Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33

1882-03-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1882:33, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.

N:o 33.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 Mars 1882, kl. 3 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

aj eller förklaring öfver förordningen angående hushållningen

med de allmänna skogarne i riket den 29 Juni

1866, i hvad den angår skog å ecklesiastika boställen.

p r< Laf“Utek°ttet har från Andra Kammaren emottag^ eu af Herr

fn, öfSLT g''-Ven mo*10"- N:» *, hvilken, ehuru i dess början talas

-k}''allsskogar 1 allmänhet, dock, i anseende till hela motiveringen,

8} nes afse endast de fornamsta ännu återstående af dessa, eller de ecklesiastika,

och i hvilken slutligen säges, att »det vore det rigtifattnlf

er i i ~ om Riksdagen ville besluta, att Skogsstyrelsens bei

^d^Sk0|ai’vMi1 Sveriges prestgårdar må alldeles upphöra, och

i afseende a dem forhallas så som af ålder och enligt lag och äldre förmngai

vant foreskrifvet.- Eller åtminstone, såsom jag ofvan föreslagit,

att hos Kongl Magt må anhållas om en sådan förklaring af Kongl

forordningen om hushållningen med de allmänna skogarne, att prestebostaUes

innehafvare ma ega att till vedbrand, hägnader och byggnadernas

firman 1 afve™°m byggnadsskyldige inom socknen, då nybyggnad, som

dem åligger, skall ske, a prestgäll skog, der tillgång finnes, taga nödiqt

timmer och virke, utan några som helst omgångar, besvär eller kostnader

såsom allmän lag säger och förmån). ’

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets-Utlåtande Ko 33. 7

Att, på sätt motionären synes helst önska, Skogsstyrelsens befattning

med skogen å ecklesiastika boställen skulle i allo upphöra, måste

Utskottet på det bestämdaste afstyrka. Det är nemligen i flere afseenden

för landet af synnerlig vigt, att de allmänna skogarne, af Indika

de ecklesiastika utgöra eu icke obetydlig del, blifva skötta på ett rationelt

sätt.

För att ställa den vård om de ecklesiastika boställsskogarne, Skogsstyrelsen

utöfvar, samt det sätt, på hvilket sådant sker, i rätt dager, anser

Utskottet sig böra, med anledning af motionärens framställning härutinnan,

meddela följande.

■I: grund af förordningen angående hushållningen med de all
männa

skogarne i riket den 29 Juni 1866 har Skogsstyrelsen öfvertagit

kontrollen öfver alla ecklesiastika boställsskogar.

Intill dess hushållning spion, vare sig provisionel eller definitiv, för sådan

skog hlifvit upprättad, inskränker sig denna kontroll till öfvervakande

deraf, att skogen — der ej särskilda medgifvanden att försälja

vissa skogsalster förefinnas, hvilket undantagsvis kan vara fallet — icke

användes till annat än dels boställets husbehof, detta må nu vara större

eller mindre, dels ock derutöfver till byggande och underhåll af kyrka

och postgård, i den man sadant kan ske med iakttagande af skogens

fortfarande bestånd.

Men sedan sko g shushållning splan genom laga kraftvunnen resolution

hlifvit faststäld — hvarvid särskilt afseende skall fästas derpå, att boställshafvarens

årliga behof af skogsfång och bete, så vidt möjligt är,

tillfredsställes, äfven. om skogens uppbringande till dess högsta möjliga

afkastning skulle derigenom fördröjas — innebär kontrollen uppsigt derå,

att boställsinnehafvare!! behörigen till alla delar ställer sig planen till

efterrättelse, således icke afverkar mer än planen bestämmer, äfven om

detta är otillräckligt för husbehofvets fyllande, åstadkommer skogsåterväxt

efter afverkning, och i öfrigt med afseende å betning m. m. rättar

sig efter de i planen gifna föreskrifter. Underlåter boställsinnehafvare!!

inom förelagd tid verkställa hvad planen stadgar, äfventyra!- han, att

arbetena utföras på hans bekostnad på föranstaltande af vederbörande

jägmästare.

Der indelning till trakthuggning sker, utsättes på eu gång å marken

tio års hyggen genom skogstjensteman medelst utstakning och bläckning

å träd, hvarefter de olika årshyggena numereras; och har boställsinnehafvaren

sedan rätt att, utan särskild utsyning, årligen hugga efter

nummerföljd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.

Uppstår å en till trakthuggning indelad skog öfverskott utöfver

husbehofvet, får boställsinnehafvare!! ej dermed taga annan befattning

än att, om så för skogshushållningen finnes fördelaktigt, upphugga detsamma.

Jägmästaren, som utöfva!- kontrollen, afstämpla!- dock detta

öfverskott, som derpå säljes af vederbörande kronofogde å offentlig

auktion, hvarefter alla kostnader för skogens skötsel, för upphuggning

af virket, derest sådan egt rum, och för försäljningen godtgöras af de

influtna medlen. Kronofogden undfår härvid resekostnadsersättning,

hvaremot någon särskild ersättning ej tillkommer jägmästaren. Behållningen

fördelas, efter Kongl. Maj:ts bestämmande, med högst hälften

till innehafvare!! och återstoden till allmänna prestlöneregleringsfonden;

och anses den boställsinnehafvare!! tillfallande andelen såsom godtgörelse

för det besvär och den omtanke, som med skogens skötsel och

bevakning äro förenade.

A de boställen, der hushållningsplan blifvit införd, men skogen ej

indelats till trakthuggning, hvilket dock endast undantagsvis är förhållandet,

verkställer vederbörande jägmästare för högst tre år på en

gång utsyning och stämpling af träd, som i blädningsändamål ifrågakomma

att fällas.

