Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 30 § Konkurslagen.

1882-03-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1882:23, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 30 § Konkurslagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

1

7¥:o SS.

Ank. till Biksd. Kansli d. 6 Mars 1882, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

af 30 § Konkurslagen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Lag-Utskottet hänvisad

motion, N:o 46, erinrar Herr G. Sälting, huru som genom Utsökningslagen

den 10 Augusti 1877 utsökningsväsendet i allmänhet ordnats

på ett mildare och för den fattige gäldenären mer tryggande sätt. Under

det nemligen enligt den äldre lagstiftningen denne kunde vid utmätning

beröfvas äfven det allra nödvändigaste af hvad han egde, innehölle deremot

65 § Utsökningslagen följande stadgande:

»Från utmätning skola undantagas nödiga gång- och sängkläder för

gäldenären, hans hustru och oförsörjda barn. Saknas utväg till nödtorftigt

uppehälle; då skall af det förråd, som i huset finnes, undantagas

hvad till underhall för en manad tarfvas, så ock nödiga arbetsredskap

eller andra lösören, dock ej öfver ett värde af sjuttiofem kronor. Lös

pant ma ej undantagas från utmätning för den gäld, hvarför pantsättningen

skett.»

Om nu detta stadgande jemfördes med 30 § Konkurslagen, funne

man, att den mindre bemedlade gäldenären, då utmätning hos honom

gjordes, vore, i fråga om möjligheten att fortfarande lifnära sig, i en fördelaktigare

ställning, än om han blifvit försatt i konkurs. Ifrågavarande

paragraf i Konkurslagen lyder sålunda:

Bill. till Riksd. Prot. 1882. 7 Sa.ml. 13 Haft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 23.

»Gäldenär njute, der lian sig ej annorledes försörja kan, af konkursboet

nödigt underhåll för sig, hustru och oförsörjda barn under två månader

från den dag, offentlig stämning gifven är: kan ej inom nämnda

tid bouppteckningen med ed fästas och boet till gode män öfverlemnas;

njute gäldenären, till dess sådant skett, underhåll som sagdt är. Gäldenären

varde ock tilldeladt hvad som erfordras för resa och uppehälle, då

han, efter kallelse, har att inställa sig vid Rätten till förhör, eller annorstädes

till afgifvande af upplysningar rörande konkursboet, dock ej mer,

om han vistas utom Rättens domsaga, än som tarfvades, om han derinom,

å ort der han sist vistades, sig uppehöll. I öfrigt ege han från

konkursboet för sig, hustru och oförsörjda barn utbekomma och behålla

nödiga gång- och sängkläder.

Kommer tvist upp i anledning af hvad nu stadgadt är; pröfve Rätten

hvad gäldenären bestås må med afseende så väl å hans behof och

boets ställning, som å hans omsorg att rätt för sig göra och beredvillighet

att gode männen tillhandagå.))

Om man antoge, fortsätter motionären, att en arbetare eller handtverkare,

hvilken ansåges kunna genom arbete försörja sig och sin familj,

blefve försatt i konkurs, hade denne icke att påräkna något underhåll

från konkursboet; och äfven om han vore i den ställning, att han finge

af konkursboet åtnjuta underhåll under två månader, hade han beröfvats

sina arbetsredskap, som varit nödvändiga för utöfvandet af hans yrke,

och vore derigenom äfven ur stånd att vidare försörja sig och de sina,

Af det anförda syntes uppenbarligen, att Utsökningslagen och Konkurslagen

icke stode i öfverensstämmelse med hvarandra, då den förra för

gäldenären vore mensklig och mild, men genom den senare han deremot

vore underkastad en mgr godtycklig behandling; allt blefve då beroende

på huruvida borgenärerne vore ömsinnade emot gäldenären, hvilken måste

med deras görande och låtande finna sig nöjd. Fall hade ock inträffat,

då fordringsegaren hellre försatt gäldenären i konkurs än att genom

utmätning utsöka sin fordran, emedan i förra fallet alla gäldenärens tillgångar

kunde tagas, hvilket genom utmätningsåtgärden icke finge ske.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer motionären, att

Riksdagen måtte för sin del besluta följande förändrade lydelse af 30 §

Konkurslagen:

»Gäldenär njute af konkursboet nödigt underhåll för sig, hustru och o försörjda

barn under tvenne månader från den dag offentlig stämning gifven är.

Men är konkursboet ringa och utväg saknas till nödtorftigt uppehälle, då skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

af det förråd som i boet finnes undantagas hvad till underhåll för en månad

tarfvas, så ock nödiga arbetsredskap eller andra lösören, dock ej öfver ett

värde eif sjuttiofem kronor; kan ej inom nämnda tid bouppteckningen med

ed fästas, — — — — (lika med nuvarande lydelsen) — — — — —

tillhandagå.))

