Sök i Ratio Lex

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1

1882-02-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1882:1, Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Vtslcottets Memorial N:o 1.

1

N:o 1.

An k. till Riksd. Kansli den 3 Febr. 1882, kl. 1 e. m.

Konstitutions-Utskottets Memorial, med uppgift å kritande förslag till

ändringar i grundlagarne.

Till giundlagsenlig behandling far Utskottet härmed för Riksdagen

anmäla de ^ på grund af § 64 Riksdagsordningen under sist förflutna, treårsperiod

såsom hyflande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Förslag

till ändringar i grundlagar^, hänskjuta till grundlagsenlig behandling vid

nu pågående riksdag:

Från riksdagen år 1880:

l:o) Om ändring i § 87 mom. 1 Regering sformen och § 42 mom. 1

Riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 87 mom. 1.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Riksdagen egen gemensamt med Riksdagen egen gemensamt med

Konungen magt att stifta allmän civil- Konungen magt att stifta allmän civilBih.

till Riksd, Prat. 1882. 3 Sand. 1 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutions-TJtslcottets Memorial N:o 1.

och kriminallag och att sådan förut

stiftad lag förändra och upphäfva. Ej

må Konungen utan Riksdagens samtycke,

och icke Riksdagen utan Konungens,

någon ny lag göra eller gammal

afskaffa. Frågor härom må i

Riksdagens Kamrar kunna väckas och

skola, sedan Lag-Utskottet deröfver

blifvit hör dt, af Riksdagen afgöras.

Beslutar Riksdagen för sin del någon

ny lag eller gammal lags upphäfvande

eller förändring, aflemnas förslag derom

till Konungen, som inhemte Statsrådets

och Högsta domstolens tankar deröfver,

och, sedan Han Sitt beslut fattat,

meddele Riksdagen antingen Sitt samtycke

till dess åstundan eller Sina skäl

att det vägra. Kan Konungen icke

förr, än Riksdagen åtskiljes, fatta och

meddela Sitt beslut, vare Han oförhindrad

att före nästföljande riksdags

öppnande förslaget ordagrant bifalla

och allmän kungörelse derom utfärda.

Sker det ej, anses förslaget hafva förfallit,

och Konungen underrätte då

Riksdagen vid dess nästa sammankomst

om de skäl, som hindrat förslagets

antagande. Finner Konungen

godt någon lagfråga för Riksdagen

framställa, äske Han Statsrådets och

Högsta domstolens yttrande deröfver,

samt meddele Sin proposition tillika

med berörda yttranden åt Riksdagen,

som med frågan vidare förfar, såsom

i Riksdagsordningen sägs.

och kriminallag äfvensom kriminallag

för krigsmagten och att sådan förut

stiftad lag förändra och upphäfva. Ej

må Konungen utan Riksdagens samtycke,

och icke Riksdagen utan Konungens,

någon ny lag göra eller gammal

afskaffa. Frågor härom må i

Riksdagens Kamrar kunna väckas och

skola, sedan Lag-Utskottet, deröfver

blifvit hördt, af Riksdagen afgöras.

Beslutar Riksdagen för sin del någon

ny lag eller gammal lags upphäfvande

eller förändring, aflemnas förslag derom

till Konungen, som inhemte Statsrådets

och Högsta domstolens tankar deröfver,

och, sedan Han Sitt beslut fattat,

meddele Riksdagen antingen Sitt samtycke

till dess åstundan eller Sina skäl

att det vägra. Kan Konungen icke

förr, än Riksdagen åtskiljes, fatta och

meddela Sitt beslut, vare Han oförhindrad

att före nästföljande riksdags

öppnande förslaget ordagrant bifalla

och allmän kungörelse derom utfärda.

Sker det ej, anses förslaget hafva förfallit,

och Konungen underrätte då

Riksdagen vid dess nästa sammankomst

om de skäl, som hindrat förslagets

antagande. Finner Konungen

godt någon lagfråga för Riksdagen

framställa, äske Han Statsrådets och

Högsta domstolens yttrande deröfver,

samt meddele Sin proposition tillika

med berörda yttranden åt Riksdagen,

som med frågan vidare förfar, såsom

i Riksdagsordningen sägs.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konslitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

3

Riksdagsordningen.

§ 42 mom. 1.

