Sök i Ratio Lex

Memorial, angående verkstäld granskning af Riksbankens tillstånd och förvaltning.

1882-02-20 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1882:2, Memorial, angående verkstäld granskning af Riksbankens tillstånd och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

B an k o - Ui s k allé ts Memorial N:o 2.

1

HT:o 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Febr. 1882, kl. 5 e. m.

Memorial, angående verkstäld granskning af Riksbankens tillstånd

och förvaltning.

Uti § 4 af den för Banko-Utskottet gällande instruktion är föreskrift

meddelad Utskottet att undersöka och granska Riksbankens tillstånd samt

huru densamma blifvit styrd och förvaltad och att dervid med synnerlig

uppmärksamhet följa fullmäktiges i Riksbanken åtgärder i och för metalliska

kassans upprätthållande samt myntutvexlingens fortgång och bestånd.

I anledning häraf och enär ansvarsfrihet senast blifvit fullmäktige i

Riksbanken beviljad för förvaltningen af denna banks såväl hufvud- som

afdelningskontor under år 1879 äfvensom för de beslut och åtgärder,

hvilka finnas intagna i fullmäktiges protokoll från den 15 Januari 1880

till och med samma dag 1881, har, för fullgörande af ofvanberörda sitt

åliggande, Utskottet tagit kännedom dels af de berättelser rörande 1880

års förvaltning, sistlidna års revisorer af Riksbankens hufvud- och afdelningskontor

afgifvit, dels af fullmäktiges allmänna och särskilda protokoll

för tiden från nyssnämnda den 15 Januari 1881 till samma dag innevarande

år, dels ock af fullmäktiges i Utskottets memorial N:o 1 till Riksdagen

öfverlemnade berättelse jemte de denna följaktiga berättelser från

styrelserna öfver Riksbankens afdelningskontor i afseende å dessas förvaltning

under år 1881; och får Utskottet, efter nu fulländad granskning,

berättelse deröfver till Riksdagen härmed afgifva.

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 6 Sami. 1 Afd. 3 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

Riksbankens kassatillgångar — guld, silfver och behållningar hos utländska

bankinrättningar eller handelshus — sammanlagda med Riksbankens

förråd af utrikes vexlar, hafva under det senast förflutna året

vexlat mellan 40,76 millioner kronor i slutet af Mars och 31,98 millioner

kronor i medlet af December samt utgjorde vid sagda års ingång 37,67

millioner kronor och vid dess slut 32,7 2 millioner kronor, utvisande sålunda

en minskning under året i dessa tillgångar af i det närmaste 5

millioner kronor. Beloppet af utelöpande sedlar för samma tid nedgick

från 39,40 millioner kronor vid årets början till 30,64 millioner kronor

i medlet af April och besteg sig vid årsafslutningen till 37,79 millioner

kronor, således något öfver halfannan million mindre än vid 1881 års

början, under det att sedelreserven, som vid sistnämnda tidpunkt uppgick

till 12,71 millioner kronor och i medlet af Mars månad stigit till 17,85

millioner kronor, derefter och intill senare hälften af September vexlade

mellan dessa belopp, hvarefter densamma stadigt sjönk och utgjorde vid

årsskiftet ej mer än 5,91 millioner kronor, eller 7,80 millioner mindre än

vid 1881 års ingång.

I Riksbankens kassatillgångar har under nyssnämnda år den metalliska

kassan ingått med ett belopp, som från 16,22 millioner kronor

vid årets början var i ständigt stigande till medlet af Maj månad, från

hvilken tid åter kassan i allmänhet nedgick och, oaktadt vidtagna åtgärder

af fullmäktige, sjönk så, att densamma under eu del af November

och December månader något understeg det belopp af 15 millioner kronor,

hvarunder Riksbankens metalliska kassa icke får bibehållas. Till hufvudsaklig

del vållades dessa betydliga påkänningar på kassan genom den särdeles

under årets senare hälft ökade invexlingen i Köpenhamn af Riksbankens

sedlar jemte vexeldragningar på samma ort, hvilket åter föranledde

fullmäktige att, för mötande deraf och för beredande af tillgångar till

kassans ökande, under senare halfårets lopp tid efter annan i Köpenhamn

försälja utrikes betalbara vexlar i francs, riksmark och pund sterling till

sammanlagdt belopp af mer än fem millioner kronor och att i stället

derför indraga skandinaviskt guldmynt för närmare tre millioner kronor.

