Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition angående löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken och vissa pedagogi, högre lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna m. m., än äfven särskilda inom Riksdagen väckta motioner rörande dels de allmänna läroverken och dels folkskoleväsendet.
1882-04-24 · 77 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 73 av 77 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1882:14b, Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition angående löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken och vissa pedagogi, högre lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna m. m., än äfven särskilda inom Riksdagen väckta motioner rörande dels de allmänna läroverken och dels folkskoleväsendet.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 14 b.
1
N:o 14 b.
Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1882, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af ej mindre Kongl. Maj:ts proposition angående
löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken
och vissa pedagogi, högre lärarinneseminariet
samt folkskolelärareseminarierna m. m., än äfven särskilda
inom Riksdagen väckta motioner rörande dels de
allmänna läroverken och dels folkskoleväsendet.
(2:a U. A.)
I.
Uti en till Riksdagen afgifven proposition (N:o 17) af den 7 sistlidne Ans- läneRrJanuari
har Kongl. Maj:t, under hänvisning till ett propositionen bilagdt w?"wl
statsrådsprotokoll af samma dag, föreslagit Riksdagen: allmännaiaro
l:o
att. under förutsättning, att Kongl. Maj:t förordnade det lär-ve,ken m'' m''
jungarne vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna
skulle från och med vårterminen 1883 utom förut bestämda afgifter erlägga.
en terminlig afgift till belopp af 30 kronor för lärjunge i sjette
och sjunde klasserna samt 20 kronor för lärjunge i öfriga klasser, dock
att, enligt de närmare bestämmelser, som af Kong]. Maj:t faststäldes,
medellöse lärjungar till högst femton procent och mindre bemedlade till
högst tjugu procent af hela närvarande lärjungeantalet i hvardera gruppen
Bih. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 10 Haft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
af klasser måtte kunna befrias, de medellöse från hela och de mindre
bemedlade från halfva den nya afgiften — Riksdagen måtte
z dels, för tillämpning af ny lönereglering för lärare vid de högre och
de femklassiga allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna
enligt de i statsrådsprotokollet angifna grunder,
å ordinarie stat bevilja:
förhöjning af anslaget till de allmänna läroverken
med .................................................................................. kronor 643,000: —
förkolning af anslaget till högre lärarinneseminariet
med ................................................................................ J> 7,000: —
förhöjning af anslaget till Tolkskolelärareseminarierna
med ................................................................................... » 66,600: —,
i hvilket sistnämnda belopp inginge 500 kronor till arfvoden åt teckningslärare
för extra tjenstgöring och 1,500 kronor till extra arfvoden åt
musiklärare;
dels och, för beredande af tillfällig löneförbättring åt lärare vid de
treklassiga allmänna läroverken och vid de två- och enklassiga pedagogierna,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse méd de enligt berörda protokoll
föreslagna grunder, å extra stat för år 1883 anvisa:
för de treklassiga allmänna läroverken........................... kronor 50,500: —
för pedagogierna................................................................. » 21,000: —;
2:o att Riksdagen måtte i afseende på lärares pensionering medgifva:
att, med undantag för gymnastiklärarne, öfriga ordinarie lärare och
lärarinnor vid rikets högre och femklassiga allmänna läroverk, högre
lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna skulle hafva rättighet
och, hvad anginge de lärare och lärarinnor, som inginge på den nya
lönestaten eller som utnämndes efter det kungörelse i ämnet utkommit,
äfven skyldighet att vid uppnådda 65 lefnadsår och minst 35 tjenstår
med oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från
tjensten afgå, Kong]. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå,
derest och så länge den pensionsberättigade pröfvades i tjensten kunna
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig
att i densamma qvarstå;
att ordinarie gymnastiklärare vid förenämnda läroverk, då de uppnått
60 lefnadsår och minst 30 tjenstår, skulle under i öfrigt enahanda
vilkor och förutsättningar, som för öfrige lärare blifvit föreslagna, hafva
samma rätt och samma skyldighet att från tjensten afgå med pension,
som nästföregående moment innehåller beträffande öfrige lärare;
att vid dessa läroverk anstäld ordinarie lärare eller lärarinna, som i
minst tre år lidit af lamhet, blindhet, döfhet eller vansinne, hvaraf han
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
3
eller hon varit urståndsatt att sin tjenst bestrida, måtte, derest det blefve
behörigen styrkt, att anledning icke förefunnes till antagande, det han
eller hon kunde återvinna tjenstbarhet, kunna äfven utan egen ansökning
före uppnådd pensionsålder från tjensten skiljas, mot åtnjutande under
sin återstående lifstid af pension från allmänna indragningsstaten, hvilken
pension skulle för lärare eller lärarinna, hvars aflöning vore fördelad i
lön och tjenstgöringspenningar, utgå med ett belopp lika med hela lönen,
om han eller hon befunne sig i annan lönegrad än den högsta, men för
den, som redan uppnått högsta lönegraden eller innehade tjenst, för
hvilken inga lönegrader funnes, så beräknas, att för hvarje i full pensionsålder
felande tjenstår afdroges en procent af lönen, dock icke mer
än tio procent, samt för lärare eller lärarinna, hvars aflöning icke vore
på förenäinnda sätt fördelad, skulle utgå med ett mot tre fjerdedelar af
lönen svarande belopp, minskadt med en procent för hvarje tjenstår, som
felades i ptBasionsåldern, dock icke öfver tio procent; samt
3:o att Riksdagen i sammanhang härmed jemväl måtte för sin del
medgifva, att de prebendehemman och lägenheter samt andra förmåner
af privilegiinatur, som vore lärare vid de allmänna läroverken och pedagogierna
på lön anslagna, måtte, i den mån det kunde ske utan förnärmande
af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes genom
testamenten eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket indragas.
Sedermera bär uti skrifvelse till Stats-Utskottets ordförande af den
25 sistlidne Februari Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Ecklesiastikdepartementet
meddelat, att då mera verkstälda ytterligare beräkningar,
bvilka icke kunnat ega rum förr än efter det Kongl. Maj:t under den
27 Januari och 3 Februari innevarande år fattat beslut om de uppflyttningar
i högre lönegrad, hvartill lärare och lärarinnor vid allmänna
läroverk, pedagogier, högre lärarinneseminariet samt folkskolelärareseminarierna
jemlikt gällande föreskrifter varit berättigade, utvisade att förändring
borde ega rum i vissa af förestående utaf Kongl. Maj:t äskade
anslagsbelopp, i det nemligen, enligt sagda beräkningar, tillämpning af
den föreslagna löneregleringen medförde anslagsbehof af:
för de högre och de femklassiga allmänna läroverken kronor 624,950: —
i stället för förut beräknade............................................. » 643,000: —
för de treklassiga läroverken......................................... » 49,000: —
i stället för förut beräknade........................................... ''>> 50,500: —
för pedagogierna................................................................. » 17,500: —
i stället för förut beräknade........................................... » 21,000: —
och för det högre lärarinneseminariet.......................... » 8,000: —
i stället för förut beräknade................... » 7,000: —.
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
Vid behandling af förevarande proposition har Utskottet till pröfning
jemväl förehaft följande inom Andra Kammaren i ämnet väckta motioner,
nemligen:
A) motion N:o 27, deruti Herr F. T. Borg föreslagit, att för ordnandet
af undervisningsväsendet vid Sveriges allmänna läroverk och
pedagogier på de grunder, som af Andra Kammaren blifvit antagna den 21
och 23 Mars 1881, i öfverensstämmelse med samma Kammares samma
år Tillfälliga Utskotts (N:o 1) beslut i dess Utlåtande N:o 22 (sidorna
17—18), jemte det tillägg, att undervisningen hvarje år borde utsträckas
till fyrtio, högst fyrtiotvå veckor, Riksdagen måtte anslå ett belopp af
sexhundrafemtiotusen kronor, deri inberäkna^ hvad som genom höjandet
af skolafgifterna kunde inflyta, eventuelt, enligt Kong!. Maj:ts beräkning,
400,000 kronor, att å extra stat ställas till Kongl. Maj:ts förfogande år
1883, samt att, af nämnda belopp, högst etthundrafemtiotusen kronor måtte
beviljas såsom tillfällig löneförbättring åt de lärare vid de allmänna
läroverken och pedagogierna, som befunnes vara mest i behof deraf,
äfven för det fall, att den förväntade utredningen af ifrågavarande undervisningsangelägenhet
och förslag om lönereglering för lärarne icke
hunnit åvägabringas under sistnämnda år;
varande, enligt hvad ett motionen bilagdt transsumt utvisar, omförmälda
Tillfälliga Utskotts ifrågavarande hemställan af följande lydelse:
»att Kammaren ville för sin del besluta, att Riksdagen i skrifvelse
till Kongl. Maj:t
l:o tillkännagifver sin åsigt,
a) att samtliga universitetsexamina måtte, med bibehållande af den
kompetens till embeten och tjenster, som nu genom dem förvärfvas,
få afläggas af en hvar, som genomgått godkänd, vare sig real
eller latinsk inogenhetspröfning, utan åliggande för den, som sig
till universitetsexamen anmäler, att genom någon preliminär eller
kompletteringsexamen hafva ådagalagt insigter i latinska språket;
b) att de döda språkens läsning i allmänna läroverken bör framflyttas
till sjette klassen;
c) att — då, under förutsättning af bifall till punkten b), de nuvarande
begge linierna i 4:de och 5:te klasserna kunna och böra sammanslås
till en — endast ett nytt, främmande lefvande språk må, jemte
tyskan, läsas i dessa klasser, samt att hvad som af den vunna tiden
icke åtgår för undervisning i detta språk må anslås åt andra för
den allmänna bildningen företrädesvis angelägna ämnen;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
5
d) att lägsta klassen af det allmänna läroverket bör indragas, att samtliga
pedagogier böra indragas, samt att efter förutgången närmare
utredning åtskilliga treklassiga läroverk samt möjligen äfven några
femklassiga, i södra och mellersta delarne af landet belägna läroverk
torde kunna indragas;
c) att en sådan efter de olika klasserna proportionerad höjning af
lärjungarnes terminsafgifter bör vidtagas, att derigenom eu'' väsentligare
lättnad i statens utgifter för dessa läroverk åstadkommes;
2:o anhåller:
./) att Kongl. Maj:t täcktes, för utredning af dessa frågor och utarbetande
af förslag till förändringar i den nuvarande universitets- och
skollagstiftningen i enlighet med ofvan angifna grunder, förordna
en komité, sammansatt af erfarne män i olika samhällsställning och
verksamhet; samt
g) att Kongl. Maj:t, innan ändringen i läroverksstadgan med anledning
af de förslag, som sålunda kunna komma att utarbetas, varder beslutad,
täcktes lemna Riksdagen tillfälle att sig deröfver yttra»;
och
B) motion N:o 78, deruti Herr S. Wieselgren anfört,
att förevarande Kongl. proposition icke meddelade Riksdagen någon
upplysning i fråga om hvilka samhälls- och förmögenhetsklasser de 13
—15,000 lärjungar tillhörde, hvilka under senare åren begagnat sig af
undervisningen vid statens elementarläroverk och pedagogier; vid hvilket
förhållande hvarken frågan om nya skolafgifters införande syntes
hafva erhållit den utredning, som borde föregå det beslut, som i frågan
vore att fatta, ej heller möjligt vore att på tillfredsställande grunder
bestämma den procent af antalet lärjungar, derför befrielse ifrån eller
nedsättning af skolafgiften borde medgifvas;
att vidare i berörda proposition väl omtalades möjligheten af förändringar
i undervisningen vid de femklassiga och vid de högre allmänna
läroverken —: förändringar, hvilka dock sades föga skola komma
att påverka frågan om antalet af de vid sagda läroverk anstälda lärarne
— men deremot icke utreddes, huruvida icke antalet af ifrågavarande
läroverk utan skada för det allmänna skulle kunna inskränkas eller indragning
af, till exempel, deras nedersta klass verkställas, ehuru svaret
på dessa frågor i icke ringa mån måste inverka bestämmande med hänsyn
till hvilket antal lärare, som för undervisningens handhafvande vid
förberörda läroverk måtte anses nödigt; samt
6
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
att det vid dessa förhållanden, ehuru nödvändigheten af löneförbättrings
beviljande åt ifrågavarande lärare syntes vara oomtvistlig, svårligen
kunde vara med nödig varsamhet förenligt att, utan föregående
utredning af nu antydda punkter, vare sig besluta införandet af nya
skolafgifter eller uppföra löneförbättringsanslaget ens för hvad anginge
de femklassiga och högre elementarläroverken på ordinarie stat;
och har på grund häraf motionären föreslagit, att Riksdagen, i afvaktan
å regeringens åtgärder för fullständig utredning af ifrågavarande ärende,
måtte för beredande af tillfällig löneförbättring åt de vid allmänna läroverken
samt de vid två- och enklassiga pedagogierna anstälda lärare, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i vederbörande statsrådsprotokoll
föreslagna grunder, å extra stat för år 1883 anvisa tillsammans 714,500
kronor.
