Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1
1882-02-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1882:1, Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1
Dokumentets text
Konstitutions-Vtslcottets Memorial N:o 1.
1
N:o 1.
An k. till Riksd. Kansli den 3 Febr. 1882, kl. 1 e. m.
Konstitutions-Utskottets Memorial, med uppgift å kritande förslag till
ändringar i grundlagarne.
Till giundlagsenlig behandling far Utskottet härmed för Riksdagen
anmäla de ^ på grund af § 64 Riksdagsordningen under sist förflutna, treårsperiod
såsom hyflande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
Förslag
till ändringar i grundlagar^, hänskjuta till grundlagsenlig behandling vid
nu pågående riksdag:
Från riksdagen år 1880:
l:o) Om ändring i § 87 mom. 1 Regering sformen och § 42 mom. 1
Riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 87 mom. 1.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
Riksdagen egen gemensamt med Riksdagen egen gemensamt med
Konungen magt att stifta allmän civil- Konungen magt att stifta allmän civilBih.
till Riksd, Prat. 1882. 3 Sand. 1 Höft.
2
Konstitutions-TJtslcottets Memorial N:o 1.
och kriminallag och att sådan förut
stiftad lag förändra och upphäfva. Ej
må Konungen utan Riksdagens samtycke,
och icke Riksdagen utan Konungens,
någon ny lag göra eller gammal
afskaffa. Frågor härom må i
Riksdagens Kamrar kunna väckas och
skola, sedan Lag-Utskottet deröfver
blifvit hör dt, af Riksdagen afgöras.
Beslutar Riksdagen för sin del någon
ny lag eller gammal lags upphäfvande
eller förändring, aflemnas förslag derom
till Konungen, som inhemte Statsrådets
och Högsta domstolens tankar deröfver,
och, sedan Han Sitt beslut fattat,
meddele Riksdagen antingen Sitt samtycke
till dess åstundan eller Sina skäl
att det vägra. Kan Konungen icke
förr, än Riksdagen åtskiljes, fatta och
meddela Sitt beslut, vare Han oförhindrad
att före nästföljande riksdags
öppnande förslaget ordagrant bifalla
och allmän kungörelse derom utfärda.
Sker det ej, anses förslaget hafva förfallit,
och Konungen underrätte då
Riksdagen vid dess nästa sammankomst
om de skäl, som hindrat förslagets
antagande. Finner Konungen
godt någon lagfråga för Riksdagen
framställa, äske Han Statsrådets och
Högsta domstolens yttrande deröfver,
samt meddele Sin proposition tillika
med berörda yttranden åt Riksdagen,
som med frågan vidare förfar, såsom
i Riksdagsordningen sägs.
och kriminallag äfvensom kriminallag
för krigsmagten och att sådan förut
stiftad lag förändra och upphäfva. Ej
må Konungen utan Riksdagens samtycke,
och icke Riksdagen utan Konungens,
någon ny lag göra eller gammal
afskaffa. Frågor härom må i
Riksdagens Kamrar kunna väckas och
skola, sedan Lag-Utskottet, deröfver
blifvit hördt, af Riksdagen afgöras.
Beslutar Riksdagen för sin del någon
ny lag eller gammal lags upphäfvande
eller förändring, aflemnas förslag derom
till Konungen, som inhemte Statsrådets
och Högsta domstolens tankar deröfver,
och, sedan Han Sitt beslut fattat,
meddele Riksdagen antingen Sitt samtycke
till dess åstundan eller Sina skäl
att det vägra. Kan Konungen icke
förr, än Riksdagen åtskiljes, fatta och
meddela Sitt beslut, vare Han oförhindrad
att före nästföljande riksdags
öppnande förslaget ordagrant bifalla
och allmän kungörelse derom utfärda.
Sker det ej, anses förslaget hafva förfallit,
och Konungen underrätte då
Riksdagen vid dess nästa sammankomst
om de skäl, som hindrat förslagets
antagande. Finner Konungen
godt någon lagfråga för Riksdagen
framställa, äske Han Statsrådets och
Högsta domstolens yttrande deröfver,
samt meddele Sin proposition tillika
med berörda yttranden åt Riksdagen,
som med frågan vidare förfar, såsom
i Riksdagsordningen sägs.
Konslitutions-Utskottets Memorial N:o 1.
