Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande Utskottets Utlåtande N:o 7, i anledning af Kongl. May.ts proposition med förslag till Förordning angående böter för svarandeparts uteblifvande från underrätt.

1882-03-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1882:26, Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut beträffande Utskottets Utlåtande N:o 7, i anledning af Kongl. May.ts proposition med förslag till Förordning angående böter för svarandeparts uteblifvande från underrätt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Memorial N:o 26.

1

N:o 26.

Ant. till Eiksd. Kansli den 13 Mars 1882, kl. 3 e. m.

Lag-Utskottets Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut

beträffande Utskottets Utlåtande N:o 7, i anledning

af Kongl. May.ts proposition med förslag till Förordning

angående böter för svarandeparts uteblifvande från underrätt.

Vid slutlig behandling af Lag-Utskottets Utlåtande N:o 7, i anledning

af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till Förordning angående

böter för. svarandeparts uteblifvande från underrätt, hafva Kamrarne

stannat uti skiljaktiga beslut, i det Första Kammaren godkänt Utskottets

uti nämnda utlåtande gjorda hemställan om bifall till propositionen,

men Andra Kammaren — sedan Utskottet, efter från Kammaren erhållen

återremiss af samma utlåtande, uti Memorial N:o 17, på grund af Första

Kammarens hufvudsakliga beslut, anhallit, att äfven Andra Kammaren

måtte fatta beslut i hufvudsaken •— antagit ett särskildt författningsförslag;

innefattande Kamrarnes särskilda beslut följande olika lydelser

å nu ifrågavarande förslag till förordning:

Första Kammarens:

Förordning angående böter för

svarandeparts uteblifvande från underrätt.

Med upphäfvande af hvad allmän

lag innehåller mot denna förordning

stridande, stadgas som

följer:

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 7 Sami. 16 Häft.

Andra Kammarens:

Förordning angående böter för

svarandeparts uteblifvande från underrätt.

Med upphäfvande af hvad allmän

lag innehåller mot denna förordning

stridande, stadgas som

följer:

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Memorial N:o 26.

Kommer i tvistemål, som är instämclt

till underrätt, käranden tillstädes

å den till sakens företagande

först utsatta dag och visar, att svaranden

i laga tid fått stämning,

men är svaranden borta utan att.

framte laga förfall, och varder ej

saken afdömd efter ty i 12 kap. 3

§ Rättegångsbalken sägs, böte svaranden

fem kronor eller mera, högst

tvåhundra kronor. Utehlifver svaranden

utan anmäldt laga förfall

å dag, till hvilken saken blifvit uppskjuten,

och vållas af svarandens uteblifvande

ytterligare uppskof, böte,

som nyss är sagdt, der ej särskildt

vite är af Rätten satt.

Hav någon blifvit fäld till böter

enligt denna förordning, skola böterna

genast uttagas, utan hinder deraf att

det beslut, hvarigenom de blifvit ädömda,

ej vunnit laga kraft. Visar

svaranden innan sakens slut, att han

haft förfall och ej kunnat Rätten det

kungöra, gånge böterna åter.

Då, i fall förordningens tillämplighet inskränktes till första rättegångstillfället,

och föreskriften om de enligt förordningen ådömda böters

omedelbara uttagande uteslötes, förordningens ändamål att genom mera

verkande påföljder, än nu äro för handen, förmå svarandeparter i tvistemål

till inställelse, enligt Utskottets uppfattning skulle i så väsentlig

mån förfelas, att förordningen förlorade sin betydelse, har Utskottet ansett

sig icke kunna tillstyrka, att de uti Kong!. Maj:ts proposition upptagna

bestämmelser uti dessa hänseenden ur lagförslaget uteslutas.

Någon berättigad tvekan om grunderna för böternas förvandling och

fördelning torde icke kunna uppstå. Förordningen måste nemligen anses

såsom ett supplement till gällande Rättegångsbalk, och de enligt

förordningen ådömda böter följaktligen fördelas och förvandlas efter de

grunder, som angifvas i 32 kap. 2 § Rättegångsbalken i dess nuvarande

lydelse med dithörande författningar, jemte 8 § i förordningen om nya

Kommer i tvistemål, som är instämdt

till underrätt, käranden tillstädes

å den till sakens företagande

utsatta dag och visar, att svaranden

i laga tid fått stämning, men är

svaranden borta utan att framte

laga förfall, och varder ej saken afdömd,

efter ty i 12 kap. 3 § Rättegångsbalken

sägs, böte svaranden

fem kronor eller mera, högst tjugufem

kronor.

Angående fördelning och förvandling

af böter, hvarom i denna förordning

stadgas, gälle hvad, beträffande

böter, som enligt Rättegångsbalken ådömas,

är föreskrifvet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Memorial N:o 26.

Strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den

16 Februari 1864. Utskottet har således ansett särskilda föreskrifter

härutinnan icke böra uti förordningen upptagas.

Genom den redaktionsjemkning, Utskottet uti början af förordningen

föreslår, finner Utskottet tydligen utmärkt, att bötespåföljden icke kan

afse uteblifvande å den rättegångsdag, å hvilken stämningen är stäld,

om nemligen den dagen icke sammanfaller med den, å hvilken saken

första gången efter instämningen till handläggning uppropas, utan endast

uteblifvande å den dag, då sådant upprop sker.

Medium mellan de särskilda af Kamrarne antagna högsta bötesbeloppen

25 och 200 kronor utgör visserligen 112 kronor 50 öre; men

lärer lämpligen kunna i jemnadt tal bestämmas till ett hundra kronor.

Med anledning af hvad Utskottet sålunda andragit, får Utskottet, i

sammanjemkningsändamål, hemställa,

att Riksdagen, med förklarande, att Kong]. Maj:ts

förevarande proposition icke kan antagas i oförändradt

skick, ville för sin del besluta följande

Förordning angående böter för svarandeparts uteblifvande

från underrätt.

Med upphäfvande af hvad allmän lag innehåller

mot denna förordning stridande, stadgas som följer:

Kommer i tvistemål, som är instämdt till underrätt,

käranden tillstädes å den dag, saken första gången

förekommer till handläggning, och visar, att svaranden

i laga tid fått stämning, men är svaranden borta

utan att framte laga förfall, och varder ej saken afdömd

efter ty i 12 kap. 3 § Rättegångsbalken sägs,

böte svaranden fem kronor eller mera, högst ett hundra

kronor. Uteblifver svaranden utan anmäldt laga förfall

å dag, till hvilken saken blifvit uppskjuten, och

vållas af svarandens uteblifvande ytterligare uppskof,

böte, som nyss är sagdt, der ej särskild! vite är af Rätten

satt.

Har någon blifvit fäld till böter enligt denna förordning,

skola böterna genast uttagas, utan hinder

deraf att det beslut, hvarigenom de blifvit ådömda,

ej vunnit laga kraft. Visar svaranden innan sakens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Memorial N:o 26.

slut, att han haft förfall och ej kunnat Rätten det kungöra,

gånge böterna åter.

Stockholm den 13 Mars 1882.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation:

af Herr Magnus Jonsson, hvilken ansett, att det af Utskottet i sammanjemkningsändamål

framlagda förslaget bort omfatta allenast första

punkten af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna förordningen.

Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.