera mot PDF

Berillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

65

...

Tullsatser

Tullsatser

Tullsatser

enligt 1865

Frankrikes

allmänna

enligt 1881

års traktat-

enligt 1881

års traktat-

Svenska

tariff af

år 1881.

förslag, att

gälla för

Frankrike.

förslag, att

gälla för

Sverige.

tulltaxan

af år 1881.

ars traktat

i Frankrike

mot Sverige.

frcs

frcs

frcs

frcs

frcs .

Vismut?.......

fri

fri

fri

fri

Mangan-malm.........

fri

fri

fri

fri

fri

Kobolt

fri

fri

fri

fri

Malmer, ej specificerade...

fria

fria

fria

fria

fria

Oxalsyra...

12,50

10

fri

fri

—

Böcker ..........................

fria

fria

fria

fria

—

Gravyrer...........................

fria

fria

fria

fria

__

Kartor

fria

fria

fria

fria

—

Musikalier, graverade eller tryckta

fria

fria

fria

fria

__

(eftertryck förbjudet)

Etiketter...

11

fria

fria

fria

Symaskiner

6

6

fria

fria

__

Qvastar...............................................

Virke till timmermans- eller vagn-

fria

fria

fria

fria

fria

makarearbeten, obearbetadt,

fyrhugget eller sågadt...

fritt

fritt

fritt

fritt

fritt

fasonerad!

Bräder samt frisbräder eller skif-

fritt

fritt

fritt

fritt

fritt

vor till parkettgolf, hyflade,

med eller utan spåntning:

af ek eller hardt trä

2

1,50

fria

fria

fria *)

af gran eller mjukt trä

Andra arbeten af trä:

1

0,50

fria

fria

fria *)

af ek eller hårdt trä

7

7

10

10

10% af värdet

af gran eller mjukt trä............

Pelsverk, beredda eller samman-

7

5

3

3

10% af värdet

sydda

Pelsvaror, arbetade, färdiggjorda,

100

100

33—400

33—400

—

vanliga.........

160

160

39—81

39—81

—

fina.........

500

500

480

480

—

Skinn, beredda: fernissade...............

74

74

65

70

—

*) Folio lagligen under tullsatserna för träarbeten, 10 procent af värdet, men genom särskildt medgifvande

af franska tullförvaltningen uppbars ej denna tullsats.

Bill. till Rilcsd. Prof. 188‘J. 5 Sami. 1 Afd. 4 Höft.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

G 6

B e vill ning s- Ut skottets Betänkande N:o 4.

Frankrikes

allmänna

tariff af

år 1881.

Tullsatser

enligt 1881

års traktat- förslag, att

gälla för

Frankrike.

Tullsatser

enligt 1881

ars traktat- förslag, att

gälla för

Sverige.

Svenska

tulltaxan

af år 1881.

Tullsatser

enligt 1865

års traktat

i Frankrike

mot Sverige.

fras

fres

tres

tres

fres

färgade, af fårhud ........................

5G

56

65

70

—

färgade, andra....

74

74

65

70

--

andra af get, får, lamm .

10

10

65

70

—--

andra .

50

50

33—65

21—70

---

Sadelmakarearbeten, fina, andra än

sadlar .............................

50—200

50—200

70

70

—

Ost af mjuk beskaffenhet..............

G

3

10

10

3

hård d:o ..........

8

4

10

10

4

Fisk: anjovis ..;...................................

10

10

28

84

10

Bleckslagarbeten, olackerade.........

100

100

33

33

—

lackerade.....

100

100

49

49

——

Koppar: förgyld eller försilfrad, i

tackor, smidd, dragen, valsad

eller spunnen

100

100

48—97

48—97

100

filspån och skrot.........................

fri

fri

fri

fri

fri

Ljus: alla slag

19

16

10—17

10—17

—

Husbiås...

40

40

244

244

---j

Öl, på buteljer.........per hektoliter

7,7 5

7,75

11

11

på fat ...........

