Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition angående löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken och vissa pedagogi, högre lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna m. m., än äfven särskilda inom Riksdagen väckta motioner rörande dels de allmänna läroverken och dels folkskoleväsendet.

1882-04-24 · 77 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:14b, Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition angående löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken och vissa pedagogi, högre lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna m. m., än äfven särskilda inom Riksdagen väckta motioner rörande dels de allmänna läroverken och dels folkskoleväsendet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 14 b.

1

N:o 14 b.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1882, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition angående

löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken

och vissa pedagogi, högre lärarinneseminariet

samt folkskolelärareseminarierna m. m., än äfven särskilda

inom Riksdagen väckta motioner rörande dels de

allmänna läroverken och dels folkskoleväsendet.

(2:a U. A.)

I.

Uti en till Riksdagen afgifven proposition (N:o 17) af den 7 sistlidne Ans- läneRrJanuari

har Kongl. Maj:t, under hänvisning till ett propositionen bilagdt w?"wl

statsrådsprotokoll af samma dag, föreslagit Riksdagen: allmännaiaro
l:o

att. under förutsättning, att Kongl. Maj:t förordnade det lär-ve,ken m'' m''

jungarne vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna

skulle från och med vårterminen 1883 utom förut bestämda afgifter erlägga.

en terminlig afgift till belopp af 30 kronor för lärjunge i sjette

och sjunde klasserna samt 20 kronor för lärjunge i öfriga klasser, dock

att, enligt de närmare bestämmelser, som af Kong]. Maj:t faststäldes,

medellöse lärjungar till högst femton procent och mindre bemedlade till

högst tjugu procent af hela närvarande lärjungeantalet i hvardera gruppen

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 10 Haft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

af klasser måtte kunna befrias, de medellöse från hela och de mindre

bemedlade från halfva den nya afgiften — Riksdagen måtte

z dels, för tillämpning af ny lönereglering för lärare vid de högre och

de femklassiga allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna

enligt de i statsrådsprotokollet angifna grunder,

å ordinarie stat bevilja:

förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken

med .................................................................................. kronor 643,000: —

förkolning af anslaget till högre lärarinneseminariet

med ................................................................................ J> 7,000: —

förhöjning af anslaget till Tolkskolelärareseminarierna

med ................................................................................... » 66,600: —,

i hvilket sistnämnda belopp inginge 500 kronor till arfvoden åt teckningslärare

för extra tjenstgöring och 1,500 kronor till extra arfvoden åt

musiklärare;

dels och, för beredande af tillfällig löneförbättring åt lärare vid de

treklassiga allmänna läroverken och vid de två- och enklassiga pedagogierna,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse méd de enligt berörda protokoll

föreslagna grunder, å extra stat för år 1883 anvisa:

för de treklassiga allmänna läroverken........................... kronor 50,500: —

för pedagogierna................................................................. » 21,000: —;

2:o att Riksdagen måtte i afseende på lärares pensionering medgifva:

att, med undantag för gymnastiklärarne, öfriga ordinarie lärare och

lärarinnor vid rikets högre och femklassiga allmänna läroverk, högre

lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna skulle hafva rättighet

och, hvad anginge de lärare och lärarinnor, som inginge på den nya

lönestaten eller som utnämndes efter det kungörelse i ämnet utkommit,

äfven skyldighet att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår

med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från

tjensten afgå, Kong]. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå,

derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades i tjensten kunna

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig

att i densamma qvarstå;

att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått

60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skulle under i öfrigt enahanda

vilkor och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva

samma rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension,

som nästföregående moment innehåller beträffande öfrige lärare;

att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som i

minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

3

eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, måtte, derest det blefve

behörigen styrkt, att anledning icke förefunnes till antagande, det han

eller hon kunde återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning

före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas, mot åtnjutande under

sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten, hvilken

pension skulle för lärare eller lärarinna, hvars aflöning vore fördelad i

lön och tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika med hela lönen,

om han eller hon befunne sig i annan lönegrad än den högsta, men för

den, som redan uppnått högsta lönegraden eller innehade tjenst, för

hvilken inga lönegrader funnes, så beräknas, att för hvarje i full pensionsålder

felande tjenstår afdroges en procent af lönen, dock icke mer

än tio procent, samt för lärare eller lärarinna, hvars aflöning icke vore

på förenäinnda sätt fördelad, skulle utgå med ett mot tre fjerdedelar af

lönen svarande belopp, minskadt med en procent för hvarje tjenstår, som

felades i ptBasionsåldern, dock icke öfver tio procent; samt

3:o att Riksdagen i sammanhang härmed jemväl måtte för sin del

medgifva, att de prebendehemman och lägenheter samt andra förmåner

af privilegiinatur, som vore lärare vid de allmänna läroverken och pedagogierna

på lön anslagna, måtte, i den mån det kunde ske utan förnärmande

af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes genom

testamenten eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket indragas.

Sedermera bär uti skrifvelse till Stats-Utskottets ordförande af den

25 sistlidne Februari Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Ecklesiastikdepartementet

meddelat, att då mera verkstälda ytterligare beräkningar,

bvilka icke kunnat ega rum förr än efter det Kongl. Maj:t under den

27 Januari och 3 Februari innevarande år fattat beslut om de uppflyttningar

i högre lönegrad, hvartill lärare och lärarinnor vid allmänna

läroverk, pedagogier, högre lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna

jemlikt gällande föreskrifter varit berättigade, utvisade att förändring

borde ega rum i vissa af förestående utaf Kongl. Maj:t äskade

anslagsbelopp, i det nemligen, enligt sagda beräkningar, tillämpning af

den föreslagna löneregleringen medförde anslagsbehof af:

för de högre och de femklassiga allmänna läroverken kronor 624,950: —

i stället för förut beräknade............................................. » 643,000: —

för de treklassiga läroverken......................................... » 49,000: —

i stället för förut beräknade........................................... ''>> 50,500: —

för pedagogierna................................................................. » 17,500: —

i stället för förut beräknade........................................... » 21,000: —

och för det högre lärarinneseminariet.......................... » 8,000: —

i stället för förut beräknade................... » 7,000: —.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

Vid behandling af förevarande proposition har Utskottet till pröfning

jemväl förehaft följande inom Andra Kammaren i ämnet väckta motioner,

nemligen:

A) motion N:o 27, deruti Herr F. T. Borg föreslagit, att för ordnandet

af undervisningsväsendet vid Sveriges allmänna läroverk och

pedagogier på de grunder, som af Andra Kammaren blifvit antagna den 21

och 23 Mars 1881, i öfverensstämmelse med samma Kammares samma

år Tillfälliga Utskotts (N:o 1) beslut i dess Utlåtande N:o 22 (sidorna

17—18), jemte det tillägg, att undervisningen hvarje år borde utsträckas

till fyrtio, högst fyrtiotvå veckor, Riksdagen måtte anslå ett belopp af

sexhundrafemtiotusen kronor, deri inberäkna^ hvad som genom höjandet

af skolafgifterna kunde inflyta, eventuelt, enligt Kong!. Maj:ts beräkning,

400,000 kronor, att å extra stat ställas till Kongl. Maj:ts förfogande år

1883, samt att, af nämnda belopp, högst etthundrafemtiotusen kronor måtte

beviljas såsom tillfällig löneförbättring åt de lärare vid de allmänna

läroverken och pedagogierna, som befunnes vara mest i behof deraf,

äfven för det fall, att den förväntade utredningen af ifrågavarande undervisningsangelägenhet

och förslag om lönereglering för lärarne icke

hunnit åvägabringas under sistnämnda år;

varande, enligt hvad ett motionen bilagdt transsumt utvisar, omförmälda

Tillfälliga Utskotts ifrågavarande hemställan af följande lydelse:

»att Kammaren ville för sin del besluta, att Riksdagen i skrifvelse

till Kongl. Maj:t

l:o tillkännagifver sin åsigt,

a) att samtliga universitetsexamina måtte, med bibehållande af den

kompetens till embeten och tjenster, som nu genom dem förvärfvas,

få afläggas af en hvar, som genomgått godkänd, vare sig real

eller latinsk inogenhetspröfning, utan åliggande för den, som sig

till universitetsexamen anmäler, att genom någon preliminär eller

kompletteringsexamen hafva ådagalagt insigter i latinska språket;

b) att de döda språkens läsning i allmänna läroverken bör framflyttas

till sjette klassen;

c) att — då, under förutsättning af bifall till punkten b), de nuvarande

begge linierna i 4:de och 5:te klasserna kunna och böra sammanslås

till en — endast ett nytt, främmande lefvande språk må, jemte

tyskan, läsas i dessa klasser, samt att hvad som af den vunna tiden

icke åtgår för undervisning i detta språk må anslås åt andra för

den allmänna bildningen företrädesvis angelägna ämnen;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

5

d) att lägsta klassen af det allmänna läroverket bör indragas, att samtliga

pedagogier böra indragas, samt att efter förutgången närmare

utredning åtskilliga treklassiga läroverk samt möjligen äfven några

femklassiga, i södra och mellersta delarne af landet belägna läroverk

torde kunna indragas;

c) att en sådan efter de olika klasserna proportionerad höjning af

lärjungarnes terminsafgifter bör vidtagas, att derigenom eu'' väsentligare

lättnad i statens utgifter för dessa läroverk åstadkommes;

2:o anhåller:

./) att Kongl. Maj:t täcktes, för utredning af dessa frågor och utarbetande

af förslag till förändringar i den nuvarande universitets- och

skollagstiftningen i enlighet med ofvan angifna grunder, förordna

en komité, sammansatt af erfarne män i olika samhällsställning och

verksamhet; samt

g) att Kongl. Maj:t, innan ändringen i läroverksstadgan med anledning

af de förslag, som sålunda kunna komma att utarbetas, varder beslutad,

täcktes lemna Riksdagen tillfälle att sig deröfver yttra»;

och

B) motion N:o 78, deruti Herr S. Wieselgren anfört,

att förevarande Kongl. proposition icke meddelade Riksdagen någon

upplysning i fråga om hvilka samhälls- och förmögenhetsklasser de 13

—15,000 lärjungar tillhörde, hvilka under senare åren begagnat sig af

undervisningen vid statens elementarläroverk och pedagogier; vid hvilket

förhållande hvarken frågan om nya skolafgifters införande syntes

hafva erhållit den utredning, som borde föregå det beslut, som i frågan

vore att fatta, ej heller möjligt vore att på tillfredsställande grunder

bestämma den procent af antalet lärjungar, derför befrielse ifrån eller

nedsättning af skolafgiften borde medgifvas;

att vidare i berörda proposition väl omtalades möjligheten af förändringar

i undervisningen vid de femklassiga och vid de högre allmänna

läroverken —: förändringar, hvilka dock sades föga skola komma

att påverka frågan om antalet af de vid sagda läroverk anstälda lärarne

— men deremot icke utreddes, huruvida icke antalet af ifrågavarande

läroverk utan skada för det allmänna skulle kunna inskränkas eller indragning

af, till exempel, deras nedersta klass verkställas, ehuru svaret

på dessa frågor i icke ringa mån måste inverka bestämmande med hänsyn

till hvilket antal lärare, som för undervisningens handhafvande vid

förberörda läroverk måtte anses nödigt; samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

att det vid dessa förhållanden, ehuru nödvändigheten af löneförbättrings

beviljande åt ifrågavarande lärare syntes vara oomtvistlig, svårligen

kunde vara med nödig varsamhet förenligt att, utan föregående

utredning af nu antydda punkter, vare sig besluta införandet af nya

skolafgifter eller uppföra löneförbättringsanslaget ens för hvad anginge

de femklassiga och högre elementarläroverken på ordinarie stat;

och har på grund häraf motionären föreslagit, att Riksdagen, i afvaktan

å regeringens åtgärder för fullständig utredning af ifrågavarande ärende,

måtte för beredande af tillfällig löneförbättring åt de vid allmänna läroverken

samt de vid två- och enklassiga pedagogierna anstälda lärare, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i vederbörande statsrådsprotokoll

föreslagna grunder, å extra stat för år 1883 anvisa tillsammans 714,500

kronor.

Af en utaf särskilda komiterade i ett den 17 Maj 1879 afgifvet betänkande

och förslag, angående lönereglering för lärarne vid rikets allmänna

läroverk, vissa pedagogier, folkskolelärareseminarierna samt seminarium

för bildande af lärarinnor, meddelad redogörelse rörande

dessa lärares tjenstgöringsskyldighet och löneförmåner, inhemtas, på sätt

ofvan berörda statsrådsprotokoll (sid. 5 och 6) utvisar, bland annat, att

lärarne nu åtnjuta följande aflöning:

rektorer: vid de högre allmänna läroverken 4,500 kronor och efter tio års

tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk 5,000 kronor; vid de

femklassiga läroverken i Stockholm 4,000 kronor; vid de öfriga femklassiga

läroverken 3,500 kronor och efter tio års tjenstgöring såsom

rektor vid femklassigt läroverk 4,000 kronor; vid de treklassiga läroverken

3,000 kronor, och efter 15 års tjenstgöring såsom ordinarie

lärare 3,500 kronor; vid de tvåklassiga pedagogierna 2,500 kronor

samt efter femton års tjenstgöring i egenskap af ordinarie lärare

3,000 kronor och efter tjugu års dylik tjenstgöring 3,500 kronor;

vid folkskolelärareseminarierna 3,500 kronor samt efter fem års tjenstgöring

4,000 kronor och efter tio års tjenstgöring 4,500 kronor;

lektorer vid de allmänna läroverken och det högre lärarinneseminariet: fem

lönegrader å 2,500, 3,000, 3,500, 4,000 och 4,500 kronor, med uppflyttningsrätt

från lägre till närmast högre lönegrad efter fem års

för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;

adjunkter vid de högre allmänna läroverken, vid det högre lärarinneseminariet

och vid folkskolelärareseminarierna: fem lönegrader å 1,500,

2,000, 2,500, 3,000 och 3,500 kronor, med uppflyttningsrätt lika som

lektorer;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

7

kolleger vid de lägre allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna:

lika med adjunkter;

de lärarinnor vid det högre lärarinneseminariet och vid folkskolelärareseminarierna,

som äro likstälda med adjunkter vid samma läroverk:

samma aflöning som adjunkterne;

lärare vid de enklassiga pedagogierna 1,500 kronor;

musiklärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å 750, 1,000

och 1,250 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast

högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer och

adjunkter; vid de femklassiga läroverken 450 kronor; vid de treklassiga

läroverken 300 kronor; vid de tvåklassiga pedagogierna 200 kronor;

vid folkskolelärareseminarierna 750 kronor, hvilken aflöning dock

numera är höjd till 1,000 kronor;

teckningslärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å 1,000,

1,250 och 1,500 kronor, med uppflyttningsrätt enligt samma grunder

som lektorer och adjunkter; vid de femklassiga läroverken 600 kronor;

vid de treklassiga läroverken 300 kronor; vid folkskolelärareseminarierna

tre lönegrader å 800, 1,000 och 1,200 kronor, med samma

uppflyttningsrätt som teckningslärare vid de högre allmänna läroverken;

hvarjemte samtlige teckningslärare ega rätt att efter vissa

grunder åtnjuta särskilt arfvode för de undervisningstimmar, som

åläggas dem utöfver ett visst antal i veckan;

gymnastiklärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å 1,000,

1,250 och 1,500 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till

högre lönegrad enligt samma grunder som lektorer och adjunkter;

vid de femklassiga läroverken 600 kronor; vid de treklassiga läroverken

och de tvåklassiga pedagogierna 300 kronor; vid folkskolelärareseminarierna

500 kronor, hvilket belopp dock nu är höjdt till 675 kronor;

hvartill bör läggas, att rektorerne vid de allmänna läroverken och vid

pedagogierna åtnjuta af vederbörande kommuner fri bostad eller hyresersättning,

samt att rektor vid det högre lärarinneseminariet och de fleste

rektorerne vid folkskolelärarinneseminarierna för närvarande hafva fri

bostad i läroverkshusen.

Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 27—29) vidare gifver vid handen,

skulle för tillämpning af de utaf Kongl. Maj:t nu, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med komiterades åsigter, föreslagna grunder för löneförbättring

åt ifrågavarande lärare, så vidt anginge de högre och de

femklassiga allmänna läroverken, folkskolelärareseminarierna samt det

högre lärarinneseminariet, följande bestämmelser blifva erforderliga:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

a) i afseende å de högre allmänna läroverken,

att lärarne vid dessa läroverk må åtnjuta följande aflöning: rektorer:

lönegrader 1) 3,500 kronor, 2) 4,000 kronor; tjenstgöringspenningar 1,500

kronor; lektorer: lönegrader 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, 3) 3,100

kronor, 4) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar 1,400 kronor; adjunkter:

lönegrader l) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor, 4) 3,000

kronor; tjenstgöringspenningar 1,000 kronor; musiklärare: lönegrader 1)

1,000 kronor, 2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor; gymnastiklärare: lönegrader

1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; teckning slär av e:

lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgifves lärarne

efter hittills gällande grunder; samt

att teckningslärare skall vara skyldig tjenstgöra för lönen intill 16

timmar i veckan; att ytterligare tjenstgöringsskyldighet intill 4 timmar

i veckan må af Eforus kunna honom åläggas mot ersättning af 75

kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare i första och

andra lönegraderna och af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden; att

i öfrigt de i Kongl. cirkuläret den 18 Maj 1878 meddglade bestämmelser

rörande teckningslärare skola lända till efterrättelse;

b) i afseende å de femklassiga läroverken,

att lärarne vid dessa läroverk må aflönas sålunda: rektorer vid läroverk

i Stockholm: lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar 1,300

kronor; rektorer vid öfriga läroverk: lönegrader 1) 2,700 kronor, 2) 3,200

kronor; tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; kolleger: lika-med adjunkter

vid de högre allmänna läroverken; musiklärare: lön 500 kronor; gymnastiklärare

och teckningslärare: lika med nuvarande aflöning;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad må medgifvas lärare

efter nu gällande grunder;

c) i afseende å folkskolelärareseminarierna,

att lärare och lärarinnor må uppbära följande aflöning: rektorer:

lönegrader 1) 2,600 kronor, 2) 3,100 kronor, 3) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar

1,400 kronor; adjunkter: lika med adjunkter vid de

allmänna läroverken; lärarinnor med adjunktstjenstgöring: lönegrader 1)

1,200 kronor, 2) 1,700 kronor, 3) 2,200 kronor, 4) 2,700 kronor; tjenstgöringspenningar

800 kronor; musiklärare: lönegrader 1) 1,200 kronor,

2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; gymnastiklärare: lönegrader 1) 800

kronor, 2) 1,000 kronor, 3) 1,200 kronor; teckningslärare: enligt nu gällande

bestämmelser;

att uppflyttning till högre lönegrad må ega rum för öfningslärarne

efter samma grunder som för öfningslärare vid de allmänna läroverken,

s. 9 Kontrollera mot PDF

‘Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

9

samt för rektorer, adjunkter och lärarinnor efter samma grunder som

hittills;

d) i afseende å det högre lärarinneseminariet,

att lärare och lärarinnor må åtnjuta aflöning sålunda: lektorer och

adjunkter: lika med lektorer och adjunkter vid de allmänna läroverken;

ordinarie lärarinnor: lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,700 kronor, 3) 2,200

kronor, 4) 2,700 kronor; tjenstgöringspenningar 800 kronor; och

att för uppflyttning till högre lönegrad nu gällande bestämmelser

fortfarande lända till efterrättelse;

hvarjemte borde bestämmas:

att tjenstgöringspenningarne skala för alla lärare och lärarinnor,

rektorerne undantagne, beräknas utgå för läsår eller för ett visst antal

läsveckor; att de i rektorernes aflöning ingående tjenstgöringspenningar

skola beräknas utgå för kalenderår, men till olika belopp för läsåret

och för ferierna, efter särskilda bestämmelser, som af Kongl. Maj:t fastställas;

samt att tjenstgöringspenningarne icke få af tjenstens innehafvare

uppbäras under tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som är

domkapitelsledamot, endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen,

afdrag ä tjenstgöringspenningarne icke må ske;

att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt

förbemälda lönereglering komme lärare till del, skola gälla som vilkor:

1) att. lärare, som enligt hittills gällande stat är berättigad till ersättning

för indelt- lön, skall frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2)

att nuvarande innehafvare af löner, i hvilka ingå'' afkomst af prebendehemman

och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta

penningar, må tillträda ifrågavarande löneförbättring endast under vilkor

alt, sedan en undersökning af dessa förmåners beskaffenhet samt uppskattning

af deras ekonomiska värde egt rum, vara underkastade antingen

förmånernas indragning till statsverket mot ersättning i penningar

till det belopp, hvartill de äro i stat beräknade, eller den minskning i

statsverkets löneanslag för tjensten, som kan i vederbörlig ordning varda

beslutad, dock icke till större belopp än som motsvarar den löneförbättring,

som löntagaren vid nu föreslagen lönereglering kan komma att

vinna; 3) att den genom nådiga cirkulären den 20 Mars 1858 och den

29 December . 1860 stadgade skyldighet för visse lärare att, i händelse de

genom inträffade förändringar skulle finnas umbärlige, inträda i tjenstgöring

vid annat läroverk, helst inom stiftet, skall åligga äfven öfrige vid

de högre och de femklassiga allmänna läroverken anstälde lärare, intill

dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare skall vara skyldig att

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. It) Halt. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b. ''

från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser, som i sammanhang

med denna lönereglering fastställas; och

att hvarje lärare, som varder utnämnd till tjenst, med hvilken rätt

till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning

i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kan finna lämpligt

besluta, till ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående

särskilda förmåner efter skälig uppskattning sig belöpa.

Hvad angår de treklassiga allmänna läroverken samt de en- och

O O

tvåklassiga pedagogierna, hade komiterade föreslagit:

a) i afseende å de treklassiga allmänna läroverken:

att rektorer vid dessa läroverk måtte erhålla i lön 2,500 kronor

samt i tjenstgöringspenningar 1,000 och efter 10 års tjenstgöring, räknadt

från början af kalenderåret näst efter det, då fullmakt första gången

erhölls såsom ordinarie lärare, ett lönetillägg af 500 kronor;

att aflöningen för kolleger vid dessa läroverk måtte bestämmas på

enahanda sätt som för adjunkter vid de högre allmänna läroverken;

att musik-, tecknings- och gymnastiklärare vid dessa läroverk måtte

bibehållas vid sina nuvarande lönebelopp samt dem åläggas undervisa

intill 4 timmar i veckan och derutöfver vid behof 2 timmar i veckan

emot ersättning för hvarje sådan timme för helt läsår af 75 kronor.

b) i afseende å de tvåklassiga pedagogierna,

att rektors vid dessa pedagogier löneförmåner måtte bestämmas på

följande sätt: i första lönegraden lön 2,000 kronor, i andra 2,500 kronor

och i den tredje 3,000 kronor samt derjemte 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar

i hvarje lönegrad; börande uppflyttning i andra lönegraden

ske efter 10 och i den tredje efter 15 års tjenstgöring, tiden

härför räknad såsom för rektor vid treklassigt läroverk föreslagits;

att löneförmånerna för kollegerna vid de tvåklassiga pedagogierna

måtte blifva lika med adjunkts eller kollegas vid de allmänna läroverken;
att

för musik- och gymnastiklärarne vid dessa pedagogier icke någon

förändring i nuvarande löneförmåner måtte ifrågakomma;

c) i afseende ä de enklassiga pedagogierna:

att lärarne vid dessa läroanstalter måtte, med oförändrad lön af

1,500 kronor och utan rätt till uppflyttning i högre lönegrad, erhålla

500 kronor i tjenstgöringspenningar.

Vid de af komiterade sålunda föreslagna aflöningsbeloppen för lärarepersonalen

vid de treklassiga allmänna läroverken samt de en- och tvåklassiga

pedagogierna har Kongl. Maj:t icke funnit anledning till anmärkning,

men deremot ansett anslag för ifrågavarande ändamål böra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

11

beviljas under annan form än beträffande de öfriga läroverken. I sådant

hänseende är i statsrådsprotokollet (sid. 13) anfördt, att de pedagogier,

om Indika här vore fråga, vore de, å hvilka bestämmelserna i Kongl.

brcfvet den 22 November 1861 angående löner för lärare vid pedagogier

m. in. egde tillämpning. De vore numera till antalet 18, nemligen 9

enklassiga med blott en lärare, samt 9 tvåklassiga med rektor och kollega

samt lärare i musik och gymnastik, och motsvarade undervisningen

vid dessa läroverk i det närmaste den, som meddelades i den eller de

lägsta klasserna af ett allmänt läroverk. En indragning eller förändring

af dessa pedagogier hade länge varit ifrågasatt, hvartill skälen hufvudsakligen

varit, att de flesta af dem haft ett ringa lärjungeantal; att,

om man betraktade dem såsom läroanstalter, motsvarande de lägsta

klasserna af ett fullständigt allmänt läroverk, de knappast kunde anses

motsvara sitt syftemål, enär antalet af de lärjungar, som efter att hafva

genomgått dessa läroverk öfverginge till andra skolor för att der fortsätta

sina studier, vore mycket ringa; samt att, om man deremot ville

i pedagogierna se sjelfständiga läroanstalter med en afslutad bildningskurs,

den undervisning, som faktiskt der meddelades, till sjelfva sin plan

icke kunde anses tillfredsställande. Dessa skäl för indragning eller förändring

af pedagogierna hade jemväl åberopats för indragning eller förändring

af de treklassiga läroverken. Granskade man för en följd af år

uppgifterna på lärjungeantalet, så visade sig, att flera af dessa läroverk,

såväl pedagogier som treklassiga läroverk, varit så fåtaligt besökta, att

man med skäl kunde hysa någon tvekan om lämpligheten af deras bibehållande.

