Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hu/vudtitel.

1882-02-17 · 50 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 48 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:12a, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette hu/vudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

1

N:o 12 a.

Arik. till Riksd. Kansli den 18 Febr. 1882, kl. 2 e. ni.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjette

hu/vudtitel.

(2:dra U. A.)

I afseende å Sjette hufvud titeln, innefattande anslagen till Civildepartementet,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakomma de förändringar, som

här nedan omförmälas.

Kommerskollegium.

l:o. Enär af i statsrådsprotokollet angifna skäl förslag till Kommers- Angående

kollegiets indragning samt till lönereglering för bergmästare icke kunde vid dir‘£0tH5™*''

denna riksdag framläggas, har Kongl. Maj:t i afseende å detta embetsverk

samt bergsstaten äskat enahanda medgifvanden, som föregående Riksdagar,

i afbidan på en snar definitiv lösning af berörda frågor, lemnat; och har Vol?fsrKongl.

Maj:t alltså föreslagit Riksdagen att, bättring för

dels medgifva, att de lönebelopp, som vore i Kommerskollegiets stat kollegium och

anvisade ej mindre för en advokatfiskal enst än äfven för andra ledigblifna hcrasitat"neller

ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning [1 och 2,1

Bil), till Biksd. Prat. 1882. 4 Sand. 1 Afd. 8 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

syntes kunna ega ruin eller förändring böra vidtagas, Unge intill slutet af år

1883, i den män de för bestridande af göromålen inom kollegiet kunde finnas

erforderliga, af Kong!. Maj:t för ändamålet disponeras;

dels, på det Kong!. Maj: t måtte komma i tillfälle tilldela Kornmerskollegiets

ledamöter samt dess i stat uppförda embete- och tjensteman, med

undantag af tre kanslister, tillfällig löneförbättring under är i883 till samma

belopp som för innevarande år beviljats, på extra stat för år 1883 anvisa

8,740 kronor;

dels ock likaledes på extra stat för år 1883 anvisa såsom tillfällig''

löneförbättring för fyra bergmästare, som saknade boställe, och tre tjensteman

vid Sala silfververk tjugo procent å de till dem utgående löner eller tillsammans

2,420 kronor.

Uti skrifvelse till Stats-Utskottets ordförande af den 3 innevarande Februari

har Statsrådet och Chefen för Kong!. Civildepartementet meddelat, att

Kong!. Maj:t samma dag förordnat att en kanslisttjenst i Kommerskollegiet, hvilken

genom innehafvarens befordran till annan tjenst blifvit ledig, icke vidare

skulle tillsättas; varande, enligt hvad Departementschefen jemväl meddelat,

ifrågavarande kanslistbefattning eu bland de tjenster i koliegiet, för Indika

tillfällig löneförbättring under år 1883 af Kong!. Maj:t äskats.

Vid nu anmälda förhållande lärer tillfällig löneförbättring för berörda

tjenst icke vidare komma att utgå, samt alltså det för nästinstundande år

till sådan löneförbättring åt Kommerskollegiet äskade anslag å 8,740 kronor”

kunna minskas med tjugo procent å en kanslistlön af 1,000 kronor, eller

med 200 kronor.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,

a) att Riksdagen må medgifva, att de lönebelopp, som

äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för eu

advokatfiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller

ledigblifvande befattningar inom kollegiet, i afseende å

Indika indragning synes "kunna ega rum eller förändringböra

vidtagas, må intill slutet af år 1883, i den mån de

för bestridande af göromålen inom kollegiet kunna finnas

erforderliga, af Kong!. Maj:t för ändamålet disponeras;

b) att, på det Kong!. Maj:t måtte komma i tillfälle tilldela

Kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat uppförda

embete- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister,

tillfällig löneförbättring under år 1883, till samma belopp,

som för innevarande år beviljats, Riksdagen må på extra

stat för år 1883 anvisa 8,540 kronor; och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

3

c) att Riksdagen må likaledes på extra stat för år 1883

anvisa, såsom tillfällig löneförbättring för fyra bergmästare,

som sakna boställe, och tre tjensteman vid Sala silfververk,

tjugo procent å de till dem utgående löner, eller tillsammans

2,420 kronor.

Rikets ekonomiska karte verk.

2:o. Under denna anslagstitel har Kong!. Maj:t föreslagit Riksdagen Angående

att, utöfver det å sjette hufvudtiteln för närvarande för rikets ekonomiska XuLfsit

karteverk uppförda ordinarie anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtiteUarf«ww«tf?

på extra stat för år 1883 anvisa dels till fortsättande af de ekonomiskt- 13-]

geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor, dels ock för de

ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans

76,000 kronor, äfvensom medgifva att möjligen uppstående behållning

å det sistnämnda anslaget måtte få användas äfven till bestridande af utgifter

för det topografiska karteverket.

Af statsrådsprotokollet (sid. 6 och 7) inhemtas, bland annat, att Kongl.

Maj:t den 8 December 1881 faststält utgiftsstater för innevarande års ekonomiska

kartarbeten, slutande å en summa af 67,300 kronor för dem, som

afse mellersta och södra delarne af riket, samt å 32,600 kronor för arbetena

inom Norrbottens län, eller för båda karteverken å tillsammans 99,900 kronor.

Då till dessa utgifter vore att påräkna tillgångar till sammanräknadt belopp

af 110,500 kronor, bestående af beräknad behållning för år 1881 7,300

kronor, det ordinarie anslaget till ekonomiska karteverket 6,000 kronor, besparade

23 andre landtmätarelöner 20,700 kronor, begge de extra anslagen

tillhopa 76,000 kronor, samt beräknad inkomst för försäljning af kartor 500

kronor, skulle för innevarande år uppkomma en behållning af 10,600 kronor,

hvaraf, jemlikt Kongl. Maj:ts nyssnämnda dag fattade beslut, skulle bestridas

kostnaderna för den af Kongl. Maj:t under den 28 Maj 1880, med bifall

till Riksdagens derom gjorda anhållan, tillsatta karteverkskommissionens verksamhet

under år 1882.

Vidare är i statsrådsprotokollet (sid. 4—6) utredning meddelad rörande

hvad hittills blifvit åtgjordt af bemälda kommission, hvilken, på sätt Utskottet

tillåter sig erinra, skulle hafva till hufvudsaklig uppgift att genom praktiska

försöks anordnande verkställa de undersökningar, som erfordrades för bedömande

åt kostnaderna för ordnande af ett karteverk i väsentlig öfverensstämmelse

med ett af den så kallade karteverkskomitén afgifvet förslag. Af ifråga
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Angående

användande

af indragna

kronofogde

häradsskrifvareoch

länsmanslöner.

[4.]

varande utredning framgår, att något slutligt, på karteverkskommissionens

yttrande grundädt förslag till landtkarteverkets ordnande icke lärer kunna

framläggas under loppet af innevarande riksdag; men, då de redan verkstälda

och pågående undersökningarna hlifvit anordnade enligt Riksdagens begäran,

och ett slutligt förslag till karteverksfrågans ordnande, enligt hvad statsrådsprotokollet

gifver vid handen, torde vara att till 1883 års riksdag förvänta,

lärer någon ändring i planen för de ekonomiska karteverken icke nu

böra ifrågasättas. Vid sådant förhållande och då till äfventyrs uppstående

behållning å de äskade anslagsbeloppen, Indika äro lika med de för innevarande

år beviljade, lämpligen synes böra, på sätt Kong! Maj:t föreslagit,

användas till fyllnad af kostnaderna för det topografiska karteverket, för hvars

arbeten, enligt hvad statsrådsprotokollet (Bil. Fjerde hufvudtiteln sid. 13 och

14) gifver vid handen, de för detta karteverk anvisade medel icke förslå, har

Utskottet funnit Kong!. Maj:ts förevarande nådiga framställning böra vinna

Riksdagens bifall.

Med erinran slutligen, att arbetena å den ekonomiskt-geografiska kartläggningen

af Norrbottens län, uti hvars plan någon ändring icke af karteverkskomitén

föreslagits, af samma komité beräknats blifva afsilande år 1888,

med undantag allenast af vissa kompletteringsarbeten till följd af afvittringarna

samt utgifning af några häradskartor med beskrifningar, hemställer

alltså Utskottet,

att Riksdagen må, utöfver det å sjette hufvudtiteln för

närvarande för rikets ekonomiska karteverk uppförda ordinarie

anslag 6,000 kronor, under samma hufvudtitel på

extra stat för år 1883 anvisa dels till fortsättande af de

ekonomiskt-geografiska kartarbetena i Norrbottens län

31,000 kronor, dels ock för de ekonomiska kartarbetena i

öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller tillsammans 76,000

kronor, äfvensom medgifva, att möjligen uppstående behållning

å det sistnämnda anslaget må få användas äfven

till bestridande af utgifter för det topografiska karteverket.

Landsstaterna i länen.

3:o. Kong!. Maj:t har under denna anslagsrubrik föreslagit Riksdagen

att medgifva ej mindre att aflöningsbelopp, som hlifvit eller blefve tillgängliga

i följd af de utaf Kong! Maj:t beslutade indragningar af fögderi- och länsmanstjenster

inom Vestmanlands och Gotlands län, måtte få användas för inrättande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

5

af en kronofogde- ock en häradsskrifyäretjenst i Vermlands län, två länsmanstjenster

i samma län, två länsmanstjenster i Elfsborgs län, en länsmanstjenst

i Norrbottens län, två länsmanstjenster i Vesterbottens län ock fyra länsmanstjenster

i Blekinge län, än ock att framgent de genom kronofogde-, käradsskrifvare-

eller länsmanstjensters indragning ledigblifna aflöningsbelopp måtte

få användas för inrättande af nya dylika tjenster, der sådana pröfvades vara

erforderliga.

Vid afgifvande af yttrande rörande förevarande framställning vill Utskottet

till en början i minnet återkalla att 1878 års Riksdag, i sammanhang

med reglering af aflöningen för en del af tjenstemännen vid landsstaten, uti

underdånig skrifvelse den 22 Maj nämnda år framhöll bekofvet af eu förändrad

fögderiindelning, åsyftande en minskning af antalet fögderier och att dessa

måtte komma att mer lämpas efter länens storlek ock folkmängd. Vid det

förhållande, att Kongl. Maj:t redan förut anbefalt sine Befallningshafvande

att inkomma med underdåniga yttranden i berörda hänseende och frågan

alltså syntes vara beroende på Kongl. Maj:ts pröfning, ansåg Riksdagen

emellertid någon särskild åtgärd dervid för det då närvarande icke böra

ifrågasättas.

På sätt statsrådsprotokollet (sid. 8) gifver vid handen, är omförmälda

nu gjorda framställning, i hvad densamma afser medgifvande att använda de

till följd af redan beslutade indragningar af vissa tjenster lediga eller ledigblifvande

aflöningsbelopp till inrättande af andra uppgifna tjenster, också föranledd

af de framställningar, som med anledning af Kongl. Maj:ts berörda

befallning inkommit från vederbörande länsstyrelser, bland Indika framställningar

Kongl. Maj it funnit dem från Vermlands, Elfsborgs, Norrbottens,

Vesterbottens och Blekinge län i främsta rummet förtjenta af uppmärksamhet.

Hvad först angår Vermlands län, hvithet innefattar sju domsagor och

eger en areal af nära 166 qvadratmil samt eu befolkning, som vid 1880 års

utgång, städernas invånare oräknade, uppgick till 252,960 personer, så är

detta län nu fördeladt i 6 fögderier och 17 länsmansdistrikt, hvadan i medeltal

belöper på hvarje fögderi 27,6; qvadratmil och 42,160 personer, och å

hvarje länsmansdistrikt 9,76 qvadratmil och 14,880 personer. Af fögderierna

är Vestersysslets fögderi, som utgöres af Jösse härad och Eryksdals nedre

tingslag, med en befolkning af 61,575 personer på 29,la qvadratmil, det till

folkmängden största. Het vidsträcktaste åter, med en areal af 56,27 qvadratmil

och eu befolkning af 45,225 personer, är Norrsysslets fögderi, soni

består af Fryksdals öfre tingslag och Elfdals härad. Enligt det nådiga

förslaget skulle nu berörda båda fögderier med afseende å deras stora folkmängd

och areal samt svårigheten, om icke omöjligheten, för kronofogdarne

derstädes att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina göromål, sålunda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

minskas, att Fryksdals härads båda tingslag (med eu areal af 23,88 qvadratmil

och en befolkning af 42,468 personer) derifrån utbrötos och sammanslogos

till ett nytt fögderi, Fryksdals fögderi, hvarigenom den fördel jemväl

vunnes, att dessa båda tingslag, som bildade en domsaga, äfven blefve i

administrativt hänseende förenade. Vidare är föreslaget, dels att Elfdals

öfre tingslags vidsträckta länsmansdistrikt (innehållande 26,88 qvadratmil

med en befolkning af 10,769 personer), hvarest alltsedan år 1877 en extra

länsman måst anställas, måtte delas i två distrikt, så att Ny och Dalby

socknar, med en befolkning af 6,587 personer, bildade det ena samt Norra

och Södra Finnskoga socknar jemte Nyskoga kapell, med en befolkning af

4,182 personer, det andra, dels ock att Fryksdals nedre tingslags länsmansdistrikt

(innehållande 11,ro qvadratmil med 26,823 personer), som hade 22

mil landsväg och en talrik, rörlig befolkning, som i andra orter sökte arbetsförtjenst,

hvilket förorsakade att länsmannen för utskyldernas indrifvande

finge gorå särdeles vidsträckta resor och icke utan biträde kunde uppehålla

tjensten, jemväl måtte delas i två länsmansdistrikt med sjön Fryken till

gräns mellan båda.

