Första Kammarens Tillf ålita a Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 7
1882-05-02 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1882:7, Första Kammarens Tillf ålita a Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 7
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första Kammarens Tillf ålita a Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 7.
N:o 7.
Ank. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1882, kl. 3 e. ra,
Första Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 3, i
anledning af väckt fråga om afskaffande eller nedsättning
af konsistorienotarierna provision å uppbörd för
välgörenhetsinrättningar.
Sedan mom Andra Kammaren i motionen N:o 75 af Herr I Asktill
Koni^MaiT11 d:°K86-af Herr S'' fT1?er8SOn föreslagits en skrifvelse
til! Kong!. Maj:t med begäran om upphäfvande eller ändring af Kongl.
y r ularet, den 9 Februari 1844 rörande konsistorienotariernes rätt till
uppbordsprovision a af dem emottagna och redovisade medel, som tillHyta
välgörenhet,sinrättnmgar, samt Andra Kammarens Första Tillfälliga
Utskott öfver dessa motioner afgifvit Utlåtande N:o 8; så har Andra
Kammaren pa det satt bifallit nämnda utlåtande, att Kammaren för sin
f/itl8 UM ’ i + • mk8daf6n mått® 1 skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det
•! g , Maj.''* tacktes taga under öfvervägande, om och under hvilka
or konsistorienotariernes ratt till uppbordsprovision, utan statsverkets
betungande ma kunna i vissa fall, såsom de af 1871 års Riksdag påpekade,
upphäfva8, ! vissa fall derhän förändras, att provisionen bäfver
inskränkt till skalig ersättning för det ej annorledes godtgjorda besvär
som uppbörden medför»; och har Första Kammaren behagat infordra
sitt Andra Tillfälliga Utskotts yttrande häröfver.
Bill. till Riksd. Prat. 1883. 8 Samt. 3 Afd. 1 Band. 6 Håft.
2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.
Andra Kammarens ofvan anförda beslut skiljer sig från det, som
dess Tillfälliga Utskott i sitt utlåtande föreslagit, derutinnan, att, i följd
af under diskussionen i Kammaren gjordt yrkande, orden utan statsverkets
betungande blifvit tillagda.
De medel, som afses i förenämnde motioner, äro dels så kallade
kollektmedel, som till åtskilliga religiösa och välgörande ändamål inom
stiften insamlas samt af konsistorienotarierne slutligen uppbäras och redovisas,
dels ock de inkomster, som, enligt § 9 mom. 2—3 i reglementet
för presterskapets enke- och pupillkassa den 6 November 1874, ingå
till denna kassas grundfond och bestå i såväl ett års behållen inkomst
af hvarje presterlig beställning inom riket, då beställningen första gången
efter reglementets fastställande varder ledig, som ock all behållen
inkomst vid prestsyssla, som i följd af tvist eller annan omständighet
kommer att stå ledig öfver den lagliga tillträdestiden, samt vederlag
under nådår, hvilka inkomster, enligt § 25 i reglementet, skola uppbäras
af konsistorierne för att till enke- och pupillkassans direktion öfverlemnas
mot hittills vanlig provision.
Enligt de upplysningar rörande konsistorienotariernes tjensteinkomster,
som Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskott inhemtat och lör
hvilka i dess utlåtande närmare redogöres, har provisionen af kollektmedel
i samtliga stiften under sista året utgjort sammanlagdt 3,967 kronor
42 öre, deraf lägst i Visby stift 70 kronor 40 öre och högst i
Vexiö stift 474 kronor 37 öre, hvaremot provisionen å enke- och pupillkassans
nu ifrågavarande inkomster under de sex år, som förflutit från
reglementets utfärdande till och med det år, som sista revisionen af
kassans räkenskaper omfattar, utgjort tillhopa 58,683 kronor 75 öre,
deraf under sista året 18,460 kronor 53 öre med lägst i Stockholm 208
kronor 17 öre och högst i Göteborgs stift 3,352 kronor 20 öre.
Det visar sig häraf, att de inkomster, hvilka konsistorienotarierne
erhålla såsom uppbördsprovision, utfallå mycket ojemn!, men att de betydligt
ökats genom den under senare åren tillkomna uppbörden för
presterskapets enke- och pupillkassa. Med denna uppbörd har dock
äfven följt en väsentlig tillökning i konsistorienotariernes göromål, enär
kassans inkomster torde i icke ringa mån bero af den omsorg, som
ådagalägges vid uppgörande af arrendevilkoren för boställen m.m., med
hvilka förvaltningsbestyr konsistorienotarierne hafva befattning. Härvid
är jemväl att bemärka, att denna särskilda inkomst är af öfvergående
natur och antagligen redan nått sitt maximum samt kommer att så småningom
minskas och slutligen nästan alldeles upphöra. Men då Riksdagen
redan i skrifvelse den 19 Maj 1871 uttalat det önskvärda i en
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7. 3
sådan reglering åt konsistorienotariernes aflöning, att uppbördsprovisionen
å kollektmedel måtte upphöra, samt frågan, huruvida provisionen
för uppbörden af inkomsterna till presterskapets enke- och pupillkassa
inom de särskilda stiften verkligen står i skäligt förhållande till det med
denna uppbörd förenade besvär, synes kräfva en närmare utredning af
de på denna frågas bedömande inverkande förhållanden, får Utskottet
som hänvisar till de skäl, som ligga till grund för Riksdagens nyssnämnda
skrifvelse och icke kan förbise, att, i händelse en icke oväsentlig
del af konsistorienotariernes löneinkomster skulle indragas, fråga om
ersättning skall uppstå, för hvilken ersättning, om den icke kan på annat
sätt beredas, det möjligen kunde blifva i någon mån behöfligt att
anlita statsmedel, härmed vördsamt tillstyrka Kammaren,
att Kammaren för sin del besluter, att Riksdagen i
skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det Kongl. Maj:t
täcktes taga under öfvervägande, om och under hvilka
vilkor konsistorienotariernes rätt till uppbörd sprovision
må kunna i vissa fall, såsom de i 1871 års Riksdags
skrifvelse afsedda, upphäfvas, i vissa fall derhän förändras,
att provisionen blifver inskränkt till skälig ersättning
för det ej annorledes godtgjorda besvär, som
uppbörden medför.
Stockholm den 2 Maj 1882.
På Utskottets vägnar:
W. STRÅLE.
k riherre Ericsson har anmält att han af illamående varit förhindrad
att i ärendet deltaga.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.