Vidare hafva fullmäktige under November och December månader för metalliska

kassans ökande låtit utaf Riksbanken tillhöriga allmänna hypoteksbankens

i francs och kronor utstälde fyraprocent-obligationer af år

1879 genom Norddeutsche Bank i Hamburg afyttra sådana obligationer

för en million francs till en kurs af 921/, procent kurtagefritt men med

afdrag af 1/s procent i provision. Härförutom har från England indragits

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

3

plantsguld till värde af omkring 380,000 kronor. I följd af förenämnda

åtgärder till metalliska kassans uppehållande hade densamma vid årsafslutningen

stigit till 15,59 millioner kronor, deraf 11,63 millioner kronor

i myntadt och omyntadt guld, eller i det närmaste samma belopp som

vid årets ingång, och 3,96 millioner kronor i silfver, understigande förrådet

vid årets början med något öfver 400,000 kronor.

1 afseende å guldkassan, som icke vid någon tidpunkt af aret varit

lägre än 11 millioner kronor, är att bemärka, att det i densamma ingående

skandinaviska guldmyntet under året ökats med 1,85 millioner kronor,

hvaremot förrådet af utländskt guldmynt minskats, hufvudsakligen

genom försäljning till Köpenhamn af en och en half millioner francs efter

kurs af 72,15 pr 100 francs mot liqvid i skandinaviskt guldmynt.

Enligt förra Riksdagens beslut har myntning af femkronor ingäld

under nästlidna år företagits. Det hittills myntade beloppet, 325,000

kronor, medgifver dock ännu endast utvexling i mindre poster och till en

början blott ödd hufvudkontoret och två afdelningskontor, de i Göteborg

och Malmö.

Hvad silfvermyntet beträffar erinras derom, att, sedan jemlikt Kongl.

kungörelsen om öfvergången till det nya myntsystemet den 30 Maj 1873,

de enligt Kongl. förordningen den 3 Februari 1855 eller äldre författningar

preglade silfvermynt af en riksdalers värde och deröfver ledan

från och med den 31 December 1878 och de af ringare värde med innevarande

års ingång upphört att vara lagligt betalningsmedel, såsom sådant

numera icke annat silfvermynt gäller än det enligt 1873 års myntlag

preglade.

Enligt aftal med Kongl. Myntverket har under nästlidna ar försäljning

af gammalt silfvermynt egt rum till pregelvärde motsvarande 276,000

kronor eller i vigt 4,130,23 skålpund mot godtgörelse efter medelpriset

för silfver under samma tid å Londons börs, utgörande 58 kronor 56 öre

skålpundet.'' Denna försäljning har ådragit Riksbanken en förlust af närmare

40,000 kronor.

Riksbankens utländska behållningar, hvilka under arets första månader

väsentligen ökades och sedermera, med undantag för Maj, Juni och

en del af Juli månader, intill September månads ingång bibehöllo sig vid

ungefärligen samma storlek som vid 1881 års början eller något öfver

9''Zj millioner kronor, blefvo efter sagda tidpunkt sa väl för trasseringar

som i och för inbetalningar af Riksbankens andel i svenska statens kon
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

verteringslan af ar 1880 anlitade så, att dessa behållningar vid årets slut

nedgått till 5,17 millioner kronor.

Den utländska vexelrörelsen har under nästlidna år varit icke obetydligt

större än under åren 1879 och 1880. Totalbeloppet af köpta

vexlar vid Riksbankens hufvudkontor uppgick under år 1881 till 104,28

millioner och af sålda till 108,65 millioner kronor, således en omsättningssumma

af nära 218 millioner kronor emot resp. 182 och 194 millioner

kronor under de två föregående åren. Förutom vid hufvudkontoret

har omsättning af utländska valutor egt rum jemväl vid afdelningskontoren

i Göteborg och Malmö. Sålunda hafva vid det förra kontoret blifvit

köpta utrikes vexlar i pund sterling, riksmark, francs och kronor för tillhopa

omkring tre och en half millioner kronor och försålts dylika valutor

i riksmark för något öfver en half million kronor. Vid afdelningskontoret

i Malmö har endast köp af utländska vexlar ifrågakommit uti

pund sterling, riksmark och kronor för något öfver 700,000 kronor.

