Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning af väckta förslag om åtgärder för ordnande af affärsförhållandena mellan staten och Södertelje kanaloch slus sv erksb olag. Södertelje kanaloch slussverksbolags affärsförhållanden till staten, om hvilkas ordnande motioner blifvit vid innevarande riksdagväckta, grunda sig på Rikets Ständers beslut vid 1815 och 1828 samt 1828—1830 årens riksdagar.

1882-05-09 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1882:2, Utlåtande i anledning af väckta förslag om åtgärder för ordnande af affärsförhållandena mellan staten och Södertelje kanaloch slus sv erksb olag. Södertelje kanaloch slussverksbolags affärsförhållanden till staten, om hvilkas ordnande motioner blifvit vid innevarande riksdagväckta, grunda sig på Rikets Ständers beslut vid 1815 och 1828 samt 1828—1830 årens riksdagar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko- Utskottets Utlåtande N:o 2.

,1

N:0 2.

Ank. till Riksd. Kansli den 9 Maj 1882, kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning af väckta förslag om åtgärder för

ordnande af affärsförhållandena mellan staten och Södertelje

kanal- och slus sv erksb olag.

Södertelje kanal- och slussverksbolags affärsförhållanden till staten,

om hvilkas ordnande motioner blifvit vid innevarande riksdagväckta,

grunda sig på Rikets Ständers beslut vid 1815 och 1828 samt

1828—1830 årens riksdagar.

Med afseende å den allmänna nyttan af detta samfärdsmedels åvägabringande

synnerligast för den inrikes handeln och de produktiva näringarna

och enär dylika företag som detta vid flera tillfällen förut

blifvit af Rikets Ständer i mer eller mindre mån understödda, medgafs

vid den första af dessa riksdagar nyssnämnda kanalbolag för kanalens

fortsättande och fullbordande af Riksbankens medel ett lån af 100,000

riksdaler specie, vid hvars erhållande bolaget afgaf förbindelse att å beloppet

till banken erlägga tre procent årlig ränta efter bankostil, som

skulle vid hvarje hälft års förlopp inbetalas, och att så snart verket

hunnit så vida fullbordas att någon revenue deraf kunde erhållas, årligen

utöfver nyssnämnda ränta afbetala fyra procent å primitiva kapitalet,

intilldess hela lånet blifvit till fullo liqvideradt, hvarjemte till

Riksbankens säkerhet för förbindelsens fullgörande bolaget pantförskref

hela kanalverket med alla dess tillhörigheter och effekter.

Vid 1823 års riksdag blef till Rikets Ständers åtgärd öfverlemnad

en af Södertelje kanalbolag genom dess direktion och revisorer

till Kongl. Maj:t ingifven skrift, innefattande dels framställning af kanalverkets

tillstånd i början af nyssnämnda år och dels bolagets underdåniga

anhållan att antingen få öfverlemna kanalen och slussverket

Bill. till Bilcsd. Prof. 1882. 4 Samt. 2 Afd. 2 Höft. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2, Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

till staten emot en på öfverenskommelse beroende skälig ersättning till

bolaget, som detta verk grundlagt, och utfört, eller ock att hugnas med

sådant understöd, att kanalen kunde i en framtid för sitt vigtiga ändamål

underhållas och bolaget njuta ränta å sina i och för kanalverket

utgifna penningar. Till svar härå meddelade Rikets Ständer att,

ehuru af flera anledningar någon inlösen och fortsatt förvaltning för

allmän räkning af Södertelje kanalverk icke kunde komma i fråga, Rikets

Ständer likväl funnit det bolagsintressenterne, som ej allenast

uppfylt alla de skyldigheter, de sig åtagit, utan ock genom betydliga

bidrag derutöfver ådagalagt ett särdeles berömvärdt patriotiskt nit till

utförande af det arbete i afseende hvarå de sig förenat, utan att dittills

af sina derpå använda penningar hafva hemta! den ringaste afkomst,

såmedelst gjort sig förtjente att med ytterligare allmänt understöd

biträdas uti deras företag; och som vid bestämmandet af detta

understöd förekomme, att bolaget fortfarande vore i skuld hos Riksbanken

för det vid 1815 års riksdag bolaget beviljade lånebelopp af

100,000 riksdaler specie med ränta, hade Rikets Ständer funnit det

lämpligaste understöd, som kunde och borde bolaget förunnas, vara

det, att till näst derpå följande riksdag icke någon rånte- eller kapitalafbetalning

å bolagets berörda skuld till banken komme att fordras; hvarjemte

Rikets Ständer vid samma riksdag beviljade kanalbolaget det

kapitalunderstöd, hvarom här nedan förmäles.