Lag-Utskottet skall meddela utlåtande

öfver de från Kamrarna dit

hänvisade förslag till stiftande, ändring,

förklaring eller upphäfvande af allmän

civil-, kriminal-och kyrkolag; hörande

under civil- och kriminallag äfven förstås

de delar af krigslagar och författningar

rörande krigsväsendet, som

ega tillämpning till medborgare utom

krigsstaten.

Lag-Utskottet skall meddela utlåtande

öfver de från Kamrarna dit

hänvisade förslag till stiftande, ändring,

förklaring eller upphäfvande af civil-,

kriminal- och kyrkolag; hörande under

civil- och kriminallag äfven förstås

de delar af krigslagar och författningar

rörande krigsväsendet, som

ega tillämpning till medborgare utom

krigsstaten.

Anm. I händelse Riksdagen bifaller

hvad som uti nästföljande mom.

är föreslaget, bör efter orden

»civil-, kriminal-» vid den slutliga

redaktionen af paragrafen

inflyta tillägget: »kommunal-».

2:o) Om tillägg till § 53 Regeringsformen och § 42 Riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 53.

Lagtima Riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa Utskott:

ett Konstitutions-Utskott, att

väcka och upptaga frågor rörande förändringar

i grundlagarne och yttranden

deröfver till Riksdagen afgifva,

samt att granska de i Statsrådet förda

protokoll; ett Stats-Utskott, att utreda

Lagtima Riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa Utskott:

ett Konstitutions-Utskott, att

väcka och upptaga frågor rörande förändringar

i grundlagarne och yttranden

deröfver till Riksdagen afgifva,

samt att granska de i Statsrådet förda

protokoll; ett Stats-Utskott, att utreda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

och för Riksdagen uppgifva statsverkets

och riksgäldsverkets tillstånd, förvaltning

och behof; ett Bevillningsutskott,

att behandla bevillningsfrågor;

ett Banko utskott, att öfverse

bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva;

samt ett Lag-Utskott, att utarbeta de

från Kamrarna remitterade förslag till

civil-, kriminal- och kyrkolagarnes förbättring.

Å urtima riksdag skola ej flera

Utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af dervid förekommande

ärenden.

och för Riksdagen uppgifva statsverkets

och riksgäldsverkets tillstånd,

förvaltning och behof; ett Bevillningsutskott,

att behandla bevillningsfrågor;

ett Banko-Utskott, att öfverse

bankens styrelse och tillstånd samt föreskrifter

om bankoförvaltningen gifva;

samt ett Lag-Utskott, att utarbeta de

från Kamrarna remitterade förslag

till civil-, kriminal-, kommunal- och

kyrkolagarnes förbättring.

A urtima riksdag skola ej flera

Utskott tillsättas, än som erfordras

för beredning af dervid förekommande

ärenden*

Riksdagsordningen.

§ 42 mom. 1.

Lag-Utskottet skall meddela utlåtande

öfver de från Kamrarna dit

hänvisade förslag till stiftande, ändring,

förklaring eller upphäfvande af allmän

civil-, kriminal- och kyrkolag; börande

under civil och kriminallag äfven förstås

de delar af krigslagar och författningar

rörande krigsväsendet, som ega

tillämpning till medborgare utom krigsstaten.

Lag-Utskottet skall meddela utlåtande

öfver de från Kamrarna dit

hänvisade förslag till stiftande, ändring,

förklaring eller upphäfvande af allmän

civil-, kriminal-, kommunal- och kyrkolag;

börande under civil-och kriminallag

äfven förstås de delar af krigslagar

och författningar rörande krigsväsendet,

som ega tillämpning till

medborgare utom krigsstaten.

Anm. I händelse Riksdagen bifaller

hvad som uti nästföregående

mom. är föreslaget, iakttages vid

den slutliga redaktionen af paragrafen,

att ordet»allmän» utgår.

Hänvisning: Konstitutions-Utskottets Utlåtanden N:is 4, 5 och 9.''

Första Kammarens protokoll den 14 och den 28 April.

Andra Kammarens protokoll den 17 och den 28 April.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

5

Från riksdagen år 1881.

l:o) Om tillägg till § 3 Tryckfrihetsförordningen.

Tryckfrihetsförordningen,

S

12:o) Lögnaktiga uppgifter och

vrängda framställningar till allmänhetens

förvillande och förledande;

brotten umgällas med böter från trettiotre

riksdaler sexton skillingar till och

med ett hundra riksdaler, och skriften

konfiskeras.