Utskottet finner, lika med motionären, det vara förenligt med billighet

och rättvisa, att den gäldenär, hvilken på en gång afträdt all sin

egendom till borgenärers förnöjande och icke är i stånd att med arbete

sig försörja, icke skall, med hänsyn till utsigterna för sin framtida bergning,

befinna sig i en sämre ställning än den, hos hvilken, under i öfrigt

enahanda förhållanden, allenast utmätning för någon viss fordran göres;

hvarför Utskottet i hufvudsak instämmer i motionärens förslag.

De anförda stadgandena i Utsökningslagen och Konkurslagen motsvara

hvarandra deruti, att vid såväl utmätning som konkurs få undantagas

nödiga gång- och sängkläder för gäldenären, hans hustru och oförsörjda

barn. Den omständigheten, att den gäldenär, som ej annorledes

kan sig försörja och är försatt i konkurs, eger åtnjuta nödigt underhåll

för två månader från det offentlig stämning gafs, under det att vid utmätning

endast en månads underhåll får undantagas af det förråd, som

i huset finnes, synes ega sin grund deri, att, enligt 19 § Konkurslagen,

gäldenären under först nämnda tid är underkastad sådana inskränkningar

i valet af vistelseort, att de under längre tid för honom försvåra möjligheten

att sjelf förvärfva sitt uppehälle. Då sålunda i nu anförda hänseenden

de båda lagarne äro med hvarandra öfverensstämmande, synes

ock, såsom Utskottet ofvan antydt, billigheten fordra, att likhet dem

emellan vinnes äfven i fråga om rättighet för gäldenären att, der hans

ställning det tarfvar, få från boet uttaga nödiga arbetsredskap eller andra

lösören.

Att deremot, såsom motionären äfven hemställer, tillförsäkra den

gäldenär, som är i konkurs, underhåll af konkursboet, äfven om han

eljest är i stånd att försörja sig, vore att gå längre än hvad Utsökningslagen

medgifver i det af motionären sjelf åberopade stadgandet, och kan

ej heller af Utskottet tillstyrkas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

På grund af det anförda får Utskottet, med anledning af den förevarande

motionen, vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta följande

förändrade lydelse af 30 § Konkurslagen:

»Gäldenär skall, der han sig ej annorledes försörja

kan, af konkursboet njuta nödigt underhåll för

sig, hustru och oförsörjda barn under två månader

från den dag, offentlig stämning gifven är, och derjemte

vara berättigad från konkursboet utbekomna och

behålla nödiga arbetsredskap eller andra lösören, dock ej

öfver ett värde af sjuttiofem kronor. Kan ej inom

nämnda tid bouppteckningen med ed fästas och boet

till gode män öfverlemnas; njute gäldenären, till dess

sådant skett, underhåll som sagdt är. Gäldenären varde

ock tilldeladt hvad som erfordras för resa och uppehälle,

då han, efter kallelse, har att inställa sig vid

Rätten till förhör, eller annorstädes till afgifvande af

upplysningar rörande konkursboet, dock ej mer, om

han vistas utom Rättens domsaga, än som tarfvades,

om han derinom, å ort der han sist vistades, sig uppehölle.

I öfrigt ege han från konkursboet för sig,

hustru och oförsörjda barn utbekomma och behålla

nödiga gång- och sängkläder.

Kommer tvist upp i anledning af hvad nu stadgadt

är; pröfve Rätten hvad gäldenären bestås må med

afseende så väl å hans behof och boets ställning, som

å hans omsorg att rätt för sig göra och beredvillighet

att gode männen tillhandagå.»

Stockholm den 6 Mars 1882.

På Lag-Utskottets vägnar:

O O

AXEL BERGSTRÖM.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 23.

5

Reservationer:

af Herrar Bergström, Thomasson, LotUgius och Lindahl;

af Herr Grefve Mörner: »Lagförändringar torde ej böra vidtagas utan

att verkligt behof deraf förefinnes. Då hvarken motionären uppgifva

eller eljest till min kunskap kommit, att något behof af förändring i förevarande

fall eger rum, och vinsten af förändringen är ringa, om ens

någon, har jag för min del ej kunnat biträda Utskottets beslut.»

Herr Ekenman har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit

i ärendets behandling inom Utskottet.

Bih. till Riksd. Prot. 1882.

7 Sami. 13 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:26 Skrifvelse, om förändrad lydelse af 30 § Konkurslagen. a1 i texten