Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14

1882-02-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1882:14, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

1

*

N:o 14.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Febr. 1882, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

af 60 § Utsökning slag en.

Nedannämnda §§ i Utsökningslagen hafva följande lydelse:

54 §.

Vill man på grund af dom eller utslag, hvarigenom betalningsskyldighet

blifvit. gäldenär ålagd, erhålla utmätning hos denne; ingifve

till utmätningsmannen domen eller utslaget samt, då fråga är om skiljemannadom,

öfverexekutors beslut om dess verkställande, så ock, der

fordran är på skuldebref eller annat skriftligt fordringsbevis grundad,

fordringsbeviset i hufvudskrift.

59 §.

Nu är gäldenär ej tillstädes, då utmätningsman sig infinner för att

verkställa utmätning för fordran, som i 54 § afses; har underrättelse

derom, att utmätning för fordringen är sökt, blifvit efter ty i 60 § sägs

meddelad, eller är anledning att gäldenären håller sig undan eller rest

bort, förty att han väntar utmätning; då gånge förrättningen för sig

utan hinder af gäldenärens frånvaro; dock skall i ty fall hans hustru

eller husfolk eller annan, som har egendomen i vård eller besittning,

tillsägas att vid förrättningen närvara. Finnas ej de, varde närboende

granne, som anträffas, tillsagd.

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 7 Sami. 9 Håft. 1

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

Kan ej utmätningen genast företagas, då utmätningsmannen för

sådant ändamål sig instält, • och är fara att godset under tiden stickes

ur vägen; läte utmätningsmannen, der borgenären nödig kostnad förskjuter,

vård hållas öfver godset, till dess utmätning kan ske.

60 §. ,

Underrättelse, hvarom i 59 § sägs, skall, för att anses giltig, meddelas

gäldenären genom utmätningsman. Har underrättelsen, af utmätningsmannen

skriftligen utfärdad, bevisligen kommit gäldenären annorledes

till hända eller ock, om han, i sitt hemvist sökt, ej kunnat der anträffas,

blifvit sist dagen före utmätningen meddelad hans hustru eller

husfolk eller, om de ej anträffas, anslagen å hans htisdörr; vare det ock

gildt.

Skall utmätning ske å gäldenären tillhörig egendom, som finnes

å annan ort, än der han har sitt hemvist, och ej blifvit af gäldenären

till utmätning uppgifven, bör underrättelse, hvarom nu är sagdt, jemte

uppgift å förrättningsstället meddelas så tidigt, att gäldenären kan sin

rätt vid utmätningen bevaka; njute dock ej för sådant ändamål längre

rådrum än åtta dagar.

bud i

är, ej

aar gäldenären ej stadigt hemvist i riket och ej heller kändt omorten,

der utmätning skall ske; vare underrättelse, som nu sagd

af nöden.

Lag-Utskottet har från Andra Kammaren fått till handläggning emottaga

en inom Kammaren af Herr Jöns Persson afgifven motion, N:o 68,

deruti motionären förmäler, att vid tillämpningen af den i 60 § i Utsökningslagen

föreskrifna underrättelse hos gäldenären, innan utmätning

finge ske, ofta förorsakades onödiga, ganska känbara kostnader för den

mindre bemedlade gäldenären i de orter, der utmätningsmannen vore boende

flere mil från gäldenärens bostad; hvarföre och då, enligt motionärens

förmenande, underrättelsen hos gäldenären kunde ske af inom kommunen

boende stämningsman samt jemväl af andra trovärdiga personer lika

väl som af utmätningsmannen sjelf, motionären hemställer, »att Riksdagen

täcktes för sin del besluta, att 60 § i Utsökningslagen måtte erhålla

följande förändrade lydelse:

»Underrättelse, hvarom i 59 § sägs, skall, för att anses giltig,

meddelas gäldenären genom närmast boende ojäfvig stämningsman. Har

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

underrättelsen af stämningsman skriftligen utfärdad, bevisligen---

anslagen å hans husdörr, varde det ock gildt.»

Enligt Utskottets uppfattning af ifrågavarande, ofvan anförda stadganden

erfordras, för utmätnings verkställande, förutgången underrättelse

till gäldenären endast för det fall, att förrättningen skall kunna

försiggå utan hinder af gäldenärens frånvaro, men är deremot icke erforderlig

för förrättningens fortgång, derest gäldenären är tillstädes,

när utmätningsmannen infinner sig för företagande af utmätning.

Lagen stadgar för närvarande, att, der underrättelse sålunda erfordras,

densamma, för att anses giltig, skall meddelas gäldenären genom

utmätningsman. Motionären vill nu hafva detta förändradt derhän, att

underrättelsen skall delgifvas genom närmast boende ojäfvig stämningsman.

Ett bifall till detta förslag skulle föranleda mångfaldiga svårigheter

vid tillämpningen och, mot motionärens angifna hufvudafsigt, att

minska kostnaderna för gäldenären, i stället ofta öka dem. Meningen

med ifrågavarande stadganden är nemligen otvetydigt den, att, när utmätningsmannen

infinner sig hos gäldenären för att göra utmätning,

men denne icke anträffas hemma och utmätningen följaktligen icke kan

vid tillfället verkställas, iitmätningsmannen genast skall meddela underrättelse

enligt 60 §.

Enligt förordningen om stämningsmän den 10 Augusti 1877 är

kronofogde, stadsfogde, länsman eller nämndeman stämningsman utan

särskildt förordnande, der han sig det åtager, och skola i öfrig! domstolarne

förordna vissa män till stämningsmän. Utmätningsman åter är

å landet kronofogde, hvar inom sitt tjenstgöringsområde, i stad stadsfogde,

och kan beträffande nu ifrågavarande förrättningar, kronofogde

för bestämdt fall till utmätningsman i sitt ställe sätta länsman eller

annan man, som af Konungens Befallningshafvande antagen är, likasom

äfven i stad under vissa förutsättningar i stadsfogdes ställe kan för

bestämdt fall till utmätningsman sättas annan person, som af öfverexekutor

antagen är. Sammanställas nu dessa bestämmelser, så visar

sig, att utmätningsmannen icke har skyldighet att tillika vara stämningsman,

och att ingen säkerhet finnes derför, att den, som i vissa fall sättes i

hans ställe, tillika är stämningsman. I händelse motionärens förslag

om särskild underrättelse af stämningsmän antoges, skulle alltså gäldenären

kunna, förutom nuvarande ersättning, åsamkas sådan till stäm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 14.

ningsmannen för dennes resa fram och åter, och i alla händelser nödgas

särskildt ersätta stämningsmannen för delgifningen. Då härtill

kommer, att bestämmelsen i förslaget derom, att alltid den stämningsman,

som vore närmast boende, skulle anlitas, vid äfventyr att delgifning

annars skulle vara ogiltig, synes kunna föranleda till mångahanda

förvecklingar och i alla händelser vara olämplig, finner Utskottet sig

ega tillräckliga skäl för sin hemställan,

att motionen icke måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 20 Februari 1882.

På Lag-Utskottets vägnar:

E. THOMASSON.

N:o 15.

Ank. till Riksd. Kansli den 20 Febr. 1882, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande

af vatten- och brödstraffet.

Från Andra Kammaren har Lag-Utskottet fått emottaga en motion,

N:o 18, af Herr J. Anderson i Tenhult, hvaruti föreslås, »att Riksdagen

för sin del ville besluta den ändring i 10 och 11 §§ i 2 kap. af

Strafflagen den 16 Februari 1864 samt andra §§ i samma lag, att vatten-

och brödstraffet upphör och ersättes med fängelsestraff.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.