Sök i Ratio Lex

Bevillmngs- Utskottets Betänkande N:o 8

1882-04-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1882:8, Bevillmngs- Utskottets Betänkande N:o 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillmngs- Utskottets Betänkande N:o 8.

1

N:o 8.

Ant. till Biksd. Kansli den 12 April 1882, kl. 12 midd.

Betänkande, angående stämpelpapper saf giften.

Jemlikt 40 § Riksdagsordningen får Revillnings-Utskottet härmed

afgifva betänkande angående stämpelpappersafgiften.

l:o.

J afseende å stämpelbeläggning af vexlar gälla för närvarande

följande föreskrifter:

»Vexlar äfvensom anvisningar eller s. k. mandats, vare sig dragna

å utrikes ort eller stälda att å utrikes ort betalas, skola antingen förses

med särskild stämpel, vexel å en krona, anvisning eller mandat å 50

öre, eller skrifvas å till nämnda värden stämplade blanketter.

Sekunda- och tertia-vexlar äro dock från stämpel fria, såvida motsvarande

prima- eller sekunda-vexel blifvit med föreskrifven stämpel

försedd.»

Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Bevillnings-Utskottet

hänvisad motion (N:o 56) anför Herr Samuel •Johnson, hurusom betydliga

penningebelopp af svenskar, hvilka utvandrat till Amerika, sändas till

deras här qvarboende anförvandt^. Dessa penningeförsändelser, hvilka,

i följd af såväl afsändarnes som emottagarnes ekonomiska ställning, i

allmänhet verkstäldes i flera små belopp, skedde ofta medelst vexlar,

dragna i Amerika och betalbara här i landet. Jemlikt ofvan anförda

stadgande!! blefve emellertid dessa vexlar, utan afseende å deras ringa

belopp, belagda med en kronas stämpel, hvilket för emottagarne medförde

ett jemförelsevis allt för känbart afdrag. På grund häraf föreslår

motionären, »att vexla)-, vare sig dragna å utrikes ort eller stälda att å

Bill. till Biksd. Prof. 1882. 5 Sami. 1 Afd. 8 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 BemUnings- Utskottds Betänkande N:o 8.

utrikes ort betalas, å etthundra kronor och derunder skola vara från

stämpel fria».

Utskottet anser väl, att den nuvarande, af vexelns eller anvisningens

belopp helt och hållet oberoende stämpeln medför afsevärda oegentligheter

uti beskattningen af de liandelspapper, medelst Indika betalningar

mellan Sverige och utlandet verkställas. Men då, efter det Riksdagen

i underdånig skrifvelse den 14 Maj 1880 anhållit, att Kong!.

Maj:t täcktes låta genom sakkunnige män utarbeta och, så snart ske

kunde, för Riksdagen framlägga fullständigt förslag till ny förordning

angående stämpelpappersafgiften, sådant förslag blifvit inom Kongl.

Finansdepartementet utarbetadt samt nu är på Kongl. Maj:ts pröfning

beroende, har Utskottet ansett det mindre lämpligt att för närvarande

ingå i någon undersökning, om och på hvad sätt en öfvergång från den

fixa vexelstämpeln till stämpelpappersafgiftens bestämmande i visst förhållande

till vexelsummans storlek bör ega rum.

Att åter, utan en dylik, mera omfattande förändring, medgifva

stämpelfrihet för vexlar å smärre belopp, torde så mycket mindre böra

ifrågakomma, som genom afslutade internationella fördrag möjlighet blifvit

beredd att emot en ringa afgift medelst postanvisningar verkställa

mindre penningeförsändelser emellan Sverige och de flesta främmande

länder, deribland Nordamerikas Förenade Stater, hvarifrån penningar

intill ett belopp af 50 dollars kunna medelst postanvisning försändas,

emot eu afgift af 54 öre för belopp af högst 9 dollars 41 cents och 27

öre för hvarje Överskjutande belopp af 4 dollars 70''/‘2 cents. Det syfte,

motionen afsett, kan sålunda anses redan hafva blifvit hufvudsakligen

tillgodosedt.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Herr Samuel Johnsons ifrågavarande motion

icke för närvarande må af Riksdagen bifallas.

2:o.