Vid 1828—1830 årens riksdag blef till Riksdagens bepröfvande

från Kongl. Maj:t aflemnad en utaf direktionen för Södertelje kanalbolag

till Kongl. Maj:t ingifven underdånig ansökning att bolaget ännu

någon tid måtte förunnas understöd af statsmedel, så att det måtte

beredas en billig afkomst af sina medel och kunna underhålla kanalen

medelst afsättande af en fond till dess underhåll.

Rikets Ständer hade nemligen till förmån för detta kanalverk

förut dels beviljat anslag att utgå under egenskap af ränta till aktieegarne

å deras insatta kapital, livilket fortgick från 1806 till 1823 års

slut, dels ock, vid 1823 års riksdag, ett årligt anslag för Södertelje

kanalbolag af 15,000 r:dr banko att ifrån och med 1824 till och med

1828 utbetalas. Med anledning af kanalbolags-direktionens nyssnämnda

framställning funno Rikets Ständer vid 1828—1830 årens riksdag godt

besluta, att i ett för allt bevilja 30f)00 r:dr banko till Södertelje kanalbolag,

under vilkor att denna summa af sattes såsom fond för kanalens underhåll

och förblefve t Riksgäldskontoret innestående, emot ränta af fem

Jiir hundra årligen, intilldess behofvet af dess användande uppstode samt

bolaget derjemte förbunde sig att kanalen allt framgent underhålla och

oförskingrade bibehålla de för kanalfarten nödiga inventarier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banho-Vtsltottets Utlåtande N:o 2.

Vid samma riksdag väcktes jemväl förslag om afskrifning af kanalbolagets

förberörda skuld till Riksbanken å 100,000 riksdaler specie.

Detta förslag ansåg Riksdagen sig icke böra bifalla, men Rikets Ständer

förordnade, att bankens fordan skulle, lika med flera andra fordringar

af samma egenskap, afskiljas från den beräknade säkra tillgången

och inom linien i bankens räkenskaper balanseras.

Å kanalbolagets nyssberörda skuld, hvilken enligt sistnämnde

Riksdags beslut fortfarande föres inom linien i bankens räkenskaper,

har någon kapitalafbetalning aldrig egt rum och ränta å lånebeloppet

har icke af bolaget erlagts längre än till och med år 1823.

Det vid* 1828—1830 årens riksdag beviljade anslaget till kanalbolaget

af 30,000 r:dr banko eller 45,000 kronor innestår fortfarande

oförminskadt hos Riksgäldskontoret och den utfästa räntan 2,250 kronor

erlägges årligen af kontoret till kanalbolaget vid slutet af Decem
-

ber månad för det löpande året.

Af en utredning rörande kostnaderna för ifrågavarande kanaloch

slussverk, hvilken, uppå anmodan af 1867 års Riksdags Bankoutskott,

Fullmäktige i Riksbanken till sagda Utskott afgifvit, inhemtas:

att det för kanal- och slussverksbyggnaden tecknade aktiekapitalet

från början utgjort...............banko rd:r 120,000: — eib k:r 180,000: —

att aktieegarne sedermera

derutöfver kontant insatt... ,, „ 251,542:21.4 ,, „ 377,313:67

eller tillhopa banko rd:r 371,542: 21.4 eib k:r 557,313: 67.

att sammanlagda beloppet

af den ränta å aktiekapitalet

för kanalen, statsverket

till bolaget utbetalt,

hvilket belopp jemväl af

aktieegarne användts till

kanalbyggnaden, utgjort... „ „ 230,453: 27. n ,, „ 345,680:85

att tillfälliga inkomster

och i värde beräknade förmåner,

hvilka till kanalanläggningen

användts,

uppgått till ................. „ „ 34,748:31. ,, „ 52,122:97

i följd hvaraf och då Riksbanken

såsom ofvan nämnts,

till kanalbyggnaden år 1815

försträckt .............................. ,, ,, 100,000: — ,, ,, 150,000: —

hela anläggningen kostat... banko rd:r 736,744: 32.3 eib k:r 1,105,117: 49.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

Vid det förhållande att, enligt de af Kongl. Maj:t under den 8

December 1848 för bolaget faststälda regler, bolagsaktiernas antal u,tgör

1118 stycken, hvarje aktie på 500 riksdaler banko och stöld till

innehafvaren, samt att aktieegarne, på sätt ofvan förmälts, till kanalbyggnaden

af egna medel utbetalt tillhopa 557,313 kronor 64 öre, utgör

alltså det för hvarje aktie utgifna belopp 498 kronor 49 öre.

