Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

1882-02-27 · 45 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 41 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:13a, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Sjunde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a,

1

N:o 13 a.

Ank. till Riksd. Kansli den 27 Febr. 1882, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Sjunde hufvudtitel.

(2:dra U. A.)

I afseende å Sjunde hufvudtiteln, innefattande anslagen till Finansdepartementet,

hafva vid innevarande riksmöte ifrågakommit följande

förändringar:

Statskontoret.

l:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit,

dels att det i Statskontorets stat uppförda anslag till vikariat,

xenskrifning, flitpenningar och tillfälliga biträden måtte förhöjas med

ett belopp, motsvarande kostnaderna för semestervikariat, eller i jemnadt

tal 2,200 kronor,

och dels att för beredande åt första gradens tjenstemän i Statskontoret

af en förhöjning i lönen med 200 kronor för dem hvardera,

anslaget till nämnda embetsverk måtte från och med år 1883 med

2,200 kronor förhöjas, samt att, såsom vilkor för åtnjutande af den

förhöjda lönen, måtte, i likhet med hvad för närvarande gäller i fråga

om chefsplats äfvensom tredje eller andra gradens tjenst i Statskontoret,

föreskrifvas, att med första gradens tjenst i samma embetsverk

icke finge förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens

stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den funnes icke vara

hinderlig för fullgörande af tjenstgöringen i Statskontoret; dock att

Bill. till Éiksd. Prot. 1882. 4 Sand. 1 Afd. 9 Höft. 1

Angående

höjning af

Statskontorets

anslag.

[1-]

opaginerad Kontrollera mot PDF

q

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

tjensteman, som vid löneförhöjningens inträdande redan innehade tjenst

utom Statskontoret, måtte densamma bibehålla, så länge den icke vore

för tjenstgöring i Statskontoret hinderlig;

kommande under förutsättning af bifall härtill anslaget till Statskontoret

att från sitt nuvarande belopp, 89,400 kronor, förhöjas till

93,800 kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet (sid. 2) är erinradt, var i det förslag

till lönereglering för Statskontoret, som af Kongl. Maj:t afläts till

1876 års Riksdag, bland vilkoren för åtnjutande af de nja löneförmånerna

upptaget, att de med hvarje tjenstebefattning förenade tjenstgöringspenningar

finge uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare

verkligen tjenstgjort eller åtnjutit ferier eller semester, utan att

annan måst under tiden för honom förordnas, men skulle för den tid,,

han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjensten

förrättat. Riksdagen, som fann billigheten fordra, att tjenstgöringspenningar

finge under semester af tjensteinnehafvaren uppbäras, ehvad

annan måst förordnas att sköta tjensten eller icke, ändrade i öfverensstämmelse

härmed nyssberörda bestämmelse. Då likväl Riksdagen

icke tillika förhöjde det för Statskontoret afsedda anslag till vikariat,

m. in., i hvilket icke ursprungligen inberäknats ersättning för semestervikariat,

hade nämnda anslag visat sig för sitt ändamål otillräckligt,

hvarföre Kongl. Maj:t. den 23 Maj 1879 bemyndigat Statskontoret att

inkomma med underdånig framställning om särskilda medel för betäckande

af kostnaderna för semestervikariat inom verket. På Statskontorets

i öfverensstämmelse härmed gjorda framställningar om godtgörelse

af de för nämnda ändamål förskjutna belopp, hade derefter

genom nådiga bref af den 6 Februari 1880 och den 28 Januari 1881

medel till betäckande af berörda kostnader under åren 1879 och 1880

anvisats å sjunde hufvudtitelns allmänna besparingar; och hade Statskontoret

i underdånig skrifvelse den 31 December 1881 gjort enahanda

framställning i afseende å semestervikariatet för sistnämnda år.

Då god ordning otvifvelaktigt kräfver, att icke medel särskild!

för hvarje år måste af Kongl. Maj:t anvisas för bestridande af ifrågavarande

på grund af Riksdagens beslut årligen återkommande kostnader,

hvilka, då samtlig^ löntagare inom Statskontoret begagna sig af

den medgifna semesterförmånen, uppgå till 2,225 kronor, har Utskottet

ansett sig böra till bifall förorda förslaget om höjning med 2,200 kronor

i Statskontorets anslag till vikariat, renskrifning m. m.

Vidkommande förevarande framställning i öfrigt är i statsrådsprotokollet

(sid. 3 och 4) meddeladt, att Statskontoret med underdånig

skrifvelse den 22 Oktober 1880 öfverlemnat en af samtlige tjensteman
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13 a.

3

nen inom första ijenstegraden i verket gjord underdånig ansökning om

aflåtande af proposition till Riksdagen om en sådan förändring af lönestaten

för dessa tjensteman, att genom förhöjning af lönen med 200

kronor för dem hvardera, räknadt från och med 1881 års början, löneförmånerna

blefve lika med dem, som bestodes deras vederlikar i andra

nyreglerade centrala embetsverk i hufvudstaden; och hade Statskontoret

dervid anfört, att berörda ansökning syntes Statskontoret val grundad

samt förtjent af behjertande, och att Statskontoret ansåge den dermed

afsedda förbättring af löneförmånerna desto mer nödvändig, som inom

detta embetsverk en betänklig brist på e. o. tjensteman uppstått, hvilken

till väsentlig del finge tillskrifvas den omständigheten, att de

unge män, som sökte inträde på den civila tjenstemannabanan, dervid

naturligen icke valde ett embetsverk, der, utom mer begränsade utsigter

till vidare befordran, lägre lönc- och pensionsförmåner erbjödes

än som fallet vore inom andra dermed jemförliga verk, hvarföre Statskontoret

icke kunde annat än underdånigst tillstyrka, att proposition

till Riksdagen måtte aflåtas om beviljande af den sökta löneförhöjningen,

med vilkor att med ifrågavarande tjenstår icke finge förenas

annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan

tjenstebefattning, med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörande

af tjenstgöringen i Statskontoret, dock med rätt för eu särskilt,

omförmäld tjensteman — hvilken å annan stat egde fast anställning,

den han likväl innehaft . redan innan Statskontorets nya

organisation med 1877 års ingång trädde i verket — att bibehålla

samma tjenst utom Statskontoret, så länge denna icke vore för tjenstgöringen

derstädes hinderlig.

Vid föredragning den 30 December 1880 af detta ärende hade

dock Kongl. Maj:t, med afseende å den korta tid, som förflutit sedan

lönerna inom Statskontoret blifvit reglerade, funnit godt förklara den

gjorda ansökningen icke föranleda till någon Kongl. Maj:ts åtgärd.

Emellertid hade Statskontoret i underdånig skrifvelse den 30 nästlidne

December anmält, att den omständighet, som enligt Statskontorets

omförmälda yttrande i frågan jemte andra orsaker nödvändiggjorde den

begärda likställigheten i afseende å aflönings- och pensionsförmåner,

eller svårigheten för verket att vinna tillräckligt antal extra biträden!

under då tilländagångna året visat sig i än högre grad än förut vara

för handen; hvarjemte Statskontoret anfört, att hvilken menlig inverkan

denna omständighet måste hafva på ärendenas jemna och behöriga

gång lätt insåges, när i betraktande toges, att vid den nya organisationens

införande med ty åtföljande stora inskränkning af den ordinarie

tjenstemannapersonalen afsågs, att en icke obetydlig del af göromålen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

skulle kunna besörjas af extra biträden. På grund af anförda förhållande

och med jemväl fästadt afseende å tjenstemännens, enligt Statskontorets

åsigt, otvifvelaktigt billiga anspråk på likställighet i aflöningsväg

med vederlikar i andra statens embetsverk, hade Statskontoret ansett

sig icke kunna underlåta att hos Kong]. Maj:t nu gorå underdånig

framställning om aflåtande till Riksdagen af proposition om beviljande

från och med innevarande år af den utaf tjenstemännen begärda löneförhöjning

med det af Statskontoret föreslagna, förut omförmälda vilkor.

Första gradens tjensteman i Statskontoret vore elfva till antalet,

och deras aflöning utgjorde 1,600 kronor i lön och 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar,

tillsammans 2,800 kronor för hvar, under det att

aflöningen till deras vederlikar i andra centrala embetsverk utgjorde

3,000 kronor, deraf 1,800 kronor i lön.

Hvad Statskontoret i denna fråga anfört syntes ådagalägga, att

den mindre gynsamma ställning, hvaruti Statskontoret i afseende på

löneförmånerna för första gradens tjensteman befunne sig i jemförelse

med öfriga centrala embetsverk, svårligen kunde undgå att i längden

utöfva ett menligt inflytande på Statskontorets verksamhet. Af denna

orsak och då någon annan grund till den skiljaktighet i lönebelopp,

som egde rum mellan första gradens tjensteman i detta och öfriga

centrala verk, icke förefunnes, än att, efter det Statskontoret först i

ordningen af de administrativa verken blifvit regleradt, andra åsigter

sedermera gjorde sig gällande i fråga om de aflönings- och pensionsförmåner,

som borde tillkomma första gradens tjensteman; men å andra

sidan medgifvas måste, att detta förhållande billigtvis kräfde, att enahanda

åsigter vunne tillämpning jemväl för det tidigare reglerade verket,

helst göromålen i Statskontoret vore af den trägna beskaffenhet,

att der icke mindre än i öfriga verk för första gradens tjensteman påkallades

förbudet mot innehafvandet af annan tjenst, har Kongl. Maj:t

ansett Statskontorets ifrågavarande framställning förtjent af bifall, dock

att, till undvikande af rubbning i den redan faststälda riksstaten för

år 1882, den ifrågasatta löneförhöjningen borde inträda först med 1883

års början.

Äfven i denna del afser i sjelfva verket det nu föreliggande

förslaget ett fullständigande af den vid 1876 års riksdag vidtagna

nya organisation af Statskontoret, i det att det funnits med god ordning

öfverensstämmande att äfven i detta embetsverk, på sätt redan

vid 1878 års riksdag egde rum i afseende å Post-, Telegraf- och Tullstyrelserna,

till första gradens tjenstemän utsträcka förbudet mot innehafvande

af annan tjenst och i sammanhang dermed för innehafvare

af dessa befattningar bestämma aflöningen till likhet med hvad för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

5

deras vederlikar i nämnda styrelser egt rum. Vid sådant förhållande

har Utskottet ansett den omständighet, att Statskontorets lönestat blifvit

så nyligen reglerad, icke böra utgöra hinder för bifall till det föreliggande

förslaget, helst de till stöd derför andragna skäl ej i afseende

å andra nyreglerade embetsverk ega tillämplighet.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer

Utskottet:

a) att det i Statskontorets''stat uppförda anslag

till vikariat, renskrifning, flitpenningar och tillfälliga

biträden må höjas med 2,200 kronor; och

b) att Riksdagen, för beredande åt första gradens

tjensteman i Statskontoret af en förhöjning i

lönen med 200 kronor för dem hvardera, må, med

godkännande af det för lönetillökningens åtnjutande

föreslagna vilkor, höja anslaget till nämnda embetsverk

med 2,200 kronor;

kommande, i händelse af bifall till hvad under mom. a och b föreslagits,

anslaget till Statskontoret att från och med år 1883 höjas från

sitt nu varande belopp, 89,400 kronor, till 93,800 kronor, eller med

4,400 kronor.

Postverket.

2:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t till en början

föreslagit att Riksdagen, dels med beviljande af en årlig fyllnadspension

af 300 kroDor åt postmästaren i Ödeshög, Olof Åkesson Cervin,

att utgå från och med månaden näst efter den, då Cervin erhölle

afsked ur postverkets tjenst, dels ock med godkännande af öfriga, enligt

statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 9 sistlidne Januari,

af Kongl. Maj:t gillade förändringar i postverkets stater, måtte bestämma

det till postverket uppförda anslag, förslagsvis beräknadt att

utgå direkt af postmedlen, till samma belopp, 5,100,000 kronor, hvartill

postverkets inkomster för år 1883 blifvit af Kongl. Maj:t. beräknade;

hvadan förevarande anslag, som nu utgör 4,900,000 kronor, skulle förhöjas

med 200,000 kronor.

