Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7

1882-03-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1882:7, Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.

1

N.:o 7.

Ank. till Eiksd. Kansli den 13 Mars 1882, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ett årligt understöd

åt förre tryckaren i Riksbankens sedeltryckeri F. A.

Frölund.

v Hos Riksdagens Andra Kammare har Herr A. Hedin i afgifven

och till Banko-Utskottet hänvisad motion, N:o 58, föreslagit »att åt förre

tryckaren vid Riksbankens sedeltryckeri Frans August Frölund Riksdagen

måtte bevilja under hans återstående lifstid ett årligt understöd af 600

kronor att utgå af Riksbankens medel»; hvarförutom bemälde Frölund

till Utskottet ingifvit eu ansökning i enahanda syfte.

I motionen är vordet anfördt:

dels att, sedan eu böneskrift af Frölund om understöd från Riksbanken

blifvit till nästlidna års Banko-Utskott inlemnad samt fullmäktige

i Riksbanken uti afgifvet yttrande förklarat sig icke kunna förorda

bifall till densamma, Banko-Utskottet, vid det förhållande att sökanden

ej varit på ordinarie stat i Riksbankens tjenst anstäld och motion i ämnet

ej blifvit väckt samt frågan ej kunde anses tillhöra de ärenden, hvarom

Utskottet egde att omedelbart hos Riksdagen göra framställning, funnit

den då gjorda ansökningen icke böra till någon Utskottets vidare åtgärd

föranleda;

dels. ock att, om äfven det faktum qvarstode, att Frölund ej varit

på ordinarie stat i Riksbankens tjenst anstäld, dock å andra sidan qvarstode

det obestridliga förhållande, att han i nära 34 år med goda vitsord

åt Riksbanken egnat sin verksamhetsförmåga; att han numera vid

ålderdomens gräns, med förslitna kroppskrafter och, enligt läkarebetyg,

behäftad med åderbråck å högra underbenet i förening med bensår samt

allmän. nervsvaghet och förminska^, synförmåga, ej vore i stånd att lifnära

sig sjelf och två hemmavarande oförsörjda barn; att de tryckeriföreståndare,

under hvilka han tjenat, äro döde samt att då lian, lemnad åt

Bill. till Biksä. Prof. 1882. 6 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.

sig sjelf, icke hade någon annan tillflykt än försörjningshuset, men det

vore för rättskänslan sårande, att det ärliga kroppsarbetet ej skulle ega

annan utsigt för de sista lefnadsåren, motionären af denna anledning

och då det vore Riksbanken, som Frölunds arbete kommit till godo, funnit

sig manad att blifva sökandens målsman genom att hos Riksdagen

göra ofvan omförmälda hemställan.

Vid den af Frölund hos Utskottet gjorda förberörda ansökning

om understöd finnas fogade:

1) prestbetyg att Frölund är född den 17 Februari 1833, således

49 år gammal, och att han, numera enkling, i lifvet eger fyra barn;

2) läkarebetyg af innehåll att Frölund lider af åderbråck i högra

underbenet i förening med bensår samt allmän nervsvaghet och förminskad

synförmåga samt härigenom är urståndsatt att på ett tillfredsställande

sätt sköta sitt yrke;

3) intyg af förutvarande föreståndare för Riksbankens sedeltryckeri,

utvisande att Frölund, hvars anställning vid tryckeriet i början af nästlidna

år upphörde, alltsedan April månad 1847 varit vid sedeltryckeriet

anstäld och under denna tid med »flit och ordning», »skicklighet och noggrannhet»

fullgjort sina åligganden samt iakttagit ett hedrande uppförande;

och

4) intyg af föreståndaren för Centraltryckeriet här i hufvudstaden,

enligt hvilket han från den 28 Maj till den 29 Juli 1881 haft anställning

derstädes såsom maskintryckare med vitsord om punktlighet och

flit, men, såsom lidande af sjuklighet och klen synförmåga, ej kunnat

nöjaktigt uppfylla sitt åliggande.

Derjemte har Frölund till stöd för ansökningen bland annat åberopat,

ätt under den tid han tjenstgjort i Riksbankens tryckeri vid två särskilda

tillfällen tryckaresysslor med lön på Riksbankens stat varit till

återbesättande ledige, nemligen förste sedeltryckarebefattningen år 1852

och en andre sedeltryckarebefattning år 1857, af hvilka, enligt sökandens

förmenande, endera borde hafva honom tilldelats, ehuru så icke

skett, enär till den förra befattningen antogs en son af då varande tryckeriföreståndaren,

och till den senare befattningen en af samme föreståndare

några år derförut vid tryckeriet, dock ej såsom tryckare antagen

urmakarelärling.

I frågan hörde, hafva fullmäktige till en början i anledning af

härofvan senast berörda förhållanden meddelat, att från 1845 till slutet

af år 1863 funnos å Riksbankens stat upptagne en förste sedeltryckare

och två andre sedeltryckare, hvilkas aflöning senast utgjorde, förste sedeltryckarens

800 Ridrock de två öfrige tryckarnes 300R:dr hvardera, att dessa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande X:o 7.

3

befattningar tillsattes af dåvarande understyrelsen, samt att i afseende å

tillsättningen af lediga tryckareplatserna vid de af Frölund omförmälda

tillfällen fullmäktige icke kunde meddela annat yttrande än att hänvisa

till de upplysningar, som innefattades i understyrelsens protokoll för

den 20 December 1854, den 27 Januari 1855 och den 23 Maj 1857.