Enligt förberörda utredning och af kanalbolagets kamrerare

meddelade upplysningar har detta kanalföretag intill år 1832 blott

undantagsvis lemnat bolagsmännen någon obetydlig inkomst samt från

och med nämnda år i utdelning för hvarje aktie gifvit:

under åren 1832 — 1846 tillhopa 117 kronor eller i medeltal årligen 7

kronor 80 öre,

under åren 1847—1866 tillhopa 417 kronor 50 öre eller i medeltal årligen

20 kronor 87 £ öre, och

under åren 1867—1879 tillhopa 286 kronor, eller i medeltal årligen

20 kronor 43 öre,

motsvarande för hvar och en af dessa tre tidsperioder respektive 1,5,

4,19 och 4 procent å det verkligen inbetalda aktiebeloppet.

De senaste revisionsberättelserna öfver kanalverkets räkenskaper

och förvaltning gifva vid handen, det kanalbolagets finansiella ställning

numera är sådan att, jemte det bolagets inkomster i allmänhet

förslå till betäckande af underhållskostnaderna för kanalen samt till

årlig utdelning åt bolagsmännen af ett belopp,'' motsvarande, såsom

nyss blifvit sagdt, fulla fyra procent å det inbetalda aktiekapitalet, bolagets

tillgångar, med inberäknande af det utaf Riksdagen beviljade

och hos Riksgäldskontoret innestående anslaget af 45,000 kronor, men

utan beräkning af kanalens värde, vid 1880 års utgång uppgingo till

i det. närmaste 146,000 kronor, deraf fastigheter i Södertelje jemte

materialier och inventarier uppskattats till omkring 31,000 kronor

samt närmare 70,000 kronor utgjordes af värdepapper och i banker på

depositions- samt upp- och afskrifningsräkning insatta medel jemte

derå upplupna, vid årsafslutningen ej betalda räntor, under det att bolagets

skulder vid samma tid bestego sig till 3,040 kronor utöfver Riksbankens

omförmälda fordran å 150,000 kronor; varande till närmare

upplysning i omförmälda hänseende äfvensom angående kanalbolagets

inkomster och utgifter för nyssnämnda år 1880 härvid ur senaste revisionsberättelsen

intagen följande redogörelse öfver banalbolagets ställning

vid sistnämnda års slut:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banho-Utskottets Utlåtande N:o 2.

5

Inkomster:

Kanal- och slussafgifter ....................................... 40,179:

Intressemedel .......................................................... 4,553: 06

Diverse inkomster.........................................._..... 201: 81

Outtagen utdelning å aktier för år 1869, livilka

tillfallit bolaget............................................ 280:

och

Utgifter:

45,213: 87.

Utdelning å kanalbolagets aktier för år 1879

— 1118 st. å 20 kronor................................

Materialier och inventarier ....................................

Dagsverken ..................................................................

Aflöningar..................................................................

Pension ........................................................................

Reseersättningar m. .........................................

Diverse utgifter ........................................................

Och öfverstiga alltså inkomsterna år 1880 utgifterna

under samma år med ...................

22,360: —

1,767: 71

3,915: 99

5,229: 96

100: —

612: —

1,621: 81

35,607: 47

9,606: 40.

Skulderna,

som vid 1880 års början utgjorde

.....................................

hafva ökats med........................

till vid samma års slut bokförda

nemligen:

till inlösen af aktiekuponger

för åren 1870—1879, för

hvilka utdelning icke ut
tagits

......................................

Riksbanken för derifrån erhållna

understödsmedel ......

och hafva Tillgångarne,

vid revisionsårets början utgörande

....................................

med ................................................

ökats till vid årets slut bokförda

..........................................

153,000: - 40: —

153,040:

3,040: —

150,000: — 153,040: —

136,294: 16.

9,646: 40.

145,940; 56,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

nemligen:

Kassabehållning vid 1880 års

slut.............................................

dito hos kanalkontoret i Söder
telje

..........................................

Anslag till Södertelje kanaloch

slussverk, i Riksgäldskontoret

innestående mot 5

procent ränta ........................

Sveriges Allmänna Hypoteksbanks

obligationer, 22,425

kronor med ränta..................