Vid andra af dessa läroverk syntes visserligen lärjungeantalet

hafva stått i skäligt förhållande till lärarekrafterna, men från andra

synpunkter utgående vigtiga skäl syntes kunna anföras jemväl emot deras

bibehållande, åtminstone i deras nuvarande form. Då denna fråga

vore förtjent af den uppmärksamhet, att den påkallade en undersökning,

syntes eu definitiv lönereglering för de vid dessa läroverk anstälde lärare

icke böra ifrågasättas, men då det å andra sidan vore obilligt, om

desse lärare icke skulle komma i åtnjutande af behöflig löneförbättring,

derför att en indragning eller förändring af de läroverk, der de hade

sin verksamhet, syntes mer eller mindre sannolikt förestående, borde de

belopp, som erfordrades för den af komiterade föreslagna löneförbättringen

åt lärarne vid pedagogierna och de treklassiga läroverken, uppföras

å extra stat för år 1883.

1 statsrådsprotokollet (sid. 14) är vidare omförmäldt, att förändringar

af undervisningen vid de femklassiga och vid de högre allmänna läroverken

visserligen ock påyrkats, hufvudsakligen i den rigtning att större

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

utrymme måtte beredas för studiet af realämnena. Förslag till en sådan

förändring syntes emellertid böra pröfvas i sammanhang med förslag

om förändring af examina vid universiteten, i hvilket afseende Kongl.

Maj:t infordrat underdåniga yttranden från universitetskanslern och de

akademiska konsistorierna, som ännu icke dermed inkommit; och borde

det blifva nödigt att genom sakkunnige och för den allmänna bildningen

intresserade män låta uppgöra förslag till sådana förändringar af

de för de allmänna läroverken gällande bestämmelser, som pröfvades

lämpliga samt förenliga med de stadganden angående akademiska examina,

som den pågående utredningen kunde föranleda. En ändring i

den föreslagna rigtningen kunde emellertid ej medföra någon väsentligare

minskning i det vid läroverken behöfliga antal lärare. Dertill komme

att, enligt redan gällande bestämmelser, vid de femklassiga läroverken

yngste kollega och vid de högre allmänna läroverken de två yngste lärarne

vore skyldige att, derest de genom inträffande förändringar funnes

umbärlige, inträda i tjenstgöring vid annan skola helst inom stiftet.

En utsträckning af denna skyldighet till alla lärare, intill dess de uppnått

45 års ålder, syntes kunna bestämmas såsom ett vilkor för deras rätt

att åtnjuta den förbättring i aflöningen, som nu kunde komma att dem

medgifvas. Att utsträcka den ännu längre vore hvarken billigt eller

behöfligt. Med iakttagande häraf syntes den omständighet, att ändringar

ifrågasatts i de högre och femklassiga allmänna läroverkens organisation

och undervisningsplan, icke böra medföra betänkligheter emot

uppförande på ordinarie stat af det anslag, som till genomförande af

lönereglering för dessa skolors lärare funnes behöfligt.

De af Kongl. Maj:t nu föreslagna aflöningsbeloppen för lärarepersonalen

vid dessa läroverk äfvensom vid högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna,

likasom ock de närmare bestämmelserna och

vilkoren för de nya löneförmånernas åtnjutande äro, på sätt ofvan nämnts,

hufvudsakligen öfverensstämmande med de förslag, som i sådant hänseende

blifvit af komiterade framstälda, och har Utskottet ansett sig ur

den i statsrådsprotokollet (sid. 14—21) förebragta utredning rörande de

afvikelser från komiterades förslag, som Kongl. Maj:t i ett eller annat

hänseende funnit erforderliga, här endast behöfva meddela följande.

Hvad först angår tjenstgöringspenningarnes föreslagna beräkning

efter läsår, har Kongl. Maj:t ansett undantag böra göras för rektorerne.

Visserligen vore deras arbete under ferierna obetydligt i jemförelse med

tjenstgöringen under läseterminerna, men dock hade de, i synnerhet vid

de mera talrikt besökta läroverken, ganska mycken sysselsättning närmast

efter terminernas och särskild! efter vårterminens slut för utskrif
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

13

ning af eu mängd betyg, uppgörande af statistiska, tabeller och beräkningar

rn. in., äfvensom före läsårets början för uppgörande af plan för

läsordningen, anskaffande af vikarier, extra lärare in. in. Härtill komrnc

tillsyn om läroverkshuset och skyldighet att mottaga och besvara ankommande

embetsskrifvelser, meddelande af upplysningar åt enskilde

m. m., hvilket allt gjorde, att de icke kunde såsom öfrige lärare lemna

läroverksstaden under ferierna och begifva sig hvart de behagade, utan

voro bundne vid orten, så framt de ej erhållit tjenstledighet och rektorsgöromålen

under tiden öfverlåtits åt annan person. På grund häraf

borde för rektorerne tjenstgöringspenningarna beräknas för kalenderår,

men till väsentligen olika belopp för läsårets 36 veckor och för ferietidens

16, och skulle de närmare bestämmelser, som i fråga om tjenstgöringspenningarnas

fördelning på läsåret och på ferierna kunde blifva

erforderliga, framdeles af Kongl. Maj:t meddelas.

I afseende å den af komiterade, såsom vilkor för tillträdande af

deri afsedda löneförbättringen, föreslagna bestämmelsen, att lärare, som

enligt hittills gällande stat vore berättigad till ersättning för indelt lön,

skulle frånträda sin rätt till sådan ersättning, är i statsrådsprotokollet

(sid. 17 och 18) anfördt, att detta vilkor numera icke syntes hafva

stor betydelse, sedan de flesta lärare för åtnjutande af den år 1874 beviljade

löneförbättringen redan afstått från rättigheten till ersättning

för indelt lön, och detsammas godkännande mötte icke någon betänklighet.

Borttagandet af rättigheten till berörda ersättning hade haft till

hufvudsakligt syfte att undanrödja ett hinder för genomförande af den

numera antagna principen om aflöningens utgående endast i penningar

samt att i sin mån underlätta sträfvandet efter större enkelhet, reda

och klarhet i statsverkets räkenskaper, hvarjemte vunnits fördelen af eu

mera jemlik fördelning af löneförmånerna. I nyssnämnda rigtning borde

man emellertid nu begagna tillfället att taga ännu ett steg. Ett nyligen

af Kongl. Maj:t pröfvadt mål hade fäst uppmärksamhet derpå, att

i åtskilliga lärarelöner inginge afkomst af prebendehemman, jordlägenheter

m. in., af hvilka åtminstone en del vore statsegendom. Denna afkomst

vore uppskattad till visst belopp, som inberäknades i den bestämda

lönesumman, men understundom uppgifvits medföra ej obetydlig

ekonomisk vinst för innehafvaren. En indragning till statsverket af sådana

hemman och lägenheter in. m., som af staten blifvit .i äldre tider

för lärares aflönande anvisade, mot ersättning i penningar till de belopp,

hvartill de vore uppskattade, syntes vara eu konseqvens af de åtgärder

i samma rigtning, hvilka redan vidtagits, men då skolstatens rätt till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

dessa hemman ocli förmåner, åtminstone i de flesta fall, vore af privilegii

natur, fordrades för indragning deraf såväl Riksdagens som Allmänna

kyrkomötets bifall.

Vid en blifvande utredning af de särskilda förmåner, som, utom

kontanta penningar, inginge i vissa lärares löner, skulle det emellertid

utan tvifvel visa sig, att på många ställen dessa förmåner hade tillkommit

genom testamenten, donationer in. in., hvilkas bestämmelser icke

kunde eller borde ändras. Vid en reglering af lönerna för lärarne borde

hänsyn tagas äfven till dylika förhållanden, på sätt ock förut skett vid

1858 års reglering af lärarelönerna, äfvensom vid löneregleringar inom

andra områden än skolans. En skälig uppskattning af dessa förmåners

verkliga värde vore icke opåkallad, och om dervid frainginge, att det

belopp, hvartill de nu i lönestaten beräknades, ingalunda motsvarade

den förmån, som dermed vore förenad, kunde det icke anses orättvist,

om vid en lönereglering eller löneförbättring genom tillskott af statsmedel

afseende härpå gjordes, derest testamente eller annan urkund,

hvarpå förmånen grundade sig, icke derför hide hinder i vägen.

Vidare är i statsrådsprotokollet (sid. 18) anfördt, att det kunde

ifrågasättas, huruvida icke för löneförbättringens åtnjutande borde tillläggas

det vilkor, att lärarne skulle vara förbundne, att underkasta

sig den förändring i afseende på läsårets förlängande och feriernas förkortande,

som Kongl. Maj:t möjligen kunde finna skäligt besluta; men

då lärarnes skyldighet att underkasta sig förändrade bestämmelser i

nämnda hänseenden icke vore beroende af något deras medgifvande,

funnes icke skäl att upptaga berörda skyldighet bland ifrågavarande

vilkor. Det vore emellertid tydligt att, derest en utsträckning af undervisningstiden

eljest funnes lämplig, ett genomförande af den nu ifrågasatta

löneregleringen skulle undanrödja den invändning deremot, som kunde

liemtas från det obilliga uti att'' utsträcka lärarnes tjenstgöringsskyldighet,

under det att deras aflöning vore så otillfredsställande som nu.

För betäckande af hela den betydliga årliga kostnad, som den ifrågasatta

löneregleringen skulle kräfva, har Kongl. Maj:t icke ansett anslag af

allmänna medel böra ifrågasättas, utan att på samma gång en utväg föresloges,

hvarigenom kostnaden kunde blifva för statsverket i väsentlig

män mindre betungande. I sådant hänseende hade komiterade under

vissa förutsättningar icke tvekat föreslå en förhöjd terminsafgift af lårjungarne

vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna.

1 flera af de öfver komiterades förslag afgifna utlåtanden hade väl betänkligheter

uttalats mot denna del af deras förslag, men nästan alla de

myndigheter, som hyst dessa betänkligheter, hade dock ansett dem böra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

15

vika för nödvändigheten att bereda någon utväg till den föreslagna löneförbättringen,

derest de erforderliga medlen icke på annat sätt kunde

erhållas; och syntes det ingalunda obilligt, att, der ekonomiska förhållanden

gjorde det möjligt, något bidrag till statens kostnader för de

allmänna läroverken lemnades af eller för dem, som af dessa läroverk

hemtade särskild båtnad. Enligt hvad komiterade upplyst, erlades ett

sådant bidrag i flere andra länder, särskildt Danmark och Norge. Då

dertill komme att en löneförbättring, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med komiterades förslag, vore för lärarne behöflig och för läroverken

af stor vigt, men någon förhoppning icke funnes, att Riksdagen skulle

finnas villig att för ifrågavarande ändamål anvisa utaf statsmedel ett

årligt belopp af den betydenhet, som för löneförbättringen kräfdes, och

ej heller någon annan lämpligare utväg till minskning af statsverkets

kostnader för densamma kunnat utfinnas, har Kongl. Maj:t ansett sig

böra föreslå en förhöjd terminsafgift för lärjungarne vid dessa läroverk,

att till statsverket inbetalas. I fråga om beloppet af denna afgift borde

det vara lägre för lärjungarne i de lägre läroverken och motsvarande

klasser af de högre än i de två högsta klasserna af de högre läroverken,

enär kostnaden för lärjungarnes undervisning vore mindre i förstnämnda

läroverk och klasser; och syntes nämnda afgift lämpligen kunna bestämmas

till 20 kronor för de lägre läroverken och de fem lägre Flasserna

af de högre samt till 30 kronor för sistnämnda läroverks sjette

och sjunde klasser.

För att bereda tillfälle för medellöse lärjungar att erhålla undervisning

vid de allmänna läroverken hade komiterade föreslagit, att sådana

lärjungar till högst 25 procent af antalet närvarande lärjungar vid

hvarje läroverk'' måtte kunna från afgiftens erläggande befrias. Men

utom medellöse och bemedlade lärjungar funnes vid läroverken ock ett

stort antal mindre bemedlade, för hvilkas föräldrar den förhöjda afgiften,

helst om flere bröder skulle samtidigt erlägga den, syntes blifva allt för

tryckande. För att jemväl åt sådana bereda någon lättnad, men det

oaktadt icke öfverskrida det maximum af befrielse, som komiterade föreslagit,

borde medellöse lärjungar till högst 15 procent och mindre bemedlade

till högst 20 procent af hela antalet närvarande lärjungar, om

de deraf vore genom flit och godt uppförande förtjente, kunna befrias,

de förre från hela och de senare från halfva den förhöjda terminsafgiften.

Derest de sålunda ifrågasatta terminsafgifterna blefve af Kongl. Maj:t

påbudna, borde ett högst betydligt bidrag erhållas till kostnaderna för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

den föreslagna löneregleringen. Lärjungeantalet i rikets allmänna (elementarläroverk

och tvåklassiga pedagogier utgjorde:

Höstterminen 1877 .................. 13,591.

» 1878 14,241.

» 1879 15,013.

» 1880 15,340.

» 1881 15,352.

Detta antal hade således varit stadt i en oafbruten tillväxt, hvars

hastighet dock under de senaste åren syntes vara i aftagande. Om man

nu utginge från det antal lärjungar, som sistlidne hösttermin varit närvarande

vid de allmänna läroverken och tvåklassiga pedagogierna —

3,954 i sjette och sjunde klasserna af förstnämnda läroverk och 11,398

i öfriga klasser och läroverk — skulle de föreslagna terminliga afgifter,

under förutsättning att all tillåten befrielse från eller nedsättning uti

afgifterna egde rum, lemna en årlig inkomst af 519,820 kronor. Härvid

borde dock erinras derom, att, innan man vant sig att betala dylika afgifter,

lärjungeantalet torde, i stället för att år för år ökas, åtminstone

till eu början komma att minskas och följaktligen statsverkets inkomst

af afgifterna i den närmaste framtiden blifva lägre än den ofvan angifna

summan. Till följd häraf och då försigtigheten bjöde att, innan

någon erfarenhet vunnits, beräkna minskningen i lärjungeantalet snarare

för stor än för ringa, syntes den årliga inkomst, som skulle komma statsverket

till godo af skolafgifter, böra upptagas till endast 400,000 kronor.

Hvad slutligen vidkommer den närmare utredningen rörande den

föreslagna pensionsregleringen för lärarepersonalen vid de läroverk, för

livilka definitiv lönereglering nu blifvit ifrågasatt, tillåter Utskottet sig

att hänvisa till hvad i sådant hänseende finnes i ofta åberopade statsrådsprotokoll

(sid. 24—27) meddeladt.

Från Ecklesiastikdepartementet har Utskottet erhållit del af en härhos

bilagd »tabellarisk öfversigt öfver lärjungeantalet vid rikets läroverk

höstterminen 1875, med fördelning af lärjungarne efter fädrens samhällsställning»

jemte deröfver upprättadt sammandrag, äfvensom en redogörelse

för de grunder, enligt hvilka denna tabell blifvit upprättad

(Tab. 1).

Utskottet har nu låtit uppgöra och bilägger jemväl härhos en öfversigt

öfver lärjungeantalet höstterminen 1880 (Tab. 2), dervid Utskottet,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

17

för möjliggörande af en jemförelse, funnit nödigt iakttaga samma grunder,

efter hvilka förrberörda tabell blifvit upprättad.

Vidare har Utskottet låtit upprätta särskilda tabeller dels öfver

lärjungeantalet vid rikets allmänna läroverk och pedagogier åren 1877—

1881 (Tab. 3), dels öfver samma år utbetald aflöning ej mindre af statsmedel

(Tab. 4), än af donationsmedel eller andra dylika särskilda tillgångar

(Tab. 5), dels öfver kostnaden för hvarje lärjunge vid rikets allmänna

läroverk och pedagogier för femårsperioden 1877—1881, äfvensom

särskild! för år 1881 (Tab. 6), dels ock uppgift å de källor, som

för tabellernas upprättande blifvit använda (Tab. 7), och finnas samtliga

dessa tabeller härvid fogade.

Ö

På sätt af förestående redogörelse framgår, är den nu föreliggande

frågan i sjelfva verket af tvåfaldig betydelse, i det densamma afser dels

införande af förhöjda terminsafgifter för lärjungarne vid de allmänna

läroverken och pedagogierna, och dels löne- och pensionsreglering för

lärarne vid de högre och de femklassiga allmänna läroverken, högre

lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna samt beredande af

tillfällig löneförbättring åt lärarne vid såväl de treklassiga allmänna

läroverken som de två- och enklassiga pedagogierna.

Hvad först vidkommer den ifrågasatta förhöjningen af terminsafgifterna,

har Utskottet till en början velat meddela att, enligt hvad

förutnämnde komiterade upplyst, de afgifter, som för närvarande terminligen

erläggas vid de allmänna läroverken, äro 5 kronor till byggnadsfonden,

4 kronor 50 öre till biblioteks- och materialkassan samt till

ved- och ljuskassan en afgift, som utgår med olika belopp vid olika

läroverk och vexlar mellan 1 krona och" 10 kronor 50 öre, så att alltså

summan af samtliga de nuvarande afgifterna vexlar mellan 10 kronor

50 öre och 20 kronor terminligen. Från båda de förstnämnda afgifterna

äro emellertid de medellöse befriade och från en af dem de

så kallade mindre bemedlade, hvaremot från den sistnämnda afgiften i

regel icke någon är befriad.

Den grundsats, som nu är i fråga att här införas, eller att lärjungarne

vid statens allmänna läroverk böra i någon mån bidraga äfven

till bestridandet af kostnaderna för lärarnes aflöning, är visserligen i

denna form ny i vårt land, men, på sätt komiterade jemväl anfört”deremot

tillämpad i andra länder och särskild! i våra grannländer. Enligt

Utskottets åsigt kan det äfven anses rätt och skäligt att personer, som

Bill. till Rihsd. Prot. 1882. 4 Samt. 1 Afd. 10 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

befinna sig i den ekonomiska ställning, att de kunna bekosta eller i allt

fall bidraga till utgifterna för sina barns undervisning, icke erhålla denna

undervisning så godt som för intet af staten. Genom bestämmandet af

en högre afgift vinnes dessutom den ur såväl allmän som enskild synpunkt

beaktansvärda fördelen, att ej allt för många ynglingar lockas in

på den mödosammare studiebanan eller frestas till att för länge fortsätta

sin skolgång utan att derför hafva tillräckliga anlag eller i längden

kunna bära de uppoffringar, som dermed äro förenade, om de skola

vinna verklig eller för staten afsevärd förkofran i bildning. För desse

är det nemligen utan tvifvel mycket lyckligare att i tid välja en annan

lefnadsrigtning och sålunda på en gång mer gagna sitt land och vida

lättare vinna sin utkomst. /

Väl torde å andra sidan mot afgiftsförhöjningen invändas, att derigenom

tilläfventyrs begåfvade ynglingar ur de fattigare samhällsklasserna

skulle kunna beröfvas tillfälle till förvärfvande af kunskaper, som

kunde göra dem skickliga till utöfvande af en gagnande verksamhet;

men, enligt Utskottets öfvertygelse, saknar eu dylik invändning väsentlig

betydelse, enär helt säkert, med den föreslagna rättigheten till befrielse

för ett ej oväsentligt antal lärjungar antingen från hela, eller ock för

de så kallade mindre bemedlade från halfva den ifrågasatta nya afgiften,

knappast någon yngling, som visar verklig håg och fallenhet för studier

samt genom flit och godt uppförande gör sig förtjent af sådan befrielse,

på grund af bristande tillgångar skulle behöfva försaka den högre offentliga

undervisningen, utan tvärtom sådana ynglingar i och genom förändringen

med större lätthet skulle komma framåt än nu är fallet, då

anlagen hafva mindre att betyda i fråga om möjligheten till skolgång.

Med anledning af hvad sålunda anförts, synes förslaget om terminsafgifternas

höjande böra vinna godkännande, och har Utskottet vid de

ifrågasatta olika beloppen intet att erinra, enär det måste anses fullt

rigtigt att, på sätt äfven eger rum vid de enskilda läroverken för gossar

och flickskolorna, högre afgifter kräfvas af lärjungarne i de två högsta

klasserna, der kostnaderna för undervisningens meddelande äro vida

drygare än i de lägre. Ej heller hafva de nya afgifterna i och för sig

synts vara för höga.

Beträffande vidare frågan om lärarnes löne- och pensionsreglering,

har Utskottet velat erinra derom, att hittills icke någon dylik reglering

för dem blifvit stäld i samband med de löneregleringar, som under senare

tiden egt rum för flertalet öfrige tjenstemän, hvaraf också följt dels att

lärarnes löneförmåner ej, såsom andre tjenstemäns, äro fördelade j lön

och tjenstgöringspenningar, och dels att lönebeloppen för lärarne i all
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

19

mänhet äro lägre. Att detta förhållande påkallar rättelse, torde vara

så mycket mer uppenbart, som det är att befara att, derest regleringen

längre uppskjutes, deraf skulle blifva en följd att, om än sökande till

lärarebeställningar fortfarande skulle stå att finna, åt detta kall dock

icke skulle vilja egna sig personer med den duglighet och förmåga, som

de allt mer ökade anspråken på undervisningen nu mer än förr med

nödvändighet ställa på läraren, om han skall kunna rätt fullgöra sitt

särdeles vigtiga och ansvarsfulla värf.

Då emellertid i båda de motioner, öfver hvilka det tillhör Utskottet

att här äfven yttra sig, frågan om lärarnes lönereglering blifvit stäld i

samband med ifrågasatta förändringar i afseende å läroverkens organisation

samt ett sådant samband, på sätt ofvan är nämndt, jemväl blifvit

i statsrådsprotokollet antydt, torde böra tillses, att löneregleringen

icke må genomföras på sådant sätt, att derigenom hinder läggas i vägen

för de påyrkade förändringarne, derest dessa i öfrigt skulle befinnas

ändamålsenliga, i hvilket hänseende, enligt hvad till statsrådsprotokollet

blifvit yttradt, utredning torde vara att förvänta utaf en komité af sakkunnige

och för den allmänna bildningen intresserade män.

Hvad de treklassiga läroverken och pedagogierna beträffar, har för

lärarepersonalen vid dessa läroanstalter endast begärts en tillfällig löneförbättring

på extra stat för nästkommande år, och är alltså frågan om

indragning af samma läroanstalter oberörd af löneregleringen. — Vidkommande

öfriga allmänna läroverk, synes det visserligen antagligt, att

löneregleringen icke skulle utgöra hinder för till äfventyrs blifvande indragningar

af vissa bland dem; men då likväl de förändringar, som i

afseende på dessa läroverks organisation och stat kunna finnas nödiga,

särskildt i och genom det ifrågasatta borttagandet af den lägsta klassen,

möjligen kunde blifva af beskaffenhet att föranleda större rubbningar i

lärarepersonalens fördelning, torde det vara med nödig varsamhet mest

öfverensstämmande att icke heller för dessa läroverk nu fastställa löneförhöjningen

på ordinarie stat. — Hvad åter angår det högre lärarinneseminariet

och folkskolelärareseminarierna, möter intet hinder att nu på

ordinarie stat uppföra de för dem behöfliga anslagsbeloppen, då dessa

läroanstalter ej beröras af ofvan omförmälda förändringar.

Utskottet anser sig således icke kunna i vidsträcktare mån tillstyrka

bifall till Kongl. Maj:ts förevarande proposition i hvad den afser de allmänna

läroVerken, än att de äskade beloppen må beviljas på extra stat

för år 1883; och lära vid sådant förhållande de vilkor, som uppstälts

för löneförhöjningens åtnjutande på ordinarie stat, nemligen frånträdandet

af rätt till ersättning för indelt lön samt af prebendehemman och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Siats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

lägenheter, äfvensom skyldighet för lärare att intill fyrtiofem års ålder

vara underkastade förflyttning till annat läroverk, höra anses hafva förfallit;

likasom ej heller förändring i sättet för lärarnes pensionering torde

böra för närvarande ifrågakomma.