Skogstjensteman åligger dock i båda fallen att genom besigtning

utröna och öfvervaka, att skogshushållningsplanen af boställsinnehafvaren

ordentligt följes.

Socknemän ega, då kyrka eller prestgård af dem skall byggas

eller bättras, rätt till utsyning å boställes skog, så vidt sådan utsyning

kan efter antagen hushållningsplan ega rum utan inskränkning i den

rätt till afkastning^, som blifvit boställsinnehafvaren tillerkänd.

Ersättning för skogstjenstemans årliga, af gällande författningar

bestämda ordinarie förrättningar å prestgårdsskogar utgår endast under

form af de en gång för alla bestämda resepenningar, som han af statsmedel

i sådant afseende uppbär, och hvilka i revier söder om Dalelfven

utgöra två hundra kronor årligen. Ordinarie utsyningar ske på hösten

och skola, enligt 36 § i Instruktionen för Skogsstyrelsen och skogsst.aten

den 19 November 1869, så vidt möjligt är, vara afslutade före den

1 Oktober. Begäres vare sig af boställsinnehafvare eller socknens kyrkooch

prestgårdsbyggnadsskyldige utsyning efter den 1 Oktober och kan

dermed ej uppskjutas till nästa ordinarie utsyningstid, företages extra

förrättning, och är jägmästare berättigad härför erhålla ersättning'' af

sökanden, enligt Kongl. Maj:ts förnyade taxa på arfvode för skogsförrättningar,

som efter särskildt förordnande verkställas, den 12 November

1875.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 33.

Något biträde med skogshushållningen i öfrigt är jägmästaren ej

skyldig att utan särskild ersättning lemna boställsinnehafvaren. Anser

sig emellertid boställsinnehafvaren ej kunna sjelf sköta skogen, så beror

det på enskild öfverenskommelse mellan boställsinnehafvaren och jägmästaren

eller hvilken annan, innehafvaren eljest finner för godt anlita,

huruvida och mot hvilken ersättning den sakkunnige vill åtaga sig

närmare tillsyn å skogshushållningen.

Slutligen bör anmärkas, att, om boställsskog i betydligare män öfverstiger

boställets behof af skogsfång, skogen i sin helhet eller lämplig del

deraf kan enligt Kongl. Maj:ts förordnande ställas under Skogsstatens

omedelbara vård och förvaltning, såsom om kronoparker är stadgadt. 1

sådant fall afsättes eller undantages dock skog för boställsinnehafvarens

räkning eller medgifves honom utsyning till husbehof å skogen, der betet

merändels äfven är honom förbehållet, hvaremot boställsinnehafvaren i

öfrigt ej eger att taga befattning med eller njuta afkomst af skogen.

Indelning till ordnad skogshushållning af allmänna skogar , pågår

allt fortfarande. Under de senare fem åren har sådan indelning årligen

skett å 600 å 800 skogar, hörande till boställen eller för statsverkets

räkning utarrenderade egendomar. Under tiden från den 15 December

1880 till samma dag 1881 faststäldes af Skogsstyrelsen tillsammans 735

hushållningsplaner, deraf 60 fullständiga och 675 interimsplaner. Af

dessa 735 skogshushållningsplaner afsågo öfver 300 skogar å ecklesiastika

boställen.

Af denna redogörelse för verkliga förhållandet med de ecklesiastika

boställsskogarnas skötsel och vård lärer utan vidare framgå, huru

i flere delar ogrundade de påståenden äro, hvilka, enligt hvad motionen

utvisar, blifvit af motionären framstälda, och denna utredning torde

äfven uti sig innefatta tillräckliga skäl för Utskottets hemställan om afslag

å motionen.

Utskottet vill endast tillägga, med anledning af motionärens åberopande

af »lag och äldre författningar», särskildt 26 kap. 2 § Byggningabalken

samt förordningen den 1 Augusti 1805,

att förstnämda lagrum uti hithörande del innehåller, att, då socknemän

skola bygga och bättra prestgård eller dertill hörande hus, »må virke å

prestebolets egor tagas, om der tillräcklig skog är», hvilka uttryck

synas innebära detsamma, som uttrycken i § 26 af 1866 års förordning:

»såviclt utsyning kan, efter antagen hushållningsplan, ega rum

utan inskränkning i den rätt till afkastningen, som blifvit boställsinnehafvaren

tillerkänd»,

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 7 Sami. 20 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 34.

samt att sistnämnda förordning uttryckligen är, i hvad den angår

boställsskogar, upphäfd genom ingressen till 1866 års förordning.

Utskottet hemställer, att motionen måtte lemnas

utan vidare afseende.

Stockholm den 27 Mars 1882.

På Lag-Utskottets vägnar:

Axel Bergström.

N:o 34.

Ank. till Kiksd. Kansli den 27 Mars 1882, kl. 5 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om tillägg

till förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och

skolråd den 21 Mars 1862, samt till förordningen om

kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den

20 November 1863.

Uti eu inom Första Kammaren afgifven samt till Lag-Utskottet

öfverlemnad motion, N:o 11, anför Herr Frith. Graf ström följande:

»Den svenska lagstiftning, som till handläggning å kommunalstämma

förlagt kommunens borgerliga angelägenheter och till handläggning

å kyrkostämma förlagt församlingens kyrkliga, kan i större städer,

der derå territorialförsamlingar finnas, framkalla åtskilliga förvecklingar

och svårigheter. Då kommunen der vant sig att, såsom ett helt, genom

stadsfullmäktige ombesörja sina borgerliga angelägenheter, men flera

församlingar i staden, hvar och en för sig, handlägga de kyrkliga, kan

det ej fela, att äfven skall erfaras behofvet af en gemensamhet i åtskilliga

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.