3
Riksdagsordningen.
§ 42 mom. 1.
Lag-Utskottet skall meddela utlåtande
öfver de från Kamrarna dit
hänvisade förslag till stiftande, ändring,
förklaring eller upphäfvande af allmän
civil-, kriminal-och kyrkolag; hörande
under civil- och kriminallag äfven förstås
de delar af krigslagar och författningar
rörande krigsväsendet, som
ega tillämpning till medborgare utom
krigsstaten.
Lag-Utskottet skall meddela utlåtande
öfver de från Kamrarna dit
hänvisade förslag till stiftande, ändring,
förklaring eller upphäfvande af civil-,
kriminal- och kyrkolag; hörande under
civil- och kriminallag äfven förstås
de delar af krigslagar och författningar
rörande krigsväsendet, som
ega tillämpning till medborgare utom
krigsstaten.
Anm. I händelse Riksdagen bifaller
hvad som uti nästföljande mom.
är föreslaget, bör efter orden
»civil-, kriminal-» vid den slutliga
redaktionen af paragrafen
inflyta tillägget: »kommunal-».
2:o) Om tillägg till § 53 Regeringsformen och § 42 Riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 53.
Lagtima Riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa Utskott:
ett Konstitutions-Utskott, att
väcka och upptaga frågor rörande förändringar
i grundlagarne och yttranden
deröfver till Riksdagen afgifva,
samt att granska de i Statsrådet förda
protokoll; ett Stats-Utskott, att utreda
Lagtima Riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa Utskott:
ett Konstitutions-Utskott, att
väcka och upptaga frågor rörande förändringar
i grundlagarne och yttranden
deröfver till Riksdagen afgifva,
samt att granska de i Statsrådet förda
protokoll; ett Stats-Utskott, att utreda
4
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.
och för Riksdagen uppgifva statsverkets
och riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning
och behof; ett Bevillningsutskott,
att behandla bevillningsfrågor;
ett Banko utskott, att öfverse
bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter
om bankoförvaltningen gifva;
samt ett Lag-Utskott, att utarbeta de
från Kamrarna remitterade förslag till
civil-, kriminal- och kyrkolagarnes förbättring.
Å urtima riksdag skola ej flera
Utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af dervid förekommande
ärenden.
och för Riksdagen uppgifva statsverkets
och riksgäldsverkets tillstånd,
förvaltning och behof; ett Bevillningsutskott,
att behandla bevillningsfrågor;
ett Banko-Utskott, att öfverse
bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter
om bankoförvaltningen gifva;
samt ett Lag-Utskott, att utarbeta de
från Kamrarna remitterade förslag
till civil-, kriminal-, kommunal- och
kyrkolagarnes förbättring.
A urtima riksdag skola ej flera
Utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af dervid förekommande
ärenden*
Riksdagsordningen.
§ 42 mom. 1.
Lag-Utskottet skall meddela utlåtande
öfver de från Kamrarna dit
hänvisade förslag till stiftande, ändring,
förklaring eller upphäfvande af allmän
civil-, kriminal- och kyrkolag; börande
under civil och kriminallag äfven förstås
de delar af krigslagar och författningar
rörande krigsväsendet, som ega
tillämpning till medborgare utom krigsstaten.
Lag-Utskottet skall meddela utlåtande
öfver de från Kamrarna dit
hänvisade förslag till stiftande, ändring,
förklaring eller upphäfvande af allmän
civil-, kriminal-, kommunal- och kyrkolag;
börande under civil-och kriminallag
äfven förstås de delar af krigslagar
och författningar rörande krigsväsendet,
som ega tillämpning till
medborgare utom krigsstaten.
Anm. I händelse Riksdagen bifaller
hvad som uti nästföregående
mom. är föreslaget, iakttages vid
den slutliga redaktionen af paragrafen,
att ordet»allmän» utgår.
Hänvisning: Konstitutions-Utskottets Utlåtanden N:is 4, 5 och 9.''
Första Kammarens protokoll den 14 och den 28 April.
Andra Kammarens protokoll den 17 och den 28 April.
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.
5
Från riksdagen år 1881.
l:o) Om tillägg till § 3 Tryckfrihetsförordningen.