Tillgången å accepterade utländska vexlar i portföljen, som vid 1881

års slut likasom vid samma års början utgjorde närmare 12 millioner kronor,

har under året vexlat mellan något öfver 5 millioner i slutet af

Februari och början af Mars samt omkring 13,5 millioner i början af

Oktober.

Den å utländska vexelhandeln för nästlidna år belöpande vinst är

ovanligt stor och beräknas uppgå till något öfver 650,000 kronor emot

233,000 kronor och 286,000 kronor under åren 1879 och 1880.

Det för bemedling af svenska statens konverteringslån af år 1880

bildade konsortium, uti hvilket, såsom bekant är, Riksbanken jemväl ingick,

har begagnat sig af förbehållen optionsrätt till öfvertagande af de

i en andra emission af sagda lån ingående belopp, hvilka erfordrats till

konvertering af 1858, 1860 och 1861 årens lån. Riksbankens vinst på

konverteringen af dess tillgång å Riksgäldskontorets obligationer tillhörande

sistnämnda lån har uppgått till omkring 200,000 kronor, och deltagandet

i sjelfva konverteringslånet, hvars första emission omfattade 1864 och 1866

årens statslån, beredd Riksbanken en vinst af närmare 100,000 kronor.

Försäljning af Riksbankens andel i allmänna hypoteksbankens senaste

franska fyraprocentlån har lemnat en vinst af omkring 190,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

5

Vid läsning ad'' fullmäktiges protokoll har Utskottet fäst sin uppmärksamhet

vid en så väl i senaste revisionsberättelse angående Riksbanken

under § 14 som ock i fullmäktiges berättelse till Utskottet under § 3

i korthet omförmäld lånetransaktion, bestående deruti att Riksbanken,

enligt upprättad t kontrakt, mot inteckningssäkerhet i stadsfastighet förmedlat

ett på tretio års amortering stäldt obligationslån till en industriel

inrättning och dervid åtagit sig att verkställa inlösen af kuponger och

utlottade obligationer, derest medel dertill å vissa tider före förfallodagarne

hvarje år under amorteringstiden af låntagaren till Riksbanken inbetalades.

De skäl, som, så vidt af fullmäktiges protokoll kan inhemtas, i fråga

om förmedlingen af berörda obligationslån gjort sig gällande, synas vara

att söka dels i den goda säkerhet, fullmäktige funnit de utfästa inteckningarna

uti fastighet i Stockholm erbjuda, och dels i den vid tiden för

låneförmedlingen rikliga penningetillgången. Utskottet, som uti den insigt

och omtanka, hvarmed fullmäktige skött Riksbankens angelägenheter, finner

en borgen derför att all den varsamhet, dylika transaktioner naturligen

betinga, af fullmäktige äfven i detta fall iakttagits, och som i afseende

särskild! å förenämnda lån funnit, att obligationerna hastigt såldes,

med vinst för låneförmedlaren, har dock i betraktande af Riksbankens

egenskap af statsanstalt och dermed förenade grannlaga uppgifter ansett

sig böra för Riksdagen uttrycka sin tvekan, huruvida förmedling af

obligationslån till industriella inrättningar i allmänhet må kunna, anses

vara med Riksbankens ändamål fullt öfverensstämmande.

I afseende å Riksbankens upplåningsrörelse meddelas:

att de på upp- och afskrifning derstädes insatta medel, hvilka vid

1881 års ingång bestego sig till 386 millioner kronor på 2,261 räkningar,

under nästlidna år vexla! mellan detta belopp och 4,38 millioner kronor

samt uppgingo vid årets slut till 3,11 millioner kronor på 2,232 räkningar,

äfvensom

att de i Riksbanken på deposition insatta medlen från 18,33 millioner

kronor på 3,328 bevis vid sagda års början under året nedgått så,

att depositionsbeloppet vid årsskiftet utgjorde 16,66 millioner kronor på

2,988 bevis.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

Afdelningskontorens andel i denna rörelsegren har under nu ifrågavarande

år likasom tillförene varit obetydlig. De på upp- och afskrifning

insatta medlen hafva

vid afdelningskontoret i:

