Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hu/vudtitel.
1882-02-17 · 50 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 48 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1882:12a, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hu/vudtitel.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
1
N:o 12 a.
Arik. till Riksd. Kansli den 18 Febr. 1882, kl. 2 e. ni.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette
hu/vudtitel.
(2:dra U. A.)
I afseende å Sjette hufvud titeln, innefattande anslagen till Civildepartementet,
hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar, som
här nedan omförmälas.
Kommerskollegium.
l:o. Enär af i statsrådsprotokollet angifna skäl förslag till Kommers- Angående
kollegiets indragning samt till lönereglering för bergmästare icke kunde vid dir‘£0tH5™*''
denna riksdag framläggas, har Kongl. Maj:t i afseende å detta embetsverk
samt bergsstaten äskat enahanda medgifvanden, som föregående Riksdagar,
i afbidan på en snar definitiv lösning af berörda frågor, lemnat; och har Vol?fsrKongl.
Maj:t alltså föreslagit Riksdagen att, bättring för
dels medgifva, att de lönebelopp, som vore i Kommerskollegiets stat kollegium och
anvisade ej mindre för en advokatfiskal enst än äfven för andra ledigblifna hcrasitat"neller
ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning [1 och 2,1
Bil), till Biksd. Prat. 1882. 4 Sand. 1 Afd. 8 Raft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
syntes kunna ega ruin eller förändring böra vidtagas, Unge intill slutet af år
1883, i den män de för bestridande af göromålen inom kollegiet kunde finnas
erforderliga, af Kong!. Maj:t för ändamålet disponeras;
dels, på det Kong!. Maj: t måtte komma i tillfälle tilldela Kornmerskollegiets
ledamöter samt dess i stat uppförda embete- och tjensteman, med
undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under är i883 till samma
belopp som för innevarande år beviljats, på extra stat för år 1883 anvisa
8,740 kronor;
dels ock likaledes på extra stat för år 1883 anvisa såsom tillfällig''
löneförbättring för fyra bergmästare, som saknade boställe, och tre tjensteman
vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner eller tillsammans
2,420 kronor.
Uti skrifvelse till Stats-Utskottets ordförande af den 3 innevarande Februari
har Statsrådet och Chefen för Kong!. Civildepartementet meddelat, att
Kong!. Maj:t samma dag förordnat att en kanslisttjenst i Kommerskollegiet, hvilken
genom innehafvarens befordran till annan tjenst blifvit ledig, icke vidare
skulle tillsättas; varande, enligt hvad Departementschefen jemväl meddelat,
ifrågavarande kanslistbefattning eu bland de tjenster i koliegiet, för Indika
tillfällig löneförbättring under år 1883 af Kong!. Maj:t äskats.
Vid nu anmälda förhållande lärer tillfällig löneförbättring för berörda
tjenst icke vidare komma att utgå, samt alltså det för nästinstundande år
till sådan löneförbättring åt Kommerskollegiet äskade anslag å 8,740 kronor”
kunna minskas med tjugo procent å en kanslistlön af 1,000 kronor, eller
med 200 kronor.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,
a) att Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp, som
äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för eu
advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller
ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å
Indika indragning synes "kunna ega rum eller förändringböra
vidtagas, må intill slutet af år 1883, i den mån de
för bestridande af göromålen inom kollegiet kunna finnas
erforderliga, af Kong!. Maj:t för ändamålet disponeras;
b) att, på det Kong!. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela
Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförda
embete- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister,
tillfällig löneförbättring under år 1883, till samma belopp,
som för innevarande år beviljats, Riksdagen må på extra
stat för år 1883 anvisa 8,540 kronor; och
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
3
c) att Riksdagen må likaledes på extra stat för år 1883
anvisa, såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,
som sakna boställe, och tre tjensteman vid Sala silfververk,
tjugo procent å de till dem utgående löner, eller tillsammans
2,420 kronor.
Rikets ekonomiska karte verk.
2:o. Under denna anslagstitel har Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen Angående
att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska XuLfsit
karteverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtiteUarf«ww«tf?
på extra stat för år 1883 anvisa dels till fortsättande af de ekonomiskt- 13-]
geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor, dels ock för de
ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans
76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen uppstående behållning
å det sistnämnda anslaget måtte få användas äfven till bestridande af utgifter
för det topografiska karteverket.
Af statsrådsprotokollet (sid. 6 och 7) inhemtas, bland annat, att Kongl.
Maj:t den 8 December 1881 faststält utgiftsstater för innevarande års ekonomiska
kartarbeten, slutande å en summa af 67,300 kronor för dem, som
afse mellersta och södra delarne af riket, samt å 32,600 kronor för arbetena
inom Norrbottens län, eller för båda karteverken å tillsammans 99,900 kronor.
Då till dessa utgifter vore att påräkna tillgångar till sammanräknadt belopp
af 110,500 kronor, bestående af beräknad behållning för år 1881 7,300
kronor, det ordinarie anslaget till ekonomiska karteverket 6,000 kronor, besparade
23 andre landtmätarelöner 20,700 kronor, begge de extra anslagen
tillhopa 76,000 kronor, samt beräknad inkomst för försäljning af kartor 500
kronor, skulle för innevarande år uppkomma en behållning af 10,600 kronor,
hvaraf, jemlikt Kongl. Maj:ts nyssnämnda dag fattade beslut, skulle bestridas
kostnaderna för den af Kongl. Maj:t under den 28 Maj 1880, med bifall
till Riksdagens derom gjorda anhållan, tillsatta karteverkskommissionens verksamhet
under år 1882.
Vidare är i statsrådsprotokollet (sid. 4—6) utredning meddelad rörande
hvad hittills blifvit åtgjordt af bemälda kommission, hvilken, på sätt Utskottet
tillåter sig erinra, skulle hafva till hufvudsaklig uppgift att genom praktiska
försöks anordnande verkställa de undersökningar, som erfordrades för bedömande
åt kostnaderna för ordnande af ett karteverk i väsentlig öfverensstämmelse
med ett af den så kallade karteverkskomitén afgifvet förslag. Af ifråga
-
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Angående
användande
af indragna
kronofogde
häradsskrifvareoch
länsmanslöner.
[4.]
varande utredning framgår, att något slutligt, på karteverkskommissionens
yttrande grundädt förslag till landtkarteverkets ordnande icke lärer kunna
framläggas under loppet af innevarande riksdag; men, då de redan verkstälda
och pågående undersökningarna hlifvit anordnade enligt Riksdagens begäran,
och ett slutligt förslag till karteverksfrågans ordnande, enligt hvad statsrådsprotokollet
gifver vid handen, torde vara att till 1883 års riksdag förvänta,
lärer någon ändring i planen för de ekonomiska karteverken icke nu
böra ifrågasättas. Vid sådant förhållande och då till äfventyrs uppstående
behållning å de äskade anslagsbeloppen, Indika äro lika med de för innevarande
år beviljade, lämpligen synes böra, på sätt Kong! Maj:t föreslagit,
användas till fyllnad af kostnaderna för det topografiska karteverket, för hvars
arbeten, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. Fjerde hufvudtiteln sid. 13 och
14) gifver vid handen, de för detta karteverk anvisade medel icke förslå, har
Utskottet funnit Kong!. Maj:ts förevarande nådiga framställning böra vinna
Riksdagens bifall.
Med erinran slutligen, att arbetena å den ekonomiskt-geografiska kartläggningen
af Norrbottens län, uti hvars plan någon ändring icke af karteverkskomitén
föreslagits, af samma komité beräknats blifva afsilande år 1888,
med undantag allenast af vissa kompletteringsarbeten till följd af afvittringarna
samt utgifning af några häradskartor med beskrifningar, hemställer
alltså Utskottet,
att Riksdagen må, utöfver det å sjette hufvudtiteln för
närvarande för rikets ekonomiska karteverk uppförda ordinarie
anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på
extra stat för år 1883 anvisa dels till fortsättande af de
ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län
31,000 kronor, dels ock för de ekonomiska kartarbetena i
öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000
kronor, äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållning
å det sistnämnda anslaget må få användas äfven
till bestridande af utgifter för det topografiska karteverket.
Landsstaterna i länen.
3:o. Kong!. Maj:t har under denna anslagsrubrik föreslagit Riksdagen
att medgifva ej mindre att aflöningsbelopp, som hlifvit eller blefve tillgängliga
i följd af de utaf Kong! Maj:t beslutade indragningar af fögderi- och länsmanstjenster
inom Vestmanlands och Gotlands län, måtte få användas för inrättande
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
5
af en kronofogde- ock en häradsskrifyäretjenst i Vermlands län, två länsmanstjenster
i samma län, två länsmanstjenster i Elfsborgs län, en länsmanstjenst
i Norrbottens län, två länsmanstjenster i Vesterbottens län ock fyra länsmanstjenster
i Blekinge län, än ock att framgent de genom kronofogde-, käradsskrifvare-
eller länsmanstjensters indragning ledigblifna aflöningsbelopp måtte
få användas för inrättande af nya dylika tjenster, der sådana pröfvades vara
erforderliga.
Vid afgifvande af yttrande rörande förevarande framställning vill Utskottet
till en början i minnet återkalla att 1878 års Riksdag, i sammanhang
med reglering af aflöningen för en del af tjenstemännen vid landsstaten, uti
underdånig skrifvelse den 22 Maj nämnda år framhöll bekofvet af eu förändrad
fögderiindelning, åsyftande en minskning af antalet fögderier och att dessa
måtte komma att mer lämpas efter länens storlek ock folkmängd. Vid det
förhållande, att Kongl. Maj:t redan förut anbefalt sine Befallningshafvande
att inkomma med underdåniga yttranden i berörda hänseende och frågan
alltså syntes vara beroende på Kongl. Maj:ts pröfning, ansåg Riksdagen
emellertid någon särskild åtgärd dervid för det då närvarande icke böra
ifrågasättas.
På sätt statsrådsprotokollet (sid. 8) gifver vid handen, är omförmälda
nu gjorda framställning, i hvad densamma afser medgifvande att använda de
till följd af redan beslutade indragningar af vissa tjenster lediga eller ledigblifvande
aflöningsbelopp till inrättande af andra uppgifna tjenster, också föranledd
af de framställningar, som med anledning af Kongl. Maj:ts berörda
befallning inkommit från vederbörande länsstyrelser, bland Indika framställningar
Kongl. Maj it funnit dem från Vermlands, Elfsborgs, Norrbottens,
Vesterbottens och Blekinge län i främsta rummet förtjenta af uppmärksamhet.
Hvad först angår Vermlands län, hvithet innefattar sju domsagor och
eger en areal af nära 166 qvadratmil samt eu befolkning, som vid 1880 års
utgång, städernas invånare oräknade, uppgick till 252,960 personer, så är
detta län nu fördeladt i 6 fögderier och 17 länsmansdistrikt, hvadan i medeltal
belöper på hvarje fögderi 27,6; qvadratmil och 42,160 personer, och å
hvarje länsmansdistrikt 9,76 qvadratmil och 14,880 personer. Af fögderierna
är Vestersysslets fögderi, som utgöres af Jösse härad och Eryksdals nedre
tingslag, med en befolkning af 61,575 personer på 29,la qvadratmil, det till
folkmängden största. Het vidsträcktaste åter, med en areal af 56,27 qvadratmil
och eu befolkning af 45,225 personer, är Norrsysslets fögderi, soni
består af Fryksdals öfre tingslag och Elfdals härad. Enligt det nådiga
förslaget skulle nu berörda båda fögderier med afseende å deras stora folkmängd
och areal samt svårigheten, om icke omöjligheten, för kronofogdarne
derstädes att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina göromål, sålunda
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
minskas, att Fryksdals härads båda tingslag (med eu areal af 23,88 qvadratmil
och en befolkning af 42,468 personer) derifrån utbrötos och sammanslogos
till ett nytt fögderi, Fryksdals fögderi, hvarigenom den fördel jemväl
vunnes, att dessa båda tingslag, som bildade en domsaga, äfven blefve i
administrativt hänseende förenade. Vidare är föreslaget, dels att Elfdals
öfre tingslags vidsträckta länsmansdistrikt (innehållande 26,88 qvadratmil
med en befolkning af 10,769 personer), hvarest alltsedan år 1877 en extra
länsman måst anställas, måtte delas i två distrikt, så att Ny och Dalby
socknar, med en befolkning af 6,587 personer, bildade det ena samt Norra
och Södra Finnskoga socknar jemte Nyskoga kapell, med en befolkning af
4,182 personer, det andra, dels ock att Fryksdals nedre tingslags länsmansdistrikt
(innehållande 11,ro qvadratmil med 26,823 personer), som hade 22
mil landsväg och en talrik, rörlig befolkning, som i andra orter sökte arbetsförtjenst,
hvilket förorsakade att länsmannen för utskyldernas indrifvande
finge gorå särdeles vidsträckta resor och icke utan biträde kunde uppehålla
tjensten, jemväl måtte delas i två länsmansdistrikt med sjön Fryken till
gräns mellan båda.
Då behöfligheten af dessa regleringar, för hvilka alltså skulle erfordras
inrättandet af en kronofogde- och en häradsskrifvare- samt två länsmanstjenster,
synes vara genom hvad sålunda anförts till fullo ådagalagd, har Utskottet
dervid ej något att erinra.