Tryckfrihetsförordningen,
S
12:o) Lögnaktiga uppgifter och
vrängda framställningar till allmänhetens
förvillande och förledande;
brotten umgällas med böter från trettiotre
riksdaler sexton skillingar till och
med ett hundra riksdaler, och skriften
konfiskeras.
3.
12:o) Lögnaktiga uppgifter och
vrängda framställningar till allmänhetens
förvillande och förledande;
brotten umgällas med böter från trettiotre
riksdaler sexton skillingar till och
med ett hundra riksdaler, och skriften
konfiskeras; skolande med böter till
enahanda belopp beläggas inbjudningar
till deltagande uti inländskt lotteriföretag,
som ej tillåtet är, äfvensom i
utländskt lotteri.
2:o) Om ändring i Tryckfrihetsförordningen för vinnande af utvidgad
frihet att anlägga boktryckeri.
Tryckfrihetsförordnin gen.
§ i
-
5: o) Privilegier å boktryckeri skola
ej erfordras, utan stånde hvar och eu
fritt att, utan hinder af någon särskild
författning, äldre privilegier eller
något boktryckerireglemente, samt utan
att vara underkastad någon skråordning,
anlägga sådana tryckerier, af
hvad beskaffenhet eller vidd honom
tjenligt synes, uti stad eller inom ett
afstånd derifrån af högst en half mil,
5:o) Privilegier å boktryckeri skola
ej erfordras, utan stånde hvar och en
fritt att, utan hinder af någon särskild
författning, äldre privilegier eller
något boktryckerireglemente, samt utan
att vara underkastad någon skråordning,
anlägga sådana tryckerier, af
hvad beskaffenhet eller vidd honom
tj enligt synes,
6
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.
Då ett boktryckeri sålunda utom
stad anlägges, skola, i alla mål, som
boktryckningen röra, boktryckare, arbetare
i tryckeriet samt der tryckta
skrifters författare och utgifvare lyda
under stadens rätt.
Den ett nytt boktryckeri inrättar
— ''— —--innehåll och skrifart.
§
6: o) Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän underrätt i den
stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket
den åklagade skriften utkommit, c illa
gdt är eller, på sätt 1 § innehåller,
vid anläggandet anmäldt blifvit. I
Stockholm sker detta upptagande vid
forsta allmänna underrätt; i öfriga
städer, der första och andra underrätt
finnas, vid den sistnämnda; akademiernas
jurisdiktionsrätt, enligt deras konstitutioner,
dock oförkränkt. Stämningstid
vare i allt fatt, ehvad tryckeriet
inom eller, på sätt nyssnämnde § utstakar,
utom staden är beläget, enahanda,
och förhålles dermed, som, om
stämning stid i staden, lag säger. Uppstår
fråga om boktryckares eller författares
af en tryckt skrift tilltalande
eller hörande, böra han eller de vid
sådan rätt personligen till svars stånda,
men åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,
enligt allmän lag och särskilda
författningar, uti allt hvad genom
detta förordnande icke uttryckligen
annorlunda stadgadt är.
8: o) Finner Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för qvar
-
Då boktryckeri utom stad anlägges,
skola, i alla mål, som boktryckningen
röra, boktryckare, arbetare i
tryckeriet samt der tryckta skrifters
författare och utgifvare lyda under
närmaste stads rätt.
Den nytt boktryckeri inrättar
— — — — — innehåll och skrifart.
5.
Jo) Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid allmän underrätt i den
stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket
den åklagade skriften utkommit, anlagdt
är eller, på sätt 1 § innehåller,
vid anläggandet anmäldt blifvit. Stämning
stid vare åtta dagar, om boktryckeriet
är beläget i stad, men i annat
fall fjorton dagar. Uppstår fråga om
boktryckares eller författares af en
tryckt skrift tilltalande eller hörande,
böra han eller de vid Bätten personligen
till svars stånda, men åtnjute
i öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt
allmän lag och särskilda författningar,
uti allt hvad genom detta förordnande
icke uttryckligen annorlunda
stadgadt är.
8:o) Finner Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud sig
befogad, att, på de grunder för qvar
-
Konstitutions- Utskottets Memorial N:o 1.