Af en utaf särskilda komiterade i ett den 17 Maj 1879 afgifvet betänkande
och förslag, angående lönereglering för lärarne vid rikets allmänna
läroverk, vissa pedagogier, folkskolelärareseminarierna samt seminarium
för bildande af lärarinnor, meddelad redogörelse rörande
dessa lärares tjenstgöringsskyldighet och löneförmåner, inhemtas, på sätt
ofvan berörda statsrådsprotokoll (sid. 5 och 6) utvisar, bland annat, att
lärarne nu åtnjuta följande aflöning:
rektorer: vid de högre allmänna läroverken 4,500 kronor och efter tio års
tjenstgöring såsom rektor vid sådant läroverk 5,000 kronor; vid de
femklassiga läroverken i Stockholm 4,000 kronor; vid de öfriga femklassiga
läroverken 3,500 kronor och efter tio års tjenstgöring såsom
rektor vid femklassigt läroverk 4,000 kronor; vid de treklassiga läroverken
3,000 kronor, och efter 15 års tjenstgöring såsom ordinarie
lärare 3,500 kronor; vid de tvåklassiga pedagogierna 2,500 kronor
samt efter femton års tjenstgöring i egenskap af ordinarie lärare
3,000 kronor och efter tjugu års dylik tjenstgöring 3,500 kronor;
vid folkskolelärareseminarierna 3,500 kronor samt efter fem års tjenstgöring
4,000 kronor och efter tio års tjenstgöring 4,500 kronor;
lektorer vid de allmänna läroverken och det högre lärarinneseminariet: fem
lönegrader å 2,500, 3,000, 3,500, 4,000 och 4,500 kronor, med uppflyttningsrätt
från lägre till närmast högre lönegrad efter fem års
för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring;
adjunkter vid de högre allmänna läroverken, vid det högre lärarinneseminariet
och vid folkskolelärareseminarierna: fem lönegrader å 1,500,
2,000, 2,500, 3,000 och 3,500 kronor, med uppflyttningsrätt lika som
lektorer;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
7
kolleger vid de lägre allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna:
lika med adjunkter;
de lärarinnor vid det högre lärarinneseminariet och vid folkskolelärareseminarierna,
som äro likstälda med adjunkter vid samma läroverk:
samma aflöning som adjunkterne;
lärare vid de enklassiga pedagogierna 1,500 kronor;
musiklärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å 750, 1,000
och 1,250 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till närmast
högre lönegrad enligt samma grunder, som gälla för lektorer och
adjunkter; vid de femklassiga läroverken 450 kronor; vid de treklassiga
läroverken 300 kronor; vid de tvåklassiga pedagogierna 200 kronor;
vid folkskolelärareseminarierna 750 kronor, hvilken aflöning dock
numera är höjd till 1,000 kronor;
teckningslärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å 1,000,
1,250 och 1,500 kronor, med uppflyttningsrätt enligt samma grunder
som lektorer och adjunkter; vid de femklassiga läroverken 600 kronor;
vid de treklassiga läroverken 300 kronor; vid folkskolelärareseminarierna
tre lönegrader å 800, 1,000 och 1,200 kronor, med samma
uppflyttningsrätt som teckningslärare vid de högre allmänna läroverken;
hvarjemte samtlige teckningslärare ega rätt att efter vissa
grunder åtnjuta särskilt arfvode för de undervisningstimmar, som
åläggas dem utöfver ett visst antal i veckan;
gymnastiklärare: vid de högre allmänna läroverken tre lönegrader å 1,000,
1,250 och 1,500 kronor, med rätt till uppflyttning från lägre till
högre lönegrad enligt samma grunder som lektorer och adjunkter;
vid de femklassiga läroverken 600 kronor; vid de treklassiga läroverken
och de tvåklassiga pedagogierna 300 kronor; vid folkskolelärareseminarierna
500 kronor, hvilket belopp dock nu är höjdt till 675 kronor;
hvartill bör läggas, att rektorerne vid de allmänna läroverken och vid
pedagogierna åtnjuta af vederbörande kommuner fri bostad eller hyresersättning,
samt att rektor vid det högre lärarinneseminariet och de fleste
rektorerne vid folkskolelärarinneseminarierna för närvarande hafva fri
bostad i läroverkshusen.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 27—29) vidare gifver vid handen,
skulle för tillämpning af de utaf Kongl. Maj:t nu, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med komiterades åsigter, föreslagna grunder för löneförbättring
åt ifrågavarande lärare, så vidt anginge de högre och de
femklassiga allmänna läroverken, folkskolelärareseminarierna samt det
högre lärarinneseminariet, följande bestämmelser blifva erforderliga:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
a) i afseende å de högre allmänna läroverken,
att lärarne vid dessa läroverk må åtnjuta följande aflöning: rektorer:
lönegrader 1) 3,500 kronor, 2) 4,000 kronor; tjenstgöringspenningar 1,500
kronor; lektorer: lönegrader 1) 2,100 kronor, 2) 2,600 kronor, 3) 3,100
kronor, 4) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar 1,400 kronor; adjunkter:
lönegrader l) 1,500 kronor, 2) 2,000 kronor, 3) 2,500 kronor, 4) 3,000
kronor; tjenstgöringspenningar 1,000 kronor; musiklärare: lönegrader 1)
1,000 kronor, 2) 1,200 kronor, 3) 1,400 kronor; gymnastiklärare: lönegrader
1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; teckning slär av e:
lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor;
att uppflyttning från lägre till högre lönegrad medgifves lärarne
efter hittills gällande grunder; samt
att teckningslärare skall vara skyldig tjenstgöra för lönen intill 16
timmar i veckan; att ytterligare tjenstgöringsskyldighet intill 4 timmar
i veckan må af Eforus kunna honom åläggas mot ersättning af 75
kronor för hvarje timme i veckan under helt läsår åt lärare i första och
andra lönegraderna och af 100 kronor åt lärare i tredje lönegraden; att
i öfrigt de i Kongl. cirkuläret den 18 Maj 1878 meddglade bestämmelser
rörande teckningslärare skola lända till efterrättelse;
b) i afseende å de femklassiga läroverken,
att lärarne vid dessa läroverk må aflönas sålunda: rektorer vid läroverk
i Stockholm: lön 3,200 kronor och tjenstgöringspenningar 1,300
kronor; rektorer vid öfriga läroverk: lönegrader 1) 2,700 kronor, 2) 3,200
kronor; tjenstgöringspenningar 1,300 kronor; kolleger: lika-med adjunkter
vid de högre allmänna läroverken; musiklärare: lön 500 kronor; gymnastiklärare
och teckningslärare: lika med nuvarande aflöning;
att uppflyttning från lägre till högre lönegrad må medgifvas lärare
efter nu gällande grunder;
c) i afseende å folkskolelärareseminarierna,
att lärare och lärarinnor må uppbära följande aflöning: rektorer:
lönegrader 1) 2,600 kronor, 2) 3,100 kronor, 3) 3,600 kronor; tjenstgöringspenningar
1,400 kronor; adjunkter: lika med adjunkter vid de
allmänna läroverken; lärarinnor med adjunktstjenstgöring: lönegrader 1)
1,200 kronor, 2) 1,700 kronor, 3) 2,200 kronor, 4) 2,700 kronor; tjenstgöringspenningar
800 kronor; musiklärare: lönegrader 1) 1,200 kronor,
2) 1,400 kronor, 3) 1,600 kronor; gymnastiklärare: lönegrader 1) 800
kronor, 2) 1,000 kronor, 3) 1,200 kronor; teckningslärare: enligt nu gällande
bestämmelser;
att uppflyttning till högre lönegrad må ega rum för öfningslärarne
efter samma grunder som för öfningslärare vid de allmänna läroverken,
‘Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
9
samt för rektorer, adjunkter och lärarinnor efter samma grunder som
hittills;
d) i afseende å det högre lärarinneseminariet,
att lärare och lärarinnor må åtnjuta aflöning sålunda: lektorer och
adjunkter: lika med lektorer och adjunkter vid de allmänna läroverken;
ordinarie lärarinnor: lönegrader 1) 1,200 kronor, 2) 1,700 kronor, 3) 2,200
kronor, 4) 2,700 kronor; tjenstgöringspenningar 800 kronor; och
att för uppflyttning till högre lönegrad nu gällande bestämmelser
fortfarande lända till efterrättelse;
hvarjemte borde bestämmas:
att tjenstgöringspenningarne skala för alla lärare och lärarinnor,
rektorerne undantagne, beräknas utgå för läsår eller för ett visst antal
läsveckor; att de i rektorernes aflöning ingående tjenstgöringspenningar
skola beräknas utgå för kalenderår, men till olika belopp för läsåret
och för ferierna, efter särskilda bestämmelser, som af Kongl. Maj:t fastställas;
samt att tjenstgöringspenningarne icke få af tjenstens innehafvare
uppbäras under tjenstledighet, dock att, om rektor eller lektor, som är
domkapitelsledamot, endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen,
afdrag ä tjenstgöringspenningarne icke må ske;
att för rättighet att tillgodonjuta den förbättrade aflöning, som enligt
förbemälda lönereglering komme lärare till del, skola gälla som vilkor:
1) att. lärare, som enligt hittills gällande stat är berättigad till ersättning
för indelt- lön, skall frånträda sin rätt till nämnda ersättning; 2)
att nuvarande innehafvare af löner, i hvilka ingå'' afkomst af prebendehemman
och lägenheter eller andra särskilda förmåner utom kontanta
penningar, må tillträda ifrågavarande löneförbättring endast under vilkor
alt, sedan en undersökning af dessa förmåners beskaffenhet samt uppskattning
af deras ekonomiska värde egt rum, vara underkastade antingen
förmånernas indragning till statsverket mot ersättning i penningar
till det belopp, hvartill de äro i stat beräknade, eller den minskning i
statsverkets löneanslag för tjensten, som kan i vederbörlig ordning varda
beslutad, dock icke till större belopp än som motsvarar den löneförbättring,
som löntagaren vid nu föreslagen lönereglering kan komma att
vinna; 3) att den genom nådiga cirkulären den 20 Mars 1858 och den
29 December . 1860 stadgade skyldighet för visse lärare att, i händelse de
genom inträffade förändringar skulle finnas umbärlige, inträda i tjenstgöring
vid annat läroverk, helst inom stiftet, skall åligga äfven öfrige vid
de högre och de femklassiga allmänna läroverken anstälde lärare, intill
dess de uppnått 45 års ålder; samt 4) att lärare skall vara skyldig att
Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. It) Halt. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b. ''
från tjensten afgå med pension enligt de bestämmelser, som i sammanhang
med denna lönereglering fastställas; och
att hvarje lärare, som varder utnämnd till tjenst, med hvilken rätt
till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad den minskning
i aflöning från statsverket, som Kongl. Maj:t framdeles kan finna lämpligt
besluta, till ett belopp icke öfverstigande det, hvartill de i lönen ingående
särskilda förmåner efter skälig uppskattning sig belöpa.