Uti Elfsborgs län åter är ifrågasatt bildandet af två nya länsmansdistrikt,
det ena omfattande Trollhättans socken i Vane härad och det andra
Vårviks, Torrskogs, Ärtemarks och Nössemarks socknar af Vedbo härad.
Till stöd härför har anförts, att Trollhättans socken med de många
der belägna industriella verk och inrättningar egde en lös arbetarebefolkning,
uppgående till öfver 3,500 personer; samt att inom det vidsträckta
Vedbo härad, med en befolkning af 27,026 personer, för närvarande funnes
endast två ordinarie länsmän, hvarföre det ock redan befunnits nödvändigt
att så väl der som vid Trollhättan anställa extra länsmän.
Då det nya länsmansdistrikt, som är föreslaget att bildas af Vårviks,
Torrskogs, Ärtemarks och Nössemarks socknar, skulle komma att, omfatta en
ej obetydlig areal, uppgående till 5,56 qvadratmil, har Utskottet funnit sig
höra biträda förslaget om inrättandet för sådant ändamål af en ny länsmanstjenst,
men Utskottet har deremot icke ansett sig kunna förorda framställningen
derom, att Trollhättans socken skulle komma att utgöra ett särskildt
länsmansdistrikt. Om än, på sätt uppgifvet blifvit, den talrika arbetarebefolkning,
som är samlad vid Trollhättan, framkallar ett särskildt behof af
polisuppsigt, vill det dock synas Utskottet att sådan lämpligen bör kunna
anordnas på det sätt, att särskild polis anställes, hvilkens aflöning, i den mån
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
7
densamma icke anses böra bekostas af kommunen eller af egarne till de
industriella verk och inrättningar, som använda den polisuppsigten företrädesvis
påkallande arbetarebefolkningen, torde kunna bestridas af det för dylikt
ändamål sedan flera år tillbaka år efter år beviljade extra anslag, om hvars
höjande förslag nu, på sätt här nedan vidare omförmäles, blifvit framstäldt.
Till stöd för Utskottets hemställan om afslag å Kongl. Maj:ts förslag
i denna del tillåter sig Utskottet, förutom hvad redan antydts rörande billigheten
deraf, att kommunen samt vederbörande verks och inrättningars egare
lemna bidrag till gäldandet af kostnaderna för polisuppsigten vid Trollhättan,
åberopa den omständighet, att det föreslagna distriktet skulle erhålla en ytvidd
af allenast O,os qvadratmil, hvilken areal synes alltför ringa för att
utgöra ett särskild! länsmansd istrikt.
Beträffande vidare förslaget om inrättande af en ny länsmanstjenst i
Norrkottens län och två dylika, tjenster i Vesterbottens län är i statsrådsprotokollet
(sid. 10) anfördt, att Pajala länsmansdistrikt af Norrbottens län
visserligen hade en folkmängd af endast 3,901 personer, men då dess areal
utgjorde ej mindre än 56,02 qvadratmil, vore det med hänsyn till de ofantliga
utstånden inom distriktet omöjligt för eu person att såsom sig borde derstädes
uppehålla länsmanstjensten, hvarföre det ock alltsedan år 1877 befunnits
nödigt der anställa en extra länsman.
Jemväl inom Vesterbottens län hade sedan flera år tillbaka måst anställas
extra länsmän, en inom Byske socken samt en inom Malå socken, och
då erfarenheten till fullo ådagalagt behofvet att särskilda länsmän fortfarande
blefve derstädes anstälda, herde två nya länsmansdistrikt inom länet inrättas,
omfattande det ena Byske socken med en ytvidd af !),•.. qvadratmil och en
folkmängd af 6,116 personer, och det andra Malå socken med en ytvidd af
öfver 17 qvadratmil och en folkmängd af 1,508 personer.
Med hänsyn ej mindre till de stora afstånd, som här äro i fråga, än
äfven till nödvändigheten att, i den mån näringslifvet inom dessa trakter utvecklas,
der bereda tillgång till ökad polisuppsigt, har Utskottet funnit behofvet
af de nya länsmanstjensternas inrättande vara ovedersägligt, och förslaget
derom alltså böra vinna Riksdagens godkännande.
Hvad slutligen vidkommer Blekinge län, hvars landtbefolkning vid
1880 års slut utgjorde 111,370 personer, och livilket, nu är deladt i 4 domsagor,
men endast 2 fögderier med tillhopa 9 länsmansdistrikt, har bland
annat anförts att eu tillökning i antalet länsmanstjenster vore oundgängligen
nödvändig, helst dessa tjensteman för ordningens upprätthållande, hvilket i
anseende^ till befolkningens rörliga och lifligt lynne ingalunda vore lätt, ej
kunde påräkna något synnerligen verksamt biträde af kommunalpolisen. Det
har derföre föreslagits, att, länsmansdistriktens antal skulle ökas från nio till
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
tretton. Nuvarande Kristianopels och Ramdala distrikt i Östra härad, Tvinga
distrikt i Medelstads härad, I loby distrikt i Bräkne härad, Gammalstorps
distrikt i Listers härad och Asarums distrikt, tillhörande både Bräkne och
Listers härad — af Indika hvartdehi utgjorde ett tingslag med tingssammanträden,
som samtidigt börjades, hvadan länsmannen i detta distrikt svårligen
kunde, längre nöjaktigt fullgöra de honom såsom allmän åklagare och tingsuppvaktande
åliggande skyldigheter — skulle nemligen delas i tio distrikt, omfattande
Kristianopels distrikt: Kristianopels köping och socken samt Torhamns
och Sturkö socknar; Hämd alu distrikt: Ramdala, Jemjö och Lösens socknar;
Ångerluns nya distrikt: Augerums och Rödeby socknar; Tvings distrikt:
Tvinga och Eringsboda socknar; Fridlefstads nya distrikt: Fridlefstads och
Sillhöfda socknar; Iföl g distrikt: Hoby och Öljelmlts socknar; Hellaryds nya
distrikt: Hellaryds och Aryds socknar; Asarums distrikt: Asarums socken
och Mörrums socknedel i Bräkne härad; Gammalstorps distrikt: Gammalstorps
och Elleholms socknar jemte Mörrums socknedel i Listers härad samt Mjelby
nya distrikt: Mjelby, Ysane och Sölvesborgs socknar. De återstående tre
distrikten, Hjortsberga, Ronneby och Gemsjö, skulle förblifva oförändrade.
De fyra nya distrikt, som enligt detta förslag skulle bildas, äro Augerums
och Fridlefstads distrikt, tillhörande Östra och Medelstads härads fögderi,
samt Hellaryds och Mjelby distrikt, tillhörande Bräkne och Listers
härads fögderi. Dessa distrikt skulle erhålla följande ytvidd, nemligen:
Augerums distrikt............................................................................ 2,24 qvadratmil,
Fridlefstads » ......................................................................... l,8o »
Hellaryds » .......................................................................... 1,48 »
Mjelby » .......................................................................... 0,99 »
Ytvidden för hvart och ett af dessa distrikt är synbarligen i och Lusig
allt för ringa för att kunna gifva anledning till de nya distriktens inrättande,
hvilket äfven Kammarkollegium och Statskontoret i afgifvet utlåtande
icke förbisett; men härvid är jemväl en annan vigtig omständighet
att taga i betraktande, nemligen antalet förbrytelser, som i de särskilda
orterna förekomma. Enligt Chefens för Kong!. Justitiedepartementet embetsberättelse
för år 1879 var antalet anhängig gjorda brottmål samma år, inom
Östra härad 242, inom Medelstads härad 309, inom Listers härad 123 och
inom Bräkne härad 61, utgörande hvartdera häradet en särskild domsaga,
Då enligt samma berättelse brottmålens medeltal för hvarje domsaga nämnda
år utgjorde under Svea Hofrätt 193, under Göta Hofrätt 133 och under
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge 43, visar det sig att antalet dylika mål
inom Östra och Medelstads härad varit högst betydligt större än medeltalet
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.
9
under någon af rikets hoftaffel'', men att deremot brottmålens antal inom
Bräkne och Listers härad icke uppgått till medeltalet af de vid domsagorna
under så val Svea som Göta Hofrätt anhängiggjorda sådana mål. Vid sådant
förhållande har Utskottet ansett sig ega giltig anledning förorda inrättandet
af de nya länsmansdistrikt, som skulle tillhöra förstnämnda båda härads;
fögderi, nem igen Augerums och Fridlefstads distrikt, men deremot icke funnit
inrättandet utaf två nya länsmansdistrikt inom Bräkne och Listers härads
fögderi, hvars folkmängd vid 1880 års slut utgjorde 48,737 personer, ännu
kunna vara af beliofvet oafvisligen påkalladt, samt förslaget derom alltså
icke för närvarande böra vinna Riksdagens bifall.
Hvad härefter angår Kongl. Maj:ts förslag i fråga em bemyndigande
för Kongl. Maj:t att framgent använda de genom kronofogde-, häradsskrifvareeller
länsmanstjensters indragning ledigblifna atlöningshelopp för inrättande af
nya, dylika tjenstår, der sådana pröfvades vara erforderliga, är, på sätt statsrådsprotokollet
(sid. 12) gifver vid handen, detta förslag framstäldt för att
undvika behofvet af ett särskilt samtycke af Riksdagen för hvarje gång det
framdeles kan ifrågakomma att för inrättande af ett nytt fögderi eller länsmansdistrikt
använda en disponibel lön. Detta skäl synes emellertid Utskottet
icke vara tillfyllestgörande för att Riksdagen på grund deraf skulle
afhända sig rättigheten att pröfva behofvet af nya tjensters inrättande, äfven
om den statsutgift, som dermed är förenad, kan genom på andra ställen vidtagna
indragningar af för handen varande tillgångar fyllas. Någon olägenhet
torde dessutom ej behöfva uppstå derigenom, att frågan om inrättande af ett
nytt fögderi eller länsmansdistrikt skall underställas Riksdagens pröfning, ty
långt uppskof kan numera ej komma i fråga, då Riksdagen årligen sammanträder;
och i allt fall eger Kongl. Maj:t, derest behofvet i enstaka fall
må vara särdeles trängande och oafvisligt, tillfälle att, intill dess Riksdagen
hunnit pröfva frågan, bestrida kostnaderna med anlitande af extra anslaget
till särskild polisstyrka. Utskottet har alltså funnit framställningen i denna
del icke höra af Riksdagen godkännas.
. På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet
:
a) att Riksdagen må medgifva, att atlöningshelopp, som
hlifvit eller blifva tillgängliga i följd af de utaf Kongl.
Maj:t beslutade indragningar af fögderi- och länsmantjenster
inom Vestmanlands och Gotlands län må i mån af
tillgång och behof få användas för inrättande af:
Ro en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst i
Yermlands län;
Bill. till Piksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 8 Käft.
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
]0
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 1% a.
2:o två länsmanstjenster i samma län;
3:o en länsmanstjenst i Elfsborgs län;
4:o en länsmanstjenst i Norrbottens län;
5:o två länsmanstjenster i Vesterbottens län; och
6:o två länsmanstjenster i Blekinge län;
b) att Riksdagen icke må bifalla Kong! Maj:ts förslag
om användande af förenämnda aflöningsbelopp för inrättande
af:
l:o ytterligare en länsmanstjenst inom Elfsborgs
län; och
2:o ytterligare två länsmanstjenster inom Blekinge
län; samt
c) att Kongl. Maj:ts förslag om bemyndigande att framgent
använda de genom, kronofogde-, häradsskrifvare eller
länsmanstjensters indragning ledigblifna aflöningsbelopp för
inrättande af nya dylika tjenster, der sådana pröfvades vara
erforderliga, icke må vinna Riksdagens bifall.
Väg- ocli yattenbyggnadsstaten samt ålåerstillägg.
Angående 4:o. Beträffande Kong], Maj:ts under dessa titlar gjorda fram
särsnut
ställningar kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande, hvil
utlatande.
, , , ° .
ket har skolat
anmälas.
Skiften ocli Afyittringar.
Angående 5:0. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under erinran att enahanda
förhöjning medgifvanden lemnats af de åtta senaste Riksdagarne, hemställer Utskottet:
i årsarfvo det j
för storsHf
tesiandtmå-
a) att Riksdagen må för år 1883 bevilja förhöjning i
«t m. årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälda sjutton stor
skifteslandtmätare
med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens
för storskiftesverket årsarfvode likaledes med
400 kronor;
b) att Riksdagen må medgifva det de belopp, hvarmed
afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
11
län inkomster af tjensten under år 1883 kunna komma
att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare
och. 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,
som på grund af ålder i tjensten enligt gällande
taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslanätmätarne
godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken
utgå;
c) att för år 1883 åt föredragandena af afvittringsärenden
i Yesterhottens och Norrbottens län samt till skrifhiträde
åt dem må beviljas eu tillökning af 4C0 kronor i
det åt hvarje af dem anslagna belopp; samt
d) att tillfällig tillökning i styresmannens för afvittringsverket
i Yesterhottens län årsarfvode för ar 1883
må med 200 kronor beviljas.
af''vittring sverken.
[8.]
6:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel jemväl föreslagit Eiks- gående
dagen att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken
under år 1883, för samma år, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, '' „cl
på extra stat anvisa 240,300 kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 34 och följande) gifver vid handen,
slutade ett af Landtmäteristyrelsen uppgjördt och med underdånigt utlåtande
den 14 November 1881 öfverlemnadt förslag till utgiftsstat för storskiftes-
och afvittringsverken under år 1882 på en summa af Kr. 311,585: —
och som till betäckande af detta utgiftsbelopp funnes på
riksstatens sjette hufvudtitel
ett ordinarie anslag å................................ Kr. 63,000: —
och ett extra anslag å ........................... » 229,300: — » 292,300: —
understege detta belopp förstnämnda summa med ............. Kr. 19,285: —
men emedan, enligt en i Statskontorets utgiftsbyrå den 10 sistlidne November
uppgjord kalkyl öfver tillgångarne å anslagen till skiften och afvittringar,
sedan utgifterna under år 1881 blifvit bestridda, behållningen derefter skulle
utgöra 26,549 kronor 89 öre, så vore, under förutsättning att denna behållning
användes till betäckande af ofvannämnda brist å 19,285 kronor, ett
öfverskott å 7,264 kronor 89 öre att påräkna till bestridande af utgifterna
för storskiftes- och afvittringsverken under år 1883.
Då ärendet angående fastställande af stat för sagda verk under år
1882 den 2 nästlidne December inför Kongl. Maj:t anmäldes, blef, med afdrag
endast af en uti Landtmäteristyrelsens förslag till stat för afvittringén i
Yesterhottens län upptagen arfvodesförhöjning till en afvittringslandtmätare
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
med 500 kronor samt med godkännande i öfrigt af Landtmäteristyrelsens förslag
till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år 1882, sådan
stat af Kongl. Maj:t faststäld, deri samtliga utgifterna voro upptagna
till ett sammanlagdt belopp af 311,085 kronor, hvaraf belöpte på
Kopparbergs län ..................................................................... kronor 83,050: —
Vesterbottens > ................................................................... » 125 935;
Norrbottens » .............................................................. » 102,100:
IJti ofvan omförmälda utlåtande den 14 November 1881 hade Landtmäteristyrelsen,
beträffande utgifterna till storskiftes- och afvittringsarbetenas
fortsättande under år 1883, beräknat att härför skulle erfordras följande belopp,
nemligen:
för storskiftena i Kopparbergs län.............................. kronor 83,050: —
» afvittringsarbetena i Vesterbottens län ....................... » 126,435: —
* » i Norrbottens län ........................ » 102,100: —
eller tillsammans ...............................................
och som till betäckande af detta utgiftsbelopp
funnes dels en behållning från före-.
gående år å ...........................................
och dels ett på riksstatens sjette hufvudtitel
uppfördt ordinarie anslag till skiften och
afvittringar å...............................................
kronor 311,585
7,264: 89
63,000: —
70,264: 89
så skulle ett fyllnadsansläg å extra stat erfordras till
belopp af ...................................................................... kronor 241,320: 11,
eller i jemnadt tal 241,300 kronor; och hade Departementschefen härvid ej
funnit anledning till annan erinran, än att äfven för år 1883 från den för
afvittringsverket i Vesterbottens län af bemälda styrelse beräknade utgiftssumma^
borde afdragas enahanda belopp, hvarmed den af samma styrelse för
1882 års afvittringsarbeten i sagda län föreslagna utgiftsstat blifvit af Kongl.
Maj:t minskad, eller 500 kronor, i följd hvaraf, och då genom sistberörda
nedsättning den för år 1883 disponibla behållning ökats med 500 kronor
eller till 7,764 kronor 89 öre, det erforderliga fyllnadsanslaget kunde nedsättas
till i jemnadt tal 240,300.
Vid hvad» sålunda förekommit har Utskottet visserligen icke funnit
anledning till någon särskild erinran, men då utgifterna för storskiftes- och
afvittringsverken årligen medtaga högst betydliga anslagsbelopp, har Utskottet
ansett sig böra införskaffa och bringa till Riksdagens kännedom upplysningar
rörande särskilt fortgången af och kostnaderna för storskiftesverket
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
13
i Kopparbergs län, hvilket för upphjelpande af landtbruket och landthushållningen
i Dalarne infördes genom Kongl. brefven den 9 Februari 1802 och
den 17 Augusti 1804. I sådant hänseende har Utskottet genom vederbörande
inhemtat, att vid 1881 års slut storskifte var verkstäldt, dels helt och
hållet på statens bekostnad och dels på jordegarnes bekostnad med något
understöd af statsmedel, öfver en areal, uppgående, vatten inberäknadt, till
omkring 164 qvadratmil. För dessa storskiften hade statsverket under åren
1803—1880 utbetalt omkring 1,918,000 kronor, och voro kostnaderna för år
1881 i den faststälda utgiftsstaten beräknade till 77,050 kronor. Uti berörda
utgifter ingingo dock möjligen större eller mindre belopp, som under
början af 1800-talet användts till vissa i ofvannämnda Kongl. bref af den
17 Augusti 1804 omförmälda strömrensningar m. m. Vidare är meddeladt,
att storskiften för närvarande pågå i Elfdals och Sårna socknar med Idre
kapell, omfattande en areal, inberäknadt vatten, af omkring 58,i qvadratmil;
och skulle med dessa storskiftens afslutande hela storskiftesverket vara fullbordadt,
hvilket styresmannen, under förutsättning af tillräckligt stor arbetspersonal,
uppgifvit kunna ske inom 1889 års utgång.
Då statens omedelbara vinst af storskiftet kan i någon mån mätas efter
den skogsmark, staten besitter, har Utskottet jemväl velat omförmäla, att
kronoparkerna i Kopparbergs län .enligt Skogsstyrelsens berättelse för år 1879
omfattade en areal af 1,394,333 qvadratref 72 qvadratstänger.
Vidare och då väsentlig vigt ligger deruppå att ej vid tidpunkten för
storskiftes- och afvittringsarbetenas fullbordande må qvarstå ett flertal landtmätare
med fast anställning, för Indika nödig sysselsättning då icke lärer
kunna beredas, utan Indika då måste pensioneras, har Utskottet velat i minnet
återkalla, att, på sätt i bilagorna till föregående års statsverkspropositioner
delvis varit omförmäldt, åtgärder till förebyggande af berörda olägenhet
blifvit af Kongl. Maj:t vidtagna. Så har Kongl. Maj:t den 5 December
1879 förordnat att, derest befattning såsom landtmätare vid storskiftesverket
blefve ledig, frågan, huruvida sådan befattning finge återbesättas, skulle underställas
Kongl. Maj:ts pröfning, och sedan derefter under år 1880 ledighet
af en dylik landtmätarebefattning inträffat, förordnade Kongl. Maj:t den 10
December 1881, att befattningen icke vidare skulle återbesättas, till följd
hvaraf storskifteslandtmätarnes i Kopparbergs län antal nu mera nedgått
till 17.
Derjemte har Kongl. Maj:t, efter det vid olika tillfällen två afvittringslandtmätarebefattningar
inom Vesterbottens län blifvit lediga, den 16 Januari
1880 och den 4 Februari 1881 besluta, att med vidtagande af alla åtgärder
för återbesättandet af berörda befattningar finge anstå; likasom Kongl. Maj:t
ock den 2 Juli 1880 förordnat, att då ledighet bland afvittringslandtmätarne
14
Stats- TJt skottets Utlåtande N:o 12 a.
inom Norrbottens län uppstode, tjensterna icke skulle definitivt tillsättas, utan
Landtmäteristyrelsen förordna personer att under sommarmånaderna å ledigvarande
befattningar tjenstgöra såsom afvittringslandtmätare.
Under framhållande af önskvärdheten och vigten deraf, att grundsatsen
om dessa arbetens verkställande genom tillfälliga biträden i stället för fast
anstälde landtmätare må vinna allt vidsträcktare tillämpning, anser sig Utskottet
för närvarande endast böra i öfverensstämmelse med hvad Kongl.
Maj:t föreslagit hemställa,
att till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och
afvittringsverken under år 1883 för samma år må, utöfver
ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra stat anvisas
240,300 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
Angående
''°lZningT 7:0- Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat under
mejerihus- förestående anslagstitel anvisa ett belopp af 10,000 kronor, att användas till
halning. anorcinan(je af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima och Alnarps
landtbruksinstitut.
På sätt den i statsrådsprotokollet (sid. 37—40) meddelade utredning gifver
vid handen, är förevarande förslag föranledt af särskilda utaf Landtbruksakademiens
förvaltningskomité och bestyrelsen för 1881 års allmänna landtbruksmöte
hos Kong!. Maj:t i ämnet gjorda framställningar. Uti underdånigt
memorial den 16 September 1881 hade nemligen Landtbruksakademiens förvaltningskomité,
jemte framhållande af nödvändigheten att i vårt land bereda tillfälle
för manliga elever att i mejerihushållningen erhålla den fullständiga och mer
vetenskapliga undervisning, utan hvilken de icke kunde blifva skickliga till att
vare sig anordna och leda eller kontrollera samma undervisning, anfört, bland
annat, att ordnandet af en högre mejeriundervisning derjemte vore af vigt för
att bereda tillgång till erforderligt antal undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning,
af Indika landtbrukarne kunde i förekommande frågor erhålla råd och
upplysningar ; och hade förvaltningskomitén på grund häraf och hvad i öfrigt
anförts samt under framhållande af den betydliga vinst, jordbruket och landet
i dess helhet skulle skörda genom mejerihandteringens utveckling och
fullkomnande, så att dess alster kunde motsvara verldsmarknadens allt jemt
stegrade anspråk, anhållit det Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen att
på ordinarie stat anvisa ett anslag af 10,000 kronor årligen till anställande
af lärare i mejerihushållning samt fullständigt ordnande af undervisningen
häruti vid rikets båda landtbruksinstitut, på det att tillfälle måtte beredas
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
15
för dem af dessa instituts elever, som särskilt ville egna sig häråt, äfvensom
för andra personer, som önskade besöka landthruksinstituten endast för att
förvärfva insigt och praktisk skicklighet i nämnda hushållning, att vinna de
kunskaper, som kräfdes såväl af husbonden och förvaltaren af en mejeriegendom
som af dem, hvilka såsom kringresande undervisare borde i denna del af
landthushållningen gå allmänheten till hända.
Vidare hade, efter det 1881 års allmänna landtbruksmöte i Malmö vid
behandling af frågan huru en tidsenlig undervisning i mejeriskötsel skulle
kunna inom vårt land åstadkommas uppdragit åt sin bestyrelse att hos Kongl.
Maj:t göra framställning om samma undervisnings ordnande på lämpligt sätt
och efter nutidens fordringar, mötesbestyrelsen i underdånigt memorial den
20 September 1881 förmält, att bestyrelsen ansett sig böra såsom mötets
upptaga och ånyo frambära en af Malmöhus läns hushållningssällskap i underdånigt
memorial den 27 September 1880 i ämnet gjord framställning, hvilken
åsyftade att vid Alnarp skulle inrättas en högre för hela landet afsedd,
med särskild föreståndare försedd mejeriskola, der fri undervisning skulle
årligen meddelas åt 12 med fri bostad vid skolan försedda elever, fördelade
i två kurser, med 6 elever och 6 månaders undervisning i hvarje kurs. För
detta ändamål erfordrades dels ett ordinarie anslag af 7,500 kronor årligen,
dels ock för en gång till uppförande af nödig byggnad för skolan ett belopp
af 24,575 kronor samt till anskaffande af en 4 hästars ångmaskin, erforderliga
instrument och undervisningsmateriel 4,000 kronor.
I sammanhang med förevarande nådiga framställning har Utskottet till
pröfning förehaft en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 37), deruti
Herr Friherre C. IL Cederström af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen
ville bevilja de anslag, som enligt nyss omförmälda, af bestyrelsen för 1881
års allmänna landtbruksmöte i Malmö hos Kongl. Maj:t gjorda framställning
skulle erfordras för anläggande af en mejeriskola vid Alnarp.
Den angelägenhet, som här är i fråga, är otvifvelaktigt af särdeles
maktpåliggande betydelse. I sådant afseende är i statsrådsprotokollet, bland
annat, anfördt, att icke någon bland landthushållningens olika grenar under
de senare åren torde hafva ådragit sig större uppmärksamhet än mejerihandteringen
eller varit stadd i snabbare utveckling än denna, samt att, då i den
täflan, som i detta hänseende egde rum mellan de olika länderna, det land,
som ej ginge framåt, otvifvelaktigt komme att intaga en underordnad ställning,
det vore nödvändigt att i Sverige något gjordes för denna hushållnings
höjande, livilket bäst kunde ske genom anordnande af en högre undervisning
i mejeriväsendet.
På grund häraf och i betraktande af de väsentliga fördelar, som med
jemförelsevis ringa uppoffringar böra kunna vinnas genom främjande på före
16
Stat s-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
slaget sätt af förevarande vigtiga gren af jordbruksnärigen, har Utskottet
ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bevilja nödiga medel för ändamålets
ernående. Hvad åter angår frågan, hvilkendera af de i ämnet framstälda
förslagen må böra tillerkännas företrädet, synes det Utskottet, att de i statsrådsprotokollet
till stöd för Kongl. Maj:ts framställning om inrättande af
tvenne särskilda anstalter åberopade skäl äro af beskaffenhet att icke
kunna jäfvas, helst, på sätt der är anfördt, förhållandena äro så olika i
skilda delar af vårt vidsträckta land, att en enda i sydligaste delen af detsamma
förlagd högre mejeriskola svårligen skulle kunna för landets alla provinser
afhjelpa behofvet af undervisning och handledning i rationel mejeriskötsel.