Angående

postverkets

utgiftsstater.

[2.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Slutsummorna af postverkets för innevarande år

faststälda stater

äro, jemförda med de för år

1883 föreslagna, följande:

1882.

1883.

Aflöningsstaten ...............

...kronor 1,885,975

—

kronor 1,991,575

—

Ofvergångsstaten ............

... ,, 13,400

—

V

11,000

—

Indragningsstaten ............

... „ 10,075

—

11

8,580

—

Pensionsstaten ..............

... „ 68,015

—

11

70,415

—

Omkostnadsstaten...........

... „ 2,871,500

—

>1

2,930,000

—

Afkortningar, restitu tioner m.

Oförutsedda utgifter .........

m. ,, 22,535

—

11

26,530

—

... „ 28,500

—

11

61,900

—

eller tillsammans kronor 4,900,000

—

kronor 5,100,000

—

Af den i statsrådsprotokollet (sid. 7—13) förebragta utredning

inhemtas, att de särskilda förändringarne i förestående stater afse:

I. Ökning:

A. Aflöningsstaten:

Kronor. Kronor.

• l:o. För tillgodoseende af behofvet utaf

ökadt biträde för tjenstgöringen såväl å nya

jernvägslinier som å en del fasta postanstalter,

hvilkas postutvexling under senare tid vunnit

större tillväxt, höjning af anslaget till extra

biträden vid postanstalterna från senast faststälda

beloppet 285,000 kronor till 315,000 kronor,

eller med .................................. 30,000: —

2:o. För beredande af särskild ersättning

i form af arfvode åt någon bland de ordinarie

postförvaltarne inom centralpostdistriktet, åt

hvilken skulle tills vidare uppdragas göromålen

med öfvervakandet af tjenstgöringen i postkupéerna

å jernvägslinierna Bollnäs—Norska

gränsen och Sundsvall—Torpshammar—Ange

äfvensom å de vid dessa jernvägar belägna poststationer,

hvithet öfvervakande icke lämpligen

Transport 30,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13 a.

Kronor.

Transport 30,000: —

kunde besörjas af den i Stockholm stationerade

inspektören för centralpostdistriktet ............ 1,500:_

3:o. För ökning, med anledning af framstäldt

förslag om upphörande af den s. k. brefbärareafgiften

och höjning i portot för lokalbref,

utaf anslaget till aflönande af brefbärare ifrån

145,000 kronor till 215,000 kronor ............ 70,000: —

4:o. För höjande af anslaget till ålderstillägg

från 110,900 kronor till 115,000 kronor,

till hvilket belopp utgifterna å detta anslag under

år 1883 skulle kunna högst uppgå, ............ 4,100: —

B. Pensionsstaten:

l:o. För uppförande å denna stat af följande

pensioner, som blifvit beviljade efter det

senaste statsförslag afgafs, nemligen:

till f. d. postexpeditören i Öre
grund

M. Lindstedt.........kronor 1,200: —

„ f. d. postmästaren i Eskilstuna

B. A. Lind ............ „ 900: —

„ f. d. postmästaren i Vexiö

E. F. Wrangel............... „ 2,700: —

„ f. d. postmästaren i Jönköping

P. Chr. Billing...... „ 1,500: — 6,300: —

2:o. För beredande af årlig fyllnadspension

till belopp af 300 kronor åt Olof Åkesson Cervin,

hvilken, född den 27 Maj 1808, allt sedan

den 4 September 1840 varit förordnad att tills

vidare vara postmästare i Ödeshög och för närvarande

i lön och till lön hänförlig -andel af

ålderstillägg uppbure 1,200 kronor årligen samt

vore berättigad att efter afskedstagandet komma

i åtnjutande af 900 kronors pension från

civilstatens pensionsinrättning .................. 300: —

Transport

Kronor.

105,600

6,600

112,200

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Kronor.

Transport —

C. Omkostnadsstaten:

l:o. För den, till följd icke allenast af

nya jernvägars öppnande för trafik utan äfven

af nödvändigheten att upplåta mer än en jernvägsvagn

för postbefordringen å nattåget mellan

Malmö och Nässjö, erforderliga höjning af

anslaget till postbefordran å jernväg från 730,000

kronor till 800,000 kronor...................... 70,000:

2:o. För den med anledning af den utvidgade

jernvägspostföringen behöfliga höjning

i anslaget till rese- och traktamentsersättning

för tjenstemän i jernvägspostkupé från 133,800

kronor till 150,000 kronor........................ 16,200:

3:o. För höjande af anslaget för tillverkning

af frimärken, frankokuvert och brefkort

från nuvarande beloppet 30,000 kronor till 45,000

kronor, hvilken höjning vore nödvändig dels för

vidtagande — till förekommande af under senare

tider icke sällan öfverklagade missbruk —

af förändringar i tillverkningen af frimärken och

dels till följd deraf att utgifterna å detta anslag

under tiden från den 1 Juli 1880 till och med

den 30 Juni 1881 med 8,000 kronor öfverstigit

de i 1881 och 1882 års stater uppförda belopp, 15,000:

D. Afkortning,^ och restitutioner m. m.:

För höjande af anslaget å denna stat från

22,535 kronor till 26,530 kronor ...............

E. Oförutsedda utgifter:

För höjande af det härför beräknade beloppet

från 28,500 kronor till 61,900 kronor ...

Summa ökning

Kronor.

112,200: —

101,200: —

3,995: —

33,400: —

250,795: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

9

II. Minskning:

A. (jfvergångsstaten:

Kronor.

För nedsättning, med anledning af inträffad

afgång från denna stat, af anslaget derå

från 13,400 kronor till 11,000 kronor .........

B. Indragningsstaten:

För nedsättning, till följd af inträffad afgång

från denna stat, af anslaget derå från

10,075 kronor till 8,580 kronor.................

C. Pensionsstaten:

Afförande till följd af inträffade dödsfall

från denna stat af sammanlagdt ...............

D. Omkostnadsstaten:

För nedsättning från 82,700 kronor till

40,000 kronor af anslaget till diverse utgifter,

hvilket anslag å staterna för hvardera af åren

1877—1881 var upptaget till sist nämnda belopp

och i staten för innevarande år höjdes till

82,700 kronor endast af den anledning, att deraf

skulle bestridas utgifterna för uppförande af

ett posthus i Sundsvall...........................

Summa minskning

Bill. till Iliksd. Frot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. .9 Höft.

Kronor.

2,400: —

1,495: —

4,200: —

42,700: —

50,795: —

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Angående

disposition

af postverTcets

öfversleottsmedél.

[->•]

Om från det belopp ........................... kronor 250,795: —

hvartill, på sätt ofvan är visadt, höjningarne i postverkets

stater skulle uppgå, afdrages ofvan skrifna

belopp ............................................... _50,795:

hvarmed, enligt hvad jemväl blifvit visadt, samma

stater å andra sidan skulle minskas, så erhålles

det belopp............................................. kronor 200,000:

hvartill höjningen i postverkets utgiftsstater enligt Kongl. Maj:ts förslag

uppgår.

Den i statsrådsprotokollet förebragta närmare utredning rörande

de i dessa stater sålunda föreslagna ändringar har icke gifvit anledning

till annan erinran, än att den ifrågasatta ökningen af anslaget till

aflönande af brefbärare bör medgifvas endast under förutsättning att

Kongl. Maj:ts nådiga förslag om upphörande af den s. k. brefbärareafgiften

och höjning i portot för lokalbref vinner Riksdagens bifall;

och hemställer alltså Utskottet,

att Riksdagen må:

a) bevilja en årlig, fyllnadspension af 300 kronor

åt postmästaren i Ödeshög Olof Åkesson Cervin,

att utgå från och med månaden näst efter den, då

Cervin erhåller afsked ur postverkets tjenst;

b) under ofvan nämnda förutsättning beträffande

den ifrågasatta höjningen af anslaget till aflönande

af brefbärare, godkänna de för år 1883 af

Kongl. Maj:t föreslagna förändringarne i postverkets

stater; och,

c) i händelse af bifall till hvad under mom. a

och b föreslagits, för år 1883 bestämma det å sjunde

hufvudtiteln uppförda anslag, förslagsvis beräknadt

att utgå direkt af postmedlen, till 5,100,000 kronor.

3:o Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel vidare föreslagit

Riksdagen att medgifva, att, sedan återstoden, 150,000 kronor, af de

under åren 1875—1878 postverket försträckta medel återlevererats till

Statskontoret, blifvande öfverskott å postmedlen, i den mån desamma

ej erfordrades till kassaförlag för postverket, Ange, förvaltade af Statskontoret

i öfverensstämmelse med de grunder, Kongl. Maj:t funne skä
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 13 a.

11

ligt föreskrifva, tills vidare enligt Kongl. Maj:ts bestämmande användas

ensamt för postverkets egna ändamål.

På sätt den i statsrådsprotokollet (sid. 13 —16) förebragta utredning

gifver vid handen, är förevarande framställning föranledd utaf en

af Generalpoststyrelsen gjord underdånig hemställan derom att, i likhet

med hvad i afseende å telegrafverket funnes medgifvet, postverket

måtte sättas i tillfälle att för åtgärder till postutvexlingens underlättande

disponera blifvande öfverskottsmedel, så att någon leverering

till Statskontoret af postmedel icke komrne att ega rum i annat fall,

än att möjligen i en framtid Kongl. Maj:t och Riksdagen skulle finna

ifrågavarande öfverskottsmedel hafva uppgått till så stort belopp, att

hela summan icke ansåges böra användas ensamt för postutvexlingens

främjande.

Afsigten härmed vore att förskaffa tillgång till bestridande af de

ökade utgifter, som blefve en följd af postförbindelsernas framtida utvidgning

samt att kunna bereda allmänheten förmånen af skäliga nedsättningar

i portosatserna; hvarförutom det jemväl snart blefve nödvändigt

att för den alltjemt ökade postanvisnings- och postförskottsrörelsen

hålla en vida större kassa tillgänglig än den, hvarmed hit

hörande utgifter för närvarande kunde bestridas.

Beträffande behofvet af tillgång till bestridande af ökade utgifter

till följd af postförbindelsernas utvidgning har anförts, bland annat,

att, ehuru postförbindelserna under senare tiden vunnit en betydlig utvidgning,

det dock icke vore något tvifvel, att folkmängdens tillväxt

och en ökad rörelse skulle i en icke aflägsen framtid komma att med

oafvislig makt påkalla inrättande af nya postgångar och landtbrefbäringslinier

samt utsträckande till flera turer af postföringen å vägar,

der densamma nu vore inskränkt till en eller två gånger i veckan;

och ehuru den erfarenhet, som vunnits rörande postkassans inkomst

af de många nya postgångar, som i förra årtiondet inrättats för att

ersätta den ordinarie kronobrefbäringen, visserligen icke gåfve ringaste

anledning betvifla, att de utgifter, postverket finge vidkännas för de

utvidgningar af postgångarne, som ytterligare kunde finnas erforderliga

och tjenliga, ju icke skulle varda till fullo ersatta framdeles och

sannolikt efter endast några få års förlopp, förekomme dock å andra

sidan icke något skäl att i detta mer än i andra fall påräkna, att inkomsterna

af postutvexlingen å nya eller utvidgade linier skulle redan

de första åren lemna tillgång till bestridande af samtliga de utgifter,

som vore oskiljaktiga från vidtagande af dylika åtgärder till korrespondensens

främjande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande 2V:o 13 a.