Då behöfligheten af dessa regleringar, för hvilka alltså skulle erfordras

inrättandet af en kronofogde- och en häradsskrifvare- samt två länsmanstjenster,

synes vara genom hvad sålunda anförts till fullo ådagalagd, har Utskottet

dervid ej något att erinra.

Uti Elfsborgs län åter är ifrågasatt bildandet af två nya länsmansdistrikt,

det ena omfattande Trollhättans socken i Vane härad och det andra

Vårviks, Torrskogs, Ärtemarks och Nössemarks socknar af Vedbo härad.

Till stöd härför har anförts, att Trollhättans socken med de många

der belägna industriella verk och inrättningar egde en lös arbetarebefolkning,

uppgående till öfver 3,500 personer; samt att inom det vidsträckta

Vedbo härad, med en befolkning af 27,026 personer, för närvarande funnes

endast två ordinarie länsmän, hvarföre det ock redan befunnits nödvändigt

att så väl der som vid Trollhättan anställa extra länsmän.

Då det nya länsmansdistrikt, som är föreslaget att bildas af Vårviks,

Torrskogs, Ärtemarks och Nössemarks socknar, skulle komma att, omfatta en

ej obetydlig areal, uppgående till 5,56 qvadratmil, har Utskottet funnit sig

höra biträda förslaget om inrättandet för sådant ändamål af en ny länsmanstjenst,

men Utskottet har deremot icke ansett sig kunna förorda framställningen

derom, att Trollhättans socken skulle komma att utgöra ett särskildt

länsmansdistrikt. Om än, på sätt uppgifvet blifvit, den talrika arbetarebefolkning,

som är samlad vid Trollhättan, framkallar ett särskildt behof af

polisuppsigt, vill det dock synas Utskottet att sådan lämpligen bör kunna

anordnas på det sätt, att särskild polis anställes, hvilkens aflöning, i den mån

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

7

densamma icke anses böra bekostas af kommunen eller af egarne till de

industriella verk och inrättningar, som använda den polisuppsigten företrädesvis

påkallande arbetarebefolkningen, torde kunna bestridas af det för dylikt

ändamål sedan flera år tillbaka år efter år beviljade extra anslag, om hvars

höjande förslag nu, på sätt här nedan vidare omförmäles, blifvit framstäldt.

Till stöd för Utskottets hemställan om afslag å Kongl. Maj:ts förslag

i denna del tillåter sig Utskottet, förutom hvad redan antydts rörande billigheten

deraf, att kommunen samt vederbörande verks och inrättningars egare

lemna bidrag till gäldandet af kostnaderna för polisuppsigten vid Trollhättan,

åberopa den omständighet, att det föreslagna distriktet skulle erhålla en ytvidd

af allenast O,os qvadratmil, hvilken areal synes alltför ringa för att

utgöra ett särskild! länsmansd istrikt.

Beträffande vidare förslaget om inrättande af en ny länsmanstjenst i

Norrkottens län och två dylika, tjenster i Vesterbottens län är i statsrådsprotokollet

(sid. 10) anfördt, att Pajala länsmansdistrikt af Norrbottens län

visserligen hade en folkmängd af endast 3,901 personer, men då dess areal

utgjorde ej mindre än 56,02 qvadratmil, vore det med hänsyn till de ofantliga

utstånden inom distriktet omöjligt för eu person att såsom sig borde derstädes

uppehålla länsmanstjensten, hvarföre det ock alltsedan år 1877 befunnits

nödigt der anställa en extra länsman.

Jemväl inom Vesterbottens län hade sedan flera år tillbaka måst anställas

extra länsmän, en inom Byske socken samt en inom Malå socken, och

då erfarenheten till fullo ådagalagt behofvet att särskilda länsmän fortfarande

blefve derstädes anstälda, herde två nya länsmansdistrikt inom länet inrättas,

omfattande det ena Byske socken med en ytvidd af !),•.. qvadratmil och en

folkmängd af 6,116 personer, och det andra Malå socken med en ytvidd af

öfver 17 qvadratmil och en folkmängd af 1,508 personer.

Med hänsyn ej mindre till de stora afstånd, som här äro i fråga, än

äfven till nödvändigheten att, i den mån näringslifvet inom dessa trakter utvecklas,

der bereda tillgång till ökad polisuppsigt, har Utskottet funnit behofvet

af de nya länsmanstjensternas inrättande vara ovedersägligt, och förslaget

derom alltså böra vinna Riksdagens godkännande.

Hvad slutligen vidkommer Blekinge län, hvars landtbefolkning vid

1880 års slut utgjorde 111,370 personer, och livilket, nu är deladt i 4 domsagor,

men endast 2 fögderier med tillhopa 9 länsmansdistrikt, har bland

annat anförts att eu tillökning i antalet länsmanstjenster vore oundgängligen

nödvändig, helst dessa tjensteman för ordningens upprätthållande, hvilket i

anseende^ till befolkningens rörliga och lifligt lynne ingalunda vore lätt, ej

kunde påräkna något synnerligen verksamt biträde af kommunalpolisen. Det

har derföre föreslagits, att, länsmansdistriktens antal skulle ökas från nio till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

tretton. Nuvarande Kristianopels och Ramdala distrikt i Östra härad, Tvinga

distrikt i Medelstads härad, I loby distrikt i Bräkne härad, Gammalstorps

distrikt i Listers härad och Asarums distrikt, tillhörande både Bräkne och

Listers härad — af Indika hvartdehi utgjorde ett tingslag med tingssammanträden,

som samtidigt börjades, hvadan länsmannen i detta distrikt svårligen

kunde, längre nöjaktigt fullgöra de honom såsom allmän åklagare och tingsuppvaktande

åliggande skyldigheter — skulle nemligen delas i tio distrikt, omfattande

Kristianopels distrikt: Kristianopels köping och socken samt Torhamns

och Sturkö socknar; Hämd alu distrikt: Ramdala, Jemjö och Lösens socknar;

Ångerluns nya distrikt: Augerums och Rödeby socknar; Tvings distrikt:

Tvinga och Eringsboda socknar; Fridlefstads nya distrikt: Fridlefstads och

Sillhöfda socknar; Iföl g distrikt: Hoby och Öljelmlts socknar; Hellaryds nya

distrikt: Hellaryds och Aryds socknar; Asarums distrikt: Asarums socken

och Mörrums socknedel i Bräkne härad; Gammalstorps distrikt: Gammalstorps

och Elleholms socknar jemte Mörrums socknedel i Listers härad samt Mjelby

nya distrikt: Mjelby, Ysane och Sölvesborgs socknar. De återstående tre

distrikten, Hjortsberga, Ronneby och Gemsjö, skulle förblifva oförändrade.

De fyra nya distrikt, som enligt detta förslag skulle bildas, äro Augerums

och Fridlefstads distrikt, tillhörande Östra och Medelstads härads fögderi,

samt Hellaryds och Mjelby distrikt, tillhörande Bräkne och Listers

härads fögderi. Dessa distrikt skulle erhålla följande ytvidd, nemligen:

Augerums distrikt............................................................................ 2,24 qvadratmil,

Fridlefstads » ......................................................................... l,8o »

Hellaryds » .......................................................................... 1,48 »

Mjelby » .......................................................................... 0,99 »

Ytvidden för hvart och ett af dessa distrikt är synbarligen i och Lusig

allt för ringa för att kunna gifva anledning till de nya distriktens inrättande,

hvilket äfven Kammarkollegium och Statskontoret i afgifvet utlåtande

icke förbisett; men härvid är jemväl en annan vigtig omständighet

att taga i betraktande, nemligen antalet förbrytelser, som i de särskilda

orterna förekomma. Enligt Chefens för Kong!. Justitiedepartementet embetsberättelse

för år 1879 var antalet anhängig gjorda brottmål samma år, inom

Östra härad 242, inom Medelstads härad 309, inom Listers härad 123 och

inom Bräkne härad 61, utgörande hvartdera häradet en särskild domsaga,

Då enligt samma berättelse brottmålens medeltal för hvarje domsaga nämnda

år utgjorde under Svea Hofrätt 193, under Göta Hofrätt 133 och under

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge 43, visar det sig att antalet dylika mål

inom Östra och Medelstads härad varit högst betydligt större än medeltalet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.

9

under någon af rikets hoftaffel'', men att deremot brottmålens antal inom

Bräkne och Listers härad icke uppgått till medeltalet af de vid domsagorna

under så val Svea som Göta Hofrätt anhängiggjorda sådana mål. Vid sådant

förhållande har Utskottet ansett sig ega giltig anledning förorda inrättandet

af de nya länsmansdistrikt, som skulle tillhöra förstnämnda båda härads;

fögderi, nem igen Augerums och Fridlefstads distrikt, men deremot icke funnit

inrättandet utaf två nya länsmansdistrikt inom Bräkne och Listers härads

fögderi, hvars folkmängd vid 1880 års slut utgjorde 48,737 personer, ännu

kunna vara af beliofvet oafvisligen påkalladt, samt förslaget derom alltså

icke för närvarande böra vinna Riksdagens bifall.

Hvad härefter angår Kongl. Maj:ts förslag i fråga em bemyndigande

för Kongl. Maj:t att framgent använda de genom kronofogde-, häradsskrifvareeller

länsmanstjensters indragning ledigblifna atlöningshelopp för inrättande af

nya, dylika tjenstår, der sådana pröfvades vara erforderliga, är, på sätt statsrådsprotokollet

(sid. 12) gifver vid handen, detta förslag framstäldt för att

undvika behofvet af ett särskilt samtycke af Riksdagen för hvarje gång det

framdeles kan ifrågakomma att för inrättande af ett nytt fögderi eller länsmansdistrikt

använda en disponibel lön. Detta skäl synes emellertid Utskottet

icke vara tillfyllestgörande för att Riksdagen på grund deraf skulle

afhända sig rättigheten att pröfva behofvet af nya tjensters inrättande, äfven

om den statsutgift, som dermed är förenad, kan genom på andra ställen vidtagna

indragningar af för handen varande tillgångar fyllas. Någon olägenhet

torde dessutom ej behöfva uppstå derigenom, att frågan om inrättande af ett

nytt fögderi eller länsmansdistrikt skall underställas Riksdagens pröfning, ty

långt uppskof kan numera ej komma i fråga, då Riksdagen årligen sammanträder;

och i allt fall eger Kongl. Maj:t, derest behofvet i enstaka fall

må vara särdeles trängande och oafvisligt, tillfälle att, intill dess Riksdagen

hunnit pröfva frågan, bestrida kostnaderna med anlitande af extra anslaget

till särskild polisstyrka. Utskottet har alltså funnit framställningen i denna

del icke höra af Riksdagen godkännas.

. På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet

:

a) att Riksdagen må medgifva, att atlöningshelopp, som

hlifvit eller blifva tillgängliga i följd af de utaf Kongl.

Maj:t beslutade indragningar af fögderi- och länsmantjenster

inom Vestmanlands och Gotlands län må i mån af

tillgång och behof få användas för inrättande af:

Ro en kronofogde- och en häradsskrifvaretjenst i

Yermlands län;

Bill. till Piksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 8 Käft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

]0

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 1% a.

2:o två länsmanstjenster i samma län;

3:o en länsmanstjenst i Elfsborgs län;

4:o en länsmanstjenst i Norrbottens län;

5:o två länsmanstjenster i Vesterbottens län; och

6:o två länsmanstjenster i Blekinge län;

b) att Riksdagen icke må bifalla Kong! Maj:ts förslag

om användande af förenämnda aflöningsbelopp för inrättande

af:

l:o ytterligare en länsmanstjenst inom Elfsborgs

län; och

2:o ytterligare två länsmanstjenster inom Blekinge

län; samt

c) att Kongl. Maj:ts förslag om bemyndigande att framgent

använda de genom, kronofogde-, häradsskrifvare eller

länsmanstjensters indragning ledigblifna aflöningsbelopp för

inrättande af nya dylika tjenster, der sådana pröfvades vara

erforderliga, icke må vinna Riksdagens bifall.

Väg- ocli yattenbyggnadsstaten samt ålåerstillägg.

Angående 4:o. Beträffande Kong], Maj:ts under dessa titlar gjorda fram
särsnut

ställningar kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande, hvil
utlatande.

, , , ° .

ket har skolat

anmälas.

Skiften ocli Afyittringar.

Angående 5:0. På sätt Kongl. Maj:t föreslagit och under erinran att enahanda

förhöjning medgifvanden lemnats af de åtta senaste Riksdagarne, hemställer Utskottet:

i årsarfvo det j

för storsHf
tesiandtmå-

a) att Riksdagen må för år 1883 bevilja förhöjning i

«t m. årsarfvodet för de i Kopparbergs län anstälda sjutton stor
skifteslandtmätare

med 400 kronor till hvarje samt i styresmannens

för storskiftesverket årsarfvode likaledes med

400 kronor;

b) att Riksdagen må medgifva det de belopp, hvarmed

afvittringslandtmätarnes i Vesterbottens och Norrbottens

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

11

län inkomster af tjensten under år 1883 kunna komma

att understiga 2,500 kronor för yngre afvittringslandtmätare

och. 3,000 kronor för de afvittringslandtmätare,

som på grund af ålder i tjensten enligt gällande

taxa åtnjuta arfvodesförhöjning, må afvittringslanätmätarne

godtgöras och af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken

utgå;

c) att för år 1883 åt föredragandena af afvittringsärenden

i Yesterhottens och Norrbottens län samt till skrifhiträde

åt dem må beviljas eu tillökning af 4C0 kronor i

det åt hvarje af dem anslagna belopp; samt

d) att tillfällig tillökning i styresmannens för afvittringsverket

i Yesterhottens län årsarfvode för ar 1883

må med 200 kronor beviljas.

af''vittring sverken.