Utskottet biträder alltså Kongl. Maj:ts förslag i denna del, men det
har synts Utskottet, att det erforderliga anslagsbeloppet för närvarande och
intilldess erfarenhet vunnits ej mindre om de resultat den på föreslaget sätt
anordnade undervisningen kan komma att lemna, än äfven derom, huruvida
för samma undervisning lämpliga lärarekrafter stå att vinna, bör anvisas
allenast på extra stat för nästkommande år.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med afslag å Herr Friherre Oederströms
omförmälda motion, må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts
förevarande framställning att på extra stat för år 1883
anvisas ett belopp af 10,000 kronor, att användas till anordnande
af högre undervisning i mejerihushållning vid
Ultima och Alnarps landtbruksinstitut.
Angående 8:o. Med anledning af eu utaf Elfsborgs läns norra hushållningssällskap
brulZioia i ämnet gjord underdånig framställning har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen
på naisiand.— på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att anvisa ett årligt bidrag
[io.] af 2,000 kronor till underhållande af ytterligare en lanätbruksskola inom
Elfsborgs län, belägen inom provinsen Dalsland, emot förbindelse för länets
norra hushållningssällskap eller dess landsting att årligen för samma ändamål
tillskjuta ett lika belopp — bevilja tillökning med 2,000 kronor i ordinarie
anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk oeh landtmannanäringar».
På sätt i statsrådsprotokollet (sid. 41) finnes meddeladt, uppgår för
närvarande antalet af de med bidrag af statsmedel försedda lägre landtbruksskolorna
i riket till 28, hvaraf 3 i Kalmar län, 2 i hvardera af Elfsborgs,
Skaraborgs och Vermlands län samt 1 i hvarje af samtliga öfriga länen med
undantag af Upsala län, inom hvilket sådan skola icke finnes inrättad. Statsbidragets
belopp utgör för en skola inom hvarje län 4,000 kronor, men för
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
17
de öfriga fem skolorna endast 2,000 kronor, emot förbindelse för hushållningssällskapet
eller landstinget inom den ort, der skolan är upprättad, att till
densammas underhåll tillskjuta ett lika belopp.
Då, enligt hvad statsrådsprotokollet vidare gifver vid handen, Landtbruksakademiens
förvaltningskomité vitsordat, att ytterligare en landtbruksskola
kan anses behöflig för det vidsträckta Elfsborgs län och särskildt för
provinsen Dalsland, samt Utskottet delar den af förvaltningskomitén uttalade
åsigt, att det'' för jordbrukets förkofran är af största vigt att kännedom om
landthushållningens rätta och ändamålsenliga anordning och bedrifvande blifver
allmän och tillämpad, särdeles inom de orter, der, såsom pa Dalsland lärer
vara fallet, denna näring ännu är mindre ändamålsenligt liandliafd, har Utskottet
funnit sig manadt att tillstyrka bifall till förevarande framställning;
hemställande alltså Utskottet,
att Riksdagen må för ofvan angifna ändamål höja ordinarie
anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk och
landtmannanäringar» med 2,000 kronor.
9:o. Efter af Landtbruksakademiens förvaltningskomité gjord under- Angående
dänig hemställan, att undervisaren i boskapsskötsel och mejerihushållning,
Fredrik Cederborgh, hvilken ar 1867 i dylik egenskap antagits samt tran och flyttning
med år 1878, då han uppflyttats i tredje lönegraden, uppburit i årsarfvode
3,000 kronor, måtte i öfverensstämmelse med nådiga brefvet den 29 Maj j
1874 från och med år 1883 varda uppflyttad i den för .statens undervisare
i särskilda delar af landthusliållningen bestämda fjerde lönegraden med årlig
aflöning af 3,500 kronor, har Kong!. Maj:t, då Cederborgh med utgången åt
innevarande år tjenstgjort såsom undervisare i boskapsskötsel. och mejerihushållning
i femton år, det år oberäknadt då han till befattningen utnämndes,
samt han, enligt förvaltningskomiténs vitsord väl och berömligt fullgjort sina
tjensteåligganden, föreslagit Riksdagen att, för beredande af tillgång till den
från och med år 1883 för en undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning
ifrågakommande lönetillökning höja ordinarie anslaget »undervisningsanstalter
för jordbruk och landtmannanäringar» med 500 kronor; hemställande
Utskottet, då härvid ej något varit att erinra,
att ifrågavarande anslag må för ofvan angifna ändamål
höjas med 500 kronor.
Bill. till Riksä. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afä. 8 Raft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Landtbruksingeniörer och deras biträden.
Angående 10:o. Sedan Landtbniksakademiens förvaltningskomité hemstält, dels
tvVrnu-'' att ^ndthruksingeniören Ludvig Rosén, hvilken den 18 Oktober 1872 utnämnts
ingeniörers till sin innehafvande tjenst samt från och med år 1878 uppburit arfvode enc^en
landtbruksingeniörer medgifna andra lönegraden med 2,500 kronor,
lönegrad, måtte i öfverensstämmelse med nådiga brefvet den 29 Maj 1874 från och
[12.] med år 1883 varda uppflyttad i tredje lönegraden med aflöning till belopp
af 3,000 kronor om året, och dels att landtbruksingeniören Knut Artlmr
Schönmeyr, hvilken år 1876 utnämnts till landtbruksingeniör och i sådan
egenskap från och med år 1877 uppburit i årsarfvode 2,000 kronor, måtte i
enlighet med berörda nådiga bref från och med innevarande år 1882 varda
uppflyttad i andra lönegraden med årlig aflöning af 2,500 kronor; har Kong!.
Maj:t, som af tillgängliga besparingar anvisat den för innevarande år landtbruksingeniören
Schönmeyr tillkommande lönetillökning, föreslagit Riksdagen
att, för beredande af tillgång från och med år 1883 till de två landtbruksingeniörer
tillkommande löneförhöjningar, höja anslaget »landtbruksingeniörer
och deras biträden» från nuvarande beloppet 52,500 kronor till 53,500
kronor, eller med 1,000 kronor; hemställande i öfverensstämmelse härmed
Utskottet,
att ifrågavarande anslag må höjas med 1,000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
Angående ll:o. Med anledning af framställning utaf Kongl. Maj:t anvisade rikets åren
i°kai för 1856—1858 församlade ständer under anslågstiteln »befrämjande i allmänhet
(XllLul/tbO CL t • o
fiskredskap af jordbruk och landtmannanäringar» ett belopp af 3,000 r:dr r:mt årligen
“■ ”*• såsom bidrag till inköp af så väl in- som utländska åkerbruksredskap, maskiner
t13-^ och apparater, för att uppställas vid Landtbruksakademiens experimentalegendom
och såsom modeller tillhandahållas landets jordbrukare och redskapstillverkare.
Den genom inköpen förvärfvade redskapssamlingen jemte akademiens
äldre samling af enahanda art har sedermera förvarats å berörda egendom
till år 1868, då akademien, efter det den för ändamålet dittills begagnade
lokalen blifvit disponerad till akademiens vid experimentalfältet anordnade
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a
19
agrikulturkemiska laboratorium, bekom ny lokal för modellredskapen uti huset
n:r 36 vid Mästersamuelsgatan bär i staden.
Fråga har nu blifvit väckt om delvis förändrad användning af omförmälda
anslag. Uti underdånigt memorial den 16 September 1881 hade nemligen
Landtbruksakademiens förvaltningskomité — under anförande, bland
annat, att den fiskerierna tillhörande afdelning af akademiens, på sätt nyss
är nämndt, här i staden upprättade museum dels genom inköp och dels genom
gåfvor samt senast genom hvad som erhållits från 1880 års internationella
liskeriutställning i Berlin äfvensom från Blekinge och Vesterbottens läns hushållningssällskap
vunnit så betydlig tillväxt att den rikhaltiga samlingen af
tiskredskap och modeller till tiskodlingsanstalter, båtar och laxgårdar in. in.
ej kunnat inrymmas i förenämnda museum, utan att särskild lokal måst af
akademien förhyras för dessa samlingar, — hemstält, att, enär akademien
saknade medel att framgent bestrida kostnaderna för den erforderliga lokalens
förhyrande, tillgång härtill måtte beredas, samt att, derest hyresmedel för
fiskerisamlingama ej kunde erhållas af de till tiskeriernas förkofran anvisade
statsmedel, en del, högst hälften af förut nämnda till inköp af modellredskap
anvisade anslag å 3,000 kronor måtte tills vidare få användas till hyresmedel
för ifrågavarande samlingar, hvilka, för vinnande af med desamma åsyftadt
gagn, borde, ändamålsenligt ordnade och i särskild lokal uppstälda, för allmänheten
hållas tillgängliga.
Då det, på sätt förvaltningskomitén jemväl framhållit, för den inhemska
•fiskerinäringens vidare utveckling och förkofran vore af synnerlig vigt att nu
befintliga samlingar af fiskredskap samt modeller till tiskodlingsanstalter och
fiskarbåtar m. m. blefve på ett sådant sätt uppstälda och ordnade, att de
kunde tillhandahållas fiskeriidkare och redskapstillverkare samt äfven vara
för den öfriga allmänheten tillgängliga, och medel till förhyrande af för sådant
ändamål erforderlig lokal lämpligen syntes kunna utan statsverkets särskilda
betungande beredas på det af förvaltningskomitén föreslagna sätt, har
Kong! Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva det högst hälften, eller 1,500
kronor, af det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och
landtmannanäringar» uppförda anslag å 3,000 kronor till inköp af modeller
till landtbruksredskap, maskiner m. in. måtte tills vidare få användas till förhyrande
af lokal för förvarande af Landtbruksakademiens samling af modeller
och redskap för fiskerierna.
På grund af hvad sålunda anförts och under erinran derjemte att det
vid behandlingen och utredningen af alla fiskerinäringen rörande lagstiftningsfrågor
och tvistemål måste vara af väsentligt gagn att hafva tillgång till
eu möjligast fullständig, på ett ställe förvarad och på lämpligt sätt ordnad
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
samling af de i olika delar af landet brukliga fiskredskap och modeller till
fiskodlingsanstalter, båtar m. in., hemställer Utskottet,
att förevarande framställning må vinna Riksdagens
bifall.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
Angående 12:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt till Stats-Utskottets behand
höjning
af ](tlp- öfverlemnad motion (n:o 96) har Herr J. G. Granlund af anförda skäl
tui rese- föreslagit, att det till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare nu
åt dfabrits utgående anslag, 8,000 kronor, måtte från nästa års början höjas till 15,000
och handt- kfOnOf.
verhsarbetare. Detta anslag, som vid 1862—1863 årens riksdag anvisades tillbelopp
af 3,000 kronor, höjdes från och med år 1867 till 6,000 kronor samt från
och med år 1871 till 8,000 kronor. Dessutom anvisades för enahanda ändamål
för hvarje af åren 1876—1879 ett extra anslag å 4,000 kronor, hvilket
dock vid statsregleringens uppgörande sistnämnda år, i anseende till nödvändigheten
att under då för handen varande förhållanden vidtaga all möjlig
inskränkning i statens utgifter, icke vidare, af Kong!. Maj:t äskades.
Enligt hvad motionären med stöd af i Kommerskollegium erhållna uppgifter
nu anfört, hade under åren 1878—1881 till bekommande af reseunder-•
stöd af ifrågavarande anslag anmält sig följande antal sökande, nemligen:
1878 ................................................ 175,
1879 .................................................. 194,
1880 ................................................ 179 och
1881 ................................................. 165,
och hade under de båda senaste åren, eller allt sedan det extra anslaget indrogs,
af samtlig^ sökande endast 18 årligen kunnat tilldelas ett understöd
af 400 till 500 kronor hvardera.
Utskottet, som af vederbörande inhemtat att antalet dylika ansökningar
innevarande år uppgår till 168, har ansett nu angifna siffror otvetydigt ådagalägga,
att detta anslag, som är afsedt att tillgodose ett, särdeles under nuvarande
tid, då industrien har att bestå en liflig täflan på inånga olikartade
områden, för dess utveckling'' vigtig! behof, är för ändamålet otillräckligt; och
har alltså Utskottet, som förskaffat sig kännedom om ett flertal under de
senare åren utaf med reseunderstöd försedde fabriks- och handtverksarbetare
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
21
vid hemkomsten afgifna berättelser och funnit desamma gifva vid handen att
vederbörande arbetare i allmänhet af resorna hatt ej obetydligt gagn för utbildningen
i sitt yrke, icke tvekat tillstyrka Riksdagen att uti förevarande
anslag bevilja förhöjning, hvilken dock för närvarande lämpligen torde kunna
bestämmas till 4,000 kronor, hvarigenom anslaget skulle komma att uppgå
till 12,000 kronor eller enahanda belopp, som detsamma med ^beräkning af
det extra anslaget utgjorde under åren 1876—1879.
