Sök i Ratio Lex

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5

1882-03-06 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1882:5, Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

i

N:o 5.

Ank. till Riksd. Kansli den 8 Mars 1882, kl. 11 f. m.

Betänkande, angående Imtbetssockertillverknmgsafgiften.

De bestämmelser, som röra beskattningen af livitbetssockertillverkningen

inom riket, återfinnas

dels i Kongl. kungörelsen den 15 Oktober 1869, deri Kong!. Maj:t

till allmän efterrättelse kungör Riksdagens samma år fattade beslut, att tillverkningen

af hvitbetssocker inom landet skulle åläggas särskild beskattning

i förhållande till införseltullen å utländskt råsocker, men att undantag från

denna bestämmelse skulle medgifvas sålunda, att nämnda tillverkning finge

skattefritt bedrifvas till den 1 Juli 1873, att från och med den 1 Juli 1873

till den 1 Juli 1876 tillverkningen endast ålades en skatt, motsvarande en

femtedel, från och med den I Juli 1876 till den 1 Juli 1879 två femtedelar,

från och med den 1 Juli 1879 till den 1 Juli 1882 tre femtedelar samt

från och med den 1 Juli 1882 till den 1 Juli 1885 fyra femtedelar, allt

af den vid dessa tider gällande tullsats å utländskt råsocker af mörkare färg

än N:o 18 af den i verldshandel gällande Holländska standard;

dels i Kongl. förordningen den 30 Maj 1873, som jemte Kongl. Maj:ts

samma dag faststälda ordningsstadga för hvitbetssockerfabrikerna i riket meddelar

närmare bestämmelser angående ifrågavarande beskattnings uttagande

kontroller derå in. in.;

dels i Kongl. kungörelsen den 2 Juni 1876, hvarigenom påhjudes, att

skatten från och med den 1 Juli samma år till den 1 Juli 1879 skall i

öfverensstämmelse med Kongl. kungörelsen den 15 Oktober 1869 utgöra två

femtedelar;

Bill. till Biksd. Brot. 1882. 5 Sami, 1 AJd. 5 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Vtskotiets Betänkande N:o 5.

dels ock slutligen i Kongl. kungörelsen den 25 April 1879, deri Kong!

Maj-t på grund af Riksdagens beslut samma år stadgar, att skatten jemväl

från och med den 1 Juli 1879 till den 1 Juli 1882 skall utgå med endast

två femtedelar. 0

Genom sistnämnda stadgande frångicks alltså det af 1869 ars Riksdag

i ämnet fattade beslut, sä till vida att den förhöjning i skatten, som enligt

nämnda beslut skolat ega rum från och med den 1 Juli 1879, uppsköts och

skatten bestämdes att fortfarande intill den 1 -Juli 1882 utgå med tva femtedelar

af tullsatsen.

Den skatteförhöjning, som alltså under innevarande ar vore att förutse,

föranledde Malmöhus läns hushållningssällskap att i underdånig ski ifvelse

den 20 sistlidne September anhålla, det Kongl. Maj:t ville till Riksdagen

gorå framställning om »att, med upphäfvande af nu gällande bestämmelser

för beskattning af hvitbetssockertillverkningen, skatten ^ för dylikt socker

under eu tidrymd af tio år, räknad från och med år 1882, fastställes

till högst tva femtedelar af tullsatsen för råsocker.» Såsom skäl härför framhåller

sällskapet å ena sidan den stora betydelse, som hvitbetssockerindustrien

utöfvar på jordbruket och boskapsskötseln, och, a den andra, att nu gällande

föreskrifter om en snabbt stigande beskattning lägga hinder i vägen för nya

fabrikers uppkomst. ..........

Denna underdåniga framställning bar blifvit till bifall förordad af såväl

Kongl. Maj ds Befallningshafvande i Malmöhus län som Landtbruksakademiens

förvaltningskomité, hvilken senare derjemte som sin åsigt uttalat, att

bifall till hushållningssällskapets framställning knappast vore tillräckligt för

att framkalla nya hvitbetssockerfabriker under andra än de mest; gyiisamma

förhållanden, utan att för uppnående af detta ändamål vore behöflig!, att

vissa års frihet från skatt beviljades nyanlagda fabriker. Kommerskollegium

åter afstyrker, efter en fullständig redogörelse för denna beskattningsfrågas

behandling, på anförda skäl, bifall till ansökningen. _

Någon framställning i ämnet från Kongl. Majd. har emellertid ej ännu

blifvit till Riksdagen afgifven, hvaremot frågan genom trenne i Kamrarne

väckta motioner dragits under Riksdagens pröfning.