Göteborg vexlat emellan

68,000 och 128,000 kr

. på

. 44 till 75

räkningar

Malmö ... »

»

12,000 och 89,000 »

»

48 till 71

»

Luleå...... »

»

15,000 och 39,000 »

»

13 till 23

»

Visby ... »

»

14,000 och 61,000 »

»

13 till 21

»

Östersund »

»

4,000 och 37.000 »

»

9 till 22

»

Vexiö ...... »

»

8,300 och 2,200 »

»

5 till 8

»

De på deposition insatta medlen hafva utgjort

vid afdelningskontoret i:

Göteborg ........

602,000 till 792,000

kr.

på 73 till

113

bevis

Malmö ..............

70,000 till 195,000

»

» 8 till

19

»

Luleå................

68,000 till 120,000

»

» 62 till

76

»

Visby.................

6,000 till 27,000

»

» 7 till

13

»

Östersund ........

12,000 till 89,000

»

» 9 till

44

»

Vexiö.................

5,000 till 10,000

»

» 2 till

3

»

\

De för hvarje månad nästlidna år meddelade uppgifter angående Riksbankens

ställning gifva vid handen, att den inrikes vexeldiskonteringen

under samma år månad efter månad varit i stigande, men deremot den

öfriga inhemska utlåningen i aftagande. Uttagen på beviljade kassakreditiv

förete ungefärligen enahanda siffror vid 1881 års början och slut.

Riksbankens fordringar på vexlar, lån och kreditiv utgjorde:

den 81 Dec. 1880. den 31 Dec. 1881.

för vexlar............................ kr. 10,38 millioner kr. 18,57 millioner

» lån.................................. » 32,85 » » 28,42 »

» kassakreditiv.................. »''7,82 » »7,48 »

eller inalles kr. 51,05 millioner kr. 54,47 millioner.

Af den samtliga enskilda sedelutgifvande banker, jemlikt bestämmelserna

i § 31 mom. 7 af bankoreglementet, medgifna rätt till erhållande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial $f:o 2.

7

från Riksbanken af s. k. vexlingsförskott i sedlar å 5 kronor, för hvilka

förskottsbelopp ränta från och med år 1881 intill utgången af år 1884,

då dylik rätt upphör, skall erläggas med 3 % för år, hade vid sistlidna

års början följande 18 enskilda banker begagnat sig, nemligen: Skånes,

Kopparbergs, Smålands, Göteborgs, Norrköpings, Sundsvalls, Kristianstads,

Venersborgs, Skaraborgs läns, Gefleborgs läns, Uplands, Vesterbottens, Borås,

Södermanlands, Kalmar, Gotlands, Bohusläns och Oskarshamns.

Härtill hafva under årets lopp kommit Hernösands och Kristinehamns

enskilda banker, hvaremot det af Gefleborgs enskilda bank innehafda

förskott före årets utgång återbetalts.

Sammanlagda beloppet af dessa förskott utgjorde vid 1881 års början

kronor 8,822,300 och vid årets slut 8,598,000 kronor.

Vermlands, Östergötlands, Örebro, Mälarprovinsernas, Stockholms, Hallands

och Helsinglands enskilda banker hafva under ifrågavarande år ej

anmält sig till erhållande af omförmäla slags förskott.

Hvad särskild! afbetalningslånen beträffar, finnes uti senaste revisionsberättelse

under § 24 samt i fullmäktiges till Utskottet afgifna berättelse

under § 25 redogörelse lemnad rörande fördelningen mellan de särskilda

riksbankskontoren och användandet vid hvardera af den för dylika lån

bestämda fond af högst 12 millioner kronor.

Till upplysning om beloppet af de medel, hvilka för lånerörelsen i

dess helhet varit under år 1881 till de särskilda riksbankskontoren anordnade,

har Utskottet ansett sig böra meddela följande uppgift.

De för nämnda rörelse anvisade medel utgjorde:

vid 1881 års början.

vid hufvudkontoret ................................... kr. 22,250,000

» afdelningskontoret i Göteborg......... » 9,500,000

» » i Malmö ...... ... » 6,200,000

» ji i Luleå.............. » 2,175,000

d » i Visby............... » 950,000

y> » i Östersund......... » 800,000

» x> i Vexiö...............

