Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31

1882-03-24 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1882:31, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

N:o 31.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 Mars 1882, kl. 1 e. in.

Lag-Utskottets Utlåtande, i ättledning af väckt motion om tillägg

till § 3 i förordningen angående utvidgad näringsfrihet

den 18 Juni 1864.

Uti en inom Andra Kammaren afgifven och till Lag-Utskottet remitterad

motion, N:o 31, hafva Herrar P. Pehrsson i Törneryd, Aug.

Peterson samt Anders Svensson i Lösen andragit, att de på senare tiden

införda s. k. kreatursmöten alltmer antagit samma karakter, som de

forna marknaderna, så att till dem äfven säljare af alla slags varor infunne

sig, samt tjenstehjon och löst folk från kringliggande trakter samlades

för att få sin del af de marknadsnöjen, som kunde stå till buds, i följd

hvaraf samma oordningar uppkörande, som förut så mycket öfverklagats.

Derigenom hade äfven sjelfva kreaturshandeln, för hvars skull mötena

tillkommit, blifvit lidande, emedan mången ordentligare jordbrukare

dragit sig för att med sina kreatur komma till en plats, der icke köp

och försäljning af kreatur, utan vanligt marknadslif vore hufvudsak.

Om således dessa kreatursmöten skulle kunna utveckla sig i den rigtning,

som med dem vore afsedd, och icke derifrån förryckas, så att de

slutligen kanske kornme att till skada för jordbrukaren inställas, vore

det alldeles nödvändigt att genom något lämpligt lagstadgande åt dem

bereda en sådan ställning-, att förut omnämnda olägenheter blefve undanröjda.

Detta åter syntes endast kunna ske på det sätt, att i förordningen

angående utvidgad näringsfrihet den 18 juni 1864 infördes en särskild

bestämmelse om dessa möten, i ändamål att med afseende å dem inskränka

den rättighet till drifvande af handel'' å landet, som för öfrigt

vore medgifven. Der sådana möten hölles i städer, hade de öfverkla
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 31.

gade olägenheterna i mindre grad utöfvat något inflytande. Motionärerne

föreslå på grund häraf, »att Riksdagen ville besluta att, såsom

tillägg till § 3 i Kongl. förordningen om utvidgad näringsfrihet den 18

Juni 1864, hvilken § omnämner dem, som icke ega idka handelsrörelse,

måtte införas följande stadgande:

Vid kreatursmöten å landet, som blifvit af behörig myndighet bestämde

att endast för köpslagan om lefvande kreatur på vissa dagar

hvarje år hållas, vare ej heller någon, utom de å stället bosatte, berättigad

att torgföra handelsvaror eller å öppen plats, från bod eller

annat upplagsställe idka handelsrörelse.»

Genom ett bifall till motionärernes förslag skulle i Utskottets tanke

de anförda olägenheterna af nuvarande förhållanden vid de s. k. kreatursmötena

icke undanrödjas.

Verkan af det föreslagna förbudet synes endast kunna blifva den,

att ett faktiskt monopol uppkommer för de å stället bosatte handlande;

men beträffande platser, å hvilka dylika möten förekomma med kortare

mellantider, t. ex. hvarje vecka, skulle detta monopol till platsen ytterligare

locka handelsidkare från andra håll, som derstädes bosatte sig,

och samma olägenheter och missförhållanden uppstå, som dem, hvaröfver

motionärerne klaga.

Vid sådant förhållande synes någon inskränkning uti förevarande

hänseende af den närings- och handelsfrihet, som numera råder i vårt

land, icke böra ifrågakomma; utan hemställer Utskottet,

att motionen icke må föranleda någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 24 Mars 1882.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

af Herr Lindahl.

Reservation:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.