[8.]

6:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel jemväl föreslagit Eiks- gående

dagen att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och afvittringsverken

under år 1883, för samma år, utöfver ordinarie anslaget 63,000 kronor, '' „cl

på extra stat anvisa 240,300 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 34 och följande) gifver vid handen,

slutade ett af Landtmäteristyrelsen uppgjördt och med underdånigt utlåtande

den 14 November 1881 öfverlemnadt förslag till utgiftsstat för storskiftes-

och afvittringsverken under år 1882 på en summa af Kr. 311,585: —

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp funnes på

riksstatens sjette hufvudtitel

ett ordinarie anslag å................................ Kr. 63,000: —

och ett extra anslag å ........................... » 229,300: — » 292,300: —

understege detta belopp förstnämnda summa med ............. Kr. 19,285: —

men emedan, enligt en i Statskontorets utgiftsbyrå den 10 sistlidne November

uppgjord kalkyl öfver tillgångarne å anslagen till skiften och afvittringar,

sedan utgifterna under år 1881 blifvit bestridda, behållningen derefter skulle

utgöra 26,549 kronor 89 öre, så vore, under förutsättning att denna behållning

användes till betäckande af ofvannämnda brist å 19,285 kronor, ett

öfverskott å 7,264 kronor 89 öre att påräkna till bestridande af utgifterna

för storskiftes- och afvittringsverken under år 1883.

Då ärendet angående fastställande af stat för sagda verk under år

1882 den 2 nästlidne December inför Kongl. Maj:t anmäldes, blef, med afdrag

endast af en uti Landtmäteristyrelsens förslag till stat för afvittringén i

Yesterhottens län upptagen arfvodesförhöjning till en afvittringslandtmätare

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

med 500 kronor samt med godkännande i öfrigt af Landtmäteristyrelsens förslag

till utgiftsstat för storskiftes- och afvittringsverken under år 1882, sådan

stat af Kongl. Maj:t faststäld, deri samtliga utgifterna voro upptagna

till ett sammanlagdt belopp af 311,085 kronor, hvaraf belöpte på

Kopparbergs län ..................................................................... kronor 83,050: —

Vesterbottens > ................................................................... » 125 935;

Norrbottens » .............................................................. » 102,100:

IJti ofvan omförmälda utlåtande den 14 November 1881 hade Landtmäteristyrelsen,

beträffande utgifterna till storskiftes- och afvittringsarbetenas

fortsättande under år 1883, beräknat att härför skulle erfordras följande belopp,

nemligen:

för storskiftena i Kopparbergs län.............................. kronor 83,050: —

» afvittringsarbetena i Vesterbottens län ....................... » 126,435: —

* » i Norrbottens län ........................ » 102,100: —

eller tillsammans ...............................................

och som till betäckande af detta utgiftsbelopp

funnes dels en behållning från före-.

gående år å ...........................................

och dels ett på riksstatens sjette hufvudtitel

uppfördt ordinarie anslag till skiften och

afvittringar å...............................................

kronor 311,585

7,264: 89

63,000: —

70,264: 89

så skulle ett fyllnadsansläg å extra stat erfordras till

belopp af ...................................................................... kronor 241,320: 11,

eller i jemnadt tal 241,300 kronor; och hade Departementschefen härvid ej

funnit anledning till annan erinran, än att äfven för år 1883 från den för

afvittringsverket i Vesterbottens län af bemälda styrelse beräknade utgiftssumma^

borde afdragas enahanda belopp, hvarmed den af samma styrelse för

1882 års afvittringsarbeten i sagda län föreslagna utgiftsstat blifvit af Kongl.

Maj:t minskad, eller 500 kronor, i följd hvaraf, och då genom sistberörda

nedsättning den för år 1883 disponibla behållning ökats med 500 kronor

eller till 7,764 kronor 89 öre, det erforderliga fyllnadsanslaget kunde nedsättas

till i jemnadt tal 240,300.

Vid hvad» sålunda förekommit har Utskottet visserligen icke funnit

anledning till någon särskild erinran, men då utgifterna för storskiftes- och

afvittringsverken årligen medtaga högst betydliga anslagsbelopp, har Utskottet

ansett sig böra införskaffa och bringa till Riksdagens kännedom upplysningar

rörande särskilt fortgången af och kostnaderna för storskiftesverket

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

13

i Kopparbergs län, hvilket för upphjelpande af landtbruket och landthushållningen

i Dalarne infördes genom Kongl. brefven den 9 Februari 1802 och

den 17 Augusti 1804. I sådant hänseende har Utskottet genom vederbörande

inhemtat, att vid 1881 års slut storskifte var verkstäldt, dels helt och

hållet på statens bekostnad och dels på jordegarnes bekostnad med något

understöd af statsmedel, öfver en areal, uppgående, vatten inberäknadt, till

omkring 164 qvadratmil. För dessa storskiften hade statsverket under åren

1803—1880 utbetalt omkring 1,918,000 kronor, och voro kostnaderna för år

1881 i den faststälda utgiftsstaten beräknade till 77,050 kronor. Uti berörda

utgifter ingingo dock möjligen större eller mindre belopp, som under

början af 1800-talet användts till vissa i ofvannämnda Kongl. bref af den

17 Augusti 1804 omförmälda strömrensningar m. m. Vidare är meddeladt,

att storskiften för närvarande pågå i Elfdals och Sårna socknar med Idre

kapell, omfattande en areal, inberäknadt vatten, af omkring 58,i qvadratmil;

och skulle med dessa storskiftens afslutande hela storskiftesverket vara fullbordadt,

hvilket styresmannen, under förutsättning af tillräckligt stor arbetspersonal,

uppgifvit kunna ske inom 1889 års utgång.

Då statens omedelbara vinst af storskiftet kan i någon mån mätas efter

den skogsmark, staten besitter, har Utskottet jemväl velat omförmäla, att

kronoparkerna i Kopparbergs län .enligt Skogsstyrelsens berättelse för år 1879

omfattade en areal af 1,394,333 qvadratref 72 qvadratstänger.

Vidare och då väsentlig vigt ligger deruppå att ej vid tidpunkten för

storskiftes- och afvittringsarbetenas fullbordande må qvarstå ett flertal landtmätare

med fast anställning, för Indika nödig sysselsättning då icke lärer

kunna beredas, utan Indika då måste pensioneras, har Utskottet velat i minnet

återkalla, att, på sätt i bilagorna till föregående års statsverkspropositioner

delvis varit omförmäldt, åtgärder till förebyggande af berörda olägenhet

blifvit af Kongl. Maj:t vidtagna. Så har Kongl. Maj:t den 5 December

1879 förordnat att, derest befattning såsom landtmätare vid storskiftesverket

blefve ledig, frågan, huruvida sådan befattning finge återbesättas, skulle underställas

Kongl. Maj:ts pröfning, och sedan derefter under år 1880 ledighet

af en dylik landtmätarebefattning inträffat, förordnade Kongl. Maj:t den 10

December 1881, att befattningen icke vidare skulle återbesättas, till följd

hvaraf storskifteslandtmätarnes i Kopparbergs län antal nu mera nedgått

till 17.

Derjemte har Kongl. Maj:t, efter det vid olika tillfällen två afvittringslandtmätarebefattningar

inom Vesterbottens län blifvit lediga, den 16 Januari

1880 och den 4 Februari 1881 besluta, att med vidtagande af alla åtgärder

för återbesättandet af berörda befattningar finge anstå; likasom Kongl. Maj:t

ock den 2 Juli 1880 förordnat, att då ledighet bland afvittringslandtmätarne

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- TJt skottets Utlåtande N:o 12 a.

inom Norrbottens län uppstode, tjensterna icke skulle definitivt tillsättas, utan

Landtmäteristyrelsen förordna personer att under sommarmånaderna å ledigvarande

befattningar tjenstgöra såsom afvittringslandtmätare.

Under framhållande af önskvärdheten och vigten deraf, att grundsatsen

om dessa arbetens verkställande genom tillfälliga biträden i stället för fast

anstälde landtmätare må vinna allt vidsträcktare tillämpning, anser sig Utskottet

för närvarande endast böra i öfverensstämmelse med hvad Kongl.

Maj:t föreslagit hemställa,

att till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och

afvittringsverken under år 1883 för samma år må, utöfver

ordinarie anslaget 63,000 kronor, på extra stat anvisas

240,300 kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.

Angående

''°lZningT 7:0- Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på ordinarie stat under

mejerihus- förestående anslagstitel anvisa ett belopp af 10,000 kronor, att användas till

halning. anorcinan(je af högre undervisning i mejerihushållning vid Ultima och Alnarps

landtbruksinstitut.

På sätt den i statsrådsprotokollet (sid. 37—40) meddelade utredning gifver

vid handen, är förevarande förslag föranledt af särskilda utaf Landtbruksakademiens

förvaltningskomité och bestyrelsen för 1881 års allmänna landtbruksmöte

hos Kong!. Maj:t i ämnet gjorda framställningar. Uti underdånigt

memorial den 16 September 1881 hade nemligen Landtbruksakademiens förvaltningskomité,

jemte framhållande af nödvändigheten att i vårt land bereda tillfälle

för manliga elever att i mejerihushållningen erhålla den fullständiga och mer

vetenskapliga undervisning, utan hvilken de icke kunde blifva skickliga till att

vare sig anordna och leda eller kontrollera samma undervisning, anfört, bland

annat, att ordnandet af en högre mejeriundervisning derjemte vore af vigt för

att bereda tillgång till erforderligt antal undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning,

af Indika landtbrukarne kunde i förekommande frågor erhålla råd och

upplysningar ; och hade förvaltningskomitén på grund häraf och hvad i öfrigt

anförts samt under framhållande af den betydliga vinst, jordbruket och landet

i dess helhet skulle skörda genom mejerihandteringens utveckling och

fullkomnande, så att dess alster kunde motsvara verldsmarknadens allt jemt

stegrade anspråk, anhållit det Kongl. Maj: t täcktes föreslå Riksdagen att

på ordinarie stat anvisa ett anslag af 10,000 kronor årligen till anställande

af lärare i mejerihushållning samt fullständigt ordnande af undervisningen

häruti vid rikets båda landtbruksinstitut, på det att tillfälle måtte beredas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

15

för dem af dessa instituts elever, som särskilt ville egna sig häråt, äfvensom

för andra personer, som önskade besöka landthruksinstituten endast för att

förvärfva insigt och praktisk skicklighet i nämnda hushållning, att vinna de

kunskaper, som kräfdes såväl af husbonden och förvaltaren af en mejeriegendom

som af dem, hvilka såsom kringresande undervisare borde i denna del af

landthushållningen gå allmänheten till hända.

Vidare hade, efter det 1881 års allmänna landtbruksmöte i Malmö vid

behandling af frågan huru en tidsenlig undervisning i mejeriskötsel skulle

kunna inom vårt land åstadkommas uppdragit åt sin bestyrelse att hos Kongl.

Maj:t göra framställning om samma undervisnings ordnande på lämpligt sätt

och efter nutidens fordringar, mötesbestyrelsen i underdånigt memorial den

20 September 1881 förmält, att bestyrelsen ansett sig böra såsom mötets

upptaga och ånyo frambära en af Malmöhus läns hushållningssällskap i underdånigt

memorial den 27 September 1880 i ämnet gjord framställning, hvilken

åsyftade att vid Alnarp skulle inrättas en högre för hela landet afsedd,

med särskild föreståndare försedd mejeriskola, der fri undervisning skulle

årligen meddelas åt 12 med fri bostad vid skolan försedda elever, fördelade

i två kurser, med 6 elever och 6 månaders undervisning i hvarje kurs. För

detta ändamål erfordrades dels ett ordinarie anslag af 7,500 kronor årligen,

dels ock för en gång till uppförande af nödig byggnad för skolan ett belopp

af 24,575 kronor samt till anskaffande af en 4 hästars ångmaskin, erforderliga

instrument och undervisningsmateriel 4,000 kronor.

I sammanhang med förevarande nådiga framställning har Utskottet till

pröfning förehaft en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 37), deruti

Herr Friherre C. IL Cederström af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen

ville bevilja de anslag, som enligt nyss omförmälda, af bestyrelsen för 1881

års allmänna landtbruksmöte i Malmö hos Kongl. Maj:t gjorda framställning

skulle erfordras för anläggande af en mejeriskola vid Alnarp.

Den angelägenhet, som här är i fråga, är otvifvelaktigt af särdeles

maktpåliggande betydelse. I sådant afseende är i statsrådsprotokollet, bland

annat, anfördt, att icke någon bland landthushållningens olika grenar under

de senare åren torde hafva ådragit sig större uppmärksamhet än mejerihandteringen

eller varit stadd i snabbare utveckling än denna, samt att, då i den

täflan, som i detta hänseende egde rum mellan de olika länderna, det land,

som ej ginge framåt, otvifvelaktigt komme att intaga en underordnad ställning,

det vore nödvändigt att i Sverige något gjordes för denna hushållnings

höjande, livilket bäst kunde ske genom anordnande af en högre undervisning

i mejeriväsendet.

