Skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om en författnings utfärdande, som, i likhet med hvad i Danmark eger rum, föreskrefve obligatorisk veterinärbesigtning af all för export afsedd boskap; varande i motionen intaget ett förslag till författning, som i svensk öfversättning återgifver de i Danmark gällande föreskrifter i ämnet, till hvilket förslag Utskottet får hänvisa.
1882-04-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 1TU 1882:4, Skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om en författnings utfärdande, som, i likhet med hvad i Danmark eger rum, föreskrefve obligatorisk veterinärbesigtning af all för export afsedd boskap; varande i motionen intaget ett förslag till författning, som i svensk öfversättning återgifver de i Danmark gällande föreskrifter i ämnet, till hvilket förslag Utskottet får hänvisa.
Dokumentets text
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Riksd. Kansli den 1 April 1882, kl. 12 midd.
Första Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande JSf:o 2, i
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t
för åstadkommande af obligatorisk veterinärundersökning
för all boskap, som ur riket föres.
Uti en inom Första Kammaren väckt och till Utskottet hänvisad
motion (N:o 38) har Friherre C. FL. Ceder ström fäst uppmärksamheten
på, huru den rättighet Sverige tillsammans med ett fåtal andra länder
eger att till Storbritannien utföra lefvande boskap vore af den största
betydelse såväl för landets jordbrukare i första hand som för landtbrukets
utveckling i en sund rigtning; och har motionären, dels för att
betrygga denna rättighet, dels för att, om möjligt, få det i Danmark
utfärdade förbudet mot införsel af svensk boskap upphäfdt, föreslagit
att Riksdagen skulle i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om en författnings
utfärdande, som, i likhet med hvad i Danmark eger rum, föreskrefve
obligatorisk veterinärbesigtning af all för export afsedd boskap;
varande i motionen intaget ett förslag till författning, som i
svensk öfversättning återgifver de i Danmark gällande föreskrifter i
ämnet, till hvilket förslag Utskottet får hänvisa.
Utskottet ^ar\ pröfningen af denna motion, ansett sig först
höra återkalla i minnet, hurusom storbritanniska regeringen ansåg sig
höra genom en särskild lag »The contagious Diseases (Animals) Act of
1878» stadga: »att all främmande boskap, som efter den 1 Januari 1879
till Storbritannien infördes, vore underkastad nedslagtning i ankomstBih.
till Riksd. Prot. 1882. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Höft.
2
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
hamnen, såframt ej särskilt undantag från detta åliggande blifvit det
land beviljadt, från hvilket boskapen anlända»
På samma gång innehållet af denna Act delgafs Sverige, meddelas
äfven att de regeringar, som önskade utverka ett dylikt undantag för
boskap från deras hemland, borde derom göra framställning före den 1
November 1878, beledsagade af uppgifter: l:o om inom landet gällande
lagar och förordningar rörande införsel af kreatur samt 2:o om de åtgärder,
som voro inom landet anbefalda till förhindrande af smittosamma
kreaturssjukdomars spridande.
Kongl. Maj:ts beskickning i London framhöll derjemte såsom synnerligen
önskvärdt, att derutöfver liknande föreskrifter måtte i Sverige
införas, som redan voro i Danmark gällande rörande obligatorisk besigtning
genom veterinärläkare af alla kreatur, innan deras exporterande
till Storbritannien tillätes.
De författningar, som, på grund häraf, delgåfvos storbritanniska
regeringen, voro Kongl. kungörelsen den 30 Maj 1873 angående försigtighetsmått
mot införande i riket af smittosamma husdjurssjukdomar,
Kongl. förordningen den 19 April och 21 Maj 1875 angående hvad
iakttagas bör till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar
bland husdjuren och Kongl. Sundhetskollegii kungörelse den 13
Mars 1876, hvarjemte föreskrefs, att de angående sundhetstillståndet
bland husdjuren inom riket periodiskt utkommande berättelser, som
kunde finnas för ändamålet erforderliga, skulle delgifvas storbritanniska
regeringen.
Sedan Utskottet sålunda redogjort för de åtgärder, som från svensk
sida vidtagits med anledning af nyssberörda i Storbritannien utfärdade
lag, anser Utskottet sig böra omnämna, att flere framställningar i den
nu väckta motionens syfte tid efter annan blifvit bos Kongl. Maj:t gjorda.
Redan den 13 Juni 1878 framhölls af styrelsen för sydsvenska ångbåtsaktiebolaget
och den 25 Juni 1879 af Kristianstads läns hushållningssällskap,
huru nödvändigt det vore för Sverige att, i likhet med
hvad i Danmark och Tyskland egde rum, genom obligatorisk veterinärbesigtning
af all för export afsedd boskap trygga för sig den rätt till
export på Storbritannien af lefvande boskap, som blott beviljats 4 länder
utom Sverige, och hvilken förmån vore af en synnerligen stor betydelse
för en af landets största näringsgrenar.
Vid 1880 års riksdag återkom samma fråga i form af en inom
Första Kammaren under N:o 26 väckt motion, hvilken dock hufvudsakligen
afsåg att genom skärpta bestämmelser vid importen af kreatur
bereda stadga åt vår export. Det var dock först sedan Danmark i Mars
3
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o å.