Ådepositionsräkning hos Stockholms

Enskilda Bank innestående

30,000 kronor med

ränta ..........................................

Å depositionsräkning hos Aktiebolaget

Stockholms Handelsbank

innestående 10,000 kronor

med ränta ........................

Ä upp- och afskrifningsräkning

hos Riksbanken innestående

5,301 kronor 54 öre med

ränta..........................................

Å dito hosStockholmsEnskilda

Bank innestående 174kronor

37 öre med ränta ...............

Bolagets fastigheter i Södertelje

Karte-inventarium .....................

Materialier och inventarier i

Södertelje.................................

Således vid 1880 års utgång,

utöfver bokförda tillgångar,

skuld..........................................

652: 05.

78: 99.

45,000: - 22,993: 33.

30,478: 26.

10,463: 89.

5,378: 92.

217: 90.

22,050: —

54: —

8,573: 22.

145,940: 56.

7,099: 44,

Vid sist hållna riksdag gjordes af Fullmäktige i Riksbanken framställning

hos dåvarande Banko-Utskott i fråga om uppgörelse med

Södertelje kanal- och slussverksbolag af dess förberörda skuld hos

Riksbanken å 150,000 kronor med ränta; och hemstäldes af bemälde

Fullmäktige i sådant afseende och efter lemnad fullständig redogörelse

af dithörande förhållanden om bemyndigande för Fullmäktige att med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

7

kanalbolaget träffa sådan öfverenskommelse, att bolaget skulle blifva

qvitt denna sin skuld mot det att bolaget till Riksbanken erlade 50,000

kronor.

Denna Fullmäktiges framställning biträddes af Banko-Utskottet i

dess till Riksdagen afgifna utlåtande N:o 6 för år 1881.

Vid behandling af frågan i Kamrarne afslogs dock det af BankoUtskottet

afgifna förslaget hufvudsakligen med afseende derå, att vid

uppgörelse med kanalbolaget densamma icke syntes böra inskränkas

ensamt till bolagets affärer med Riksbanken, utan jemväl omfatta ordnande

af förhållandena mellan bolaget och Riksgäldskontoret i afseende

å det bolaget beviljade ofvan omförmälda kapital- och ränteanslaget,

i hvilken utsträckning åter förslag icke kunde af Banko-Utskottet vid

nästlidna riksdag afgifvas vid det förhållande att Utskottet dertill

saknade grundlagsenlig rätt samt någon motion om ordnande af förhållandena

mellan bolaget och Riksgäldskontoret då icke förelåg.

Detta hinder för åvägabringande af förslag till uppgörelse med

bolaget i afseende å dess affärsförhållanden till såväl Riksbanken som

Riksgäldskontoret är numera undanröjdt genom tre särskilda vid innevarande

riksdag i detta hänseende väckta motioner, afgifna i Första

Kammaren af Herr TF. A. Söderhielm (motion N:o 10) samt i Andra

Kammaren af Herr G. Ekdahl (motion N:o 13) och Herr C. A. Larsson

(motion N:o 61).

Dessa motioner hafva blifvit hänvisade till Banko-Utskottet, som

åter, efter att hafva i frågan inhemtat yttrande af Fullmäktige i Riksbanken,

för frågans behandling begärt sammanträde med Stats-Utskottet;

och får det Sammansatta Stats- och Banko-Utskottet, hvilket införskaffat

utlåtande i ämnet jemväl af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, i

följd häraf utlåtande i förenämnda ärende till Riksdagen härmed afgifva.

Dervid har det Sammansatta Utskottet till en början skolat redogöra

för innehållet af de väckta motionerna samt för de af Fullmäktige

i Riksbanken och Riksgäldskontoret afgifna yttrandena.

Motionärerne hafva hemstält:

Herr Söderhielm: att det vid 1830 års riksdag afsätta, i Riksgäldskontoret

innestående kapital 45,000 kronor indrages till statsverket,

efter derom lemnadt medgifvande af kanalbolaget; och

att Riksbankens inom linien bokförda fordran 150,000 kronor afföres

ur Riksbankens räkenskap;

att, uti hvilket fall som helst, Riksdagen bestämmer de vilkor,

som böra af bolaget fullgöras, för att varda befriadt från kraf för bolagets

nuvarande skuld till Riksbanken; samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

att bland dessa vilkor bör ingå den bestämmelse, att bolaget

skall af sina tillgångar afsätta en reservfond af minst 45,000 kronor,

och hålla denna fond fyld, innan utdelning till bolagets aktieegare får

eg a rum.