På grund häraf och i betraktande af de väsentliga fördelar, som med

jemförelsevis ringa uppoffringar böra kunna vinnas genom främjande på före

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stat s-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

slaget sätt af förevarande vigtiga gren af jordbruksnärigen, har Utskottet

ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att bevilja nödiga medel för ändamålets

ernående. Hvad åter angår frågan, hvilkendera af de i ämnet framstälda

förslagen må böra tillerkännas företrädet, synes det Utskottet, att de i statsrådsprotokollet

till stöd för Kongl. Maj:ts framställning om inrättande af

tvenne särskilda anstalter åberopade skäl äro af beskaffenhet att icke

kunna jäfvas, helst, på sätt der är anfördt, förhållandena äro så olika i

skilda delar af vårt vidsträckta land, att en enda i sydligaste delen af detsamma

förlagd högre mejeriskola svårligen skulle kunna för landets alla provinser

afhjelpa behofvet af undervisning och handledning i rationel mejeriskötsel.

Utskottet biträder alltså Kongl. Maj:ts förslag i denna del, men det

har synts Utskottet, att det erforderliga anslagsbeloppet för närvarande och

intilldess erfarenhet vunnits ej mindre om de resultat den på föreslaget sätt

anordnade undervisningen kan komma att lemna, än äfven derom, huruvida

för samma undervisning lämpliga lärarekrafter stå att vinna, bör anvisas

allenast på extra stat för nästkommande år.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts hemställer Utskottet,

att Riksdagen, med afslag å Herr Friherre Oederströms

omförmälda motion, må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts

förevarande framställning att på extra stat för år 1883

anvisas ett belopp af 10,000 kronor, att användas till anordnande

af högre undervisning i mejerihushållning vid

Ultima och Alnarps landtbruksinstitut.

Angående 8:o. Med anledning af eu utaf Elfsborgs läns norra hushållningssällskap

brulZioia i ämnet gjord underdånig framställning har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

på naisiand.— på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle att anvisa ett årligt bidrag

[io.] af 2,000 kronor till underhållande af ytterligare en lanätbruksskola inom

Elfsborgs län, belägen inom provinsen Dalsland, emot förbindelse för länets

norra hushållningssällskap eller dess landsting att årligen för samma ändamål

tillskjuta ett lika belopp — bevilja tillökning med 2,000 kronor i ordinarie

anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk oeh landtmannanäringar».

På sätt i statsrådsprotokollet (sid. 41) finnes meddeladt, uppgår för

närvarande antalet af de med bidrag af statsmedel försedda lägre landtbruksskolorna

i riket till 28, hvaraf 3 i Kalmar län, 2 i hvardera af Elfsborgs,

Skaraborgs och Vermlands län samt 1 i hvarje af samtliga öfriga länen med

undantag af Upsala län, inom hvilket sådan skola icke finnes inrättad. Statsbidragets

belopp utgör för en skola inom hvarje län 4,000 kronor, men för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

17

de öfriga fem skolorna endast 2,000 kronor, emot förbindelse för hushållningssällskapet

eller landstinget inom den ort, der skolan är upprättad, att till

densammas underhåll tillskjuta ett lika belopp.

Då, enligt hvad statsrådsprotokollet vidare gifver vid handen, Landtbruksakademiens

förvaltningskomité vitsordat, att ytterligare en landtbruksskola

kan anses behöflig för det vidsträckta Elfsborgs län och särskildt för

provinsen Dalsland, samt Utskottet delar den af förvaltningskomitén uttalade

åsigt, att det'' för jordbrukets förkofran är af största vigt att kännedom om

landthushållningens rätta och ändamålsenliga anordning och bedrifvande blifver

allmän och tillämpad, särdeles inom de orter, der, såsom pa Dalsland lärer

vara fallet, denna näring ännu är mindre ändamålsenligt liandliafd, har Utskottet

funnit sig manadt att tillstyrka bifall till förevarande framställning;

hemställande alltså Utskottet,

att Riksdagen må för ofvan angifna ändamål höja ordinarie

anslaget »undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar» med 2,000 kronor.

9:o. Efter af Landtbruksakademiens förvaltningskomité gjord under- Angående

dänig hemställan, att undervisaren i boskapsskötsel och mejerihushållning,

Fredrik Cederborgh, hvilken ar 1867 i dylik egenskap antagits samt tran och flyttning

med år 1878, då han uppflyttats i tredje lönegraden, uppburit i årsarfvode

3,000 kronor, måtte i öfverensstämmelse med nådiga brefvet den 29 Maj j

1874 från och med år 1883 varda uppflyttad i den för .statens undervisare

i särskilda delar af landthusliållningen bestämda fjerde lönegraden med årlig

aflöning af 3,500 kronor, har Kong!. Maj:t, då Cederborgh med utgången åt

innevarande år tjenstgjort såsom undervisare i boskapsskötsel. och mejerihushållning

i femton år, det år oberäknadt då han till befattningen utnämndes,

samt han, enligt förvaltningskomiténs vitsord väl och berömligt fullgjort sina

tjensteåligganden, föreslagit Riksdagen att, för beredande af tillgång till den

från och med år 1883 för en undervisare i boskapsskötsel och mejerihushållning

ifrågakommande lönetillökning höja ordinarie anslaget »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» med 500 kronor; hemställande

Utskottet, då härvid ej något varit att erinra,

att ifrågavarande anslag må för ofvan angifna ändamål

höjas med 500 kronor.

Bill. till Riksä. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afä. 8 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Landtbruksingeniörer och deras biträden.

Angående 10:o. Sedan Landtbniksakademiens förvaltningskomité hemstält, dels

tvVrnu-'' att ^ndthruksingeniören Ludvig Rosén, hvilken den 18 Oktober 1872 utnämnts

ingeniörers till sin innehafvande tjenst samt från och med år 1878 uppburit arfvode enc^en

landtbruksingeniörer medgifna andra lönegraden med 2,500 kronor,

lönegrad, måtte i öfverensstämmelse med nådiga brefvet den 29 Maj 1874 från och

[12.] med år 1883 varda uppflyttad i tredje lönegraden med aflöning till belopp

af 3,000 kronor om året, och dels att landtbruksingeniören Knut Artlmr

Schönmeyr, hvilken år 1876 utnämnts till landtbruksingeniör och i sådan

egenskap från och med år 1877 uppburit i årsarfvode 2,000 kronor, måtte i

enlighet med berörda nådiga bref från och med innevarande år 1882 varda

uppflyttad i andra lönegraden med årlig aflöning af 2,500 kronor; har Kong!.

Maj:t, som af tillgängliga besparingar anvisat den för innevarande år landtbruksingeniören

Schönmeyr tillkommande lönetillökning, föreslagit Riksdagen

att, för beredande af tillgång från och med år 1883 till de två landtbruksingeniörer

tillkommande löneförhöjningar, höja anslaget »landtbruksingeniörer

och deras biträden» från nuvarande beloppet 52,500 kronor till 53,500

kronor, eller med 1,000 kronor; hemställande i öfverensstämmelse härmed

Utskottet,

att ifrågavarande anslag må höjas med 1,000 kronor.

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

Angående ll:o. Med anledning af framställning utaf Kongl. Maj:t anvisade rikets åren

i°kai för 1856—1858 församlade ständer under anslågstiteln »befrämjande i allmänhet

(XllLul/tbO CL t • o

fiskredskap af jordbruk och landtmannanäringar» ett belopp af 3,000 r:dr r:mt årligen

“■ ”*• såsom bidrag till inköp af så väl in- som utländska åkerbruksredskap, maskiner

t13-^ och apparater, för att uppställas vid Landtbruksakademiens experimentalegendom

och såsom modeller tillhandahållas landets jordbrukare och redskapstillverkare.

Den genom inköpen förvärfvade redskapssamlingen jemte akademiens

äldre samling af enahanda art har sedermera förvarats å berörda egendom

till år 1868, då akademien, efter det den för ändamålet dittills begagnade

lokalen blifvit disponerad till akademiens vid experimentalfältet anordnade

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a

19

agrikulturkemiska laboratorium, bekom ny lokal för modellredskapen uti huset

n:r 36 vid Mästersamuelsgatan bär i staden.

Fråga har nu blifvit väckt om delvis förändrad användning af omförmälda

anslag. Uti underdånigt memorial den 16 September 1881 hade nemligen

Landtbruksakademiens förvaltningskomité — under anförande, bland

annat, att den fiskerierna tillhörande afdelning af akademiens, på sätt nyss

är nämndt, här i staden upprättade museum dels genom inköp och dels genom

gåfvor samt senast genom hvad som erhållits från 1880 års internationella

liskeriutställning i Berlin äfvensom från Blekinge och Vesterbottens läns hushållningssällskap

vunnit så betydlig tillväxt att den rikhaltiga samlingen af

tiskredskap och modeller till tiskodlingsanstalter, båtar och laxgårdar in. in.

ej kunnat inrymmas i förenämnda museum, utan att särskild lokal måst af

akademien förhyras för dessa samlingar, — hemstält, att, enär akademien

saknade medel att framgent bestrida kostnaderna för den erforderliga lokalens

förhyrande, tillgång härtill måtte beredas, samt att, derest hyresmedel för

fiskerisamlingama ej kunde erhållas af de till tiskeriernas förkofran anvisade

statsmedel, en del, högst hälften af förut nämnda till inköp af modellredskap

anvisade anslag å 3,000 kronor måtte tills vidare få användas till hyresmedel

för ifrågavarande samlingar, hvilka, för vinnande af med desamma åsyftadt

gagn, borde, ändamålsenligt ordnade och i särskild lokal uppstälda, för allmänheten

hållas tillgängliga.

Då det, på sätt förvaltningskomitén jemväl framhållit, för den inhemska

•fiskerinäringens vidare utveckling och förkofran vore af synnerlig vigt att nu

befintliga samlingar af fiskredskap samt modeller till tiskodlingsanstalter och

fiskarbåtar m. m. blefve på ett sådant sätt uppstälda och ordnade, att de

kunde tillhandahållas fiskeriidkare och redskapstillverkare samt äfven vara

för den öfriga allmänheten tillgängliga, och medel till förhyrande af för sådant

ändamål erforderlig lokal lämpligen syntes kunna utan statsverkets särskilda

betungande beredas på det af förvaltningskomitén föreslagna sätt, har

Kong! Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva det högst hälften, eller 1,500

kronor, af det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af jordbruk och

landtmannanäringar» uppförda anslag å 3,000 kronor till inköp af modeller

till landtbruksredskap, maskiner m. in. måtte tills vidare få användas till förhyrande

af lokal för förvarande af Landtbruksakademiens samling af modeller

och redskap för fiskerierna.

På grund af hvad sålunda anförts och under erinran derjemte att det

vid behandlingen och utredningen af alla fiskerinäringen rörande lagstiftningsfrågor

och tvistemål måste vara af väsentligt gagn att hafva tillgång till

eu möjligast fullständig, på ett ställe förvarad och på lämpligt sätt ordnad

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

samling af de i olika delar af landet brukliga fiskredskap och modeller till

fiskodlingsanstalter, båtar m. in., hemställer Utskottet,

att förevarande framställning må vinna Riksdagens

bifall.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

Angående 12:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt till Stats-Utskottets behand
höjning

af ](tlp- öfverlemnad motion (n:o 96) har Herr J. G. Granlund af anförda skäl

tui rese- föreslagit, att det till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare nu

åt dfabrits utgående anslag, 8,000 kronor, måtte från nästa års början höjas till 15,000

och handt- kfOnOf.

verhsarbetare. Detta anslag, som vid 1862—1863 årens riksdag anvisades tillbelopp

af 3,000 kronor, höjdes från och med år 1867 till 6,000 kronor samt från

och med år 1871 till 8,000 kronor. Dessutom anvisades för enahanda ändamål

för hvarje af åren 1876—1879 ett extra anslag å 4,000 kronor, hvilket

dock vid statsregleringens uppgörande sistnämnda år, i anseende till nödvändigheten

att under då för handen varande förhållanden vidtaga all möjlig

inskränkning i statens utgifter, icke vidare, af Kong!. Maj:t äskades.

Enligt hvad motionären med stöd af i Kommerskollegium erhållna uppgifter

nu anfört, hade under åren 1878—1881 till bekommande af reseunder-•

stöd af ifrågavarande anslag anmält sig följande antal sökande, nemligen:

1878 ................................................ 175,

1879 .................................................. 194,

1880 ................................................ 179 och

1881 ................................................. 165,

och hade under de båda senaste åren, eller allt sedan det extra anslaget indrogs,

af samtlig^ sökande endast 18 årligen kunnat tilldelas ett understöd

af 400 till 500 kronor hvardera.

Utskottet, som af vederbörande inhemtat att antalet dylika ansökningar

innevarande år uppgår till 168, har ansett nu angifna siffror otvetydigt ådagalägga,

att detta anslag, som är afsedt att tillgodose ett, särdeles under nuvarande

tid, då industrien har att bestå en liflig täflan på inånga olikartade

områden, för dess utveckling'' vigtig! behof, är för ändamålet otillräckligt; och

har alltså Utskottet, som förskaffat sig kännedom om ett flertal under de

senare åren utaf med reseunderstöd försedde fabriks- och handtverksarbetare

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

21

vid hemkomsten afgifna berättelser och funnit desamma gifva vid handen att

vederbörande arbetare i allmänhet af resorna hatt ej obetydligt gagn för utbildningen

i sitt yrke, icke tvekat tillstyrka Riksdagen att uti förevarande

anslag bevilja förhöjning, hvilken dock för närvarande lämpligen torde kunna

bestämmas till 4,000 kronor, hvarigenom anslaget skulle komma att uppgå

till 12,000 kronor eller enahanda belopp, som detsamma med ^beräkning af

det extra anslaget utgjorde under åren 1876—1879.