Då slutligen, enligt Kongl. Maj:ts förslag, tillgångarne för löneförhöjningens

genomförande till en del skulle utgöras af de förhöjda terminsafgifter,

som kunde komma att åläggas lärjungarne, torde det vara

nödigt att löneförhöjningen i viss mån göres beroende af den åtgärd,

som härutinnan kan blifva vidtagen. Utskottet har med hänsyn härtill

ansett sig böra föreslå, att en del af det äskade lönetillägget, hvilken

lämpligen synes kunna bestämmas till hälften, enär detta belopp enligt

förslaget icke skulle uppgå till fullt 345,000 kronor, må bestridas af de

förhöjda terminsafgifterna, hvilka äro beräknade till 400,000 kronor;

kommande således, i händelse dylika afgifter icke skulle blifva lärjungarne

pålagda, halfva beloppet af löneförhöjningen icke att utgå, hvaremot

den återstående hälften i hvilketdera fallet som helst borde af

särskildt anslagna statsmedel bestridas.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hvarigenom Herrar

Borgs och Wieselgrens omförmälda motioner äfven torde få anses besvarade,

hemställer Utskottet:

A) att Riksdagen må medgifva, det lärjungarne vid

de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna

må från och med vårterminen 1883 utom förut bestämda

afgifter åhLggas en terminlig afgift till belopp af 30 kronor

för lärjun^T i sjette och sjunde klasserna samt af 20 kronor

för lärjunge i öfriga klasser, dervid dock, enligt de närmare

bestämmelser, som af Kongl. Maj:t fastställas, medellöse lärjungar

till högst femton procent och mindre bemedlade

till högst tjugu procent af hela närvarande lärjungeantalet

må kunna befrias, de medellöse från hela och de mindre bemedlade

från halfva den nya afgiften;

B) att Riksdagen må medgifva, att de medel, som genom

ofvan berörda nya terminsafgifter komma att inflyta,

må af Kongl. Maj:t användas för beredande i öfverensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet angifna grunder, af

tillfällig löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken

och pedagogierna med högst hälften af de belopp, som

blifvit af Kongl. Maj:t föreslagna;

C) att Riksdagen, för beredande af löneförbättring för

lärarne vid de allmänna läroyerken och pedagogierna med

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

21

tillämpning af de i statsrådsprotokollet angifna grunder,

med hälften af de belopp, som blifvit af Kongl. Maj:t föreslagna,

må på extra stat för år 1883 anvisa:

l:o) såsom förhöjning i anslaget till de allmänna läroverken

336,975 kronor; och

2:o) såsom tillökning af anslaget till pedagogierna 8,750

kronor;

D) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts proposition

och för de i densamma afsedda ändamål måtte bevilja:
l:o)

förhöjning i anslaget till högre lärarinneseminariet

med 7,000 kronor; och

2:o) tillökning af anslaget till folkskolelärareseminarierna

med 66,600 kronor;

E) att Kongl. Maj:ts förslag i afseende å lärares pensionering

icke för närvarande må vinna Riksdagens bifall;

F) att ej heller Kongl. Maj:ts förslag i fråga om indragning

till statsverket af de lärare vid de allmänna läroverken

och pedagogierna på lön anslagna prebendehemman

och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur för

närvarande må af Riksdagen bifallas;

G) att Herr F. T. Borgs omförmälda motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och

H) att ej heller Herr S. Wieselgrens ofvanberörda motion

må hos Riksdagen vinna afseende.

II.

Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling Ån9- frå9a

hänvisad motion (N:o 15) har Herr Wilhelm Boos af anförda skäl före-a/ "yuTlIgafe

slagit, det Riksdagen behagade bevilja ett ordinarie anslag af 1,500vid

kronor till lön för ytterligare en kollega vid Haparanda eleinentarläro- ‘Haparanda.

verk samt tillerkänna denne tjensteman samma rätt till ålderstillägg,

som tillkomme öfrige kolleger och elementarläroverks adjunkter.

De af motionären till stöd för förevarande framställning andragna

skäl torde väl få tillerkännas en viss betydelse; men, vid det förhållande

att frågan om Haparanda läroverks framtida ställning lämpligen synes

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

Ang. folkskolalärarnes

aflöning.

höra tagas i betraktande i sammanhang med frågan om indragning eller

ombildning af åtskilliga andra lägre allmänna läroverk, hvaraf, på sätt

i föregående punkt blifvit åntydt, utredning lärer vara att i den närmaste

framtiden förvänta, har Utskottet likväl icke ansett sig nu böra

biträda motionärens förslag; hemställande alltså Utskottet,

att Herr W. Roos’ ifrågavarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

in.

I afseende å frågor, som beröra folkundervisningen, är uti särskilda

inom Riksdagen väckta motioner föreslaget:

af Herr Jonas Andersson (motion N:o 17 i Första Kammaren), att

Riksdagen måtte besluta att hvarje ordinarie folkskolelärares lön från

och med år 1884 skulle utgå med, förutom kofoder och vedbrand, 700

kronor samt efter fem års väl vitsordad tjenstgöring med 800 kronor,

efter tio års tjenstgöring med 900 kronor och efter femton års tjenstgöring

med 1,000 kronor årligen;

af Herr A. Th. Wallenius (motion N:o 20 i Andra Kammaren), att

lärare eller lärarinna, hvilken efter genomgången godkänd examen från

seminarium blifvit i föreskrifven ordning i folkskolan anstäld, skulle åtnjuta,

utom kofoder, vedbrand, husrum och planteringsland, i årlig lön

800 kronor, hvilken lön efter fem års oförvitlig tjenstgöring borde höjas

med 100 kronor och på samma vilkor efter ytterligare fem års undervisningsarbete

åter ökas med 100 kronor; samt att förestående kontanta

lön skulle betalas till två tredjedelar af staten, under förbehåll att vederbörande

kommun tillsläppte en tredjedel; samt

af Herr J. E. Ericsson i Ahlberga (motion N:o 81 i Andra Kammaren),

att Riksdagen måtte bestämma folkskolelärares minimilön till 600 kronor;

att efter fem års vitsordad tjenstgöring nämnda belopp måtte höjas med

200 kronor och efter tio år med ytterligare 200 kronor, såsom tjenstårstillägg;

att ifrågavarande tjenstårstillägg måtte bestämmas att utgå

af statsmedel, som af Riksdagen för ändamålet anvisades; och att, derest

sålunda föreslagna tjenstårstillägg ansåges för högt, ett efter bepröfvande

skäligt ansedt lägre belopp måtte bestämmas;

hvarjemte Herr A. P. Lind, med instämmande i Herr Wallenii ofvan

omförmälda framställning i fråga om förhöjning af folkskolelärarnes löner,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

23

uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 109) föreslagit, att

hela den kontanta lönen måtte utgå från statsverket, samt att dertill

måtte i första rummet användas den så kallade skyddsafgiften.

Hvad först angår de framstälda förslagen om höjande af folkskolelärarnes

aflöning, torde de löneförmåner, som för närvarande tillkomma

desse lärare, knappast kunna anses utgöra en, i förhållande till folkskolans

allt mer ökade betydelse, tillfyllestgörande ersättning för lärarnes

mödosamma och ansvarsfulla arbete, ej heller i och .för sig fullt tillräckliga

för lärarnes tarfliga bergning. Detta oaktadt har Utskottet likväl

icke ansett sig böra på grund af enskilde motionärers förslag tillstyrka

.Riksdagen att vidtaga förändring beträffande ifrågavarande afiöningsförhållanden.

Otvifvelaktigt bör nemligen en förändring härutinnan

föregås af en så fullständig utredning af ärendet i hela dess omfattning,

som endast kan hos Kongl. Maj:t åstadkommas, enär, i annat fall, svårligen

såväl folkskolelärarnes anspråk på erhållande af tillräcklig och

efter arbetet afpassad godtgörelse, som statens och kommunernas berättigade

fordran att icke behöfva för ändamålet vidkännas större uppoffringar,

än förhållandena verkligen kräfva, skulle kunna blifva i tillbörlig

mån beaktade och tillgodosedda.

Vidkommande åter förslaget derom, att folkskolelärarnes kontanta

aflöning skulle helt och hållet bestridas af staten, får Utskottet i minnet

återkalla, hurusom yrkanden i enahanda syfte vid dera föregående riksdagar

framstälts, utan att dock lyckas tillvinna sig vare sig dåvarande

Stats-Utskotts understöd eller någondera Kammarens bifall. Vid pröfningen

af dylika yrkanden har städse fasthållits den grundsats, att folkskolan

i främsta rummet är en kommunens angelägenhet och att statens

mellankomst i afseende å kostnaderna för folkundervisningen bör, förutom

omsorgen om lärarebildningen, endast afse att understödja församlingarna

vid ordnandet af deras folkskoleväsende; och då Utskottet

är öfvertygadt om rigtigheten af dessa, senast vid 1880 års riksdag af

båda Kamrarne godkända åsigter, kan Utskottet följaktligen icke biträda

Herr A. P. Linds ofvan omförmälda i ämnet nu gjorda yrkande.

På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet:
A)

att Herr J. Anderssons omförmälda motion icke

för närvarande må af Riksdagen godkännas;

B) att Herr A. Th. Wallenii ofvannämnda motion

icke för närvarande må af Riksdagen bifallas;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

C) att Herr J. E. Ericssons ofvanberörda motion

icke för närvarande må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda; samt

D) att Herr A. P. Linds ifrågavarande motion må

af Riksdagen lemnas utan afseende.

IV.

Ang. vackt Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet hänvisad

fråga om be- motion (N:o 94) har Herr Jonas Andersson i Häckenäs anfört, bland

underdel “åt annat, att våra elementarläroverk, åtminstone så som de för närvarande

elever vid vore inrättade, icke kunde sägas vara väl egnade för den mindre befoikhögskoior.

medlade näringsidkare klassen att der förvärfva sig det mått af medborgerlig

bildning, som nu mera vore nödvändigt för hvarje samhällsmedlem,

utan vore denna klass, som onekligen utgjorde det stora flertalet,

nästan uteslutande hänvisad till folkskolan, hvars uppgift hufvudsakligast

vore att grundlägga och inlära de första elementen, hvarpå all

vidare bildning skulle byggas och utvecklas. Då emellertid folkskolorna,

ehuru de nu mera i allmänhet nöjaktigt fylde sin uppgift, likväl icke

ännu kunde meddela det kunskapsmått, som vore nödvändigt för det

praktiska lifvets behof, hade, som bekant, på senare tiden nästan inom

landets alla provinser upprättats så kallade folkhögskolor, der ynglingar,

hvilka genomgått folkskolan, hade tillfälle att inhemta de kunskaper,

som under den tidigare folkskoleåldern hvarken kunnat rätt uppfattas

eller smältas. Kostnaden för genomgående af en folkhögskolekurs vore

visserligen satt så lågt, som med skolans ekonomiska ställning vore förenligt,

men erfarenheten hade dock visat, att mången obemedlad yngling,

med lust och fallenhet för inhemtande af utvidgade kunskaper,

måst afstå derifrån till följd af bristande tillgångar för bekostande af de

vid folkhögskolan oundgängliga utgifterna. Väl vore vanligen vid hvarje

dylik skola 2 ä 3 mindre bemedlade elever befriade från erläggande af

den bestämda afgiften för sjelfva undervisningen, men dels vore antalet

elever, som af sådan befrielse kunde komma i åtnjutande, allt för inskränkt,

och dels vore kostnaderna för uppehållet vid skolan m. m. allt

för känbara för den fattige.

Med stöd af sålunda antydda förhållanden och för att i någon mån

underlätta möjligheten äfven för mindre bemedlade ynglingar att kunna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

25

tillgodogöra sig de medborgerliga kunskaper, som bibringades i folkhögskolorna,

har motionären föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja och

ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett anslag å 15,000 kronor, för att

deraf, enligt vederbörande skolstyrelses ompröfning, tilldela understöd

åt mindre bemedlade ynglingar vid hvarje folkhögskola, som åtnjöte bidrag

af statsmedel, och hvars ändamålsenliga verksamhet sålunda blifvit

erkänd.

Då det otvifvelaktigt ligger i statens intresse, att äfven för medellöse

ynglingar med god begåfning rikare tillfällen öppnas att begagna

för dem lämpliga bildningskurser, och i sådant afseende folkhögskolan

synes så mycket mer förtjent af uppmärksamhet i samma mån som

möjligheten att begagna öfriga läroverk för mången måste blifva minskad

genom stadgande af högre terminsafgifter, har Utskottet ansett sig böra

biträda motionärens förslag, hvilket väl stämmer öfverens med den i

afseende å de allmänna läroverken redan tillämpade och i än vidsträcktare

mån ifrågasatta grundsatsen, att medellöse ynglingar befrias från

terminsafgifters erläggande.

Med tillkännagifvande, att antalet folkhögskolor redan år 1880,

eller för två år sedan, utgjorde 25, får alltså Utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1883 anvisa

och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp

af 15,000 kronor, att, enligt vederbörande skolstyrelses

bepröfvande, användas till understöd åt mindre bemedlade

lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta

bidrag af statsmedel.

Stockholm den 24 April 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

EMIL KEY.

Bill. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 10 Haft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

Reservationer:

vid punkten / (angående löneförbättring åt lärare vid allmänna läroverken

in. m.) af Herrar Emil Eey, Carl Ifvarsson, Liss Olof Larsson,

P. 0. Hörnfelclt, J. E. Johansson, Sven Nilsson, Ola Andersson, Jan

Andersson, Ö. A. Larsson, Nils Pettersson, Sven Andreasson och C. Magni,

hvilka yrkade, att Utskottets utlåtande skulle från och med andra stycket

å sid. 17 erhålla följande lydelse:

För att kunna bereda en mera öfverskådlig uppfattning af och bilda

sig ett mera sjelfständigt omdöme i nu föreliggande vigtiga fråga torde

vara nödigt att gå tillbaka i den närmast förflutna tiden ända till 1820

års skolordning. Enligt denna voro Sveriges elementarläroverk delade

i 2 hufvudslag: apologistskolor och lärdomsskolor. De förras ändamål

var att »bereda till allmän medborgerlig bildning», de senares att »derutöfver

bereda till den högre vetenskapsodlingen samt till den bildning,

hvilken såsom vilkor för antagande och befordran till vissa statens embeten

erfordras och genom offentliga prof vid rikets högsta läroverk

skall styrkas».

Redan strax efter utfärdande af denna skolordning framstäldes mot

densamma många anmärkningar i afseende å dels apologistskolorna, såsom

otillräckliga att kunna motsvara tidens fordringar på allmän medborgerlig

bildning, dels lärdomsskolorna, såsom alltför ensidigt rigtade

på de klassiska språken, dels ock det skarpa skiljandet mellan båda, såsom

stridande mot en god medborgerlighets anda. Läroverksfrågan omfattades

från alla håll med stor ifver och särskildt bearbetades den af

3 skolrevisioner (1824, 1832 och 1843) och en komité (1825 1828),

hvilken senare yttrat, bland annat, följande:

»Då medeltidens första offentliga läroanstalter egentligen icke voro

några andra än de för kyrkans behof inrättade stifts- och klosterskolor, så

kunde undervisningen icke annat än hufvudsakligen åsyfta presterlig

bildning. Den vetenskapliga, ehuru bunden af kyrkan, höjde sig väl då

universiteten tillkommo; men det svenska stiftades så sent, att det knappt

hunnit stadga sig, förr än det indrogs i reformationens religionsstrider.

Vid samma tid som dessa af riket utfördes på slagtfältet, stiftades elementarläroverken.

Det var naturligt, att teologien, som så öfvervägande

ingrep i det allmänna lifvet, skulle blifva ett hufvudföremål i

skolan, och att andra sakkunskaper jemförelsevis föga behandlades.

Likaså sysselsatte man sig bland språken egentligen endast med dem,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

27

som angingo kyrkan, nemligen hebreiskan, hvarpå det gamla, och grekiskan,

hvarpå det Nya testamentets skrifter voro författade, samt latinet,

som varit den katholska kyrkans språk och ännu fortfar att begagnas

af protestanterna. Men det sistnämnde var icke teologiens

allena, utan äfven lärdomens och diplomatiker, ty då odlingen under

medeltiden utgått från kyrkans läroanstalter, och hennes tjenare vanligen

författat offentliga statshandlingar, så hade de gjort hennes språk

till det i båda afseenden gemensamma bland kristendomens bekännare.

Utom den praktiska vigt, latinet således egde för det verksamma lifvet,

hade det ett särskildt värde, såsom logiskt och estetiskt bildningsmedel

för ungdomen genom de fullkomligheter den romerska litteraturen

kunde förete i jemförelse med medeltidens odling. På lärandet af detta

språk lades följaktligen den största vigt. Modersmålet behandlades med

samma likgiltighet, som man alltid behandlar det, hvilket ej utgör det

högre skriftspråket. Lärosättet var, förmedelst bristen på böcker, under

medeltiden mera beroende af lärarens omedelbara biträde. Han kunde

således blott sköta ett mindre antal lärjungar, och dessa måste, oberoende

af deras olika förmåga, drifvas lika fort, om han skulle kunna

gemensamt undervisa dem. Bristen på lärare gjorde äfven, att en måste

undervisa i de flesta eller i alla ämnen, och således, oberoende af sin

egen fallenhet, anföra sina lärjungar på alla kunskapsvägar.»

»Men sedan reformationen förvisat det latinska språket från gudstjensten,

öfverfört de bibliska skrifterna på deras bekännares modersmål,

och uppmanat dem att sjelfve ransaka innehållet, samt således gjort sjelfva

religionen till ett ämne för fri pröfning och det för alla, blef behofvet

af kunskaper gemensammare och större för en hvar. Eu dylik verkan

spridde sig småningom till andra föremål för menskligt vetande sedan

det ämne, som i allmänhet bundit forskningen, återfått sin egen frihet.

I samma mån således, som kunskapernas fält blef friare att bearbeta i hänseende

till ämnena, blefvo dess frukter lättare att förvara och sprida

genom boktryckeriet. Denna dubbla fördel i förening med upptäckten

af obekanta verldsdelar och främmande naturalster, som fördelade forskningen

åt flere föremål och yttre värf, gaf eu större omfattning och en

ökad fart åt odlingens framsteg. Mångfalden och myckenheten af de

varor, som den hastigt utvidgade sjöfarten och handeln satte i omlopp,

föranlåta, till ett vidsträcktare begagnande af odlingens stora medel, arbetets

fördelning, hvarigenom nya näringsgrenar uppkommo. Då dessa

sökte att göra sig gällande jemte de gamla och på deras idkares bekostnad,

så blefvo inre och yttre näringsförhållanden mera invecklade, och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets* Utlåtande N:o 14 b

behöfde af statshushållningen ledas till allmän och enskild båtnad. Representativa

statsförfattningars utbildande eller införande, dels i följd af

näringsidkarnes stigande välstånd och odling, dels i sammanhang med

protestantismens framsteg i åtskilliga länder, gjorde ett större antal medborgare

mer eller mindre deltagande i statsmaktens utöfning. I samma

mån blef det för dessa nödvändigt att inhemta bestämdare kännedom och

redigare begrepp om allmänna stats- och rättsförhållanden. De lagfarne

sjelfve måste, för att reda massan af föreskrifter, ordna den traditionella

lagstiftningen till system, och grundsatser gjorde sig gällande i stället för

häfd. Ej mindre på folkens strider, än på deras fredliga förhållanden,

verkade odlingens framsteg. Krigens utgång berodde ej längre så väsentligen

på de stridandes mängd, personliga styrka och mod. Krigaren

måste, ju mera vapnens bruk och fälttågens utförande rättade sig efter

vetenskapliga beräkningar, söka biträde af dem. Men icke blott statens

-allmänna värf i alla grenar af ‘dess offentliga verksamhet fordra således

en vidsträcktare odling, än medeltidens. Den enskilde näringsidkaren

kan ej heller umbära ett högre mått deraf, än fordom. I samma mån, som

naturforskningen vidgat menniskans välde öfver naturen och lärt henne

fängsla dess krafter uti idoghetens tjenst, har näringarnes förkofran blifva

beroende af vetenskapliga insigter; och då näringsutvecklingen är

källan till de civiliserade folkslagens välstånd och makt, så har vetenskapernas

användning för näringarnes behof blifvit för sjelfva staten

ett föremål af stor vigt. Sakkunskaperna hafva således högst betydligt

utvidgat sig både till mångfald och mått i det verksamma lifvet. I stället

för den derifrån vända rigtning, som undervisningen hade i medeltidens

skolor, måste hon taga en annan och vidsträcktare, om hon skulle svara

mot tidehvarfvets behof.»

»Likaså förhåller det sig med språkkunskaper och estetiska bildningsmedel.

Att under ett rått tidehvarf, hvars kunnigare medlemmar

hade tillgång till produkterna af den litteratur och den sköna konst,

som en föregången högre odling i Grekland och Rom hade alstrat, tidehvarfvets

egna försök i dessa hänseenden skulle vid jemförelsen ringa

värderas och åsidosättas, var naturligt. Men i samma förhållande, som

en ny odling, hvars grund var kristendomen, utvecklade sig i motsats

mot den hedendom, som låg till grund för den grekiska och romerska

odlingen, måste äfven den nya bildningens uttryck i språk och konst

antaga ett nytt och sjelfständigt skick. Nya begrepp fordrade nya ord,

och vetenskapliga ämnen ej mindre, än religiösa, afhandlades på författarnes

modersmål. Skalder och vältalare, jemförliga med den gamla

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

29

tidens, hafva uppträdt i den nya och föranledt folken att studera sina

modersmål för högre ändamål, än deras begagnande till dagligt bruk.»

Kmellertid vidtogos icke några mera genomgripande förändringar

förr än år 1849. Vid företagen pröfning under den 9 November 1847 af ett

på nådig befallning afgifvet förslag till ordnande af rikets elementarläroverk

godkände Kongl. Maj:t det afgifna förslagets hufvudgrunder, så

vidt de afsågo lärdoms- och apologistskolornas sammanslående och förening

med gymnasium, rättigheten till valfrihet i vissa läroämnen, aflöningsstater,

indigenatsrättens upphäfvande för lärare vid elementarläroverken

och den förhöjda tjenstårsberäkningens upphörande vid tillträdande

af ökad lön; i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t till Rikets

åren 1847 och 1848 församlade Ständer aflat nådig proposition om ökade

statsanslag till löner åt lärare vid de elementarläroverk, som komme

att efter dessa grunder inrättas.

Till svar å denna framställning yttrade Rikets Ständer i underdånig

skrifvelse af den 20 Oktober 1848 (N:o 232) följande: »Önskan om

elementarläroverkens skyndsamma reglering har vid flere föregående

riksdagar blifvit yttrad och af då församlade Ständer biträdd samt är

af det allmänna tänkesättet fortfarande understödd. Den senare tidens

fordringar på flera och fullständigare tillfällen till inhemtande af de

kunskaper, hvilka, mindre beroende af egentlig klassisk bildning, anses

grundlägga den allmänna medborgerliga, hafva, under hittills varande

förhåll anden, icke kunnat i behörig mån efterkommas vid de så kallade

apologistskolorna. Den aflöning, som varit bestådd elementarläroverkens

tjensteman, har, med undantag för lektorsbeställningarne öfver hufvud

samt för en och annan rektorsplats, varit ytterst knapp och otillräcklig

samt derigenom mindre egnad att qvarhålla läraren med arbetslust och

intresse vid sitt hedrande och vigtiga kall, än att egga honom till en

orolig längtan efter annan och bättre utkomst. Det sätt, hvarpå man

sökt afhjelpa denna brist, den förhöjda tjenstårsberäkningen inom kyrkan,

hvarmedelst blifvit förklara dt, att sysselsättningen med ungdomens

undervisning i de första grunderna af vissa språk och vetenskaper är en

dubbelt så god eller åtminstone hälften bättre beredelse till pastorseinbetes

bestridande, än sjelfva den presterliga tjenstgöringen i församlingen,

har genom sjelfva sin beskaffenhet icke kunnat verka fördelaktigt

hvarken på ena eller andra arten af tjenstebefattning. Särskildt och i

sammanhang med senare tiders ökade anspråk på presterlig bildning

skall af detta missförhållande den för församlingen högst menliga verkan

icke kunna i längden uteblifva, att bättre begåfvade ynglingar afskräckas

från ingåendet i församlingens tjenst, der en tarflig bergning väntar

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

först deri sena ålderdomen, som redan begynt förlora förmågan till embetets

bestridande.»

»På grund af alla dessa förenade skäl och omständigheter hafva Rikets

Ständer förestält sig, att, äfven vid nuvarande ringa tillgångar,

statens medel icke lätteligen skola kunna bättre användas, för vinnande

på en gång af flera vigtiga ändamål, än om de afsågos till ett slutligt

ordnande af elementarläroverken i riket. Vid utredningen af denna angelägna

fråga hafva Rikets Ständer funnit, att eu mindre summa, än

hela det för regleringen erforderliga belopp, icke kan med framgång

annorlunda än förberedningsvis användas och således icke uppfylla något

af de flera afsedda ändamålen. Skall en fullständigare undervisning beredas,

så är det billigt, att alla orter deraf erhålla, såvidt görligt är,

lika fördelar. Skall eu skälig löneförhöjning beviljas,, så bör dervid den

redan länge följda grundsatsen iakttagas, att alla innehafvaie af lika

tjenstegrad blifva lika behandlade. Skall slutligen den förhöjda tjenstårsberäkningens

upphörande på en gång för det tjenstgörande presterskapet

medföra åsyftad rättvisa och fördel, samt för skollärare minsta

möjliga förlust, så bör detta upphörande någorlunda liktidigt ega rum

för hela riket.»

»Enligt det statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden, som finnes

den nådiga propositionen bilagdt, skulle till de uppgjorda och af Eders

Kongl. Maj:t till hufvudgrunderna godkända nya staternas bringande

till verkställighet, utom redan befintliga tillgångar, erfordras en summa

af 124,736 Rdr 43 sk. banko; till hvars fyllande i främsta rummet blifvit

afsedd en tillgång, som skulle uppkomma derigenom, att hvarje lärjunge

vid elementarläroverken ålades för hvarje läsetermin en afgift af

10 Rdr banko, hvilken likväl för veterligen medellöse skulle kunna af

lokalstyrelsen helt och hållet eftergifvas eller till hälften nedsättas, dock

så, att en sådan nedsättning eller eftergift vid hvarje läroverk icke

skulle kunna beviljas flere, än att åtminstone hälften blefve erlagd af

den summa, som skulle utgå, om alla lärjungarne vid detsamma betalade

full afgift, och har, under denna förutsättning, berörda skolafgift

blifvit beräknad till 60,000 Rdr.»