Hvad angår de treklassiga allmänna läroverken samt de en- och
O O
tvåklassiga pedagogierna, hade komiterade föreslagit:
a) i afseende å de treklassiga allmänna läroverken:
att rektorer vid dessa läroverk måtte erhålla i lön 2,500 kronor
samt i tjenstgöringspenningar 1,000 och efter 10 års tjenstgöring, räknadt
från början af kalenderåret näst efter det, då fullmakt första gången
erhölls såsom ordinarie lärare, ett lönetillägg af 500 kronor;
att aflöningen för kolleger vid dessa läroverk måtte bestämmas på
enahanda sätt som för adjunkter vid de högre allmänna läroverken;
att musik-, tecknings- och gymnastiklärare vid dessa läroverk måtte
bibehållas vid sina nuvarande lönebelopp samt dem åläggas undervisa
intill 4 timmar i veckan och derutöfver vid behof 2 timmar i veckan
emot ersättning för hvarje sådan timme för helt läsår af 75 kronor.
b) i afseende å de tvåklassiga pedagogierna,
att rektors vid dessa pedagogier löneförmåner måtte bestämmas på
följande sätt: i första lönegraden lön 2,000 kronor, i andra 2,500 kronor
och i den tredje 3,000 kronor samt derjemte 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar
i hvarje lönegrad; börande uppflyttning i andra lönegraden
ske efter 10 och i den tredje efter 15 års tjenstgöring, tiden
härför räknad såsom för rektor vid treklassigt läroverk föreslagits;
att löneförmånerna för kollegerna vid de tvåklassiga pedagogierna
måtte blifva lika med adjunkts eller kollegas vid de allmänna läroverken;
att
för musik- och gymnastiklärarne vid dessa pedagogier icke någon
förändring i nuvarande löneförmåner måtte ifrågakomma;
c) i afseende ä de enklassiga pedagogierna:
att lärarne vid dessa läroanstalter måtte, med oförändrad lön af
1,500 kronor och utan rätt till uppflyttning i högre lönegrad, erhålla
500 kronor i tjenstgöringspenningar.
Vid de af komiterade sålunda föreslagna aflöningsbeloppen för lärarepersonalen
vid de treklassiga allmänna läroverken samt de en- och tvåklassiga
pedagogierna har Kongl. Maj:t icke funnit anledning till anmärkning,
men deremot ansett anslag för ifrågavarande ändamål böra
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
11
beviljas under annan form än beträffande de öfriga läroverken. I sådant
hänseende är i statsrådsprotokollet (sid. 13) anfördt, att de pedagogier,
om Indika här vore fråga, vore de, å hvilka bestämmelserna i Kongl.
brcfvet den 22 November 1861 angående löner för lärare vid pedagogier
m. in. egde tillämpning. De vore numera till antalet 18, nemligen 9
enklassiga med blott en lärare, samt 9 tvåklassiga med rektor och kollega
samt lärare i musik och gymnastik, och motsvarade undervisningen
vid dessa läroverk i det närmaste den, som meddelades i den eller de
lägsta klasserna af ett allmänt läroverk. En indragning eller förändring
af dessa pedagogier hade länge varit ifrågasatt, hvartill skälen hufvudsakligen
varit, att de flesta af dem haft ett ringa lärjungeantal; att,
om man betraktade dem såsom läroanstalter, motsvarande de lägsta
klasserna af ett fullständigt allmänt läroverk, de knappast kunde anses
motsvara sitt syftemål, enär antalet af de lärjungar, som efter att hafva
genomgått dessa läroverk öfverginge till andra skolor för att der fortsätta
sina studier, vore mycket ringa; samt att, om man deremot ville
i pedagogierna se sjelfständiga läroanstalter med en afslutad bildningskurs,
den undervisning, som faktiskt der meddelades, till sjelfva sin plan
icke kunde anses tillfredsställande. Dessa skäl för indragning eller förändring
af pedagogierna hade jemväl åberopats för indragning eller förändring
af de treklassiga läroverken. Granskade man för en följd af år
uppgifterna på lärjungeantalet, så visade sig, att flera af dessa läroverk,
såväl pedagogier som treklassiga läroverk, varit så fåtaligt besökta, att
man med skäl kunde hysa någon tvekan om lämpligheten af deras bibehållande.
Vid andra af dessa läroverk syntes visserligen lärjungeantalet
hafva stått i skäligt förhållande till lärarekrafterna, men från andra
synpunkter utgående vigtiga skäl syntes kunna anföras jemväl emot deras
bibehållande, åtminstone i deras nuvarande form. Då denna fråga
vore förtjent af den uppmärksamhet, att den påkallade en undersökning,
syntes eu definitiv lönereglering för de vid dessa läroverk anstälde lärare
icke böra ifrågasättas, men då det å andra sidan vore obilligt, om
desse lärare icke skulle komma i åtnjutande af behöflig löneförbättring,
derför att en indragning eller förändring af de läroverk, der de hade
sin verksamhet, syntes mer eller mindre sannolikt förestående, borde de
belopp, som erfordrades för den af komiterade föreslagna löneförbättringen
åt lärarne vid pedagogierna och de treklassiga läroverken, uppföras
å extra stat för år 1883.
1 statsrådsprotokollet (sid. 14) är vidare omförmäldt, att förändringar
af undervisningen vid de femklassiga och vid de högre allmänna läroverken
visserligen ock påyrkats, hufvudsakligen i den rigtning att större
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
utrymme måtte beredas för studiet af realämnena. Förslag till en sådan
förändring syntes emellertid böra pröfvas i sammanhang med förslag
om förändring af examina vid universiteten, i hvilket afseende Kongl.
Maj:t infordrat underdåniga yttranden från universitetskanslern och de
akademiska konsistorierna, som ännu icke dermed inkommit; och borde
det blifva nödigt att genom sakkunnige och för den allmänna bildningen
intresserade män låta uppgöra förslag till sådana förändringar af
de för de allmänna läroverken gällande bestämmelser, som pröfvades
lämpliga samt förenliga med de stadganden angående akademiska examina,
som den pågående utredningen kunde föranleda. En ändring i
den föreslagna rigtningen kunde emellertid ej medföra någon väsentligare
minskning i det vid läroverken behöfliga antal lärare. Dertill komme
att, enligt redan gällande bestämmelser, vid de femklassiga läroverken
yngste kollega och vid de högre allmänna läroverken de två yngste lärarne
vore skyldige att, derest de genom inträffande förändringar funnes
umbärlige, inträda i tjenstgöring vid annan skola helst inom stiftet.
En utsträckning af denna skyldighet till alla lärare, intill dess de uppnått
45 års ålder, syntes kunna bestämmas såsom ett vilkor för deras rätt
att åtnjuta den förbättring i aflöningen, som nu kunde komma att dem
medgifvas. Att utsträcka den ännu längre vore hvarken billigt eller
behöfligt. Med iakttagande häraf syntes den omständighet, att ändringar
ifrågasatts i de högre och femklassiga allmänna läroverkens organisation
och undervisningsplan, icke böra medföra betänkligheter emot
uppförande på ordinarie stat af det anslag, som till genomförande af
lönereglering för dessa skolors lärare funnes behöfligt.
De af Kongl. Maj:t nu föreslagna aflöningsbeloppen för lärarepersonalen
vid dessa läroverk äfvensom vid högre lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna,
likasom ock de närmare bestämmelserna och
vilkoren för de nya löneförmånernas åtnjutande äro, på sätt ofvan nämnts,
hufvudsakligen öfverensstämmande med de förslag, som i sådant hänseende
blifvit af komiterade framstälda, och har Utskottet ansett sig ur
den i statsrådsprotokollet (sid. 14—21) förebragta utredning rörande de
afvikelser från komiterades förslag, som Kongl. Maj:t i ett eller annat
hänseende funnit erforderliga, här endast behöfva meddela följande.
Hvad först angår tjenstgöringspenningarnes föreslagna beräkning
efter läsår, har Kongl. Maj:t ansett undantag böra göras för rektorerne.
Visserligen vore deras arbete under ferierna obetydligt i jemförelse med
tjenstgöringen under läseterminerna, men dock hade de, i synnerhet vid
de mera talrikt besökta läroverken, ganska mycken sysselsättning närmast
efter terminernas och särskild! efter vårterminens slut för utskrif
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
13
ning af eu mängd betyg, uppgörande af statistiska, tabeller och beräkningar
rn. in., äfvensom före läsårets början för uppgörande af plan för
läsordningen, anskaffande af vikarier, extra lärare in. in. Härtill komrnc
tillsyn om läroverkshuset och skyldighet att mottaga och besvara ankommande
embetsskrifvelser, meddelande af upplysningar åt enskilde
m. m., hvilket allt gjorde, att de icke kunde såsom öfrige lärare lemna
läroverksstaden under ferierna och begifva sig hvart de behagade, utan
voro bundne vid orten, så framt de ej erhållit tjenstledighet och rektorsgöromålen
under tiden öfverlåtits åt annan person. På grund häraf
borde för rektorerne tjenstgöringspenningarna beräknas för kalenderår,
men till väsentligen olika belopp för läsårets 36 veckor och för ferietidens
16, och skulle de närmare bestämmelser, som i fråga om tjenstgöringspenningarnas
fördelning på läsåret och på ferierna kunde blifva
erforderliga, framdeles af Kongl. Maj:t meddelas.