1881 vidtagit den åtgärden att förbjuda svensk boskaps införande till
Danmark och de derefter af danska veterinärer gjorda påståenden att
svensk boskap ingalunda vore fri från sjukdomar till och med af sådan
beskaffenhet som den elakartade lungsjukan tidt och ofta upprepats,
som allvarsamma farhågor för vår export på England mer och mer
högljudt började uttalas. Sålunda väcktes 1881 inom Andra Kammaren
en motion, N:o 139, i samma rigtning som den nu af Utskottet behandlade.
Såväl i motionen som vid dess behandling i Utskottet och Kammaren
framhöllos de stora vådor för vår export på Storbritannien, som nu senast
uppstått till följd af den åtgärd, vårt grannland ansett sig böra
vidtaga att alldeles förbjuda införsel af svensk boskap, en åtgärd, som
icke ifrågakommer utan mot af kreaturssjukdomar smittade länder, och
att enda sättet att undgå de vådliga verkningarne häraf vore att genom
obligatorisk veterinärbesigtning af all boskap, som utfördes, undanrödja
hvarje skymt till misstanke, det icke den svenska boskapen vore fullt
frisk. Emellertid ansåg Kammaren, sedan Statsrådet och Chefen för
Civildepartementet förklarat dels att han vore betänkt föreslå Kongl.
Maj:t vidtagandet af strängare åtgärder för vinnande af det önskvärda
målet, dels att en konferens just då var samlad i Köpenhamn för att
bland annat föreslå de åtgärder, hvilka inom de båda länderna borde
vidtagas för att förekomma sjukdomens spridande och återuppträdande,
motionen icke till någon Riksdagens åtgärd böra föranleda.
Det dröjde likväl icke längre än till den 18 Maj 1881, förrän såväl
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län som Malmöhus läns
hushållningssällskap till Kongl. Maj:t inkom med en framställning i
samma rigtning, hvilken framställning sedermera den 26 November 1881
förnyades af Malmöhus läns hushållningssällskap, då biträdt, så vidt
till Utskottets kunskap kommit, af hushållningssällskapen i Kronobergs,
Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län.
Utskottet har ansett sig, så fullständigt som här skett, böra redogöra
för hvad som i öfverensstämmelse med den nu väckta motionen
blifvit från flere delar af landet framhållet såsom synnerligen maktpåliggande,
och kan icke dölja för sig att anledningar förefinnas till den
farhåga för vår export af lefvande kreatur, som så allmänt uttalats.
Det är obestridligt att, fastän vårt land icke af andra länder än
Danmark i närvarande stund anses smittadt af någon elakartad kreaturssjukdom,
den faran ligger oss ganska nära, att vid ett eller annat
fall af större eller mindre sjukdomssymptom bland den exporterade
boskapen vår export på Storbritannien äfven kan äfventyras, synnerligast
som man redan nu, vid det allmänt kända förhållandet att icke hos
4
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
oss, likasom i Danmark, obligatorisk veterinärbesigtning är föreskrifven,
betraktar de svenska kreaturen som misstänkta för sjukdomar af hvarjehanda
slag, i följd hvaraf de vida strängare behandlas än danska djur,
ett förhållande, som ofta vållar icke obetydliga förluster för den svenska
kreatursexportören.
Hvad kreatursexporten till Danmark särskildt angår, är det Utskottet
icke obekant, att de danska veterinärerne i allmänhet hysa en
bestämd öfvertygelse om det berättigade i det nu i Danmark gällande
importförbudet för svensk boskap, men att å andra sidan icke få bland
veterinärerne sjelfva och en betydlig del af de danska kreaturshandlarne
starkt klandra danska regeringens importförbud mot Sverige,
och skulle, enligt Utskottets öfvertygelse, en författning i motionens
syfte, om icke omedelbart föranleda importförbudets upphäfvande, dock
mer och mer öka deras antal, som inom Danmark sträfva för detta måls
vinnande.
Utskottet anser sig slutligen böra upplysa, att ingen nämnvärd
export af lefvande kreatur eger rum från andra städer än Ystad,
Malmö, Landskrona, Helsingborg, Halmstad, Göteborg och Uddevalla,
hvadan, om obligatorisk veterinärbesigtning af all till export afsedd
boskap skulle föreskrifvas, härutinnan ligger en fördel af icke oväsentlig
praktisk betydelse.
Då emellertid de från hushållningssällskapen här ofvan sist omförmälda
framställningarne ännu äro på Kongl. Maj:ts pröfning beroende,
och Utskottet hyser den tillförsigt att denna för en stor del af landet
så vigtiga fråga kommer att på denna väg, utan en från Riksdagen
utgången särskild skrifvelse i ämnet, ordnas på ett för vår kreatursexport
betryggande sätt, får Utskottet vid sådant förhållande hemställa,
att Friherre Cederströms motion icke för närvarande
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 1 April 1882.
På Utskottets vägnar:
C. HAMMARHJELM.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1882.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.