Med stöd af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,

att Riksdagen, i anledning af Herr J. G. Granlunds

ifrågavarande motion må bevilja tillökning med 4,000

kronor i anslaget till reseunderstöd åt. fabriks- och handtverksarbetare

samt för sådant ändamål höja ordinarie anslaget

»befrämjande i allmänhet af slöjderna» från nuvarande

beloppet, 38,000 kronor, till 42,000 kronor.

Diverse anslag.

13:o. Till Stats-Utskottets behandling har öfverlemnats eu inom Andra ^&nsdaett

Kammaren väckt motion (n:o 59), deruti Herr Anders Bengtsson, med hvilken anslag för

Herrar N. Nilsson i Vrängebol och B. Bengtsson i Gunneby instämt, af an

förda skäl föreslagit, att Riksdagen behagade ställa till Kong!. Maj.ts fÖl - besparande

fogande ett anslag af 4,000 kronor för att användas till anslag åt lämplig ^‘frdaeJe

och sakkunnig person, som erhölle uppdrag att lemna undervisning, företrädesvis

åt smärre jordegare, i sättet att uppföra ändamålsenliga och

vedbesparande eldstäder.

Då emellertid den angelägenhet, som med föreliggande förslag afses,

icke torde kunna betraktas såsom ett statsändamål utan närmast tillhör den

enskilda företagsamheten eller vederbörande hushållningssällskap, får Utskottet,

jemte erinran dessutom att, på sätt motionären sjelf antydt, vedbesparande

eldstäder redan finnas i handeln tillgängliga och att desammas begagnande

icke torde kräfva någon särskild undervisning, hemställa,

att Herr Anders Bengtssons förevarande förslag må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

Ofri ga ordinarie anslag.

14:o. Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas under sjette hufvudtiteln uppförda och här ofvan icke blifvit ordinarie

anslag.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

särskilt omnämnda, har icke någon annan ändring blifvit af Kongl. Maj:t,

föreslagen än att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved in. m. måtte minskas från 117,768 kronor till

117,676 kronor eller med 92 kronor ; hemställande Utskottet,

att samtliga sjette hufvudtitelns ordinarie anslag, h vilka

icke blifvit här ofvan särskildt omförmälda, må uppföras

till enahanda belopp, som i nu gällande riksstat äro upptagna,

dock att uti anslaget till »skrifmaterialier och expenser,

ved in. in.» må få göras den jemkning, som för

jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan blifva erforderlig.

Med afseende å tillfälliga behof, hänförliga till sjette hufvudtiteln, äro,

förutom hvad här ofvan omförmälts, följande framställningar gjorda:

Justeringsstyrelsen.

Angående 15:o. 1 enlighet med hvad Kong]. Maj:t föreslagit och under erinran

ar{ersonaifn att enahanda belopp, som det nu begärda, blifvit för innevarande och de tre

personår senag|. förflutna åren till ändamålet anvisade, hemställer Utskottet,

Jlutering s
styrelsen.

,, -t o o n

[15.] att Riksdagen ma pa extra stat för ar 1883 anvisa till

arfvoden åt den vid justering sstyrelsen anstälda personal

ett belopp af 9,300 kronor.

Öfverståthållareemfoetet.

Angående 16:o. Då det för utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser» bevil
Ļl;t/jade

anslag 10’000 kronor vore anvisadt endast för år 1882, men tidningens

»ÄK*»»«f«-irtgifvande jemväl efter nämnda år otvifvelaktigt blefve af behofvet högeligen

påkalladt, samt någon nedsättning i anslaget ej kunde ega rum, så framt

|16 J det med tidningen åsyftade ändamål skulle vinnas, har Kongl. Maj:t för

ifrågavarande tidnings utgifvande under år 1883 af Riksdagen äskat enahanda

anslag som det för innevarande år beviljade; och får Utskottet, som

funnit denna framställning vara förtjent af bifall, hemställa,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

23

att Riksdagen må till fortsatt utgifvande under år 1883

af »Polisunderrättelser», i enlighet med de af Kong!.

Maj:t meddelade föreskrifter, på extra stat för samma år

bevilja ett anslag å 10,000 kronor.

17:o. Enär enahanda belopp, 12,200 kronor, som för innevarande år Angående

är på extra -stat anvisadt såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen bidraP Hl}

i Stockholm, jemväl för år 1883 vore för ändamålet erforderligt, har Kong],

Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1883 anvisa till Öfver- tflhninac>i

ståthällareembetets förfogande såsom bidrag till aflöning åt exekutionsbetje-* [77]° ™

ningen i Stockholm ett belopp af 12,200 kronor.

I)å den af Kong!. Maj:t tillsatta skatteregleringskomitén, hvars arbeten

fortfarande pågå, ännu icke förebragt någon så beskaffad utredning beträffande

Stockholms stads skyldigheter att ensam bestrida utgifterna för exekutionsbetjeningens

aflöning, som 1880 års Riksdag enligt underdånig skrifvelse

den 14 Maj sistnämnda år förmenat böra kunna af sagda komité förväntas,

har Utskottet ansett sig ega giltig anledning att biträda Kong!. Maj:ts

förevarande framställning; hemställande på grund häraf Utskottet,

att på extra stat för år 1883 må till Öfverståthåliareembetets

förfogande anvisas såsom bidrag till aflöning åt

exekutionsbetjeningen i Stockholm ett belopp af 12,200

kronor.

Landsstaterna i länen.

18:o. Från och med år 1875 har årligen anvisats ett extra anslag Angående

till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kunde anslag till

af förhållandena påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upp- nsstyttjpå

täckande samt förbrytares efterspanande eller gripande. Anslaget utgjorde

under de två första åren 20,000 kronor, men höjdes från och med år 1877 C18-]

till 40,000 krono]-, med hvilket belopp det sedermera utgått.

Uti underdånigt yttrande till statsrådsprotokollet den 5 Januari sistlidet

år, vid föredragning af förslag till reglering af utgifterna under riksstatens

sjette hufvudtitel för innevarande år, erinrade departementschefen derom,

att en ytterligare förhöjning af ifrågavarande anslag syntes inom kort

blifva erforderlig, och hade, på sätt statsrådsprotokollet (sid. 48) nu gifven

vid handen, erfarenheten under år 1881 bekräftat detta, Förutom att det

för nyssnämnda år beviljade anslag blifvit till fullo taget i anspråk, hade

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

nemligen redan före den 9 sistlidne Januari från 18 af Kong! Maj:ts Befallningshafvande

inkommit ansökningar om bidrag från anslaget för innevarande

år till sammanlagdt belopp af icke mindre än 47,650 kronor eller

7,650 kronor mera än hela anslagssumman, och Kong! Maj:t hade derföre,

ehuru samtlig^ hemälde Befallningshafvande anfört talande skäl för behofvet

af det belopp en hvar äskat, varit nödsakad att vidtaga nedsättningar. Att

bär förelåge ett verkligt behof att fylla syntes ock ytterligare framgå deraf,

att kommunerna sjelfva började finna sig manade att för ändamålet lemna

tillskott — så hade, enligt hvad Kong!. Maj :ts Befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län anmält, flere kommuner inom nämnda län anslagit ej

obetydliga belopp för polisväsendets ordnande — och borde också hädanefter

vid ifrågavarande statsanslags fördelning bidrag företrädesvis tilldelas de

kommuner, hvilka förklarat sig vilja sjelfva lemna motsvarande tillskott.

Oaktadt dylika bidrag från kommunerna hade emellertid det hittills utgående

anslaget funnits otillräckligt; och Kong! Majd har derföre föreslagit Riksdagen

att för år 1883 ställa till Kong! Majds förfogande ett extra anslag

af 50,000 kronor att användas till aflöning och underhåll åt särskild polisstyrka

på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till

belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande eller

gripande.

Hvad sålunda anförts bär synts Utskottet ådagalägga att det äskade

förhöjda anslagsbeloppet är för ifrågavarande vigtiga ändamåls tillgodoseende

behöfligt, och Utskottet har derföre funnit sig böra tillstyrka detsammas

beviljande. Dervid har Utskottet emellertid velat ytterligare betona

ofvanberörda, i statsrådsprotokollet uttalade grundsats om bidragens tilldelande

företrädesvis till kommuner, hvilka vilja sjelfva lemna motsvarande

tillskott, eller der landsting eller enskilde äro villige att för ändamålet bidraga.

Enligt Utskottets förmenande bör nemligen, hvad anslagets användande till

aflöning åt särskild polisstyrka angår, denna grundsats, till förekommande af

missbruk, i vidsträcktare män tillämpas och undantag derifrån endast medgifvas

i särskilda fall, då vederbörande pröfvar behofvet af förstärkt polisuppsigt

oafvisligt och bidrag till bestridande af kostnaderna derför icke kan erhållas.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må för år 1883 ställa till Kongl. Maj:ts

förfogande ett extra anslag af 50,000 kronor, att användas

till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet,

der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom till

belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande eller gripande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsTcottets Utlåtande JSl:o 12 a.

25

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar.

19:o. I öfverensstämmelse med hvad Kong!. Maj:t i anledning af Anslag un

Landtbruksakademiens derom gjorda framställning föreslagit, hemställer Ut
skottet,

m°ten m- m■

[19-21.]

att Riksdagen må på extra stat för år 1883 anvisa

följande för innevarande och föregående år beviljade anslag,

nemligen:

a) såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för

allmänna landtbruksmöten 5,000 kronor;

b) till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur,

redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag

och andra jordbruksalster 10,000 kronor; och

c) till arfvode åt den för mikroskopiska och växtfysiologiska

undersökningar vid Landtbruksakademiens agrikulturkemiska

och fysiologiska anstalt af akademiens förvaltningskomité

antagne botanist 1,000 kronor.

20:o. Efter det Riksdagen under flera år anvisat till underhåll af

fyra kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behof 3,000 kronor agrikuitvrför

hvarje station eller tillsammans 12,000 kronor, samt senast församlade Smiska

Riksdag, med bifall till derom gjord nådig framställning, för innevarande [22-] ''

år höjt ifrågavarande anslag till 15,000 kronor, att utgå till fem dylika

stationer med 3,000 kronor för hvarje station, har Kongl. Maj:t, som förut

tillagt statsunderstöd åt kemiska stationerna i Kalmar, Skara, Halmstad och

Yesterås, under den 6 Maj 1881 medgifvit att den för Örebro län i staden

Örebro inrättade kemiska station för jordbrukets och näringarnas behof i

förening med en byrå för kontrollundersökning af säd och frö finge utaf det

af Riksdagen för innevarande år anvisade bidrag till underhåll af dylika

stationer bekomma ett anslag af 3,000 kronor, under vilkor att stationen

behörigen ordnades med lämpligt laboratorium samt erforderliga instrument,

apparater och böcker, äfvensom att ej mindre bostad anskaffades eller hyresmedel

anvisades åt stationens kemist och assistent, än ock öfriga för statsbidragets

tillgodonjutande föreskrifna vilkor uppfyldes.

Jemte tillkännagifvande häraf har Kongl. Maj:t nu, för fortsatt tilldelande

af statsbidrag till oförändradt belopp åt hvar och en af'' fem dylika

stationer, äskat ett extra anslag för år 1883 af tillhopa 15,000 kronor; och

Bill. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 8 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

får Utskottet, under framhållande af det obestridliga gagn, som genom dylika

stationer beredes företrädesvis landets jordbrukande och näringsidkande befolkning,

hemställa,

att Riksdagen må jemväl för år 1883 på extra stat

anvisa såsom bidrag till jern kemiska stationer för jordbrukets

och näringarnas behof — inom de orter, der

hushållningssällskapen förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta lokal för detta jemte bostad eller hyresmedel

för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till

dessa och laboratorier enaren äfvensom årliga utgifterna

för laboratoriets underhåll samt till inköp af böcker och

inventarier för stationens behof — ett anslag af 3,000

kronor för hvarje station eller tillsammans 15,000 kronor.

Angående 21:o. För fortsättande under år 1883 af de geologiska undersökningarna

“''geologiska"00^1 utgifvande af derpå grundade kartor har Kong!. Maj:t äskat ett extra

''undersök- anslag för samma år till belopp af 85,500 kronor.

mngarna. Uti statsrådsprotokollet (sid. 50—52) äro upplysningar meddelade

rörande fortgången af ifrågavarande undersökningar äfvensom beträffande

de för desammas fortsättande under nästkommande år erforderliga medel,

till hvilka upplysningar Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, tillåter sig

att här endast hänvisa. Vid den upprättade förslagsberäkningen öfver utgifterna

för de geologiska undersökningarna för år 1883 har Utskottet ej

funnit anledning till anmärkning, och får alltså, under erinran derjemte att

det äskade anslagsbeloppet är lika med det af senast församlade Riksdag för

innevarande år till ändamålet anvisade, hemställa,

att för fortsättande under år 1883 af de geologiska

undersökningarna, och utgifvande af derpå grundade kartor

ma beviljas ett extra’ anslag för samma år till belopp af

85,500 kronor.

Hästafvel^ förbättrande.

Angående 22:0. På sätt Kongl. Maj:t under denna anslagstitel i enlighet med

aflöning åt gtuteriöfverstyrelsens derom gjorda hemställan föreslagit, och under erinran,

vid Fiyfnge^.tt allt sedan år 1874 för ifrågavarande ändamål anvisats anslag till ena8tuterim.

m hända belopp som det nu äskade, hemställer Utskottet, *

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

27

att till aflönande vid Flyinge stuteri af erforderlig

betjening samt förbättrande af betjeningens vid alla tre

stuterierna lönevilkor må för år 1883 på extra stat beviljas

5,937 kronor.