»Härvid förekommer att, ehuru billigheten eller nyttan deraf, att

föräldrar efter råd och lägenhet bidraga till skolverkets upprätthållande,

när deras barn der njuta undervisning, icke kan förnekas,, likväl i afseende

å Sverige mer än i något annat europeiskt land inträffar det

särdeles hedrande och lyckliga förhållande, att i ingen tid och. minst i

den närvarande, vägen varit för den fattigaste arbetares son tillstängd

till rikets högsta äreställen och värdigheter, hvilket förhållande, så framt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

31

det föreslagna stadgandet blefve för framtiden antaget, vore i så måtto

förändring underkastadt, som, derest en fattig yngling anmäldes till intagande

vid ett läroverk, der skolafgifterna redan vore nedsatta till det

föreslagna minimibeloppet, en sådan yngling, ehuru hoppgifvande han

än befunnes, skulle förvägras inträde till följd af sin fattigdom. I betraktande

häraf hafva Rikets Ständer alltså, för sin del, beslutat, att

emot upphörande af terininspenningarne till lärarne en skolafgift af 5

Rdr banko för terminen skall af hvarje lärjunge erläggas, med det undantag

allena, att medellöse från denna afgift alldeles befrias.»

»Enligt denna beräkning af erforderliga medel för ordnande af elementarläroverken

i riket, dock med uteslutande af de lägre skolor eller

pedagogier, i afseende hvarå någon förändring, vare sig till utvidgning

eller indragning, icke blifvit för närvarande föreslagen, hvilken blifvit

uppgjord med ledning af från vederbörande styrelser och domkapitel

inkomna uppgifter samt med iakttagande af alla de nedsättningar och

besparingar, Rikets Ständer trott utan obillighet och utan skada för

saken kunna ifrågakomma, skulle behofvet, utöfver redan befintliga tillgångar,

ensamt för nuvarande tjensteinnehafvare, efter lägsta uppskattning

utgöra ett belopp af 103,146 Rdr 11 sk. 5 rst., och den genom

blifvande skolafgifter beräknade tillgång, till bestämmande af hvars belopp

ingen ledning är af erfarenheten att hemta, torde böra upptagas

betydligt lägre, än som, under förutsättning af andra bestämmelser för

dess utgörande, skett vid den underdåniga föredragningen.»

»Efter noggrant öfvervägande af förhållandena hafva Rikets Ständer

alltså beslutat:

a) att det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till

elementarläroverken ökas med 90,000 Rdr;

b) att elementarläroverkens å stat uppförda tillgångar, tillsammans

med den statsinkomst, som bildas genom ofvan omförmälda skolafgifter,

användas till berörda läroverks slutliga reglering på''följande grunder

och vilkor, nemligen:

l:o) Skolafgifternas erläggande begynner samtidigt med den öfvergångsstat

för lärarnes aflöning, hvilken Eders Kongl. Maj:t kan i förhållande

till förut befintliga och nu anvisade tillgångar finna för godt i

nåder fastställa, och hvilken bör så fort sig göra låter träda i verkställighet.

2:o) Lärare, som är vid något nuvarande läroverk anstäld i verklig

tjenstgöring och icke erhållit befordran eller afsked från läroverket den

dag, då öfvergångsstaten träder i verkställighet, skall erhålla den i sådan

stat för hans plats bestämda lönetillökning, emot det vilkor att han af
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

säger sig all högre än enkel presterlig tjenstårsberäkning ifrån och med

den dag, lönetillökningen tillträdes.

3:o) Lärare, som ej frånträder den rätt till förhöjd tjenstårsberäkning,

han innehar eller förmenar sig innehafva, erhåller genom

öfvergångsstaten hvarken lönetillökning eller annan lönetur eller förmån,

än den, hvartill han thy förutan var berättigad.

4:o) Ifrån och med den dag, då den nya aflöningsstaten träder i

verkställighet, skall vid hvart särskildt elementarläroverk meddelas så

fullständig undervisning i de till allmän medborgerlig bildning hörande

ämnen, som läroverkets omfång medgifver.»

I afseende på verkställigheten af den utaf Kongl. Maj:t redan förut

beslutade, af Rikets Ständer afsedda förändring af elementarläroverken

förordnade Kongl. Maj: t, jemlikt nåd. cirkuläret den 6 Juli 1849, bland

annat:

att ansökningsrätt till lärarebefattning vid elementarläroverken i

riket dädanefter skulle vara för hvar och en i öfrigt behörig sökande

medgifven, utan afseende derpå, om häri vore född eller njutit uppfostran

i det stift, inom hvilket befordran söktes;

att befrielse från läsning af latinska, grekiska och hebreiska språken

dädanefter kunde medgifvas de lärjungar, som, med bifall af föräldrar

eller målsmän, icke önskade att af undervisningen i dessa ämnen sig

begagna;

att ämnesläsning för lärare, eller så kallad ambulatorisk läsordning,

skulle i alla elementarläroverk införas;

att ämnesläsning för lärjungar, enligt den vid elementarskolan i

Stockholm använda metod, skulle i läroverken införas, om eforus eller

vederbörande lärare sådant önskade och hinder för sakens ändamålsenliga

verkställighet icke förefunnes;

att lärdoms- och apologistskola borde förenas till ett läroverk,

hvari meddelades, i alla dem tillhörande ämnen och med ofvan medgifna

valfrihet, så fullständig undervisning, som läroverkets omfång

medgåfve;

att gymnasium skulle med lärdoms- och apologistskola förenas till

ett sammanhängande läroverk, hvari meddelades, under den medgifna

valfriheten i läroämnen, de för undergående af studentexamen erforderliga

kunskaper;

att från och med den tid, då läroverk och undervisning blifvit på

nämnda sätt ordnade, skulle hvarje vid det läroverk i tjenstgöring

anstäld lärare erhålla lönetillökning enligt nådigst godkänd öfvergångsstat;
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

33

att lärare, som ej frånträdde den rätt till förhöjd tjenstårsberäkning,

han innehade, erhöll genom öfvergångsstaten hvarken lönetillökning

eller annan lönetur eller förmån än den, hvartill han, thy förutan, var

berättigad; och

att lärjunge skulle från den tid, tillämpningen af öfvergångsstaten

begynte, varda befriad från utgift af terminspenningar till lärarne, men

deremot såsom lindring till de för afföningsstaten beräknade tillgångar

hvarje termin erlägga 5 Rdr banko, från erläggande hvaraf medellösa

lärjungar kunde af rektor, i samråd med inspektor eller eforus, frikallas.

Under nyssnämnde dag, den 6 Juli 1849, stadfäste Kongl. Maj:t

för elementarlärarne öfvergångsstat, enligt hvilken aflöningen utgjorde

för lektorer 1,200, 1,500, 1,800 och 2,250 riksdaler och för adjunkter

eller kolleger 900, 1,200, 1,500 och 1,800 riksdaler, allt riksmynt. Lönegraderna

voro sålunda fördelade, att läroverk med 8 lektorer erhöllo

två löner i hvarje lönegrad, de med 5 lektorer två i andra och en i

hvardera af de öfriga lönegraderna etc., så att alltså öfvergången till

bättre lön var beroende af den ovissa tillfälligheten af äldre kamraters

afgång.

Med bifall till Rikets Ständers i underdånig skrifvelse den 20 Oktober

1848 (JST:o 235) derom gjorda anhållan förordnade Kongl. Maj:t sedermera,

jemlikt cirkulär till konsistorierna den 26 Oktober 1850, att all

förhöjd presterlig tjenstårsberäkning, som på grund af allmänna författningar

eller särskilda nådiga resolutioner ännu vore med vissa tjenster

förenad, komme att, utan undantag, upphöra, när dåvarande innehafvare

från dessa tjenster afgingo.

Redan i underdånig skrifvelse den 26 Augusti 1851 medgåfvo Rikets

Ständer skolafgiftens nedsättning till 3 riksdaler banko i terminen och

anvisade i stället ett årligt anslag af 12,000 riksdaler samma mynt till

bestridande af sådana utgifter, som varit ämnade att med den högre

terminsafgiften betäckas.

Tillämpningen af de i nyss berörda Kongl. cirkulär af den 6 Juli

1849 meddelade föreskrifter stötte emellertid snart på andra svårigheter,

än dem, som voro en följd af brytningen mellan gamla och nya former;

man fann nemligen att dessa föreskrifter i sjelfva verket inneburo uppgifter,

som med de tillgängliga lärarekrafterna icke kunde lösas. Följden

deraf blef, att väsentliga olikheter egde rum i de särskilda skolornas

organisation och verksamhet; och med hänseende till den oreda,

som derigenom uppstod, anhöllo Rikets Ständer i underdånig skrifvelse

den 18 November 1854, att en ny skolordning måtte, på de af Kongl.

Bill. till Rilcsd. Prat. 1882. 4 Sami. 1 Åfd. 10 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

Maj:t och Rikets Ständer gemensamt redan gillade grunder, med möjligaste

första utarbetas, dervid Rikets Ständer jemväl anhöllo dels att

undervisningen inom elementarläroverken måtte så ordnas, att den reala

bildningen måtte, utan att den humanistiska lede i grundlighet, kunna

utvecklas till all den fullständighet, som läroverkens omfång medgåfve,

dels ock att Kongl. Maj:t täcktes, vid den definitiva regleringen af elementarläroverken,

taga i öfvervägande, huruvida pedagogierna, hvilkas

verksamhet icke vore genom någon offentlig stadga ordnad, kunde sättas

i närmare förhållande till elementarläroverken.

Sedan erfarenheten hunnit gifva anvisningar för ett närmare utförande

af den genom 1849 års cirkulär påbjudna omskapning^! af

elementarläroverken, utfärdades den 14 Augusti 1856 ny skolstadga, deri,

bland annat, stadgades:

att elementarläroverken, som alla skulle vara af samma slag, delades

med afseende å det kunskapsmått, som de hade att meddela, i högre

eller fullständiga och lägre, som motsvarade ett visst antal, högst 5, åt

de förras nedre klasser;

att de lägre elementarläroverkens klassantal bestämdes för hvarje

särskildt läroverk efter antalet af de vid hvart och ett anstälde lärare

och att de högre omfattade åtta klasser, af hvilka den högsta tvåårig;
att

vid elementarläroverken jemväl skulle lemnas undervisning i

musik, teckning och gymnastik af på stat anstälde lärare i dessa

ämnen;

att i första och andra klassen, i hvilken senare franska språket inträdde

såsom nytt läroämne, och grundläggande det egentliga språkstudiet,

undervisningen skulle vara gemensam för alla lärjungar;

att i de öfriga klasserna befrielse kunde lemnas från alla språk i

en mängd olika kombinationor, så att den, som icke läste klassiska

språk, måste läsa det franska, men hade valfrihet mellan tyska och engelska

språken; den, som läste latinska språket, kunde befrias från det

grekiska och hade bland de moderna språken valfrihet mellan det franska

och tyska; den, som läste de klassiska språken, kunde, om häri det

önskade, under de två sista åren af skoltiden erhålla undervisning i

hebreiska och engelska språken;

att den allmänna lärotiden, som fördelades i två terminer,. nemligen

höst- och vårterminen, börjades inom Augusti och slutades inom Juni

månad samt utgjorde hvarje" läsår 36 veckor, deruti dock icke inberäknad

en veckas ledighet under påskhelgen;

att, förutom några särskilda inskrifningsafgifter, hvarje lärjunge

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

35

skulle erlägga dels en skolafgift af 4 riksdaler 50 öre riksmynt för terminen,

derifrån dock medellöse voro alldeles befriade, dels ock, i mån af behof,

eu afgift till inköp af ved och ljus, vaktmästares aflöning, m. m.

Redan innan denna läroverksstadga skulle med höstterminen 1857

erhålla gällande kraft, medgåfvos genom Kongl. cirkuläret den 3 Maj

1857 åtskilliga undantag från densammas föreskrifter, och i underdånig

skrifvelse den 27 Januari 1858 (N:o 200) anhöllo Rikets vid 1856—1858

års riksdag församlade Ständer, på grund af de mot nämnda stadga hos

ständerna framstälda anmärkningar, att innan den läsordning, som i

denna stadga innehölles, till fullo tillämpades, stadgan måtte, sedan den

undergått behöflig granskning af en komité, sammansatt af erfarne vetenskaps-

och skolman, så förändras, att dels de så kallade bildningsliniernas

antal behörigen inskränktes, dels läroämnena inom hvarje klass

icke blefve flera eller lärokurserna större än att de kunde af lärjungarne

utan skada för deras fysiska och intellektuella utveckling medhinnas.

Jemlikt Rikets Ständers skrifvelse den 25 Februari 1858 och Kongl.

brefvet. den 20 Mars samma år bestämdes lönerna för lektorer till 2,000,

2.500, 3,000 och 3,500 riksdaler samt för adjunkter och kolleger till 1,000,

1.500, 2,000 och 2,500 riksdaler, allt riksmynt; hvarjemte stadgades, att

ordinarie lärare vid elementarläroverken skulle ega, efter fem års för nit

och skicklighet vitsordad tjenstgöring, räknadt från och med början af

kalenderåret näst efter det, under hvilket fullmakt erhållits, uppflyttas

från den första till den andra lönegraden och, efter lika mellantider, till

hvar och en af de följande. Elementarläroverkens anslag höjdes då till

1,038,741 riksdaler 37 öre.

Efter det den komité, som till följd af Riksdagens nyssberörda anhållan

den 17 Juli 1858 förordnades, redan den 17 December samma år

afgifvit betänkande med förslag till förändrad läroverksstadga, utgafs i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta förslag Kongl. Maj:ts förnyade

nådiga stadga för rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januari

1859, hvarigenom dessa läroverk ordnades hufvudsakligen på den grundval,

som genom 1849 års cirkulär blifvit faststäld. Läroverken fördelades

i högre och lägre, utaf hvilka de högre voro dels sådana, inom

hvilkas två öfverstå klasser undervisning meddelades i alla till elementarläroverket

hörande läroämnen, dels sådana, hvarest inom nämnda klasser

meddelades undervisning endast i de ämnen, som tillhörde realbildningen,

och de lägre sådana, som till mindre omfång meddelade den undervisning,

hvilken inom de högre fortsattes och till det för elementarläroverket

bestämda mått afslutades. Vid högre elementarläroverk fördelades

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

lärjungarne i sju klasser och vid lägre i 5, 3 eller 2 klasser. Medgifvandet

af befrielse från enskilda ämnen för särskilda lärjungar inskränktes,

så att sådan befrielse endast afsåg latinska och grekiska språkens läsning.

Den skolafgift till belopp af 4 rdr 50 öre för terminen, hvilken

förut ingått bland läroverkens allmänna tillgångar, skulle upphöra, hvaremot

cn skolafgift af enahanda belopp för termin skulle af hvarje icke

medellös lärjunge erläggas till läroverkets egen kassa, för att användas

till böcker och undervisningsmateriel m. in.

Jemlikt Rikets Ständers skrifvelse den 21 November 1863 och Kongl.

cirkuläret den 11 December samma år bestämdes ytterligare en lönegrad

för lärare vid elementarläroverken, så att efter 20 års för nit och skicklighet

vitsordad tjenstgöring lektorer erhöllo i lön 4,000 riksdaler samt

adjunkter och kolleger 3,000 riksdaler. Anslaget uppgick då till 1,413,270

riksdaler 35 öre.

I anledning af en utaf Rikets Ständer i skrifvelse den 17 November

1863 gjord anhållan om åtskilliga ändringar i läroverksstadgan, förordnade

Kongl. Maj:t i nådig kungörelse den 12 Maj 1865, bland annat:

att tyska språket skulle inträda i l:a klassen;

att grekiska språket skulle inträda i nedre och det franska i öfre

afdelningen af 5:te klassen på latinlinien;

att lärjunge på latinlinien, som icke vore utan svårighet i stånd

att följa undervisningen, kunde befrias från grekiska språkets läsning;

att den allmänna lärotiden af 36 veckor på året skulle förkortas

derigenom att en veckas ferier vid påskhelgen inberäknades i densamma;
att

sökande till lärareplats skulle förete betyg om behörigen genomgånget

profår eller styrka sig ega annorledes genom öfning förvärfvad,

. deremot svarande undervisningsskicklighet.

Af ofvan lemnade kortfattade redogörelse om den utveckling, som

frågan om ungdomens skoluppfostran erhöll under de senare årtiondena

af ståndsrepresentationens tillvaro, framgår att Riksdagen då icke blott

egnade en fortsatt uppmärksamhet åt undervisningsväsendet, utan att

den, för ordnandet af en ändamålsenlig skolbildning och, vid jemförelse

med sin tids åsigter i öfrigt, måste erkännas hafva verkat fullt ut lika

reformatoriskt som representationen under det nya statsskicket visat sig

hafva gjort. Hvarje då verkstäld tillökning i skollärarnes löneförmåner

skedde i följe med eller gjordes beroende af mera tidsenliga förändringar

s. 37 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

37

i undervisningsplanen. Med '' den nya representationen inträdde undervisningsfrågan

i ett nytt skede.

Redan vid 1868 års riksdag framstäldes åtskilliga förslag till genomgripande

förändringar i läroverkens organisation och undervisningsplan.

I deröfver afgifvet utlåtande N:o 5 (8:de Samlingen 2:dra Afd. 2:dra

Bandet N:o 39) tillstyrkte Andra Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 1

vid samma riksdag, bland annat:

att den egentliga folkskolans kunskapsmått måtte ställas i jembredd

med det, som då gälde för elementarläroverkens två lägsta klasser, med

undantag af tyska språket, samt med de modifikationer i öfrigt, som betingades

af folkskolans kraf på en mer praktisk och afslutad lärokurs;

att de två lägsta klasserna af de fullständiga elementarläroverken

måtte helt och hållet bortfalla;

att elementarläroverkens undervisningsplan måtte så ordnas, att ynglingen

måtte kunna med en viss afslutad kunskapskurs utgå i lifvet från

olika stadier af skolan;

att den klassiska och den reala bildningslinien inom läroverken

måtte hållas i alla läroämnen förenade ända till öde klassen, så att latinet

först inträdde i då varande öde och grekiska i öde klassen; samt

att en- och tvåklassiga läroverken måtte ombildas till högre folkskolor,

under de vilkor, som för sist nämnda skolor voro gällande.

Samma riksdags Första Kammares Tillfälliga Utskott N:o 2 hemstälde

i ett med anledning af Andra Kammarens i ämnet fattade beslut

afgifvet utlåtande N:o 6 (8:de Samlingen 2:dra Afd. lista Bandet N:o 20)

bland annat:

att Kammaren ville besluta en underdånig framställning att Kongl.

Majd täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke efter hand då varande

första klassen vid rikets elementarläroverk kunde indragas och undervisningen

i tyska språket begynna i då varande andra, som då blefve

läroverkets första, med inträdesfordringar i öfrigt hufvudsakligen motsvarande

dem, som då gälde för inträde i den sist nämnda;

att Kammaren ville anhålla att Kongl. Majd täcktes låta utreda,

huruvida ej vid flertalet af de då varande fullständiga elementarläroverken

borde meddelas undervisning endast på den reala bildningslinien,

och deremot undervisning i de döda språken meddelas vid ett mindre

antal läroverk, så belägna att de för de särskilda landskapens invånare

vore så beqvämt tillgängliga som möjligt, samt

att Kammaren vidare ville besluta en underdånig anhållan att Kongl.

Maj:t täcktes låta tillse, huruvida efter omständigheterna de mindre ele
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

mentarläroverken måtte bibehållas, med tillökning uppåt af en klass för

den indragna nedersta, eller också till annan ort förflyttas.

Kamrarne blefvo emellertid slutligen ense endast i tvenne punkter,

i det de i skrifvelse den 15 Maj 1868 anhöllo, att Kong!. Maj:t täcktes

taga i öfvervägande, dels huruvida icke efter hand då varande l:a klassen

i rikets elementarläroverk måtte kunna indragas och undervisningen i

tyska språket begynna i då varande 2:a — som då blefve läroverkets

l:a klass — med inträdesfordringar i öfrigt hufvudsakligen motsvarande

dem, hvilka då gälde för inträde i den 2:a, dels ock huruvida efter omständigheterna

de mindre elementarläroverken måtte bibehållas, med

tillökning uppåt af en klass för den indragna nedersta, eller ock till

annan ort förflyttas.

Genom nådig kungörelse den 10 Mars 1869 förordnade Kongl. Maj:t,

med bifall till hvad Riksdagen i sådant hänseende föreslagit, att elementarläroverkens

nedersta klass skulle borttagas derigenom, att den förut

varande 2:a klassen gjordes till den l:a o. s. v. Klassernas antal blef

emellertid orubbadt derigenom, att den förut tvååriga femte klassen delades

i tvenne ettåriga klasser. De tre- och tvåklassiga läroverken behöllo

sina klasser orubbade, men med förändrade inträdesfordringar.

Efter det Riksdagen i skrifvelse den 30 Maj 1870 anhållit, att Kongl.

Maj:t täcktes genom sakkunnige män företaga en revision af gällande

stadga för rikets elementarläroverk och de särskilda, tid efter annan

meddelade föreskrifter, som blifvit gifna rörande hennes tillämpning samt

derefter underställa Riksdagens pröfning de förslag till förändringar i

nämnda stadga, öfver hvilka Kongl. Maj:t kunde finna nödigt att inhemta

Riksdagens yttrande, förordnade Kongl. Maj:t den 21 Oktober nämnda

år en komité, hvilken den 23 Juli 1872 afgaf underdånigt betänkande i

ämnet. Vid föredragning af detta betänkande äfvensom af ett inom Ecklesiastikdepartementet

uppgjordt förslag till grunder för en i vissa delar

förändrad anordning af rikets elementarläroverk blef berörda förslag af

Kongl. Maj:t godkändt, och enär för denna anordning erfordrades i åtskilliga

delar Riksdagens medverkan, aflat Kongl. Maj:t den 30 Januari

1873 till Riksdagen proposition i ämnet. Riksdagen, som, efter det ett

särskilt Utskott afgifvit utlåtande, i hufvudsakliga delar gillade grunderna

för läroverkens förändrade anordning, undansköt emellertid frågan

om fastställande af eu normalstat för läroverken, men beslöt att det för

elementarläroverken bestämda anslaget finge för deras fortsatta verksamhet

och för tillämpning under år 1874 af de i propositionen angifna och

af Riksdagen antagna eller utan erinran lemnade grunder användas.

Vid nästpåföljde riksdag föreslog Kongl. Maj:t dels utvidgning af

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

39

vissa läroverk i öfverensstämmelse med 1873 års Riksdags i sådant hänseende

uttalade åsigter, dels att lärarnes löner måtte ökas med 500 kronor

för hvarje lönegrad, dels ock att anslaget till elementarläroverken

måtte få disponeras till genomförande, i den mån sådant lämpligen kunde

ske, af den anordning af dessa läroverk, som vore i ett uppgjordt förslag

till normalstat angifven. 1 afseende å sist berörda framställning

stannade Kamrarne i olika beslut, hvadan frågan derom förföll; men Riksdagen

anvisade de för utvidgning af vissa läroverk nödiga medel och

den äskade löneförhöjningen blef af Riksdagen beviljad, dock med det

vilkor, att lärare, som enligt dittills gällande stat vore berättigad till

ersättning för indelt lön, icke finge tillträda den för honom- beräknade

löneförhöjning, med mindre han sin rätt till nämnda ersättning frånträdde;

och anhöll i sammanhang härmed Riksdagen det Kongl. Maj:t

täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke ett inskränktare antal

elementarläroverk, afsedda för undervisning endast på den klassiska

linien, måtte kunna vara tillräckligt för landets behof samt till en kommande

riksdag aflåta det förslag i ämnet, hvartill förhållandena kunde

föranleda. Elementarläroverksanslaget uppgick då till 2,277,042 kronor.

Jemlikt underdånig skrifvelse den 24 Maj 1877 biföll Riksdagen

Kong]. Maj:ts då gjorda framställning derom, att vid indragning af den

reala liniens 7:de klass vid läroverken i Östersund, Luleå, Hudiksvall,

Strengnäs, Nyköping, Vesterås och Kristianstad samt af både 6:te och

7:de realklasserna vid läroverken i Vexiö, Halmstad och Hernösand, de

för nämnda läroverk anvisade anslag ändock finge bibehållas oförändrade.

Förslaget om denna indragning var föranledt deraf, att realliniens båda

öfverklasser vid flera läroverk besöktes af ett jemförelsevis ringa antal

lärjungar, för hvilkas särskilda undervisning inom de olika årsafdelningarna

skulle erfordras ett antal lärare, som icke stode i skäligt förhållande

till lärjungarneS; hvadan man nödgats vidtaga den utvägen att låta

lärjungar på de olika linierna delvis undervisas gemensamt. Denna

utväg hade dock medfört väsentliga olägenheter för lärjungarne såväl

på den klassiska som än mera på den reala linien, hvarför ock bildningsliniernas

åtskiljande betraktades såsom ett väsentligt vilkor för undervisningens

förbättring. Vid lemnande af sitt bifall till nämnda förslag

uttalade emellertid Riksdagen den förväntan, att grundsatsen om de båda

bildningsliniernas särskiljande snarast möjligt måtte verkliggöras genom

indragning af öfverklasser äfven å den klassiska lininen vid de läroverk,

der, till följd af större minskning i lärjungeantalet å nämnda linie, sådan

indragning kunde låta sig verkställa och befinnas ändamålsenlig.