I afseende å den af komiterade, såsom vilkor för tillträdande af
deri afsedda löneförbättringen, föreslagna bestämmelsen, att lärare, som
enligt hittills gällande stat vore berättigad till ersättning för indelt lön,
skulle frånträda sin rätt till sådan ersättning, är i statsrådsprotokollet
(sid. 17 och 18) anfördt, att detta vilkor numera icke syntes hafva
stor betydelse, sedan de flesta lärare för åtnjutande af den år 1874 beviljade
löneförbättringen redan afstått från rättigheten till ersättning
för indelt lön, och detsammas godkännande mötte icke någon betänklighet.
Borttagandet af rättigheten till berörda ersättning hade haft till
hufvudsakligt syfte att undanrödja ett hinder för genomförande af den
numera antagna principen om aflöningens utgående endast i penningar
samt att i sin mån underlätta sträfvandet efter större enkelhet, reda
och klarhet i statsverkets räkenskaper, hvarjemte vunnits fördelen af eu
mera jemlik fördelning af löneförmånerna. I nyssnämnda rigtning borde
man emellertid nu begagna tillfället att taga ännu ett steg. Ett nyligen
af Kongl. Maj:t pröfvadt mål hade fäst uppmärksamhet derpå, att
i åtskilliga lärarelöner inginge afkomst af prebendehemman, jordlägenheter
m. in., af hvilka åtminstone en del vore statsegendom. Denna afkomst
vore uppskattad till visst belopp, som inberäknades i den bestämda
lönesumman, men understundom uppgifvits medföra ej obetydlig
ekonomisk vinst för innehafvaren. En indragning till statsverket af sådana
hemman och lägenheter in. m., som af staten blifvit .i äldre tider
för lärares aflönande anvisade, mot ersättning i penningar till de belopp,
hvartill de vore uppskattade, syntes vara eu konseqvens af de åtgärder
i samma rigtning, hvilka redan vidtagits, men då skolstatens rätt till
14
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
dessa hemman ocli förmåner, åtminstone i de flesta fall, vore af privilegii
natur, fordrades för indragning deraf såväl Riksdagens som Allmänna
kyrkomötets bifall.
Vid en blifvande utredning af de särskilda förmåner, som, utom
kontanta penningar, inginge i vissa lärares löner, skulle det emellertid
utan tvifvel visa sig, att på många ställen dessa förmåner hade tillkommit
genom testamenten, donationer in. in., hvilkas bestämmelser icke
kunde eller borde ändras. Vid en reglering af lönerna för lärarne borde
hänsyn tagas äfven till dylika förhållanden, på sätt ock förut skett vid
1858 års reglering af lärarelönerna, äfvensom vid löneregleringar inom
andra områden än skolans. En skälig uppskattning af dessa förmåners
verkliga värde vore icke opåkallad, och om dervid frainginge, att det
belopp, hvartill de nu i lönestaten beräknades, ingalunda motsvarade
den förmån, som dermed vore förenad, kunde det icke anses orättvist,
om vid en lönereglering eller löneförbättring genom tillskott af statsmedel
afseende härpå gjordes, derest testamente eller annan urkund,
hvarpå förmånen grundade sig, icke derför hide hinder i vägen.
Vidare är i statsrådsprotokollet (sid. 18) anfördt, att det kunde
ifrågasättas, huruvida icke för löneförbättringens åtnjutande borde tillläggas
det vilkor, att lärarne skulle vara förbundne, att underkasta
sig den förändring i afseende på läsårets förlängande och feriernas förkortande,
som Kongl. Maj:t möjligen kunde finna skäligt besluta; men
då lärarnes skyldighet att underkasta sig förändrade bestämmelser i
nämnda hänseenden icke vore beroende af något deras medgifvande,
funnes icke skäl att upptaga berörda skyldighet bland ifrågavarande
vilkor. Det vore emellertid tydligt att, derest en utsträckning af undervisningstiden
eljest funnes lämplig, ett genomförande af den nu ifrågasatta
löneregleringen skulle undanrödja den invändning deremot, som kunde
liemtas från det obilliga uti att'' utsträcka lärarnes tjenstgöringsskyldighet,
under det att deras aflöning vore så otillfredsställande som nu.
För betäckande af hela den betydliga årliga kostnad, som den ifrågasatta
löneregleringen skulle kräfva, har Kongl. Maj:t icke ansett anslag af
allmänna medel böra ifrågasättas, utan att på samma gång en utväg föresloges,
hvarigenom kostnaden kunde blifva för statsverket i väsentlig
män mindre betungande. I sådant hänseende hade komiterade under
vissa förutsättningar icke tvekat föreslå en förhöjd terminsafgift af lårjungarne
vid de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna.
1 flera af de öfver komiterades förslag afgifna utlåtanden hade väl betänkligheter
uttalats mot denna del af deras förslag, men nästan alla de
myndigheter, som hyst dessa betänkligheter, hade dock ansett dem böra
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
15
vika för nödvändigheten att bereda någon utväg till den föreslagna löneförbättringen,
derest de erforderliga medlen icke på annat sätt kunde
erhållas; och syntes det ingalunda obilligt, att, der ekonomiska förhållanden
gjorde det möjligt, något bidrag till statens kostnader för de
allmänna läroverken lemnades af eller för dem, som af dessa läroverk
hemtade särskild båtnad. Enligt hvad komiterade upplyst, erlades ett
sådant bidrag i flere andra länder, särskildt Danmark och Norge. Då
dertill komme att en löneförbättring, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med komiterades förslag, vore för lärarne behöflig och för läroverken
af stor vigt, men någon förhoppning icke funnes, att Riksdagen skulle
finnas villig att för ifrågavarande ändamål anvisa utaf statsmedel ett
årligt belopp af den betydenhet, som för löneförbättringen kräfdes, och
ej heller någon annan lämpligare utväg till minskning af statsverkets
kostnader för densamma kunnat utfinnas, har Kongl. Maj:t ansett sig
böra föreslå en förhöjd terminsafgift för lärjungarne vid dessa läroverk,
att till statsverket inbetalas. I fråga om beloppet af denna afgift borde
det vara lägre för lärjungarne i de lägre läroverken och motsvarande
klasser af de högre än i de två högsta klasserna af de högre läroverken,
enär kostnaden för lärjungarnes undervisning vore mindre i förstnämnda
läroverk och klasser; och syntes nämnda afgift lämpligen kunna bestämmas
till 20 kronor för de lägre läroverken och de fem lägre Flasserna
af de högre samt till 30 kronor för sistnämnda läroverks sjette
och sjunde klasser.
För att bereda tillfälle för medellöse lärjungar att erhålla undervisning
vid de allmänna läroverken hade komiterade föreslagit, att sådana
lärjungar till högst 25 procent af antalet närvarande lärjungar vid
hvarje läroverk'' måtte kunna från afgiftens erläggande befrias. Men
utom medellöse och bemedlade lärjungar funnes vid läroverken ock ett
stort antal mindre bemedlade, för hvilkas föräldrar den förhöjda afgiften,
helst om flere bröder skulle samtidigt erlägga den, syntes blifva allt för
tryckande. För att jemväl åt sådana bereda någon lättnad, men det
oaktadt icke öfverskrida det maximum af befrielse, som komiterade föreslagit,
borde medellöse lärjungar till högst 15 procent och mindre bemedlade
till högst 20 procent af hela antalet närvarande lärjungar, om
de deraf vore genom flit och godt uppförande förtjente, kunna befrias,
de förre från hela och de senare från halfva den förhöjda terminsafgiften.
Derest de sålunda ifrågasatta terminsafgifterna blefve af Kongl. Maj:t
påbudna, borde ett högst betydligt bidrag erhållas till kostnaderna för
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
den föreslagna löneregleringen. Lärjungeantalet i rikets allmänna (elementarläroverk
och tvåklassiga pedagogier utgjorde:
Höstterminen 1877 .................. 13,591.
» 1878 14,241.
» 1879 15,013.
» 1880 15,340.
» 1881 15,352.
Detta antal hade således varit stadt i en oafbruten tillväxt, hvars
hastighet dock under de senaste åren syntes vara i aftagande. Om man
nu utginge från det antal lärjungar, som sistlidne hösttermin varit närvarande
vid de allmänna läroverken och tvåklassiga pedagogierna —
3,954 i sjette och sjunde klasserna af förstnämnda läroverk och 11,398
i öfriga klasser och läroverk — skulle de föreslagna terminliga afgifter,
under förutsättning att all tillåten befrielse från eller nedsättning uti
afgifterna egde rum, lemna en årlig inkomst af 519,820 kronor. Härvid
borde dock erinras derom, att, innan man vant sig att betala dylika afgifter,
lärjungeantalet torde, i stället för att år för år ökas, åtminstone
till eu början komma att minskas och följaktligen statsverkets inkomst
af afgifterna i den närmaste framtiden blifva lägre än den ofvan angifna
summan. Till följd häraf och då försigtigheten bjöde att, innan
någon erfarenhet vunnits, beräkna minskningen i lärjungeantalet snarare
för stor än för ringa, syntes den årliga inkomst, som skulle komma statsverket
till godo af skolafgifter, böra upptagas till endast 400,000 kronor.
Hvad slutligen vidkommer den närmare utredningen rörande den
föreslagna pensionsregleringen för lärarepersonalen vid de läroverk, för
livilka definitiv lönereglering nu blifvit ifrågasatt, tillåter Utskottet sig
att hänvisa till hvad i sådant hänseende finnes i ofta åberopade statsrådsprotokoll
(sid. 24—27) meddeladt.
Från Ecklesiastikdepartementet har Utskottet erhållit del af en härhos
bilagd »tabellarisk öfversigt öfver lärjungeantalet vid rikets läroverk
höstterminen 1875, med fördelning af lärjungarne efter fädrens samhällsställning»
jemte deröfver upprättadt sammandrag, äfvensom en redogörelse
för de grunder, enligt hvilka denna tabell blifvit upprättad
(Tab. 1).
Utskottet har nu låtit uppgöra och bilägger jemväl härhos en öfversigt
öfver lärjungeantalet höstterminen 1880 (Tab. 2), dervid Utskottet,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
17
för möjliggörande af en jemförelse, funnit nödigt iakttaga samma grunder,
efter hvilka förrberörda tabell blifvit upprättad.
Vidare har Utskottet låtit upprätta särskilda tabeller dels öfver
lärjungeantalet vid rikets allmänna läroverk och pedagogier åren 1877—
1881 (Tab. 3), dels öfver samma år utbetald aflöning ej mindre af statsmedel
(Tab. 4), än af donationsmedel eller andra dylika särskilda tillgångar
(Tab. 5), dels öfver kostnaden för hvarje lärjunge vid rikets allmänna
läroverk och pedagogier för femårsperioden 1877—1881, äfvensom
särskild! för år 1881 (Tab. 6), dels ock uppgift å de källor, som
för tabellernas upprättande blifvit använda (Tab. 7), och finnas samtliga
dessa tabeller härvid fogade.
Ö
På sätt af förestående redogörelse framgår, är den nu föreliggande
frågan i sjelfva verket af tvåfaldig betydelse, i det densamma afser dels
införande af förhöjda terminsafgifter för lärjungarne vid de allmänna
läroverken och pedagogierna, och dels löne- och pensionsreglering för
lärarne vid de högre och de femklassiga allmänna läroverken, högre
lärarinneseminariet och folkskolelärareseminarierna samt beredande af
tillfällig löneförbättring åt lärarne vid såväl de treklassiga allmänna
läroverken som de två- och enklassiga pedagogierna.