Summa kr. 41,875,000

vid 1881 års sint.

kr. 21,850,000.

9,000,000.

» 6,100,000.

» 2,050,000.

» 1,150,000.

» 1,500,000.

» 1,500,000.

kr. 43,150,00ff

Enligt de från afdelningskontoren till Utskottet inkomna berättelser

har deras behållna vinst nästlidna år utgjort:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

afdelningskontorets i Göteborg................................................ kr. 370,001: 37

» )> Malmö ................................................... » 254,428: 50

)) » Luleå...................................................... » 87,293: 60

» » Visby ................................................... » 35,615: 05

» » Östersund ........................................ » 40,624: 28

» » Vexiö under de tre månader af året

detta kontor var i verksamhet ... » 10,944: 93

tillsammans kr. 798,907: 73

Vinsten vid hufvudkontoret å upp- och utlåningsrörelsen har uppgått

till 748,288 kronor 46 öre, dock utan afdrag af de för samma rörelse

belöpande förvaltningsutgifter, livilka icke kunna från öfriga dylika utgifter

särskiljas.

Då emellertid i de uti bokslutet för nästlidna år upptagna vinstbeloppen

vid de särskilda kontoren icke ingår dessas vinst för hela året

1881, utan i enlighet med hvad förut varit brukligt endast för de tre

första qvartalen jemte vinstbeloppen för fjerde qvartalet af nästföregående

år, komma de särskilda kontoren att i 1881 års bokslut ingå med föl
-

jande vinstbelopp, nemligen:

hufvudkontoret med............................................. ki*. 630,205: 09

afdelningskontoret i Göteborg med.................. » 358,184: 06

» » Malmö med ..................... » 256,970: 20

» » Luleå med........................ » 91,909: 50

» » Visby med ..................... » 36,754: 03

» » Östersund med ............... » 27,007: 94

tillhopa kr. 1,401,030: 82.

Enligt numera verkstäldt bokslut för nästlidna år uppgår bankovinsten

till 3,261,722 kronor 52 öre. I sammandrag utvisar detsamma följande

Inkomster och vinster:

Upp- och utlåningsrörelsen................................. kr. 1,401,030: 82.

Ränta på in- och utländska obligationer ....................... » 930,909: 22.

» på lån mot inteckning i landt- och stadsfastigheter

(»upphörda lånegrenar»)........................... » 133,218: 47.

Saldo af upplupna oguldna räntor, jemfördt med detsamma

vid 1880 års slut.......................................... » 106,889: 03.

Vinst på utrikes vexelrörelsen............................................. » 653,872: 21.

Transport kr. 3,225,919: 75.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

9

Transport kr. 3,225,919: 75.

Vinst på konvertering af Riksgäldskontorets obligationer

af åren 1858 och 1860 i thaler preuss. kurant... » 197,911: 72.

Vinst på deltagandet i svenska statslånet af år 1880 » 97,373: 64.

Vinst på deltagandet i norska statslånet af år 1880... )> 8,918: 58.

Skilnad mellan bokföringsvärde och inlösningspris på

utlottade obligationer................................................... » 10,598: 68.

Skilnad mellan bokföringsvärde och inlösningspris på

försålda obligationer, nemligen:

a) Allmänna hypoteksbankens fyraprocent-obliga
o

tioner af år 1879 ..................kr. 189,660: 17.

b) Åtskilliga jernvägsaktiebolags

obligationer.............................. » 40,305: 25.

c) Rörstrands aktiebolags obliga
tioner.

................................ » 28,000: —.

d) Öfriga sålda obligationer............ » 14,803: 13. » 272,768: 55.

Öfriga inkomster.................................................................... » 27,311: 82.

kr. 3,840,802: 74.

Utgifter och förluster:

Förvaltningskostnad vid hufvudkontoret............................. kr. 472,338: 11.

Välgörenhetsbidrag .................................................................. » 16,861: 50.

Förlust på gammalt silfver ..........;........................................ » 34,133: 88.

D:o på kopparskiljemynt................................................... » 39,701: 23.