7,75

7,75

7

7

—

Papper: s. k. fantasi, färgadt, mar- moreradt, krusadt, öfverdra-

get med metall eller icke. ..

25

15

28

28

8

alla andra slag ........

11

8

3—28

3—28

8

Papp i skifvor....................................

11

8

7

7

8

Spik: maskintillverkad...

8

8

4—21

4—21

8

handsmidd...

12

12

4—21

4—21

12

Knifsmide: gröfre, köks- och slag-

15% af värdet

tarknifvar

125

125

19,33

19,33

rakknifvar, simpla ..

250

250

82

83

15 % af värdet

andra slag

375

375

163

83

15% al värdet

finare

G00

G00

! 163

166

15% af värdet

Laggkärl tömma, med band af trä

2

fria

3

3

fria

d:o af jern

2,50

1

3

3

10% af värdet

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets. Betänkande N:o 4.

67

Frankrikes

allmänna

tariff af

år 1881.

Tullsatser

enligt 1881

års traktat- förslag, att

gälla för

Frankrike.

Tullsatser

enligt 1881

års traktat- förslag, att

gälla för

Sverige.

Svenska

tulltaxan

af år 1881.

Tullsatser

enligt 1865

års traktat

i Frankrike

mot Sverige.

fres

tres

fres

tres

fres

4

4

3—10

3—10

4

4

4

3—10

3—10

4

| 28—460

28—460

26—208

26—243

—

| 689

689

—--

| 62—730

62—730

19—347

19—403

——

| 900

900

74—397

74—397

fria—243

fria—244

—

(fria—434

fria—434

326—389

333—486

—

| 1488

1488

496—620

496—620

326—389

319—486

—

4,25

4,25

10

10

—

18,50

18,50

49

49

10

10

14

10—17

■—-—

15

15

22

19—26

—

12,50-25

12,50—25

33

33

—

15—25

15—25

65

65

—

6

5

fria

fria

6

8

8

fria

fria

8

10

10

fria

fria

10

8

;

8

fri

fri

8

16

16

fri

fri

10%

Träkärl: grofva............................

fina...................................

Väfnader: af lin och hampa

af bomull

af ull..........................

af silke.......................

Band, siden- och halfsidenGlas,

fönster- och spegelglas

andra ...............................

Fajans, hvitt eller enfärgad t..

målad t .........................

Porslin, hvitt, enfärgadt..........

förgyldt och försilfradt........

Maskiner, andra än ångmaskiner,

för jordbruket, motorer ej inbegripna

...............................

Ankare, kettingar och kedjor

Lokomotiv......................................

Lokomotiv för bredspårig bana väger

från 22—31,000 kilogram, alltså införs ’

i Frankrike 2,200—3,100 tres. Lokoi

för smalspårig bana väger omkring 1

kilogram, alltså införseltull derå i Från

1,700 tres.

’ tf

Tender ..........................................

Tender för bredspårig bana väger omkring

10,000 kilogram; tull 800.

l:a klass passagerarvagn, bredspårig

......................................

Väger från 8,500—10,000 kilogram

i Frankrike från 1,360—1,600 fres.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

Tullsatser

Tullsatser

Tullsatser

enligt 1865

års traktat

i Frankrike

mot Sverige.

Frankrikes

allmänna

tariff af

år 1881.

enligt 1881

års traktat- förslag, att

gälla för

Frankrike.

enligt 1881

års traktat- förslag, att

gälla för

Sverige.

Svenska

tulltaxan

af år 1881.

frcs

frcs

frcs

frcs

frcs

2:a och 3:e klass passagerarvagn,

fri

10 %

bredspårig

11

11

fri

Väger 8,500—10,000 kilogram; tull i

Frankrike från 935—1,100 fras.

Godsvagn, bredspårig

9

9

fri

fri

—

Väger från 3,000—9,000 kilogram; tull

i Frankrike från 270—810 frcs.