Vidkommande åter en tilltänkt nedsättning- i portosatserna, har

i statsrådsprotokollet (sid. 15 och 16) yttrats, att vårt nu varande inländska

porto af 12 öre för vanligt bref, vid jemförelse med förhållandet-

i en del andra länder, visade sig särdeles högt. En nedsättning

deruti till 10 öre hade också länge ansetts såsom ett önskningsmål,

hvarförutom jemväl andra nedsättning^'' i postafgifter syntes komma att

inom den närmaste framtiden visa sig af behofvet påkallade. Då

emellertid andra länders erfarenhet lärde, att nedsättning i porto verkade

minskning i de närmast följande årens postuppbörd, vore det

nödvändigt att vid genomförandet af portonedsättningen vara betänkt

på att med andra tillgångar godtgöra hvad som i följd af denna nedsättning

komme att brista i inkomst för postverket.

Att postförbindelserna inom landet fortfarande behöfva utvidgas

och förbättras torde vara obestridligt, och synas medel härtill böra

beredas från tillgängliga öfverskott å postverkets inkomster. Då emellertid

under senare år de besparingar, som kunnat göras å postverkets

stat, i främsta rummet måst anlitas till godtgörande af de förskott,

som Statskontoret lemnat i och för betäckande af ökade utgifter,

förorsakade af redan vidtagna förändringar i sättet för postbefordringen,

har användande af postverkets öfverskottsmedel till här ofvan

uppgifna ändamål icke kunnat ifrågakomma. Vid sådant förhållande

torde det vara lämpligt, att då ifrågavarande förskott blifvit

till fullo godtgjorda, hvilket, enligt hvad Utskottet inhemtat, nu egt rum,

postverket för den närmaste framtiden sättes i tillfälle att af blifvande

öfverskottsmedel, utom behöflig förstärkning af kassaförlaget, bestrida

till äfventyrs erforderliga kostnader for postutvexlingens underlättande.

Att deremot för en längre framtid afse möjligen uppkommande öfverskott

uteslutande för postverkets räkning utan hänsyn till det bidrag

som postverket med stigande inkomster torde kunna till statsverket

aflemna, kan så mycket mindre anses vara af omständigheterna

med nödvändighet påkalladt, som dylikt medgifvande i fråga om telegrafverket

hittills endast lemnats för ett år i sender. Visserligen har

såsom särskilt skäl för det äskade medgifvandet anförts behofvet af

nedsättning i de inländska portosatserna, men då frågan härom icke

nu föreligger till afgörande, finner sig Utskottet så mycket mer förhindradt

att, i och för en möjligen ifrågakommande åtgärd, om hvars

lämplighet och rätta tidpunkt Stats-Utskottet saknar anledning och befogenhet

att närmare utlåta sig, tillstyrka Riksdagen att fatta ett beslut,

som skulle medföra en inskränkning i kommande Riksdagars rätt

att förfoga öfver postverkets öfverskott.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer alltså

Utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

13

att Riksdagen må medgifva att de öfverskott,

som för tiden intill 1883 års utgång kunna å postmedlen

uppstå, må — i den mån desamma ej erfordras

till kassaförlag för postverket — förvaltade af

Statskontoret i öfverensstämmelse med de grunder

Kongl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande användas ensamt för postverkets

egna ändamål.

Telegrafverket.

4:° Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit att

Riksdagen, med godkännande ej mindre af de enligt ofvan nämnda

protokoll öfver finansärenden af Kongl. Maj:t gillade förändringar i

telegrafverkets utgiftsstater än äfven af de förändrade bestämmelser i

afseende å ålderstillägg för tjenstepersonalen vid telegrafverkets stationer

och vilkoren för dessa ålderstilläggs åtnjutande, hvilka i samma

protokoll omförmäldes, måtte — under Kongl. ''Maj:t likväl förbehållen

rätt att i nämnda stater göra de jemkningar, som kunde finnas af behofvet

påkallade — såsom reservationsanslag, att utgå direkt af telegrafmedlen,

till telegrafverket för år 1883 anvisa enahanda belopp,

1,330,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna för året blifvit af Kongl!

Maj:t beräknade, samt tillika medgifva, att det öfverskott, som å telegrafinkomsterna

kunde uppstå, finge af Kongl. Maj:t användas för telegrafverkets

tidsenliga utveckling och förbättring; varande, enligt hvad

i statsrådsprotokollet (sid. 17) finnes anmäldt, på grund af Riksdagens

bemyndigande följande ändringar i telegrafverkets stater af Kongl. Maj:t

under år 1881 beslutade, nemligen:

a) uteslutning ur aflöningsstaten af tjenstebefattningarne vid de

indiagna elektiiska stationerna i iVvesta, Ludvika och Nya varfvet

äfvensom vid de likaledes indragna optiska stationerna Brännö, Nya

varfvet och Vinga;

b) uppförande i nämnda stat af en 2:dra klassens telegrafistbefattning

vid hvardera af de under året nyinrättade elektriska stationerna

i Brännö, Stocka och Sunne; samt

c) uppflyttning af kommissariebefattningarne i Hudiksvall och Landskrona

från 2:dra klassen med 2,700 kronors aflöning till l:sta klassen

med aflöning af 3,000 kronor.

Slutsummorna af telegrafverkets utaf Kongl. Maj:t, med iakttagande

af dessa och några andra mindre betydande ändringar, för inne
-

Angäende

telegrafverkets

utgiftsstater.

[3-]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

varande år faststälda stater äro, jemförda med för år 1883 föreslagna,

följande:

Aflöningsstaten..................... kronor

Öfvergångsaflöningsstaten „

Pensions- och understöds
staten

..................... n

Underhållsstaten ......... „

eller tillsammans kronor

1882

1883

890,670: —

kronor

936,100: —■

5,550: —

15,950: —

85,162: —

VI

85,162: —

308,128: —

11

258,128: —

289,510: —

kronor

1,295,340: —

På sätt den i statsrådsprotokollet (sid. 17—24) meddelade utredning

gifver vid handen, afse de särskilda ändringarne i förestående

stater:

I. Ökning:

A. Aflöningsstaten:

Kronor. Kronor.

l:o för bestridande af ålderstillägg enligt

föreslagna förändrade bestämmelser......... 67,830: —

2:o för höjning, till följd af föreslagen

förändring af 10 assistentbefattningar till telegrafisttjenster,

utaf anslaget för lönetillägg

åt telegrafister af 2:dra klassen, som ej åtnjuta

bostad, från 4,400 kronor till 5,400

kronor ..................................................................... 1,000: 68,830: —

B. Öfvergångsaflöningsstaten:

Förberedande åt 5 assistenter och 25 telegrafister

af de nu varande lista klasserna,

hvilka skulle nedflyttas till telegrafister, af

ersättning för skilnaden mellan deras nu

innehafvande aflöning och föreslagen aflöning

för telegrafist ....................................,....................

11,000: —

79,830: —

Summa ökning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

15

II. Minskning:

A. Aflöningsstaten:

Kronor.

För nedsättning i de normala lönebeloppen

till följd af föreslagna förändringar i

tjensteklasserna och antalet befattningar

inom de olika klasserna.......................................

B. ÖfYefgångsaflöningsstaten:

För nedsättning, till följd afde föreslagna

nya bestämmelserna rörande ålderstillägg, i

vissa å denna stat nu uppförda belopp.........

C. Underliållsstaten:

För nedsättning, i anledning af under

åren 1876—1880 vunnen erfarenhet, af följande

anslag, nemligen:

a) i anslaget till liniernas öfvervakande,

besigtning och underhåll från 100,000 kronor

till 75,000 kronor...................................................

b) i anslaget till inköp och underhåll

af inventarier från 40,000 kronor till 35,000

kronor ........................................................................

c) i anslaget till böcker, kartor, tryck
ningskostnad,

blanketter, kuverter, pappersremsor

m. m. från 50,000 kronor till 35,000

kronor........................................................................

d) i anslaget till batteriförnödenheter från

15,000 kronor till 10,000 kronor .....................

25,000: —

5,000: —

15,000: —

5,000: —

Summa minskning

Kronor.

23,400: —

600: —

50,000: —

74,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Om från det belopp ............................................. kronor 79,830: —

hvartill, på sätt ofvan är visadt, höjningarne i telegrafverkets

stater för år 1883 skulle uppgå, afdrages

ofvan skrifna belopp...................................................... „ 74,000: —

hvarmed, enligt hvad jemväl blifvit visadt, samma

stater å andra sidan skulle minskas, så erhålles det

belopp ............•.................................................................... kronor 5,830: —

livar till höjningen i telegrafverkets utgiftsstater enligt Kongl. Maj:ts

förslag uppgår.

Såsom redan är antydt, föranledas de särskilda höjningarne i

aflönings- och öfvergångsaflöningsstaterna af vissa föreslagna förändringar

ej mindre i tjensteklasserna vid telegrafverkets stationer och antalet

befattningar inom de olika klasserna, än äfven i afseende å bestämmelserna

rörande ålderstillägg för tjenstepersonalen vid stationerna.

På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 18 och följande) inhemtas, har i

först nämnda hänseende föreslagits:

att andra direktörsklassen måtte indragas och de till denna klass

hörande tre direktörsbefattningarne vid stationerna Gefle, Jönköping

och Norrköping, med aflöning af 3,600 kronor för hvardera, nedflyttas

till kommissariebefattningar af lista klassen, med 3,000 kronors aflöning;

att likaledes första assistentklassen, inom hvilken aflöningen utgjort

2,000 kronor, måtte indragas, och af de 13 till denna klass

hörande befattningar 7, nemligen de vid stationerna Grisslehamn,

Marstrand, Nordmaling, Norrtelje, Nyland, Nässjö och Stockholm (byrån

vid Brunkebergstorg), uppflyttas till kommissariebefattningar af 3:dje

klassen med 2,400 kronors aflöning, men öfriga 6, ‘eller de, vid stationerna

Arboga, Engelholm, Furusund, Norberg, Råneå och Amål, utbytas

mot telegrafisttjenster;

att 2 assistentbefattningar i Göteborg af den nu varande 2:dra

klassen måtte indragas, och 10 befattningar af samma klass, nemligen

en å hvardera af stationerna Borås, Gefle, Helsingborg, Karlshamn,

Köping, Landskrona, Norrköping, Strömstad, Sundsvall och Örebro,

utbytas mot telegrafisttjenster;

samt att, med indragning af den nuvarande lista telegrafistklassen,

inom hvilken aflöningen utgjort 1,000 kronor, de två telegrafistklasserna

måtte sammanslås till en med den aflöning, som nu vore

bestämd för den lägre klassen, eller 800 kronor med särskild! tillägg,

såsom hittills, af 100 kronor för telegrafist, som icke i egenskap af

stationsföreståndare åtnjöte förmån af fri bostad, ljus och vedbrand.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

17

Med dessa förändringar skulle personalen vid telegrafverkets

stationer komma att utgöras af:

Tjenstgörings- Summa för hela

Lön. penningar. Summa. löneklassen.

4 direktörer med ......... 3,000: —, 1,000: —, 4,000: —, 16,000: —,

29 kommissarier af l:a

klassen eller kontrollörer

.............................. 2,250: —, 750: —, 3,000: —, 87,000: —,

25 kommissarier af 2:a

klassen eller kassörer 2,025: —, 675: —, 2,700: —, 67,500: —,

23 kommissarier af 3:e

klassen ........................ 1,800: —, 600: —, 2,400: —, 55,200: —,

135 assistenter ................. 1,200: —, 400: —, 1,600: —, 216,000: —,

157 telegrafister ............... 600: —, 200: —, 800: —, 125,600: —,

Summa kronor 567,300: —;

och då slutsumman af de för stationspersonalen i 1882 års stat uppförda

lönebelopp utgör 590,700 kronor, skulle alltså, på sätt ofvan är

nämndt, en minskning i denna del af staten uppstå med 23,400 kronor,

hvilken minskning dock framdeles borde blifva ännu något större i

den mån ytterligare ett antal af omkring 20 assistentbefattningar

skulle kunna förändras till telegrafisttjenster.