Uti dessa till Bevillnings-Utskottet hänvisade motioner har nemligen

blifvit föreslaget:

af Herr Jöns Pehr mm inom Första Kammaren (motion Nio 33): »att

Riksdagen för sin del måtte besluta, att ingen förökning på den förut bestämda

skatten för hvitbetssockertillverkningen får ega ruin utöfver det belopp,

som var gällande för sistlidet år 1881»;

af Herr Lasse Jönsson inom Andra Kammaren (motion N:o 38):

»l:o) att den beskattning, som är ålagd den inom landet varande hvitbets
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

3

sockertillverkningen vid den fabrik, som nu är i verksamhet, mätte, utan

någon förhöjning, fortfarande som under de sex sistförflutna åren utgå med

tvä femtedelar af den för hvarje år bestämda tullsats ä utländskt råsocker

af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandel gällande holländska standard;

2:o) att de fabriker, som härefter börja denna fabriksrörelse och äro

belägna på öfver två mils afstånd från en i gång varande eller under de senaste

fem åren nedlagd fabrik, måtte varda befriade från all sådan beskattning

under de fem första åren af sin verksamhet, och att derefter denna beskattning

under fem år må utgå med endast en femtedel och sedan lika med

äldre fabriker; och 3:o) att de fabriker, som under de senaste tio åren be

drif vit hvitbetssockertillverkning, men under de senaste fem åren vant nedlagda,

må under fem år från fabrikens igångsättande erlägga beskattning

med eu femtedel och derefter skatta lika med andra i gång varande fabriker»;

samt

af Herr Ola Andersson 1 limlaf, likaledes inom Andra Kammaren,

(motion K:o 79): »att, med upphäfvande af hvad i äldre stadganden häremot

strider, Riksdagen må besluta dels någon frihetstid för nya fabriker

och dels att skatten på hvitbetssockertillverkningen från och med den 1 Juli

innevarande är skall utgå med hälften af gällande införseltull å råsocker,

efter den beräkning, som i öfrigt nu är gällande.»

Till stöd för sina olika förslag åberopa motionärerne hufvudsakligen

dels samma skäl, som Malmöhus läns hushållningssällskap i sin ofvan omför

mäkla framställning till Kong! Maj:t anfört, och dels den rikliga arbetsförtjenst,

som denna industri erbjuder åt den fattigare befolkningen, hvarjemte

Herr Ola Andersson särskilt fäster uppmärksamheten på huruledes det synes

svårt att afgöra, huruvida, »om intet beslut nu påkallats, skatten skulle fortfarit

att utgå med två femtedelar, eller om den utan något nytt beslut skulle

höjts med eu femtedel eller kanske med tvä femtedelar, enär ä ena sidan

Riksdagen 1879 förklarat, att nytt beslut borde fattas, innan en skatteförhöjning

inträdde, men, å den andra, Kong!, kungörelsen den 15 Oktober

1869 icke är genom någon annan förordning upphäfd, och ej heller särskild!

beslut om uppskof med den sista femtedelen fattadt.»

Vid besvarandet af dessa motioner anser Utskottet lämpligt att förut

skicka eu kort redogörelse för hvitbetssockertillverkningen i landet, sedan

densamma blef underkastad beskattning.

Oaktadt i Landskrona eu fabrik för tillverkning af hvithet ssocker under

eu lång följd af år eller allt sedan är 1854 varit i verksamhet, tycktes

denna industri ej vilja taga någon vidare utveckling förr än sedan Riksdagen

är 1869 bestämt grunderna för beskattningen af denna dittills skattefria

tillverkning. Efter sistnämnda är anlades ytterligare fyra hvitbetssocker
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

lie vulning s-Ut s kött e t s Betänkande N:o 5.

fabriker, så att när 1873 års förordning angående beskattningen med hösten

samma år trädde i kraft, erhöll densamma tillämpning på två fabriker i Malmöhus,

två i Östergötlands och eu i Hallands län. En fabrik hade visserligen

under samma tid varit anlagd i Stockholms stad, men nedlades efter eu kort

verksamhet, innan någon beskattning ifragakom. Åt de förstnämnda fabrikerna

nedlades den i Halland redan vid slutet åt är 1873 och den ena af

fabrikerna i Östergötland i Februari 1874. Fabriken i Landskrona förstördes

genom vådeld i Oktober är 1875, och dess återupprättande lärer mött hinder

från kommunalmyndigheternas sida. Den andra fabriken i Östergötland, förlagd

i Vadstena stad, fortgick till i Januari månad är 1878, ehuru med

svag tillverkning, dä äfven den nedlades, hvarefter endast en fabrik, belägen

vid Arlöf i Malmöhus län, hittills varit i verksamhet.

