Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7
1882-03-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1882:7, Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7
Dokumentets text
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
1
N.:o 7.
Ank. till Eiksd. Kansli den 13 Mars 1882, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ett årligt understöd
åt förre tryckaren i Riksbankens sedeltryckeri F. A.
Frölund.
v Hos Riksdagens Andra Kammare har Herr A. Hedin i afgifven
och till Banko-Utskottet hänvisad motion, N:o 58, föreslagit »att åt förre
tryckaren vid Riksbankens sedeltryckeri Frans August Frölund Riksdagen
måtte bevilja under hans återstående lifstid ett årligt understöd af 600
kronor att utgå af Riksbankens medel»; hvarförutom bemälde Frölund
till Utskottet ingifvit eu ansökning i enahanda syfte.
I motionen är vordet anfördt:
dels att, sedan eu böneskrift af Frölund om understöd från Riksbanken
blifvit till nästlidna års Banko-Utskott inlemnad samt fullmäktige
i Riksbanken uti afgifvet yttrande förklarat sig icke kunna förorda
bifall till densamma, Banko-Utskottet, vid det förhållande att sökanden
ej varit på ordinarie stat i Riksbankens tjenst anstäld och motion i ämnet
ej blifvit väckt samt frågan ej kunde anses tillhöra de ärenden, hvarom
Utskottet egde att omedelbart hos Riksdagen göra framställning, funnit
den då gjorda ansökningen icke böra till någon Utskottets vidare åtgärd
föranleda;
dels. ock att, om äfven det faktum qvarstode, att Frölund ej varit
på ordinarie stat i Riksbankens tjenst anstäld, dock å andra sidan qvarstode
det obestridliga förhållande, att han i nära 34 år med goda vitsord
åt Riksbanken egnat sin verksamhetsförmåga; att han numera vid
ålderdomens gräns, med förslitna kroppskrafter och, enligt läkarebetyg,
behäftad med åderbråck å högra underbenet i förening med bensår samt
allmän. nervsvaghet och förminska^, synförmåga, ej vore i stånd att lifnära
sig sjelf och två hemmavarande oförsörjda barn; att de tryckeriföreståndare,
under hvilka han tjenat, äro döde samt att då lian, lemnad åt
Bill. till Biksä. Prof. 1882. 6 Sami. 1 Afd. 6 Höft.
2
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
sig sjelf, icke hade någon annan tillflykt än försörjningshuset, men det
vore för rättskänslan sårande, att det ärliga kroppsarbetet ej skulle ega
annan utsigt för de sista lefnadsåren, motionären af denna anledning
och då det vore Riksbanken, som Frölunds arbete kommit till godo, funnit
sig manad att blifva sökandens målsman genom att hos Riksdagen
göra ofvan omförmälda hemställan.
Vid den af Frölund hos Utskottet gjorda förberörda ansökning
om understöd finnas fogade:
1) prestbetyg att Frölund är född den 17 Februari 1833, således
49 år gammal, och att han, numera enkling, i lifvet eger fyra barn;
2) läkarebetyg af innehåll att Frölund lider af åderbråck i högra
underbenet i förening med bensår samt allmän nervsvaghet och förminskad
synförmåga samt härigenom är urståndsatt att på ett tillfredsställande
sätt sköta sitt yrke;
3) intyg af förutvarande föreståndare för Riksbankens sedeltryckeri,
utvisande att Frölund, hvars anställning vid tryckeriet i början af nästlidna
år upphörde, alltsedan April månad 1847 varit vid sedeltryckeriet
anstäld och under denna tid med »flit och ordning», »skicklighet och noggrannhet»
fullgjort sina åligganden samt iakttagit ett hedrande uppförande;
och
4) intyg af föreståndaren för Centraltryckeriet här i hufvudstaden,
enligt hvilket han från den 28 Maj till den 29 Juli 1881 haft anställning
derstädes såsom maskintryckare med vitsord om punktlighet och
flit, men, såsom lidande af sjuklighet och klen synförmåga, ej kunnat
nöjaktigt uppfylla sitt åliggande.
Derjemte har Frölund till stöd för ansökningen bland annat åberopat,
ätt under den tid han tjenstgjort i Riksbankens tryckeri vid två särskilda
tillfällen tryckaresysslor med lön på Riksbankens stat varit till
återbesättande ledige, nemligen förste sedeltryckarebefattningen år 1852
och en andre sedeltryckarebefattning år 1857, af hvilka, enligt sökandens
förmenande, endera borde hafva honom tilldelats, ehuru så icke
skett, enär till den förra befattningen antogs en son af då varande tryckeriföreståndaren,
och till den senare befattningen en af samme föreståndare
några år derförut vid tryckeriet, dock ej såsom tryckare antagen
urmakarelärling.
I frågan hörde, hafva fullmäktige till en början i anledning af
härofvan senast berörda förhållanden meddelat, att från 1845 till slutet
af år 1863 funnos å Riksbankens stat upptagne en förste sedeltryckare
och två andre sedeltryckare, hvilkas aflöning senast utgjorde, förste sedeltryckarens
800 Ridrock de två öfrige tryckarnes 300R:dr hvardera, att dessa
Banko-Utskottets Utlåtande X:o 7.
3
befattningar tillsattes af dåvarande understyrelsen, samt att i afseende å
tillsättningen af lediga tryckareplatserna vid de af Frölund omförmälda
tillfällen fullmäktige icke kunde meddela annat yttrande än att hänvisa
till de upplysningar, som innefattades i understyrelsens protokoll för
den 20 December 1854, den 27 Januari 1855 och den 23 Maj 1857.