Vidare och med erinran, att för närvarande endast assistenter

och telegrafister vore berättigade till ålderstillägg, hvilka ålderstillägg

utginge efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring inom samma grad med

200 kronor till assistent och 100 kronor till telegrafist samt efter 15

års tjenstgöring i graden ökades till dubbla beloppet, men att öfriga

tjensteman, som icke egde rätt till ålderstillägg, deremot under de

senare åren fått i afbidan på en aflöningsreglering uppbära dyrtidstillägg

med 10 procent af aflöningen, har föreslagits,

att, med upphörande af de nu utgående dyrtidstilläggen, hela den

vid telegrafverkets stationer anstälda personal måtte berättigas att uppbära

två ålderstillägg, utgående det första efter 5 och det andra efter

10 års väl vitsordad tjenstgöring inom graden till följande belopp

hvardera gången, nemligen:

för direktör, kommissarie af l:a klassen och kontrollör kronor 500: —,

„ kommissarie af 2:a klassen och kassör ..................... „ 400: —,

„ kommissarie af 3:e klassen ......................................... ,, 300: —,

Eib. till Rihsd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Uts~kottets Utlåtande N:o 13 a.

för assistent................................................................................ kronor 200: —,

,, telegrafist............................................................................. ,, 100: —,

samt att assistenter och telegrafister derutöfver, i betraktande af

den ringa utsigt till befordran, som komme att för dem förefinnas,

måtte efter 15 års val vitsordad tjenstgöring få uppbära ytterligare

ett 3:dje ålderstillägg å samma belopp som bvartdera af de två första

ålderstilläggen;

och bar tillika föreslagits, att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad i allmänhet vore för uppbärande af ålderstillägg stadgadt

och senast under sistlidna år blifvit i dylikt afseende föreskrifvet i fråga

om tjenster vid postverket, måtte, såsom vilkor för åtnjutande af de

nu ifrågasatta ålderstilläggen, stadgas:

att med tjenst vid telegrafverkets stationer ej finge förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat — befattning i postverket

likväl undantagen — ej heller annan tjenstebefattning, som

funnes vara hinderlig för tjenstgöringen vid telegrafverket;

att tjensteman skulle vara skyldig underkasta sig icke allenast

den utvidgade och förändrade tjenstgöring, som af möjligen uppkommande

förening af post- och telegraf^ensten kunde föranledas, utan

ock den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kunde varda

honom ålagd;

att tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af ålderstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder, som berättigar

till pension från telegrafverkets pensionsinrättning, ej finge

samma ålderstillägg tillträda, samt att den, som börjat uppbära ålderstillägg,

skulle, då han derefter uppnådde pensionsåldern, vara skyldig

ålderstillägget frånträda;

att tidpunkten för första ålderstilläggets åtnjutande skulle inträda

5 år efter det tjenstemannen tillträdt sin befattning inom graden, under

vilkor att tjensteinnehafvaren mer än fyra år af nämnda tid sjelf bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan tjenst i telegrafverket,

med iakttagande härvid, att kommissarierne af de särskilda

löneklasserna skulle anses tillhöra eu och samma tjenstegrad, så att

kommissarie af högre klass egde för åtnjutande af ålderstillägg inom

klassen räkna sig till godo äfven den tid han tillhört lägre löneklass

inom graden;

att andra ålderstillägget finge uppbäras efter ytterligare 5 år,

och det assistenter samt telegrafister tillkommande tredje ålderstillägget

5 år efter det andras erhållande, allt under enahanda vilkor, som

gälla i afseende på det första ålderstillägget;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 13 a.

19

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de särskilda ålderstilläggen

anginge, skalle iakttagas, att den högre aflöningen ej finge tillträdas

förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd, dervid löntagaren borde tillgodoräknas den tid,

som före de nya bestämmelsernas meddelande förflutit från hans tillträde

till befattningen, vare sig på grund af fullmakt, konstitutorial

eller förordnande, i de fall då, med anledning af väckt fråga om omorganisation

eller indragning, endast förordnande tills vidare skolat å

befattningen meddelas; samt

att af ålderstilläggen tre fjerdedelar skulle anses tillhöra lönen

och en fjerdedel tjenstgöringspenningarne;

hvarjemte i sammanhang härmed ansetts böra föreskrifvas,

att de nuvarande assistenter och telegrafister, Indika icke ville

underkasta sig ofvannämnda vilkor för åtnjutande af ålderstillägg

enligt de nya bestämmelserna, fortfarande skulle vara berättigade till

ålderstillägg efter hittills gällande grunder,

äfvensom att en hvar, som efter 1883 års ingång befordrades

till ordinarie tjenstebefattning vid telegrafverkets stationer, skulle vara

pligtig underkasta sig de föreskrifter, hvilka blifvit stadgade såsom

vilkor för rättighet till ålderstilläggs åtnjutande.

För bestridande af de sålunda föreslagna ålderstilläggen vore

ett förslagsanslag för år 1883 erforderligt af 125,000 kronor, hvarvid

dock anmärkts, att i följd af den relativt höga tjensteålder, som för

närvarande innehades af stationspersonalens flertal, det för ålderstilläggen

erforderliga beloppet lomme att under de första åren ställa

sig något högre än under normala förhållanden, då, enligt verkstälda

beräkningar, ålderstilläggen icke borde komma att för år öfverstiga

100.000 kronor. Afräknades från det för år 1883 beräknade beloppet,

125.000 kronor, de anslag, som å aflöningsstaten nu vore uppförda

dels för dyrtidstillägg, 21,070 kronor, och dels för ålderstillägg åt

stationspersonalen, 36,100 kronor, återstode ett belopp af 67,830 kronor,

hvanned, på sätt ofvan är visadt, aflöningsstaten skulle för de

ifrågavarande lönetilläggens bestridande komma att ökas.

A öfvergångsaflöningsstaten åter blefve, på sätt jemväl redan är

nämndt, nödigt att för 5 assistenter och 25 telegrafister af de nuvarande

l:sta klasserna, hvilka komme att nedflyttas till telegrafister,

uppföra skilnaden mellan deras nu innehafvande aflöning och den föreslagna

aflöningen för telegrafist, eller för hvar och en af de 5 assistenterne

ett belopp af 1,200 kronor och för hvardera af de 25 telegrafisterne

200 kronor, tillsammans 11,000 kronor;

hvaremot, å andra sidan, det belopp, som nu vore å öfvergångs
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

aflöning sstat uppfördt för tjenstförrättande kommissarien vid Venersborgs

station, direktören H. R. Rhen, 200 kronor, motsvarande skilnaden

mellan kommissarieaflöningen, 3,000 kronor, och förut åtnjuten

direktörsaflöning, 3,200 kronor, blefve öfverflödigt, i händelse Rhen

komme i åtnjutande af ålderstillägg till högre belopp, likasom, i följd

af de föreslagna nya bestämmelserna rörande ålderstillägg, de å öfvergångsaflöningsstaten

anvisade belopp för assistenterne G. Th. C. Feuk

och C. F. Askenstedt med 400 kronor för hvardera, motsvarande skilnaden

mellan 2:dra klassens assistentaflöning, 1,600 kronor, och förut

uppburen lista klassens assistentaflöning, 2,000 kronor, kunde minskas

till 200 kronor för hvardera.

Vidkommande slutligen de föreslagna nedsättningarne å underhållsstaten,

är i statsrådsprotokollet (sid. 23) meddeladt, att under de

senare åren, till följd deraf att dels erforderlig materiel kunnat erhållas

till billigare pris än vid den tid, då det'' derför för närvarande

till ett belopp af sammanlagdt 308,128 kronor uppförda anslaget bestämdes,

dels förändrade anordningar vidtagits så väl för telegrafliniernas

tillsyn och underhåll som i afseende å de för telegramexpeditionen

erforderliga förbrukningsartiklar, en betydlig del af det beräknade

underhållsbeloppet kunnat besparas, och att under de fem åren

1876 — 1880 utgifterna å underhållsstaten i medeltal utgjort endast

236,796 kronor, hvilket belopp med 71,332 kronor understege hvad

som för ändamålet blifvit i staten förslagsvis upptaget.

Då, på sätt i statsrådsprotokollet jemväl är erinradt, det nu framstälda

regleringsförslaget onekligen går i den erkännansvärda rigtningen

att å ena sidan, så långt för göromålens behöriga uppehållande

låter sig göra, inskränka antalet af tjenstebefattningar och låta dessa,

der sådant kan ske, uppehållas af mindre dyrlegda qvinliga biträden

eller telegrafister, samt å andra sidan söka bereda den för verkets

gång oumbärliga personalen en skälig förbättring i dess löneförmåner,

har Utskottet, helst behofvet af en sådan förbättring torde få

anses uppenbart och de framstälda anspråken icke synas öfverdrifna,

ansett sig böra samma förslag biträda; dervid Utskottet

trott sig allenast behöfva framhålla, dels att förslaget om tilldelande

af ett tredje ålderstillägg åt assistenter och telegrafister

synes ega giltig grund i den åberopade omständigheten att för dem

förefinnes ringa utsigt till befordran, och dels att förslaget derom, att

telegraftjensteman, som uppnått pensionsålder, skall frånträda innehafvande

ålderstillägg, är framstäldt ej mindre för att vinna likhet med

hvad sistlidna år i detta hänseende bestämdes för personalen vid post
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

21

verket, än äfven för att i någon mån kunna erhålla omsättning af telegrafpersonalen,

för hvilken skyldighet att afgå vid uppnådd pensionsålder

icke på annat sätt blifvit ifrågasatt.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts får Utskottet,

under erinran att inkomsttiteln ”telegrafmedeU blifvit af Riksdagen beräknad

till det af Kongl. Maj:t föreslagna beloppet 1,330,000 kronor,

hemställa,.

att Riksdagen, med godkännande ej mindre af de nu

föreslagna ändringarne i telegrafverkets utgiftsstater

än äfven af de förändrade bestämmelser i afseende å

ålderstillägg för tjensteper sonalen vid telegrafverkets

stationer och vilkoren för dessa tilläggs åtnjutande,

hvilka i sammanhang dermed blifvit föreslagna, må,

under Kongl. Maj:t likväl förbehållen rätt att i nämnda

stater göra de jemkningar, som kunna finnas af behofvet

påkallade, såsom reservationsanslag, att utgå

direkt af telegrafmedlen, till telegrafverket för år 1883

anvisa enahanda belopp, 1,330,000 kronor, hvartill telegrafinkomsterna

för året blifvit beräknade, samt tillika

medgifva, att det öfverskott, som å telegrafinkomsterna

kan uppstå, må af Kongl. Maj:t användas för

telegrafverkets tidsenliga utveckling och förbättring.

Tullverket.

5:o. Kongl. Maj:t har under denna anslagstitel föreslagit, att Mlwrketg

Riksdagen, med godkännande af de i ofvannämnda protokoll öfver utgiftsstater.

finansärenden omförmälda, för år 1883 ifrågasatta förändringar i tull- [4.]

verkets stater, måtte bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas

slutsumma svarande belopp af 2,480,000 kronor, att såsom förslagsanslag

direkt utgå af tullmedlen.

I likhet med hvad förr egt rum får Utskottet meddela följande

jemförelse mellan de för år 1883 nu föreslagna och de af senaste Riksdag

för innevarande år godkända staterna för tullverket:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Angående

särsleildt

utlåtande.

[5-]

Aflöningsstatén ..................

Ofvergångsaflöningsstaten

Ålderstilläggsstaten ............

Indragningsstaten ............

Pensionsstaten för afskedade

tjenstemän och betjente

.................................

Pensionsstaterna för aflidne

tjensteman och betjentes

i fattigdom efterlemnade

enkor och barn

Omkostnadsstaten...............

1882.

kronor 1,688,100: —

„ 46,750: —

„ 250,000: —

„ 66,645: —

197,000: —

31,800: —

204,705: —

1883.

kronor 1,688,100: —

„ 41,850: —

„ 250,000: —

„ 59,235: —

197,000: —

31,800: —

212,015: —

eller tillhopa kronor 2,485,000: — kronor 2,480,000: —;

utvisande denna jemförelse, att en minskning i staternas nuvarande

slutsumma föreslagits med 5,000 kronor.