Befrämjande i allmänhet af slöjderna.

23:o. Jemväl i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i anledning Angående

af Landtbruksakademiens derom gjorda framställning föreslagit, hemställer15" andre “r

Utskottet, '' _ husslöjd

att Riksdagen må på extra stat för år 1883 bevilja

följande för innevarande och föregående år anvisade an- ja ti de af

slag, nemligen: husslöjden.

a) för anställande af en andre undervisare i husslöjd f25~26-l

och en elev, hvilken bör åtfölja en af undervisarne i husslöjd,

för att'' af denne handledas och utbildas till att kunna

användas såsom lärare i husslöjd, ett anslag å 3,000

kronor; och

b) till befrämjande af husslöjden, utöfver derför på

ordinarie stat anvisade medel, ett till Kongl. Maj:ts förfogande

stäldt anslag å 10,000 kronor.

24:o. Under erinran, ej mindre att de af Kongl. Maj:t nu gjorda Angående

framställningar i fråga om bidrag till upprätthållande af väfskolan j Borås

äro öfverensstämmande med de af senaste Riksdag för innevarande är gjorda Borås.

medgifvanden än äfven att, på sätt af statsrådsprotokollet (sid. 53) inhemtas, [27.]

Elfsborgs läns år 1881 församlade landsting för år 1882 beviljat ett belopp

af 1,000 kronor såsom bidrag till aflöning åt en andre lärare vid sagda

skola, får, enär de till väfskolan för närvarande anvisade statsbidrag fortfarande

torde vara för skolans behöriga upprätthållande erforderliga, Utskottet,

i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1883 anvisa:

a) såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i

Borås, med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller

eljest inom orten tillskjutes ett belopp, motsvarande minst

hälften af statsanslaget, 3,800 kronor; och

b) såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid

samma skola 1,000 kronor, under vilkor att enahanda be
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

lopp varder för ändamålet från Elfsborgs läns landsting

eller eljest inom orten tillskjutet.

Angåmde. 25:o. Under denna anslagstitel får Utskottet vidare, i öfverensstäm
hyres-

och melse med hvad Kong!. Maj:t begärt, hemställa,

att Riksdagen må, på sätt för innevarande och flera

föregående år blifvit beviljadt, på extra stat för år 1883

anvisa ett belopp af 4,000 kronor såsom hyres- och inköp

sbidrag åt Svenska slöjdföreningens museum.

inköps olarag

åt Svenska

slöjdföreningens

museum.

1281

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.

Angående 26:o. På sätt Kong!. Maj:t föreslagit och i enlighet med hvad för

bergsskolorna innevarande och flera föregående år egt rum, hemställer Utskottet,

i Fitip si ad

och Fa1 un.

[29.] att under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun

med dertill hörande skolor för bergsarbetare komma att

jemväl under år 1883 fortsätta sin verksamhet i enahanda

omfång och utsträckning som hittills, hvarom Kong!. Maj:t

lärer genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa,

å extra stat för samma år må anvisas ett belopp af 14,000

kronor, att till brukssocietetens fullmäktige i jernkontoret

utbetalas.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

Angående 27:0. På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 60 och 61) inhemtas, hade

ersättning enligt den vid Statskontorets berättelse om statsverkets tillstånd och behof

f<" [37*]Vtt fogade förteckning å förskott, Indika borde hos Riksdagen till ersättande anmälas,

Statskontoret under åren 1880 och 1881 förskjutit:

ersättning till landsstatstjensteman för frånträdt boställe kronor 500: —

till koinitén för afgifvande af förslag till förändrad lagstiftning

i fråga om väghållningsbesvärets utgörande

på landet ................................................................. » 21,276: 54.

Transport 21,776: 54.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats- Ut.skottets Utlåtande N:o 12 a.

29

Transport kronor 21,776: 54.

till komitén för afgifvande af förslag till afhjelpande af

befintliga oregelbundenheter i rikets administrativa,

judiciella, ecklesiastika och kommunala indelningar

till komitén för revision af fiskeristadgan och öfriga

författningar, som beröra fiskerinäringen ............... »__

kronor

6,338: 27.

5,527: 97.

33,642: 78.

Med anledning häraf har Kong!. Maj:t, med tillämpning af grundsatsen

om anslags bestämmande till jemnt tal äf kronor, föreslagit Riksdagen att

till betäckande af omförmälda af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter

anvisa ett extra anslag till belopp af 33,643 kronor.

Utskottet, som härvid ej funnit anledning till erinran, hemställer alltså,

att Riksdagen må till godtgörande af ofvan angifna

förskott på extra stat för år 1883 bevilja ett belopp af

33,643 kronor.

Styrelsen för statens jernvägstrafik.

28:o. Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen dels att till utförande A"V“en*fu

af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar Zyalyggoch

till anskaffande af inventarier bevilja ett särskilt anslag för år 1883 »åder och

af 300,000 kronor; dels att till anskaffande af ny rörlig materiel jemte till-TamtTylTrhörande

reservdelar och utrustningsinventarier anvisa likaledes ett särskilt ug materiel

anslagsbelopp för år 1883 af 1,500,000 kronor; dels ock att till bestridande ljernrä!JS.

af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvart er et trafik, m. m.

Svanen af en byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler jemte l38-!

boställslägenheter, ställa till Kong!. Maj:ts förfogande under år 1883 återstoden,

200,000 kronor, af det särskilda anslagsbelopp å 400,000 kronor, som

1881 års Riksdag för ändamålet beviljat.

Af statsrådsprotokollet (sid. 61 och följande) inhemtas, att Styrelsen

för statens jernvägstrafik i underdånig skrifvelse den 30 December 1881

gjort hemställan om aflåtande till innevarande års Riksdag af framställning

om anvisande af ett belopp å 1,950,000 kronor, att under ar 1883

utgå enligt följande fördelning, nemligen:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

till nya byggnader och anläggningar med ..............,....... kronor 350,000: —

» ny rörlig materiel jemte tillhörande reservdelar och

utrustningsinventarier med............................................ » 1,500,000: —

samt till andra inventarier med........................................ » 100,000: —

tillsammans kronor 1,950,000: —

Det för nya byggnader och anläggningar afsedda beloppet 350,000

kronor skulle enligt Trafikstyrelsens förslag användas på följande sätt:

Kronor.

»Till uppförande af en virkesbod jemte spårutläggningar

för reparationsverkstaden vid Östersunds

station ...........................................................................

.

Då det redan vid flera tillfällen visat sig nödigt att

'' anordna tågmöten vid den å norra stambanan mellan Karsjö

! och Arbrå, med bidrag af ortens befolkning, nyanlagda stationen

Yallsta, och endast ett kortare sidospår derstädes före-!

jfinnes, erfordras eu

utvidgning af spårsystemet vid Vallsta station,

beräknad till ................................................................

Till fullbordandet af den under innevarande år

påbörjade mindre reparationsverkstaden vid Bollnäs

station, med tillhörande spårläggning och förrådsbodar

................................................................................

12,000

5,000

28,000

Enär Bollnäs efter norra stambanans förlängning blir

nattstation för tågen å linierna såväl norr som söder om

denna punkt, erfordras vid nämnda station plats för flera

lokomotiv och ökadt spårutrymme, hvarföre beräknas:

för tillbyggnad af lokomotiv stallen vid Bollnäs

station för ytterligare 3 lokomotiv ..............................| 17,000

och för utvidgning af spårsystemet å sammaj

station..................................................................................j 8,000

Transport | 70,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

31

Transport

Kronor.

70,000

I anledning af den stegring, som inträdt i samtrafiken

med Upsala—Glefle och Upsala—Länna-banorna, erfordras

utvidgning af spårsystemet vid Upsala station,

beräknad till .............................................................

4,500

Då tågmöten vid Väsby station numera dagligen före- komma, och endast ett sidospår derstädes tinnes, å hvithet

jemväl den lokala trafiken måste skötas, så uppstå emellanåt

ganska besvärliga hinder för rörelsen, hvarföre upptages:

till ett tredje spår vid Väsby station ......................

8,000

För spårläggning till det beslutade lokomotivstallet

vid Tomteboda..................................-..........................

5,500

och för tillbyggnad af samma stall för ytterligare

4 lokomotiv, med derför nödig terrassering ...............

28,000

Till inhysande af de å Stockholms skeppsbro och i Stads- gården tjenstgörande lokomotiv, livilka hittills icke haft an- nat skydd än bron under Östra Slussgatan, erfordras

uppförande af ett mindre lokomotivstall i Stads- gården ............................

9,000

Vid anläggning af bibanan till Södertelje lemnade sta- den kostnadsfritt det för banan behöfliga jordområdet, under

förbehåll att erhålla nödiga vägöfvergångar, hvaribland eu

till Värsholmen, hvilken genom banan skildes från stadens

öfriga mark. Vägen till den utmed södra kanalen belägna

Värsholmen ledde då öfver det område, som uppläts till

'' Södertelje nedre station, och kunde icke bibehållas, då statio- i nen terrasserades, utan medgafs de vägfarande att färdas

i längs stationsspåren till stationens södra ända, der en öfver- Igång i plan anlades öfver spåren.

Sedan rörelsen numera betydligt ökats och stationens

I spårsystem innevarande år utvidgats, medför emellertid ett

.

1

Transport j 125,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Stals-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Transport

dylikt färdande både fara och hinder för trafiken, hvarföre

följande anordning anses behöflig, nemligen:

förbättring af en gammal egovåg från allmänna

landsvägen och uppförandet af en vägbro öfver banan,

strax söder om Södertelje nedre station .....................

I Stjernhofs stationshus, som är af minsta storleken för

dylika hus, äro såväl väntsalar och expeditionsrum som föreståndarens

boställslägenhet ytterst trånga, eldfarliga och osunda,

hvarföre länge varit ifrågasatt att söka åstadkomma någon

förbättring af dessa lokaler, och kan en sådan lämpligast

ske genom husets ominredning, så att det endast kommer att

innehålla tjenstelokalerna, samt uppförandet af ett särskilt

boställslius för föreståndaren.

Med hänsyn till stationens ökade rörelse bör på samma

Igång stationen utvidgas och landsvägen, som nu korsar spåj

ren i banans plan, ledas till en vester om stationen belägen

jvägport. På grund af det nu anförda upptages:

För utvidgning af spår systemet, ominredning af

stationshuset, uppförandet af ett boställslius samt väg-''

omläggning vid Stjernhofs station .........................

För tillbyggnad af lokomotivstallen vid Linköpings

station för ytterligare 2 lokomotiv...........................

För tillbyggnad af lokomotivstallet vid Hallsbergs

station för ytterligare 2 lokomotiv............................

Då vid flera tillfällen befogade klagomål från de resande

försports deröfver, att den i stationshuset vid Charlottenberg

inredda matsalen är alltför trång, och att matsal för 3:dje

klassen helt och hållet saknas, upptages

för tillbyggnad af södra boställshuset vid Charlottenbergs

station med 2:ne matsalar för jernvägsresande.

........................................................................••

Transport

197,000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Vtslcottets Utlåtande N:o 12 a.

33

Kronor.

Transport

197,000

Enär marken, hvarå Olskrokens stationshus är uppfordt,

ligger sankt och lägre än banan, erfordras en utfyllning

kring samma hus, hvarjemte en del nödiga uthus saknas,

hvadan upptages

för utfyllning och planering omkring stations- huset vid Olskroken jemte uppförandet af uthus der- städes ...................................................................................

10,000

.

I följd af den betydligt ökade godsrörelsen erfordras

tillbyggnad af godsmagasinet vid Jönköpings sta- tion ................................................................

10,000 !

Då afståndet mellan Lamlmlt och Moheda uppgår till

19 kilometer, skulle det vara till stor fördel för tågens an- ordning och lättnad vid inträffande tågrubbningar, om en

mötesplats anlades vid Lidsjön midt emellan dessa begge sta- tioner, och har derför beräknats

till anläggning af en mötesplats vid Lidsjön mellan

Lamhults och Moheda stationer.......................................

15,000

För att lokomotiven med nödig lätthet och skyndsamhet

må kunna intaga vatten erfordras

uppförandet af en fristående vattenkran jemte spår- läggning vid Älfvesta station.........................................

5,000

Vid Åkarps station saknas för den tyngre godsrörelsen

en behöflig lastplats med ett tillhörande spår, hvarföre upp- itages

till inköp af jord för områdets utvidgning samt

utläggning af ett stickspår vid Åkarps station..........

5,000

Transport

242,000

Bill. till Biksd. Prot. 1882. 4 Sand. 1 Ajd. 8 Käft.

5

•

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats- Utskottets . Utlåtande N:o 12 a.

Kronor.

Transport

242,000

Enligt hvad styrelsen i sin underdåniga skrifvelse af

den 13 dennes, angående arfvodesstat för år 1882, föreslagit,

skulle 3:ne nya banvakter komma att tillsättas å bandelen

Hallsberg—Mjölby. För desse äfvensom för eu vid samma

handel förut anstäld vakt saknas emellertid bostad, hvarföre

beräknats

för uppförandet af 4 banvaktstuga)'' med uthus,

å bandelen Hallsberg—Mjölby ..................................

8,000

Slutligen torde, i likhet med hvad under föregående år

egt rum,

för oförutsedda nya byggnader och anläggningar

under år 1883, hvaribland med visshet kan förut- ses behof af håll- och lastplatser på flera ställen

emellan stationerna vid de nyligen öppnade delarne

af norra stambanan och tvärbanan i Norrland, an- visas ett belopp, hvilket styrelsen nu anser höra

bestämmas till .............................................................