Herr Ekdahl: att det vid 1830 års riksdag afsätta, i Riksgäldskontoret

innestående kapital 45,000 kronor fortfarande reserveras;

att Riksbankens inom linien bokförda fordran 150.000 kronor afföres

ur Riksbankens räkenskap;

att under här ofvan gjorda förutsättning denna fordran öfverflyttas

till Riksgäldskontorets hufvudbok att der upptagas inom linien,

och att den af Riksbanken förut utöfvade kontroll öfver kanalverket

hädanefter tillkommer Riksgäldskontoret;

att, efter derom lemnadt medgifvande af kanalbolaget, ränta å nyssnämnda

45,000 kronor icke vidare eger rum;

att, uti hvilket fall som helst, Riksdagen bestämmer de vilkor,

som böra af bolaget fullgöras för att vara befriadt från kraf för bolagets

nuvarande skuld till Riksbanken eller efter öfverflyttningen till

Riksgäldskontoret; samt

att bland dessa vilkor bör ingå den bestämmelse att bolaget

skall af sina tillgångar afsätta en reservfond af 45,000 kronor och

hålla denna fond fyld, innan utdelning till bolagets aktieegare får

eg a rum;

och Herr Larsson: att Riksdagen måtte förständiga Herrar Fullmäktige

i Riksbanken att i laga ordning utsöka bankens längesedan

till betalning förfallna fordran hos bolaget för Södertelje kanal, etthundrafemtio

tusen kronor jemte tre procent derå löpande ränta från

den 1 Januari 1829 till full liqvid sker; och torde Herrar Fullmäktige

i sammanhang härmed bemyndigas att ingå eu sådan förlikning med

kanalbolaget att, om de i Riksgäldskontoret innestående 45,000 kronor

qvitteras och 55,000 kronor inom lämplig tid liqvideras till Riksbanken,

kanalbolaget återfår sin i banken förvarade originalförbindelse å 150,000

kronor.

Fullmäktige i Riksbanken hafva föreslagit, att i och för gäldande

af kanalbolagets ifrågavarande skuld till banken samt bestämmande af

statens och kanalbolagets blifvande förhållanden måtte bestämmas följande

vilkor:

att kanalbolaget från och med 1882 års början afsade sig all

ränta å sitt hos Riksgäldskontoret innestående kapital 45,000 kronor;

att kanalbolaget under åren 1882 med 1891 årligen till Riksgäldskontoret

inbetalte 4,500 kronor, hvilka skulle räntefritt innestå

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2. 9

hos Riksgäldskontoret och läggas till förenämnda kapital å 45,000 kronor

för att uppbringa detsamma till 90,000 kronor;

att detta kapital skulle innestå hos Riksgäldskontoret för att, ifall

Södertelje kanal genom opåräknade händelser drabbades af sådana

större skador, hvilkas afhjelpande fordrade större utgifter än som med

kanalens vanliga inkomster kunde betäckas, efter Fullmäktiges i Riksgäldskontoret

pröfning hållas bolaget tillhanda för skyndsamt återställande

af kanalen i behörig! skick;

att, när större eller mindre del af förenämnda 90,000 kronor blifva

till bolaget utbetaldt, bolaget skulle, så fort dess inkomster medgåfve,

detsamma jemte fem procent årlig ränta derå återbetala, utan att

få under någon form göra utdelning till bolagets delegare, förrän skulden

blifvit, till fullo gulden; samt

att Fullmäktige i Riksgäldskontoret skulle ega att årligen tillsätta

eu revisor för att deltaga i granskningen af kanalbolagets räkenskaper

och förvaltning äfvensom i öfrigt, på sätt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

funne behöflig!, vidtaga åtgärder för tillsyn deröfver, att

kanalen blefve i alla delar behörigen underhållen.

Derest styrelsen för kanalbolaget, efter bolagets dertill i behörig

ordning gifna bemyndigande, med Fullmäktige i Riksgäldskontoret

träffade aftal i öfverensstämmelse med förestående vilkor, föreslogo

vidare Fullmäktige i Riksbanken, att kanalbolagets förbindelse å 100,000

rdr banko borde aflemnas till Fullmäktige i Riksgäldskontoret för att

till kanalbolaget återställas.