Hvad beträffar bctafverkningens storlek och den deremot svarande

skatten till statsverket, sa, hafva, enligt uppgift frän byrån för kontrollen å

tillvcrkningsafgifter, dessa utgjort:

illverkniugsåret.

Centner betor.

Skatt.

1873—

1874 ....

.. 731,295

..... Kronor

73,129:

50.

1874—

1875 ...

..... 411,755

»

41,175:

50.

1875-

.1876 . ..

.... 398,150

»

39,815:

—

1876-

1877 ....

271,159

»

54,231:

96.

1877-

-1878 ....

.... 195,303

»

39,060:

60.

1878-

1879 ...

165,440

»

33,088:

—

1879-

1880 ...

.... 247,415

»

61,853:

75.

f 230,6851

157,621:

25.

1880-

-1881 ...

.. kilogram:

v »

)

t9,498,250J

(55,802:

21.

De skal, som läge till grund för 1SG9 års Riksdags beslut angående

beskattning af hvithetssockertillverkningen, voro dels jordbrukets fordran, att

hvitbetskulturen och hvitbetssockertillverkningen skulle betryggas mot ovissa

och våldsamma beskattningsåtgärder, dels statsverkets fordran att icke gå

miste om en bland sina betydligare inkomstkällor. Man förestälde sig, att

farhågan för dylika beskattningsåtgärder skulle afhålla från att egna sig åt

eu industri, som, i afseende på sjelfva betodlingen, erfordrade längre tid för

ernåendet af gynsainma resultat, och, i afseende å sockertillverkningen, fordrade

nedläggandet af betydliga kapital uti de derför behöfliga verk och inrättningar.

Man hoppades, att, om denna farhåga undanröjdes, skulle inom

vårt land, likaväl som inom andra länder med något så när likartade natur
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 5.

5

förhållanden, uppblomstra eu hvitbetssockerindustri af största betydelse ej

mindre för statens finanser än för folkets ekonomiska välstånd. Det beslut

i ämnet, som 1869 års Riksdag fattande, tillförsäkrade oek ifrågavarande industri

ytterligare fyra års skattefrihet och pålade den för de följande tolf åren en

långsamt stigande beskattning'', som dock ännu vid sitt maximum bibehöll ett

skydd för den inhemska tillverkningen. Vare sig med anledning häraf, eller

under inflytande af eu allmänt utbredd opinion om de stora ekonomiska fördela]'',

som vore att hemta af hvitbetssockertillverkningen, uppstod omedelbart

härefter betodling i större eller mindre skala inom flera delar af landet, hvarjemte

förut omförmälda sockerfabriker anlades. Resultatet blef emellertid

det jemväl ofvan antydda, att nemligen flertalet af dessa fabriker nedlades,

dels innan beskattningen trädt i verkställighet, och dels innan densamma

hunnit stiga ens öfver sitt lägsta belopp eller eu femtedel af tullsatsen å

råsocker. Endast eu fabrik, nemligen den vid Arlöf i södra Skåne, fortfor

med sin verksamhet. Sannolikt skulle jemväl den närbelägna fabriken

i Landskrona kunnat upprätthållas, derest den ej blifvit genom vådeld

förstörd.