3.

12:o) Lögnaktiga uppgifter och

vrängda framställningar till allmänhetens

förvillande och förledande;

brotten umgällas med böter från trettiotre

riksdaler sexton skillingar till och

med ett hundra riksdaler, och skriften

konfiskeras; skolande med böter till

enahanda belopp beläggas inbjudningar

till deltagande uti inländskt lotteriföretag,

som ej tillåtet är, äfvensom i

utländskt lotteri.

2:o) Om ändring i Tryckfrihetsförordningen för vinnande af utvidgad

frihet att anlägga boktryckeri.

Tryckfrihetsförordnin gen.

§ i
-

5: o) Privilegier å boktryckeri skola

ej erfordras, utan stånde hvar och eu

fritt att, utan hinder af någon särskild

författning, äldre privilegier eller

något boktryckerireglemente, samt utan

att vara underkastad någon skråordning,

anlägga sådana tryckerier, af

hvad beskaffenhet eller vidd honom

tjenligt synes, uti stad eller inom ett

afstånd derifrån af högst en half mil,

5:o) Privilegier å boktryckeri skola

ej erfordras, utan stånde hvar och en

fritt att, utan hinder af någon särskild

författning, äldre privilegier eller

något boktryckerireglemente, samt utan

att vara underkastad någon skråordning,

anlägga sådana tryckerier, af

hvad beskaffenhet eller vidd honom

tj enligt synes,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 1.

Då ett boktryckeri sålunda utom

stad anlägges, skola, i alla mål, som

boktryckningen röra, boktryckare, arbetare

i tryckeriet samt der tryckta

skrifters författare och utgifvare lyda

under stadens rätt.

Den ett nytt boktryckeri inrättar

— ''— —--innehåll och skrifart.

§

6: o) Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän underrätt i den

stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket

den åklagade skriften utkommit, c illa

gdt är eller, på sätt 1 § innehåller,

vid anläggandet anmäldt blifvit. I

Stockholm sker detta upptagande vid

forsta allmänna underrätt; i öfriga

städer, der första och andra underrätt

finnas, vid den sistnämnda; akademiernas

jurisdiktionsrätt, enligt deras konstitutioner,

dock oförkränkt. Stämningstid

vare i allt fatt, ehvad tryckeriet

inom eller, på sätt nyssnämnde § utstakar,

utom staden är beläget, enahanda,

och förhålles dermed, som, om

stämning stid i staden, lag säger. Uppstår

fråga om boktryckares eller författares

af en tryckt skrift tilltalande

eller hörande, böra han eller de vid

sådan rätt personligen till svars stånda,

men åtnjute i öfrigt deras rättegångsförmåner,

enligt allmän lag och särskilda

författningar, uti allt hvad genom

detta förordnande icke uttryckligen

annorlunda stadgadt är.

8: o) Finner Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för qvar
-

Då boktryckeri utom stad anlägges,

skola, i alla mål, som boktryckningen

röra, boktryckare, arbetare i

tryckeriet samt der tryckta skrifters

författare och utgifvare lyda under

närmaste stads rätt.

Den nytt boktryckeri inrättar

— — — — — innehåll och skrifart.

5.

Jo) Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid allmän underrätt i den

stad, der boktryckeriet, ifrån hvilket

den åklagade skriften utkommit, anlagdt

är eller, på sätt 1 § innehåller,

vid anläggandet anmäldt blifvit. Stämning

stid vare åtta dagar, om boktryckeriet

är beläget i stad, men i annat

fall fjorton dagar. Uppstår fråga om

boktryckares eller författares af en

tryckt skrift tilltalande eller hörande,

böra han eller de vid Bätten personligen

till svars stånda, men åtnjute

i öfrigt deras rättegångsförmåner, enligt

allmän lag och särskilda författningar,

uti allt hvad genom detta förordnande

icke uttryckligen annorlunda

stadgadt är.

8:o) Finner Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud sig

befogad, att, på de grunder för qvar
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Memorial N:o 1.