Med stöd af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,
att Riksdagen, i anledning af Herr J. G. Granlunds
ifrågavarande motion må bevilja tillökning med 4,000
kronor i anslaget till reseunderstöd åt. fabriks- och handtverksarbetare
samt för sådant ändamål höja ordinarie anslaget
»befrämjande i allmänhet af slöjderna» från nuvarande
beloppet, 38,000 kronor, till 42,000 kronor.
Diverse anslag.
13:o. Till Stats-Utskottets behandling har öfverlemnats eu inom Andra ^&nsdaett
Kammaren väckt motion (n:o 59), deruti Herr Anders Bengtsson, med hvilken anslag för
Herrar N. Nilsson i Vrängebol och B. Bengtsson i Gunneby instämt, af an
förda skäl föreslagit, att Riksdagen behagade ställa till Kong!. Maj.ts fÖl - besparande
fogande ett anslag af 4,000 kronor för att användas till anslag åt lämplig ^‘frdaeJe
och sakkunnig person, som erhölle uppdrag att lemna undervisning, företrädesvis
åt smärre jordegare, i sättet att uppföra ändamålsenliga och
vedbesparande eldstäder.
Då emellertid den angelägenhet, som med föreliggande förslag afses,
icke torde kunna betraktas såsom ett statsändamål utan närmast tillhör den
enskilda företagsamheten eller vederbörande hushållningssällskap, får Utskottet,
jemte erinran dessutom att, på sätt motionären sjelf antydt, vedbesparande
eldstäder redan finnas i handeln tillgängliga och att desammas begagnande
icke torde kräfva någon särskild undervisning, hemställa,
att Herr Anders Bengtssons förevarande förslag må af
Riksdagen lemnas utan afseende.
Ofri ga ordinarie anslag.
14:o. Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas under sjette hufvudtiteln uppförda och här ofvan icke blifvit ordinarie
anslag.
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
särskilt omnämnda, har icke någon annan ändring blifvit af Kongl. Maj:t,
föreslagen än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved in. m. måtte minskas från 117,768 kronor till
117,676 kronor eller med 92 kronor ; hemställande Utskottet,
att samtliga sjette hufvudtitelns ordinarie anslag, h vilka
icke blifvit här ofvan särskildt omförmälda, må uppföras
till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro upptagna,
dock att uti anslaget till »skrifmaterialier och expenser,
ved in. in.» må få göras den jemkning, som för
jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan blifva erforderlig.
Med afseende å tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, äro,
förutom hvad här ofvan omförmälts, följande framställningar gjorda:
Justeringsstyrelsen.
Angående 15:o. 1 enlighet med hvad Kong]. Maj:t föreslagit och under erinran
ar{ersonaifn att enahanda belopp, som det nu begärda, blifvit för innevarande och de tre
personår senag|. förflutna åren till ändamålet anvisade, hemställer Utskottet,
Jlutering s
styrelsen.
,, -t o o n
[15.] att Riksdagen ma pa extra stat för ar 1883 anvisa till
arfvoden åt den vid justering sstyrelsen anstälda personal
ett belopp af 9,300 kronor.
Öfverståthållareemfoetet.
Angående 16:o. Då det för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser» bevil
Ļl;t/jade
anslag 10’000 kronor vore anvisadt endast för år 1882, men tidningens
»ÄK*»»«f«-irtgifvande jemväl efter nämnda år otvifvelaktigt blefve af behofvet högeligen
påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej kunde ega rum, så framt
|16 J det med tidningen åsyftade ändamål skulle vinnas, har Kongl. Maj:t för
ifrågavarande tidnings utgifvande under år 1883 af Riksdagen äskat enahanda
anslag som det för innevarande år beviljade; och får Utskottet, som
funnit denna framställning vara förtjent af bifall, hemställa,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
23
att Riksdagen må till fortsatt utgifvande under år 1883
af »Polisunderrättelser», i enlighet med de af Kong!.
Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat för samma år
bevilja ett anslag å 10,000 kronor.
17:o. Enär enahanda belopp, 12,200 kronor, som för innevarande år Angående
är på extra -stat anvisadt såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen bidraP Hl}
i Stockholm, jemväl för år 1883 vore för ändamålet erforderligt, har Kong],
Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1883 anvisa till Öfver- tflhninac>i
ståthällareembetets förfogande såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetje-* [77]° ™
ningen i Stockholm ett belopp af 12,200 kronor.
I)å den af Kong!. Maj:t tillsatta skatteregleringskomitén, hvars arbeten
fortfarande pågå, ännu icke förebragt någon så beskaffad utredning beträffande
Stockholms stads skyldigheter att ensam bestrida utgifterna för exekutionsbetjeningens
aflöning, som 1880 års Riksdag enligt underdånig skrifvelse
den 14 Maj sistnämnda år förmenat böra kunna af sagda komité förväntas,
har Utskottet ansett sig ega giltig anledning att biträda Kong!. Maj:ts
förevarande framställning; hemställande på grund häraf Utskottet,
att på extra stat för år 1883 må till Öfverståthåliareembetets
förfogande anvisas såsom bidrag till aflöning åt
exekutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp af 12,200
kronor.
Landsstaterna i länen.
18:o. Från och med år 1875 har årligen anvisats ett extra anslag Angående
till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kunde anslag till
af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upp- nsstyttjpå
täckande samt förbrytares efterspanande eller gripande. Anslaget utgjorde
under de två första åren 20,000 kronor, men höjdes från och med år 1877 C18-]
till 40,000 krono]-, med hvilket belopp det sedermera utgått.
Uti underdånigt yttrande till statsrådsprotokollet den 5 Januari sistlidet
år, vid föredragning af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens
sjette hufvudtitel för innevarande år, erinrade departementschefen derom,
att en ytterligare förhöjning af ifrågavarande anslag syntes inom kort
blifva erforderlig, och hade, på sätt statsrådsprotokollet (sid. 48) nu gifven
vid handen, erfarenheten under år 1881 bekräftat detta, Förutom att det
för nyssnämnda år beviljade anslag blifvit till fullo taget i anspråk, hade
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
nemligen redan före den 9 sistlidne Januari från 18 af Kong! Maj:ts Befallningshafvande
inkommit ansökningar om bidrag från anslaget för innevarande
år till sammanlagdt belopp af icke mindre än 47,650 kronor eller
7,650 kronor mera än hela anslagssumman, och Kong! Maj:t hade derföre,
ehuru samtlig^ hemälde Befallningshafvande anfört talande skäl för behofvet
af det belopp en hvar äskat, varit nödsakad att vidtaga nedsättningar. Att
bär förelåge ett verkligt behof att fylla syntes ock ytterligare framgå deraf,
att kommunerna sjelfva började finna sig manade att för ändamålet lemna
tillskott — så hade, enligt hvad Kong!. Maj :ts Befallningshafvande i Göteborgs
och Bohus län anmält, flere kommuner inom nämnda län anslagit ej
obetydliga belopp för polisväsendets ordnande — och borde också hädanefter
vid ifrågavarande statsanslags fördelning bidrag företrädesvis tilldelas de
kommuner, hvilka förklarat sig vilja sjelfva lemna motsvarande tillskott.
Oaktadt dylika bidrag från kommunerna hade emellertid det hittills utgående
anslaget funnits otillräckligt; och Kong! Majd har derföre föreslagit Riksdagen
att för år 1883 ställa till Kong! Majds förfogande ett extra anslag
af 50,000 kronor att användas till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka
på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till
belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller
gripande.
Hvad sålunda anförts bär synts Utskottet ådagalägga att det äskade
förhöjda anslagsbeloppet är för ifrågavarande vigtiga ändamåls tillgodoseende
behöfligt, och Utskottet har derföre funnit sig böra tillstyrka detsammas
beviljande. Dervid har Utskottet emellertid velat ytterligare betona
ofvanberörda, i statsrådsprotokollet uttalade grundsats om bidragens tilldelande
företrädesvis till kommuner, hvilka vilja sjelfva lemna motsvarande
tillskott, eller der landsting eller enskilde äro villige att för ändamålet bidraga.
Enligt Utskottets förmenande bör nemligen, hvad anslagets användande till
aflöning åt särskild polisstyrka angår, denna grundsats, till förekommande af
missbruk, i vidsträcktare män tillämpas och undantag derifrån endast medgifvas
i särskilda fall, då vederbörande pröfvar behofvet af förstärkt polisuppsigt
oafvisligt och bidrag till bestridande af kostnaderna derför icke kan erhållas.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må för år 1883 ställa till Kongl. Maj:ts
förfogande ett extra anslag af 50,000 kronor, att användas
till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet,
der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till
belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares
efterspanande eller gripande.
Stats-UtsTcottets Utlåtande JSl:o 12 a.
25
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.
19:o. I öfverensstämmelse med hvad Kong!. Maj:t i anledning af Anslag un
Landtbruksakademiens derom gjorda framställning föreslagit, hemställer Ut
skottet,
m°ten m- m■
[19-21.]
att Riksdagen må på extra stat för år 1883 anvisa
följande för innevarande och föregående år beviljade anslag,
nemligen:
a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för
allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor;
b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur,
redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag
och andra jordbruksalster 10,000 kronor; och
c) till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska
undersökningar vid Landtbruksakademiens agrikulturkemiska
och fysiologiska anstalt af akademiens förvaltningskomité
antagne botanist 1,000 kronor.
20:o. Efter det Riksdagen under flera år anvisat till underhåll af
fyra kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof 3,000 kronor agrikuitvrför
hvarje station eller tillsammans 12,000 kronor, samt senast församlade Smiska
Riksdag, med bifall till derom gjord nådig framställning, för innevarande [22-] ''
år höjt ifrågavarande anslag till 15,000 kronor, att utgå till fem dylika
stationer med 3,000 kronor för hvarje station, har Kongl. Maj:t, som förut
tillagt statsunderstöd åt kemiska stationerna i Kalmar, Skara, Halmstad och
Yesterås, under den 6 Maj 1881 medgifvit att den för Örebro län i staden
Örebro inrättade kemiska station för jordbrukets och näringarnas behof i
förening med en byrå för kontrollundersökning af säd och frö finge utaf det
af Riksdagen för innevarande år anvisade bidrag till underhåll af dylika
stationer bekomma ett anslag af 3,000 kronor, under vilkor att stationen
behörigen ordnades med lämpligt laboratorium samt erforderliga instrument,
apparater och böcker, äfvensom att ej mindre bostad anskaffades eller hyresmedel
anvisades åt stationens kemist och assistent, än ock öfriga för statsbidragets
tillgodonjutande föreskrifna vilkor uppfyldes.
Jemte tillkännagifvande häraf har Kongl. Maj:t nu, för fortsatt tilldelande
af statsbidrag till oförändradt belopp åt hvar och en af'' fem dylika
stationer, äskat ett extra anslag för år 1883 af tillhopa 15,000 kronor; och
Bill. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 4
26
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
får Utskottet, under framhållande af det obestridliga gagn, som genom dylika
stationer beredes företrädesvis landets jordbrukande och näringsidkande befolkning,
hemställa,
att Riksdagen må jemväl för år 1883 på extra stat
anvisa såsom bidrag till jern kemiska stationer för jordbrukets
och näringarnas behof — inom de orter, der
hushållningssällskapen förbundit sig att upprätta laboratorium
och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel
för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till
dessa och laboratorier enaren äfvensom årliga utgifterna
för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och
inventarier för stationens behof — ett anslag af 3,000
kronor för hvarje station eller tillsammans 15,000 kronor.
Angående 21:o. För fortsättande under år 1883 af de geologiska undersökningarna
“''geologiska"00^1 utgifvande af derpå grundade kartor har Kong!. Maj:t äskat ett extra
''undersök- anslag för samma år till belopp af 85,500 kronor.
mngarna. Uti statsrådsprotokollet (sid. 50—52) äro upplysningar meddelade
rörande fortgången af ifrågavarande undersökningar äfvensom beträffande
de för desammas fortsättande under nästkommande år erforderliga medel,
till hvilka upplysningar Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig
att här endast hänvisa. Vid den upprättade förslagsberäkningen öfver utgifterna
för de geologiska undersökningarna för år 1883 har Utskottet ej
funnit anledning till anmärkning, och får alltså, under erinran derjemte att
det äskade anslagsbeloppet är lika med det af senast församlade Riksdag för
innevarande år till ändamålet anvisade, hemställa,
att för fortsättande under år 1883 af de geologiska
undersökningarna, och utgifvande af derpå grundade kartor
ma beviljas ett extra’ anslag för samma år till belopp af
85,500 kronor.
Hästafvel^ förbättrande.
Angående 22:0. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagstitel i enlighet med
aflöning åt gtuteriöfverstyrelsens derom gjorda hemställan föreslagit, och under erinran,
vid Fiyfnge^.tt allt sedan år 1874 för ifrågavarande ändamål anvisats anslag till ena8tuterim.
m hända belopp som det nu äskade, hemställer Utskottet, *
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
27
att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig
betjening samt förbättrande af betjeningens vid alla tre
stuterierna lönevilkor må för år 1883 på extra stat beviljas
5,937 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
23:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i anledning Angående
af Landtbruksakademiens derom gjorda framställning föreslagit, hemställer15" andre “r
Utskottet, '' _ husslöjd
att Riksdagen må på extra stat för år 1883 bevilja
följande för innevarande och föregående år anvisade an- ja ti de af
slag, nemligen: husslöjden.
a) för anställande af en andre undervisare i husslöjd f25~26-l
och en elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd,
för att'' af denne handledas och utbildas till att kunna
användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å 3,000
kronor; och
b) till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på
ordinarie stat anvisade medel, ett till Kongl. Maj:ts förfogande
stäldt anslag å 10,000 kronor.
