Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillf ålita a Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 7

1882-05-02 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1882:7, Första Kammarens Tillf ålita a Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillf ålita a Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 7.

N:o 7.

Ank. till Riksd. Kansli den 6 Maj 1882, kl. 3 e. ra,

Första Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 3, i

anledning af väckt fråga om afskaffande eller nedsättning

af konsistorienotarierna provision å uppbörd för

välgörenhetsinrättningar.

Sedan mom Andra Kammaren i motionen N:o 75 af Herr I Asktill

Koni^MaiT11 d:°K86-af Herr S'' fT1?er8SOn föreslagits en skrifvelse

til! Kong!. Maj:t med begäran om upphäfvande eller ändring af Kongl.

y r ularet, den 9 Februari 1844 rörande konsistorienotariernes rätt till

uppbordsprovision a af dem emottagna och redovisade medel, som tillHyta

välgörenhet,sinrättnmgar, samt Andra Kammarens Första Tillfälliga

Utskott öfver dessa motioner afgifvit Utlåtande N:o 8; så har Andra

Kammaren pa det satt bifallit nämnda utlåtande, att Kammaren för sin

f/itl8 UM ’ i + • mk8daf6n mått® 1 skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det

•! g , Maj.''* tacktes taga under öfvervägande, om och under hvilka

or konsistorienotariernes ratt till uppbordsprovision, utan statsverkets

betungande ma kunna i vissa fall, såsom de af 1871 års Riksdag påpekade,

upphäfva8, ! vissa fall derhän förändras, att provisionen bäfver

inskränkt till skalig ersättning för det ej annorledes godtgjorda besvär

som uppbörden medför»; och har Första Kammaren behagat infordra

sitt Andra Tillfälliga Utskotts yttrande häröfver.

Bill. till Riksd. Prat. 1883. 8 Samt. 3 Afd. 1 Band. 6 Håft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7.

Andra Kammarens ofvan anförda beslut skiljer sig från det, som

dess Tillfälliga Utskott i sitt utlåtande föreslagit, derutinnan, att, i följd

af under diskussionen i Kammaren gjordt yrkande, orden utan statsverkets

betungande blifvit tillagda.

De medel, som afses i förenämnde motioner, äro dels så kallade

kollektmedel, som till åtskilliga religiösa och välgörande ändamål inom

stiften insamlas samt af konsistorienotarierne slutligen uppbäras och redovisas,

dels ock de inkomster, som, enligt § 9 mom. 2—3 i reglementet

för presterskapets enke- och pupillkassa den 6 November 1874, ingå

till denna kassas grundfond och bestå i såväl ett års behållen inkomst

af hvarje presterlig beställning inom riket, då beställningen första gången

efter reglementets fastställande varder ledig, som ock all behållen

inkomst vid prestsyssla, som i följd af tvist eller annan omständighet

kommer att stå ledig öfver den lagliga tillträdestiden, samt vederlag

under nådår, hvilka inkomster, enligt § 25 i reglementet, skola uppbäras

af konsistorierne för att till enke- och pupillkassans direktion öfverlemnas

mot hittills vanlig provision.

Enligt de upplysningar rörande konsistorienotariernes tjensteinkomster,

som Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskott inhemtat och lör

hvilka i dess utlåtande närmare redogöres, har provisionen af kollektmedel

i samtliga stiften under sista året utgjort sammanlagdt 3,967 kronor

42 öre, deraf lägst i Visby stift 70 kronor 40 öre och högst i

Vexiö stift 474 kronor 37 öre, hvaremot provisionen å enke- och pupillkassans

nu ifrågavarande inkomster under de sex år, som förflutit från

reglementets utfärdande till och med det år, som sista revisionen af

kassans räkenskaper omfattar, utgjort tillhopa 58,683 kronor 75 öre,

deraf under sista året 18,460 kronor 53 öre med lägst i Stockholm 208

kronor 17 öre och högst i Göteborgs stift 3,352 kronor 20 öre.

Det visar sig häraf, att de inkomster, hvilka konsistorienotarierne

erhålla såsom uppbördsprovision, utfallå mycket ojemn!, men att de betydligt

ökats genom den under senare åren tillkomna uppbörden för

presterskapets enke- och pupillkassa. Med denna uppbörd har dock

äfven följt en väsentlig tillökning i konsistorienotariernes göromål, enär

kassans inkomster torde i icke ringa mån bero af den omsorg, som

ådagalägges vid uppgörande af arrendevilkoren för boställen m.m., med

hvilka förvaltningsbestyr konsistorienotarierne hafva befattning. Härvid

är jemväl att bemärka, att denna särskilda inkomst är af öfvergående

natur och antagligen redan nått sitt maximum samt kommer att så småningom

minskas och slutligen nästan alldeles upphöra. Men då Riksdagen

redan i skrifvelse den 19 Maj 1871 uttalat det önskvärda i en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 7. 3

sådan reglering åt konsistorienotariernes aflöning, att uppbördsprovisionen

å kollektmedel måtte upphöra, samt frågan, huruvida provisionen

för uppbörden af inkomsterna till presterskapets enke- och pupillkassa

inom de särskilda stiften verkligen står i skäligt förhållande till det med

denna uppbörd förenade besvär, synes kräfva en närmare utredning af

de på denna frågas bedömande inverkande förhållanden, får Utskottet

som hänvisar till de skäl, som ligga till grund för Riksdagens nyssnämnda

skrifvelse och icke kan förbise, att, i händelse en icke oväsentlig

del af konsistorienotariernes löneinkomster skulle indragas, fråga om

ersättning skall uppstå, för hvilken ersättning, om den icke kan på annat

sätt beredas, det möjligen kunde blifva i någon mån behöfligt att

anlita statsmedel, härmed vördsamt tillstyrka Kammaren,

att Kammaren för sin del besluter, att Riksdagen i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det Kongl. Maj:t

täcktes taga under öfvervägande, om och under hvilka

vilkor konsistorienotariernes rätt till uppbörd sprovision

må kunna i vissa fall, såsom de i 1871 års Riksdags

skrifvelse afsedda, upphäfvas, i vissa fall derhän förändras,

att provisionen blifver inskränkt till skälig ersättning

för det ej annorledes godtgjorda besvär, som

uppbörden medför.

Stockholm den 2 Maj 1882.

På Utskottets vägnar:

W. STRÅLE.

k riherre Ericsson har anmält att han af illamående varit förhindrad

att i ärendet deltaga.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.