Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande grunder för rösträtt vid prestval. Fråga om ändring i gällande grunder för rösträtt vid prestval har väckts i tvenne från Andra Kammaren till Lag-Utskottet hänvisade motioner, N:r 35 och 48.
1882-04-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
LU 1882:40, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande grunder för rösträtt vid prestval. Fråga om ändring i gällande grunder för rösträtt vid prestval har väckts i tvenne från Andra Kammaren till Lag-Utskottet hänvisade motioner, N:r 35 och 48.
Dokumentets text
14
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 40.
Reservationer:
af Herr Sam tellus, mot vissa delar af den i utlåtandet begagnade
motivering;
af Herr Åbergsson, med hvilken herr Anders Persson instämt:
»Då, enligt hvad Justitieombudsmannen visat, fall kan inträffa, som
icke finnes i 104 § Utsökningslagen förutsedt, anser jag lagen härutinnan
böra fullständigas i det syfte, Justitieombudsmannen antyda»
*:o 40.
Ank. till Riksd. Kansli den 14 Apvil 1882, kl. 6 e. m.
Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring
i gällande grunder för rösträtt vid prestval.
Fråga om ändring i gällande grunder för rösträtt vid prestval har
väckts i tvenne från Andra Kammaren till Lag-Utskottet hänvisade motioner,
N:r 35 och 48.
I motionen N:r 35 föreslår Herr N. J. Boström, »att Riksdagen för
sin del beslutar, att med upphäfvande af § 21 i Kongl. Förordningen om
prestval den 1 April 1843 i stället stadgas:
• Rösträtt vid prestval eger icke den, som icke eger rättighet att i
kyrkostämmas öfverläggningar och beslut deltaga».
Den sålunda till ändring föreslagna paragrafen lyder för närvarande
sålunda:
15
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 40.
»Främmande kristna religionsbekännare, som i riket njuta medborgerliga
rättigheter, och inom någon församling innehafva hus och egendom,
och af dem utgöra vanliga utskylder till kyrka och församling, samt deltaga
i presterskapets aflöning, ege rösträttighet vid prestval.»
Enligt förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den
21 Mars 1862, § 4, tillkommer rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar
och beslut, på landet, den som på kommunalstämma och, i stad,
den som vid allmän rådstuga rösträtt eger; främmande religionsbekännare och
de, som till utträde ur svenska kyrkan sig anmält, dock härifrån undantagne;
och innehåller förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm den 20 November 1863 motsvarande bestämmelser. Motionärens
förslag innebär således, att främmande religionsbekännare och de, som
till utträde ur svenska kyrkan sig anmält, på sådan grund må vara obehörige
att vid prestval utöfva rösträtt.
I motionen N:o 48 påyrkar Herr J. M. Svensson, »att nu gällande
förordningar om prestval på landet måtte sålunda förändras, att grunden
till rösträtt vid prestval måtte beräknas efter det fyrktal, som är gällande
vid kyrkostämma; dock med den inskränkning, att ingen må ega beräkna
flera, röster än en tiondedel af församlingens hela röstetal samt att ingen
efter fullmakt får utöfva rösträtt för mera än en röstberättigad, hvilkens
rätt jemväl underkastats enahanda begränsning till en tiondedel».
Då så nyligen, som vid 1879 års riksdag, med anledning af Kongl.
Maj:ts i ärendet aflåtna proposition, frågan om ett fullständigt ordnande
af sättet för tillsättande af presterliga, tjenster varit under Riksdagens behandling
samt dervid äfven bestämmelser, likartade dem, motionärerne nu
föreslagit, varit under öfvervägande, utan att de stridiga meningarne i
frågan kunnat sammanjemkas, samt hvarken skäl synes förekomma att
företaga detaljändringar uti bestämmelser, som erfordra en genomgående
revision, eller, i alla händelser, någon utsigt synes förefinnas, att, vid nämnda
förhållande, dylika detaljändringar skulle kunna genomföras, hemställer
Utskottet,
1) att Herr Boströms motion icke må af Riksdagen bifallas; och
16
Lag-Utskottets Utlåtande N:o do.
2) att ej heller Herr Svenssons motion må vinna Riksdagens
bifall.
Stockholm den 14 April 1882.
På Lag-Utskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.
Herrar Widmark och Smedberg hafva begärt få här antecknadt, att
de i följd af erhållen ledighet från riksdagsgöromålen icke deltagit i motionernas
behandling inom Utskottet.
STOCKHOLM, TRYCKT I CENTR AL-TRYCKERIET, 1 882.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.