7. I 7 § af Kongl. Kungörelsen angående stämpelpappersafgiften den

22 Oktober 1880 afhandlas de medgifna undantagen från stämpelskyldigheten.

Dessa bero i vissa fall på någon egenskap hos rättssubjektet,

i andra fall på sjelfva målets eller ärendets beskaffenhet. I den sistnämnda

gruppen utgöres en vigtig klass af mål och ärenden rörande

beskattningsförfattningarnes tillämpning. Man har nemligen ansett, att

de skattskyldige icke böra belastas med särskilda afgifter till staten för

de förhandlingar, som erfordras för bestämmande af beloppet af deras

skattebidrag. Beträffande de flesta af dessa mål är emellertid att märka,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

att den stämpelfrihet, de åtnjuta, icke är fullständig. Enligt 2 mom. af

ifrågavarande § 7 är nemligen från den stämpelfrihet, som blifvit dylika

ärenden medgifven, undantag gjordt för »Kongl. Maj:ts deruti meddelade

resolutioner, utslag och domar, livilka skola beläggas med den i

§ 5 stadgade stämpel för hvarje expedition, som icke'' enligt mom. 1 i

denna § jemväl är från sådan stämpel fri».

Anledningen, hvarför ifrågavarande ärenden äro underkastade stämpelafgift

för högsta instansens i dem meddelade beslut, torde vara att

söka deri, att ifrågavarande afgift ursprungligen utgjorde en embetsed!

tjenstemännen i Kongl. Maj:ts kansli tillfallande sportel eller s. k.

kansligebliliren och sigillpenningar, samt att, då denna sportel indrogs,

beviljades dessa embete- och tjenstemän ersättning genom löneförhöjning,

för hvilket åter statsverket godtgjordes genom denna afgifts intagande

i stämpelförfattningen och öfverflyttande till statsverket.

Af skäl, som finnes angifvet i lista punkten af förevarande betänkande,

anser väl Utskottet det för närvarande icke vara lämpligt

att ingå i närmare pröfning, huruvida icke grundsatsen om afgiftsfrihet

för handlingar i mål, som afse bestämmandet af skattebidrag till

det allmänna, borde utsträckas äfven till Kongl. Maj:ts resolutioner i

dylika ärenden. Men Utskottets uppmärksamhet har blifvit fästad deruppå,

att beträffande ett särskilt slag af dessa ärenden synnerligen talande

skäl finnas för att, äfven utan sammanhang med mera vidtomfattande

åtgärder, medgifva stämpelfrihet äfven för högsta instansens i

dem meddelade beslut.

Härmed afses mål rörande åsättande af markegångspris. Dessa

äro nemligen så nära beslägtade med de i 7 § 1 mom. upptagna samt

sålunda fullständigt stämpelfria målen angående kronans räntor, att någon

anledning till olika behandling af dessa ärenden i fråga om stämpelbeskattning

svårligen kan utletas. Den skattenedsättning, klaganden

genom besvär öfver markegångsprisen kan vinna, är dessutom i allmänhet

så obetydlig, att den endast för de större jordegarne kan uppgå till

ett belopp, motsvarande lösen för Kongl. Maj:ts resolution, 15 kronor

för första arket samt 2 kronor för hvart af de följande. Härtill kommer,

att en genom klagan vunnen nedsättning i markegångsprisen väl

leder till ändring i afdelningen Ditt. A af distriktets markegångstaxa,

endast sä vidt klagandens rätt är deraf beroende, men deremot föranleder

en till allmän efterrättelse ländande jemkning'' uti afdelningarne Ditt. B

och C af samma taxa. Det måste derför anses obilligt, att den, som,

till fördel för samtlige räntegifvare inom markegångsdistriktet, underkastar

sig de med en klagan förenade besvär, utan att deraf hafva att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 8.

vänta annat än en högst ringa förmån för egen del, tillika skall betungas

med den dryga stämpelafgift, som är bestämd för Kong!. Maj:ts

resolutioner, utslag och domar.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att bland de i 1 mom. 7 § af gällande stämpelpappersförordning

såsom stämpelfriå uppräknade mål

och ärenden måtte intagas efter rubriken: »Manskap,

kronans; se ansökningar»; en rubrik af följande lydelse:

»Markegångssättning; mål derom».

Stockholm den 12 April 1882.

På Utskottets vägnar:

A. H. Fock.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeriaktiebolag, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:35 Skrifvelse, angående stämpelpappers - s. 16 i texten