Hvad först vidkommer den ifrågasatta förhöjningen af terminsafgifterna,
har Utskottet till en början velat meddela att, enligt hvad
förutnämnde komiterade upplyst, de afgifter, som för närvarande terminligen
erläggas vid de allmänna läroverken, äro 5 kronor till byggnadsfonden,
4 kronor 50 öre till biblioteks- och materialkassan samt till
ved- och ljuskassan en afgift, som utgår med olika belopp vid olika
läroverk och vexlar mellan 1 krona och" 10 kronor 50 öre, så att alltså
summan af samtliga de nuvarande afgifterna vexlar mellan 10 kronor
50 öre och 20 kronor terminligen. Från båda de förstnämnda afgifterna
äro emellertid de medellöse befriade och från en af dem de
så kallade mindre bemedlade, hvaremot från den sistnämnda afgiften i
regel icke någon är befriad.
Den grundsats, som nu är i fråga att här införas, eller att lärjungarne
vid statens allmänna läroverk böra i någon mån bidraga äfven
till bestridandet af kostnaderna för lärarnes aflöning, är visserligen i
denna form ny i vårt land, men, på sätt komiterade jemväl anfört”deremot
tillämpad i andra länder och särskild! i våra grannländer. Enligt
Utskottets åsigt kan det äfven anses rätt och skäligt att personer, som
Bill. till Rihsd. Prot. 1882. 4 Samt. 1 Afd. 10 Haft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
befinna sig i den ekonomiska ställning, att de kunna bekosta eller i allt
fall bidraga till utgifterna för sina barns undervisning, icke erhålla denna
undervisning så godt som för intet af staten. Genom bestämmandet af
en högre afgift vinnes dessutom den ur såväl allmän som enskild synpunkt
beaktansvärda fördelen, att ej allt för många ynglingar lockas in
på den mödosammare studiebanan eller frestas till att för länge fortsätta
sin skolgång utan att derför hafva tillräckliga anlag eller i längden
kunna bära de uppoffringar, som dermed äro förenade, om de skola
vinna verklig eller för staten afsevärd förkofran i bildning. För desse
är det nemligen utan tvifvel mycket lyckligare att i tid välja en annan
lefnadsrigtning och sålunda på en gång mer gagna sitt land och vida
lättare vinna sin utkomst. /
Väl torde å andra sidan mot afgiftsförhöjningen invändas, att derigenom
tilläfventyrs begåfvade ynglingar ur de fattigare samhällsklasserna
skulle kunna beröfvas tillfälle till förvärfvande af kunskaper, som
kunde göra dem skickliga till utöfvande af en gagnande verksamhet;
men, enligt Utskottets öfvertygelse, saknar eu dylik invändning väsentlig
betydelse, enär helt säkert, med den föreslagna rättigheten till befrielse
för ett ej oväsentligt antal lärjungar antingen från hela, eller ock för
de så kallade mindre bemedlade från halfva den ifrågasatta nya afgiften,
knappast någon yngling, som visar verklig håg och fallenhet för studier
samt genom flit och godt uppförande gör sig förtjent af sådan befrielse,
på grund af bristande tillgångar skulle behöfva försaka den högre offentliga
undervisningen, utan tvärtom sådana ynglingar i och genom förändringen
med större lätthet skulle komma framåt än nu är fallet, då
anlagen hafva mindre att betyda i fråga om möjligheten till skolgång.
Med anledning af hvad sålunda anförts, synes förslaget om terminsafgifternas
höjande böra vinna godkännande, och har Utskottet vid de
ifrågasatta olika beloppen intet att erinra, enär det måste anses fullt
rigtigt att, på sätt äfven eger rum vid de enskilda läroverken för gossar
och flickskolorna, högre afgifter kräfvas af lärjungarne i de två högsta
klasserna, der kostnaderna för undervisningens meddelande äro vida
drygare än i de lägre. Ej heller hafva de nya afgifterna i och för sig
synts vara för höga.
Beträffande vidare frågan om lärarnes löne- och pensionsreglering,
har Utskottet velat erinra derom, att hittills icke någon dylik reglering
för dem blifvit stäld i samband med de löneregleringar, som under senare
tiden egt rum för flertalet öfrige tjenstemän, hvaraf också följt dels att
lärarnes löneförmåner ej, såsom andre tjenstemäns, äro fördelade j lön
och tjenstgöringspenningar, och dels att lönebeloppen för lärarne i all
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
19
mänhet äro lägre. Att detta förhållande påkallar rättelse, torde vara
så mycket mer uppenbart, som det är att befara att, derest regleringen
längre uppskjutes, deraf skulle blifva en följd att, om än sökande till
lärarebeställningar fortfarande skulle stå att finna, åt detta kall dock
icke skulle vilja egna sig personer med den duglighet och förmåga, som
de allt mer ökade anspråken på undervisningen nu mer än förr med
nödvändighet ställa på läraren, om han skall kunna rätt fullgöra sitt
särdeles vigtiga och ansvarsfulla värf.
Då emellertid i båda de motioner, öfver hvilka det tillhör Utskottet
att här äfven yttra sig, frågan om lärarnes lönereglering blifvit stäld i
samband med ifrågasatta förändringar i afseende å läroverkens organisation
samt ett sådant samband, på sätt ofvan är nämndt, jemväl blifvit
i statsrådsprotokollet antydt, torde böra tillses, att löneregleringen
icke må genomföras på sådant sätt, att derigenom hinder läggas i vägen
för de påyrkade förändringarne, derest dessa i öfrigt skulle befinnas
ändamålsenliga, i hvilket hänseende, enligt hvad till statsrådsprotokollet
blifvit yttradt, utredning torde vara att förvänta utaf en komité af sakkunnige
och för den allmänna bildningen intresserade män.
Hvad de treklassiga läroverken och pedagogierna beträffar, har för
lärarepersonalen vid dessa läroanstalter endast begärts en tillfällig löneförbättring
på extra stat för nästkommande år, och är alltså frågan om
indragning af samma läroanstalter oberörd af löneregleringen. — Vidkommande
öfriga allmänna läroverk, synes det visserligen antagligt, att
löneregleringen icke skulle utgöra hinder för till äfventyrs blifvande indragningar
af vissa bland dem; men då likväl de förändringar, som i
afseende på dessa läroverks organisation och stat kunna finnas nödiga,
särskildt i och genom det ifrågasatta borttagandet af den lägsta klassen,
möjligen kunde blifva af beskaffenhet att föranleda större rubbningar i
lärarepersonalens fördelning, torde det vara med nödig varsamhet mest
öfverensstämmande att icke heller för dessa läroverk nu fastställa löneförhöjningen
på ordinarie stat. — Hvad åter angår det högre lärarinneseminariet
och folkskolelärareseminarierna, möter intet hinder att nu på
ordinarie stat uppföra de för dem behöfliga anslagsbeloppen, då dessa
läroanstalter ej beröras af ofvan omförmälda förändringar.
Utskottet anser sig således icke kunna i vidsträcktare mån tillstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts förevarande proposition i hvad den afser de allmänna
läroVerken, än att de äskade beloppen må beviljas på extra stat
för år 1883; och lära vid sådant förhållande de vilkor, som uppstälts
för löneförhöjningens åtnjutande på ordinarie stat, nemligen frånträdandet
af rätt till ersättning för indelt lön samt af prebendehemman och
20 Siats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
lägenheter, äfvensom skyldighet för lärare att intill fyrtiofem års ålder
vara underkastade förflyttning till annat läroverk, höra anses hafva förfallit;
likasom ej heller förändring i sättet för lärarnes pensionering torde
böra för närvarande ifrågakomma.
Då slutligen, enligt Kongl. Maj:ts förslag, tillgångarne för löneförhöjningens
genomförande till en del skulle utgöras af de förhöjda terminsafgifter,
som kunde komma att åläggas lärjungarne, torde det vara
nödigt att löneförhöjningen i viss mån göres beroende af den åtgärd,
som härutinnan kan blifva vidtagen. Utskottet har med hänsyn härtill
ansett sig böra föreslå, att en del af det äskade lönetillägget, hvilken
lämpligen synes kunna bestämmas till hälften, enär detta belopp enligt
förslaget icke skulle uppgå till fullt 345,000 kronor, må bestridas af de
förhöjda terminsafgifterna, hvilka äro beräknade till 400,000 kronor;
kommande således, i händelse dylika afgifter icke skulle blifva lärjungarne
pålagda, halfva beloppet af löneförhöjningen icke att utgå, hvaremot
den återstående hälften i hvilketdera fallet som helst borde af
särskildt anslagna statsmedel bestridas.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hvarigenom Herrar
Borgs och Wieselgrens omförmälda motioner äfven torde få anses besvarade,
hemställer Utskottet:
A) att Riksdagen må medgifva, det lärjungarne vid
de allmänna läroverken och de tvåklassiga pedagogierna
må från och med vårterminen 1883 utom förut bestämda
afgifter åhLggas en terminlig afgift till belopp af 30 kronor
för lärjun^T i sjette och sjunde klasserna samt af 20 kronor
för lärjunge i öfriga klasser, dervid dock, enligt de närmare
bestämmelser, som af Kongl. Maj:t fastställas, medellöse lärjungar
till högst femton procent och mindre bemedlade
till högst tjugu procent af hela närvarande lärjungeantalet
må kunna befrias, de medellöse från hela och de mindre bemedlade
från halfva den nya afgiften;
B) att Riksdagen må medgifva, att de medel, som genom
ofvan berörda nya terminsafgifter komma att inflyta,
må af Kongl. Maj:t användas för beredande i öfverensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet angifna grunder, af
tillfällig löneförbättring åt lärare vid de allmänna läroverken
och pedagogierna med högst hälften af de belopp, som
blifvit af Kongl. Maj:t föreslagna;
C) att Riksdagen, för beredande af löneförbättring för
lärarne vid de allmänna läroyerken och pedagogierna med
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
21
tillämpning af de i statsrådsprotokollet angifna grunder,
med hälften af de belopp, som blifvit af Kongl. Maj:t föreslagna,
må på extra stat för år 1883 anvisa:
l:o) såsom förhöjning i anslaget till de allmänna läroverken
336,975 kronor; och
2:o) såsom tillökning af anslaget till pedagogierna 8,750
kronor;
D) att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts proposition
och för de i densamma afsedda ändamål måtte bevilja:
l:o)
förhöjning i anslaget till högre lärarinneseminariet
med 7,000 kronor; och
2:o) tillökning af anslaget till folkskolelärareseminarierna
med 66,600 kronor;
E) att Kongl. Maj:ts förslag i afseende å lärares pensionering
icke för närvarande må vinna Riksdagens bifall;
F) att ej heller Kongl. Maj:ts förslag i fråga om indragning
till statsverket af de lärare vid de allmänna läroverken
och pedagogierna på lön anslagna prebendehemman
och lägenheter samt andra förmåner af privilegiinatur för
närvarande må af Riksdagen bifallas;
G) att Herr F. T. Borgs omförmälda motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och
H) att ej heller Herr S. Wieselgrens ofvanberörda motion
må hos Riksdagen vinna afseende.
II.
Uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottets behandling Ån9- frå9a
hänvisad motion (N:o 15) har Herr Wilhelm Boos af anförda skäl före-a/ "yuTlIgafe
slagit, det Riksdagen behagade bevilja ett ordinarie anslag af 1,500vid
kronor till lön för ytterligare en kollega vid Haparanda eleinentarläro- ‘Haparanda.
verk samt tillerkänna denne tjensteman samma rätt till ålderstillägg,
som tillkomme öfrige kolleger och elementarläroverks adjunkter.
De af motionären till stöd för förevarande framställning andragna
skäl torde väl få tillerkännas en viss betydelse; men, vid det förhållande
att frågan om Haparanda läroverks framtida ställning lämpligen synes
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
Ang. folkskolalärarnes
aflöning.
höra tagas i betraktande i sammanhang med frågan om indragning eller
ombildning af åtskilliga andra lägre allmänna läroverk, hvaraf, på sätt
i föregående punkt blifvit åntydt, utredning lärer vara att i den närmaste
framtiden förvänta, har Utskottet likväl icke ansett sig nu böra
biträda motionärens förslag; hemställande alltså Utskottet,
att Herr W. Roos’ ifrågavarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
in.
I afseende å frågor, som beröra folkundervisningen, är uti särskilda
inom Riksdagen väckta motioner föreslaget:
af Herr Jonas Andersson (motion N:o 17 i Första Kammaren), att
Riksdagen måtte besluta att hvarje ordinarie folkskolelärares lön från
och med år 1884 skulle utgå med, förutom kofoder och vedbrand, 700
kronor samt efter fem års väl vitsordad tjenstgöring med 800 kronor,
efter tio års tjenstgöring med 900 kronor och efter femton års tjenstgöring
med 1,000 kronor årligen;
af Herr A. Th. Wallenius (motion N:o 20 i Andra Kammaren), att
lärare eller lärarinna, hvilken efter genomgången godkänd examen från
seminarium blifvit i föreskrifven ordning i folkskolan anstäld, skulle åtnjuta,
utom kofoder, vedbrand, husrum och planteringsland, i årlig lön
800 kronor, hvilken lön efter fem års oförvitlig tjenstgöring borde höjas
med 100 kronor och på samma vilkor efter ytterligare fem års undervisningsarbete
åter ökas med 100 kronor; samt att förestående kontanta
lön skulle betalas till två tredjedelar af staten, under förbehåll att vederbörande
kommun tillsläppte en tredjedel; samt
af Herr J. E. Ericsson i Ahlberga (motion N:o 81 i Andra Kammaren),
att Riksdagen måtte bestämma folkskolelärares minimilön till 600 kronor;
att efter fem års vitsordad tjenstgöring nämnda belopp måtte höjas med
200 kronor och efter tio år med ytterligare 200 kronor, såsom tjenstårstillägg;
att ifrågavarande tjenstårstillägg måtte bestämmas att utgå
af statsmedel, som af Riksdagen för ändamålet anvisades; och att, derest
sålunda föreslagna tjenstårstillägg ansåges för högt, ett efter bepröfvande
skäligt ansedt lägre belopp måtte bestämmas;
hvarjemte Herr A. P. Lind, med instämmande i Herr Wallenii ofvan
omförmälda framställning i fråga om förhöjning af folkskolelärarnes löner,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
23
uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 109) föreslagit, att
hela den kontanta lönen måtte utgå från statsverket, samt att dertill
måtte i första rummet användas den så kallade skyddsafgiften.
Hvad först angår de framstälda förslagen om höjande af folkskolelärarnes
aflöning, torde de löneförmåner, som för närvarande tillkomma
desse lärare, knappast kunna anses utgöra en, i förhållande till folkskolans
allt mer ökade betydelse, tillfyllestgörande ersättning för lärarnes
mödosamma och ansvarsfulla arbete, ej heller i och .för sig fullt tillräckliga
för lärarnes tarfliga bergning. Detta oaktadt har Utskottet likväl
icke ansett sig böra på grund af enskilde motionärers förslag tillstyrka
.Riksdagen att vidtaga förändring beträffande ifrågavarande afiöningsförhållanden.
Otvifvelaktigt bör nemligen en förändring härutinnan
föregås af en så fullständig utredning af ärendet i hela dess omfattning,
som endast kan hos Kongl. Maj:t åstadkommas, enär, i annat fall, svårligen
såväl folkskolelärarnes anspråk på erhållande af tillräcklig och
efter arbetet afpassad godtgörelse, som statens och kommunernas berättigade
fordran att icke behöfva för ändamålet vidkännas större uppoffringar,
än förhållandena verkligen kräfva, skulle kunna blifva i tillbörlig
mån beaktade och tillgodosedda.
Vidkommande åter förslaget derom, att folkskolelärarnes kontanta
aflöning skulle helt och hållet bestridas af staten, får Utskottet i minnet
återkalla, hurusom yrkanden i enahanda syfte vid dera föregående riksdagar
framstälts, utan att dock lyckas tillvinna sig vare sig dåvarande
Stats-Utskotts understöd eller någondera Kammarens bifall. Vid pröfningen
af dylika yrkanden har städse fasthållits den grundsats, att folkskolan
i främsta rummet är en kommunens angelägenhet och att statens
mellankomst i afseende å kostnaderna för folkundervisningen bör, förutom
omsorgen om lärarebildningen, endast afse att understödja församlingarna
vid ordnandet af deras folkskoleväsende; och då Utskottet
är öfvertygadt om rigtigheten af dessa, senast vid 1880 års riksdag af
båda Kamrarne godkända åsigter, kan Utskottet följaktligen icke biträda
Herr A. P. Linds ofvan omförmälda i ämnet nu gjorda yrkande.
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet:
A)
att Herr J. Anderssons omförmälda motion icke
för närvarande må af Riksdagen godkännas;
B) att Herr A. Th. Wallenii ofvannämnda motion
icke för närvarande må af Riksdagen bifallas;
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
C) att Herr J. E. Ericssons ofvanberörda motion
icke för närvarande må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda; samt
D) att Herr A. P. Linds ifrågavarande motion må
af Riksdagen lemnas utan afseende.
IV.
Ang. vackt Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet hänvisad
fråga om be- motion (N:o 94) har Herr Jonas Andersson i Häckenäs anfört, bland
underdel “åt annat, att våra elementarläroverk, åtminstone så som de för närvarande
elever vid vore inrättade, icke kunde sägas vara väl egnade för den mindre befoikhögskoior.
medlade näringsidkare klassen att der förvärfva sig det mått af medborgerlig
bildning, som nu mera vore nödvändigt för hvarje samhällsmedlem,
utan vore denna klass, som onekligen utgjorde det stora flertalet,
nästan uteslutande hänvisad till folkskolan, hvars uppgift hufvudsakligast
vore att grundlägga och inlära de första elementen, hvarpå all
vidare bildning skulle byggas och utvecklas. Då emellertid folkskolorna,
ehuru de nu mera i allmänhet nöjaktigt fylde sin uppgift, likväl icke
ännu kunde meddela det kunskapsmått, som vore nödvändigt för det
praktiska lifvets behof, hade, som bekant, på senare tiden nästan inom
landets alla provinser upprättats så kallade folkhögskolor, der ynglingar,
hvilka genomgått folkskolan, hade tillfälle att inhemta de kunskaper,
som under den tidigare folkskoleåldern hvarken kunnat rätt uppfattas
eller smältas. Kostnaden för genomgående af en folkhögskolekurs vore
visserligen satt så lågt, som med skolans ekonomiska ställning vore förenligt,
men erfarenheten hade dock visat, att mången obemedlad yngling,
med lust och fallenhet för inhemtande af utvidgade kunskaper,
måst afstå derifrån till följd af bristande tillgångar för bekostande af de
vid folkhögskolan oundgängliga utgifterna. Väl vore vanligen vid hvarje
dylik skola 2 ä 3 mindre bemedlade elever befriade från erläggande af
den bestämda afgiften för sjelfva undervisningen, men dels vore antalet
elever, som af sådan befrielse kunde komma i åtnjutande, allt för inskränkt,
och dels vore kostnaderna för uppehållet vid skolan m. m. allt
för känbara för den fattige.
Med stöd af sålunda antydda förhållanden och för att i någon mån
underlätta möjligheten äfven för mindre bemedlade ynglingar att kunna
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
25
tillgodogöra sig de medborgerliga kunskaper, som bibringades i folkhögskolorna,
har motionären föreslagit, att Riksdagen måtte bevilja och
ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett anslag å 15,000 kronor, för att
deraf, enligt vederbörande skolstyrelses ompröfning, tilldela understöd
åt mindre bemedlade ynglingar vid hvarje folkhögskola, som åtnjöte bidrag
af statsmedel, och hvars ändamålsenliga verksamhet sålunda blifvit
erkänd.
Då det otvifvelaktigt ligger i statens intresse, att äfven för medellöse
ynglingar med god begåfning rikare tillfällen öppnas att begagna
för dem lämpliga bildningskurser, och i sådant afseende folkhögskolan
synes så mycket mer förtjent af uppmärksamhet i samma mån som
möjligheten att begagna öfriga läroverk för mången måste blifva minskad
genom stadgande af högre terminsafgifter, har Utskottet ansett sig böra
biträda motionärens förslag, hvilket väl stämmer öfverens med den i
afseende å de allmänna läroverken redan tillämpade och i än vidsträcktare
mån ifrågasatta grundsatsen, att medellöse ynglingar befrias från
terminsafgifters erläggande.
Med tillkännagifvande, att antalet folkhögskolor redan år 1880,
eller för två år sedan, utgjorde 25, får alltså Utskottet hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1883 anvisa
och ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp
af 15,000 kronor, att, enligt vederbörande skolstyrelses
bepröfvande, användas till understöd åt mindre bemedlade
lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta
bidrag af statsmedel.
Stockholm den 24 April 1882.
På Stats-Utskottets vägnar:
EMIL KEY.
Bill. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 10 Haft.
4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
Reservationer:
vid punkten / (angående löneförbättring åt lärare vid allmänna läroverken
in. m.) af Herrar Emil Eey, Carl Ifvarsson, Liss Olof Larsson,
P. 0. Hörnfelclt, J. E. Johansson, Sven Nilsson, Ola Andersson, Jan
Andersson, Ö. A. Larsson, Nils Pettersson, Sven Andreasson och C. Magni,
hvilka yrkade, att Utskottets utlåtande skulle från och med andra stycket
å sid. 17 erhålla följande lydelse:
För att kunna bereda en mera öfverskådlig uppfattning af och bilda
sig ett mera sjelfständigt omdöme i nu föreliggande vigtiga fråga torde
vara nödigt att gå tillbaka i den närmast förflutna tiden ända till 1820
års skolordning. Enligt denna voro Sveriges elementarläroverk delade
i 2 hufvudslag: apologistskolor och lärdomsskolor. De förras ändamål
var att »bereda till allmän medborgerlig bildning», de senares att »derutöfver
bereda till den högre vetenskapsodlingen samt till den bildning,
hvilken såsom vilkor för antagande och befordran till vissa statens embeten
erfordras och genom offentliga prof vid rikets högsta läroverk
skall styrkas».