Öfriga utgifter............................................................................ » 16,045: 50.

kr. 579,080: 22.

Enligt hvad af fullmäktiges protokoll inhemta^ hafva, sedan, vid tryckning

af beslutade nya slags sedlar å 1,000 kronors-valören, anledningförekommit

det särskilda åtgärder borde vidtagas till förebyggande i möjligaste

måtto af sedlarnes efterbildning på fotografisk väg, fullmäktige

funnit skäl förordna, att den vidare tryckningen af dylika sedlar skulle

inställas och att de redan färdiga ej finge i rörelsen utsläppas; hvarjemte

dels uppdragits åt sakkunnig person att, efter undersökning af sedlarne,

afgifva förslag till de åtgärder och anstalter, som kunde finnas lämpliga

för omöjliggörande eller försvårande af efterapning på omförmälda sätt,

dels ock lemnats Riksbankens tryckeriföreståndare tillfälle att på utrikes

Bill. till Biksd. Prot. 1882. 6 Sami. 1 Afd. 3 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banho-TJtskottets Memorial N:o 2.

ort förskaffa sig upplysningar om derstädes vunnen erfarenhet i afseende

å medel till betryggande mot dylika efterapningar; och lära dessa undersökningar

och erforderliga förarbeten numera hafva framskridit så, att

före innevarande års utgång prof å nya slags sedlar äfven af ifrågavarande

valör torde kunna blifva faststäldt och tryckning af sådana vidtaga.

På grund af det i § 20 mom. 5 af senast utfärdade bankoreglemente

lemnade bemyndigande hafva fullmäktige medgifvit att, räknadt från och

med innevarande års början, anvisningar, som på Statskontorets folioräkning

vid Riksbankens lmfvudkontor utställas af länsstyrelserna i Stockholms

län och de sex län, i hvilkas residensstäder afdelningskontor af Riksbanken

äro förlagda, må inlösas: de af länsstyrelsen i Stockholm utfärdade i

Riksbankens hufvudkontor och de öfriga jemväl vid hufvudkontoret, om

de skulle der till inlösen företes, men i öfrigt hvarje länsstyrelses anvisningar

endast vid det afdelningskontor, som är i samma stad som länsstyrelsen

förlagdt; hvarjemte, i sammanhang härmed, fullmäktige på gjord

framställning förklarat, att beträffande inbetalningar af statsmedel till vederbörande

afdelningskontor för godtskrifvande å Statskontorets folioräkning

hinder från Riksbankens sida ej mötte.

Med omförmälande häraf har Utskottet ock, med afseende derå att

dylik förmedling genom Riksbanken af liqvider för statsverkets räkning

ej förut ifrågakomma^ funnit sig höra något närmare redogöra för de anordningar,

som i och för omförmälda slags in- och utbetalningar ansetts

böra vidtagas. I sådant hänseende har i hvad Riksbanken rörer bland

annat förordnats:

att i hvarje dess afdelningskontor skall, med bibehållande för vederbörande

länsstyrelse af förut egande folioräkning, uppläggas en särskild

räkning benämnd »Statskontorets folioräkning i Riksbankens hufvudkontor»,

till hvilken länsstyrelsen hade att dels vid tiden för de nya anordningarnes

trädande i kraft öfverföra behållningen å folioräkningen, dels tid efter

annan från samma folioräkning öfverflytta medel för att Statskontorets

folioräkning vid hufvudkontoret tillgodokomma, hvarförutan enskilde komme

att der för Statskontorets räkning insätta medel;

att de anvisningar å Statskontorets folioräkning i hufvudkontoret,

hvilka länsstyrelsen utfärdar och afdelningskontoret inlöser, skola krediteras

å nyssnämnda Statskontorets folioräkning i hufvudkontoret, samt de å

samma räkning insatta medel uteslutande användas, så långt de förslå, till

inlösen af ifrågavarande anvisningar;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