Om åter kanalbolaget vägrade att antaga de erbjudna vilkoren,

borde Fullmäktige i Riksbanken erhålla föreskrift att från kanalbolaget

utkräfva tio förflutna års räntor å lånet samt att vidare år från år utfordra

räntan å detsamma.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, som ansett remissen till dem endast

afse inhemtande af deras yttrande öfver de särskilda förslagen

dels i fråga om den i Riksgäldskontoret innestående fonden för Södertelje

kanals underhållande, dels ock om öfverflyttande till Fullmäktige

i Riksgäldskontoret af den Fullmäktige i Riksbanken hittills åliggande

tillsynen öfver kanalen, hafva tillkännagifvit, att de, från den synpunkt

de sålunda ansett sig böra betrakta frågan, ej hade något att erinra

mot Bankofullmäktiges ofvanberörda förslag, hvars antagande de alltså

tillstyrkte.

Från Fullmäktiges i Riksbanken förberörda förslag har en af

Fullmäktige, Herr Diss Olof Larsson, varit skiljaktig, i det han, med

vidhållande af sina vid ärendets behandling hos Fullmäktige nästlidna

år uttalade åsigter, föreslagit att bolagets hela skuld till Riksbanken

Bill. till Biksd. Prof. 1882. é Samt. 2 Afd. 2 Käft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

skulle få afskrifvas, derest bolaget före innevarande års utgång till

banken kontant inbetaide 55,000 kronor och derjemte medgåfve att dess

fordran i Riksgäldskontoret å 45,000 kronor jemväl finge afskrifvas.

Bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva Herrar Friherre Nordenfalk

och Abergsson varit af olika mening med de öfrige och

tillstyrkt en uppgörelse med Södertelje kanalbolag på följande vilkor:

att den hos Riksgäldskontoret innestående reservfonden, 45,000

kronor, derstädes bibehålies för det dermed afsedda ändamål;

att bolaget från och med år 1882 afsäger sig vidare ränta å berörda

reservfond, mot det att från sagda tid å bolagets kapitalskuld

till Riksbanken afskrifves ett belopp af 45,000 kronor;

att Riksbankens räntefordran för tiden från och med år 1824 till

och med år 1881 helt och hållet efterskänkes;

att bolaget infriar den återstående skulden till Riksbanken, 105,000

kronor, medelst ny till Riksgäldskontoret stäld förbindelse, hvarigenom

bolaget åtager sig att från och med år 1882 erlägga en annuitet af

5 procent å 105,000 kronor, deraf beräknas den i ursprungliga förbindelsen

utfästa ränta af 3 procent å oguldna beloppet och återstoden

utgör kapitalafbetalning;

att de belopp, som på grund häraf inflyta i afbetalning å kapitalskulden,

läggas till ofvannämnda hos Riksgäldskontoret innestående

reservfond, hvaremot Riksgäldskontoret till Riksbanken öfverlemna!- de

från bolaget såsom ränta ingående medel;

att, ifall Södertelje kanal drabbas af sådana betydligare skador,

hvilkas afhjelpande fordrar större utgifter, än som med kanalens vanliga

inkomster kunna betäckas, erforderligt belopp af meranämnda

reservfond skall, efter Fullmäktiges i Riksgäldskontoret pröfning, hållas

bolaget tillhanda för skyndsamt återställande af kanalen i behörigt

skick, med skyldighet för bolaget att, när större eller mindre del af

fondens medel uttagits, använda sin årsvinst till återbetalning deraf,

innan utdelning till bolagets delegare sker, samt

att Fullmäktige i Riksgäldskontoret eg a att årligen tillsätta en

revisor, för att på bolagets bekostnad deltaga i granskningen af kanalbolagets

räkenskaper och förvaltning äfvensom i öfrigt, på sätt

Fullmäktige i Riksgäldskontoret finna behöfligt, vidtaga åtgärder för

tillsyn deröfver att kanalen varder i alla delar behörigen underhållen.

Med afseende derå att Södertelje kanalbolags ifrågavarande skuld

till Riksbanken å 100,000 riksdaler specie, motsvarande, efter den från

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko- Utskottets Utlåtande N:o 2. 11