Att den ännu synnerligen låga beskattningen skulle i någon väsentlig

män hafva varit eu medverkande anledning till fabrikernas nedläggande, torde

väl svårligen kunna antagas. Snarare tyckes detta häntyda deruppå, att det

endast är i landets sydliga, ad klimatet mest gynnade delar, som ifrågavarande

industri utan ett allt för högt skydd kan blifva lönande, en uppfattning

som vinner stöd äfven af den omständigheten, att ehuru den i Skåne

ännu i verksamhet varande fabriken under de senare aren klimat ett allt

bättre ekonomiskt resultat, så bär dock icke arbetet vid någon af de nedlagda

fabrikerna upptagits, ännu mindre nya blifvit anlagda,

Under sådana förhållanden, och då en beskattning af sockerförbrukningen

ingår samt för en längre framtid torde komma att ingå såsom ettväsentligt

led i landets finansiella system, skulle ett vidhållande af den nuvarande

låga beskattningen af den inhemska sockertillverkningen innebära

hufvudsakligen ett gynnande af landets af naturen lyckligast lottade delar.

Den minskning'' i inkomsterna af sockertullen, statskassan fått vidkännas

genom hvitbetssockertillverkningen allenast vid de skånska fabrikerna,

sedan skatten påfördes, uppgå]'' redan nu till ej ringa belopp. Eu jemförelse

emellan de utgifter, dessa för sin tillverkning haft att erlägga, och de belopp,

hvartill tullinkomsterna för motsvarande qvantiteter utländskt råsocker skulle

uppgått, utvisar följande resultat:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

Er lagd skatt.

Motsvarande

Statsverkets

tullafgift.

förlust.

År

1873 ......

30,104: — ...

150,520: —

..... 120,416: —

»

1874 ......

47,939: 30. ...

239,696: 50.

..... 191,757: 20.

»

1875 ......

26,186: 80. ...

130,934: —

. ... 104,747: 20.

»

1876 .....

40,783: — ...

135,015: —

..... 94,232: —

»

1877 .......

51,510: — ...

128,775: —

77,265: —

»

1878 ......

33,023: — ...

82,557: 50.

49,534: 50.

»

1879 ......

43,815: 50. ...

109,538: 75.

65,723: 25.

»

1880 .....

79,447: 50. ...

198,618: 75.

...., 119,171: 25.

»

1881 ......

106,059: 88. ...

265,149: 70.

......159,089: 82.

Summa

458,868: 98.

1,440,805: 20:

.. .. 981,936: 22.

Minskningen i inkomsterna af sockertullen har sålunda, under den tid.

gällande lagstiftning angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen

varit i verksamhet, uppgått till ett årligt medelbelopp af omkring 109,000

kronor.

Men om alltså såväl statskassans berättigade kraf som hvitbetssockerindustriens

eget välförstådda intresse fordrar fasthållandet vid den princip,

som ligger till grund för 1869 ars beslut, eller hvitbetssockerbeskattningens

successiva och lagbestämda stigning, till dess den närmar sig den för utländskt

råsocker bestämda tullsats, så torde dock den numera vunna erfarenheten

utvisa, att den år 1869 antagna progressionen i beskattningen möjligen varit

för stark. Det synnerligen intensiva jordbruk, som en framgångsrik odling

af hvitbetor förutsätter, kan först efter eu längre tids bearbetning af jorden

åstadkommas. Likaledes kan den erforderliga arbetsskickligheten för bedrifvandet

af denna kultur först efter någon tids öfning och erfarenhet

vinnas. I anseende härtill, och då det onekligen ligger i det allmännas

intresse, att en industri, hvilken i andra länder lemnat ett så gynsamt

resultat, synnerligen med afseende å så väl jordbrukets som ladugårdsskötselns

framåtskridande och blomstring, må komma till utveckling inom

de delar af vårt land, livilka kunna egna sig för densamma, har Utskottet

ansett skäl icke saknas för att medgifva eu jemkning i 1869 års

beslut. Dervid borde dock grundsatsen om skattens successiva stegring så

väl i princip fasthållas som i tillämpning genomföras. Endast på detta sätt

kan man undvika det vacklande emellan skilda grundsatser, som mer än

något annat är till hinder för industriens utveckling. Endast härigenom kan

man undgå de stridigheter emellan statskassans kraf och eu under statsskydd

uppvuxen närings intressen, som eljest icke lära uteblifva. Att fortfarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning s-Vt skot tets Betänkande N:o 5.

bibehålla det nuvarande skattebeloppet, 2/s af råsockertullen, har Utskottet

fördenskull icke ansett sig kunna tillstyrka. Deremot synes ett höjande af

den nuvarande afgiften med 1/i0 eller till r’ j0 af råsockertullen ej möta betänkligheter.