11

att länsstyrelserna skola ega att under hvarje kalendervecka utställa

anvisningar, de i Göteborg och Malmö för 200,000 kronor, de i öfriga

ifrågavarande län till belopp af 100,000 kronor;

att medel till nämnda belopp skulle, bokförda på räkning »förskott

för länsstyrelsernas anvisningar», hållas för lånerörelsen afskilda för att

endast till det angifna ändamålet vara till förfogande;

att, i den mån å statskontorsräkningen insatta medel icke lemna tillgång

till inlösen af länsstyrelsernas anvisningar, till nyssnämnda räkning

skall från för skottsräkningen öfverföras hvad till anvisningarnes inlösen

erfordras, och att när förskottsräkningens tillgångar minskas så att styrelsen

för afdelningskontoret får anledning befara att tillräckliga medel

ej finnas för möjligen förestående inlösningar af länsstyrelsens anvisningar,

kontorsstyrelsen hade att från hufvudkontoret begära ytterligare förskott;

att om länsstyrelse finner sig behöfva under en kalendervecka utställa

anvisningar för tillsammans högre belopp än i Göteborg och Malmö

200,000 kronor och på öfriga ställen 100,000 ki’onor, den har att sådant

för afdelningskontorets styrelse tillkännagifva så lång tid före den ifrågavarande

kalenderveckans början, som bestämmes genom en emellan länsstyrelsen

och styrelsen för afdelningskontoret träffad öfverenskommelse,

som af fullmäktige godkännes;

att, när af de rapporter och uppgifter angående ifrågavarande rörelse,

som afdelningskontoren hade att afgifva, framginge att derstädes af länsstyrelsen

insatta medel icke motsvarat de inlösta anvisningarne, utan någon

del af förskottsmedlen vid kontoret måst för omförmälda inlösen användas,

sådant belopp efter vederbörlig granskning och sedan detsamma

befunnits rigtigt bokföres å den vid hufvudkontoret förda förskottsräkningen;
att

i hufvudkontorets folioräkningsbok Statskontorets folioräkning skall

föras med särskilda kolumner för Stockholm och för hvarje afdelningskontor

för bokföring af insättningar och uttag, öfver hvilken räkning i

sin helhet sammandrag efter hvarje veckoafslutning bör uppgöras; samt

att första helgfria dag i hvarje vecka skall i hufvudkontoret tillhandahållas

Statskontorets ombud dels en uppgift till län, nummer och

belopp å de anvisningar, som under nästföregående vecka blifvit, såsom

i afdelningskontor inlösta, Statskontoret i hufvudkontorets räkning påförda,

dels ock uppgift å det belopp, hvartill vid nästföregående veckoafslutning

samma räkning uppgått.

Derjemte har för den händelse öfverassignering å Statskonfimets hos

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

Riksbanken egande räkning till äfventyrs skulle förekomma, Riksbanken

förbehållits rätt att, derest icke senast inom sju dagar efter Statskontoret

meddelad underrättelse om öfverassigneringen räkningen vore fyld och,

så framt ej, efter uppgjord beräkning, skyndsamt för de medel, Riksbanken

sålunda kunde hafva förskotterat, till densamma erlades dess för tiden

gällande lägsta utlåningsränta, då kunna genom föreskrift till afdelningskontoren

utan vidare omgång upphäfva hela ifrågavarande anordning för

medels utbetalande, i följd hvaraf vederbörande hade att noga tillse om

öfverassignering egde ruin, och i sådant fall skyndsamt derom göra anmälan.

Såsom i senaste revisionsberättelse angående Riksbanken under § 50

förmärs, hafva de för granskning utaf afdelningskontorets i Göteborg

räkenskaper och förvaltning för år 1880 utsedde revisorer dels såsom

origtigt anmärkt, det kontorsstyrelsen fordrade att vederhäftighetsbevis,

för att afseende vid dem skall fästas, skola innehålla ovilkorlig försäkran

att lånesökande och löftesmän äro för samtliga sina till Riksbanken ingångna

förbindelser fullt vederhäftiga, dels ock att revisorerne hemstält

om åläggande för kontorsstyrelsen att tillhandahålla revisorerne de s. k.

anmälningssedlarne jemväl till diskonterings-, låne- och kreditivansökningar,

som varda af styrelsen afskinna, och icke blott, såsom hittills egt rum,

till de ansökningar af nyssberörda art, som af styrelsen bifallas, hvarjemte

upplysning i nämnda paragraf meddelats, att fullmäktige ålagt

kontorsstyrelsen att hädanefter förvara nu ifrågavarande anmälningssedlar,

intilldess revision af förvaltningen för den tid anmälningssedlarne omfatta

försiggått, så att revisorerne kunde, om så önskades, af dem taga del.