24:o. Under erinran, ej mindre att de af Kongl. Maj:t nu gjorda Angående
framställningar i fråga om bidrag till upprätthållande af väfskolan j Borås
äro öfverensstämmande med de af senaste Riksdag för innevarande är gjorda Borås.
medgifvanden än äfven att, på sätt af statsrådsprotokollet (sid. 53) inhemtas, [27.]
Elfsborgs läns år 1881 församlade landsting för år 1882 beviljat ett belopp
af 1,000 kronor såsom bidrag till aflöning åt en andre lärare vid sagda
skola, får, enär de till väfskolan för närvarande anvisade statsbidrag fortfarande
torde vara för skolans behöriga upprätthållande erforderliga, Utskottet,
i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1883 anvisa:
a) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i
Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller
eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst
hälften af statsanslaget, 3,800 kronor; och
b) såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid
samma skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda be
-
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
lopp varder för ändamålet från Elfsborgs läns landsting
eller eljest inom orten tillskjutet.
Angåmde. 25:o. Under denna anslagstitel får Utskottet vidare, i öfverensstäm
hyres-
och melse med hvad Kong!. Maj:t begärt, hemställa,
att Riksdagen må, på sätt för innevarande och flera
föregående år blifvit beviljadt, på extra stat för år 1883
anvisa ett belopp af 4,000 kronor såsom hyres- och inköp
sbidrag åt Svenska slöjdföreningens museum.
inköps olarag
åt Svenska
slöjdföreningens
museum.
1281
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
Angående 26:o. På sätt Kong!. Maj:t föreslagit och i enlighet med hvad för
bergsskolorna innevarande och flera föregående år egt rum, hemställer Utskottet,
i Fitip si ad
och Fa1 un.
[29.] att under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun
med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att
jemväl under år 1883 fortsätta sin verksamhet i enahanda
omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kong!. Maj:t
lärer genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa,
å extra stat för samma år må anvisas ett belopp af 14,000
kronor, att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret
utbetalas.
Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.
Angående 27:0. På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 60 och 61) inhemtas, hade
ersättning enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd och behof
f<" [37*]Vtt fogade förteckning å förskott, Indika borde hos Riksdagen till ersättande anmälas,
Statskontoret under åren 1880 och 1881 förskjutit:
ersättning till landsstatstjensteman för frånträdt boställe kronor 500: —
till koinitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning
i fråga om väghållningsbesvärets utgörande
på landet ................................................................. » 21,276: 54.
Transport 21,776: 54.
Stats- Ut.skottets Utlåtande N:o 12 a.
29
Transport kronor 21,776: 54.
till komitén för afgifvande af förslag till afhjelpande af
befintliga oregelbundenheter i rikets administrativa,
judiciella, ecklesiastika och kommunala indelningar
till komitén för revision af fiskeristadgan och öfriga
författningar, som beröra fiskerinäringen ............... »__
kronor
6,338: 27.
5,527: 97.
33,642: 78.
Med anledning häraf har Kong!. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen
om anslags bestämmande till jemnt tal äf kronor, föreslagit Riksdagen att
till betäckande af omförmälda af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter
anvisa ett extra anslag till belopp af 33,643 kronor.
Utskottet, som härvid ej funnit anledning till erinran, hemställer alltså,
att Riksdagen må till godtgörande af ofvan angifna
förskott på extra stat för år 1883 bevilja ett belopp af
33,643 kronor.
Styrelsen för statens jernvägstrafik.
28:o. Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att till utförande A"V“en*fu
af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar Zyalyggoch
till anskaffande af inventarier bevilja ett särskilt anslag för år 1883 »åder och
af 300,000 kronor; dels att till anskaffande af ny rörlig materiel jemte till-TamtTylTrhörande
reservdelar och utrustningsinventarier anvisa likaledes ett särskilt ug materiel
anslagsbelopp för år 1883 af 1,500,000 kronor; dels ock att till bestridande ljernrä!JS.
af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvart er et trafik, m. m.
Svanen af en byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler jemte l38-!
boställslägenheter, ställa till Kong!. Maj:ts förfogande under år 1883 återstoden,
200,000 kronor, af det särskilda anslagsbelopp å 400,000 kronor, som
1881 års Riksdag för ändamålet beviljat.
Af statsrådsprotokollet (sid. 61 och följande) inhemtas, att Styrelsen
för statens jernvägstrafik i underdånig skrifvelse den 30 December 1881
gjort hemställan om aflåtande till innevarande års Riksdag af framställning
om anvisande af ett belopp å 1,950,000 kronor, att under ar 1883
utgå enligt följande fördelning, nemligen:
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
till nya byggnader och anläggningar med ..............,....... kronor 350,000: —
» ny rörlig materiel jemte tillhörande reservdelar och
utrustningsinventarier med............................................ » 1,500,000: —
samt till andra inventarier med........................................ » 100,000: —
tillsammans kronor 1,950,000: —
Det för nya byggnader och anläggningar afsedda beloppet 350,000
kronor skulle enligt Trafikstyrelsens förslag användas på följande sätt:
Kronor.
»Till uppförande af en virkesbod jemte spårutläggningar
för reparationsverkstaden vid Östersunds
station ...........................................................................
.
Då det redan vid flera tillfällen visat sig nödigt att
'' anordna tågmöten vid den å norra stambanan mellan Karsjö
! och Arbrå, med bidrag af ortens befolkning, nyanlagda stationen
Yallsta, och endast ett kortare sidospår derstädes före-!
jfinnes, erfordras eu
utvidgning af spårsystemet vid Vallsta station,
beräknad till ................................................................
Till fullbordandet af den under innevarande år
påbörjade mindre reparationsverkstaden vid Bollnäs
station, med tillhörande spårläggning och förrådsbodar
................................................................................
12,000
5,000
28,000
Enär Bollnäs efter norra stambanans förlängning blir
nattstation för tågen å linierna såväl norr som söder om
denna punkt, erfordras vid nämnda station plats för flera
lokomotiv och ökadt spårutrymme, hvarföre beräknas:
för tillbyggnad af lokomotiv stallen vid Bollnäs
station för ytterligare 3 lokomotiv ..............................| 17,000
och för utvidgning af spårsystemet å sammaj
station..................................................................................j 8,000
Transport | 70,000
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
31
Transport
Kronor.
70,000
I anledning af den stegring, som inträdt i samtrafiken
med Upsala—Glefle och Upsala—Länna-banorna, erfordras
utvidgning af spårsystemet vid Upsala station,
beräknad till .............................................................
4,500
Då tågmöten vid Väsby station numera dagligen före- komma, och endast ett sidospår derstädes tinnes, å hvithet
jemväl den lokala trafiken måste skötas, så uppstå emellanåt
ganska besvärliga hinder för rörelsen, hvarföre upptages:
till ett tredje spår vid Väsby station ......................
8,000
För spårläggning till det beslutade lokomotivstallet
vid Tomteboda..................................-..........................
5,500
och för tillbyggnad af samma stall för ytterligare
4 lokomotiv, med derför nödig terrassering ...............
28,000
Till inhysande af de å Stockholms skeppsbro och i Stads- gården tjenstgörande lokomotiv, livilka hittills icke haft an- nat skydd än bron under Östra Slussgatan, erfordras
uppförande af ett mindre lokomotivstall i Stads- gården ............................
9,000
Vid anläggning af bibanan till Södertelje lemnade sta- den kostnadsfritt det för banan behöfliga jordområdet, under
förbehåll att erhålla nödiga vägöfvergångar, hvaribland eu
till Värsholmen, hvilken genom banan skildes från stadens
öfriga mark. Vägen till den utmed södra kanalen belägna
Värsholmen ledde då öfver det område, som uppläts till
'' Södertelje nedre station, och kunde icke bibehållas, då statio- i nen terrasserades, utan medgafs de vägfarande att färdas
i längs stationsspåren till stationens södra ända, der en öfver- Igång i plan anlades öfver spåren.
Sedan rörelsen numera betydligt ökats och stationens
I spårsystem innevarande år utvidgats, medför emellertid ett
.
1
Transport j 125,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
82
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Transport
dylikt färdande både fara och hinder för trafiken, hvarföre
följande anordning anses behöflig, nemligen:
förbättring af en gammal egovåg från allmänna
landsvägen och uppförandet af en vägbro öfver banan,
strax söder om Södertelje nedre station .....................
I Stjernhofs stationshus, som är af minsta storleken för
dylika hus, äro såväl väntsalar och expeditionsrum som föreståndarens
boställslägenhet ytterst trånga, eldfarliga och osunda,
hvarföre länge varit ifrågasatt att söka åstadkomma någon
förbättring af dessa lokaler, och kan en sådan lämpligast
ske genom husets ominredning, så att det endast kommer att
innehålla tjenstelokalerna, samt uppförandet af ett särskilt
boställslius för föreståndaren.
Med hänsyn till stationens ökade rörelse bör på samma
Igång stationen utvidgas och landsvägen, som nu korsar spåj
ren i banans plan, ledas till en vester om stationen belägen
jvägport. På grund af det nu anförda upptages:
För utvidgning af spår systemet, ominredning af
stationshuset, uppförandet af ett boställslius samt väg-''
omläggning vid Stjernhofs station .........................
För tillbyggnad af lokomotivstallen vid Linköpings
station för ytterligare 2 lokomotiv...........................
För tillbyggnad af lokomotivstallet vid Hallsbergs
station för ytterligare 2 lokomotiv............................
Då vid flera tillfällen befogade klagomål från de resande
försports deröfver, att den i stationshuset vid Charlottenberg
inredda matsalen är alltför trång, och att matsal för 3:dje
klassen helt och hållet saknas, upptages
för tillbyggnad af södra boställshuset vid Charlottenbergs
station med 2:ne matsalar för jernvägsresande.
........................................................................••
Transport
197,000
Stats-Vtslcottets Utlåtande N:o 12 a.
33
Kronor.
Transport
197,000
Enär marken, hvarå Olskrokens stationshus är uppfordt,
ligger sankt och lägre än banan, erfordras en utfyllning
kring samma hus, hvarjemte en del nödiga uthus saknas,
hvadan upptages
för utfyllning och planering omkring stations- huset vid Olskroken jemte uppförandet af uthus der- städes ...................................................................................
10,000
.
I följd af den betydligt ökade godsrörelsen erfordras
tillbyggnad af godsmagasinet vid Jönköpings sta- tion ................................................................
10,000 !
Då afståndet mellan Lamlmlt och Moheda uppgår till
19 kilometer, skulle det vara till stor fördel för tågens an- ordning och lättnad vid inträffande tågrubbningar, om en
mötesplats anlades vid Lidsjön midt emellan dessa begge sta- tioner, och har derför beräknats
till anläggning af en mötesplats vid Lidsjön mellan
Lamhults och Moheda stationer.......................................
15,000
För att lokomotiven med nödig lätthet och skyndsamhet
må kunna intaga vatten erfordras
uppförandet af en fristående vattenkran jemte spår- läggning vid Älfvesta station.........................................
5,000
Vid Åkarps station saknas för den tyngre godsrörelsen
en behöflig lastplats med ett tillhörande spår, hvarföre upp- itages
till inköp af jord för områdets utvidgning samt
utläggning af ett stickspår vid Åkarps station..........
5,000
Transport
242,000
Bill. till Biksd. Prot. 1882. 4 Sand. 1 Ajd. 8 Käft.
5
•
34
Stats- Utskottets . Utlåtande N:o 12 a.
Kronor.
Transport
242,000
Enligt hvad styrelsen i sin underdåniga skrifvelse af
den 13 dennes, angående arfvodesstat för år 1882, föreslagit,
skulle 3:ne nya banvakter komma att tillsättas å bandelen
Hallsberg—Mjölby. För desse äfvensom för eu vid samma
handel förut anstäld vakt saknas emellertid bostad, hvarföre
beräknats
för uppförandet af 4 banvaktstuga)'' med uthus,
å bandelen Hallsberg—Mjölby ..................................
8,000
Slutligen torde, i likhet med hvad under föregående år
egt rum,
för oförutsedda nya byggnader och anläggningar
under år 1883, hvaribland med visshet kan förut- ses behof af håll- och lastplatser på flera ställen
emellan stationerna vid de nyligen öppnade delarne
af norra stambanan och tvärbanan i Norrland, an- visas ett belopp, hvilket styrelsen nu anser höra
bestämmas till .............................................................
100,000
Summa kronor
350,000»
Vidkommande åter de för anskaffning'' af ny rörlig materiel m. m. samt
andra inventarier afsedda anslagssummorna hade Trafikstyrelsen meddelat utredning
rörande beloppet af de medel, som hittills stått till styrelsens förfogande
för anskaffning af rörlig materiel jemte verktyg, fasta maskiner och
inventarier för norra stambanan norr om Storvik samt för den så kallade
tvärbanan genom Jemtland; utvisande denna utredning att härför varit att
tillgå sammanlagdt 8,360,000 kronor, deruti inräknade af byggnadsmedel
ännu icke bekomna 493,000 kronor, Indika utfölle först under början af innevarande
år. Den för nämnda belopp helt och hållet vid inhemska verkstäder
bestälda materiel hade, i den mån den under åren 1878—1881 hlifvit
levererad, tagits i bruk och efter behof begagnats på samtliga statsbanelinierna,
hvilka derigenom under dessa år egt en den växande rörelsen jemnt
motsvarande tillgång på transportmedel, intill dess att nu vid 1881 års slut,
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.