Särskilt torde den nuvarande fabrikens förmåga att bära en

sådan förhöjning icke vara tvifvel underkastad. Ett ytterligare skäl för

åtminstone denna förhöjning kan hemtas åfvan deraf, att skyddet för den

inhemska sockertillverkningen derigenom skulle i det närmaste nedbringas till

hvad det var före den vid 1879 års riksdag beslutade förhöjning af tullsatsen

å råsocker. Skyddet för det ur hvarje centner betor producerade socker var

nemligen före denna tid 30 öre. Efter nämnda tullförhöjning uppgick det

till 37,r> öre. Med en förhöjning af skatten till föreslagna 5/10 af råsockertullen

blir det 31,>5 öre, således i alla fall något större än före 1879 års

tull förhöj ning, allt under förutsättning att råa hvitbetor lemna ett utbyte

af 61/4 procent råsocker.

Men om än Utskottet i detta afseende anslutit sig till det i Herr Ola

Anderssons motion framstälda förslag, anser Utskottet, i olikhet med bemälde

motionär samt med stöd af hvad här ofvan blifvit anfördt, det vara af vigt

att i sammanhang härmed bestämma den progression, i hvilken skatten skall

ytterligare stiga, på det att de, som möjligen vilja egna sig åt denna industri,

må känna, hvilket skydd de hafva att påräkna. För att äfven härutinnan

medla emellan skiljaktiga intressen samt göra de särskilda förhöjningarne

mindre känbara anser Utskottet, att hvarje ytterligare förhöjning bör bestämmas

till allenast 1 j0 af råsockertullen samt inträda hvart femte år.

Hvad som mer än något annat föranledt Utskottet att föreslå en så

betydande jemkning i 1869 års beslut, är öfvertygelsen, att derigenom skulle

på ett för näringens sunda utveckling vida gynsammare sätt än genom beviljandet

af frihetsår för nyanlagda fabriker främjas det sjette man velat tillgodose

med sist antydda förslag. Frågan om sådana frihetsår är icke ny,

den har vid föregående riksmöten varit väckt, men, afstyrkt af Bevillningsutskottet,

blifvit af Riksdagen förkastad. Utskottet bär icke heller nu kunnat

biträda de i detta afseende framstälda förslag. Det är nemligen klart,

att, om hvarje äldre fabrik, som i sin omgifning framkallat en betydligare

betodling och derunder blifvit underkastad den successivt stigande beskattningen,

hvilken möjligen redan närmat sig sitt maximum, skulle kunna utsättas

för att en ny, skattefri fabrik anlades i närheten, så skulle den senare,

som vore i tillfälle att genast tillgodogöra sig alla tekniska hjelpmedel

för sjelfva industriens bedrifvande, derjemte kunna genom högre betalning

beröfva den skattepligtiga fabriken sj elfva råmaterialet. Denna senare

skulle då antingen nödgas nedlägga sin rörelse eller ock söka på ett eller

annat sätt kringgå lagens stadgande. Herr Lasse Jönssons ofvan anförda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

förslag till förekommande af dessa olägenheter skulle, enligt hvad Utskottet

befarar, ingalunda uppfylla ändamålet, men deremot vara egnadt att just

mana till försök att kringgå författningen, äfvensom dertill ätt vid anläggandet

af fabriker måhända mera hänsyn toges till skattefriheten än till belägenhetens

lämplighet i andra afseenden.

Med afstyrkande i öfrig!, af de i ämnet väckta motioner får Utskottet

alltså hemställa,

att Riksdagen, med återkallande af 1869 års Riksdags

beslut i denna del, måtte besluta:

l:o

att afgiften å tillverkningen af hvitbetssocker inom landet

skall från och med den 1 Juli 1882 till den 1 Juli

1887 utgöra fem tiondedelar, från och med den 1 Juli 1887

till den 1 Juli 1892 sex tiondedelar, från och med den 1

Juli 1892 till den 1 Juli 1897 sju tiondededelar och från

och med den 1 Juli 1897 åtta tiondedelar af den vid dessa

tider gällande tullsats å utländskt råsocker af mörkare färg

än U:o 18 af den i verldshandel antagna Holländska

standard; samt

2:o

att, i händelse denna hemställan bifalles, § 1 i Kong!,

Kungörelsen den 25 April 1879 måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