Redan strax efter utfärdande af denna skolordning framstäldes mot
densamma många anmärkningar i afseende å dels apologistskolorna, såsom
otillräckliga att kunna motsvara tidens fordringar på allmän medborgerlig
bildning, dels lärdomsskolorna, såsom alltför ensidigt rigtade
på de klassiska språken, dels ock det skarpa skiljandet mellan båda, såsom
stridande mot en god medborgerlighets anda. Läroverksfrågan omfattades
från alla håll med stor ifver och särskildt bearbetades den af
3 skolrevisioner (1824, 1832 och 1843) och en komité (1825 1828),
hvilken senare yttrat, bland annat, följande:
»Då medeltidens första offentliga läroanstalter egentligen icke voro
några andra än de för kyrkans behof inrättade stifts- och klosterskolor, så
kunde undervisningen icke annat än hufvudsakligen åsyfta presterlig
bildning. Den vetenskapliga, ehuru bunden af kyrkan, höjde sig väl då
universiteten tillkommo; men det svenska stiftades så sent, att det knappt
hunnit stadga sig, förr än det indrogs i reformationens religionsstrider.
Vid samma tid som dessa af riket utfördes på slagtfältet, stiftades elementarläroverken.
Det var naturligt, att teologien, som så öfvervägande
ingrep i det allmänna lifvet, skulle blifva ett hufvudföremål i
skolan, och att andra sakkunskaper jemförelsevis föga behandlades.
Likaså sysselsatte man sig bland språken egentligen endast med dem,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
27
som angingo kyrkan, nemligen hebreiskan, hvarpå det gamla, och grekiskan,
hvarpå det Nya testamentets skrifter voro författade, samt latinet,
som varit den katholska kyrkans språk och ännu fortfar att begagnas
af protestanterna. Men det sistnämnde var icke teologiens
allena, utan äfven lärdomens och diplomatiker, ty då odlingen under
medeltiden utgått från kyrkans läroanstalter, och hennes tjenare vanligen
författat offentliga statshandlingar, så hade de gjort hennes språk
till det i båda afseenden gemensamma bland kristendomens bekännare.
Utom den praktiska vigt, latinet således egde för det verksamma lifvet,
hade det ett särskildt värde, såsom logiskt och estetiskt bildningsmedel
för ungdomen genom de fullkomligheter den romerska litteraturen
kunde förete i jemförelse med medeltidens odling. På lärandet af detta
språk lades följaktligen den största vigt. Modersmålet behandlades med
samma likgiltighet, som man alltid behandlar det, hvilket ej utgör det
högre skriftspråket. Lärosättet var, förmedelst bristen på böcker, under
medeltiden mera beroende af lärarens omedelbara biträde. Han kunde
således blott sköta ett mindre antal lärjungar, och dessa måste, oberoende
af deras olika förmåga, drifvas lika fort, om han skulle kunna
gemensamt undervisa dem. Bristen på lärare gjorde äfven, att en måste
undervisa i de flesta eller i alla ämnen, och således, oberoende af sin
egen fallenhet, anföra sina lärjungar på alla kunskapsvägar.»
»Men sedan reformationen förvisat det latinska språket från gudstjensten,
öfverfört de bibliska skrifterna på deras bekännares modersmål,
och uppmanat dem att sjelfve ransaka innehållet, samt således gjort sjelfva
religionen till ett ämne för fri pröfning och det för alla, blef behofvet
af kunskaper gemensammare och större för en hvar. Eu dylik verkan
spridde sig småningom till andra föremål för menskligt vetande sedan
det ämne, som i allmänhet bundit forskningen, återfått sin egen frihet.
I samma mån således, som kunskapernas fält blef friare att bearbeta i hänseende
till ämnena, blefvo dess frukter lättare att förvara och sprida
genom boktryckeriet. Denna dubbla fördel i förening med upptäckten
af obekanta verldsdelar och främmande naturalster, som fördelade forskningen
åt flere föremål och yttre värf, gaf eu större omfattning och en
ökad fart åt odlingens framsteg. Mångfalden och myckenheten af de
varor, som den hastigt utvidgade sjöfarten och handeln satte i omlopp,
föranlåta, till ett vidsträcktare begagnande af odlingens stora medel, arbetets
fördelning, hvarigenom nya näringsgrenar uppkommo. Då dessa
sökte att göra sig gällande jemte de gamla och på deras idkares bekostnad,
så blefvo inre och yttre näringsförhållanden mera invecklade, och
28
Stats-Utskottets* Utlåtande N:o 14 b
behöfde af statshushållningen ledas till allmän och enskild båtnad. Representativa
statsförfattningars utbildande eller införande, dels i följd af
näringsidkarnes stigande välstånd och odling, dels i sammanhang med
protestantismens framsteg i åtskilliga länder, gjorde ett större antal medborgare
mer eller mindre deltagande i statsmaktens utöfning. I samma
mån blef det för dessa nödvändigt att inhemta bestämdare kännedom och
redigare begrepp om allmänna stats- och rättsförhållanden. De lagfarne
sjelfve måste, för att reda massan af föreskrifter, ordna den traditionella
lagstiftningen till system, och grundsatser gjorde sig gällande i stället för
häfd. Ej mindre på folkens strider, än på deras fredliga förhållanden,
verkade odlingens framsteg. Krigens utgång berodde ej längre så väsentligen
på de stridandes mängd, personliga styrka och mod. Krigaren
måste, ju mera vapnens bruk och fälttågens utförande rättade sig efter
vetenskapliga beräkningar, söka biträde af dem. Men icke blott statens
-allmänna värf i alla grenar af ‘dess offentliga verksamhet fordra således
en vidsträcktare odling, än medeltidens. Den enskilde näringsidkaren
kan ej heller umbära ett högre mått deraf, än fordom. I samma mån, som
naturforskningen vidgat menniskans välde öfver naturen och lärt henne
fängsla dess krafter uti idoghetens tjenst, har näringarnes förkofran blifva
beroende af vetenskapliga insigter; och då näringsutvecklingen är
källan till de civiliserade folkslagens välstånd och makt, så har vetenskapernas
användning för näringarnes behof blifvit för sjelfva staten
ett föremål af stor vigt. Sakkunskaperna hafva således högst betydligt
utvidgat sig både till mångfald och mått i det verksamma lifvet. I stället
för den derifrån vända rigtning, som undervisningen hade i medeltidens
skolor, måste hon taga en annan och vidsträcktare, om hon skulle svara
mot tidehvarfvets behof.»
»Likaså förhåller det sig med språkkunskaper och estetiska bildningsmedel.
Att under ett rått tidehvarf, hvars kunnigare medlemmar
hade tillgång till produkterna af den litteratur och den sköna konst,
som en föregången högre odling i Grekland och Rom hade alstrat, tidehvarfvets
egna försök i dessa hänseenden skulle vid jemförelsen ringa
värderas och åsidosättas, var naturligt. Men i samma förhållande, som
en ny odling, hvars grund var kristendomen, utvecklade sig i motsats
mot den hedendom, som låg till grund för den grekiska och romerska
odlingen, måste äfven den nya bildningens uttryck i språk och konst
antaga ett nytt och sjelfständigt skick. Nya begrepp fordrade nya ord,
och vetenskapliga ämnen ej mindre, än religiösa, afhandlades på författarnes
modersmål. Skalder och vältalare, jemförliga med den gamla
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
29
tidens, hafva uppträdt i den nya och föranledt folken att studera sina
modersmål för högre ändamål, än deras begagnande till dagligt bruk.»
Kmellertid vidtogos icke några mera genomgripande förändringar
förr än år 1849. Vid företagen pröfning under den 9 November 1847 af ett
på nådig befallning afgifvet förslag till ordnande af rikets elementarläroverk
godkände Kongl. Maj:t det afgifna förslagets hufvudgrunder, så
vidt de afsågo lärdoms- och apologistskolornas sammanslående och förening
med gymnasium, rättigheten till valfrihet i vissa läroämnen, aflöningsstater,
indigenatsrättens upphäfvande för lärare vid elementarläroverken
och den förhöjda tjenstårsberäkningens upphörande vid tillträdande
af ökad lön; i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t till Rikets
åren 1847 och 1848 församlade Ständer aflat nådig proposition om ökade
statsanslag till löner åt lärare vid de elementarläroverk, som komme
att efter dessa grunder inrättas.
Till svar å denna framställning yttrade Rikets Ständer i underdånig
skrifvelse af den 20 Oktober 1848 (N:o 232) följande: »Önskan om
elementarläroverkens skyndsamma reglering har vid flere föregående
riksdagar blifvit yttrad och af då församlade Ständer biträdd samt är
af det allmänna tänkesättet fortfarande understödd. Den senare tidens
fordringar på flera och fullständigare tillfällen till inhemtande af de
kunskaper, hvilka, mindre beroende af egentlig klassisk bildning, anses
grundlägga den allmänna medborgerliga, hafva, under hittills varande
förhåll anden, icke kunnat i behörig mån efterkommas vid de så kallade
apologistskolorna. Den aflöning, som varit bestådd elementarläroverkens
tjensteman, har, med undantag för lektorsbeställningarne öfver hufvud
samt för en och annan rektorsplats, varit ytterst knapp och otillräcklig
samt derigenom mindre egnad att qvarhålla läraren med arbetslust och
intresse vid sitt hedrande och vigtiga kall, än att egga honom till en
orolig längtan efter annan och bättre utkomst. Det sätt, hvarpå man
sökt afhjelpa denna brist, den förhöjda tjenstårsberäkningen inom kyrkan,
hvarmedelst blifvit förklara dt, att sysselsättningen med ungdomens
undervisning i de första grunderna af vissa språk och vetenskaper är en
dubbelt så god eller åtminstone hälften bättre beredelse till pastorseinbetes
bestridande, än sjelfva den presterliga tjenstgöringen i församlingen,
har genom sjelfva sin beskaffenhet icke kunnat verka fördelaktigt
hvarken på ena eller andra arten af tjenstebefattning. Särskildt och i
sammanhang med senare tiders ökade anspråk på presterlig bildning
skall af detta missförhållande den för församlingen högst menliga verkan
icke kunna i längden uteblifva, att bättre begåfvade ynglingar afskräckas
från ingåendet i församlingens tjenst, der en tarflig bergning väntar
30 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
först deri sena ålderdomen, som redan begynt förlora förmågan till embetets
bestridande.»
»På grund af alla dessa förenade skäl och omständigheter hafva Rikets
Ständer förestält sig, att, äfven vid nuvarande ringa tillgångar,
statens medel icke lätteligen skola kunna bättre användas, för vinnande
på en gång af flera vigtiga ändamål, än om de afsågos till ett slutligt
ordnande af elementarläroverken i riket. Vid utredningen af denna angelägna
fråga hafva Rikets Ständer funnit, att eu mindre summa, än
hela det för regleringen erforderliga belopp, icke kan med framgång
annorlunda än förberedningsvis användas och således icke uppfylla något
af de flera afsedda ändamålen. Skall en fullständigare undervisning beredas,
så är det billigt, att alla orter deraf erhålla, såvidt görligt är,
lika fördelar. Skall eu skälig löneförhöjning beviljas,, så bör dervid den
redan länge följda grundsatsen iakttagas, att alla innehafvaie af lika
tjenstegrad blifva lika behandlade. Skall slutligen den förhöjda tjenstårsberäkningens
upphörande på en gång för det tjenstgörande presterskapet
medföra åsyftad rättvisa och fördel, samt för skollärare minsta
möjliga förlust, så bör detta upphörande någorlunda liktidigt ega rum
för hela riket.»