Under erinran att, på sätt den i statsrådsprotokollet (sid. 25 och

26) förebragta utredning närmare utvisar, de föreslagna nedsättningarne

med 4,900 kronor i ofvergångsaflöningsstaten och 7,410 kronor i indragningsstaten

äfo föranledda deraf, att åtskilliga personer afgått. från

dessa stater, samt att å andra sidan höjningen med 7,310 kronor i

omkostnadsstaten har ''sin orsak deruti, att nuvarande anslagen till

skeppsmätningskostnad och till diverse utgifter visat sig otillräckliga

och derföre pröfvats böra ökas, det förra med 4,000 kronor och det

senare med ett belopp, som för jemnande af slutsumman utaf tullverkets

samtliga stater upptagits till 3,310 kronor, får Utskottet, då härvid

ej varit anledning till anmärkning, hemställa,

att Riksdagen, med godkännande af de för år

1883 ifrågasatta förändringar i tullverkets stater, må

bestämma anslaget för tullverket till ett mot staternas

slutsumma svai’ande belopp af 2,480,000 kronor,

att såsom förslagsanslag direkt utgå af tullmedlen.

Domänstyrelsen.

6:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna proposition

af den 23 December nästlidna ar, angående förvaltningen af

kronans jordbruksdomäner samt inrättande af en för dessa egendomar

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande. N;o 13 a.

23

och statens skogar gemensam domänstyrelse, afgifver Utskottet särskilt

utlåtande; hvilket här endast skolat

anmälas.

Skogsväsendet.

7:o. Då Kongl. Maj:ts under denna anslagstitel gjorda framställ- Angående

ningar delvis äro beroende af de beslut, Riksdagen beträffande nyss uMfande.

omförmälda proposition, i fråga om ordnandet af domänförvaltningen, [6.]

kan komma att fatta, har Utskottet ansett sig böra tills vidare uppskjuta

afgifvandet af yttrande angående samma framställningar; livilket

Utskottet här skolat

anmäla.

Kontroll å tillverkningsafgifter.

8:o. Enär Kongl. Maj:ts framställning om nedsättning med 50,000 Angående

kronor i anslaget till kontroll å tillverkningsafgifter är afgifven under särsktldt

förutsättning af bifall till hvad Kongl. Maj: t i särskild proposition den u e''

4 sistlidne Januari om ny förordning angående tillverkning af bränvin

föreslagit om införande af kontrollapparater vid brännerierna, lärer något

yttrande i fråga om berörda anslagsnedsättning icke böra af Utskottet

afgifvas förr än sistnämnda proposition blifvit af Riksdagen

pröfvad; hvilket här jemväl skolat

antecknas.

Öfriga ordinarie anslag.

9:o. I afseende å öfriga, under sjunde hufvudtiteln i nu gällande Angående

riksstat upptagna ordinarie anslag, har icke annan ändring blifvit ifråga- öfriga ordsätt,

än att Kongl Maj:t föreslagit att förslagsanslaget till skrifmateria- nane^n* aä''

lier och expenser, ved m. in., hvarå utgiften under år 1880 uppgått

till 35,612 kronor, måtte för afrundande af de ordinarie anslagens slut
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Angående

anslag för

Statslcontorets

nya

organisation,

[9.]

Angående

betäckande

af Statskontorets

förskott.

[10.]

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

summa förhöjas från 33,177 kronor till 35,517 kronor, eller med 2,340

kronor, hemställande Utskottet,

att Riksdagen, med beviljande af den begärda

höjningen utaf förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m., må bestämma samtliga under

sjunde hufvudtiteln för närvarande uppförda ordinarie

anslag, hvilka icke blifvit här ofvan särskildt

omförmälda, till enahanda belopp, som uti nu gällande

riksstat äro upptagna; dock att uti nyssnämnda

expensmedelsanslag må få vidtagas den ytterligare

jemkning, som för jemnande af lrufvudtitelns slutsumma

kan blifva erforderlig.

Angående tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, äro

följande framställningar gjorda:

Genomförandet af Statskontorets nya organisation.

10:o. Enär det för genomförandet af Statskontorets nya organisation

för närvarande å extra stat anvisade anslag af 10,240 kronor

till följd af timade ändringar inom embetsverkets personal kunde minskas

med 500 kronor, har Kongl. Maj:t till ifrågavarande ändamål

för år 1883 äskat ett extra anslag af 9,740 kronor; hemställande i

enlighet härmed Utskottet,

att för genomförande af Statskontorets nya organisation

må anvisas och ställas till Kongl. Maj:ts

förfogande ett belopp af 9,740 kronor, att å extra

stat för år 1883 utgå.

Ersättning för af Statskontoret gjorda förskott.

ll:o. Under sjunde hufvudtiteln hafva till ersättning hos innevarande

års Riksdag anmälts följande af Statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter, nemligen:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

25

till reparationer under år 1881 å Tranebergs, Nockeby och

liolins broar.................................................................. kronor

„ kronofogdarne G. A. Ekström och A. Platin

såsom ersättning för till statsverket afträdda

åbyggnader å indragna boställen, enligt synerätt

eller domstols lagakraftvunna beslut, ...... ,,

„ arrendatorerne af Billesholms kungsgård, Korsängs

liofstalläng och indragna sergeantsbostället

Karsmossen N:o 1, såsom ersättning för

afkomst af exproprierad eller genom domstols

lagakraftvunna beslut frånvunnen jord, jemte

ådömd skadeersättning och rättegångskostnad „

,, transport och andra kostnader för statsverkets

bergseffekter.................................................................. n

„ godtgörelse för kostnader vid laga skifte m. m.

å f. d. militiebostället Jersta N:o 1, enligt syne
rätts

lagakraftvunna beslut, ................................. „

„ komitén för öfverseende af gällande bränvins
lagstiftning

..................................................................

„ komiterade för utarbetande af förslag till de

räkenskapsformulär och föreskrifter för redovisningen

i länen, som kunde anses erforderliga

för länsräkenskapernas tidigare afsilande,

Drottning7,

052: 46,

10,465: —,

2,885: 60,

300: —,

3,062: 09,

44,553: 90,

in. in. ..............................................................................

biträden för utarbetande inom Finansdepartementet

af förslag till domänförvaltningens definitiva

ordnande .........................................................

godtgörande af kostnader för upprättande eller

öfverseende af kartor och beskrifningar öfver

åtskilliga statens domäner, hvartill det för förvaltningen

af nämnda domäner å extra stat

anvisade anslag ej lemnat tillgång .....................

it

14,987: 22,

3,874: 83,

6,830: 28.

eller tillhopa kronor 94,011: 38;

och har Kongl. Maj:t till gäldande af nämnda förskott å extra

stat för år 1883 äskat ett motsvarande belopp, som för undvikande

af öretal i riksstaten borde utföras med 94,012 kronor.

Då till gäldande af kostnader för reparationer å Tranebergs, Nockeby

och Drottningholms broar, hvarför nu, på sätt af förestående förteckning

framgår, begärts 7,052 kronor 46 öre, af de senaste fyra

Bill. till Bilesd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 9 Hälft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o IS a.

Riksdägarne anvisats ej mindre än sammanlagdt 40,621 kronor 35 öre,

har Utskottet ansett sig böra bringa till Riksdagens kännedom, att i

fråga om vården och utarrenderingen af dessa broar Kongl. Maj:t

genom nådigt bref till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

af den 1 Februari 1859 stadgat:

att broafgifterna skulle, i enlighet med Rikets Ständers i underdåniga

skrivelser den 20 Augusti 1851, den 11 Oktober 1854 och den

1G& Februari 1858 vid beviljandet af anslag till broarnes ombyggnad

meddelade beslut, användas ’ till en särskild fond för bestridande af

broarnes framtida vård, underhåll och nybyggnad;

att denna fond, hvilken till en början skulle utgöras af de behållna

broarrendena, räknade från den 1 Oktober 1855, och hvais behållningar

skulle göras fruktbringande genom utlåning, borde tills vidare

förvaltas af Statskontoret, hvilket embetsverk tillika för tiden från

det att då varande kontrakt tilländaginge, skulle ega att, med biträde

af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms län, besörja utarrenderingen

af uppbörden vid broarne, på kort uppsägningstid enligt kontrakt,

hvarigenom arrendator!! tillförbundes att enligt lemnade föreskrifter

sköta broarne;

att Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader borde öfvertaga

broarnes vård samt antaga lämplig tillsyningsman, som, jemte

uppgift deröfver huru arrendator]! fullgjorde sina åligganden, skulle

ombesörja smärre lagningar och tillse, hvilka reparationer vore erfoidorliga;
att,

då större reparationsarbeten befunnes nödiga, anmälan derom

borde göras hos Kongl. Maj:t, som ville pröfva de förslag, hvilka tor

sådant ändamål blifvit upprättade; samt

att de medel, som för broarnes vård och underhall erfordrades,

finge af bemälda styrelse reqvireras från Statskontoret, dit behörig

redovisning för medlens användande borde afgifvas, för att inga i räkningen

öfver brouppbördsarrondet och derefter hos Kammarrätten i behörig

ordning granskas.

Derjemte har Utskottet velat meddela, att Kongl. Maj:t den 30

December 1881 anbefalt sin Befallningshafvande i Stockholms län att

taga under öfvervägande, huruvida icke taxan på utgifter för omförmälda

broars begagnande lämpligen kunde undergå någon förhöjning,

äfvensom tiden för broarnes upplåtande på arrende till fördel för kronan

inskränkas till ett år, samt derefter till Kongl. Maj:t inkomma med

yttrande och förslag i dessa hänseenden.

Denna fråga är alltså för närvarande föremål för den uppmärk-- samhet, som jemväl Utskottet funnit densamma påkalla; vid hvilket

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 13 a.

27

förhållande och då i afseende å de i öfrigt förskjutna beloppen anledning

till någon erinran ej synts Utskottet förekomma, Utskottet hemställer,

att till gäldande af ofvanberörda utaf Statskontoret

gjorda förskott må på extra stat för år 1883 anvisas

ett belopp af 94,012 kronor.

Genomförandet af Öfverintendentsembetets nya organisation.

12:o. Då behofvet af särskildt anslag för genomförandet af Ang. anslag

Öfverintendentsembetets nya organisation fortfarande vore oförändradt, {Zendentshar

Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål å extra stat för näst- embetcts

kommande år äskat samma belopp som hittills, eller 1,000 kronor, Nation''

hemställande i enlighet härmed Utskottet, [11.]

att Riksdagen må på extra stat för år 1883 anvisa

och ställa till Kong], Maj:ts förfogande ett belopp

af 1,000 kronor, att användas för genomförandet af

Öfverintendentsembetets nya organisation.

Genomförandet af Kammarkollegiets nya organisation.

13:o. Enär Kongl. Maj:ts under denna titel gjorda framställning Ang^ «&•- är beroende af det beslut, Riksdagen kan komma att fatta rörande tande.

af Kongl. Maj:t äskad pension för kammarskrifvaren å Kammarkolle- [12.]

giets gamla stat L. M. V. Örnberg, har Utskottet funnit sig böra uppskjuta

afgifvandet af yttrande öfver denna framställning, intill dess

nämnda pensionsfråga blifvit af Riksdagen afgjord; livilket här skolat

anmälas.

Granskning af nya jordeböcker.

14:o. För granskning af nya jordeböcker har Kong!. Maj:t å Ang. anslag

extra stat för år 1883 äskat 13,000 kronor, hvilket belopp med 600 ^or^rbetet^''

kronor understiger hvad i sådant hänseende är för innevarande år [13 ]

beviljadt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Ang. särskildt

utlåtande.

[14 0.15].

Ang. särskild

utlåtande.

[16.]

