Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande grunder för rösträtt vid prestval. Fråga om ändring i gällande grunder för rösträtt vid prestval har väckts i tvenne från Andra Kammaren till Lag-Utskottet hänvisade motioner, N:r 35 och 48.

1882-04-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1882:40, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande grunder för rösträtt vid prestval. Fråga om ändring i gällande grunder för rösträtt vid prestval har väckts i tvenne från Andra Kammaren till Lag-Utskottet hänvisade motioner, N:r 35 och 48.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 40.

Reservationer:

af Herr Sam tellus, mot vissa delar af den i utlåtandet begagnade

motivering;

af Herr Åbergsson, med hvilken herr Anders Persson instämt:

»Då, enligt hvad Justitieombudsmannen visat, fall kan inträffa, som

icke finnes i 104 § Utsökningslagen förutsedt, anser jag lagen härutinnan

böra fullständigas i det syfte, Justitieombudsmannen antyda»

*:o 40.

Ank. till Riksd. Kansli den 14 Apvil 1882, kl. 6 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring

i gällande grunder för rösträtt vid prestval.

Fråga om ändring i gällande grunder för rösträtt vid prestval har

väckts i tvenne från Andra Kammaren till Lag-Utskottet hänvisade motioner,

N:r 35 och 48.

I motionen N:r 35 föreslår Herr N. J. Boström, »att Riksdagen för

sin del beslutar, att med upphäfvande af § 21 i Kongl. Förordningen om

prestval den 1 April 1843 i stället stadgas:

• Rösträtt vid prestval eger icke den, som icke eger rättighet att i

kyrkostämmas öfverläggningar och beslut deltaga».

Den sålunda till ändring föreslagna paragrafen lyder för närvarande

sålunda:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 40.

»Främmande kristna religionsbekännare, som i riket njuta medborgerliga

rättigheter, och inom någon församling innehafva hus och egendom,

och af dem utgöra vanliga utskylder till kyrka och församling, samt deltaga

i presterskapets aflöning, ege rösträttighet vid prestval.»

Enligt förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den

21 Mars 1862, § 4, tillkommer rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar

och beslut, på landet, den som på kommunalstämma och, i stad,

den som vid allmän rådstuga rösträtt eger; främmande religionsbekännare och

de, som till utträde ur svenska kyrkan sig anmält, dock härifrån undantagne;

och innehåller förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd i

Stockholm den 20 November 1863 motsvarande bestämmelser. Motionärens

förslag innebär således, att främmande religionsbekännare och de, som

till utträde ur svenska kyrkan sig anmält, på sådan grund må vara obehörige

att vid prestval utöfva rösträtt.

I motionen N:o 48 påyrkar Herr J. M. Svensson, »att nu gällande

förordningar om prestval på landet måtte sålunda förändras, att grunden

till rösträtt vid prestval måtte beräknas efter det fyrktal, som är gällande

vid kyrkostämma; dock med den inskränkning, att ingen må ega beräkna

flera, röster än en tiondedel af församlingens hela röstetal samt att ingen

efter fullmakt får utöfva rösträtt för mera än en röstberättigad, hvilkens

rätt jemväl underkastats enahanda begränsning till en tiondedel».

Då så nyligen, som vid 1879 års riksdag, med anledning af Kongl.

Maj:ts i ärendet aflåtna proposition, frågan om ett fullständigt ordnande

af sättet för tillsättande af presterliga, tjenster varit under Riksdagens behandling

samt dervid äfven bestämmelser, likartade dem, motionärerne nu

föreslagit, varit under öfvervägande, utan att de stridiga meningarne i

frågan kunnat sammanjemkas, samt hvarken skäl synes förekomma att

företaga detaljändringar uti bestämmelser, som erfordra en genomgående

revision, eller, i alla händelser, någon utsigt synes förefinnas, att, vid nämnda

förhållande, dylika detaljändringar skulle kunna genomföras, hemställer

Utskottet,

1) att Herr Boströms motion icke må af Riksdagen bifallas; och

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lag-Utskottets Utlåtande N:o do.

2) att ej heller Herr Svenssons motion må vinna Riksdagens

bifall.

Stockholm den 14 April 1882.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Herrar Widmark och Smedberg hafva begärt få här antecknadt, att

de i följd af erhållen ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i motionernas

behandling inom Utskottet.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTR AL-TRYCKERIET, 1 882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.