Utskottet, som vid nyssnämnda förhållande funnit någon åtgärd å

dess sida i sist berörda hänseende icke påkallas, har, med afseende derå

att kontorsstyrelsen i Göteborg icke yttrat sig öfver anmärkningen rörande

styrelsens förfarande vid pröfning af vederhäftighetsbevis, anmodat fullmäktige

att öfver denna anmärkning införskaffa kontorsstyrelsens förklaring

och derjemte eget utlåtande afgifva; kommande Utskottet att efter

erhållen del af berörda förklaring och utlåtande taga detta ärende i vidare

öfvervägande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko- Utskottets Memorial N:o 2. 13

Vid sistförflutna riksdag beviljades fullmäktige i Riksbanken ansvarsfrihet

för förvaltningen af Riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor

under år 1879 äfvensom för de beslut och åtgärder, hvilka finnas upptagna

i fullmäktiges protokoll från den 15 Januari 1880 till och med

samma dag innevarande år. De nästlidna år härstädes församlade revisorer,

hvilka granskat Riksbankens räkenskaper för år 1880, hafva i sin

berättelse anmält, att emot Riksbankens förvaltning under den tid granskningen

omfattat icke förekommit något att erinra, och de till granskning

af afdelningskontorens räkenskaper för samma år af Riksdagen utsedde

revisorer hafva uti sina berättelser tillstyrkt ansvarsfrihet för dessa kontors

styrelser. Med anledning häraf, och då Banko-Utskottet vid den nu

fulländade undersökningen funnit fullmäktige hafva med omsorg och nit

fullgjort det dem anförtrodda uppdrag, hemställer Utskottet:

att ansvarsfrihet må beviljas fullmäktige i Riksbanken

för förvaltningen af denna inrättnings så väl

hufvud- som afdelningskontor under år 1880, äfvensom

för de beslut och åtgärder, hvilka finnas omförmälda

i fullmäktiges protokoll från den 15 Januari

1881 till samma dag innevarande år.

Stockholm den 20 Februari 1882.

På Utskottets vägnar:

J. J. EKMAN.

Reservation:

af Herr Gummlvus: »I berättelse till Herrar Bankofullmäktige om verkstad

granskning af ett Riksbankens afdelningskontor yttrade inspekterande

Bankofullmäktigen den 30 sistlidne September bland annat följande:

Bih. till Riksd. Vrot. 1882. 6 Sami. 1 Afd. 3 Häft.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banko-Utskottets Memorial N:o 2.

»Styrelsen, som visat sig angelägen om att sprida Riksbankens sedlar

inom provinsen, förklarade, att de härutinnan motverkades af Länsstyrelsen,

som alltid säljer sina postremissvexlar i en enskild banks kontor,

genom hvilket förfarande Länsstyrelsen i högst betydlig grad bidroge till

spridande af den enskilda bankens sedlar — ett förfarande, som jag, då

Styrelsen uttalade sin önskan derom, ansett mig böra omförmäla.»

Detta uttalande blef, jemte åtskilligt annat, vid första läsningen af

Fullmäktiges protokoll med tillhörande handlingar hos Banko-Utskottet

antecknadt; men vid en senare läsning beslöts med en rösts öfvervigt, att

detta ärende skulle utgå från föredragningslistan.

Emellertid synes det just i denna tid, då frågan om ytterligare afdelningskontor

från Riksbanken med makt träder fram, vara all anledning

göra sig i möjligaste måtto reda för de förhållanden — i vissa fall måhända

missförhållanden — under hvilka redan befintliga kontor arbeta;

och ur denna synpunkt torde jemväl denna omständighet, som en afdelningsstyrelse

ansett sig manad att för den inspekterande och denne för

Herrar Bankofullmäktige officielt anmäla, icke böra af Banko-Utskottet

undertryckas, och detta desto mindre, om möjligen det påpekade förhållandet

har någon motsvarighet annorstädes.»

Stockholm, tryckt i Central-Tryckeriet, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.