Sök i Ratio Lex

Banko-Vi skottets Memorial N:o 10

1882-04-17 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1882:10, Banko-Vi skottets Memorial N:o 10

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banko-Vi skottets Memorial N:o 10.

N:o 10.

Ank. till Riksd. Kansli den 10 April 1882, kl. 3 e. ro.

Memorial, i anledning af Riksbanken tillskyndad förlust genom

uttag ä en kreditivhafvares kassakreditiv emot företedd

förfalskad vexel.

Fullmäktige i Riksbanken hafva hos Utskottet gjort följande framställning

:

»Under den 23 December nästlidna år utlemnades vid Riksbankens

hufvudkontor 1,000 kronor å firman här i staden Theodor Möllers kassakreditiv

på grund af dervid företedd, härhos bifogad vexel.

1 början af Januari månad innevarande år upptäcktes emellertid,

att namnteckningarna å vexeln voro förfalskade, i följd hvaraf förhållandet

samma dag anmäldes hos Öfverståthållareembetet för polisärenden

med den påföljd att förfalskaren, kontorsbiträdet här i staden C.

A. Lundh ertappades och stäldes under tilltal vid härvarande Rådstufvurätt,

der ersättning af Riksbankens ombudsman yrkades af förfalskaren

för den banken tillskyndade förlust. Förfalskaren erkände

förbrytelsen samt uppgaf att vid brottets föröfvande så tillgått, att han,

som vid jultiden befunnit sig i penningeförlägenhet, då beslutit försöka

genom en falsk anvisning å firman Theodor Möllers kassakreditiv i

Riksbanken skaffa sig penningar och för detta ändamål torsdagen den

22 December sistlidna år skickat en för honom okänd minderårig gosse,

som han träffat å Skeppsbron, att i Riksbanken uttaga en s. k. »kupongbok»,

innehållande blanketter till kreditivanvisningar; att han, efter att

hafva bekommit en sådan kupongbok, samma dag på aftonen å den

första af de till boken hörande blanketterna tecknat den här ofvan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 36.

11

omförmälda anvisningen i firman Theod. Möllers namn, hvilket lian

kopierat efter en af firman utfärdad räkning, som lian öfverkommit;

att lian derefter å flere af blanketterna skrifvit dylika anvisningar,

men då lian ej funnit firmans namn skickligare efterapadt å dessa än

å den först skrifna, uppbränt dem; och att lian påföljde dag eller den

23 December genom en annan okänd gosse, som lian träffat i närheten

af Jerntorget, å den omförmälda falska anvisningen i Riksbanken uttagit

det å densamma tecknade beloppet ett tusen kronor, af hvilket

belopp han sedermera mot reverser utlånat till kontorsdrängen Johan

Fredrik Larsson trehundra kronor och till kontorsbiträdet Magnus Harald

Larsson tretio kronor och vidare användt fyrahundrasextio kronor

för att till fullo betala ett af honom förut för sjuhundrasextio kronor

inköpt pianino, femtiofem kronor till inköp af en omgång kläder, femton

kronor till halsdukar och andra smärre beklädnadspersedlar, fyratio

kronor till en gungstolsmatta samt det öfriga till förtäring och diverse

andra utgifter.

Genom utslag den 7 sistlidne Februari blef Lundh för sitt brott

ådömd straffarbete och förpligtad att med 1,000 kronor ersätta Riksbanken

den förlust, som genom hans förbrytelse tillskyndats banken.

Enligt hvad ombudsmannen i skrifvelse till fullmäktige den 4

dennes meddelat, har till gäldande af Lundhs förberörda skuld all hans

kända egendom utmätts och vid försäljning lemnat i behållning 504

kronor 27, Indika kommit Riksbanken till godo.

Bankens förlust uppgår sålunda till 495 kronor 73 öre.

Då det i 4 kapitlet 18 och 56 §§ i gällande tjenstgöringsstadgar

för Riksbankens hufvudkontor är ålagdt. den vid kreditivkassan anstälde

bokhållaren att emottaga vid uttagning å kassakreditiv aflemnad vexel

samt att tillse underskriftens öfverensstämmelse med firman å den hos

bokhållaren förvarade anmälningssedeln samt att, sedan han förvissat

sig att behållning, motsvarande vexelns belopp, finnes å räkningen,

förse densamma med påskrift om godkännande, hvilket allt i förevarande

fall verkstälts af tjenstförrättande bokhållaren, kontorsskrifvaren

Ferlin, samt då vidare enligt 1 kapitlet 27 § i berörda stadgar hvarje

tjensteman är ansvarig för hvad honom åligger att verkställa och granska,

torde alltså nyssnämnde Ferlin vara pligtig att godtgöra Riksbanken

den förlust af 495 kronor 73 öre, som på sätt ofvan förmälts banken

åsamkats; och har han jemväl aflemnat af fullmäktige godkänd

säkerhet för fullgörandet af den honom åliggande ersättningsskyldighet.

Enär emellertid anledning till anmärkning emot Ferlins åtgöranden

i förevarande fall endast skulle kunna vara att söka i möjligen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko-Utskottets Memorial N:o 10.

förefintlig bristande tillsyn i afseende å öfverensstämmelsen mellan

namnteckningarna å vexeln och firman å den hos bokhållaren förvarade

anmälningssedeln, men i detta hänseende förekommer, att, såsom af

nyssberörda, härhos bilagda anmälningssedel kan inhemtas, namnunderskrifterna

å vexeln äro förvillande lika den ena af de å anmälningssedeln

förekommande firmorna, vore det, enligt fullmäktiges åsigt, obilligt

att i detta fall göra ersättningsanspråk mot kontorsskrifvaren Ferlin

gällande; och hafva fullmäktige derföre funnit sig böra hemställa, det

Utskottet måtte hos Riksdagen göra framställning derom, att Ferlin må

befrias från skyldighet att godtgöra Riksbanken den förlust, som genom

inlösen af ofvan omförmälda förfalskade vexel tillskyndats banken.»

Vid föredragning af detta ärende har Utskottet, med afseende å

hvad sålunda blifvit anfördt och efter att hafva tagit namnteckningarna å

såväl ifrågavarande förfalskade vexel som vederbörande kreditivhafvares

firma å anmälningssedeln i betraktande, funnit sig böra hos Riksdagen

tillstyrka,

att kontorsskrifvaren vid Riksbankens hufvudkontor

R. W. Ferlin må befrias från ersättningsskyldighet

för den förlust af 495 kronor 73 öre, som

genom uttag å en kreditivhafvares kassakreditiv emot

ofvan omförmälda förfalskade vexel tillskyndats Riksbanken.

Stockholm den 17 April 1882.

På Utskottets vägnar:

J. J. EKMAN.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.