Berörda protokoll utvisa, att den 20 December 1854 dåvarande

tryckeriföreståndaren, professoren J. Bagge, inför understyrelsen företrädde

och anhöll att urmakaregesällen L. Lundmark, hvilken två år

förut på professor Bagges hemställan tills vidare antagits till förste

sedeltryckare, måtte från befattningen entledigas samt studeranden P.

Bagge, professorns son, varda förordnad att från nästpåföljda 1855 års

början tills vidare bestrida förste sedeltryckarebefattningen, hvilket ock

af understyrelsen bifölls; att redan den 27 Januari sistnämnda år, uppå

hemställan af professor Bagge, förordnandet för sonen af understyrelsen

förändrades till konstitutorial å tjensten; samt att den 23 Maj 1857,

efter anmälan hos understyrelsen att en andre sedeltryckarebefattning

i följd af innehafvarens död blifvit till återbesättande ledig, konstitutorial

å denna plats enligt professor Bagges förslag af understyrelsen

utfärdades för urmakaregesällen G. A. Edling.

Efter hvad Utskottet inhemtat, blef förste sedeltryckaren Bagge

sedermera antagen till tryckeriföreståndare och afled år 1872, efterlemnande

enka, som i Bankostatens enke- och pupillkassa åtnjuter pension.

Andre sedeltryckaren Edling, hvilken år 1853 och således flera år senare

än Frölund vid sedeltryckeriet anstäldes, blef, efter det hans befattning

vid 1862—1863 årens riksdag indragits, förflyttad på Riksbankens

indragningsstat, hvarifrån han fortfarande uppbär 300 kronor ärligen.

I sjelfva saken hafva fullmäktige, med erkännande af hvarje god

husbondes skyldighet att vårda sig om deras ålderdom, hvilka i bankens

tjenst användt all sin verksamhet eller väsentlig del deraf och

såmedelst efter godkända grunder förvärfvat rättmätiga anspråk på

bankens bistånd, likväl afstyrkt såväl motionen som ansökningen, hufvudsakligen

af skäl att Frölund icke haft ordinarie tjenst hos Riksbanken,

utan endast varit lönad arbetare hos föreståndare för Riksbankens

sedeltryckeri och sålunda icke egde rättmätig grund att mot Riksbanken

rigta de anspråk, hvilka möjligen kunde med fog ställas mot hans

forna husbönder eller deras rättsinnehafvare, samt då det i öfrigt läge

utom en banks ändamål att genom omedelbart understöd till nödstälde

hindra nöd och elände.

De af fullmäktige sålunda anförda skälen finner Utskottet till

fullo ådagalägga, att någon som helst rätt för Frölund till erhållande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.

af understöd från Riksbanken icke förefinnes. Men det är ej heller på

några, rättsanspråk vare sig motionen eller ansökningen blifvit stödda

utan synas desamma endast åsyfta att framhålla Frölunds behof af

hjelp och de bevekande omständigheter, som mana dertill, att denna

hjelp må lemnas af Riksbankens principal, Riksdagen, att utgå af

Riksbankens medel. Och från sådan synpunkt betraktad, finnes, enligt

Utskottets uppfattning, fog såväl derför att framställning i ämnet blifvit

gjord som ock derför, att den må vinna afseende. Det bör nemlio-en

synes Utskottet, icke lemnas obeakta dt att vid den tid, då Frölund^antogs

till tryckarebiträde i Riksbankens sedeltryckeri, funnos å Riksbanks

stat upptagne tre särskilda tryckarebefattningar och att detta förhållande

först upphörde efter det Frölund omkring sexton år varit i

sedeltryckeriet anstäld, ehuru på grund af förhållanden, som finnas

här ofvan antydda, lian icke lyckades under denna tid erhålla ordinarie

anställning på Riksbankens stat; att Frölund, detta oaktadt, äfven sedermera

anda till början af nästlidna år likasom derförut, enligt såväl professor

Bagges som senare tryckeriföreståndares intyg, med flit, skicklighet

och noggrannhet skött tryckarebefattning vid sedeltryckeriet; att

samthge desse hans husbönder numera äro döde; att han befinner sig i

nödstäld belägenhet och att hans verksamhetsförmåga i följd af sjukdom

och inträdande ålderdom numera så aftagit, att han icke vidare

kan genom arbete skaffa sig och de sina lifsuppehälle.* Dessa omständigheter

synas Utskottet tala kraftigt nog derför, att Riksdagen icke

ma lemna en hjelpbehöfvande, utarbetad och sjuklig man, hvilken under

en tidrymd af trettiofyra år egnat en trägen och väl vitsordad verksamhet

åt en med Riksbanken förenad anstalt utan understöd för hans återstående

dagar. Med afseende härå och då liknande fall med detta säkerligen

icke äio att befara i sådan omfattning, att på grund deraf skål

kunde vara för handen att icke träda utom de rättsliga skyldigheternas

glans, hav Utskottet funnit sig kunna och böra hos Riksdagen hemställa,

att förre tryckaren i Riksbankens sedeltryckeri

F A. Frölund må af Riksbankens medel tilldelas ett

ärligt understöd af 400 kronor att från och med innevarande

år med 100 kronor i hvarje qvartal till honom

utbetalas.

Stockholm den 10 Mars 1882.

På Utskottets vägnar:

J. J. Ekman.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag. 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.