100,000

Summa kronor

350,000»

Vidkommande åter de för anskaffning'' af ny rörlig materiel m. m. samt

andra inventarier afsedda anslagssummorna hade Trafikstyrelsen meddelat utredning

rörande beloppet af de medel, som hittills stått till styrelsens förfogande

för anskaffning af rörlig materiel jemte verktyg, fasta maskiner och

inventarier för norra stambanan norr om Storvik samt för den så kallade

tvärbanan genom Jemtland; utvisande denna utredning att härför varit att

tillgå sammanlagdt 8,360,000 kronor, deruti inräknade af byggnadsmedel

ännu icke bekomna 493,000 kronor, Indika utfölle först under början af innevarande

år. Den för nämnda belopp helt och hållet vid inhemska verkstäder

bestälda materiel hade, i den mån den under åren 1878—1881 hlifvit

levererad, tagits i bruk och efter behof begagnats på samtliga statsbanelinierna,

hvilka derigenom under dessa år egt en den växande rörelsen jemnt

motsvarande tillgång på transportmedel, intill dess att nu vid 1881 års slut,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.

35

genom norra stambanans fullbordande till Ange och tvärbanans förening med

det öfriga statsbanenätet, detta på eu gång erhållit en tillökning af 410

kilometer och dessutom kommit i omedelbar förbindelse med den norska

Merakerbanan om 102 kilometers längd från riksgränsen i Jernband till

Trondhjem.

Efter denna utsträckning af de sammanhängande linierim och oaktadt

endast tvenne,] ordinarie dagliga bantåg ännu ginge i hvardera rigtningen

på linien Storvik—Ljusdal, 161 kilometer, och ett d:o på öfriga bandelar norr

om Ljusdal, 406 kilometer, toge dock dessa, jemte behöfliga lokala extra

godståg, för närvarande inemot två tredjedelar af den nya materielen i anspråk,

och kunde utan tvifvel en så väsentlig tillökning i rörelsen på dessa

luder'' emotses redan under de nästföljande tvenne åren, att återstoden af den

i och för desamma afsedda materielen komme att derstädes behöfvas, och

detta så mycket mera som den öppnade förbindelsen emellan de norra och

södra bansträckningarna numera möjliggjorde godsbefordring på vida längre

transportdnier än tillförene, hvaraf följde att en motsvarande längre tid måste

åtgå, innan de af sådana långväga transporter upptagna godsvagnar åter blefve

disponibla för nya försändelser.

Men i samma mån som de nya linierim toge den nya materielen ^anspråk,

vore det ock klart, att den tillgång på transportmedel, som under åren

1879_Ll881 medelst de för norra stambanan beviljade anslagen efter hand

blifvit anskaffad och till större delen kunnat användas på de äldre statsbanorna,

måste förminskas och blifva otillräcklig för den äfven å dessa linier

växande rörelsen.

Vid sådant förhållande och då det icke lede tvifvel, att en riklig tillgång

på transportmedel vore ett af de hufvudsakligaste vilkoren för trafikinkomsternas

uppbringande, hvarföre ock, derest den under de senaste åren

befintliga tillgången på lokomotiv och vagnar ej kunde vidmakthållas i förhållande

till rörelsens jemna tillväxt och transportliniernas utsträckning, helt

visst statens jern vägsindustri deraf skulle erfara ett högst menligt inflytande,

som hufvudsakligast komme att visa sina verkningar i förminskade årliga

behållningar på rörelsen, hade Trafikstyrelsen ansett sig förpligtad att häruppå

fästa Kong!. Maj:ts uppmärksamhet med hemställan, att Kong! Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen att till Kongl. Maj:ts disposition under år 1883

ställa ett extra anslag af 1,600,000 kronor för att efter den detaljerade specifikation

af behofven, som det måtte åligga styrelsen att framdeles till Kongl.

Maj:t ingifva, användas till anskaffande af dels lokomotiv och vagnar, hufvudsakligen

afsedda för godstransport, jemte dertill behöfliga axlai med hjul

samt till den rörliga materielen hörande reservdelar, belysnings- och uppvärmningsinrättningar,

pressenningar med flere utrustningspersedlar, allt inom ett

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

belopp af 1,500,000 kronor, dels till diverse fasta maskiner och iurättningar

vid banorna och i verkstäderna, såsom timmeruppfofdringsverk vid norra

stambanan, beräknade till omkring 30,000 kronor, dels slutligen till pumpar,

verktygsmaskiner, belysnings- och värmeapparater i de nya lokomotivstallen,

reparationsverkstäderna och förrådshusen för vid pass 25,000 kronor, äfvensom

till diverse inventarier för maskin-, han- och tratikafdelningarnas behof

inom ett belopp af 45,000 kronor.

Till nya byggnader och anläggningar samt till åtskilliga inventarier

hade Trafikstyrelsen alltså ansett erforderligt ett belopp af tillhopa 450,000

kronor, men Kong! Maj:t har, utan att ingå i närmare granskning af de tilltänkta

byggnadernas och anläggningarnas större eller mindre inbördes angelägenhet,

ansett att ett uppskof med vissa bland dem ännu något år kunde

utan synnerlig olägenhet ega rum och anslagsbeloppet förty nedsättas till

300,000 kronor att användas till utförande under år 1883 af sådana byggnader

och anläggningar bland de nu ifrågasatta och till anskaffande af

sådana inventarier, som Kongl. Maj.i, efter förslag af styrelsen, funne företrädesvis

vara af behofvet påkallade.

Deremot har Kongl. Maj:t, då ett uppskof med förstärkandet af den

rörliga materielen vid statens jernvägar skulle kunna menligt inverka på

statsbanornas afkastning under tiden, funnit hela det för ifrågavarande ändamål

af Trafikstyrelsen föreslagna beloppet af 1,500,000 kronor böra för år

1883 anvisas.

DS, Kongl. Maj: t alltså redan vidtagit en högst väsentlig nedsättning i

det af Trafikstyrelsen för nya byggnader och anläggningar samt anskaffning

af inventarier föreslagna beloppet, lärer någon ytterligare minskning deruti

icke böra ifrågasättas; och har alltså Utskottet, som jemväl funnit hvad

här ofvan och i öfrig! anförts rörande behofvet af den rörliga materielens

förstärkande till fullo ådagalägga vigten och angelägenheten deraf, att de

för sådant ändamål nu äskade medlen blifva beviljade, ansett sig höra Kongl.

Maj:ts i förevarande hänseende gjorda framställningar till Riksdagens bifall

förorda.

Då emellertid, i händelse Utskottets i öfverensstämmelse härmed affattade

hemställan vinner Riksdagens bifall, en betydlig anskaffning af materiel

under år 1883 ifråga kommer, liar Utskottet icke velat underlåta att här

ånyo framhålla önskvärdheten deraf, att grundsatsen om materielens anskaffning

vid inhemska verkstäder fortfarande må tillämpas, i likhet med hvad

under de senaste åren synes hafva i öfverensstämmelse med Riksdagens uttalade

åsigt egt rum.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, samt då Kongl.

Maj:ts framställning om anvisande till utgående under år 1883 af återstående

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

37

delen utaf det till uppförande å statens jernvägstrafikstomter i qvarteret

Svanen af en byggnad för angifvet ändamål icke gifvet anledning till någon

erinran, hemställer Utskottet:

a) att till utförande af nya byggnader och anläggningar

vid statens ''redan trafikerade jernvägar och till anskaffande

af inventarier må beviljas ett särskild!: anslagför

år 1883 af 300,000 kronor;

b) att till anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande

reservdelar och utrustningsinventarier må anvisas

likaledes ett särskilt anslagsbelopp för år 1883 af 1,500,000

kronor; och

c) att till bestridande af kostnaderna för uppförande å

statens jern vägstrafiks tomter i qvarteret Svanen af eu

byggnad, innehållande expeditions- och tjenStelokaler jemte

bostadslägenheter, må ställas till Kong!. Maj:ts förfogande

under år 1883 återstoden, 200,000 kronor, af det särskilda

anslagsbelopp å 400,000 kronor, som 1881 års

Riksdag för ändamålet beviljat;

kommande frågan angående sättet för anskaffande af härför erforderliga

medel att framdeles underställas Riksdagens pröfning.

29:o. Med anledning af de uti Kong!. Maj:ts proposition angående

statsverkets tillstånd och behof gjorda framställningar i fråga om allmänna

arbeten af beskaffenhet att deras utförande i allmänhet kontrolleras af Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader, samt om statens järnvägsbyggnader

afgifver Utskottet särskilda utlåtanden, hvilket här endast skolat

anmälas.

Stockholm den 17 Februari 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

Angående

särskilda

utlåtanden.

EMIR KEY.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Ståts-Utskottets Utlåtande No 12 a.

Reservationer:

vid 3:dje punkten (angående användande af indragna kronofogde-, häradsskrifvare-

och länsmanslöner):

vid inom. a) 1—6: af Herrar Liss Öl. Larsson och Sven Nilsson:

vid mom. a) 6: af Herrar Oart Ifvarsson, Ola Bosson Olsson, Ola Andersson,

Nils Petersson, Sven Andreasson och Pehr Pehr sson;

vid mom. b) 1: af Herrar Grefve S. Lagerberg, O. Evers och Friherre

B. von Kr center;

vid 7.de punkten (angående högre undervisning i mejerihushållning): af

Herr O. Evers: »Till alla delar instämmande i de motiv, som i Kong!. Maj:ts

proposition blifvit uttalade rörande behofvet af eu högre undervisning i mejerihushållningen,

kan jag dock ej instämma i den hemställan, Kong!. Maj:t framlagt

och som af Utskottet blifvit förordad, »att föreslå Riksdagen anvisa ett

belopp af 10,000 kronor att användas till anordnande af högre undervisning

i mejerihushållningen vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut». Denna

anslagssumma vore enligt Kongl. Maj:ts förslag afsedd att på följande sätt

användas, nemligen:

»till aflöning med 4,000 kronor åt en lärare i mejerihushållningen vid hvart
-

dera institutet ..................................................................... 8,000 kronor

och till årliga försök samt komplettering af undervisnings
materielen

1,000 kronor till hvartdera institutet......... 2,000 »

tillsammans 10,000 kronor,

och skulle dessa lärare i mejerihushållningen lemna undervisning till dem af

institutets elever, som särskilt ville egna sig häråt, äfvensom åt andra personer,

som önskade besöka landtbruksinstituten endast för att förvärfva insigt och

praktisk skicklighet i nämnda hushållning.

Den högre undervisning i mejerihushållningen, som Utskottet angitver

skulle lemnas elev, föreställer jag mig krafvel’ en mera odelad tid än den en

landtbruksinstitutselev åt densamma kan egna, då han ju dessutom har så

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

39

många andra ämnen att vid institutet genomgå. Först sedan eleven afslutat

sin kurs och helst sedan han enskildt förskaffat sig någon praktisk

erfarenhet, torde tiden vara inne att begagna den högre mejeriskolan,

derest han af en eller annan orsak skulle vilja förkofra sig uti mej eri - liandteringen. Undervisningen i den högre mejeriskolan bör derföre enligt

min åsigt icke ingå bland de läroämnen, som lemnas den ordinarie eleven

vid institutet, i större utsträckning än den undervisning han derstädes för närvarande

erhåller eller bör erhålla i mejerihandtering, utan den högre mejeriskolan

torde som en särskild anstalt sättas vid sidan af institutet, der tillgång

på andra för skolan erforderliga lärarekrafter för den teoretiska undervisningen

i vissa ämnen lätteligen torde erhållas, äfvensom för att kunna få begagna

sig af institutets laboratorium m. m. Under sådana omständigheter

torde det ej vara tillfyllest att på sätt Kong! Maj:t hemstält endast ett

anslag till tvenne lärare, en vid hvartdera institutet, ifrågasättes, utan att samtidigt

föreslå medels anvisande för beredande af höstäder åt lärare och elever,

och då upplyst blifvit att några sådana, att för sagda ändamål få disponera,

hvarken finnas vid Ultima eller Alnarp, och något serskildt anslag i den

Kong!, propositionen för afhjelpande af detta behof icke blifvit äskadt, skulle,

derest Eiksdagen, på sätt Kongl. Maj:t hemstält, lemnade det ifrågavarande

anslaget till läraren vid de båda instituten, denne endast komma att lemna

undervisning till institutens elever, hvarigenom enligt mitt förmenande det

väsentligaste gagnet af den föreslagna läroanstalten icke vunnes.

Uti de underdåniga memorial, som såväl Malmöhus läns Kongl. hushållningssällskap

som ock bestyrelsen för det senaste allmänna svenska landtbruksmöte!

i Malmö, enligt uppdrag af mötet, till Kongl. Maj:t afgifvit, inhemtas

bland annat, att man tänkt sig inrättandet af en högre mejeriskola

för hela landet vid Alnarp, der fri undervisning skulle årligen meddelas åt

12 med fri bostad försedda elever, fördelade i 2 kurser och 6 månaders undervisning

i hvarje kurs, samt att dessutom plats borde beredas för så kallade

hospitanter, hvilka kunde uppehålla sig en kortare tid vid skolan. För detta

ändamål hafva medel blifvit begärda, dels ett ordinarie anslag af 7,500 kronor

årligen för lärare in. m. samt dessutom för en gång till uppförande af nödig

byggnad för skolan 24,575 kronor, till anskaffande af en ångmaskin m. in.

4,000 kronor. I enahanda syfte har jemväl inom Första Kammaren af

Friherre C. H. Cederström blifvit väckt motion.