7

stad å tryckt skrift, här ofvan stadgade

äro, förordna eller äska, det någon

skrift med qvarstad beläggas må,

vare lian eller det berättigad, att i

Stockholm, genom biträde af Öfverståthållareembetet,

och i öfriga stäcler samt

orterna, medelst skyndsam handräckning,

som ej får vägras af den magistrat,

hvarunder boktryckeriet, enligt §

1, lyder, sådan qvarstad erhålla; börande

öfver förloppet af qvarstadsförrättningen

och orsakerna dertill, samt

i afseende på den åklagade skriften,

om och huru många exemplar då ännu

finnas uti boktryckarens värjo, anteckning

trefaldt författas, hvaraf den ena

tillstädes Chefen för Justitiedepartementet

eller hans ombud, den andra

magistraten och den tredje boktryckaren.

Magistraten vare pligtig, att,

vid ansvar såsom för embetsförsummelse,

med näst afgående post, eu afskrift

af denna anteckning till Justitiekansleren

insända. I Stockholm varde

samma anteckning, genast eller sist

inom nästföljande dags utgång, till

Justitiekansleren aflemnad. Justitiekansleren

må sedermera, i Stockholm,

inom åtta dagar, och i landsorterna,

allrasist inom trenne veckor, efter

det qvarstaden lagd blifvit, hafva hänvist,

målet till vederbörlig domstol

och aktor förordnat, då domstolen,

sist inom åtta dagar, må pröfva, om

qvarstaden skall ega bestånd. Sker

det ej, och är icke qvarstad inom en

månad häfven, ege boktryckare rätt,

i enahanda ordning, som handräckning

af magistraten till qvarstadens

beläggande meddelad blifvit, att fordra

stad å tryckt skrift, här ofvan stadgade

äro, förordna eller äska, det någon

skrift med qvarstad beläggas må,

vare han eller det berättigad, att sådan

qvarstad erhålla, medelst skyndsam

handräckning, som ej får vägras, af vederbörande

Konungens Befallningshafvande,

Magistrat eller Kronobetjent; börande

öfver förloppet af qvarstadsförrättningen

och orsakerna dertill, samt i

afseende på den åklagade skriften, om och

huru många exemplar då ännu finnas uti

boktryckarens värjo, anteckning trefaldt

författas, hvaraf den ena tillställes

Chefen för Justitiedepartementet eller

hans omljud, den andra magistraten

i den stad, hvarunder boktryckeriet, enligt

§ 1, lyder, och den tredje boktryckaren.

Magistraten vare pligtig,

att, vid ansvar såsom för embetsförsiunmelse,

med näst afgående post,

eu afskrift af denna anteckning till

Justitiekansleren insända. I Stockholm

varde samma anteckning, genast

eller sist inom nästföljande dags utgång,

till Justitiekansleren aflemnad.

Justitiekansleren må sedermera, i

Stockholm, inom åtta dagar, och i landsorterna,

allrasist inom trenne veckor,

efter det qvarstaden lagd blifvit, hafva

hänvist målet till vederbörlig domstol

och aktor förordnat, då domstolen, sist

inom åtta dagar, må pröfva, om qvarstaden

skall ega bestånd. Sker det

ej och är icke qvarstad inom en månad

häfven, ege boktryckare rätt, i

enahanda ordning, som handräckning

till qvarstadens beläggande meddelad

blifvit, att fordra dess brytande, hvilket

icke vägras må, vid ansvar af

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions-TJtskottets Memorial N:o 1.

dess brytande, hvilket icke vägras må,

vid ansvar af embetets förlust. Chefen

för Justitiedepartementet — —

— — — — -—--erhållas.

12:o) I frågor om qvarstad böra,

i sådant fall, Konungens Befallningshafvande

och vederbörande magistrater

ovägerligen och vid ansvar biträda;

dock må — — — — — inlemnad.

embetets förlust. Chefen för Justitiedepartementet

--— — -— ---

— — — — — — — erhållas.

12:o) I frågor om qvarstad böra,

i sådant fall, vederbörande Konungens

Befallningshafvande, magistrat eller

kronobetjent ovägerligen och vid ansvar

biträda ; dock må — -— — —

— — — — — — — inlemnad.

Hänvisning: Konstitutions-Utskottets Utlåtanden Nås 5 och 6.

Första Kammarens Protokoll den 2 April.

Andra Kammarens Protokoll den 31 Mars.

Stockholm den 3 Februari 1882.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:2 Skrifvelse, angående af Riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. - s. 3 i texten