Berörda protokoll utvisa, att den 20 December 1854 dåvarande
tryckeriföreståndaren, professoren J. Bagge, inför understyrelsen företrädde
och anhöll att urmakaregesällen L. Lundmark, hvilken två år
förut på professor Bagges hemställan tills vidare antagits till förste
sedeltryckare, måtte från befattningen entledigas samt studeranden P.
Bagge, professorns son, varda förordnad att från nästpåföljda 1855 års
början tills vidare bestrida förste sedeltryckarebefattningen, hvilket ock
af understyrelsen bifölls; att redan den 27 Januari sistnämnda år, uppå
hemställan af professor Bagge, förordnandet för sonen af understyrelsen
förändrades till konstitutorial å tjensten; samt att den 23 Maj 1857,
efter anmälan hos understyrelsen att en andre sedeltryckarebefattning
i följd af innehafvarens död blifvit till återbesättande ledig, konstitutorial
å denna plats enligt professor Bagges förslag af understyrelsen
utfärdades för urmakaregesällen G. A. Edling.
Efter hvad Utskottet inhemtat, blef förste sedeltryckaren Bagge
sedermera antagen till tryckeriföreståndare och afled år 1872, efterlemnande
enka, som i Bankostatens enke- och pupillkassa åtnjuter pension.
Andre sedeltryckaren Edling, hvilken år 1853 och således flera år senare
än Frölund vid sedeltryckeriet anstäldes, blef, efter det hans befattning
vid 1862—1863 årens riksdag indragits, förflyttad på Riksbankens
indragningsstat, hvarifrån han fortfarande uppbär 300 kronor ärligen.
I sjelfva saken hafva fullmäktige, med erkännande af hvarje god
husbondes skyldighet att vårda sig om deras ålderdom, hvilka i bankens
tjenst användt all sin verksamhet eller väsentlig del deraf och
såmedelst efter godkända grunder förvärfvat rättmätiga anspråk på
bankens bistånd, likväl afstyrkt såväl motionen som ansökningen, hufvudsakligen
af skäl att Frölund icke haft ordinarie tjenst hos Riksbanken,
utan endast varit lönad arbetare hos föreståndare för Riksbankens
sedeltryckeri och sålunda icke egde rättmätig grund att mot Riksbanken
rigta de anspråk, hvilka möjligen kunde med fog ställas mot hans
forna husbönder eller deras rättsinnehafvare, samt då det i öfrigt läge
utom en banks ändamål att genom omedelbart understöd till nödstälde
hindra nöd och elände.
De af fullmäktige sålunda anförda skälen finner Utskottet till
fullo ådagalägga, att någon som helst rätt för Frölund till erhållande
4
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 7.
af understöd från Riksbanken icke förefinnes. Men det är ej heller på
några, rättsanspråk vare sig motionen eller ansökningen blifvit stödda
utan synas desamma endast åsyfta att framhålla Frölunds behof af
hjelp och de bevekande omständigheter, som mana dertill, att denna
hjelp må lemnas af Riksbankens principal, Riksdagen, att utgå af
Riksbankens medel. Och från sådan synpunkt betraktad, finnes, enligt
Utskottets uppfattning, fog såväl derför att framställning i ämnet blifvit
gjord som ock derför, att den må vinna afseende. Det bör nemlio-en
synes Utskottet, icke lemnas obeakta dt att vid den tid, då Frölund^antogs
till tryckarebiträde i Riksbankens sedeltryckeri, funnos å Riksbanks
stat upptagne tre särskilda tryckarebefattningar och att detta förhållande
först upphörde efter det Frölund omkring sexton år varit i
sedeltryckeriet anstäld, ehuru på grund af förhållanden, som finnas
här ofvan antydda, lian icke lyckades under denna tid erhålla ordinarie
anställning på Riksbankens stat; att Frölund, detta oaktadt, äfven sedermera
anda till början af nästlidna år likasom derförut, enligt såväl professor
Bagges som senare tryckeriföreståndares intyg, med flit, skicklighet
och noggrannhet skött tryckarebefattning vid sedeltryckeriet; att
samthge desse hans husbönder numera äro döde; att han befinner sig i
nödstäld belägenhet och att hans verksamhetsförmåga i följd af sjukdom
och inträdande ålderdom numera så aftagit, att han icke vidare
kan genom arbete skaffa sig och de sina lifsuppehälle.* Dessa omständigheter
synas Utskottet tala kraftigt nog derför, att Riksdagen icke
ma lemna en hjelpbehöfvande, utarbetad och sjuklig man, hvilken under
en tidrymd af trettiofyra år egnat en trägen och väl vitsordad verksamhet
åt en med Riksbanken förenad anstalt utan understöd för hans återstående
dagar. Med afseende härå och då liknande fall med detta säkerligen
icke äio att befara i sådan omfattning, att på grund deraf skål
kunde vara för handen att icke träda utom de rättsliga skyldigheternas
glans, hav Utskottet funnit sig kunna och böra hos Riksdagen hemställa,
att förre tryckaren i Riksbankens sedeltryckeri
F A. Frölund må af Riksbankens medel tilldelas ett
ärligt understöd af 400 kronor att från och med innevarande
år med 100 kronor i hvarje qvartal till honom
utbetalas.
Stockholm den 10 Mars 1882.
På Utskottets vägnar:
J. J. Ekman.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag. 1882.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.