Utlåtande, i anledning af vädd motion om aflåtande af underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om nu stadgade stämmoböters utbytande mot en indrifningsafgift.
1882-05-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SBevU 1882:1, Utlåtande, i anledning af vädd motion om aflåtande af underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om nu stadgade stämmoböters utbytande mot en indrifningsafgift.
Dokumentets text
Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 1.
1
N:0 1.
Ant till Riksd. Kansli den 5 Maj 1882, kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning af vädd motion om aflåtande af underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om nu stadgade
stämmoböters utbytande mot en indrifningsafgift.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 93) har Herr
Aug. Bokström anfört, att särskilde komiterade, i sammanhang med förslag
till slutlig lönereglering för landsstaten, uti underdånigt betänkande
den 13 Oktober 1875 afgifvit förslag till, bland annat, reglemente
för debitering, uppbörd och redovisning af de allmänna utskylder,
som vid kronouppSördsstämmorna skola erläggas, hvilket reglemente
jemväl innehölle stadgande om de s. k. stämmoböternas utbytande
mot en indrifningsafgift; och har motionären af anförda skäl
hemstält, att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t
anhålla, det förbemälte komiterades ifrågavarande förslag om stämmoböternas
utbytande mot en lämplig indrifningsafgift måtte i allt väsentligt
af Kongl. Maj:t godkännas.
Sedan förevarande motion blifvit hänvisad till Stats-Utskottets
behandling, samt Stats-Utskottet för ärendets handläggning begärt
sammanträde med Bevillnings-Utskottet och deputerade från begge Utskotten
blifvit, i enlighet med 47 § Riksdagsordningen, utsedde, har
det sålunda sammansatta Utskottet tagit den väckta frågan under öfvervägande.
Enligt den i ämnet nu gällande författning, Kongl. kungörelsen
den 15 Juli 1841 angående förändrade grunder för beräkningen och
fördelningen af stämmoböterna, skola dessa böter, till hvilkas erlägBih,
till Uiksd. Prof. 1883. 4 Samt. 2 Afd. 1 Höft.
2
Sammansatta Stats- och BeviUnings-ZJtskottets Utlåtande N:o 1.
gande hvar och en anses förfallen, som underlåter att i föreskrifven
tid inbetala sina kronoutskylder, beräknas och erläggas till följande
efter debetsumman lämpade belopp
uraktlåten inbetalning af utskylder
till och med kronor
nu gällande mynt, nemligen för
deröfver
11
ii
n
3
6
18
37
75
150
300
samt för utskylder öfverstigande 300
ii
— ........................ med 12 öre
- ........................ „ 25 „
........................ ii 37 „
50 ........................ „ 50 „
1 krona
1 „ 50 öre
3 kronor
4 „ 50 öre;
och fördelas stämmoböterna sålunda, att en tredjedel tillfaller kronouppbördsmannen
och återstoden, eller två tredjedelar, socknens fattige.
Enligt landsstatskomiténs förslag skulle ifrågavarande böter utbytas
mot eu indrifningsafgift, hvilken icke skulle i kronoräkenskapen
bokföras, och är den af komiterade i sådant hänseende föreslagna bestämmelse,
hvilken återfinnes i § 14 af deras förslag till reglemente
för debitering, uppbörd och redovisning af de allmänna utskylder, hvilka
vid kronouppbördsstämmorna skola erläggas, af följande lydelse:
“Underlåter skattskyldig att sina utskylder i föreskrifven tid och
ordning inbetala, skall han till den person, som verkställer indrifningen,
utgifva ersättning derför, beräknad efter 3 öre för hvarje full krona
af debetsedlens slutsumma, dock med minst 10 öre.“
Uti ett den 12 December 1878 gemensamt afgifvet underdånigt
utlåtande hafva Kammarkollegium, Statskontoret och Kammarrätten
afstyrkt komiterades ifrågavarande förslag, hufvudsakligen af skäl att
derigenom skulle skapas en ny sportelinkomst, hvilken odelad skulle
tillfalla den, som verkstälde indrifningen; att förslaget innefattade en
i de flesta fall ganska betydlig förhöjning af de särskilda kostnader,
uraktlåten skattebetalning nu förorsakade den försumlige, och dermed
jemväl motsvarande tillökning af landsstatstjenstemännens inkomster
för indrifning af rester; att förslagets genomförande skulle beröfva de
fattige den andel, två tredjedelar, af hela stämmobötesbeloppet, som nu
tillfaller dem; samt att den mer än tredubblade inkomsten vid resters
indrifvande kunde hos uppbördsmannen framkalla ett intresse, som
vore aldeles stridande mot det allmännas fördel.
Jemte det dessa skäl synas beaktansvärda, har Utskottet icke
kunnat undgå att finna det mindre lämpligt, att Riksdagen skulle i
skrifvelse till Kongl. Maj:t förorda en utbruten och i och för sig så
obetydlig del af ett afgifvet komitébetänkande som den, för hvilken
Sammansatta Stats- och Sevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 1. 3
motionären här påkallat Riksdagens uppmärksamhet; och särskildt skulleden
närvarande tidpunkten för afgörande af förevarande ärende icke
vara väl vald, då frågan om stämmoböterna otvifvelaktigt sammanhänger
med föremålen för den af Kongl. Maj:t tillsatta skatteregleringskomiténs
uppdrag, och denna komité ännu icke afslutat sina arbeten.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts och då Kong].
Maj:t icke lärer underlåta att åt ärendet egna den uppmärksamhet,
hvaraf det kan vara förtjent, hemställer Utskottet,
att Herr Aug. Bokströms förevarande motion
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 5 Maj 1882.
På Sammansatta Utskottets vägnar:
EMIL KEY.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.