Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af motion om ändring af § 28 mom. 1 Regeringsformen.

1882-03-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1882:3, Utlåtande, i anledning af motion om ändring af § 28 mom. 1 Regeringsformen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-UtsJcottets Utlåtande N:o 3.

1

N:0 3.

Ank. till Riksd. Kansli den 31 Mars 1882, kl. 5 e. in.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af motion om ändring

af § 28 mom. 1 Regeringsformen.

I samband med en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet

remitterad motion, deri Herr K. P. Arnoldson gjort framställning om

sådan ändring af § 3 i Kongl. förordningen den 31 Oktober 1873,

angående främmande trosbekännare och deras religionsöfning, att medlem

af svenska kyrkan, som omfattat främmande lära, skulle eg a att

ur kyrkan utträda utan skyldighet att ovilkorligen öfvergå till något

annat trossamfund, i öfverensstämmelse hvarmed äfven föreslagits ändring

af §§ 1 och 14 i sagda förordning, har Herr Arnoldson uti särskild

motion, N:o 26, hvilken Konstitutions-Utskottet fått till behandling

emottaga, afgifvit förslag till ändring af § 28 Regeringsformen i

hvad genom denna paragraf blifvit stadgadt i fråga om viss trosbekännelse

såsom vilkor för tillträde till statens embeten eller tjenster.

Motionären framhåller, hurusom, sedan Konstitutions-Utskottet vid

riksdagen 1850—1851 uttalade sig i syfte att för främmande trosbekännare

underlätta tillträdet till åtskilliga allmänna tjenster, frågan

derom flere gånger varit föremål för Riksdagens pröfning, och af förhandlingarne

i ämnet,’ synnerligen vid riksdagarne 1865—1866, 1867

och 1870 syntes, att densamma omfattats med stigande intresse. Sistnämnda

år hade § 28 Regeringsformen i nu ifrågavarande del erhållit

dess ännu gällande lydelse, en förändring hvarigenom det, som förut

varit regel — luthersk bekännelse såsom vilkor för tillträde till statens

tjenst — blifvit undantag, och hvad som förut varit undantag — utBih.

till Iiilcsd. Prot. 1882. 3 Sami. 3 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutions-Ulslcottcts Utlåtande N:o 3.

sträckning af denna behörighet äfven till andre trosbekännare — blifvit

regel.

Den ledande grundtanken i de sträfvanden, hvarur detta lagbud

framgått, syntes vara, att antagandet af någon viss troslära icke borde

utgöra vilkor för tillträde till statens embeten, enär allt hvad som med

rätta kunde sägas för utsträckandet af denna behörighet till andre

kristne trosbekännare och till bekännare af den mosaiska religionen,

äfven kunde sägas för dess utsträckande till alla utan afseende på trosbekännelsen.

Vore denna uppfattning rigtig, syntes utsträckningen af

tillträdet till statens embeten icke blott till sådane, hvilka bekände en

annan kristen lära än den svenska kyrkans, eller ock vore af mosaisk

trosbekännelse, utan äfven till andre, vara en följdrigtig fortsättning

af dessa sträfvanden. Till följd häraf och i öfverensstämmelse med

ofvan berörda förslag till ändring af § 3 i Kong!, förordningen den

31 Oktober 1873 kunde man icke undgå att finna en deremot svarande

ändring af grundlagen behöflig. Då, enligt nämnda förslag, det skulle

medgifvas medlem af svenska kyrkan, som omfattat främmande lära,

att ur kyrkan utträda utan skyldighet att ovilkorligen öfvergå till

annat trossamfund, skulle nemligen, derest förslaget antoges, men stadgandet

i § 28 Regeringsformen, att “till alla öfriga embeten eller

tjenster — — — må bekännare af annan kristen troslära, äfvensom af

den mosaiska, kunna nämnas“, finge qvarstå oförändradt, den tillämnade

förändringen i nämnda förordning ej komma innehafvarne af här åsyftade

embeten och tjenster till godo. Det besynnerliga förhållande skulle

derigenom uppstå, att i fråga om religionsfrihet tre olika klasser af

svenske medborgare komme att finnas, nemligen dels sådane, som

måste tillhöra statskyrkan (statsrådsledamöter samt lärare i religion

och teologi), dels sådane, som måste tillhöra antingen något kristet

kyrkosamfund eller det mosaiska (de öfrige tjenstemännen), och dels

de, som kunde tillhöra hvilket som helst eller ock intet kyrkosamfund

(alla rikets öfrige invånare).

På grund häraf har motionären föreslagit sådan förändring af

§ 28 mom. 1 Regeringsformen, att orden “bekännare af annan kristen

troslära, äfvensom af den mosaiska“ utbytas mot orden “äfven sådana

personer, som icke bekänna sig till denna lära“.

Sedan Lag-Utskottet uti utlåtande den 16 nästlidne Februari på

anförda skäl afstyrkt bifall till motionärens framställning om ändring

af, bland annat, § 3 af Kong], förordningen den 31 Oktober 1873 an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitut/ions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

3

gående främmande trosbekännare och deras religionsöfning, så har enligt

Konstitutions-Utskottet från Riksdagens Kamrar tillhandakomma

protokollsutdrag Lag-Utskottets''berörda hemställan blifvit af Riksdagen

godkänd. Den förutsättning, hvarunder motionären framstält sitt förslag

om ändring af § 28 Regeringsformen, måste vid sådant förhållande

anses hafva i hufvudsaklig mån förfallit.

Visserligen utgör Riksdagens berörda beslut icke något absolut

hinder derför, att genom ett bifall till motionärens nu ifrågavarande

framställning möjlighet beredes för den, som icke bekänner sig till

den kristna eller den mosaiska trosläran, att vinna tillträde till statens

embeten och tjenster med de i § 28 Regeringsformen stadgade undantag.

Men en förändring i sådan rigtning skulle i sjelfva verket innebära,

att svenska staten, som är en kristen stat och eger en statskyrka

med bestämd bekännelseform, och som på grund deraf ej erkänner

något icke-kristet trossamfund, med undantag af det mosaiska, skulle

vid vården af sina angelägenheter ega använda dem, som bekänna sig

till icke-kristen lära, på samma gång som derigenom skulle åt en särskild

klass af medborgare, nemligen statens funktionärer, beredas en

undantagsställning gent emot statskyrkan.

En så betänklig rubbning i hittills gällande grunder för anställning

i statens tjenst kan Utskottet icke tillstyrka.

Genom sitt ofvan omförmälda beslut har Riksdagen bestämdt förklarat,

att staten ej vill skänka sitt erkännande åt det religionssamfund,

som stält sig utanför inflytandet af all kristlig tro, att svenska

kyrkan ej medgifver utträde ur dess sköte förr, än den förvissat sig

om, att den utträdande bekänner åtminstone någon kristen lära. Men

med en sådan uppfattning af statskyrkans betydelse och den religiösa

omvårdnad, den har att utöfva å rikets invånare i allmänhet, lärer icke

hos svenska folkets representanter kunna förutsättas någon önskan att

se statens värf anförtros åt dem, som bekänna sig till icke-kristen

tro eller kanske öfvergått till fullständig religionslöshet.

Af dessa skäl får Utskottet hemställa,

att Herr Arnoldsons ifrågavarande motion ej

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 Mars 1882.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.

Reserv ationer:

af Herr Borg;

af Herr Sjöberg mot motiveringen af Utskottets betänkande.

Herr Afzelius har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

detta ärendes behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.