Tramvay-vagn, d:o (spårvagn)

20

20

fri

fri

—

Medelvigt 4,000 kilogram; tull i Frank-

rike 800 frcs.

Passagerarvagn för resande

(smalspårig)

20

20

fri

fri

—

Väger omkring 5,000 kilogram; tull i

Frankrike 1,000 frcs.

Godsvagn d:o .........

10

10

fri

fri

—

Väger omkring 3,000 kilogram; tull i

Frankrike 300 frcs.

Tramvay-vagn d:o

25

25

fri

fri

—

Vagel’ 2,500 kilogram; tull i Frankrike

625 frcs.

Fartyg med segel och utrustning

per tons

2

2

fria

fria

20

» Flodbåtar af trä ...

10

10

fria

fria

10

» D:o af iern

40

40

fria

fria

40

Spanmål:

hvete och blandsäd, omalen...

0,60

0,60

fri

fri

—

hvete och blandsäd, malen

1,20

1,20

fri—-1,4

fri—1,4

—

råg och hafre, omalen eller malen

fri

fri

fri

fri

—

bröd och skeppsskorpa1

1,20

1,20

fritt—14

fritt—14

—

gryn................................................

1,20

1,20

1,4

1,4

—

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bil. B.

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Sammanställning af de vigtigaste artiklarne af Sveriges export

o

A r

Oarbetade trävaror

Hafre

Jern och stål

Qvantitet

i

kubikfot

Värde

i

kronor

Qvantitet

i

kubikfot

Värde

i

kronor

Qvantitet

i

centner

Värde

i

kronor

1865 .......................

15,209,000

__

272,000

—

1866 ..............

15,290,000

680,000

343,000

1867 .....................

17,092,000

—

1,905,000

539,000

1868 .......................

19,900,000

1,008,000

—

553,000

—

1869 .......................

22,654,000

615,000

—

1870 .......................

18,718,000

833,000

477,000

1871 .......................

15,061,000

8,110,000

2,422,000

3,512,000

241,000

1,741,000

1872 ........................

22,400,000

14,978,000

263,000

2,443,000

1873 ........................

20,500,000

16,893,000

169,000

266,000

120,000

1,562,000

1874 ........................

16,149,000

15,051,000

999,000

1,998,000

219,000

2,346,000

1875 .......................

19,862,000

16,329,000

1,945,000

3,599,000

423,000

4,125,000!

1876 .......................

20,183,000

16,036,000

3,260,000

5,705,000

362,000

2,947,000

1877 ......................

22,600,000

18,563,000

1,844,000

2,766,000

407,000

2,691,000

1878 ......................

26,126,000

15,647,000

4,097,000

6,146,000

502,000

3,119,000

1879 ........................

30,885,000

16,042,000

5,340,000

7,368,000

430,000

2,650,000

j 1880 ........................

27,510,000

18,474,000

3,887,000

6,024,000

397,000

2,886,000

Anm. 1.

» 2.

»• 3.

Siffrorna äro öfver allt utjemnade till närmaste tusental.

Före år 1871 lemna Kommers-kollegii berättelser ej någon uppgift å värdet af de särDet

högre belopp, hvartill »öfriga artiklar» uppgå de tre sista åren, tabellen »infattar,

1878 1879 1880

Hudar, oberedda,

Koppar, garad

Hvete

Korn

till ett värde af Kr.

»

»

77,550

176,500

156,551

22,275

77,160

111,555

307,544

147,329

432,876 643,588

80,100.

199,344.

43,920.

323,364.

»

»

»

s. 71 Kontrollera mot PDF

Beoillnings- Utskottets Betänkande N:o 4.

71

på Frankrike enligt Kongl. Kommers-kollegii berättelser.