35
genom norra stambanans fullbordande till Ange och tvärbanans förening med
det öfriga statsbanenätet, detta på eu gång erhållit en tillökning af 410
kilometer och dessutom kommit i omedelbar förbindelse med den norska
Merakerbanan om 102 kilometers längd från riksgränsen i Jernband till
Trondhjem.
Efter denna utsträckning af de sammanhängande linierim och oaktadt
endast tvenne,] ordinarie dagliga bantåg ännu ginge i hvardera rigtningen
på linien Storvik—Ljusdal, 161 kilometer, och ett d:o på öfriga bandelar norr
om Ljusdal, 406 kilometer, toge dock dessa, jemte behöfliga lokala extra
godståg, för närvarande inemot två tredjedelar af den nya materielen i anspråk,
och kunde utan tvifvel en så väsentlig tillökning i rörelsen på dessa
luder'' emotses redan under de nästföljande tvenne åren, att återstoden af den
i och för desamma afsedda materielen komme att derstädes behöfvas, och
detta så mycket mera som den öppnade förbindelsen emellan de norra och
södra bansträckningarna numera möjliggjorde godsbefordring på vida längre
transportdnier än tillförene, hvaraf följde att en motsvarande längre tid måste
åtgå, innan de af sådana långväga transporter upptagna godsvagnar åter blefve
disponibla för nya försändelser.
Men i samma mån som de nya linierim toge den nya materielen ^anspråk,
vore det ock klart, att den tillgång på transportmedel, som under åren
1879_Ll881 medelst de för norra stambanan beviljade anslagen efter hand
blifvit anskaffad och till större delen kunnat användas på de äldre statsbanorna,
måste förminskas och blifva otillräcklig för den äfven å dessa linier
växande rörelsen.
Vid sådant förhållande och då det icke lede tvifvel, att en riklig tillgång
på transportmedel vore ett af de hufvudsakligaste vilkoren för trafikinkomsternas
uppbringande, hvarföre ock, derest den under de senaste åren
befintliga tillgången på lokomotiv och vagnar ej kunde vidmakthållas i förhållande
till rörelsens jemna tillväxt och transportliniernas utsträckning, helt
visst statens jern vägsindustri deraf skulle erfara ett högst menligt inflytande,
som hufvudsakligast komme att visa sina verkningar i förminskade årliga
behållningar på rörelsen, hade Trafikstyrelsen ansett sig förpligtad att häruppå
fästa Kong!. Maj:ts uppmärksamhet med hemställan, att Kong! Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att till Kongl. Maj:ts disposition under år 1883
ställa ett extra anslag af 1,600,000 kronor för att efter den detaljerade specifikation
af behofven, som det måtte åligga styrelsen att framdeles till Kongl.
Maj:t ingifva, användas till anskaffande af dels lokomotiv och vagnar, hufvudsakligen
afsedda för godstransport, jemte dertill behöfliga axlai med hjul
samt till den rörliga materielen hörande reservdelar, belysnings- och uppvärmningsinrättningar,
pressenningar med flere utrustningspersedlar, allt inom ett
36
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
belopp af 1,500,000 kronor, dels till diverse fasta maskiner och iurättningar
vid banorna och i verkstäderna, såsom timmeruppfofdringsverk vid norra
stambanan, beräknade till omkring 30,000 kronor, dels slutligen till pumpar,
verktygsmaskiner, belysnings- och värmeapparater i de nya lokomotivstallen,
reparationsverkstäderna och förrådshusen för vid pass 25,000 kronor, äfvensom
till diverse inventarier för maskin-, han- och tratikafdelningarnas behof
inom ett belopp af 45,000 kronor.
Till nya byggnader och anläggningar samt till åtskilliga inventarier
hade Trafikstyrelsen alltså ansett erforderligt ett belopp af tillhopa 450,000
kronor, men Kong! Maj:t har, utan att ingå i närmare granskning af de tilltänkta
byggnadernas och anläggningarnas större eller mindre inbördes angelägenhet,
ansett att ett uppskof med vissa bland dem ännu något år kunde
utan synnerlig olägenhet ega rum och anslagsbeloppet förty nedsättas till
300,000 kronor att användas till utförande under år 1883 af sådana byggnader
och anläggningar bland de nu ifrågasatta och till anskaffande af
sådana inventarier, som Kongl. Maj.i, efter förslag af styrelsen, funne företrädesvis
vara af behofvet påkallade.
Deremot har Kongl. Maj:t, då ett uppskof med förstärkandet af den
rörliga materielen vid statens jernvägar skulle kunna menligt inverka på
statsbanornas afkastning under tiden, funnit hela det för ifrågavarande ändamål
af Trafikstyrelsen föreslagna beloppet af 1,500,000 kronor böra för år
1883 anvisas.
DS, Kongl. Maj: t alltså redan vidtagit en högst väsentlig nedsättning i
det af Trafikstyrelsen för nya byggnader och anläggningar samt anskaffning
af inventarier föreslagna beloppet, lärer någon ytterligare minskning deruti
icke böra ifrågasättas; och har alltså Utskottet, som jemväl funnit hvad
här ofvan och i öfrig! anförts rörande behofvet af den rörliga materielens
förstärkande till fullo ådagalägga vigten och angelägenheten deraf, att de
för sådant ändamål nu äskade medlen blifva beviljade, ansett sig höra Kongl.
Maj:ts i förevarande hänseende gjorda framställningar till Riksdagens bifall
förorda.
Då emellertid, i händelse Utskottets i öfverensstämmelse härmed affattade
hemställan vinner Riksdagens bifall, en betydlig anskaffning af materiel
under år 1883 ifråga kommer, liar Utskottet icke velat underlåta att här
ånyo framhålla önskvärdheten deraf, att grundsatsen om materielens anskaffning
vid inhemska verkstäder fortfarande må tillämpas, i likhet med hvad
under de senaste åren synes hafva i öfverensstämmelse med Riksdagens uttalade
åsigt egt rum.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, samt då Kongl.
Maj:ts framställning om anvisande till utgående under år 1883 af återstående
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
37
delen utaf det till uppförande å statens jernvägstrafikstomter i qvarteret
Svanen af en byggnad för angifvet ändamål icke gifvet anledning till någon
erinran, hemställer Utskottet:
a) att till utförande af nya byggnader och anläggningar
vid statens ''redan trafikerade jernvägar och till anskaffande
af inventarier må beviljas ett särskild!: anslagför
år 1883 af 300,000 kronor;
b) att till anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande
reservdelar och utrustningsinventarier må anvisas
likaledes ett särskilt anslagsbelopp för år 1883 af 1,500,000
kronor; och
c) att till bestridande af kostnaderna för uppförande å
statens jern vägstrafiks tomter i qvarteret Svanen af eu
byggnad, innehållande expeditions- och tjenStelokaler jemte
bostadslägenheter, må ställas till Kong!. Maj:ts förfogande
under år 1883 återstoden, 200,000 kronor, af det särskilda
anslagsbelopp å 400,000 kronor, som 1881 års
Riksdag för ändamålet beviljat;
kommande frågan angående sättet för anskaffande af härför erforderliga
medel att framdeles underställas Riksdagens pröfning.
29:o. Med anledning af de uti Kong!. Maj:ts proposition angående
statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om allmänna
arbeten af beskaffenhet att deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader, samt om statens järnvägsbyggnader
afgifver Utskottet särskilda utlåtanden, hvilket här endast skolat
anmälas.
Stockholm den 17 Februari 1882.
På Stats-Utskottets vägnar:
Angående
särskilda
utlåtanden.
EMIR KEY.
38
Ståts-Utskottets Utlåtande No 12 a.
Reservationer:
vid 3:dje punkten (angående användande af indragna kronofogde-, häradsskrifvare-
och länsmanslöner):
vid inom. a) 1—6: af Herrar Liss Öl. Larsson och Sven Nilsson:
vid mom. a) 6: af Herrar Oart Ifvarsson, Ola Bosson Olsson, Ola Andersson,
Nils Petersson, Sven Andreasson och Pehr Pehr sson;
vid mom. b) 1: af Herrar Grefve S. Lagerberg, O. Evers och Friherre
B. von Kr center;
vid 7.de punkten (angående högre undervisning i mejerihushållning): af
Herr O. Evers: »Till alla delar instämmande i de motiv, som i Kong!. Maj:ts
proposition blifvit uttalade rörande behofvet af eu högre undervisning i mejerihushållningen,
kan jag dock ej instämma i den hemställan, Kong!. Maj:t framlagt
och som af Utskottet blifvit förordad, »att föreslå Riksdagen anvisa ett
belopp af 10,000 kronor att användas till anordnande af högre undervisning
i mejerihushållningen vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut». Denna
anslagssumma vore enligt Kongl. Maj:ts förslag afsedd att på följande sätt
användas, nemligen:
»till aflöning med 4,000 kronor åt en lärare i mejerihushållningen vid hvart
-
dera institutet ..................................................................... 8,000 kronor
och till årliga försök samt komplettering af undervisnings
materielen
1,000 kronor till hvartdera institutet......... 2,000 »
tillsammans 10,000 kronor,
och skulle dessa lärare i mejerihushållningen lemna undervisning till dem af
institutets elever, som särskilt ville egna sig häråt, äfvensom åt andra personer,
som önskade besöka landtbruksinstituten endast för att förvärfva insigt och
praktisk skicklighet i nämnda hushållning.
Den högre undervisning i mejerihushållningen, som Utskottet angitver
skulle lemnas elev, föreställer jag mig krafvel’ en mera odelad tid än den en
landtbruksinstitutselev åt densamma kan egna, då han ju dessutom har så
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
39
många andra ämnen att vid institutet genomgå. Först sedan eleven afslutat
sin kurs och helst sedan han enskildt förskaffat sig någon praktisk
erfarenhet, torde tiden vara inne att begagna den högre mejeriskolan,
derest han af en eller annan orsak skulle vilja förkofra sig uti mej eri - liandteringen. Undervisningen i den högre mejeriskolan bör derföre enligt
min åsigt icke ingå bland de läroämnen, som lemnas den ordinarie eleven
vid institutet, i större utsträckning än den undervisning han derstädes för närvarande
erhåller eller bör erhålla i mejerihandtering, utan den högre mejeriskolan
torde som en särskild anstalt sättas vid sidan af institutet, der tillgång
på andra för skolan erforderliga lärarekrafter för den teoretiska undervisningen
i vissa ämnen lätteligen torde erhållas, äfvensom för att kunna få begagna
sig af institutets laboratorium m. m. Under sådana omständigheter
torde det ej vara tillfyllest att på sätt Kong! Maj:t hemstält endast ett
anslag till tvenne lärare, en vid hvartdera institutet, ifrågasättes, utan att samtidigt
föreslå medels anvisande för beredande af höstäder åt lärare och elever,
och då upplyst blifvit att några sådana, att för sagda ändamål få disponera,
hvarken finnas vid Ultima eller Alnarp, och något serskildt anslag i den
Kong!, propositionen för afhjelpande af detta behof icke blifvit äskadt, skulle,
derest Eiksdagen, på sätt Kongl. Maj:t hemstält, lemnade det ifrågavarande
anslaget till läraren vid de båda instituten, denne endast komma att lemna
undervisning till institutens elever, hvarigenom enligt mitt förmenande det
väsentligaste gagnet af den föreslagna läroanstalten icke vunnes.
Uti de underdåniga memorial, som såväl Malmöhus läns Kongl. hushållningssällskap
som ock bestyrelsen för det senaste allmänna svenska landtbruksmöte!
i Malmö, enligt uppdrag af mötet, till Kongl. Maj:t afgifvit, inhemtas
bland annat, att man tänkt sig inrättandet af en högre mejeriskola
för hela landet vid Alnarp, der fri undervisning skulle årligen meddelas åt
12 med fri bostad försedda elever, fördelade i 2 kurser och 6 månaders undervisning
i hvarje kurs, samt att dessutom plats borde beredas för så kallade
hospitanter, hvilka kunde uppehålla sig en kortare tid vid skolan. För detta
ändamål hafva medel blifvit begärda, dels ett ordinarie anslag af 7,500 kronor
årligen för lärare in. m. samt dessutom för en gång till uppförande af nödig
byggnad för skolan 24,575 kronor, till anskaffande af en ångmaskin m. in.
4,000 kronor. I enahanda syfte har jemväl inom Första Kammaren af
Friherre C. H. Cederström blifvit väckt motion.