Angående jordeboksarbetet inom Kammarkollegium under år 1881

är i statsrådsprotokollet (sid. 34 och 35) meddeladt, att nja jordeböcker

blifvit. faststälda för Kalmar, Örebro och Gefleborgs län; att

granskning påginge af nya jordeböckerna för Göteborgs och Bohus

samt Jemtlands län, samt att det återstående arbetet kunde verkställas

under åren 1882 och 1883; hvarjemte tillkännagifvits att af de sex

biträden, som för närvarande mot ett årligt arfvode af 600 kronor

voro anstälda hos foreståndarne för jordeboksarbetet, ett biträde kunde

indragas vid 1882 års utgång, hvilken sist nämnda omständighet gifvit

anledning till det för nästkommande år minskade anslagsbehofvet.

I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t begärt, hemställer

Utskottet,

att för granskning af nya jordeböcker må för år

1883 anvisas ett extra anslag af 13,000 kronor.

Den lokala förvaltningen af statens domäner.

15:o. Beträffande Kongl. Maj:ts under denna titel gjorda framställning

om anvisande på extra stat för år 1883 af dels 60,000 kronor

till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af domängöromålen

hos länsstyrelserna och dels förslagsvis 20,000 kronor till resekostnader

vid domänförvaltningen, kommer Utskottet att yttra sig i sammanhang

med afgifvande af utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts förut nämnda

proposition angående domänförvaltningens ordnande; hvilket Utskottet

här skolat

anmäla.

Anskaffande af kontrollapparater vid brännerierna.

16:o. På grund af här ofvan i punkten 8 angifven anledning,

kan Utskottet först framdeles afgifva utlåtande rörande Kongl. Maj:ts

förslag om anvisande för år 1883 af ett extra anslag å 300,000 kronor

till anskaffande af kontrollapparater vid brännerierna; hvilket här

skolat

anmälas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

29

Anskaffande af ett i skrytande ångfartyg för uppehållande af kommunikation

vintertiden mellan Öland och fastlandet.

17:o. I underdånig skrifvelse den 27 April 1881, i fråga om regleringen

af utgifterna under riksstatens sjunde hufvudtitel, anhöll af

anförda skäl Riksdagen, att Kongl. Maj:t täcktes efter vederbörlig utredning

för näst sammanträdande Riksdag framlägga förslag till upprättande

af en ordnad och tidsenlig vinterkommunikation emellan

(Hand och Kalmar, vare sig genom aftal med enskildt ångfartygsbolag

eller genom statens försorg.

I anledning af denna framställning hade, på sätt i statsrådsprotokollet

(sid. 38) nu är meddeladt, Kongl. Maj:t anbefalt Generalpoststyrelsen

att, efter företagande af den utaf Riksdagen äskade utredning

rörande sättet för ordnande af en regelbunden och tidsenlig

vinterkommunikation mellan Oland och Kalmar, afgifva det utlåtande

och förslag, hvartill en sådan utredning kunde föranleda.

Under ärendets handläggning hos Generalpoststyrelsen hade två

enskilda bolag till nämnda styrelse ingifvit särskilda anbud i afseende

å uppehållande af ifrågavarande vinterkommunikation.

Det först inkomna anbudet hade afgifvits af ett hösten 1880 bildadt

bolag, benämndt “Mellersta Ölands ångbåtsaktiebolag“, hvilket bolag

dock ännu icke syntes hafva trädt i verksamhet. Detta bolag hade

erbjudit sig att, derest på statsverkets bekostnad anskaffades ett “nytt

eller dermed jemngodt“ ångfartyg, lämpligt för vinterkommunikation i

Kalmar sund och ej mer djupgående än att det, äfven under lågt vattenstånd,

kunde anlöpa hamnen vid Färjestaden å Öland, öfvertaga nämnda

ångfartyg på minst femton års tid, för uppehållande af ordnad vinterkommunikation

mellan Öland och Kalmar från och med November

till och med April månad, mot rättighet att uppbära lämplig afgift

för passagerare och gods, äfvensom att, der bolaget så önskade,

jemväl under den öfriga tiden af året begagna fartyget för person-och

godstrafik mellan Öland och, fastlandet, utan att derför erlägga någon

ersättning till staten. Derjemte hade bolaget föreslagit följande vilkor:

att postverket under vintertiden, eller från och med November till och

med April månad, aflönade befälhafvare och maskinist å fartyget; att

Kongl. Maj:t eller Generalpoststyrelsen antoge befälhafvare och maskinist

å fartyget, men bolaget befriades från skyldighet att hafva fartyget

försäkradt för sjöskada; att bolaget dels underhölle fartyget i sjövärdigt

skick under minst femton år med inventarier och allt, som bolaget

7 O

Angående

anslog till

anskaffande

af ett isbrytande

ångfartyg.

[17.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

emottoge, dels bekostade fartygets driftkostnader, med undantag af

förut nämnda aflöning till befälhafvare och maskinist, dels ock besörjde

postens öfverförande utan särskild kostnad för postverket; hvaremot

bolaget ville vara fritt från sådana kostnader, som genom förslitning

af maskin eller maskindelar, eller genom sjöolycka eller forcering af

is kunde uppstå.

Det andra anbudet, som inkommit några dagar senare, hade afgifvits

af Kalmarsunds ångbåtsaktiebolag, som för närvarande besörjer

trafiken mellan Öland och fastlandet med fem särskilda fartyg. Detta

bolags anbud innehåller, att, såvida för vinterpostbefordringen mellan

Öland och fastlandet ny ångbåt komme att inköpas för postverkets

räkning, “öfvertaga densamma och besörja trafiken på samma sätt och

vilkor, hvartill mellersta Ölands ångbåtsaktiebolag förbundit sig“, eller

ock, för den händelse sådan särskild ångbåt icke komme till stånd,

för ett belopp af 5,000 kronor årligen föra all post med Kalmarsundsbolagets

ångbåtar å deras reguliera tider till och från Öland och fasta

landet å alla punkter, som nämnda ångbåtar trafikera, samt vintertiden

föra post och passagerare mellan Öland och Kalmar med en af bolagets

ångbåtar, så länge naturhinder icke omöjliggjorde kommunikationen,

men i sådant fall fortfarande uppehålla densamma med isbåt, bemannad

med en del af bolagets pålitligaste och raskaste ångbåtsbesättningar

samt, då fast is funnes, med skjuts öfverföra posten.

Kockums mekaniska verkstads aktiebolag i Malmö hade, efter

skriftvexling med Generalpoststyrelsen, framstält förslag att bygga ett

isbrytningsångfartyg för ifrågavarande vinterkommunikation, 91 fot

långt i vattenlinien och 23 fot bredt vid däcket, afsedt att med jemn

hastighet genombryta cirka sex tums tjock fast is, med ett medeldjupgående

af 8| fot med last af 25 tons, men som under isbrytning

ökades i följd af användningen af en akterut inrättad s. k. barlasttank;

och skulle fariygets maskin under jemnt arbete utveckla en kraft af 225

indicerade hästkrafter. Kostnaden för ett dylikt fartyg skulle uppgå

till 146,300 kronor.

Alternativt hade bolaget föreslagit byggande af ett annat isbrytningsfartyg,

som, med bibehållande af det förras hufvuddimensioner,

skulle ligga allenast 8 fot djupt, förses med eu maskin af 180 indicerade

hästkrafter och kunna genombryta fyra tums is under jemn hastighet.

Priset å detta alternativt föreslagna fartyg skulle vara 136,900

ki''onor.

I begge fallen skulle skrofvet byggas af svenskt jern, propellern

utföras af gjutstål, axlar och öfriga rörelseorganer tillverkas extra

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 13 a.

31

starka af svenskt stål, samt eu passande barlasttank med injektor och

rörledningar anbringas.

Generalpoststyrelsens biträde i frågor rörande postångfartygen,

Mariningeniören J. L. Frykholm, som efter uppdrag af Generalpoststyrelsen

nedrest till Kalmar och inhemtat kännedom om förevarande

förhållanden, hade i till Generalpoststyrelsen ingifna skrivelser anfört,

bland annat, att för behofvet af eu ny isbrytareångare för Kalmarsund,

kunde ur erfarenheten om persontrafiken hemtas flera skäl,

och dessa af “upprörande beskaffenhet11; att då Kalmarsundsbolagets

båtar vore, om icke alldeles förkastliga till vintertrafik i Kalmarsund,

likväl dertill mycket olämpliga, en kraftig isbrytareångare vore för

ändamålet högeligen påkallad; att, beträffande det ifrågasatta nya isbrytareångfartyget,

dess djupgående till följd af farledens beskaffenhet

borde begränsas till 7 fot; att en sådan förändring med säkerhet kunde

vidtagas med det af Kockums mekaniska verkstads aktiebolag i första

alternativet föreslagna fartyget genom någon jemkning i dess öfriga

dimensioner, och utan att dess allmänna egenskaper nämnvärdt förändrades;

samt att icke något mindre fartyg än det större af de båda

alternativen kunde i förevarande fall med fördel användas, enär det

erfordrades stor maskinkraft och ett starkt fartyg för att bekämpa

ström och isförhållandena i Kalmarsund, hvilka voro de svåraste på

Sveriges östersjökust söder om Åland.

Mariningeniören Frykholm hade tillika uppgjort approximativ

beräkning angående trafik-utgifter och inkomster för det ifrågasatta

isbrytarefartyget, hvarvid han dels upptagit aflöningen till befälhafvare

och maskinist till 5,400 kronor, dels ock ansett årliga drift- och underhållskostnaderna

komma att öfverstiga inkomsterna med 10,000 å

15,000 kronor.

Generalpoststyrelsen hade den 19 December 1881 afgifvit underdånigt

utlåtande i ämnet, deri Generalpoststyrelsen, som ansåge postföringen

i och för sig icke påkalla anskaffande af ett nytt isbrytarefartyg

för Kalmarsund, och att användande af postmedel för sådant ändamål

fördenskull icke borde ifrågakomma, tillika förklarade någon erinran

från postverkets sida icke skäligen kunna göras deremot, att, derest

ett af statsverket anskaffadt nytt ångfartyg åt enskildt bolag upplätes

för uppehållande af den ifrågavarande vinterkommunikationen, postverket

under månaderna November—April aflönade fartygets befälhafvare

och maskinist, mot det att postverket ej behöfde vidkännas vidare

kostnader för den postföring, som genom fartyget bestredes.

I statsrådsprotokollet (sid. 41 och 42) är ytterligare anfördt, att

det icke kunde förnekas att det sätt, hvarpå kommunikationen vinter
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

tiden mellan Öland och fastlandet för närvarande underhölles, icke

vore tillfredsställande, samt att, hvad anginge lämpligaste sättet för

statens medverkan i detta fall, det otvifvelaktigt vore mer naturligt

och för staten fördelaktigt, om det allmänna genom ett årligt bidrag

understödde ett enskildt bolag, som förbunde sig att sörja för

kommunikationens uppehållande med ett dertill lämpligt fartyg. Af

hvad förut anförts framginge emellertid, att någon väsentlig förbättring

af den nuvarande vinterkommunikationen, åtminstone hvad anginge

person- och godsbefordringen, icke stode att vinna genom användande af

Kalmarsunds ångbåtsaktiebolags nuvarande båtar, och någon anledning

till antagande, att vare sig enskilde personer eller bolag skulle finnas

villige och i stånd att bekosta byggandet af ett sådant för isbrytning

afsedt fartyg, som vore för ändamålet behöflig!, vore så mycket mindre

för handen, som något anbud i sådant hänseende icke till Generalpoststyrelsen

afgifvits, utan fastmera båda de förutnämnda bolagen i sina

anbud förutsatte, att lämpligt fartyg skulle dem kostnadsfritt tillhandahållas,

och statsverket dessutom lemna bidrag till trafikkostnadens

betäckande. Ansåge man Riksdagens framställning förtjena afseende,

syntes derföre icke återstå annat sätt att tillvägagå för målets vinnande

än att låta det behöfliga fartyget anskaffas genom statens försorg

och på dess bekostnad; och har alltså Kongl. Maj:t, som ville framdeles

meddela beslut om det sätt, hvarpå ett sådant fartyg, när det blifvit

anskaffadt, skulle disponeras, föreslagit Riksdagen, att till anskaffande

af ett isbrytareångfartyg för uppehållande af kommunikation vintertiden

mellan Öland och fastlandet på extra stat för år 1883 anvisa ett belopp

af 146,300 kronor.

