Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af dels Andra Kammarens åtevremiss af 2:dra punkten af Utskottets Betänkande N:o 5 angående hvitbetssockertillverkning-safgiften, dels Kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å 3:dje punkten af samma betänkande. l:o.

1882-04-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1882:9, Memorial, i anledning af dels Andra Kammarens åtevremiss af 2:dra punkten af Utskottets Betänkande N:o 5 angående hvitbetssockertillverkning-safgiften, dels Kamrarnes skiljaktiga beslut i afseende å 3:dje punkten af samma betänkande. l:o.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Riksd. Kansli den 21 April 1882, kl. 1 e. m.

Memorial, i anledning af dels Andra Kammarens åtevremiss af

2:dra punkten af Utskottets Betänkande N:o 5 angående

hvitbetssockertillverkning-safgiften, dels Kamrarnes

skiljaktiga beslut i afseende å 3:dje punkten af samma

betänkande.

l:o.

Uti lista punkten af Betänkandet N:o 5 hade Utskottet hemstält,

att afgiften å tillverkningen af hvitbetssocker inom landet skulle från

och med den 1 Juli 1882 till den 1 Juli 1887 utgöra fem tiondedelar,

från och med den 1 Juli 1887 till den 1 Juli 1892 sex tiondedelar,

från och med den 1 Juli 1892 till den 1 Juli 1897 sju tiondedelar och

från och med den 1 Juli 1897 åtta tiondedelar af den vid dessa tider

gällande tullsats å utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af

den i verldshandeln antagna Holländska standard.

Hvad Utskottet sålunda hemstält hade Första Kammaren bifallit,

hvaremot Andra Kammaren för sin del beslutit, att den beskattning,

som vore ålagd den inom landet varande hvitbetssockertillverkningen,

skulle, utan någon förhöjning, fortfarande som under de sex sistförfluten

åren utgå med två femtedelar af den för hvarje år bestämda

tullsats å utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 afdela i verldshandeln

gällande holländska standard.

Enligt Utskottet tillhandakommet protokollsutdrag, har Riksdagens

vid gemensam omröstning fattade beslut i denna fråga utfallit i enlighet

med Andra Kammarens mening.

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 5 Samt. 1 Afd. 9 Raft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 9.

I 2:dra punkten af samma betänkande hade Utskottet hemstält,

att, i händelse af bifall till Utskottets i lista punkten framstälda förslag,

§ 1 i Kongl. kungörelsen den 25 April 1879 skulle erhålla följande

förändrade lydelse:

‘‘För all tillverkning af hvitbetssocker, som från och med den 1

nästkommande Juli inom riket sker, erlägges tillverkningsafgift i förhållande

till det utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda

hvitbetor enligt den i § 2 bestämda grund antagas hafva lemnat; och

skall denna afgift till den 1 Juli 1887 utgöra fem tiondedelar af gällande

tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den

i verldshandel antagna holländska standard.“

Denna Utskottets hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot

Andra Kammaren återförvisat densamma.

Då Första Kammarens beslut härutinnan icke är förenligt med

Riksdagens ofvan omförmälda, vid samfäld omröstning fattade beslut,

får Utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte, Första Kammaren med

frånträdande af sin förut i ämnet uttalade mening,

besluta, att § 1 i Kongl. förordningen den 30 Maj

1873, sådan den lyder i Kongl. kungörelsen den 25

April 1879, skall erhålla följande förändrade lydelse:

“För all tillverkning af hvitbetssocker, som från

och med den 1 nästkommande Juli inom riket sker,

skall erläggas tillverkningsafgift i förhållande till det

utbyte i råsocker, som de för tillverkningen använda

hvitbetor enligt den i § 2 bestämda grund antagas

hafva lemnat; och skall denna afgift tills vidare utgöra

två femtedelar af gällande tullsats för utländskt

råsocker af mörkare färg än N:o 18 af den i verldshandeln

antagna holländska standard.“

2:o.

I 3:dje punkten af ifrågavarande betänkande hemstälde Utskottet,

att § 2 i Kongl. förordningen den 30 Maj 1873 skulle erhålla följande

förändrade lydelse: “Det enligt § 1 beskattangspligtiga råsockret

beräknas efter de för tillverkningen använda betornas vigt sålunda, att

etthundra kilogram råa (ej torkade) hvitbetor antagas lemna ett utbyte

af sex och ett fjerdedels kilogram, och etthundra kilogram torkade

hvitbetor ett utbyte af trettioett och ett fjerdedels kilogram råsocker.11

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-UtsJcottets Memorial N:o 9.

Detta förslag blef af Första Kammaren oförändradt antaget, hvaremot

det af Andra Kammaren godkändes med den förändring, att uttrycken

“sex och ett fjerdedels kilogram“ samt “trettioett och ett fjerdedels

kilogram“ utbyttes mot 6,25 kilogram och 31,25 kilogram.

Den förändring, som sålunda blifvit af Andra Kammaren vidtagen

i den af Utskottet föreslagna formulering af ifrågavarande §, föranleddes,

enligt hvad det vid ärendets behandling i Kammaren hållna

protokoll utvisar, af en inom Kammaren framstäld anmärkning om önskligheten

att uti ifrågavarande författning tillämpa decimalsystemet.

Medgifvande befogenheten af den framstälda anmärkningen, får

Utskottet till Första Kammaren hemställa,

att Kammaren ville, med frånträdande af sitt

förra beslut, instämma i det beslut Andra Kammaren

i ämnet fattat.

Stockholm den 21 April 1882.

På Utskottets vägnar:

A. H. FOCK.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.