Beck och tjära

Trämassa

Öfriga artiklar

Totala utförseln

Värdet a

»öfriga ai

tiklar» u

göra i proc(

af totala

utförseln

värde

Qvantitet

i

centner

Värde

i

kronor

Qvantitet

i

centner

Värde

i

kronor

Värde

i

kronor

Värde

i

kronor

10,000

__

11,343,000''

17,000

—

—

12,623,000

—

30,000

18,306,000

—

32,000

—

•--

—

16,912,000

—

24,000

—

—

16,507,000

—

12,000

—_

—

16,616,000

—

19,000

, 76,000

—

259,000

13,698,000

1,89

23,000

115,000

327,000

17,863,000

1,83

14,000

89,000

3,900

39,000

340,000

19,189,000

1,77

18,000

108,000

16,800

168,000

135,000

19,806,000

0,69

5,000

29,000

39,000

390,000

215,000

24,687.000

0,87

16,000

91,000

43,000

430,000

126,000

25,335,000

0,50

16,000

89,000

62,000

620,000

214,000

24,943,000

0,86

27,000

121,000

32,000

320,000

649,000

26,002,000

2,50

46,000

208,000

58,000

580,000

981,000

27,829,000

3,53

29,000

171,000

41,000

410,000

734,000

28,699,000

2,56

skilda slagen af exporterade varor.

innebär dock ej, att den svenska förädlingsindustriens alster utförts till högre värde, då deruti ingå:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser ocli tillägg till Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4.

Sid. 5, rad. 9 uppifrån står: 900,000 kronor, läs: 800,000 kronor.

t-1

co

ert-

O

p:

O?

h-1

CO

O?

p? U»

ct-

p po

■rf H-

• ce

<rt-

P

X

P

E"

p-

TO

P*

OQ

ö

pc

Xfi

P

crq

o

ert-

Sid. 25, efter rad. 16 nedifrån tillägges:

Kr.

j öre

Kr.

öre

i Kr.

öre

1 Kr.

1-

ore

guld- och silfvertråd, äfvensom gulddragare-

arbeten af guld och silfver, alla slag......

2

35

2

40

2

40

2

35

Sid. 27, rad. 7 uppifrån står:

Handskskinn, tillskurna till handskar. ..

82

—

70

—

70

__

70

läs:

Handskskinn, tillskurna till handskar ..............

—

71

—

70

—

70

—

70

Sid. 28, rad. 13 nedifrån står:

Stramalj ...................................................................

1

17

1

20

1

20

1

75

läs:

Stramalj .....................

1

18

1

20

1

20

1

75

Sid. 28, rad. 8 nedifrån står:

damast af lin och bomull ..

1

76

1

20

1

20

1

76

läs:

Damast af lin och bomull .................................

1

18

1

20

1

20

1

50

Sid. 43, rad. 10 nedifrån står:

strumpstickor ................................

—

23

24

—

24

__

läs:

strumpstickor .........................................................

24

—

24

—

24

—

Sid. 43, sista raden står:

förgylda, försilfrade eller pläterade..............

—

70

—

70

—

70

—

_

läs:

förgylda, försilfrade eller pläterade...............

—

71

—

70

—

70

—

_

Sid. 44, rad. 6 uppifrån står:

lackerade eller målade ..

—

70

70

—

70

_

läs:

lackerade eller målade ...................................

—

71

|

70|

—

70

—

Bill. till Rilcsd. Prof. 1882. 5 Sami. 1 Afd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

-O

ce O

P

Cfq

Hj

O: H

H H

ce go

p" ^

CTQ g
g.

5-

i

Kr.

öre

Kr.

öre Kr.

öre

Kr.

öre

—

12

—

12 —

20

—

—

—

24

—

24] -

40

—

—

Sid. 45, efter sista raden, tillägges:

Spegel-, slipade, ofolierade..........................

slipade, folierade, äfvensom ur-..........

Sid. 59, rad. 17 uppifrån, kolumn 1 står: 2,338,200, läs: 1,558,800

» » » » » » 4 » 315,657,

» 4 » 1,126,893,

sista raden,

210,438;

1,021,674.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.