Den 1 November 1878 utfärdades nu gällande stadga för rikets all
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

manna läroverk. Enligt denna hafva de högre läroverken fortfarande

7 klasser och äro af 3 slag, nemligen fullständiga på latinlinien (10),

fullständiga på reallinien (3), och fullständiga på båda linierna (20). De

lägre äro dels läroverk med 5 klasser (23 med båda bildningslinierna

och 1 med endast reallinie), dels läroverk med 3 klasser (21). I hvar

och en af de 3 första klasserna är undervisningen gemensam för alla

lärjungar. Från och med 4:de'' klassen meddelas undervisning på 2 linier,

latinlinien och reallinien, antingen vid samma eller vid olika läroverk.

Vid läroverk, der båda linierna finnas, är undervisningen i 4:de

och 5:te klasserna dels gemensam för båda linierna, dels särskild för

hvardera linien. I 6:te och 7:de klasserna skola de lärjungar, som tillhöra

hvardera linien, åtnjuta skild undervisning. Lärjunge på latinlinien

eger välja mellan afdelningen A, der båda de klassiska språken

läsas, och afdelningen B, der grekiska språket icke läses. Åt de lärjungar

i 7:de klassen, hvilka tillhöra afdelningen A å latinlinien, meddelas,

om de sådant åstunda, undervisning i hebreiska äfvensom i engelska

språket.

De terminliga afgifter, som nu vid allmänt läroverk utgå, äro följande:

a) till ved- och ljuskassan en afgift, som i mån af behof hvarje

lärjunge ålägges och vid olika läroverk utgår med olika belopp, vexlande

mellan 1 krona och 10 kronor 50 öre; b) till biblioteks- och materielkassan

4 kronor 50 öre och c) till byggnadsfonden 5 kronor. Från

de båda sistnämnda afgifterna kunna emellertid medellöse lärjungar befrias

och från eu af dem de s. k. mindre bemedlade, hvaremot från den

förstnämnda afgiften i regel icke någon befrielse eger rum.

Vid 1880 års riksdag väcktes inom Andra Kammaren af Herrar

F. T. Borg och S. Axell särskilda motioner angående förändringar i

undervisningsväsendet; och hemstälde i ett öfver samma motioner afgifvet

utlåtande N:o 7 (samlingen N:o 23) Kammarens Andra Tillfälliga

Utskott:

att Andra Kammaren ville för sin del besluta, att Riksdagen i skrifvelse

till Kongl. Maj:t skulle

dels tillkännagifva sin åsigt,

»a) att samtliga universitetsexamina måtte, med bibehållande af den

kompetens till embeten och tjenstår, som nu genom dem förvärfvas, få

afläggas af en hvar, som genomgått godkänd, vare sig real eller latinsk

mogenhetspröfning, utan åliggande för den, som sig till universitetsexamen

anmäler, att genom någon preliminär- eller kompletteringsexamen

hafva ådagalagt insigter i latinska språket;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

41

b) att de döda språkens läsning i allmänna läroverken bör framflyttas

till sjette klassen;

c) att latin bör införas såsom valfritt ämne i realliniens två öfre

klasser, dock ej till högre timtal än fyra timmar i veckan;

d) att det bör medgifvas lärjunge i allmänna läroverket att, efter

eget val, läsa blott ett modernt språk;

e) att någon del af den genom språkstudiets inskränkning vunna

tid bör anslås åt sådana, för den allmänna bildningen angelägna läroämnen,

som hittills ej ingått eller haft allt för ringa plats i de allmänna

läroverkens undervisning;

f) att lägsta klassen af det allmänna läroverket bör indragas; att

samtliga pedagogier böra indragas; samt att, efter förutgången närmare

utredning, alla eller de flesta treklassiga samt några femklassiga, i södra

och mellersta delarne af landet belägna, läroverk torde kunna indragas;

g) att eu sådan, efter de olika klasserna proportionerad höjning af

lärjungarnes terminsafgifter bör vidtagas, att derigenom en väsentligare

lättnad i statens utgifter för dessa läroverk åstadkommes»;

dels anhålla,

»/«) att Kongl. Maj: t täcktes, för utredning af dessa frågor och utarbetande

af förslag till förändringar i den nuvarande universitets- och

skollagstiftningen i enlighet med ofvan angifna grunder, förordna en

komité, sammansatt af erfarne män i olika samhällsställning och verksamhet;

samt

i) att Kongl. Maj:t, innan ändringar i läroverksstadgan med anledning

af de förslag, som sålunda kunna komma att utarbetas, varda beslutade,

täcktes lemna Riksdagen tillfälle att sig deröfver yttra.»

Vid ärendets behandling biföll Andra Kammaren Utskottets omförmälda

förslag, med allenast de förändringar, att Kammaren dels beslöt,

att efter mom. / skulle intagas ett moment af följande innehåll:

»att elementarskolan bör sättas i sådant samband med folkskolan,

att inträdesfordringarne till den förra må bestämmas till hvad den senare

bör kunna åstadkomma»;

och dels, efter den förseglade sedelns öppnande, afslog Utskottets

hemställan i mom. g, med förklarande att den icke då ansåg sig böra

uttala någon åsigt om höjning af lärjungarnes terminsafgifter vid de allmänna

läroverken.

Som emellertid ärendets behandling icke af Första Kammaren medlians,

förföll frågan för den riksdagen.

Vid påföljande, eller 1881 års riksdag, väcktes af Herr F. T. Borg

ånyo eu motion om vissa ändringar i undervisningsväsendet, med an
Bih.

till Rilcsd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 10 Haft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

ledning af hvilken motion Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskott

i utlåtande N:o 4 (Samlingen N:o 22) afgaf den hemställan, som här

ofvan (sid. 4 och 5) vid återgifvande! af Herr Borgs nu väckta motion

finnes meddelad. Utskottets ifrågavarande hemställan blef i sin helhet

af Andra Kammaren bifallen allenast med ett tillägg vid inom. d af följande

lydelse: »hvarjemte undervisningen bör så ordnas, att efter fullständig

genomgång af folkskolan inträde omedelbart kan vinnas i elementarskolans

första klass».

Vid afgifvande af yttrande i ärendet anförde Första Kammarens

Tredje Tillfälliga Utskott i Utlåtande N:o 1 (Samlingen N:o 11), bland annat,

att den ändring i undervisningsväsendet, hvilken 1873 påbörjades, först

med då innevarande läsår kunnat sättas i verket beträffande den högsta

årsafdelningen, i följd hvaraf mogenhetsexamen ännu icke hunnit blifva

aflagd af någon årsklass, som undervisats efter 1873 års plan; att det vid

sådant förhållande, och då erfarenheten om verkningarna af ett nytt

undervisningssystem i allmänhet icke kunde anses blifva stadgad förr än

undervisningens resultat kunnat på flere årsklasser vid mogenhetsexamen

iakttagas, syntes vara betänkligt att redan då ifrågasätta ändringar i en

läroplan, om hvars större eller mindre lämplighet för dess ändamål tillförlitligt

omdöme icke hunnit bilda sig; att, hvad beträffade välboren

för afläggande af universitetsexamina, det kunde anses helt naturligt, att

i mån af realbildningens utveckling den fordran skulle starkare framträda,

att denna bildning måtte, erhålla vidgade rättigheter i afseende

på universitetsstudierna, men att det dock vore uppenbart, att frågan

härom för att rätt kunna bedömas måste betraktas ur synpunkten af de

frukter, som realundervisningen vid läroverken kunde anses hafva burit;

att visshet dock icke vore vunnen, i hvad mån den bildning, läroverken

meddelade, vore egnad att främja lärjungarnes utveckling till mognad

och sjelfverksamhet, hvilket i synnerhet vore fallet å reallinien, hvars

uppgift och medel att lösa densamma först de senare åren i rikligare

måtto setts till godo, särskildt genom upprättandet af sjelfständiga realläroverk;

samt att det följaktligen vore allt för tidigt att nu, innan

halten och beskaffenheten af realbildningen vid läroverken, i synnerhet

hvad anginge dess humanistiska sida, blifvit behörigen pröfvad, företaga

sig att afgöra, i hvilken utsträckning åt lärjungar å reala linien rättighet

borde tillerkännas att aflägga universitetsexamina.

På dessa och i öfrigt anförda skäl heinstälde Utskottet, att Första

Kammaren icke måtte biträda det af Andra Kammaren i ämnet fattade

beslut; och vann denna Utskottets hemställan Kammarens godkännande.

Vid sammanfattning af hvad ofvan anförts framgår, att Andra Kam
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

43

maren uttalat sig för följande vigtiga förändringar i afseende å undervisningsväsendet,

nemligen:

att samtliga universitetsexamina måtte, med bibehållande af deras

nu medförande kompetens till embeten och tjenster, få afläggas af eu

hvar, som genomgått godkänd vare sig real eller latinsk mogenhetspröfning

utan åliggande för examinand att genom någon preliminäreller

kompletteringsexamen hafva ådagalagt insigter i latinska språket.

att de döda språkens läsning vid de allmänna läroverken bör inskränkas

och framflyttas samt den vunna tiden anslås till andra, för den

allmänna bildningen företrädesvis angelägna ämnen;

att lärjungarnes terminsafgifter böra höjas;

att sammanlagda skoltiden vid de allmänna läroverken bör förkortas;

att de allmänna läroverkens antal bör genom indragningar bland de

lägre läroverken förminskas;

att nuvarande lägsta klassen vid de allmänna läroverken bör indragas;

samt

att, i den mån omförmälda förändringar vidtagas, folkskolan bör

höjas och utvecklas samt ställas i samband med elementarskolan.

De i berörda hänseenden framstälda förslagen hafva emellertid icke

vunnit Första Kammarens bifall. På sätt ofvan anförts tillsatte denna

Kammare, som under år 1880 icke medhann ärendets behandling, år

1881 ett tillfälligt Utskott, hvilket, såsom äfven är nämndt, afstyrkte

bifall till Andra Kammarens då förnyade beslut i ämnet. Utan fara att

alltför mycket misstaga sig, torde man likväl kunna antaga att, om än

ifrågavarande, af Första Kammaren godkända utskottsbetänkande i motiveringen

väsentligt och i flera hänseenden skiljer sig från de åsigter,

som legat till grund för Andra Kammarens beslut, Första Kammarens

afslag dock lärer få tolkas mer såsom en uppskof^- och varsamhetsåtgård

— förestafvad af önskan att undervisningsfrågan måtte blifva

efter vederbörlig utredning af Kongl. Maj:t i första hand pröfvad — än

som ett det hela omfattande underkännande af Medkammarens åsigter

i ämnet.

Såsom ofvan blifvit omförmäldt, har Kongl. Maj:t angående ifrågasatt

förändring af examina vid universiteten infordrat utlåtanden från

universitetskanslern, Karolinska mediko-kirurgiska institutet och de Akademiska

konsistorierna, hvilka sistnämnda myndigheter åter infordrat

yttranden i ämnet från de särskilda fakulteterna och sektionerna. Af

hvad utaf dessa utlåtanden hittills blifvit offentliggjordt, äfvensom af

hvad vid de allmänna svenska läromötena blifvit i ämnet yttradt, framgår

att, om än i flera afseenden skiljaktiga åsigter ännu råda rörande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

än det ena och än det andra af de vigtiga moment, som innefattas i

Andra Kammarens ofvan anförda beslut, ineningarne icke längre äro

delade om nödvändigheten af mera genomgripande förändringar än de

hittills gjorda. Att en större reform af vårt undervisnings- och examensväsen

är nära förestående torde för den skull få tagas för gifvet, men

icke så huru denna kommer att slutligen gestalta sig.

På grund häraf och

då emellertid arbetet.för en omorganisation af undervisningsväsendet

år för år sträckt sig å ena sidan allt mer ned till folkskolorna och å

andra sidan allt högre upp till universiteten; och man, ju mera denna

högvigtiga fråga blifvit pröfvad, desto bättre insett nödvändigheten af

att i ett sammanhängande system ordna hela det offentliga undervisningsväsendet

ända från dess nedersta till dess öfverstå delar;

då allt flere anhängare vunnits för tillämpning af ett system, som

kunde, mera än hvad den nuvarande högre undervisningen förmår och

mera i enlighet med tidens kraf i öfrigt, befordra den lärda bildningen

genom att tillöka denna i vetenskapligt djup och verklig styrka i samma

mån, som det erhölle till en af sina uppgifter att motverka ytligheten

af de många examensämnena och minska omfattningen af latinlärjungarnes

antal;

då det allt kraftigare påyrkats, att ett fåtal — ty oaktadt hela raden

af nuvarande stadganden är det endast ett sådant som verkligt egnar sig

för och åt den lärda bildningen — icke fortfarande må hindra det stora

flertalet från förvärfvandet af en uppfostran, som bättre än nu skulle

komma att gagna det allmänna och den enskilde;

då det allt mera blifvit erkändt, att den medborgerliga skoluppfostran

borde förändras derhän, att den blefve icke blott hastigare åtkomlig

för en större mängd i och med borttagandet af ämnen, hel- eller halffrämmande

för flertalets lefnadsuppgifter, utan äfven att den borde mera

än hittills lämpas efter tidens växande fordringar på skolbildningens

omedelbara användbarhet i det praktiska lifvet;

då öfverallt röster med ökad styrka och bestämdhet fordrat, att det

nuvarande bildningsstrecket mellan folkskolan och elementarskolan skall

borttagas, och den förra ställas i omedelbart samband med den senare,

och man i enlighet härmed fordrat att uppfostran icke med ens skall

aflägsna den bildningssökande så långt från hemmet och dess sysselsättningar,

att han förlorar dessa ur sigte och går vilse under fortsatt jägtande

efter lefnadsmål, för hvilka han till äfventyrs icke befinnes vara

ämnad;

då fördenskull frågan om elementarlärarnes lönereglering icke torde

s. 45 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

45

böra ensidigt pröfvas samt än mindre slutligen afgöras utan någon hänsyn

till eller något sammanhang med den icke mindre omfattande och

svårlösta frågan om folkskolans blifvande ställning och- folkskolelärarnes

deraf betingade löneförhållanden;

dä vidare Kongl. Maj:t väl föreslagit att Riksdagen, i sammanhang

med den ifrågasatta löneregleringen och pensioneringen »måtte för sin

del medgifva att de prebendehemman och lägenheter samt andra förmåner

af privilegiinatur, som äro lärare vid de allmänna läroverken och

pedagogierna .på lön anslagna, må, i den mån det kan ske utan förnärmande

af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes

genom testamenten eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket

indragas», men derjemte i bilagan till den Kongl. propositionen (sid. 18)

blifvit ifrågasatt, huruvida ej för en dylik åtgärd erfordras icke blott

Riksdagens, utan äfven allmänna kyrkomötets bifall;

dä dessutom, i fall någon ny lönereglering på ordinarie stat eller

någon ny tillfällig löneförbättring skall af Riksdagen beviljas, nödigt

lärer vara att upphäfva 71 § i ännu gällande stadga för rikets allmänna

läroverk af den 1 November 1878, som innebär den för lärarne icke

obetydliga fördelen att vid ansökning till prestlägenhet eller annan till

ecklesiastikståndet hörande befattning få räkna presterliga tjenstår ifrån

den dag han ordinarie lärarebefattning tillträdt, samt jemväl vikarie och

extra lärare ega att räkna presterliga tjenstår, såvida han uppnått tjugutre

års ålder, på det sätt att den, som tjenstgjort blott en termin, räknar

tjenstår endast för den verkliga tjenstgöringstiden; den åter, som två

eller flere terminer efter hvarandra varit vid allmänt läroverk anstäld,

eger att i sin tjensteålder inberäkna äfven de på hvarje termin följande

ferier, enär, på sätt ofvan är visadt, redan 1848 afskaffande! af den förhöjda

presterliga tjenstårsberäkningen gjordes till vilkor för då beslutade

lönereglering, och krafven på nödvändigheten af skolans fullständiga

skiljande från kyrkan sedan sagde tid så vunnit i styrka, att olämpligheten

af att prestman och skolman fortfarande icke blott i befordringsväg,

utan äfven i andra afseenden ingripa på hvarandras områden,

torde af det stora flertalet i våra dagar anses vara bland det mera

oomtvisteliga;

då derjemte, på sätt ofvan är omförmäldt, löneförhöjningar beviljats

elementarlärarne icke blott 1848, utan en ny sådan 10 år derefter, 1858,

samt, efter det vidare endast 5 år förflutit, en ny 1863, och efter ytterligare

tilländalupna 11 år en ny 1874, torde, sedan återigen blott 8 år

tillryggalagts, kunna fordras att för den förestående löneregleringen

— under en tid af 34 år den femte ifrågasatta förbättringen af elemen
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14 b.

tarlärarnes löneförmåner — numera, och i likhet med hvad för andra

tjensteman skett, fästes såsom vilkor, att med innehafvande ordinarie

tjenst icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens

stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den befinnes

icke vara hinderlig för fullgörande af förstnämnda befattning;

då för de hvarken obetydliga eller sällsporda biförtjenster, som

elementarlärarne förskaffa sig, har såsom skäl anförts den otillräckliga

lön de erhölle af staten och således, i händelse en ny lönereglering

skulle blifva faststäld, staten alltså borde ega anspråk på, att lärarens

tid och krafter mera odeladt än nu egnades hans kall och hans tjenst;

hvarjemte äfven såsom vilkor för löneförhöjningen eu inskränkning af

ferierna borde ega rum;

då — vid det förhållande att, på sätt förut är omförmäldt, Herr

Statsrådet och Chefen för Kongl. Ecklesiastikdepartementet till statsrådsprotokollet

yttrat, att det syntes blifva nödigt att genom sakkunnige

och för den allmänna bildningen intresserade män låta uppgöra förslag

till sådana förändringar af de för de allmänna läroverken gällande bestämmelser,

som pröfvades lämpliga och förenliga med de stadganden

angående akademiska examina, som den pågående utredningen kunde

föranleda — det icke under för handen varande förhållanden lärer kunna

finnas lämpligt att gå den sålunda förväntade utredningen samt Kongl.

Maj:ts blifvande förslag och Riksdagens deraf föranledda beslut i förväg

genom att vare sig på ordinarie stat ordna de nu ifrågavarande lärarnes

löne- och pensionsförmåner och derigenom i kraft af nya lagliga anspråk

öka svårigheterna och kostnaderna vid det slutliga ordnandet af

det med hvarje dag i omfattning växande reformarbetet, eller på extra

stat medgifva dem en löneförhöjning, som sedermera af billighetsskäl

äfven i sin mån skulle hindrande inverka, antingen lärarnes antal förblir

fortfarande oförändradt eller, ändå mer, om detta befinnes i betydligare

mån kunna inskränkas;

då, i öfverensstämmelse med den allmänna antydan, som i statsrådsprotokollet

(sid. 14) gjorts om sådana förändrade stadganden rörande

de akademiska examina, som den pågående utredningen kan föranleda,

nu församlade Riksdags Andra Kammare för sin del beslutit, att Riksdagen

skulle i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes,

ej mindre i samband med pröfningen af möjligen uppkommande fråga

om de allmänna läroverkens ombildning taga i öfvervägande, huruvida

nuvarande preliminär-examina måtte kunna upphäfvas eller inskränkas,

än äfven taga under ompröfning huruvida filosofie-kandidat-examen, såsom

förberedande examen för filosofie-licentiat-examen, måtte kunna

s. 47 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

47

afskaffas och den senare få af hvar och en, som tagit godkänd mogenhetsexamen

å vare sig real- eller latinlinien, utan vilkor af någon förberedande

pröfning afläggas; och

då slutligen ej mindre i fråga om elementarlärarnes löner än annars

pligten mot öfriga skattdragande fordrar, att icke eu större utgift onödigtvis

vållas dem än hvad efter förutgången granskning och derunder

funna besparingar pröfvas oundgängligt;

har Utskottet, ehuru med allt erkännande af ärendets stora vigt och

betydelse samt af lärarens berättigade anspråk på erhållande af en efter

omfattningen och vigten af hans tjensteåligganden afpassad aflöning,

äfvensom af billigheten att de mera bemedlade, hvilkas söner i regeln

torde få anses, om icke mest anlita, dock fullständigast begagna sig af

de allmänna läroverken, böra genom högre terminsafgifter mera än nu

bidraga till kostnaden för den offentliga undervisningen, icke för närvarande

kunnat biträda Kongl. Maj:ts föreliggande proposition.

Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, hvarigenom Herrar Borgs

och Wieselgrens ofvan omförmälda motioner äfven torde få anses besvarade,

hemställer Utskottet,

a) att Kongl. Maj:ts förevarande proposition icke

må vinna Riksdagens godkännande;

b) att Herr F. T. Borgs omförmälda motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och

c) att ej heller Herr S. Wieselgrens ofvan berörda

motion må af Riksdagen bifallas.»

vid punkten III (angående folkskolelärarnes aflöning) af Herrar

Emil Key, Carl Ifvarsson, Liss Olof Larsson, P. O. Hörnfeldt, J. E.

Johansson, Sven Nilsson, Ola Andersson, Jan Andersson, C. A. Larsson,

Nils Pettersson, Sven Andreasson och C. Magni, hvilka ville, att motiveringen

till Utskottets hemställanden i denna punkt skulle affattas på

följande sätt:

»Hvad först beträffar de framstälda förslagen om höjande af folkskolelärarnes

aflöning, så, enär Utskottet, på sätt här ofvan blifvit anfördt

(se vår reservation vid punkten I), anser, att frågan om löneförhöjning

åt lärarne vid de allmänna läroverken bör pröfvas i sammanhang

med frågan om folkskolans blifvande ställning och folkskolelärarnes deraf

betingade löneförhållanden, är häraf en gifven följd att, enligt Utskottets

åsigt, å andra sidan folkskolelärarnes aflöningsförmåner endast böra

regleras i samband med lärarnes vid de allmänna läroverken; och, då

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

Utskottet nu icke kunnat biträda det förslag, som i sistnämnda hänseende

blifvit af Kongl. Maj:t framlagdt, är Utskottet alltså så mycket mer förhindradt

att i anledning af enskilde motionärers yrkanden tillstyrka

någon ändring i folkskolelärarnes löneförhållanden.

Vidkommande åter förslaget derom att folkskolelärarnes kontanta

aflöning skulle helt och hållet bestridas af staten, får Utskottet i minnet

återkalla, hurusom yrkanden i enahanda syfte vid flera föregående riksdagar

framstälts, utan att dock lyckas tillvinna sig vare sig dåvarande

Stats-Utskotts understöd eller någondera Kammarens bifall. Vid pröfningen

af dylika yrkanden har hittills städse fasthållits den grundsats,

att folkskolan i främsta rummet är en kommunens angelägenhet och att

statens mellankomst i afseende å kostnaderna för folkundervisningen bör,

förutom omsorgen om lärarebildningen, endast afse att understödja församlingarna

vid ordnandet af deras folkskoleväsende. Då dessa åsigter

senast vid 1880 års riksdag af båda Kauirarne godkändes, samt någon

förändring i folkskolans ställning icke sedan dess blifvit beslutad, har

Utskottet icke ansett sig kunna biträda Herr A. P. Linds ofvan omförmälda,

i ämnet gjorda yrkande.»

Derjemte skulle här på begäran antecknas, att Herr Ola Bosson

Olsson icke hos Utskottet deltagit i behandlingen af förevarande utlåtande.

O O

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGOR

Bil), till Rikad. Prut. 1882: 4 Sami. 1 Afd. 10 Haft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 h.

Tab. 1.

Tabellarisk öfversigt öfver lärjungeantalet vid rikets elementarläroverk

höstterminen 1875

med fördelning af lärjungarne efter fädrens samhällsställning.

1. Högre elementarläroverk.

Lärjungar, fördelade efter fadrens samhällsställning.

Bonde eller

hemmans- j

egare.

i

>

er

ra

P

ra

Embetsman.

Industriidkare

eller eljest

hörande till

medelklassen.

Summa.

;e lärjungar.

Stockholms Gymnasium............

9

'' 10

113

Ilo

242

» Nya Elementarskola

U p p g i

f t e r s

a k n a s

296

Upsala ..............................

84

28

194

183

489

Géfie ...................................

20

23

35

146

224

Hudiksvall..............................

4

8

40

61

113

Linköping ..............................

89

35

162

191

477

Norrköping ...........................

20

41

59

196

316

Vestervik ..............................

20

30

21

67

138

Skara ....................................

78

14

130

83

305

Venersborg ...........................

79

8

63

61

211

Strengnäs ............................

9

18

35

75

137

Örebro....................................

73

79

90

192

434

Nyköping ............................

29

27

53

91

200

Vesterås.................................

30

26

74

104

234

Falun .................................

18

8

60

104

190

Vexiö ....................................

46

23

147

103

319

Jönköping ............................

75

70

168

169

482

Lund ..................................

101

30

168

143

442

Malmö ................................

28

56

''69

139

292

Kristianstad ...........................