Då större delen af vårt land under senare tider kommit i åtnjutande

af lättare kommunikationer, åvägabragta eller understödda medelst

statsanslag, men Öland, med en folkmängd af omkring 38,000

personer, ännu förblifvit i saknad af dylik förmån, synas, på sätt sistlidna

års Riksdag i sin underdåniga skrifvelse i ämnet anfört, befolkningens

på Öland anspråk på erhållande af en förbättrad vinterkommunikation

med fastlandet vara behjertansvärda, om ock Ölands invånare

icke, med afseende å öus geografiska läge samt deraf betingade

samfärdselsforhållanden, kunna ega samma anspråk som Gotlands.

Utskottet har också ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att anvisa det

af Kongl. Maj:t till anskaffande för ofvan angifna ändamål af ett lämpligt

isbrytareångfartyg äskade beloppet; men, då den i statsrådsprotokollet

förebragta utredning, för hvilken här ofvan i hufvudsakliga delar

redogjorts, gifver vid handen, att ifrågavarande vinterkommunikations

uppehållande genom statens försorg enligt beräkning skulle

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

33

komma att medföra en årlig förlust af 10,000 å 15,000 kronor, har

det synts Utskottet- att icke hela denna utgift billigtvis borde drabba

statsverket, utan att vederbörande landsting eller kommuner härtill

borde lemna bidrag. I sådant hänseende vore det enligt Utskottets

förmenande lämpligast, om aflöningen till fartygets befälhafvare och

maskinist, hvilken aflöning beräknats till sammanlagdt 5,400 kronor,

oafkortad bestredes af statsverket, helst med postmedel, men att den

förlust, som efter afdrag af sistnämnda belopp kunde på uppehållande

af ifrågavarande vinterkommunikation årligen uppstå, blefve inom

orten godtgjord. Utskottet har derföre ansett att Riksdagen borde

anhålla det Kongl. Maj:t täcktes, innan beslut om ofta nämnda fartygs

anskaffande komine att meddelas, låta inhemta vederbörande landstings

och kommuners yttranden, huruvida de ville förbinda sig att bidraga till

godtgörande af den påräknade årliga förlusten; och hemställer alltså

Utskottet,

att Riksdagen — under anhållan, det Kongl. Maj:t,

före meddelandet af beslut om anskaffande af ett isbrytareångfartyg

för uppehållande af kommunikation

vintertiden mellan Öland och fastlandet, täcktes låta

infordra vederbörande landstings och kommuners yttranden,

huruvida de vore villiga att med erforderligt

belopp, dock ej öfverstigande 10,000 kronor, bidraga

till godtgörande af den förlust, som på samma trafikleds

uppehållande må kunna årligen uppstå — ville

på extra stat för år 1883 anvisa ett belopp af 146,300

kronor, att, under vilkor det berörda medgifvande

varder lemnadt, användas till anskaffande af omförmälda

isbrytareångfartyg.

Kongl. Teatern.

18:o. Sedan genom en den 10 Oktober 1881 inom operahuset i

Stockholm utbruten vådeld så väl sjelfva byggnaden som en stor del

af de Kong], teatrarnes, statsverket tillhöriga materiel skadats, hade,

på sätt statsrådsprotokollet (sid. 43) närmare utvisar, Öfverintendentsembetet

i skrifvelse den 22 påföljde November anmält, att botandet

af de skador å byggnaden, som uppstått i följd af branden, och livilka

nödvändigt måste afhjelpas för att byggnaden skulle kunna för sitt

Bih. till Biksd. Prof.. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 9 Höft. 5

^ingående reparation

af

operahuset

och iståndsättande

af

skadad teatermateriel.

[18.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Stats-UtsJcotlcts Utlåtande N:o 13 a

ändamål fortfarande begagnas och ej taga vidare skada, kräfde ett be
-

lopp af ................................................ kronor 35,650: 50;

att till betäckande af dessa kostnader förefunnes

en brandskadeersättning till belopp ............ „ 17,925: —,

men att för bestridande af återstoden ............... kronor 17,725: 50,

icke funnos tillgängliga medel, enär det å sjunde hufvudtiteln uppförda

anslaget till byggnader och reparationer ej kunde härför anlitas

utan åsidosättande af angelägna reparationsarbeten vid kronans öfriga

hus i Stockholm och landsorterna; och hade med anledning häraf

Kongl. Maj:t bemyndigat Öfverintendentsembetet att af för händer varande

medel förskjuta nämnda för reparationsarbetena erforderliga belopp,

17,725 kronor 50 öre.

Vidare hade i skrifvelse till chefen för Finansdepartementet den

5 sistlidne Januari direktionen öfver de Kongl. teatrarne tillkännagifva,

att den genom vådelden orsakade skadan å teätrarnes materiel,

lågt beräknad, utgjorde:

för rustkammaren...................................... kronor 25,000: —,

„ kostymer... ........................................ ,, 43,100: —,

„ dekorationer ...................................... ,, 71,500: —,

eller tillhopa kronor 139,600: —,

hvarvid teaterdirektionen tillika fäst uppmärksamhet dels derå, att förlusten

af rustkammaren upptagits efter i förra tider gällande anskaffningskostnad,

hvilken kostnad numera ej obetydligt stegrats, dels ock

derå att af kostymer och dekorationer i kalkylen »ingått endast sådana,

hvilka tillhörde pjeser, som kunde ifrågakomma att å nyo uppföras

under den nuvarande och närmast kommande tiden.

I statsrådsprotokollet (sid. 44) är vidare anfördt, att, då anslaget

till byggnader och reparationer ej lemnade tillgång till godtgörande af

kostnaden för afhjelpande af de genom vådelden operahuset tillfogade

skador, samt detta anslag dessutom, med hänsyn till dess belopp,

uppenbarligen icke vore afsedt att bestrida reparationer, föranledda af

vådeld och tillika af den omfattning som de ifrågavarande, kostnaden

härför således borde ersättas genom särskildt anslag; och då teatrarnes

materiel vore statsverkets tillhörighet, upplåten till teaterinstitutionen

för begagnande, syntes det ligga i sakens natur, att särskilda statsmedel

jemväl borde anvisas för iståndsättande af den genom branden skadade

materielen, då sådant vore nödvändigt för teatrarnes verksamhet, och

teatrarnes egna inkomster ej lemnade tillgång till denna kostnads be
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

35

stridande. Val hade häraf föranledda utgifter redan blifvit till betydliga

belopp af teaterdirektionen bestridda, för att icke Kongl. Stora

teatern skulle nödgas inställa sin verksamhet, men då dessa utgifter

icke kunde hänföras till den normala kostnaden för uppehållandet af

teaterverksamheten, syntes ersättning derför böra beredas nämnda direktion.

Då det emellertid icke vore nödigt att, efter de redan verkstälda

och närmast förestående arbetena för denna materiels nyanskaffning

eller jståndsättande, annorlunda än efter hand och småningom ersätta

den sxadade materielen, borde nu icke ifrågasättas högre anslag

för materielen än ungefär 50,000 kronor, hvilket anslag jemte det för

byggnadens reparation erforderliga borde, för jemnande af slutsumman

å hufvud titelns extra anslag, upptagas till 69,548 kronor.

På grund häraf har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra

stat för år 1883 anvisa ett särskildt anslag af 69,548 kronor till Kong],

Maj:ts disposition, att användas dels till godtgörande af de kostnader,

Öfverintendentsembetet förskottsvis bestridt för operahusets reparation

efter branden, dels ock för iståndsättande af den genom branden skadade

materielen.

Då det sålunda begärda anslaget synes vara erforderligt till betäckande

af utgifter, som varit nödvändiga för upprätthållandet tills

vidare af Kongl. Stora teaterns verksamhet, har Utskottet ansett detsamma

böra af Riksdagen beviljas, oberoende af hvilket beslut Riksdagen

kan komma att fatta-med anledning af den framställning rörande

det framtida ordnandet af de Kong], teatrarne, som, enligt hvad

statsrådsprotokollet (sid. 31) gifver vid handen, lärer vara att till

innevarande Riksdag från Kongl. Maj:t förvänta.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må på extra stat för år 1883

anvisa och ställa till Kong!. Maj:ts förfogande ett

särskildt anslag af 69,548 kronor, att användas dels

till godtgörande af de kostnader, Öfverintendentsembetet

förskottsvis bestridt för operahusets reparation

efter branden nästlidet år, dels ock för iståndsättande

af den genom branden skadade materielen;

dock att i detta anslag må få vidtagas den jemkning,

som för jemnande af slutsumman å sjunde

hufvudtitelns extra anslag kan blifva erforderlig.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Diverse anslag.

Angående

ifrågasatt inköp

af gamla

lasarettstomten

i Falun

med åbygg•

noder och

dessas inredning

till

embetslokaler

för länsstyrelsen
-

19:o. Uti särskilda inom Riksdagens båda Kamrar väckta motioner

hafva, på anförda skäl, Herrar N~. A. Fröman, Emil Königsfeldt,

W. Falk och C. O. Berg (motion N:o 13 i Första Kammaren) samt

Herrar Jan Andersson, A. Hansson i Solberga, C. Johanson, S. M. Olsson

och Fiss Öl. Larsson (motion N:r 111 i Andra Kammaren) sammanstämmande

föreslagit: Ä

Ro) att Riksdagen till inköp af den gamla lasarettstomten i Falun

med derå befintliga åbyggnader och dessas inredning till embetslokaler

åt länsstyrelsen, landtränteri, landtmäteriprovinskontoret, storskifteskontoret

och länsarkivet måtte lemna ett anslag af *89,593 kronor

60 öre, hvarifrån skulle afgå hvad som kunde inflyta vid försäljning

af de nuvarande kansli- och arkivhusen med tomter; och

2:6} att Riksdagen måtte besluta, att, sedan annat landsstatshus

sålunda erhållits och blifvit till begagnande inreda nämnda kansli- och

arkivhus finge till den mestbjudande försäljas.

På sätt förstnämnde motionärers framställning gifver vid handen,

hade länsstyrelsen i Kopparbergs län redan den 27 Januari 1881 hos

Kongl. Maj:t hemstält om aflåtande till Riksdagen af proposition i enahanda

syfte, som det i nu föreliggande motioner angifna; men någon

sådan proposition har det oaktadt icke blifvit till Riksdagen aflåten.

Vid sådant förhållande, och då Kongl. Maj:t är bäst i tillfälle att jemföra

de särskilda statsbehofvens inbördes vigt, har Utskottet, utan att

vilja bestrida behöfligheten af nya lokaler för ofvannämnda embetsmyndigheter

i Kopparbergs län, icke ansett sig böra biträda motionärernes

förslag, helst Utskottet, i saknad af den närmare utredning,

som i en fråga af förevarande beskaffenhet svårligen kan annat än

hos Kongl. Maj:t åstadkommas, icke är i tillfälle att tillförlitligt bedöma,

huruvida det nu föreslagna sättet för de nya embetslokalernas beredande

må vara mest ändamålsenligt. På grund häraf hemställer Utskottet,

.

att Herrar N. A. Frömans med fleres omförmälda

förslag icke för närvarande må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Angående 20:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

omvtndersMi- remitterad motion (N:r 80) har Herr A. J. Lyih af anförda skäl förening

rörande g]agit att Riksdagen ville i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t

glSraf''en täcktes på lämpligt sätt låta undersöka, huruvida åvägabringandet af

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a. 37

en kommunikationslinie emellan Vestervik eller någon derintill närbelägen

plats och Libau öfver Gotland kunde för Sveriges samfärdsel

med södra Ryssland anses fördelaktigt och, för den händelse att denna

undersökning dertill föranledde, låta uppgöra och för Riksdagen framlägga

förslag till ordnandet af en tidsenlig post-, passagerare- och

varutrafik på denna linie; samt att Riksdagen ville ställa till Kongl.