skuldens tillkomst inträffade realisationen, i nuvarande mynt 150,000

kronor, icke mindre än tvåtredjedels århundrade förefunnits, utan att

under denna långa tid någon afbetalning af skuldens kapitalbelopp egt

rum eller ränta erlagts mer än för de åtta första åren eller till och

med år 1823, hvarefter skulden sedan år 1830 i Riksbankens räkenskaper

förts inom linien, samt då derjemte i fråga om kanalbolagets

och statens ömsesidiga affärsförhållanden till hvarandra den oegentlighet

förekommer, att på samma gång bolaget sålunda häftar i skuld

till ett af Riksdagens verk, Riksbanken, utan att på närmare 60

års tid hafva å densamma ens erlagt någon ränta, det å andra sidan

är i åtnjutande af ett för kanalverkets fortvarande bestånd bolaget

tillerkändt anslagsbelopp af 45,000 kronor, å Indika det af

ett annat Riksdagens verk, Riksgäldskontor, årligen uppbär ränta,

anser Utskottet, lika med motionärerne och de vederbörande myndighetex-,

hvilka blifvit i ärendet hörda, det vara för såväl staten som

bolaget önskvärdt, att ett ordnande af dessa gamla affärsförhållanden

må så snart ske kan komma till stånd, och detta så mycket hellre

som den form af statsunderstöd, hvithet, efter hvad ofvan nämnts,

under år 1830 tilldelats nämnda bolag, numera icke kan anses fullt

lämplig och tidsenlig samt hädanefter som hittills vid riksdagarne likasom

vid statsrevisionerna yrkanden om inbetalning af bolagets skuld

till Riksbanken säkerligen skola låta sig förspörjas intilldess nu förevarande

fråga blifvit löst och uppgörelse med bolaget kommit till stånd.

Yid åvägabringande af en sådan uppgörelse synes Utskottet hänsyn

böra tagas ej blott till bolagets ekonomiska ställning och betalningsförmåga

utan ock till det ifrågavarande kanalverkets betydelse för

samfärdseln, hvilket senare förhållande efter Utskottets uppfattning

otvifvelaktigt betingar, att uppgörelsen fotas på sådana grunder, att

kanalbolagets och kanalverkets fortfarande bestånd icke derigenom

äfventyras. Utskottet, som i betraktande häraf funnit sig icke kunna

biträda det af här ofvan omförmälda förslag, som går ut på utkräfvande

från bolaget af hela dess skuld till banken så till kapital som ogulden

ränta, har derföre vid ärendets behandling haft till ögonmärke att så

uppställa vilkoren för en uppgörelse med kanalbolaget i afseende å

dess ifrågavarande affärsförhållanden, att Riksbanken må återbekomma

så mycket af sin fordran hos bolaget, som kan finnas vara förenligt

med bolagets förmåga och intresse att äfven derefter foidfarande uppehålla

detta vigtiga och allt framgent behöfliga kommunikationsmedel. Då

emellertid ett lösgörande af dessa affärsförhållanden betingar, att bolaget

hädanefter skulle komma att gå i mistning af det anslagsbelopp

med ränta, som bolaget allt sedan år 1830 i och för kanalens vidmakt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2.

hållande af staten åtnjutit, men tryggheten för denna anläggnings fortfarande

bestånd krafvel'', att en fond allt framgent må vara att tillgå

för botande af större skador å kanalen, än som kunna med densammas

vanliga inkomster betäckas, har Utskottet funnit angeläget, att vid

uppgörelsen detta syfte icke förfelas och för sådant ändamål såsom en

hufvudgrund för densamma velat fästa det vilkor, att bolaget i stället

för det af Riksdagen beviljade och i Riksgäldskontoret mot ränta innestående

anslagsbeloppet 45,000 kronor, hvilka i och med uppgörelsen

skulle komma att indragas, i sagda verk insätter ett motsvarande belopp

i värdepapper att förblifva under Riksgäldskontorets vård och, så

snart större eller mindre del af beloppet för reparationers verkställande

å kanalen måste anlitas, åter af bolaget fyllas, äfvensom att, med afseende

å penningevärdets fall, denna fond efter hand än ytterligare ökas.

Utöfver mistningen af förberörda anslag af 45,000 kronor, hvilket

belopp sålunda skulle vara att betrakta såsom en afbetalning af bolagets

skuld till Riksbanken, anser Utskottet bolagets ekonomiska ställning

utan äfventyrande af dess förmåga att jemväl för framtiden

underhålla kanalen medgifva bolaget att af dess skuld till Riksbanken

ytterligare erlägga ett belopp af 60,000 kronor, under förutsättning att

detta belopp icke affordras på eu gång utan får af bolaget erläggas

genom af betalningar med mindre belopp under en följd af år. Detta

sistnämnda belopp är visserligen till siffran något större, än det af

någon motionär i ackordsväg högst ifrågasatta, men blifver genom de af

Utskottet föreslagna successiva inbetalningarne och då Utskottet ansett

någon ränta å beloppet icke böra ifrågasättas i sjelfva verket mindre

på samma gång som genom betalningssättet bolaget har lättare att

fullgöra en sådan förbindelse.