U p p g i

f t e r s

a k n a s

278

Karlskrona............................

16

73

77

100

266

Helsingborg ..........................

41

33

65

93

232

Göteborg ............................

71

115

121

215

522

Halmstad .............................

54

17

44

62

177

Kalmar ................................

81

52

84

119

336

Karlstad...............................

52

38

in

189

390

Hernösand..............................

U p p g i

f t e r s

a k n a s

182

Östersund ..............................

22

10

51

39

122

Umeå ...................................

12

14

71

63

160

Luleå ....................................

9

9

35

43

96

Visby ....................................

41

24

72

109

246

Summa vid 28 läroverk

1,211

919

2,412

3,250

7,792

—

J):o vid 3 d:o

—

—

-

—

—

756 |

s. 51 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b,

51

2. Femklassiga elementarläroverk.

Lärjungar, fördelade

efter fadrens samhällsställning.

— W

H

B B- „ c*

s g

3

C/J

cd ä 3

Oq Ö &i

g 3

ep

cd

er1

CD

2, g g 5

E §- m 3.

C

3

(D S ®

• P

“ cd

p

CD

i

sa

3

05 ET. ce f*r

3 ^ ^ ^

• CD

sa

Stockholm: Klara........................

15

18

49

131

213

» Maria.........................

8

40

47

146

241

» Jakob.........................

10

40

26

137

213

» Katarina ....................

14

42

44

194

294

» Ladugårdslandet......

14

25

101

177

317

Norrtelje............................................

11

4

18

38

71

Enköping .........................................

26

2

18

19

65

Söderhamn ....................................

2

15

14

43

74

Eksjö ................................................

11

17

41

40

109

Vadstena............................................

8

12

13

20

53

Maricstad ..........................................

17

18

18

23

76

Bofås...................................................

19

8

14

41

82

Lidköping..........................................

15

12

10

39

76

j Sköfde ...........................................

18

10

23

42

93

Eskilstuna.........................................

12

14

11

40

77

Arboga...............................................

8

17

13

31

69

Ystad..................................................

6

18

13

63

100

Karlshamn..........................................

3

19

8

51

81

Landskrona .......................................

2

12

28

43

85

Uddevalla ........................................

19

11

17

44

91

Göteborg.........................................

1

27

11

61

100

Kristinehamn ....................................

11

9

9

35

64

Sundsvall ..........................................

7

27

8

62

104

Piteå ...................................................

2

6

18

26

52

Summa vid alla 24 femklassiga

259

423

572

1,546

2,800

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

3. Tre- och två-klassiga elementarläroverk.

Lärjungai

, fördelade

efter fadrens

samhällsställning.

Öfrige lärjungar.

»2b

aq 3 Pj

» 3 0

to g

“ sf

>

er

n

CO

to

B

er

ec

B

so

o

3 c

to O: Pj

i “ c

to sa » w

! . O *

Ej-n 2.

cd tr* o->

^ n: w ^

c ~ ^ ^

• CD

erj

t=

B

B

so

Stockholm: Storkyrkan .........

3

10

1

13

27

Söderköping .............................

5

11

6

19

41

Vimmerby ................................

1

3

14

10

28

Alingsås........................................

4

6

8

30

48

Askersund ...............................

6

10

5

16

37

Sala................................................

5

7

8

11

31

Vernamo ...................................

7

—

13

9

29

Sölvesborg ................................

2

3

3

17

25

Ronneby.......................................

5

3

2

16

26

Trelleborg .................................

18

5

6

19

48

Engelholm .................................

10

7

17

13

47

Göteborg ..................................

3

32

5

39

79

*

Var berg......................................

5

9

6

11

31

Marstrand.................................

1

15

2

8

26

Strömstad....................................

2

7

1

10

20

Qskarshamn ..............................

5

10

1

15

31

Ainål............................................

8

5

1

16

30

Filipstad.......................................

4

6

8

19

37

Arvika..........................................

12

7

10

22

51

Haparanda ................................

U p p g i

f t e r

a

hn

S

44

Skellefteå...................................

—

4

6

18

28

Örnsköldsvik ..............................

U p p g i

f t e r

a

k n a

S

21

Summa vid 20 tre- och två-

klassiga...................................

Summa vid 2 läroverk .........

106

160

123

331

720

65

s. 53 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

53

Summariskt sam man (1 rag.

Läroverk.

Lärjungar, fördelade efter fädrens samhällsställning.

Bonde eller

hemmans-

egare.

Arbetare.

Embetsman.

Industriidkare

eller eljest

hörande till

medelklassen.

Summa.

28 högre.............................................

1,211

919

2,412

3,250

7,792

Alla 24 fem-klassiga .....................

259

423

572

1,546

2,800

20 tre- och två-klassiga..............

106

160

123

331

720

Summa

1,576

1,502

3,107

5,127

11,312

Eller i procent

28 högre.........................................

15

12

31

42

100

Alla 24 fem-klassiga ....................

9

15

21

55

100

20 tre- och två-klassiga...............

15

22

17

46

100

Vid de 72 läroverken

14

13

GO

Öl

45

100

Anm. 1. Vid hvar och en af de 4 grupper, i hvilka lärjungarnes fäder äro fördelade,

underförstås: eller dit närmast hänf''ärlig.

Anm. 2. Till lista gruppen hafva förts icke endast de, som i katalogerna angifvits

såsom bönder eller såsom hemmansegare, utan äfven. t. ex. »landtbrukare» och »jordbrukare»,

ehuru det är möjligt att åtskilliga bland dessa snarare tillhöra 4:de gruppen.

Till 2:dra gruppen hafva förts gesäller, torpare, vaktmästare, soldater, korporaler

m. fl.; vidare de fäder, om hvilka uppgifvits alldeles intet eller »okänd».

. Till 3:dje gruppen hafva förts högre och lägre tjenstemän i statens, kommunernas

och kyrkans tjenst; bland andra t. ex. underofficerare, folkskolelärare och organister.

Till 4:de gruppen hafva förts t. ex. possessionater, godsegare och arrendatorer,

ehuru det är möjligt att åtskilliga bland dessa snarare tillhöra lista gruppen.

Anm. 3. I många fall bär det varit omöjligt att afgöra, till hvilken grupp en

person i sjelfvä verket rätteligen hörer. Då det i katalogen t. ex. står »kamrer» eller

»kassör», kan man ej veta, om en sådan person är anstäld i statens eller någon kommuns

tjenst (och således att föra till 3:dje gruppen), eller om han är anstäld vid

någon enskild anstalt, t. ex. en privatbank eller ett handelskontor (och således att föra

till 4:de gruppen). Likaså kan man, för att anföra ännu ett exempel, då det står

»snickare», ej veta, om personen är snickaregesäll (och således tillhör 2:dra gruppen),

eller snickaremästare (och således tillhör 4:de). I nu anförda eller dylika fall hafva

vederbörande personer i allmänhet förts till 4:de gruppen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

Tab. ‘i.

Tabellarisk öfversigt öfver lärjungeantalet vid rikets allmänna

läroverk höstterminen 1880

med fördelning af lärjungarne efter fädrens samhällsställning.

1. Högre läroverk.

Lärjungar, fördelade efter fadrens samhällsställning.

O:

. . tö

tö

§ fn ?

CD

go

>

3

ce

p:

<j<5 S P-

s 3 Q

er

CD

er

CD

CD P 2 oo

tö a ‘

E a 2.

a

3

a

a

CD i» fn

• a ^0

P

''-i

CD

3

p

g 06 tÖÖ £

<» -+■ 2! s*r

3

p

era

p

1 $

B T

CD

Norrmalms............................

31

36

156

242

465

Södermalms ..........................

15

68

85

227

395

Nya elementarskolan .............

U p p g i

f t e r s

a k n a s

300

Stockholms realläroverk............

16

36

70

189

311

Upsala ...............................

82

46

190

265

583

Gefle ......i............................

23

39

61

177

300

Hudiksvall...........................

9

32

39

65

145

Linköping ...................... ......

109

48

144

213

514

Norrköping ..........................

16

Öl

62

204

333

Vestervik .............................

27

40

27

89

183

Skara ....................................

in

21

155

127

414

Venersborg ...........................

87

10

85

80

262

Strengnäs ..............................

9

11

24

54

98

Örebro .................................

107

58

129

233

527

Nyköping .............................

32

22

51

104

209

Vesterås.................................

52

26

63

101

242

Falun....................................

28

27

49

124

228

Vexiö ....................................

81

44

153

131

409

Jönköping .............................

103

79

172

208

562

Lund .................................

170

53

196

199

618

Malmö .................................

42

104

94

228

468

Kristianstads...........................

Uppe!

f t e r s

a k n a s

296

Karlskrona.............................

16

53

139

118

326

Helsingborg .........................

52

36

86

164

338

Göteborgs ..............................

65

96

135

320

616

Halmstad ..............................

39

42

53

80

214

Kalmar ..............................

112 .

58

99

188

457

Karlstad.................................

79

37

123

261

500

Hernösand.............................

U p p g i

f t e r s

a k n a s

240

Östersund ..............................

35

24

72

81

212

Umeå .................................

U p p g i

f t e r s

a k n a s

252

Luleå ....................................

5

9

35

42

91

Sundsvall ..............................

19

27

22

125

193

Visby ....................................

47

24

90

139

300

Summa vid 30 läroverk

1,619

1,257

2,859

4,778

10,513

d:o vid 4 d:o

—

1,088

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

2. Femklassiga läroverk.

Lärjungar, fördelade efter fadrens samhällsställning.

Bonde eller

hemmans-

egare.

Arbetare.

Embetsman.

Industriidkare

eller eljest

hörande till

medelklassen.

Samma.

Jakobs .............................................

8

24

17

121

170

Catarina .......................................

22

53

32

138

245

Ladugårdslands................................

15

40

103

209

367

Norrtelge ........................................

14

10

17

34

75

Enköpings.......................................

18

3

10

31

62

Söderhamns ....................................

6

10

9

37

(72

Eksjö ................................................

19

19

41

33

112

Vadstena.............................................

29

8

25

33

95

Mariestads .........................................

13

12

24

26

75

Borås................................................

11

16

17

34

78

Lidköpings .................................

8

16

16

63

103

Sköfde .............................................

42

9

29

34

114

Eskilstuna.......................................

17

20

22

40

99

Arboga .............................................

21

12

15

35

83

Ystads ..............................................

16

21

14

51

102

Karlshamns ......................................

8

26

17

77

128

Landskrona .....................................

7

16

25

63

in

Uddevalla ......................................

15

9

28

63

115

Göteborgs.........................................

3

47

8

118

176

Göteborgs realläroverk..................

19

56

23

145

243

Oskarshamns ................................

8

15

14

50

87

Kristinehamns..................................

9

19

24

33

85

Piteå ..................................................

—

5

16

32

53

328 j 466 j 546 i 1,500 2,840 |

Summa vid 23 läroverk

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

5 G

3. Treklassiga läroverk.

Lärjungar, fördelade efter fadrens samhällsställning.

2:

— Ö3

'' 3 C „ E*

oT

CD

nT °

i>

3

02

59:

<t ~ ^

a“

er

en

tt S5 « ®

P

i'' I —

1

-ifra

£ ® Ä pl

CIQ

55

ff c; S. 55

3 K " >-i

• O

Söderköping.......................

4

4

3

13

24

Vimmerby...........................

7

4

5

12

28

Alingsås ..............................

2

5

8

35

50

Falköping ..........................

6

24

10

23

63

Askersund..........................

9

8

6

20

43

Sala......................................

4

5

3

17

29

Vernamo.............................

6

5

14

13

38

Sölvesborg..........................

—

2

3

11

16

Ronneby ............................

17

—

2

11

30

Trelleborg.........................

10

—

8

21

39

Engelholm...........................

13

4

10

34

61

\ arberg ..............................

6

10

6

24

46

Strömstad .......................

5

7

1

14

27

^[arstrand ..........................

—

5

2

12

19

Amål ................................

12

9

8

29

58

Filipstad............................

6

5

7

50

68

Arvika ................................

5

8

10

32

55

Haparanda..........................

U p p g

f t e r

saknas

54

Skellefteå ..........................

3

5

3

11

22

Örnsköldsvik ....................

U p p g

f t e r

saknas

44

Summa vid 18 läroverk

115

no

109

382

716

d:o vid 2 d:o

98

s. 57 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

57

Summariskt sammandrag.

Lärjungar, fördelade efter fadrens samhällsställning.

ro

CD — P

CR 5 fL

tel

B

er‘

B 1

Isg-g.

£§ SS

Ui

P

£ B »

CD

S-

Eft o, 3.

B

.“ g £L

B

ss cd g—; p*

P

ce cb"

CD

SS

P

2 d: S- p

P '' I-S

• CD

30 högre..........................................

1,619

1,257

2,859

4,778

10,513

Alla 23 femklassiga........................

328

466

546

1,500

2,840

18 tvåklassiga ... .

CD • ...... .......

115

no

109

382

716

Summa

2,062

1,833

3,514

6,660

14,069

30 högre...........................................

15

Eller i procent

% 12 ! 27 i 46

100

Alla 23 femklassiga.......................

12

16

20

52

100

18 tvåklassiga ........

ö ................

16

15

15

54

100

Vid de 71 läroverken .................

14

13

24

49

100

Bill. till Rilesd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afcl. 10 Uäft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b,

Täb. 3.

Lärjungeantalet vid rikets allmänna läroverk och pedagogier.

Allmänna läroverk.

Högre

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

Summa.

Sum-

mornas

Summa

V. t.

h. t.

V. t.

h. t.

V. t.|

h. t.

v. t. |

h. t.

V. t.

h. t.

V. t.

h. t.

Upsala..................

492

517

523

512

518

548

538*

581

566

600

2,637

2,758

5,395

Gefie ..................

240

258

256

278

277

294

292

299

300

304

1,365

1,433

2,798

Hudiksvall............

131

137

139

148

143;

140

143

140

126

133

682

698

1,380

Linköping ............

495

476 482

464

468

480

497

498

498

491

2,440

2,409

4,849

Norrköping .........

336

346

339

338

323

328

323

333

'' 325

344

1,646

1,689

3,335

Vestervik ............

152

162

164

175

174

183

180

180

181

167

851

867

1,718

Skara ..................

339

349

357

373

364

394

401

402

403

421

1,864

1,939

3,803

Venersborg............

242

241

263

246

244

245

253

261

262

240

1,264

1,233

2,4971

Strengnäs ............

133

138

139

129

133

129

125

98

101

no

631

604

1,235

Örebro..................

435

450

443

465

462

489

489

527

523

545

2,352

2,476

4,828;

Nyköping ............

211

200

200

197

204

194

194

187

188

195

997

973

1,970

Vesteräs...............

233

223

224 239

241

229

222

240

237

213

1,157

1,144

2,301

Falun .................

204

212

204

214

209

221

220

228

227

233

1,064

1,108

2,172

Vexiö ..................

316

316

319

337

336

371

369

390

387

401

1,727

1,815

3,542

Jönköping ............

477

513

514

496

501

536

540

550

553

540

2,585

2,635

5,220

Lund ..................

483

489

487

545

538

572

572

618

608

604

2,688

2,828

5,516

Malmö..................

307

346

346

393

392

461

452

464

459

465

1,956

2,129

4,085

Karlskrona...........

283

298

SOU 344

312

333

316

321

316

330

1,528

1,626

3,154

Kristianstad .........

271

288

287

300

298

320

311

296

289

285

1,456

1,489

2,945

Helsingborg .........

233

260

254 286

290

324

331

338

331

338

1,439

1,546

2,985

Göteborg...............

558

600 583

651

631

582

575

611

609

586

2,956

3,030

5,986,

Halmstad ............

180

182

185

188

188

211

210

212

219

241

982

1,034

2,016!

Kalmar ...............

350

370

368

383

389

423

433

447

446

454

1,986

2,077

4,063

Karlstad..............

443

418

461

433

438

483

488

496

490

455

2,320

2,285

4,605!

Hernösand ..........

209

200

196

208

208

219

217

240

236

237

1,066

1,104

2,170

Östersund ............

139

158

156

182

189

193

189

207

203

220

876

960

1,836

Umeå ..................

172

203

20c

222

225

226

227

252

252

241

1,079

1,144

2,223

Luleå ..................

100

89

91

93

90

85

89

88

88

94

461

449

910,

Visby ..................

275

289

292

302

296

298

286

300

289

275

1,438

1,464

2,902

Sundsvall ...........

''118

124 125

161

159

152

159

189

183

178

626

804

1,430

Nya elementarskolan

300

300 294

305

299

310

303

300

294

307

1,490

1,522

3,012

Stockholms gymna-

sium ...............

266

305 305

282

281

167

466

—

—

1,018

754

1,772

Stockholms norra la-

tinläroverk .........

2471

2516 2516 2493

2489

2388

2382

465

166

505

466

970

1,436

Stockholms södra la-

tinläroverk .........

3260

3262 326E

3245

3247

383

385

391

385

357

770

1,131

1,901

Stockholms realläro-

verk..................

42

62| 65! 154

160

261

256

311

305

322

828

1,110

1,938

Summa

, 9,047

I 9,51919,568 10,043; 9,980| 10,784'' 10,751

11,460| 11,345'' ll,43l| 50,691 53,237

103,928

1 5 k. läroverk.

2 Gymnasium och Klara 6 kl.

3 Mana 6 kl.

Anm. De feta siffrorna ingå icke i summorna här ofvan, enär de äro tagna i beräkning på de i noterna 1,

2 och 3 angifna ställen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

59

Allmänna läroverk.

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

Summa.

Sum-

mornas

summa.

v. t.

h. t.

V. t.

h. t.

h. t.

v. t.

h. t.

v. t.

h. t.

V. t.

h. t.

71

65

67

63

61

63

64

75

74

71

337

337

674

62

70

69

71

70

76

74

62

61

64

336

343

679

59

63

65

69

65

58

55

61

59

55

303

306

609

120

125

125

123

127

130

133

109

106

109

611

596

1,207

74

97

98

100

97

99

96

94

92

83

457

473

930

76

78

74

75

76

78

76

75

71

68

373

374

747

77

74

82

82

81

91

92

78

79

76

411

401

812

87

88

91

120

118

122

117

103

102

96

515

529

1,044

114

125

125

130

129

128

121

114

113

91

602

588

1,190

87

79

83

91

84

97

100

99

102

90

456

456

912

67

69

69

70

73

82

82

83

82

85

373

389

762

97

103

105

102

101

105

105

102

101

in

509

523

1,032

81

88

88

100

95

in

107

128

126

137

497

564

1,061

106

102

104

109

112

119

118

in

108

113

548

554

1,102

112

109

114

112

108

119

116

114

no

117

560

571

1,131

129

141

132

156

143

175

170

177

177

183

751

832

1,583

''76

''75

72

''81

78

''208

''208

244

234

304

234

548

782

85

96

100

91

92

91

89

85

86

84

452

447

899

118

118

—

118

57

54

54

54

53

55

58

53

52

50

274

266

540

-48

64

72

82

82

76

78

87

84

79

316

388

704

345

:l44

:,42

53

53

54

55

54

61

74

169

'' 235

404

208

211

211

211

208

221

216

—

—

—

843

643

1,486

260

262

263

245

247

—

—

—

—

—

770

507

1,277

211

201

199

187

189

187

185

170

172

170

956

915

1,871

299

281

291

275

283

262

259

245

235

190

1,367

1,253

2,620

328

345

346

352

354

396

397

365

370

393

1,795

1,851

3,646

2,985 2,990| 3,027

3,123 J 3,101

2,995j 2,963

2,88812,85712,893; 14,933! 14,889

29,822

Femklassiga

Norrtelje...............

Enköping ............

Södernamn............

Eksjö ................

Vadstena ...........

Mariestad ..........

Borås ............... .

Lidköping ...........

Sköfde..................

Eskilstuna...........

Arboga ...............

Ystad ..................

Karlshamn............

Landskrona .........

Uddevalla ............

Göteborg ............

d:o realläroverket

....................

Kristinehamn............

Sundsvall ..............

Piteå ....................

Oscarshamn ............

Haparanda..............

Stockholm Klara ......

» Maria.....

» Jakobs......

» Katarina..

lands

Summa

1 3 kl. läroverk.

2 d:o d:o.

3 d:o d:o.

Anm. De feta siffrorna ingå icke i summorna bär ofvan, enär de äro tagna i beräkning på de i no
terna

1, 2 och 3 angifna ställen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Stats-Utskottets Utlåtande N:o Idb,

Allmänna läroverk,

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

Summa

Sum-

mornas

Treklassiga.

Söderköping......

V. t.

h. t.

V. t.

h. t.

V. t.

h. t.

V. t.

h. t.

V. t.

h. t.

v. t.

h. t.

summa.

39

34

32

31

30

31

30

24

23

25

154

145

299

Vimmerby.........

30

29

29

29

32

34

34

28

27

36

152

156

308

Alingsås ...........

48

48

53

47

54

50

46

50

50

43

251

238

489

Askersund.........

32

36

37

41

39

43

41

43

42

33

191

196

387

Sala.....................

29

28

30

29

32

38

38

29

31

31

160

155

315

Vernamo...........

31

36

36

35

35

37

38

38

41

35

181

181

362

Sölvesborg.........

29

22

21

25

20

20

19

16

14

14

103

97

200

Ronneby ...........

27

30

29

29

23

30

32

30

29

34

140

153

293

Trelleborg........

38

41

40

45

45

33

30

39

40

44

193

202

395

Engelholm.........

49

54

59

64

66

67

63

60

62

64

299

309

608

Göteborg............

76

75

72

81

78

208

208

—

—

—

434

364

798

Yarberg ...........

39

37

37

32

36

45

43

46

45

54

200

214

414

Marstrand ........

23

25

25

26

25

25

25

19

20

23

118

118

236

Qskarshamn......

48

48

—

48

A mål .................

40

48

49

54

57

56

57

58

57

57

260

273

533

Filipstad ...........

45

49

56

57

59

56

57

63

64

61

281

286

567

Arvika ...............

Öl

47

51

46

48

58

56

55

53

55

259

261

520

Haparanda.........

45

44

42

—

—

—

—

—

—

—

87

44

131

Skellefteå .........

30

27

27

27

30

28

28

22

23

22

138

126

264

Örnsköldsvik ...

32

24

26

29

37

43

44

44

45

61

184

201

385

Falköping .........

2 55

58

59

60

55

55

55

64

62

76

231

313

544

Strömstad ........

118

36

34

29

30

30

26

27

26

33

134

155

289

Summa

799828

844816

r-H

CO

co

co

ers

970755 754801

4,198 4,187 8,385

1 2 kl. läroverk.

2 1 kl. pedagogi.

Anm. De feta siffrorna ingå icke i summorna här ofvan, enär de äro tagna i beräkning på

det i noten 2 angifna ställe.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

61

Pedagogier.

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

1

Summa

Sum-

mornas

Tvåklassiga

v. t.

h. t.

v. t.

h. t.

v. t.

h. t.

v. t. |

h. t.

v. t,

h. t.

v. t.

h. t.

summa.

Hjo........................

33

28

36

53

51

47

49

22

19

13

188

163

351

Södertelje ...............

35

35

33

29

34

26

27

38

39

34

168

162

330

Köping ..................

59

50

50

55

54

49

45

45

40

46

248

245

493

Nora .....................

56

50

46

44

41

39

38

39

37

33

218

205

423

Iledemora...............

7

9

12

13

13

15

15

16

14

11

61

64

125

(irenna ..................

25

25

24

18

15

19

18

16

15

18

97

96

193

Kungelf..................

18

17

17

16

16

16

16

21

22

28

89

98

187

Kungsbacka ...........

15

10

15

10

10

14

15

20

25

24

80

78

158

Borgholm .............

31

30

30

21

25

22

21

20

21

20

128

113

241

Summa

279

254

263

259

259

247

244

237

232

227

1,277

1,224

2,501

Enklassiga

Öregrund ...............

5

3

7

6

4

5

10

4

8

5

34

23

57

Falköping...............

55

—

—

—

—

—

—

—

—

55

—

55

Ulricehamn ............

11

14

15

11

12

13

13

16

13

9

64

63

127

Mariefred ...............

14

16

18

19

19

17

16

13

11

10

78

75

153

Lindesberg ...........

42

38

45

50

51

49

45

34

35

28

218

199

417

Säter ....................

9

8

8

8

11

13

15

11

10

11

53

51

104

Oimbrishamn...........

30

34

36

32

35

30

29

29

29

30

159

155

314

j Falkenberg ............

13

8

9

24

26

20

19

17

17

16

84

85

169

1 Laholm ..................

29

29

31

26

27

28

29

22

23

27

139

132

271

J Mönsterås...............

26

34

39

36

34

28

32

261 25

23

156

147

303

Summa

234

184

208

212

219

203

208

172

171

159

1,040

930

1,970

Sammandrag

i Högre läroverk ......

9,047

9,519

9,568

10,043

9,980

10,784

10.751

11 460

11,345

11,431

50,691

53,237

103,928

j 5 kl. d:o ......

2,985

2,990

3,027

3,123

3,101

2,995

2,963

2.888

2,857

2,893

14,933

14,889

29,822

3 kl. d:o

799

828

844

816

831

987

970

755

754

801

4,198

4,187

8,385

Säger

12,831

13,337

13,439

13,982 13,912

14,766

14,684

15,103

14,956

15,125

69,822

72,313

142,135

2 kl. pedagogier......