7
stad å tryckt skrift, här ofvan stadgade
äro, förordna eller äska, det någon
skrift med qvarstad beläggas må,
vare lian eller det berättigad, att i
Stockholm, genom biträde af Öfverståthållareembetet,
och i öfriga stäcler samt
orterna, medelst skyndsam handräckning,
som ej får vägras af den magistrat,
hvarunder boktryckeriet, enligt §
1, lyder, sådan qvarstad erhålla; börande
öfver förloppet af qvarstadsförrättningen
och orsakerna dertill, samt
i afseende på den åklagade skriften,
om och huru många exemplar då ännu
finnas uti boktryckarens värjo, anteckning
trefaldt författas, hvaraf den ena
tillstädes Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud, den andra
magistraten och den tredje boktryckaren.
Magistraten vare pligtig, att,
vid ansvar såsom för embetsförsummelse,
med näst afgående post, eu afskrift
af denna anteckning till Justitiekansleren
insända. I Stockholm varde
samma anteckning, genast eller sist
inom nästföljande dags utgång, till
Justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren
må sedermera, i Stockholm,
inom åtta dagar, och i landsorterna,
allrasist inom trenne veckor, efter
det qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist,
målet till vederbörlig domstol
och aktor förordnat, då domstolen,
sist inom åtta dagar, må pröfva, om
qvarstaden skall ega bestånd. Sker
det ej, och är icke qvarstad inom en
månad häfven, ege boktryckare rätt,
i enahanda ordning, som handräckning
af magistraten till qvarstadens
beläggande meddelad blifvit, att fordra
stad å tryckt skrift, här ofvan stadgade
äro, förordna eller äska, det någon
skrift med qvarstad beläggas må,
vare han eller det berättigad, att sådan
qvarstad erhålla, medelst skyndsam
handräckning, som ej får vägras, af vederbörande
Konungens Befallningshafvande,
Magistrat eller Kronobetjent; börande
öfver förloppet af qvarstadsförrättningen
och orsakerna dertill, samt i
afseende på den åklagade skriften, om och
huru många exemplar då ännu finnas uti
boktryckarens värjo, anteckning trefaldt
författas, hvaraf den ena tillställes
Chefen för Justitiedepartementet eller
hans omljud, den andra magistraten
i den stad, hvarunder boktryckeriet, enligt
§ 1, lyder, och den tredje boktryckaren.
Magistraten vare pligtig,
att, vid ansvar såsom för embetsförsiunmelse,
med näst afgående post,
eu afskrift af denna anteckning till
Justitiekansleren insända. I Stockholm
varde samma anteckning, genast
eller sist inom nästföljande dags utgång,
till Justitiekansleren aflemnad.
Justitiekansleren må sedermera, i
Stockholm, inom åtta dagar, och i landsorterna,
allrasist inom trenne veckor,
efter det qvarstaden lagd blifvit, hafva
hänvist målet till vederbörlig domstol
och aktor förordnat, då domstolen, sist
inom åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden
skall ega bestånd. Sker det
ej och är icke qvarstad inom en månad
häfven, ege boktryckare rätt, i
enahanda ordning, som handräckning
till qvarstadens beläggande meddelad
blifvit, att fordra dess brytande, hvilket
icke vägras må, vid ansvar af
8
Konstitutions-TJtskottets Memorial N:o 1.
dess brytande, hvilket icke vägras må,
vid ansvar af embetets förlust. Chefen
för Justitiedepartementet — —
— — — — -—--erhållas.
12:o) I frågor om qvarstad böra,
i sådant fall, Konungens Befallningshafvande
och vederbörande magistrater
ovägerligen och vid ansvar biträda;
dock må — — — — — inlemnad.
embetets förlust. Chefen för Justitiedepartementet
--— — -— ---
— — — — — — — erhållas.
12:o) I frågor om qvarstad böra,
i sådant fall, vederbörande Konungens
Befallningshafvande, magistrat eller
kronobetjent ovägerligen och vid ansvar
biträda ; dock må — -— — —
— — — — — — — inlemnad.
Hänvisning: Konstitutions-Utskottets Utlåtanden Nås 5 och 6.
Första Kammarens Protokoll den 2 April.
Andra Kammarens Protokoll den 31 Mars.
Stockholm den 3 Februari 1882.
På Utskottets vägnar:
MAGNUS HALLENBORG.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1882.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1882:2 Skrifvelse, angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. - s. 3 i texten