»För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och

med den 1 nästkommande Juli inom riket sker, erlägges

tillverkningsafgift i förhållande till det utbyte i råsocker,

som de för tillverkningen använda hvitbetor enligt den i

§ 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och skall denna

afgift till den 1 Juli 1887 utgöra fem tiondedelar af gällande

tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg

än N:o 18 af den i verldsliandeln antagna Holländska

standard.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

9

Då i följd af clen genom Kongl. förordningen den 22 November 1878

påbjudna öivergången till metersystemet förändringar i Kongl. förordningen

den 30 Maj 1873 äro af nöden, tillåter sig Utskottet härjemte hemställa dels,

3:o

att § 2 i sistnämnda förordning, hvilken § för närvarande

är af denna lydelse: »Det enligt § 1 beskattningspligtiga

råsockret beräknas efter de för tillverkningen använda

betornas vigt sålunda, att en centner råa (ej torkade)

livitbetor antagas lemna ett utbyte af sex och ett fjerdedels

skålpund och en centner torkade livitbetor ett utbyte

af trettioett och ett fjerdedel skålpund råsocker», måtte

erhålla följande förändrade lydelse:

»Det enligt § 1 beskattningspligtiga råsockret beräknas

efter de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda,

att etthundra kilogram råa (ej torkade) livitbetor antagas

lemna ett utbyte af sex och ett fjerdedels kilogram och

etthundra kilogram torkade livitbetor ett utbyte af trettioett

och ett fjerdedels kilogram råsocker;»

dels ock

4:o

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, att

Kongl. Maj:t täcktes låta verkställa de förändringar, som

i öfrigt af nämnda anledning möjligen böra i förordningen

införas.

Stockholm den 6 Mars 1882.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 5 Sami. 1 Afä, 5 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 5.

Reservationer:

af Herrar Bennich och Weern;

af Herr Hedlund, som förenade sig med de ledamöter af Utskottet,

som påyrkat skattens höjning med en tiondedel hvart tredje år, i det han

ansåg den af Utskottets flertal beslutade tidrymden af Jern år för hvarje

höjnings inträdande vara alltför lång, och detta så mycket mer som erfarenheten

visat, att Riksdagen icke vidhållit föregående Riksdagars beslut i fråga

om skattens höjning vid en viss tidpunkt, utan afstått från denna statsinkomst.

Man vore "således väl bunden i fråga om tillfälle att höja skatten

under den utfästa tidrymden, äfven om förhållandena än sa kraftigt manade

dertill, hvaremot man icke egde någon säkerhet för, att det pa förhand fattade

beslutet rörande tiden för den höjda skattens inträdande skall hållas i

helgd. Hellre än att pålägga kommande Riksdagar ett sådant band, om

också endast moraliskt, har jag röstat för deras mening, som påyrkat den

lägre skatten på obestämd tid.

Då man anmärkt, att det här gäller ej blott att uppmuntra hvitbetssocker-jahrikationen,

utan äfven, i och med detsamma, hvitbetsodlingen, hvilken

vore väl förtjent af statens understöd med hänsyn till den värderika jordförbättring,

som denna odling innebure, och den dryga kostnad, som med

jordens beredning för detta ändamål vore förbunden, torde fa erinras, att

hvarje odlingsföretag är förenadt med dryga föregående kostnader, utan att

man hittills ansett staten böra dertill bidraga på annat sätt än med odlingslån.

Här gäller det likväl att förvandla ofruktbara marker till fruktbärande

åkerfält, under det att de jordförbättringar, som afses för hvitbetsodlingen,

innebära en ytterligare höjd kultur af redan fruktbärande god skånsk åkerjord.

Att gynna dessa på ett sätt, som för statsverket skulle utgöra en

uppoffring af mer än 100 kronor årligen för hvarje tunnland jord, som bär

hvitbetor — förutsatt nemligen att det är hvitbetsodlingen, ej sockerfabrikationen,

som får nyttan af statens uppoffring — synes mig vara ej blott origtigt

ur statsekonomisk synpunkt, utan ock orättvist mot öfriga landsändar.

af Herr E. G. Boström, som yrkade bifall till Herr Lasse Jönssons

motion; samt

af Herr 6''. A. Jönsson, som instämde i sistnämnde yrkan derför så vidt

det beträffade l:sta punkten af ifrågavarande motion.

Stockholm, Associations-Boktryekeriet, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:43 Skrifvelse, angående hvitbetssockertillverkning saf giften. s. 25 i texten