Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29

1882-03-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1882:29, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

1

N:o 29.

Ank. till Riksd. .Kansli den 24 Mars 1882, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i

gällande stadgande om val af ledamot i eg o delning srätt.

117 § i Kong], stadgan om skiftesverket i riket den 9 November

1866 har för närvarande följande lydelse:

»Förste domstol i skiftesmål å landet är egodelningsrätt i hvarje

härad eller tingslag. Ordinarie domaren i orten är deri ordförande,

derest icke, vid hans förfall, efter hvad särskilt stadgadt är, annorlunda

af vederbörande Hofrätt förordnas, eller Vi, på invånarnes gjorda anhållan

eller eljest förekomne anledningar, för större eller mindre distrikter,

skulle i nåder finna godt, att särskild person dertill utse. Ledamöterne

i rätten utgöras af tre i landthushållning kunnige, inom häradet

eller tingslaget boende, bofaste män, hvilka, på föranstaltande af domaren

i orten, inför Häradsrätten, genom socknefullmäktige, efter förmedlade

hemmantalet utväljas. Uppstår laga förfall för ledamot, kalle ordföranden

ojäfvig god man i dess ställe. De inom socknarne i häradet

eller tingslaget valde gode män kunna ock till ledamöter uti egodelningsrätten

utses; dock få de icke såsom domare handlägga skiftesmål, dervid

de som gode män biträda

Ledamot i egodelningsrätt skall, innan han i rätten inträder, domareed

aflägga, der han ej den ed förut svurit.»

Lag-Utskottet har nu från Andra Kammaren emottagit en af Herr

Johan Fr. Carlsson afgifven motion, N:o 29, hvari påyrkas den ändring

uti ofvan intagna paragraf, »att ledamot af egodelningsrätt väljes, på

sätt förut är stadgadt, för en tid af sex år, med rättighet för afgående

ledamot att, efter behörigt omval, återinträda i sin befattning».

Bill. till Rilcsd. Prof. 1882. 7 Sami. 19 Haft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande No 29.

Motionären motiverar sitt förslag sålunda: Med nuvarande bestämmelser

kunde en ledamot i egodelningsrätt, om han så önskade, bibehålla

denna sin befattning så länge han för godt funne, oaktadt häri

befunnes mindre lämplig för ett så vigtigt uppdrag som ledamot i en

rätt, till hvars afgörande hänskjutits så vigtiga frågor, som enligt

skiftesstadgan skulle afgöras af egodelningsrätt; och som det i regel

förekomme, att invald ledamot i egodelningsrätt bibehölle denna sin

befattning så länge han lefde eller ända till dess ålderdomssvagheten

nödgade honom att afstå derifrån, kunde genom ett sådant förhållande

ett mindre gynsamt val leda till skada för månget skifteslag. Ett längre

utöfvande af befattningen vore visserligen icke att klandra, då valet

utfallit på dertill lämplig person, ty under ett längre deltagande borde

mera insigt vinnas i dithörande frågor, men att en person, som vore

olämplig för befattningen, skulle enligt nu gällande stadganden på obestämd

tid bibehållas dervid, vore olämpligt. Motionären ville derför

föreslå, att val af ledamot i egodelningsrätt bestämdes för viss tid, så-*

som stadgadt vore om val till nämndemän, hvilkas uppdrag närmast

kunde jemföras med ledamots af egodelningsrätt. Att en sådan ändring

af stadgandet om val af ledamot i egodelningsrätt icke skulle utesluta

sådana personer, som befunnits lämpliga för befattningen, visade den

nu under några år tillämpade författning om nämndemansval, då det

vanligtvis förekommit, att den som ansetts lämplig dertill fått emottaga

återval. Men deremot skulle den fördelen vinnas, att vid de fall, då ett

val befunnits mindre lyckosamt, man inom en bestämd tid kunde hoppas

att bättre vinna målet.

Den jemförelse, motionären gjort mellan ledamöter i egodelningsrätt

och nämndemän, är i Utskottets tanke icke fullt rigtig. Ledamot

i egodelningsrätt är domare med personlig röst: nämnden har endast

en kollektivröst; och hvad som gäller om domare i allmänhet, att det

icke kan vara lämpligt, att de tillsättas på viss tid, gäller sålunda i sin

fulla utsträckning om ledamot i egodelningsrätt, men behöfver icke

göra det beträffande de särskilde nämndemännen.

Skulle en begränsning af tjenstgöringstiden för ledamot af egodelningsrätt

ifrågakomma, borde denna ske genom bestämmandet af en viss

åldersgräns, efter hvars uppnående ledamot i egodelningsrätt skulle vara

skyldig att från befattningen afgå; men något förslag i sådant hänseende

föreligger icke för närvarande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 29.

En kortare tids tjenstgöring för ledamot i egodelningsrätt synes

äfven i det afseendet mindre lämplig, att, äfven om den, som väljes till

denna befattning, bör vara och verkligen är »i landthushållning kunnig»,

är det dock endast genom vanan att som domare handlägga skiftesmål,

som denna kunskap utbildas uti det särskilda afseende, hvarom här

är fråga.

Till följd deraf, att befattningen icke är gifven allenast på viss tid,

torde densamma anses mera hedrande och de dertill lämpligaste personer

finnas mera villige att åtaga sig uppdraget.

Då, i händelse af laga förfall för ledamot, ojäfvig god man kan

utan vidare omgång af ordföranden inkallas i ledamotens ställe, synas,

äfven med nuvarande bestämmelser, svårigheter icke böra möta att alltid

få egodelningsrätt sammansatt af lämplige personer.

Utskottet hemställer derföre,

att motionen icke må föranleda någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 24 Mars 1882.

<< ■ , - (; £ r v; ’/ ; • U-! j v■ i •'' “ V ■ , • : O u ‘ : O >*

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.