279

254

263

259

259

247

244

237

232

227

1,277

1,224

2,501

1 kl. d:o

234

184

208

212] 219

203

208

172

171

159

1,040

930

1,970

Sägex

513

438

471

| 471

478| 450

452

409 403

386

2,317

2,154

4,471

S:a för läroverk och

! pedagogier..........

13,344

13,775] 13,910,14,453] 14,390| 15,216

, 15,136

|-

15,512) 15,359

115,511

72,139

74,467

146,606

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Stats-Utskottets Utlåtande N:o li b.

Tab. 4.

Utbetald aflöning från anslagen: “Allmänna läroverken" samt

"Pedagogier och folkskolor" till:

4

Allmänna läroverk.

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

Summa.

Högre.

|

Upsala .............................

73,83981

76,949161

76,524 97

76,91882

78,562139

382,795160

Gefle .................................

53,306)71

56,789

02

60,161

62

62,446|36

64,395 92

297,099 63

Hudiksvall...........................

34,318*03

35,022

60

37,460

90

39,993; 66

39,168 05

185,963^24

Linköping..........................

76,356 33

78,341

07

82,006

23

82,78349

81,732

43

401,219

55

Norrköping .......................

51,237 44

53,703

77

55,685

29

56,452!99

58,988

43

276,067

92

Vestervik ....................''......

37,984 77

41,329

82

45,013

15

46,059.94

44,804

79

215,192

47

Skara................................

70,51306

66,274

02

65.031

18

69,961 47

71,672

—

343,451

73

Venersborg ........................

51,193199

53,779

99

54,907

73

55,61960

55,746

14

271,247

45

Strengnäs ..........................

53,205

61

53,507

45

52,073

98

53,284 07

54,122 39

266,193

50

Örebro .............................

78,474

73

77,279

59

77,947

15

80,642187

79,033

29

393,377

63

Nyköping ...........................

40,980

24

42,740

19

46,720

66

46,390 85

46,034

52

222,866

46

Vesterås.............................

59,433

64

59,969

53

62,924

14

63,39317

64,142

15

309,862

68

Falun................................

55,750

18

53,934

73

57,222

62

54,594 20

54,816

33

276,318

06

Vexiö ...............................

63,612

70

62,334

03

63,634

76

65,775; 72

64,908

88

320,266

09

Jönköping..........................

59,513

49

61,205

29

62,983

87

62,749:17

66,136

26

312,588

08

Lund ...............................

79,100

09

81,011

81

80,600 69

84,535 59

81,692

29

406,940

47

Malmö .............................

61,023

25

61,062

24

60,408 04

62,128102

65,513

58

310,135

13

Karlskrona ........................

53,016

10

56,605

21

59,891

08

62,667)07

63,543163

295,723 09

Kristianstad ........................

51,214

19

53,227

68

55,355

80

58,153 58

55,958 36

273,909161

Helsingborg .......................

44,745

09

45,894

86

47,439

52

51,966; 74

50,431189

240,478 10

Göteborg ..........................

81,121

37

85,392

19

88,800

99

86,677:38

85,079,99

427,071 92

Halmstad ...........................

40,146

85

41,384

92

39,740

28

38,845,23

39,858

—

199,97528

Kalmar ............................

67,471

56

65,653

73

65,413

88

64,902172

69,61877

333,060)66

Karlstad.............................

66,492

42

69,250 72

67,327

94

68,673 29

71,017)64

342,762)01

Hernösand...........................

45,427

77

43,978149

46,038

25

46,934141

48,857;32

231,236 24

Östersund ...........................

45,806

51

48,322,83

49,949

02

51,271*89

51,435 14

246.78539

Umeå.................................

48,652

56

47,244127

48,393

06

50,112,66

53,448,05

247,850

60

Luleå................................

34,094

04

34,26731

35,895

27

37,142 84

37,93444

179,333

90

Visby ..............................

62,073

68

65,ISO! 19

64,556

65

67,717 13

68,509 55

328,007

20

Sundsvall .........................

>15,76417

18,849119

21,913

96

26,633 35

29,99524

97,391

74

Nya elementarskolan...........

58,391:66

58,604 90

59,765

64

60,820 83

63,046 78

300,629

81

Stockholms gymnasium.........

57,025;87

60,519,85

52,448:32

42,268,46

—

—

212,262

50

D:o norra latinläroverk.........

277.170 66

»82.916 24

»76.420 48

»65.667 62

62,472 28

62,472 28

D:o södra d:o ......

»23,675

—

»24,175

—

»35 359 18

50,040,50

52,108,20

102,148; 70

D:o realläroverk..................

9,546 67

16,095 16

25,580,501 33,318,24

38,702:88

123,243)45

Säger)l,765,070)41 1,825,676*26|l,869,817|14|l,961,876j3l|2,013,488|—''9,435,928)12

1 5 kl. läroverk.

2 Gymnasium och Klara 5 kl.

3 Maria 5 kl.

Anm. De feta siffrorna ingå icke i summorna på denna eller följande sidor, enär de äro tagna i

beräkning på de i noterna å samma sidor angifna ställen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

63

Allmänna läroverk.

1877.

1878.

1879.

1880.

I

1881.

Summa.

Femklassiga.

Norrtelje ...........................

15,760 66

16,074

95

17,150

—

16,859

52,

17,746:48

83,591

61

Enköping ..........................

16,06180

16,394

34

17,227

67

18,014

54

17,956 84

85,655

19

Söderhamn .......................

13,912 21

14,372

11

16,043

63

16,087

05

15,61339

76,028

39

Eksjö .................................

18,482131

19,500

77

19,731

33

19,750

971

20,310 66

97,776

04

Vadstena .........................

13,964 29

13,900

—

14,583

93

14,900

—

14,691,67

72,039

89

Mariestad ..........................

16,990

—

17,610

10

18,233

73

18,915

—

20,682 30

92,431

13

Borås .................................

21,639

46

22,533

01

22,779

48

23,040

66

21,42433

111.416

94

Lidköping...........................

19,907

31

20.312(85

21,824

97

21,20333

20,466

43

103,714

89

Sköfde ..............................

13,908

33

14,500

—

15,574

63

15,150

_

16,150

—

75,282

96

Eskilstuna...........................

13,345

13

14,404174

14,542

83

15,54283

15,496

52

73,332

05

Arboga ..............................

15,013

67

15,647

—

16,785

31

18,097j—j

17,497

—

83,039

98

Ystad................................

22,491

44

23,124 53

23,967

43

21,713 79

19,079

16

110,376

35

Karlshamn.........................

18,446

46

18,448 46

18,596

46

18,37282

18,414

32

92,276

52

Landskrona ........................

19,194

08

19,747 66

18,169

18

18,65155

18,656

58

94,419

05

Uddevalla .........................

17,465104

17,626 62

19,036

29

19,730 99

19,716

92

93,565

86

Göteborg ..........................

17,655 95

18,877 38

17,975

—

16.755

12

21,452

12

92,715

57

D:o realläroverket ..............

>7,900

—

>8,050

—

110,644

43

>17,664 32

21,026127

21,026

27

Kristinehamn .....................

15,970 14

15,707114

16,568

68

17,786 86

16,97801

83,010

83

Sundsvall ...........................

15,76417

—

—

—

—

—

_

—

—

15,764

17

Piteå .................................

15,300

99

16,154 64

14,554

76

13,650

14,141,66

73,802

05

Oscarshamn ....................

»8,400

—

11,42619

13,914

05

15,889 68,

14,788 81

56,018

73

Haparanda ........................

»9,400

—

»10,129 76

10,373

80

11,409,54

11,400

—

33.183

34

Stockholms Klara ..............

20,144

79

22,396 39

23,972

16

23,399,16!

—

89,912

50

» Maria ...............

23,675

—

24,175

—

35,359 18

—

_1

—

—

83,209

18

» Jakob ..............

22,392

57

23,059 23

24,442,55

20,108 04

19,236 89

109,239 28

» Katarina............

27,822

50

28,855 83

31,653,83

31,989

—

29,129 64

149,450180

» Ladugårdslands...

26,292 50

29,083|71

30,307 45

31,826131 [

31,43074

148,940171

Säger

441,590^80

453,93065

493,36833

458,843|76j

453,486 74 2,301,220''28

3 kl. läroverk.

D:o d:o.

D:o d:o.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b,

Allmänna läroverk.

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

Summa.

Treklassiga.

Söderköping .....................

9,508

96

9,883

97

9,883

97

9,883

97

9,883 97

49,044,84

Vimmerby........................

8,640

—

8,621

42

9,107

16

9,092

84

9,100

44,56142

Alingsås.........................

9,783

—

9,783

—

9,783

—

9,783

—

11,04726

50,17926

Askersund......................

8,147

51

8,657

05

8,146

33

8,266

86

8,349 89

41,367,64

Sala.................................

10,305

06

10,671

73

10,938

39

10,205

06

10,800

30

52,920

54

Vernamo.........................

8,400

—

8,400

—

8,400

—

8,900

—

9,400

—

43,500

—

Sölvesborg........................

7,618

33

8,609

50

8,664

45

9,368

19

9,660

85

43,921

32

Eonneby...........................

Trelleborg ........................

8,148

07

8,512

82

8,400

—

8,400

—

8,900

—

42,360

89

7,400

—

7,900

—

7,900

—

8,146

63

9,167

62

40,514

25

Engelholm.......................

'' 7,900

—

7,900

—

7,537

62

7,475

—

8,000

—

38,812

62

Göteborg .......................

7,900

—

8,050

—

10,644

43

17,664

32

—

—

44,258

75

Varberg ..........................

7,89167

7,877

39

7,835

25

8,021

17

8,525

—

40,150

48

Marstrand......................

10,150,65

10,179

22

9,549135

9,059

55

9,873

81

48,812

58

Oskarshamn ..................

8,400

—

—

—

—

_

_

__

_

8,400

—

Åmål ............................

7,387 38

7,887 38

8,77818

9,550

—

9,550

—

43,152

94

Pilipstad .........................

8,472)66

8,472:66

8,548:30

9,900

—

9,959

43

45,353

05

Arvika...... .......................

9,400

—

9,900

—

9,900

—

10,400

—

10,400

—

50,000

—

Haparanda.......................

9,400

—

10,129176

—

_

—

—

—

19,529

76

Skellefteå .......................

7,76667

7,91310

8,400

8,400

—

8,400

—

40,879

77

Örnsköldsvik....................

8,384; 05

8,460,71

7,428,59

7,675

7,825

—

39,773

35

Falköping ....................

1 2,64761

6,252 88

6,838 09

6,902

40

6,902 38

26,895

75

Strömstad ........................

7,56295

9,333198

9,167)31

9,167

31

9,167|31

44,398

86

Säger

178,566 96

183,39657

175,85042

186,261

30

174,71282

898,78807

Sammandrag.

Högre läroverk.................

1,765,07041

1,825,676

26

1,869,81714

1,961,876

31

2,013,488

_

9,435,928

12

Pemklassiga d:o ...............

441,59080

453,930

65

493,368,33

458,843

76

453,486

74

2,301,220

28

Treklassiga d:o ...............

178,566 96

183,396

57

175,850 42

186,261

30

174,712

82

898,788

07

Summa

2,385,22817 2,463,003 482,539,035 89

2,606,981

37

2,641,68756

12,635,936 47

1 1 kl. pedagogi.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

65

Pedagogier.

Tvåklassiga.

Hjo........................

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

Summa.

5,835

5,835

5,761

05

5,565

08

7,593

15

30,589

28

Södertelje ...............

6,092

07

6,201

98

6,010

39

6,208

34

6,691

66

31,204

44

Köping ..................

5,355

86

4,931

26

4,954

93

5,324

99

5,324

95

25,891

99

Nora .....................

5,955

77

5,717

67

6,177

98

6,707

53

6,453

78

31,012

73

Hedemora ..............

4,493

57

4,860

24

5,200

41

5,754

14

6,267

20

26,575

56

Grenna ..................

4,500

_

4,500

—

4,102

44

3,425

5,032

83

21,560

27

Kungelf..................

4,585

04

4,696

05

5,137

54

5,137

54

5,137

54

24,693

71

Kungsbacka ............

4,881

81

4,860

04

5,258

73

5,024

41

3,554

44

23,579

43

Borfpiolm ...............

4,542

85

4,841

81

5,195

24

5,200

5,200

—

24,979

90

. Säger

46,241

97

46,444

05

47,798

71

48,347

03

51,255

55

240,087

31

Enklassiga.

Oljegrund ...............

1,333

46

1,333

46

1,333

46

1,333

46

1,333

46

6,667

30

Falköping ...............

2,647

61

---

—

—

—

—

—

—

—

2,647

61

Ulricehamn ............

1,500

—

1,500

—

1,500

—

1,500

—

1,500

—

7,500

—

Mariefred ...............

1,362

24

1,204

76

1,446

43

1,500

—

1,500

—

7,013

43

Lindesberg...............

1,466

—

1,466

—

2,666

—

1,571

50

1,466

—

8,635

50

Säter .....................

1,581

56

2,200

61

2,192

86

2,192

86

1,755

67

9,923

56

Cimbrishamn .........

1,500

—

1,366

66

1,200

—

1,200

—

1,200

—

6,466

66

Falkenberg ............

1,473

—

1,473

—

1,473

—

1,473

—

1,473

—

7,365

65

Laholm ..................

2,681

11

2,681

11

2,719

21

2,081

11

2,681

11

12,843

Mönsterås ...............

1,500

—

1,500

—

1,500

—

1,500

—

1,940

33

7,940

33

Säger

17,044

98

14,725

60

16,030

96

14,351

93

14,849

57

77,003

04

Summa pedagogier

63,286

95

61,169

65

63,829

67

62,698

96

66,105

12

317,090

35

Allmänna läroverken

2,385,228

17

2,463,003

48

2,539,035

89

2,606,981

37

2,641,687

56

12,635,936

47

Summa

2,448,515; 12

2,524,173

13

2,602,865

56

2,669,680

33

2,707,792

6812,953,026

82

Bill. till Riltsd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

Tab. 5.

Utbetald aflöning från afkomsten af donationer eller andra såsom

särskilda fonder förvaltade tillgångar, som i statsliggaren antecknas

under rubrik: ”Inom kolumn specificerade inkomster”, till:

Allmänna läroverk.

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

Summa

Upsala......................................

—

Gefle ......................................

—

Hudiksvall..............................

—

Linköping .................................

3,109

51

3,109

Öl

3,109

Öl

3,109

51

3,109

51

15,547

55

Norrköping ..............................

60

—

60

—

60

—

60

—

60

—

300

—

Vester vik .................................

—

Skara ......................................

978

—

978

—

978

978

—

978

—

4,890

—

Venersborg...............................

—

Strengnäs .................................

3,633

41

3,633141

3,633,41

3,633

41

3,633

41

18,167

05

Örebro ....................................

16398

163|98

163

98

163

98

163

98

819

90

Nyköping ................................

__

_

—

—

—

—

—

—

---

—

—

—

Vesterås....................................

1,739

77

I,739j77

1,739

77

1,739

77

1,739

77

8,698

85

Falun ......................................

82

48

8248

82

48

82

48

82

48

412

40

Vexiö ....!..................................

554

75

554 75

554

75

554

75

554

75

2,773

75

Jönköping ................................

3,373

23

3,373 23

3,373

23

3,373

23

3,373

23

16,866

15

Lund ......................................

1,004

32

1,00432

1,004

32

1,004

32

1,Q04

32

5,021

60

Malmö .........................-...........

5,905

46

5,905 46

5,905

46

5,905

46

5,905

46

29,527

30

Karlskrona.................................

131

36

13136

13L36

131

36

131

36

656

80

Kristianstad ..............................

34

50

34(50

34 50

34

50

34

50

172

50

Helsingborg .............................

87

85

8785

87

85

87

85

87

85

439

25

Göteborg ................................

1,325

—

1,325

1,325

—

1,325

—

1,325

—

6,625

—

Halmstad ................................

69

25

6925

69

25

69

25

69

25

346

25

Kalmar ..................................

8

55

8

55

8

55

8

55

8

55

42

75

Karlstad.................................

880 53

880

53

880

53

880

53

880

53

4,402

65

Hernösand.................................

365 53

365

53

365

53

365

53

365

53

1,827

65

Östersund .................................

öOö^

505

89

505

89

505

89

505

89

2,529

45

Umeå .......................................

—

Luleå ......................................

—

Visby .....................................

1,139 50

1,139

50

1,139

50

1,139

50

1,139

50

5,697

50

Sundsvall ................................

1 63

—

63

—

63

—

63

—

18

—

207

—

Nya elementarskolan ..................

—

Stockholms gymnasium ...............

2,257!50

2,257150

2,257

50

2,257

50

—

—

9,030

—

» norra latinläroverk......

2 4,200

—

2 4,200

—

2 4,200

—

2 4,200

—

3,675

—

3,675

—

» södra » ......

3 2,100

—

3 2,100

—

3 2,100

—

5,092

50

5,092

50

10,185

—

» realläroverk ..............

---

—

—

Säger

27,41037

27,47337

27,47337

32,565 87

33,93837

148,86135

1 5 kl. läroverk.

2 Gymnasium och Klara 5 kl.

3 Maria 5 kl.

Anm. De feta siffrorna ingå icke i summorna här ofvan, enär de äro tagna i beräkning på de i noterna 1

2 och 3 angifua ställen.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

67

Allmänna läroverk.

Femklassiga

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

Summa.

Enköping ...............

105

66

105

66

105

66

105

66

105

66

528

30

•

Ekesjö ....................

3

—

3

—

3

—

3

—

3

—

15

—

Vadstena .............

100

—

100

100

—

100

—

100

—

500

—

, Mariestad ..............

10

—

10

—

10

—

10

—

10

—

50

—

Lidköping .............

230

—

230

—

230

—

230

—

230

—

1,150

—

Skfifde

Eskilstuna..............

1,410

50

1,410

50

1,410

50

1,410

50

1,410

50

7,052

50

Arboga.....................

153

—

153

—

153

—

153

—

153

—

765

—

Ystad.......................

5

37

5

37

5

37

5

37

5

37

26

85

Karlshamn..............

53

54

53

54

53

54

53

54

53

54

267

70

UctllUSKl Uilct ............

Uddevalla ..............

_

VJ U l)C UUI ii ...............

Kristinehamn ........

300

—

300

—

300

—

300

—

300

—

1,500

—

63

63

Oskarshamn...........

‘Sthms: Klara .........

1,942

50

1,942

50

1,942

50

1,942

50-

—

—

7,770

—

» Maria ..........

2,100

_

2,100

—

2,100

—

—

—

—

—

6,300

—

» Jakob ........

1,657

44

1,657

44

1,657

44

1,657

44

1,657

44

8,287

20

» Katarina ...

1,627

50

1,627

50

1,627

50

1,627

50

1,627

50

8,137

50

» Ladugårds-

land ..................

157

50

157

50

157

50

157

50

157

50

787

50

Säger

9,919

Öl

9,856

Öl

9,856

Öl

7,75601

5,81351

43,200

55

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

Allmänna läroverk.

1877

1878

1879.

1880.

1881

Summa.

Treklassiga.

Söderköping..................

16

03

16

03

16

03

16

03

16

03

80

15

Vimmerby.....................

60

—

—

—

—

—

—

—

—

—

60

—

Alingsås........................

117

—

117

—

117

—

117

—

117

—

585

—

Askersund.....................

742

95

742,95

742

95

742

95

742

95

3,714

75

Sala..............................

Vernamo .....................

94

94

94

94

94

94

94

94

94

94

474

70

Sölvesborg.....................

565

_

565

—

565

—

565

—

565

—

2,825

—

Ronneby........................

—

Trelleborg.....................

—

Engelkolm....................

—

Göteborg .....................

33

8

33

8

—

Varberg......................

8

33

8

33

8

33

41

65

Marstrand ................

25

_

25

_

25

-

25

—

25

_

125

—

Osearsbamn ..............................

_

Åmål ..........................

1,512

62

1,512

62

1,512

62

—

—

—

—

4,537

86

Filipstad .....................

1,427

34

1,427

34

1,427

34

—

—

—

—

4,282

02

_

Haparanda ..................

—

Skellefteå .....................

—

Örnsköldsvik .................

_

Falköping.....................

—

—

Strömstad .....................

—

—

Säger

4,569

21

4,509

21

4,509

21

1,569

25

1,569

25

16,726

13

Sammandrag.

Högre.........................

27,410

37

27,473

37

27,473

37

32,565

87

33,938

37

148,861

35

Femklassiga..................

9,919

Öl

9,856

01

9,856

01

7,756 Öl

5,813

51

43,200

55

Treklassiga ..................

4,569,21

4,509

21

4,509

21

1,569 25

1,569

25

16,726

13

•

Summa

41,898

59

41,838

59

41,838

59

41,891113

41,321

13

208,788|03

s. 69 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

69

Pedagogier.

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

Summa.

rri o i i •

i vaklassiga

Hjo ...........................

165

—

165

—

165

—

165

—

165

—

825

—

Södertelje ..............

Köping....................

176

68

176

68

406

68

406

68

406

68

1,573

40

Nora ........................

48

20

48

20

48

20

48

20

48

20

241

—

Hedemora..............

5

23

5

23

5

23

5

23

5

23

26

15

Grenna .....................

25

—

25

—

25

—

25

—

25

—

125

—

Kungelf....................

114

96

114

96

112

46

112

46

112

46

567

30

Kungsbacka............

85

50

85

50

85

50

85

50

85

50

427

50

Borgholm ...............

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Säger

620

57

620

57

848

07

848

07

848

07

3,785

35

Enklassiga

öregrund ...............

263

25

263

25

263

25

263

25

263

25

1,316

25

Falköping ...............

—

—

Ulricehamn ............

Mariefred ...............

Lindesberg ............

34

—

34

—

34

—

34

—

34

—

170

—

Säter .......................

86

—

86

—

86

—

86

—

86

—

430

—

vj 11 ii hr jo i~i et» mrn ........

Falkenberg ...........

27

—

27

—

27

—

27

—

27

—

135

—

Laholm....................

40

—

40

—

40

—

40

—

40

—

200

—

Mönsterås ...............

Säger

450

25

450

25

450

25

450 25

450

25

2,251

25

Summa pedagogier

1,070

82

1,070

82

1,298

32

1,29832

1,298

32

6,036

60

Allmänna lärover-

ken........................

41,898

59141,838

59

41,838

59

41,89113

41,321

13

208,788

03

Summa

42,969

4142,909

41

43,136

91

43,18945

42,619

45 214,824

63

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

Kostnaden

för hvarje lärjunge vid rikets

Allmänna

■

Under femårsperioden

Medelbelopp aflöning utbetald:

Medelantal lärjungar:

från inom

från

kolumn

vår-

höst-

. . o .

statsverket.

specificerade

terminen.

terminen.

hela ai et.

inkomster.

H ö g r e.

Upsala ....................... ....................

76,559

12

527

552

539

Gefie ................................................

59,419

93

--<

—

273

287

280

Hudiksvall..........................................

37,192

65

—

—

136

140

138

Linköping ........................................

80,243

91

3,109

51

488

482

485

Norrköping ......................................

55,213

58

60

—

329

338

333

Vester vik ..........................................

43,038

49

—

—

170

173

172

Skara ...............................................

68,690

35

978

—

373

388

380

Venersborg ......................................

54,249

49

—

—

253

247

250

Strengnäs ..........................................

53,238

70

8,633

41

126

121

123

Örebro.................. ...........................

78,675

53

163

98

470

495

483

Nyköping ........................................

44,573

29

—

—

199

195

197

Vesterås.............................................

61,972

53

1,739

77

231

229

230

Falun..............................................

55,263

61

82

48

213

221

217

Vexiö ..............................................

64,053

22

554

75

345

363

354

Jönköping ............................. ...........

62,517

62

3,373

23

517

527

522

Lund ..............................................

81,388

09

1,004

32

538

566

552

Malmö ...........................................

62,027

03

5,905

46

391

426

408

Karlskrona .....................................

59,144

62

131

36

306

325

315

Kristianstad .......................................

54,781

92

34

50

291

298

294

Helsingborg .......................................

48,095

62

87

85

288

309

298

Göteborg............................................

85,414

38

1,325

—

591

606

599

Halmstad .........................................

39,995

06

69

25

196

207

202

Kalmar .............................................

66,612

13

8

55

397

415

406

Karlstad...........................................

68,552

40

880

53

464

457

460

Hernösand..........................................

46,247

25

365

53

213

221

217

Östersund .........................................

49,357

08

505

89

175

192

184

Umeå ..............................................

49,570

12

—

—

216

229

222

Luleå ...............................................

35,866

78

—

—

92

90

91

Visby ...............................................

65,601

44

1,139

50

288

293

290

Sundsvall ..........................................

22,631

18

54

—

149

161

155

Nya elementarskolan ...........................

60,125

96

—

—

298

304

301

Stockholms gymnasium ........................

—

—

—

—

—

—

—

D:o norra latinläroverk...............

72,929

46

4,095

—

465

473

469

D:o södra d:o ...............

37,071

58

3,297

—

308

328

318 •

D:o realläroverk........................

24,648

69

—

—

166

222

194

Säger

1,924,962

81

32,598

87

10,482

10,881

10,678

s. 71 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

71

Tab. 6.

allmänna läroverk och pedagogier.

läroverk.

1877—1881.