Genom en uppgörelse på de till sina hufvuddrag nu angifna grunderna

skulle kanalbolaget få efterskänkt såväl sin betydliga ränteskuld

till Riksbanken på meranämnda lån å 150,000 kronor som ock derutöfver

ett belopp af 45,000 kronor, under det att å andra sidan statens

anslag till bolaget å ett lika belopp blefve indraget och genom

bildandet, i enlighet med hvad här ofvan sagts, af en reservfond, erforderlig

trygghet bereddes derför, att denna allmännyttiga kanalledning

fortfarande komme att af bolaget hållas för trafiken öppen.

Det Sammansatta Utskottet föreslår alltså:

l:o

att i och för gäldande af Södertelje kanalbolags

ifrågavarande skuld samt bestämmande af statens och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 2. 13

kanalbolagets blifvande förhållanden måtte bestämmas

följande vilkor:

a) att kanalbolaget lemnar sitt samtycke dertill,

att det år 1830 af Rikets då församlade Ständer bolaget

för kanalens underhåll beviljade och i Riksgäldskontoret,

emot ränta af fem för hundra årligen, innestående

anslagsbelopp af 30,000 riksdaler banko eller

45,000 kronor med innevarande års utgång till statsverket

indrages;

b) att kanalbolaget afgifver förbindelse att till

Riksbanken inbetala 60,000 kronor sålunda, att 5,000

kronor erläggas under innevarande år och derefter

årligen till och med år 1893 ett lika belopp;

c) att kanalbolaget före utgången af innevarande

år 1882 till Riksgäldskontoret öfverlemnar för

att under dess vård förblifva värdepapper till belopp

af 45,000 kronor samt derförutom till Riksgäldskontoret

afgifver förbindelse att från och med år 1894 till

Riksgäldskontoret aflemna ytterligare värdepapper till

belopp af minst 5,000 kronor årligen att läggas till

nyssnämnda kapital å 45,000 kronor tills detsamma

blifvit uppbringadt till 75,000 kronor;

d) att detta kapital, å hvilket bolaget eger att

disponera afkomsten, skall innestå hos Riksgäldskontoret

för att, ifall Södertelje kanal genom opåräknade

händelser drabbas af skador, hvilkas afhjelpande

fordrar större utgifter, än som med kanalens

vanliga inkomster kunna betäckas, hållas bolaget tillhanda

för skyndsamt återställande af kanalen i behörigt

skick;

e) att när större eller mindre del af förenämnda,

hos Riksgäldskontoret innestående kapital blifvit till

bolaget utbetaldt, bolaget skall, så fort dess inkomster

medgifva, detsamma återbetala, utan rättighet att. dessförinnan

få under någon form göra utdelning till bolagets

delegare; samt

f) att, så snart under loppet af innevarande år

förberörda vilkor blifvit af kanalbolaget antagna samt

värdepapper till belopp af 45,000 kronor i Riksgäldskontoret

aflemnade och ofvanomförmälda förbindelser

till sagda verk och Riksbanken afgifna, bolaget eger

Bill. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 2 Afd. 2 Eäft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Stats- och Banlco-Utslcottets Utlåtande N:o 2.

att af Fullmäktige i Riksbanken återbekomma det af

bolaget den 12 December 1815 utfärdade skuldebref

å 100,000 riksdaler specie.

Skulle åter kanalbolaget vägra att antaga de för ifrågavarande

uppgörelse erbjudna vilkor, hemställes,

2:o

att Fullmäktige i Riksbanken må erhålla föreskrift

att i behörig ordning utkräfva bankens lagliga

fordran på grund af ofvannämnda skuldförbindelse af

den 12 December 1815.

Under förutsättning af bifall till hvad sålunda föreslagits hemställer

Utskottet derjemte,

.‘ko

att Fullmäktige i Riksbanken må bemyndigas att

delgifva direktionen för Södertelje kanal- och slussverks-bolag

de beslut i förénämnda fråga, som af

Riksdagen komma att meddelas, samt att vidtaga de

verkställighetsåtgärder, som i anledning af desamma

blifva erforderliga.

Stockholm den 9 Maj 1882.

På Utskottets vägnar:

J. J. EKMAN.

Herr Grefve G. Sparre har velat anmäla, det han varit hindrad

närvara vid ärendets slutliga behandling inom Utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MABCTXS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.