Hvad nu det begärda anslaget af 7,500 kronor till lärare m. m. vidkommer,
så anser jag i likhet med hvad Kongl. Maj:t hemstält detta kunna
nedsättas till 5,000 kronor och då anskaffandet af eu ny ångmaskin, såsom
tillhörande ett landtbruksinstituts inventarium, ej ibland kostnaderna för den
högre mejeriskolan bör upptagas, derest denna blefve förlagd vid något af
40
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
stjern landtbruksinstitut, så återstår endast att beräkna, hvilken summa i
och för beredande af lokaler och bostäder för lärare och elever bör kunna
erfordras. Vid det förhållandet, att vid Alnarp nyligen blifvit uppförd en
mejeribyggnad, som ännu delvis är oinredd, kunde utan synnerligen höga
kostnader en del af denna iordningställas, der bostäder åt elever kunde beredas,
hvadan endast återstode bostads anskaffande åt läraren samt möjligen
en föreläsningssal. Under sådana omständigheter föreställer jag mig, att
med en summa af 15,000 kronor, borde dessa lokaler och bostäder kunna
anskaffas, derest skolan blefve förlagd vid Alnarp. Derest vid Ultuna enahanda
lägenheter skulle inrättas, torde anslagssumman för detta ändamål
antagligen behöfva höjas, alldenstund, enligt hvad för mig uppgifvet blifvit,
utrymme saknas för beredande af bostäder i dervarande byggnader. Jag
föreställer mig likvisst, att åtminstone för den närmaste framtiden, det torde
vara till fyllest med inrättandet af endast en högre mejeriskola, och då jagat
flera skäl anser förläggandet af en sådan till Alnarp vara lämpligast,
hvilket ställe Friherre Oederström i sin omnämnda motion jemväl föreslagit,
hemställer jag:
a) att Riksdagen må på det sätt bifalla såväl Kongl.
Maj:ts förevarande framställning som ock Friherre Cederströms
omförmälda motion, att på ordinarie stat anvisas
ett belopp af 5,000 kronor, att användas till ordnande af
en högre mejeriskola vid Alnarp, hvaraf 4,000 kronor
som aflöning till en lärare i mejerihushållningen samt
1,000 kronor till årliga försök samt komplettering af undervisningsmaterielen;
b)
att Riksdagen på extra stat för år 1883 ville bevilja
ett belopp af 15,000 kronor att användas till lokaler
och bostäders inrättande för läraren samt 9 elever vid
nämnda skola.»
Häruti instämde Herrar Grefve C. Beck-Friis, Sven Nilsson och Ola
Andersson;
af Herr Grefve K. Posse;
vid 8:åe punkten (angående landtbruksskola på Dalsland): af Herr
Ola Andersson, som önskade någon ändring i den af Utskottet begagnade
motivering;
41
Stats- Utskottets tltlåtande N:o 12 a.
vid Vide punkten (angående lokal för samling af fiskeredskap m. in.):
åt Herr Ola Andersson, hvilken reserverade sig mot den i Utskottets yttrande
förekommande motivering;
vid 28:de punkten mom. a (angående anslag till nya byggnader och
anläggningar vid statens jernvägar): af Herr Nils Petersson.
Herr K. O. Ljungqvist hard begärt få antecknadt, att han hos Utskottet
icke deltagit i behandlingen af förevarande hufvudtitel.
Bill. till Biksd. Prof. 1882. 4 Samt. 1 Afd, 8 Häft.
6
42
Stats- Vt skottets Utlåtande N:o 12 a
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen
1882 års
riksstat anslår
1
Anvisning
i
Indelning och dermed jem- förlig anvisning,
på förslag.
Summa.
kontant.
Friheter.
Ersättningar.
Civil-
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
6,500
36.000
17.000
76,700
76,400
58,900
—
---■
—
—
6,500
36.000
17.000
76,700
76,400
58,900
—
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst ......
Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor ......
Departementschefen........................................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli......
Kommerskollegium ........................................................
Statistiska tabellkommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska centralbyrån ..........
Reservationsanslag:
Till bibliotekets underhållande..............................
Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vika-
Till officiella statistiska trycket..............................
Till en statistisk tidskrift......................................
Till utarbetande af en aflönings- och pensions-
108,800
6,000
75,222
2,290,195
—
8,500
—
150,900
—
108,800
6,000
75,222
2,449,595
—
Landtmäteristaten..........................................................
Rikets ekonomiska karteverk, reservationsanslag •......
Öfverståthållare-embetet ....................................’......
Landsstaterna i länen (deraf 95,000 kronor reserva- Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf särskild! reser- expenser för allmänna arbeten). Nytt................
2,751,717
—
8,500
|—
150,900
—
| 2,911,117 —
* Rörande detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt_utlåtande.
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 «•
43
Litt. A.
under riksstatens Sjette hufvudtitel.
departementet.
riatsersättningar
statistik
tionsanslag)........................
vationsanslag 40,000 kronoi
Förslag till blifvande riksstat:
Indelning och
dermed jern-
förlig anvisning,
Anvisning
på förslag.
Summa.
kontant.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kro nor.
Ö.
Kronor.
Ö .
6,500
_
____
_
_
6,500
_
36,000
—
—
—
—
36,000
—
17,000
—
—
—
—
17,000
—
76,700
—
—
—
76,700
—
76,400
76,400
58,900
58,900
108,800
—
—
---
—
108,800
—
6,000
—
—
—
—
6,000
—
75,222
—
—
—
75,222
—
2,290,195
—
8,500
—
150,900
—
2,449,595
—
* 126,400
—
—
—
126,400
—
2,878,117
—
8,500
—
| 150,900|-
3,037,517
28,400:
1,500
12,000
15,000
1,000
1,000
30,500:
till undersökningar och
44
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
1882 års riksstat anslår:
T:pt
S:gr
S:gr
T:pt
Anvisning
kontant.
i
Indelning ocl
förlig a
På /<
Friheter.
dermed jem- n visning,
inlag.
Ersättningar.
Summa.
Kronor.
ö.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
2,751,717
_
8,500
_
150,900
_
2,911,117
202,500
—
—
202,500
_
1,040
_
6,635
11,900
_
19,575
250,000
—
—
—
250,000
_
150
—
25
—
210
—
385
—
3,205,407
—
15,160
—
163,010
—
3,383,577
—
63,000
•
63,000
12,000
—
—
—
12,000
_
172,900
—
—
—
172,900
—
52,500
—
—
—
52,500
—
45,950
_
_
__
45,950
48,500
—
—
—
48,500
_
93,550
—
2,300
—
—
95,850
_
38,000
—
-*
—
38,000
—
21,500
21,500
8 700
15
Q 71 K
18,600
—
—
—
18,600
—
575,200
—
2,300
—
15
—
577,515
—
3,780,607
—
17,460
—
163,0251
-1
3,961,092
—
Älderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp ......
Tillkommer: för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
Gästgifvares friheter .....................................................
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ........
Färjor och färjekarlar................................................
Jordbruket, handeln
Beservations
Skiften
och afvittringar ............................................
Vägar och kommunikationer.......................................
Undervisningsanstalter för jordbruk och iandtmannaÖkas
med..............................................................
Landtbruksingeniörer och deras biträden. Nuvarande
Ökas med.............................................................
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
Läns
veterinärer......................................................
Hästafvel^ förbättrande (deraf särskildt reservationsBeträmjande
i allmänhet af slöjderna. Nuvarande
Det härunder inbegripna anslag till reseunderstöd
höjes från 8,000 till 12,000 kronor med .............
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart .........
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ....................
Fiskerinäringens understöd...........................................
Körande detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
45
Förslag till blifvande riksstat:
Indelning och dermed jern-
förlig anvisning,
Anvisning
i
på förslag.
Summa.
kontant.
Friheter.
Ersättningar.
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Transport
.................................................................. 202,500: —
2,878,117
—
8,500
—
150,900
—
2,037,517
—
...........................................................,... 4,000: —
* 206,500
—
—
—
—
206,500
—
1,040
—
6,635
—
11,900
—
19,575
—
250,000
—
—-
—
—
—
250,000
—
150
_
25
210
__
385
_
S:gr
3,335,807
—
15,160
—
163,010
—
3,513,977
—•
och Härin game.
anslag.
63,000
63,000
näringar. Nuvarande belopp ................ 172,900: —
.................................................................. 2,500: -
12,000
—
—
—
12,000
—
175,400
—
—
—
—
175,400
—
belopp ....................................................... 52,500: —
................................................................... 1,000: —
53,500
—
—
—
53,500
—
näringar.....................
45,950
48,500
93,550
_
_
_
45,950
48,500
_
_
__
__
_
anslag 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar ...
belopp .......................................................... 38,000: —
—
2,300
—
—
95,850
—
åt fabriks- och handtverksarbetare
........................................................................ 4,000: —
42,000
—
—
42,000
—
21,500
21,500
8,715
8,700
15
18^600
18 600
S:gr
582,700
—
2,300
15
—
585,015
—
Transport
3,918,507
—
17,460
—
163,025
—
4,098,992
—
46
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
1882 års
riksstat anslår:
Anvisning i
kontant.
Indelning ocl
förlig ai
på Jo
Friheter.
dermed jem- i visning,
rslag.
Ersättningar.
Summa.
!..
Kronor. | o.
Kronor.
Ö.
.Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
3,780,607 —
17,460
—
163,025
-
3,961,092
—
Diverse
50,000 —
__
_
—
50,000
_
Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ............
- -
62
—
6,320
—
6,382
—
Sala bergslag................................................................
4,500 —
—
—
—
—
4,500
—
Odlingshielp för krononybyggare, förslaqsanslaq —
2,700
30,000 —
15,850 —
26,500 —
1,560
—
6,000
—
10,260
30,000
15,850
26,500
—
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, för- Till förekommande och hämmande af smittosamma
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst
Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ..................
43,000 —
—
—
—
43,000
—
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ... , ...
117,768 —
—
—
—
117,768
—
Skrifmaterialier och expenser, Ved m. in., förslags- MinsJcas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter, reservationsanslag.................................
15,000;—
—
—
—
15,000
_
305,3181—
1,622
—
12,320
—
319,260
—
4,085,925-
19,082
—
175,345
—
4,280,352
—
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
47
Förslag till blifvande riksstat:
anslag.
slagsanslag ...........................
sjukdomar bland husdjuren,
anslag. Nuvarande belopp
med....................................
Anvisning
i
Indelning och dermed jem- förlig anvisning,
på förslag.
Summa.
kontant-
Friheter.
Ersättningar.''
Kronor.
ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Kronor.
Ö.
Transport
3,918,507
—
17,460
—
163,025
—
4,098,992
—
50,000
50,000
—
62
—
6,320
—
6,382
_
4,500
—
—
—
—
4,500
_
förslagsanslag................
2,700
30,000
—
1,560
—
6,000
—
10,260
30,000
—
...................... 11?..T^.-^
15,850
26,500
43,000
—
—
—
15,850
26,500
43,000
—
..................... 92: —
117,676
15,000
—
__
i
—
117,676
15,000
—
S:gr
305,226
—
1,622 —
12,320
—
319,168
—
Summa
4,223,733 —
19,082
175,345
—
4,418,160
—
48
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
sjette hufvudtitel.
Kronor.
ö.
Tillfällig löneförbättring:
För kommerskollegium med bergsstaten ..............................................
10,960
—
Justeringsstyrelsen:
Till arfvoden åt den dervid anstälda personal...................................
9,300
—
Rikets ekonomiska karte verk:
Fördeekonomiskt-geografiska kartearbetenai Norrbottens lön 31,000: —
» de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af riket 45,000: —
76,000
Öfverståthållare- emb etet:
Till fortsatt utgifvande af »Polisunderrättelser».................. 10,000: —
Bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm 12,200: —
22,200
Landsstaterna i länen:
Till aflöning in. in. åt särskild polisstyrka på landet .......................
50,000
—
Skiften och afvittringar:
Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena .......................
240,300
—
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna- näringar:
För anordnande vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut af högre
undervisning i mejerihushållning ....................................................
10,000
—
Transport
418,760
—
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.
49
Kronor.
ö.
Transport
418,760
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna- näringar:
Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-
bruksmöten ................................................ 5,000: —
Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus- .
djur, redskap, maskiner m. m....................................... 10,000: —
Till arfvode åt en botanist vid Landtbruksakademiens agri-
kulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt ........... 1,000: —
Bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jord- brukets och näringarnes behof.............................''....... 15,000: —
För fortsättande af de geologiska undersökningarne och
utgifvande af derpå grundade kartor .......................... 85,500: —
116,500
Hästafveins förbättrande:
Till aflönande af betjening vid Flyinge stuteri m. in..................
5,937
—
Befrämjande i allmänhet af slöjderna:
Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och
en elev........................................................................... 3,000: —
» befrämjande af husslöjden ......................................... 10000: _
Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till
aflönande af en andre lärare vid samma skola ....... 4,800: —
Hyres- och in köpsbidrag till svenska slöjdföreningens
museum ........................................... “ 4 000-
21,800
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Till bergsskolorna i Filipstad och Falun m. m.
14,000
Statskontoret:
Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna huf- vudtitel..........................................................................................
33,643
Summa
610,640
-1
Bill. till RiJcsd. Prof. 1882. å Sami. 1 Afd. 8 Häft.
7
50
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 12 a.
Anslag, af Kongl. Maj:t föreslagna att utgå från Riksgäl (Iskontoret:
Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid
statens redan trafikerade jernvägar och till anskaffande
af inventarier ....................................... kr. 300,000: —
» anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande
reservdelar och utrustningsinventarier..... » 1,500,000: —
» uppförande af byggnader i Stockholm för statens
jern vägstrafik.................................................... ^ »__200,000: — 2,000,000:
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1882.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.