Under

år 18 8 1.

Kostnad för hvarje lärjunge:

Aflöning utbetald:

Antal lärjungar:

Kostnad för hvarje

lärjunge:

från

från inom

kolumn

från

från inom

kolumn

vår-

höst-

hela

från

från inom

kolumn

statsverket.

specificerade

inkomster.

statsverket.

specificerade

inkomster.

terminen.

terminen.

året.

statsverket.

specificerade

inkomster.

142

04

1

78,562

^ 39

566

600

583

134

76

212

21

—

64,395

92

—

—

300

304

302

213

23

—

—

269

51

—

39,168

05

—

—

126

133

129

303

63

—

_

165

45

6

41

81,732

43

3,109

Öl

498

491

494

165

45

6

29

165

81

—

18

58,988

43

60

—

325

344

334

176

61

—

18

250

22

—

—

44,804

79

—

—

181

167

174

257

50

—

—

180

76

2

57

71,672

—

978

—

403

421

412

173

96

2

37

217

—

—

—

55,746

14

—

---

262

240

251

222

10

—

—

432

83

29

54

54,122

39

3,633

41

101

no

105

515

45

34

60

162

89

—

34

• 79,033

29

163

98

523

545

534

148

—

_

31

226

26

—

46,034

52

—

—

188

195

191

241

02

_

_

269

45

7

56

64,142

15

1,739

77

237

213

225

285

08

7

73

254

67

—

38

54,816

33

82

48

227

233

230

238

33

—

36

''180

94

1

57

64,908

88

554

75

387

401

394

164

74

1

41

119

77

6

46

66,136

26

3,373

23

553

540

546

121

13

6

18

147

44

1

81

81,692

29

1,004

32

608

604

606

134

81

1

66

152

03

14

47

65,513

58

5,905

46

459

465

462

141

80

12

78

187 ''

76

—

42

63,543

63

131

36

316

330

323

196

73

—

41

186

33

—

12

55,958

36

34

50

289

285

287

194

98

—

12

161

39

—

29

50,431

89

87

85

331

338

334

150

99

—

26

142

59

2

21

85,079

99

1,325

—

609

586

597

142

51

2

22

198

—

—

34

39,858

—

69

25

219

241

230

173

30

—

30

164

07

—

02

69,618

77

8

55

446

454

450

154

71

_

02

149

03

1

91

71,017

64

880

53

490

455

472

150

46

1

87

213

12

1

68

48,857

32

365

53

236

237

236

207

02

1

55

268

30

2

73

51,435

14

505

89

203

220

211

243

77

2

40

223

29

—

—

53,448

05

—

—

252

241

246

217

27

_

_

394

14

—

—

37,934

44

—

—

88

94

91

416

86

—

—

226

21

3

93

68,509

55

1,139

50

289

275

282

242

94

4

04

146

Öl

—

35

29,995

24

18

183

178

180

166

64

—

10

199

75

—

—

63,046

78

—

294

307

300

210

16

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

155

50

8

73

62,472

28

3,675

—

466

505

485

128

81

7

58

116

58

10

37

52,108

20

5,092

50

385

357

371

140

45

13

73

127

06

—

—

38,702

88

—

—

305

322

313

123

65

—

—

180

27

3

05 |

2,013,488

—

33,938

37 |

11,345

11,431

11,380

176

93

2

99 ■

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

Allmänna

Under femårsperioden

Medelbelopp aflöning utbetald:

Medelantal lärjungar:

Femklassiga:

Norrtelje.......................................

från statsverket.

från inom

kolumn

specificerade

inkomster.

vår-

terminen.

höst-

terminen.

hela året.

16,718

32

_

__

67

67

67

Enköping ....................................

17,131

04

105

66

67

69

68

Söderhamn .........-.......................

15,205

68

—

—

61

ffl

61

Eksjö ...............................................

19,555

21

3

—

122

119

121

Vadstena..........................................

14,407

98

100

—

91

95

93

Mariestad .......................................

18,486

23

10

—

75

75

75

Borås..............................................

22,283

20,742

39

—

—

82

80

81

Lidköping.......................................

98

230

—

103

106

104

Sköfde .............................................

15.056

59

—

—

120

118

119

Eskilstuna.......................................

14,666

41

1,410

50

91

91

91

Arboga............................................

16,608

—

153

—

75

78

76

Ystad................................................

22,075

27

5

37

102

105

103

Karlshamn.......................................

18,455

30

53

54

99

113

106

Landskrona ...................................

18,883

81

-—•

—

no

in

no

Uddevalla ....................................

18,713

17

—

—

112

114

113

Göteborg.......................................

18,543

11

—

150

166

158''

» realläroverket...............

13,057

—

_

134

182

158

Kristinehamn................................

16,602

17

300

—

90

89

90

Sundsvall .......................................

—

—

—

—

—

—

Piteå ................................................

14,760

41

—

—

55

53

54

Oscarshamn....................................

12,883

75

—

—

73

78

75

Haparanda......................................

10,542

62

—

—

51

56

53

Stockholm: Klara ........................

—

—

—

—

—

» Maria........................

—

—

—

—

—

» Jakobs .....................

21,847

86

1,657

44

191

183

187

» Katarina .................

29,890

! 16

1,627

50

273

251

262

» Ladugårdslandet...

29,788

i 14

157

50

359

370

365

Säger

436,904

60 5,813

51

2,753

2,830

2,790

s. 73 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

73

läroverk.

1877—1881.

U n

der

år 1

8 8 1.

Kostnad för hvar]

lärjunge:

e

Aflöning utbetald:

Antal lärjungar:

Kostnad för hvarje

lärjunge:

från

statsverket.

1

från inom

kolumn

specificerade

inkomster.

från statsverket.

från inom

kolumn

* specificerade

inkomster.

vår-

terminen.

höst-

terminen.

hela året.

från

statsverket.

från inom |

kolumn i

specifice- rade in- |

komster. |

249

53

_

_

17,746 48

1

! _

74

71

72

246 48

_

1

251

93

i

55

17,956 84

105

66

61

64

62

289 63

1

170

249

27

—

—

15,613 39

—

59

55

57

273 92

—

1 -

161

61

—

03

20,310 66

3

—

106

109

107

189 82

03

154

92

i

08

14,691 67

100

—

92

83

87

168 87 1

i 15

246

48

—

13

20,682i30

10

—

71

68

69

299

74

14

275

i10

—

—

21,424! 33

—

—

79

76

77

278

24

| _''

199

45

2

21

20,466.43

230

—

102

96

99

206

73 2

I 32

1 126

53

—

—

16,150 —

—

—

113

91

102

158 33

_1

161

17

15

50

15,496 52

1,410

50

102

90

96

161 42

14

69:

218

53

2

Öl

17,497 —

153

—

82

85

83

210 81

1

84i

214

32

—

05

19,079|16

5

37

101

in

106

179'' 99

—

05)

174

11

—

51

18,414) 32

53

54

126

137

131

140,57

—

41,

171

67

—

—

18,656 58

—

108

113

no

169)61

—

1

165

60

—

—

19,716 92

—

no

117

113

174! 49

—

_

117

36

—

-—•

21,452 12

—

177

183

180

119

18

__

82

64

—

—

21,026)27

—

—

234

304

269

78 16

--

184

47

3

33

16,978

Öl

300

86

84

85

199174

!

3

53

273

34

—

—

14,141

66

—

__

52

50

Öl

277 29

z

j 171

78

—

—

14,788

81

'' —

—

84

79

81|

182 58

_

_

198

92

—

11,400

Z

—

61

74:

67

170 15

—

116

83

8

86

19,236

89

1,657

44

172

170

in

112'' 50,

9

69

114

08

6

21

29,129

64

1,627

50

235

190

212

137 40

7

68

81 1

6i!

- 1

44

31,430

74

157

50

370

393|

381

82) 50|

-1

41

156

60

2

os|

453,486

74

5,813 51

2,857

2,893

2,868

158 12

2

02

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

Allmänna läroverk.

Under femårsperioden 1877—1881.

Medelbelopp, aflöning

utbetald:

=•3

3 g
-

Treklassiga

Medelantal

lärjungar:

Kostnad för

hvarje lärjunge:
-

v. t.

h. t.

zB

Söderköping ......

9,808

97

16

03

31

29

30

326

97

_

53

9,883

97

16

03

23

25

24

411

83

—

67

Vimmerby .........

Alingsås...

8,912

28

12

_

30

31

31

287

49

_

39

9,100

—

—

—

27

36

31

293

55

—i

—

10;035

85

117

_

50

48

49

204

81

2

39

11,047

26

117

—

50

43

46

240116

21

54

Askersund ..

8,273

53

742

95

38

39

39

212

14

19

05

8,149

89

742

95

42

33

37

220

Åt

20

08

Sala

10,584

11

94

94

32

31

31

341

42

3

06

10,800

30

94

94

31

31

31

348

40

3

06

Vernamo

8,700

_

_

36

36

36

241

67

—

—

9,400

—

—

—

41

35

38

247

åt

—

—

Sölvesborg

8,784

26

565

_

21

19

20

439

21

28

25

9,660

85

565

—

14

14

14

690

06

40

Öb

Ronneby.........

8,472

18

_

_

28

31

29

292

14

—

—

8,900

—

—

—

29

34

31

287

10

—

—

Trelleborg ...

8,102

85

_

_

39

40

39

207

77

—

—

9,167

62

—

—

40

44

42

218

28

—

Engelholm.........

7,762

52

—

—

60

62

61

127

25

—

—

8,000

—

—

—

62

64

63

126

98

—

Göteborg .........

Var berg.....

8,030

10

8

33

40

43

41

195

86

_

20

8,525

_

8

33

45

54,

49

173

98

17

Marstrand .........

9,762

51

25

—

24

24

24

406

77

1

04

9,873

81

25

—

20

23

21

470

18

1

19

Oskarshamn ......

Åmål ............

8,630

58

907

57

52

55

53

162

84

17

12

9,550

I

_

_

57

57

57

167

54

—

Filipstad...........

9,070

61

856

40

56

57

57

159

13

15

02

9,959

43

—

—

64

61

62

160

64

—

—

Arvika..............

10,000

—

—

52

52

52

192

31

—

—

10,400

—

—

—

53

55

54

192

59

—

—

Haparanda.........

Skellefteå ........

8,175

95

_

28

25

26

314

46

_

8,400

_

_

_

23

22

22

381

82

—

—

Örnsköldsvik .....

7,954

67

_

_

37

40

38

209

33

—

—

7,825

—

—

—

45

61

53

147

64

—

Falköping

5,908

67

_

_

57

63

60

98

48

—

—

6,902

38

—

—

62

76

69

100

03

—

■Strömstad .........

8,879

77

—

27

31

29

306

20

_

—

9,167

31

-

—

26

33

29

316

11

—

—

Säger

165,849

41

3,345

22

738

756

745

222

62

4

49

174,712

82

1,569

25

754

801

773

226

02

O

03

1 Sammandrag.

Högre alim. lärov.

jPemklassiga d:o

Treklassiga d:o

Säger

|2 kl. pedagogier

Il kl. d:o

1,924,962

81

32,598

87

10,482

10,881

10,678

180

27

3

05

2,013,488

—

33,938

37

11.345

11,431

11,380

176

93

2

99

''436,904

60

5,813

51

2,753

2,830

2,790

156

60

2

08

453,486

74

5,813

51

2,857

2,893

2,868

158

12

2

02

165,849

41

3,345

22

738

756

745

222

62

4

49

174,712

82

1,569

25

754

801

773

226

02

2

02

2,527,716

82

41,757

60

,13,973

: 14,467

14,213

,177

[85

1 2

|94

2,641,687

|5É

141,321

i 13114,956115,125 15,021

175,871 2

J75

48,017

''47

757

07

257 246

249192

|83 a

04

51,255

55

848

071 232 22r

227 225 79 S

74

14,870

98 450

125

199: 186

191

| 77

86

1 2

36

14,845

Öl

450,251 171| 151

1621 91

:öö| 2

78

Sägei

Summa

| 62,888 4ö| 1,207 32| 4561 432j 440|l42|93| i

>,74| 66,105|12| 1,298[32| 403 | 386| 389|169|94| 1

j35

1(2,590,605 27)42,964 92 14,429 14,899 14,653 176 80 2|93|2,707,792|68|42,619j45|15,359 15,51115,410|175 72|

>76

Under år 1881.

Aflöning utbetald

:

EU k
o

P

• O

5-3

7?

0

1 &

sr b

Tr1

Antal lärjungar:
-

v. t.

h. t.

Kostnad för

hvarje lärjunge^
ce

i-*s

s g
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

75

Petlagogier.

Under femårsperioden 1877—1881.

Under år 1881.

Medelbelopp aflö- ning utbetald:

Medelantal

lärjungar:

Kostnad för

hvarje lär- junge:

Aflöning

utbetald:

Antal

lärjungar:

Kostnad för

hvarje lär- junge:

Tvåkl assiga

tran stats-

verket.

specifik inkomster.

DO

0

3

i

3

v. t.

h. t.

hela året.

verket.

3»

v;o

3

n

»*

B

specifik inkomster.

från inom kolumn 1

tran stats- verket.

Ifrån inom kolumn

jspecific. inkomster.

V. t.

h. t.

hela året.

j från statsverket.

Ispecific. inkomster.

ifrån inom kolumn

Hjo ...............

i i

6,117 86 165

38

33

35

174

80

4

71

7,593

15

165

19

13

16

47457

10

31

Södertelje ......

6,240

89

—

—

34

32

33

189

12

—

—

6,691

66

—

—

39

34

36

185|88

—

_

Köping .........

5,178

401314

68

50

49

49

105

68

6

44

5,324

95

406

68

40

46

43

123183

9

46

Nora ............

6,202

55

48

20

44

41

42147

68

1

15

6,453

78

48

20

37

33

35

184|39

1

38

Hedemora ......

5,315

11

5

23

12

13

12i442

92

—

43

6,267

20

5

23

14

11

12

522 27

. _

43

G-renna .........

4,312

4,938

05

25

—

19

19

19 226

95

1

32

5,032

83

25

—

15

18

16

314

55

1

56

Kungelf .........

741113

46

18

20

19259

93

5

97

5,137

54

112

46

22

28

25

205

50

4

50

Kungsbacka ...

4,715

89

85

50

16

16

16 294

74

5

34

3,554

44

85

50

25

24

24

148

10

3

56

Borgholm ... .

4,995

98

—

—

26

23

24! 208

12

—

—

5,200

—

—

—

21

20

20

260

—

-

—

Säger

48,01747 757

07

257

246

249192 83

3

04

51,255 55

84807

232

227

227

22579

3

74

Enklassiga

Öregrund ......

1,333

46

263

25

7

5

6

222

24

43

87

1,333

46

263

25

8

5

6

222

24

43

87

Falköping ......

Ulricehamn ...

1,500

—

—

—

13

13

13

115

38

—

—

1,500

—

—

—

13

9

11

136

36

—

Mariefred ......

1,402

58

—

—

16

15

15

93

50

—

—

1,500

—

—

—

11

10

10

150

—

—

—

Lindesberg......

1,727

10

34

—

44

40

42

41

12

—

81

1,466

1,755

—

34

—

35

28

31

47

30

1

10

Säter ............

1,984

71

86

—

11

10

10

198

47

8

60

67

86

—

10

11

10

175

57

8

60

Cimbrishamn ...

1,293

33

—

—

32

31

31

41

72

—

—

1,200

—

—

—

29

30

29

41

38

—

—

Falkenberg ...

1,473

—

27

—

17

17

17

86

65

1

59

1,473

—

27

—

17

16

16

92

06

1

69

Laholm .........

2,568

73

40

—

28

26

27

95

14

1

48

2,681

11

40

—

23

27

25

107

24

1

60

Mönsterås ......

1,588

07

—

—

31

29

30

52

93

—

—

1,940

33

—

25

23

24

80

85

—

—

Säger

14,87098 450

25

199

186

191

77186

236

14,84957

45''j|25

171

159

162

91 66

278

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

P. M. Tab. 7.

1 ro) Uppgifterna i tabellen 3 äro hemtade ur Pedagogisk Tidskrift.

2:o) Uppgifterna i tabellerna 4 och 5 äro hemtade ur den i Statskontoret upprättade

s. k. statsliggaren samt de derstädes förda anteckningsböcker.

3:o) Angående anslagen:

Allmänna läroverken för åren ........................

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

hafva, enligt statsliggaren:

Årets stater ................................................

2,249,686 34

2,311,330

67

2,361,358

67

2,409,470

93

2,438,15395

Bibliotekariemes arfvoden.............................

3,987|56

3,987

56

3,987

56

3,987

56

3,987)56

Arfvoden till skrifbiträden åt rektorerne .........

10,000

—

10,000

—

10,000

—

10,000

—

10,000

—

enligt anteckningsböckerna:

145,896

48

156,658

48

Arfvoden åt extra lärare ..............................

102,575 72

125,289

86

107,ö4b 7b

Vikariatsarfvoden..........................................

97,038170

109,559

16

122,762

14

126,202

19

129,779 44

Befrämiande af gymnastik och vapenöfningar ...

6,923185

6,963

02

7,674 81

7,071

50

7,244 39

Extra arfvoden åt gymnastiklärare vid fullstan-

6,950

7,000

7,000

7,000

diga läroverk.............................................

6,750

—

—

—

—

Utöfver det i staterna uppförda anslaget 17,600

kronor till löneförbättring samt extra arfvo-

12,396

77

den åt öfningslärare ...............................

—

—

—

6,153:55

löjZZDjUO

Ålderstillägg utöfver årets stater m. m..........

2,591:67

1,250

—

9,670

—

1,162

50

3,903 52

Af reservationer från föregående år ...............

1,807 j 13

5,335

09

4,700 70

2,271

23

19215

Extra ordinarie anslaget till extra lärare ........

—

—

—

—

—

—

—

—

ÖOjUUU

—

Summa

2,481,360

9712,580,665

36)2,679,203191

2,736,221

16

2,771,332 82

efter afdrag af i staterna uppkomna besparingar

96,132

80

117,661

88

140,168 02

129,239

79

129,645:26

Återstående nettobeloppen

2,385,228

17

2,463,003

48i2,539,035)89

2,606,981

37

2,641,687

56

blifvit fördelade på de särskilda läroverken

samt upptagna i tabellen 4.

Ofriga belopp,

enligt statsliggaren:

Djeknepenningeersättningar till stiftens premie- fattigkassor ............................................

4,307

10

4,307

10

I

4,307! 10

4,307

10

4,307

10

Enketunnor ................................................

264

60

264

60

26460

264

60

264

60

Bibeltryckspanmål .......................................

1,693

44

1,693

44

1,693 44

1,693

44

1,693

44

Ersättning helgonskyld ................................

2,644

33

2,644

33

2,644133

2,644

33

2,644

33

Indragna s. k. landgillen och klockarepensioner

305

54

305

54

305:54

305

54

3U5

54

Visingsborgs skolstat .................................

2,934

82

2,934

82

2,934)82

2,934

82

2,934

82

Kungsholms läroverk i Stockholm ..................

4,297

50

2,000

_

2,000

—

2,000

—

2,000

—

Adolf Fredriks d:o i d:o .................

3,658

10

2,183

10

2,183:10

2,183

10

2,18310

Säger

20,105)43

16,332

93

16,332)93

16,332)93

'' 16,332)93

enligt anteckningsböckerna:

Befrämiande af gymnastik och vapenöfningar...

4,297

33

5,390

59

5,159:90

5,457)65

6,063)20

Utbildning af blifvande lärare........................

—

—

—

—

8,675

—

15,700

—

18,075

—

Af reservation från föregående år .........:.......

581

26

21,023

35

28,826)43

15,179)40

7,541)32

Säger

4,878!59

26,413 94] 42,661)33

36,387)05

31,679)52

utgöra tillhopa

24,984102

42,746)87

58,994)26

52,719)98

48,012)45

och tillsammans med ofvannämnda, i tabellen 4

upptagna, utgöra......................................

2,410,21219;2,505,750:35

2,598,030)15)2,659,801)35

2,689,700 01

Biksstaten anslår för allmänna läroverken:

Ordinarie anslag ..........................................

2,418,842156 2,486,360[ 28 [ 2,550,866! 28!2,618,006 i 24

2,669,278

—

Extra ordinarie anslag ...............................

—

—

—

—

—

—

—

—

50,000

—

1 I statsliggaren för år 1881 har endast den kontanta anvisningen, tillhopa 11,351 kronor 17 öre, specificerats,

hvadan beloppen: »indelningar och dermed jemförlig anvisning» blifvit här ofvan för vederbörande upptagna

med enahanda belopp som under föregående åren och utgöra tillhopa 4,981 kronor 76 öre.

s. 77 Kontrollera mot PDF

4:o) Angående anslagen:

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.

77

Pedagogi och folkskolor för åren................

1877.

1878.

1879.

1880.

1881.

hafva, enligt statsliggaren:

Årets stater .............................................

60,905

56

59,105 56

60,51950

62,019

50

63,400

43

enligt anteckningsböckerna:

Af reservationer in. m. för detta anslag .........

12,589|27

12,705i 53

13,951 81

13,583:17

12,382

27

Af d:o för allmänna läroverken .........

—

—

—

-

---

_

166! 67

Summa

73,494j83

71,811:09

74,47131

75,602 67

75,949

37

efter afdrag af i staterna uppkomna besparingar

10,20788

10,641

44

10,64164

12,90371

9,844

25

återstående nettobeloppen

63,28695

61,169

65

63,829 67

62,698 96

66,105

12

blifvit fördelade på de särskilda pedagogierna

samt upptagna i tabellen 4.

Ofriga belopp,

enligt statsliggaren:

Östhammars skola ...................................

119

28

119

28

119

28

119

28

119

28

Drottningholms eko......................................

52

92

52

92

52

92

52

92

52

92

Sigtuna d:o ...............................................

223

23

223

23

223

23

223

23

223

23

Vaxholms d:o ............................................

24

—

24

—

24

—

24

—

24

—

Vallby d:o...................................................

80

—

80

—

80

—

80

—

80

—

Ebersteinska friskolan....................................

3,524

—

3,524

—

3,524

—

3,524

—

3,524

—

Vesterlösa sockens skola .............................

64

—

64

—

64

—

64

—

64

—

Eskilstuna skola .........................................

15

62

15

62

15

62

15

62

15

62

Trosa d:o ..................................................

359

72

359

72

359

72

359

72

359

72

Thorshälla d:o ............................................

360

14

360

14

360

14

360

14

360

14

Sundbyholms eko........................................

942

69

1,077

36

1,077

36

1,077

36

—

—

Avesta d:o............................................... ...

250

95

250

95

250

95

250

95

250

95

Stora luna d:o.............................................

249

90

249

90

249

90

249

90

249

90

Munktorps d:o ..........................................

239

—

239

—

239

—

239

—

239

—

Polkärna d:o..............................................

149

94

149

94

149

94

149

94

149

94

Gagnefs d:o ..............................................

249

90

249

90

249

90

249

90

249

90

Leksands d:o................................................

249

90

249

90

249

90

249

90

249

90

Mora d:o ...............................................

249

90

249

90

249

90

249

90

249

90

Vesterbergslags fögderis d:o..........................

562

17

562

17

562

17

562

17

562

17

Vesterdals d:o d:o .....................................

999

60

999

60

999

60

999

60

999

60

Vrigstads skola.............................................

96

—

96

—

96

—

96

—

78

—

Kristianstad, garnisonsskolan ......................

360

—

360

—

360

—

360

—

360

—

Glimåkra skola................................. ...........

79

38

79

38

79

38

79

38

79

38

Bjufs d:o .................................................

79

38

79

38

79

38

79

38

79

38

Bårslöfs d:o ...........................................

39

69

39

69

39

69

39

69

39

69

Fjerrestads.................................................

39

69

39

69

39

69

39

69

39

69

Hägerstads och Baldringe d:o ......................

158

76

158

76

158

76

158

76

158

76

Ålhems d:o ..............................................

321

10

321

10

321

10

321

10

321

10

Tvenne klockare och tvenne skolmästare i Pinn-

markerna i Vermland.................................

225

—

225

—

225

—

225

—

225

—

Säger

10,365! 86

10,500

53

10,500

53

10,500

53

1 9,405:17

enligt anteckningsböckerna:

Vexelundervisningsskolan .............................

4,500

4,500

4,500

—

4,500

—

4,500

—

utgöra tillhopa

14,865

86

15,000 53

15,000

53

15,00053

13,905|17

och tillsammans med ofvannämnda, efter afdrag

för är 1881 af 166 Kr. 67 öre upptagna, utgöra

78,152

81

76,170,18

78,830

20

77,699 49

79,843|62

Eiksstaten anslår för pedagogier och folkskolor:

ordinarie anslag ......................................

73,800 62

I

72,435 29

1

72,435 29

72,435 29

73,170

1 I statsliggaren för år 1881 har endast den kontanta anvisningen, tillhopa 166 kronor 55 öre, specificerats,

hvadan, med undantag för Sundbyholms skola, för hvilken beloppet från riksstaten uteslutits, beloppen: »indelningar

och dermed jemförlig anvisning» här ofvan blifvit för vederbörande skolor upptagna med enahanda belopp som

under föregående år och utgöra tillhopa 8,738 kronor 62 öre.

Bih. till Rikad, Prot. 1882. 4 Sami 1 Afcl W Haft.

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.