Maj:ts disposition ett belopp af 2,000 kronor i och för bestridande af

kostnaderna för denna undersökning.

Vid nästlidna års riksdag väcktes af samme motionär förslag i

hufvudsakligen enahanda syfte som det nu föreliggande, hvilket förslag

blef af Andra Kammaren öfverlemnadt till förberedande behandling af

dess dåvarande Tillfälliga Utskott N:o 2. I enlighet med detta Utskotts

i Utlåtande N:o 19 af angifna grunder gjorda hemställan blef samma

framställning emellertid af Kammaren afslagen. Denna omständighet

skulle väl icke ensam hafva gifvit Utskottet anledning att nu afstyrka

bifall till motionärens förslag, men har likväl synts ej böra lemnas

obeaktad, då jemväl andra skäl för ett afböjande af samma förslag förefinnas.

Det vill nemligen synas Utskottet att, derest intresset för den

ifrågavarande kommunikationsledens åstadkommande är inom de orter,

som deraf närmast skulle beröras, så stort och allmänt, som motionärens

framställning gifver vid handen, de för erforderliga undersökningars

bekostande behöfliga medlen borde kunna beredas genom bidrag

af kommuner och enskilda samt genom anslag af vederbörande landsting,

som i detta fall skulle vara Kalmar läns norra och Gotlands läns

landsting, det sistnämnda i betraktande deraf, att den ifrågasatta

kommunikationsleden enligt det framstälda förslaget skulle ej allenast

under en del af året beröra Gotland, utan under hela vintertiden jemväl

dragas öfver denna ö.

På grund häraf, och då dessutom enligt Utskottets åsigt ärenden

af förevarande beskaffenhet lämpligast böra, efter af vederbörande i

behörig ordning gjord framställning, utaf Kongl. Maj:t i första hand

pröfvas, hemställer Utskottet vid frågans outredda skick,

att Herr A. J. Lyths omförmälda förslag icke

må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 27 Februari 1882''.

På Stats-Utskottets vägnar:

■ .t «or

kommunikationslinie

mellan

Vestervik och

Libau.

EMIL KEY.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Reservationer:

vid 17:de punkten (angående anslag till inköp af ett isbrytande

ångfartyg)

af Herr Grefve S. Lagerberg; och

af Herr Nils Pettersson, hvilken ansåg, att Kongl. Maj:ts i ämnet

gjorda framställning måtte oförändrad bifallas.

vid 20:de punkten (angående väckt fråga rörande åvägabringande

af en kommunikationslinie mellan Vestervik och Libau)

af Herr R. Törnebladh, som ansåg Utskottets yttrande böra på

följande sätt affattas:

“Motionärens framställning, som åsyftar inrättandet af en ny kommunikationsled

emellan södra Sveriges östra kust och den nu i stark

utveckling stadda handelsplatsen Libau, från hvilken jernvägar leda till

det inre af landet, synes i så mycket högre grad förtjent af uppmärksamhet,

som med afseende å utsigterna att kunna öppna den ifrågasatta

nya handelsvägen, hvilken efter all anledning i framtiden bör

blifva af stor betydelse för vårt land, statens medverkan till en början

skulle vara högligen önskvärd och kraftigare än någonting annat kunna

bidraga till sakens framgång. Vid sådant förhållande torde frågans

utredning med tillhjelp af vederbörande myndigheter vara af behofvet

påkallad. Något särskilt anslag för ändamålet anser dock Utskottet

ej vara behöfligt, helst, om medel för den förberedande undersökningen

skulle befinnas erforderliga, de i saken intresserade orterna och deras

större eller mindre kommuner icke lära undandraga 6ig att för ändamålet

lemna de bidrag, som kunna påkallas.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt och med åberopande

för öfrigt af motionärens framställning, hemställer Utskottet,

att Riksdagen måtte på det sätt bifalla motionen,

att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t på lämpligt sätt låta undersöka och utreda,

huruvida icke åvägabringandet af en för post-,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

39

passagerare- och varutrafik afsedd kommunikationslinie

från Vestervik eller annan lämplig plats till

till Libau, med beröring af Gotland, må anses vara

för utvidgande af Sveriges samfärdsel med Ryssland

af behofvet påkallad, och derefter vidtaga de åtgärder,

som kunna finnas erforderliga.u

Häruti instämde Herrar Emil Key, L. Norden/elt och J. Widén.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1882 års riksstat anslår

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Anvisning i

kontant.

Summa.

Ersättningar.

Friheter.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

17,000

Finans

Departementschefen..........................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

Kammarkollegium .........................

Statskontoret. Nuvarande anslag..............

ökas med...................................

Stämpelpappersomkostnader, förslagsanslag ...

Kostnader för kortstämpling och allmänna be
Mynt-

och kontrollverken......................

Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag

Kammarrätten................................

Öfverintendentsembetet .......................

Postverket, förslagsvis beräknadt att af postanslag.

....................................

höjes till samma belopp, hvartill inkomst
med.

.................................

Telegrafverket, reservationsanslag att af teleTullverket,

förslagsanslag att af tullmedlen diminslcas

till ett mot staternas slutsumma svaErsättning

till städerna för mistad tolag, förDomänstyrelsen

(nytt) enligt Kongl. Maj:ts förSkogsväsendet,

deraf anvisning i kontant:

Bestämdt anslag. Nuvarande belopp ......

minskas med, enligt Kongl. Maj:ts förslag

'') Hörande detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

41

Litt. A.

riksstatens Sjunde hufvudtite].

departementet.

89,400: —

4,400: —

villningens uttaxering, förslagsanslag ..

medlen direkte utgå. Nuvarande

titeln: “Postmedel11 beräknats, eller

grafmedlen direkte utgå ........

rekte utgå. Nuvarande anslag

rande belopp, eller med.........

slagsanslag.....................

slag.............................

........................ 452,513:

....................... 26,300:

4,900,000: —

200,000:

2,485,000: —

5,000: —

426,213:

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Summa.

Kronor. ö. i Kronor, j ö.

Kronor.

Transport 426,213: —

Bill. till Rilcsd. Brot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 9 Käft.

17,000

—

- -

—

- -

—

17,000

_

45,200

—

- -

—

- -

—

45,200

__

122,100

—

—

—■

—

122,100

93,800

_

_ ._

_

_

93,800

224,000

—

- -

—

- -

—

224,000

_

75,000

- -

—

—

75,000

20,300

—

- -

—»

- -

—

20,300

5,400

—

- -

—

- -

—

5,400

_

169,600

—

-

—

- -

—

169,600

_

35,500

35,500

—

5,100,000

5,100,000

1,330,000

—

- -

—

. — _

—

1,330,000

—

2,480,000

_

._ _

—

_ _

2,480,000

1,640,000

—

- __

—

—

—

1,640,000

_

*) 95,000

•

95,000

11,452,900

—

— —

—

—

—

11,452,900

i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Tpt

1882 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

11,873,643

S:a

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Friheter. Ersättningar.

Summa.

Kronor.

1,470

12,000

18,000

155,480

21,550 —

34,500

500,000

16,000

25.000

28.000

20,000

250,000

33,177

35,000j
60,

000-

13,087,350|-

Kronor.

o. Kronor. , ö.

11,880,113!

8,460

2,720

9,930

2,720

12,000

18,000

155,480]—

32,730 —

84,500 —

500,000—

16,000—]

25,000:—!

28,000]—!

20,000| — |

250,000 —

33,177—I

35,000]—

60,000 —

13,100,000|

Reservationsanslag:

Till skogsingeniörer.......................

Till undersökning af vattendragen i Norrrände

anslag...........................

minskas med, enligt Kongl. Maj:ts för
Till

Skogsinstitutet.......................

Till enskilda skogskolor. Nuvarande anminskas

med, enligt Kongl. Maj:ts

Till kronoskogarnes förvaltning och besendet

i allmänhet. Nuvarande anslag

minskas med, enligt Kongl. Maj:ts för
Till

belöningar för rofdjurs dödande, förslagsLyshållning

m. fl. utgifter för kronans publika

Byggnader och reparationer, reservationsanslag

Städers friheter, förslagsanslag ...............

Observations- och uppbörsprocenter in. m., förKontroll

å tillverkningsafgifter, förslagsanslag,

minskas, om kontrollapparaters införande

ligt Kongl. Maj:ts förslag..................

För kontrollen vid enskilda banker och kredit
Restitutioner,

förslagsanslag ..................

Ålderstillägg, förslagsanslag ..................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Postafgifter för tjenstebref och dylika försänSkrifmaterialier

och expenser, ved m. m., för
höjes

med....................................

Extra utgifter, reservationsanslag..............

Kongl. teatern..............................

‘) Korande dessa anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

48

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

I

! ■

Anvisning i

anvisning,

pa förslag.

kontant.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor, j

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

lort 426,213 —

11,452,900

11,452,900

— 246,190: —

*) 672,403

1,470

673,873

12,000

—

- -

_

- -

—

12,000

_

18,000

—

- -

—

- -

—

18,000

_

155,480

—

- -

155,480

_

21,550

—

8,460

—

2,720

—

32,730

_

34,500

—

- -

- -

—

34,500

_

... 500,000: —

en-

50,000: —

*) 450,000

—

- -

—

- -

450,000

_

16,000

—

-- -

- -

—

16,000

_

25,000

—

- -

_

''25,000

_

28,000

28,000

_

20,000

—

---

—

- _

_

20,000

—

250,000

—

250,000

—

...... 33,177: —

...... 2,340: —

35.517

—

-- -

—

- -

—

35,517

_

35,000

—

35,000

—

60,000

60,000

—

Summa

13,286,350

—

9,930

—

2,720

—

13,299,000

—

bottens län. Nuva7,

000: —

4,000: —

slag.

slag...... 11,400: —

förslag ... 3,800: —

15,000:

3,000:

21,300:

199,290:

främjande af skogsvä
.

...... 212,930: —

slag...... 13,640: —

anslag................

hus i Stockholm, förslagsanslag

slagsanslag.......

Nuvarande belopp.

anstalter, förslagsanslag, högst.

delser, förslagsanslag.......

slagsanslag. Nuvarande belopp.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under

riksstatens S j nnde Hufvudtitel.

Kronor.

|

Ö.

■ 1

Kammarkollegium.

För genomförande af dess nya organisation, enligt Kongl.

Maj:ts förslag........................................*2,400: —

„ granskning af nya jordeböcker ........................ 13,000: —

15,400

Statskontoret.

För genomförande af dess nya organisation.................. 9,740: —

| Ersättning för förskottsvis bestridda utgifter, tillhörande

denna hufvudtitel ....................................94,012: —

103,752

Öfverintendentsem b et et.

\

\ För genomförande af dess nya organisation..............................

j

1,000

Postverket.

|

För anskaffande af ett isbrytande ångfartyg till uppehållande

af kommunikation vintertiden mellan Öland och fast- landet ................................

146,300

j

D omänstyr elsen.

i

■

Till aflöning åt domänintendenter och uppehållande af do- mängöromålen hos länsstyrelserna, enligt Kongl. Maj:ts

förslag..............................................*60,000: —

„ resekostnader vid domänförvaltningen, förslagsanslag

enligt d:o............................................*20,000: —

80,000

!

i

Transport

346,452

i

i

Rör ande dessa anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 13 a.

45

Kronor.

Ö.

Transport

346,452

Kontroll å tillverkningsaf''gifter.

Till anskaffande af kontrollapparater vid brännerierna, en-

ligt Kongl. Maj:ts förslag..........................................

*300,000

—

Kongl. Teatern.

Till reparation af operahuset och iståndsättande af genom

vådeld skadad teatermateriel ...................................

69,548

—

Summa

716,000

—

*) Rörande detta anslag kommer Utskottet att framdeles afgifva utlåtande.

Bih. till RiJcsd. Prof. 1.882. i Sami. 1 Afd. 9 Häft.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.