Hvad nu det begärda anslaget af 7,500 kronor till lärare m. m. vidkommer,

så anser jag i likhet med hvad Kongl. Maj:t hemstält detta kunna

nedsättas till 5,000 kronor och då anskaffandet af eu ny ångmaskin, såsom

tillhörande ett landtbruksinstituts inventarium, ej ibland kostnaderna för den

högre mejeriskolan bör upptagas, derest denna blefve förlagd vid något af

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

stjern landtbruksinstitut, så återstår endast att beräkna, hvilken summa i

och för beredande af lokaler och bostäder för lärare och elever bör kunna

erfordras. Vid det förhållandet, att vid Alnarp nyligen blifvit uppförd en

mejeribyggnad, som ännu delvis är oinredd, kunde utan synnerligen höga

kostnader en del af denna iordningställas, der bostäder åt elever kunde beredas,

hvadan endast återstode bostads anskaffande åt läraren samt möjligen

en föreläsningssal. Under sådana omständigheter föreställer jag mig, att

med en summa af 15,000 kronor, borde dessa lokaler och bostäder kunna

anskaffas, derest skolan blefve förlagd vid Alnarp. Derest vid Ultuna enahanda

lägenheter skulle inrättas, torde anslagssumman för detta ändamål

antagligen behöfva höjas, alldenstund, enligt hvad för mig uppgifvet blifvit,

utrymme saknas för beredande af bostäder i dervarande byggnader. Jag

föreställer mig likvisst, att åtminstone för den närmaste framtiden, det torde

vara till fyllest med inrättandet af endast en högre mejeriskola, och då jagat

flera skäl anser förläggandet af en sådan till Alnarp vara lämpligast,

hvilket ställe Friherre Oederström i sin omnämnda motion jemväl föreslagit,

hemställer jag:

a) att Riksdagen må på det sätt bifalla såväl Kongl.

Maj:ts förevarande framställning som ock Friherre Cederströms

omförmälda motion, att på ordinarie stat anvisas

ett belopp af 5,000 kronor, att användas till ordnande af

en högre mejeriskola vid Alnarp, hvaraf 4,000 kronor

som aflöning till en lärare i mejerihushållningen samt

1,000 kronor till årliga försök samt komplettering af undervisningsmaterielen;
b)

att Riksdagen på extra stat för år 1883 ville bevilja

ett belopp af 15,000 kronor att användas till lokaler

och bostäders inrättande för läraren samt 9 elever vid

nämnda skola.»

Häruti instämde Herrar Grefve C. Beck-Friis, Sven Nilsson och Ola

Andersson;

af Herr Grefve K. Posse;

vid 8:åe punkten (angående landtbruksskola på Dalsland): af Herr

Ola Andersson, som önskade någon ändring i den af Utskottet begagnade

motivering;

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Stats- Utskottets tltlåtande N:o 12 a.

vid Vide punkten (angående lokal för samling af fiskeredskap m. in.):

åt Herr Ola Andersson, hvilken reserverade sig mot den i Utskottets yttrande

förekommande motivering;

vid 28:de punkten mom. a (angående anslag till nya byggnader och

anläggningar vid statens jernvägar): af Herr Nils Petersson.

Herr K. O. Ljungqvist hard begärt få antecknadt, att han hos Utskottet

icke deltagit i behandlingen af förevarande hufvudtitel.

Bill. till Biksd. Prof. 1882. 4 Samt. 1 Afd, 8 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats- Vt skottets Utlåtande N:o 12 a

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen

1882 års

riksstat anslår

1

Anvisning

i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Civil-

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

6,500

36.000

17.000

76,700

76,400

58,900

—

---■

—

—

6,500

36.000

17.000

76,700

76,400

58,900

—

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst ......

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor ......

Departementschefen........................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli......

Kommerskollegium ........................................................

Statistiska tabellkommissionen:

Aflöningsmedel för Statistiska centralbyrån ..........

Reservationsanslag:

Till bibliotekets underhållande..............................

Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vika-

Till officiella statistiska trycket..............................

Till en statistisk tidskrift......................................

Till utarbetande af en aflönings- och pensions-

108,800

6,000

75,222

2,290,195

—

8,500

—

150,900

—

108,800

6,000

75,222

2,449,595

—

Landtmäteristaten..........................................................

Rikets ekonomiska karteverk, reservationsanslag •......

Öfverståthållare-embetet ....................................’......

Landsstaterna i länen (deraf 95,000 kronor reserva- Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf särskild! reser- expenser för allmänna arbeten). Nytt................

2,751,717

—

8,500

|—

150,900

—

| 2,911,117 —

* Rörande detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt_utlåtande.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 «•

43

Litt. A.

under riksstatens Sjette hufvudtitel.

departementet.

riatsersättningar

statistik

tionsanslag)........................

vationsanslag 40,000 kronoi

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och

dermed jern-

förlig anvisning,

Anvisning

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kro nor.

Ö.

Kronor.

Ö .

6,500

_

____

_

_

6,500

_

36,000

—

—

—

—

36,000

—

17,000

—

—

—

—

17,000

—

76,700

—

—

—

76,700

—

76,400

76,400

58,900

58,900

108,800

—

—

---

—

108,800

—

6,000

—

—

—

—

6,000

—

75,222

—

—

—

75,222

—

2,290,195

—

8,500

—

150,900

—

2,449,595

—

* 126,400

—

—

—

126,400

—

2,878,117

—

8,500

—

| 150,900|-

3,037,517

28,400:

1,500

12,000

15,000

1,000

1,000

30,500:

till undersökningar och

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

1882 års riksstat anslår:

T:pt

S:gr

S:gr

T:pt

Anvisning

kontant.

i

Indelning ocl

förlig a

På /<

Friheter.

dermed jem- n visning,

inlag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

2,751,717

_

8,500

_

150,900

_

2,911,117

202,500

—

—

202,500

_

1,040

_

6,635

11,900

_

19,575

250,000

—

—

—

250,000

_

150

—

25

—

210

—

385

—

3,205,407

—

15,160

—

163,010

—

3,383,577

—

63,000

•

63,000

12,000

—

—

—

12,000

_

172,900

—

—

—

172,900

—

52,500

—

—

—

52,500

—

45,950

_

_

__

45,950

48,500

—

—

—

48,500

_

93,550

—

2,300

—

—

95,850

_

38,000

—

-*

—

38,000

—

21,500

21,500

8 700

15

Q 71 K

18,600

—

—

—

18,600

—

575,200

—

2,300

—

15

—

577,515

—

3,780,607

—

17,460

—

163,0251

-1

3,961,092

—

Älderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp ......

Tillkommer: för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

Gästgifvares friheter .....................................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ........

Färjor och färjekarlar................................................

Jordbruket, handeln

Beservations
Skiften

och afvittringar ............................................

Vägar och kommunikationer.......................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och iandtmannaÖkas

med..............................................................

Landtbruksingeniörer och deras biträden. Nuvarande

Ökas med.............................................................

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna
Läns

veterinärer......................................................

Hästafvel^ förbättrande (deraf särskildt reservationsBeträmjande

i allmänhet af slöjderna. Nuvarande

Det härunder inbegripna anslag till reseunderstöd

höjes från 8,000 till 12,000 kronor med .............

Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart .........

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket ....................

Fiskerinäringens understöd...........................................

Körande detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva särskildt utlåtande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

45

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jern-

förlig anvisning,

Anvisning

i

på förslag.

Summa.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

.................................................................. 202,500: —

2,878,117

—

8,500

—

150,900

—

2,037,517

—

...........................................................,... 4,000: —

* 206,500

—

—

—

—

206,500

—

1,040

—

6,635

—

11,900

—

19,575

—

250,000

—

—-

—

—

—

250,000

—

150

_

25

210

__

385

_

S:gr

3,335,807

—

15,160

—

163,010

—

3,513,977

—•

och Härin game.

anslag.

63,000

63,000

näringar. Nuvarande belopp ................ 172,900: —

.................................................................. 2,500: -

12,000

—

—

—

12,000

—

175,400

—

—

—

—

175,400

—

belopp ....................................................... 52,500: —

................................................................... 1,000: —

53,500

—

—

—

53,500

—

näringar.....................

45,950

48,500

93,550

_

_

_

45,950

48,500

_

_

__

__

_

anslag 35,000 kronor till prisbelöningar för hästar ...

belopp .......................................................... 38,000: —

—

2,300

—

—

95,850

—

åt fabriks- och handtverksarbetare

........................................................................ 4,000: —

42,000

—

—

42,000

—

21,500

21,500

8,715

8,700

15

18^600

18 600

S:gr

582,700

—

2,300

15

—

585,015

—

Transport

3,918,507

—

17,460

—

163,025

—

4,098,992

—

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

1882 års

riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning ocl

förlig ai

på Jo

Friheter.

dermed jem- i visning,

rslag.

Ersättningar.

Summa.

!..

Kronor. | o.

Kronor.

Ö.

.Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

3,780,607 —

17,460

—

163,025

-

3,961,092

—

Diverse

50,000 —

__

_

—

50,000

_

Utflyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ............

- -

62

—

6,320

—

6,382

—

Sala bergslag................................................................

4,500 —

—

—

—

—

4,500

—

Odlingshielp för krononybyggare, förslaqsanslaq —

2,700

30,000 —

15,850 —

26,500 —

1,560

—

6,000

—

10,260

30,000

15,850

26,500

—

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, för- Till förekommande och hämmande af smittosamma

Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst

Aflösning af Scheldetullen, förslagsanslag ..................

43,000 —

—

—

—

43,000

—

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ... , ...

117,768 —

—

—

—

117,768

—

Skrifmaterialier och expenser, Ved m. in., förslags- MinsJcas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

Extra utgifter, reservationsanslag.................................

15,000;—

—

—

—

15,000

_

305,3181—

1,622

—

12,320

—

319,260

—

4,085,925-

19,082

—

175,345

—

4,280,352

—

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

47

Förslag till blifvande riksstat:

anslag.

slagsanslag ...........................

sjukdomar bland husdjuren,

anslag. Nuvarande belopp

med....................................

Anvisning

i

Indelning och dermed jem- förlig anvisning,

på förslag.

Summa.

kontant-

Friheter.

Ersättningar.''

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Transport

3,918,507

—

17,460

—

163,025

—

4,098,992

—

50,000

50,000

—

62

—

6,320

—

6,382

_

4,500

—

—

—

—

4,500

_

förslagsanslag................

2,700

30,000

—

1,560

—

6,000

—

10,260

30,000

—

...................... 11?..T^.-^

15,850

26,500

43,000

—

—

—

15,850

26,500

43,000

—

..................... 92: —

117,676

15,000

—

__

i

—

117,676

15,000

—

S:gr

305,226

—

1,622 —

12,320

—

319,168

—

Summa

4,223,733 —

19,082

175,345

—

4,418,160

—

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12 a.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

sjette hufvudtitel.

Kronor.

ö.

Tillfällig löneförbättring:

För kommerskollegium med bergsstaten ..............................................

10,960

—

Justeringsstyrelsen:

Till arfvoden åt den dervid anstälda personal...................................

9,300

—

Rikets ekonomiska karte verk:

Fördeekonomiskt-geografiska kartearbetenai Norrbottens lön 31,000: —

» de ekonomiska kartearbetena i öfriga delar af riket 45,000: —

76,000

Öfverståthållare- emb etet:

Till fortsatt utgifvande af »Polisunderrättelser».................. 10,000: —

Bidrag till aflöning åt exekutionsbetjeningen i Stockholm 12,200: —

22,200

Landsstaterna i länen:

Till aflöning in. in. åt särskild polisstyrka på landet .......................

50,000

—

Skiften och afvittringar:

Till fullföljande af storskiftes- och afvittringsarbetena .......................

240,300

—

Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna- näringar:

För anordnande vid Ultima och Alnarps landtbruksinstitut af högre

undervisning i mejerihushållning ....................................................

10,000

—

Transport

418,760

—

s. 49 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12 a.

49

Kronor.

ö.

Transport

418,760

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna- näringar:

Bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-

bruksmöten ................................................ 5,000: —

Till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för hus- .

djur, redskap, maskiner m. m....................................... 10,000: —

Till arfvode åt en botanist vid Landtbruksakademiens agri-

kulturkemiska och fysiologiska försöksanstalt ........... 1,000: —

Bidrag till underhåll af fem kemiska stationer för jord- brukets och näringarnes behof.............................''....... 15,000: —

För fortsättande af de geologiska undersökningarne och

utgifvande af derpå grundade kartor .......................... 85,500: —

116,500

Hästafveins förbättrande:

Till aflönande af betjening vid Flyinge stuteri m. in..................

5,937

—

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:

Till anställande af en andre undervisare i husslöjd och

en elev........................................................................... 3,000: —

» befrämjande af husslöjden ......................................... 10000: _

Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till

aflönande af en andre lärare vid samma skola ....... 4,800: —

Hyres- och in köpsbidrag till svenska slöjdföreningens

museum ........................................... “ 4 000-

21,800

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:

Till bergsskolorna i Filipstad och Falun m. m.

14,000

Statskontoret:

Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande denna huf- vudtitel..........................................................................................

33,643

Summa

610,640

-1

Bill. till RiJcsd. Prof. 1882. å Sami. 1 Afd. 8 Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 12 a.

Anslag, af Kongl. Maj:t föreslagna att utgå från Riksgäl (Iskontoret:

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens redan trafikerade jernvägar och till anskaffande

af inventarier ....................................... kr. 300,000: —

» anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande

reservdelar och utrustningsinventarier..... » 1,500,000: —

» uppförande af byggnader i Stockholm för statens

jern vägstrafik.................................................... ^ »__200,000: — 2,000,000:

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.