»Enligt det statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden, som finnes
den nådiga propositionen bilagdt, skulle till de uppgjorda och af Eders
Kongl. Maj:t till hufvudgrunderna godkända nya staternas bringande
till verkställighet, utom redan befintliga tillgångar, erfordras en summa
af 124,736 Rdr 43 sk. banko; till hvars fyllande i främsta rummet blifvit
afsedd en tillgång, som skulle uppkomma derigenom, att hvarje lärjunge
vid elementarläroverken ålades för hvarje läsetermin en afgift af
10 Rdr banko, hvilken likväl för veterligen medellöse skulle kunna af
lokalstyrelsen helt och hållet eftergifvas eller till hälften nedsättas, dock
så, att en sådan nedsättning eller eftergift vid hvarje läroverk icke
skulle kunna beviljas flere, än att åtminstone hälften blefve erlagd af
den summa, som skulle utgå, om alla lärjungarne vid detsamma betalade
full afgift, och har, under denna förutsättning, berörda skolafgift
blifvit beräknad till 60,000 Rdr.»
»Härvid förekommer att, ehuru billigheten eller nyttan deraf, att
föräldrar efter råd och lägenhet bidraga till skolverkets upprätthållande,
när deras barn der njuta undervisning, icke kan förnekas,, likväl i afseende
å Sverige mer än i något annat europeiskt land inträffar det
särdeles hedrande och lyckliga förhållande, att i ingen tid och. minst i
den närvarande, vägen varit för den fattigaste arbetares son tillstängd
till rikets högsta äreställen och värdigheter, hvilket förhållande, så framt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
31
det föreslagna stadgandet blefve för framtiden antaget, vore i så måtto
förändring underkastadt, som, derest en fattig yngling anmäldes till intagande
vid ett läroverk, der skolafgifterna redan vore nedsatta till det
föreslagna minimibeloppet, en sådan yngling, ehuru hoppgifvande han
än befunnes, skulle förvägras inträde till följd af sin fattigdom. I betraktande
häraf hafva Rikets Ständer alltså, för sin del, beslutat, att
emot upphörande af terininspenningarne till lärarne en skolafgift af 5
Rdr banko för terminen skall af hvarje lärjunge erläggas, med det undantag
allena, att medellöse från denna afgift alldeles befrias.»
»Enligt denna beräkning af erforderliga medel för ordnande af elementarläroverken
i riket, dock med uteslutande af de lägre skolor eller
pedagogier, i afseende hvarå någon förändring, vare sig till utvidgning
eller indragning, icke blifvit för närvarande föreslagen, hvilken blifvit
uppgjord med ledning af från vederbörande styrelser och domkapitel
inkomna uppgifter samt med iakttagande af alla de nedsättningar och
besparingar, Rikets Ständer trott utan obillighet och utan skada för
saken kunna ifrågakomma, skulle behofvet, utöfver redan befintliga tillgångar,
ensamt för nuvarande tjensteinnehafvare, efter lägsta uppskattning
utgöra ett belopp af 103,146 Rdr 11 sk. 5 rst., och den genom
blifvande skolafgifter beräknade tillgång, till bestämmande af hvars belopp
ingen ledning är af erfarenheten att hemta, torde böra upptagas
betydligt lägre, än som, under förutsättning af andra bestämmelser för
dess utgörande, skett vid den underdåniga föredragningen.»
»Efter noggrant öfvervägande af förhållandena hafva Rikets Ständer
alltså beslutat:
a) att det å riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget till
elementarläroverken ökas med 90,000 Rdr;
b) att elementarläroverkens å stat uppförda tillgångar, tillsammans
med den statsinkomst, som bildas genom ofvan omförmälda skolafgifter,
användas till berörda läroverks slutliga reglering på''följande grunder
och vilkor, nemligen:
l:o) Skolafgifternas erläggande begynner samtidigt med den öfvergångsstat
för lärarnes aflöning, hvilken Eders Kongl. Maj:t kan i förhållande
till förut befintliga och nu anvisade tillgångar finna för godt i
nåder fastställa, och hvilken bör så fort sig göra låter träda i verkställighet.
2:o) Lärare, som är vid något nuvarande läroverk anstäld i verklig
tjenstgöring och icke erhållit befordran eller afsked från läroverket den
dag, då öfvergångsstaten träder i verkställighet, skall erhålla den i sådan
stat för hans plats bestämda lönetillökning, emot det vilkor att han af
-
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
säger sig all högre än enkel presterlig tjenstårsberäkning ifrån och med
den dag, lönetillökningen tillträdes.
3:o) Lärare, som ej frånträder den rätt till förhöjd tjenstårsberäkning,
han innehar eller förmenar sig innehafva, erhåller genom
öfvergångsstaten hvarken lönetillökning eller annan lönetur eller förmån,
än den, hvartill han thy förutan var berättigad.
4:o) Ifrån och med den dag, då den nya aflöningsstaten träder i
verkställighet, skall vid hvart särskildt elementarläroverk meddelas så
fullständig undervisning i de till allmän medborgerlig bildning hörande
ämnen, som läroverkets omfång medgifver.»
I afseende på verkställigheten af den utaf Kongl. Maj:t redan förut
beslutade, af Rikets Ständer afsedda förändring af elementarläroverken
förordnade Kongl. Maj: t, jemlikt nåd. cirkuläret den 6 Juli 1849, bland
annat:
att ansökningsrätt till lärarebefattning vid elementarläroverken i
riket dädanefter skulle vara för hvar och en i öfrigt behörig sökande
medgifven, utan afseende derpå, om häri vore född eller njutit uppfostran
i det stift, inom hvilket befordran söktes;
att befrielse från läsning af latinska, grekiska och hebreiska språken
dädanefter kunde medgifvas de lärjungar, som, med bifall af föräldrar
eller målsmän, icke önskade att af undervisningen i dessa ämnen sig
begagna;
att ämnesläsning för lärare, eller så kallad ambulatorisk läsordning,
skulle i alla elementarläroverk införas;
att ämnesläsning för lärjungar, enligt den vid elementarskolan i
Stockholm använda metod, skulle i läroverken införas, om eforus eller
vederbörande lärare sådant önskade och hinder för sakens ändamålsenliga
verkställighet icke förefunnes;
att lärdoms- och apologistskola borde förenas till ett läroverk,
hvari meddelades, i alla dem tillhörande ämnen och med ofvan medgifna
valfrihet, så fullständig undervisning, som läroverkets omfång
medgåfve;
att gymnasium skulle med lärdoms- och apologistskola förenas till
ett sammanhängande läroverk, hvari meddelades, under den medgifna
valfriheten i läroämnen, de för undergående af studentexamen erforderliga
kunskaper;
att från och med den tid, då läroverk och undervisning blifvit på
nämnda sätt ordnade, skulle hvarje vid det läroverk i tjenstgöring
anstäld lärare erhålla lönetillökning enligt nådigst godkänd öfvergångsstat;
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
33
att lärare, som ej frånträdde den rätt till förhöjd tjenstårsberäkning,
han innehade, erhöll genom öfvergångsstaten hvarken lönetillökning
eller annan lönetur eller förmån än den, hvartill han, thy förutan, var
berättigad; och
att lärjunge skulle från den tid, tillämpningen af öfvergångsstaten
begynte, varda befriad från utgift af terminspenningar till lärarne, men
deremot såsom lindring till de för afföningsstaten beräknade tillgångar
hvarje termin erlägga 5 Rdr banko, från erläggande hvaraf medellösa
lärjungar kunde af rektor, i samråd med inspektor eller eforus, frikallas.
Under nyssnämnde dag, den 6 Juli 1849, stadfäste Kongl. Maj:t
för elementarlärarne öfvergångsstat, enligt hvilken aflöningen utgjorde
för lektorer 1,200, 1,500, 1,800 och 2,250 riksdaler och för adjunkter
eller kolleger 900, 1,200, 1,500 och 1,800 riksdaler, allt riksmynt. Lönegraderna
voro sålunda fördelade, att läroverk med 8 lektorer erhöllo
två löner i hvarje lönegrad, de med 5 lektorer två i andra och en i
hvardera af de öfriga lönegraderna etc., så att alltså öfvergången till
bättre lön var beroende af den ovissa tillfälligheten af äldre kamraters
afgång.
Med bifall till Rikets Ständers i underdånig skrifvelse den 20 Oktober
1848 (JST:o 235) derom gjorda anhållan förordnade Kongl. Maj:t sedermera,
jemlikt cirkulär till konsistorierna den 26 Oktober 1850, att all
förhöjd presterlig tjenstårsberäkning, som på grund af allmänna författningar
eller särskilda nådiga resolutioner ännu vore med vissa tjenster
förenad, komme att, utan undantag, upphöra, när dåvarande innehafvare
från dessa tjenster afgingo.
Redan i underdånig skrifvelse den 26 Augusti 1851 medgåfvo Rikets
Ständer skolafgiftens nedsättning till 3 riksdaler banko i terminen och
anvisade i stället ett årligt anslag af 12,000 riksdaler samma mynt till
bestridande af sådana utgifter, som varit ämnade att med den högre
terminsafgiften betäckas.
Tillämpningen af de i nyss berörda Kongl. cirkulär af den 6 Juli
1849 meddelade föreskrifter stötte emellertid snart på andra svårigheter,
än dem, som voro en följd af brytningen mellan gamla och nya former;
man fann nemligen att dessa föreskrifter i sjelfva verket inneburo uppgifter,
som med de tillgängliga lärarekrafterna icke kunde lösas. Följden
deraf blef, att väsentliga olikheter egde rum i de särskilda skolornas
organisation och verksamhet; och med hänseende till den oreda,
som derigenom uppstod, anhöllo Rikets Ständer i underdånig skrifvelse
den 18 November 1854, att en ny skolordning måtte, på de af Kongl.
Bill. till Rilcsd. Prat. 1882. 4 Sami. 1 Åfd. 10 Haft. 5
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
Maj:t och Rikets Ständer gemensamt redan gillade grunder, med möjligaste
första utarbetas, dervid Rikets Ständer jemväl anhöllo dels att
undervisningen inom elementarläroverken måtte så ordnas, att den reala
bildningen måtte, utan att den humanistiska lede i grundlighet, kunna
utvecklas till all den fullständighet, som läroverkens omfång medgåfve,
dels ock att Kongl. Maj:t täcktes, vid den definitiva regleringen af elementarläroverken,
taga i öfvervägande, huruvida pedagogierna, hvilkas
verksamhet icke vore genom någon offentlig stadga ordnad, kunde sättas
i närmare förhållande till elementarläroverken.
Sedan erfarenheten hunnit gifva anvisningar för ett närmare utförande
af den genom 1849 års cirkulär påbjudna omskapning^! af
elementarläroverken, utfärdades den 14 Augusti 1856 ny skolstadga, deri,
bland annat, stadgades:
att elementarläroverken, som alla skulle vara af samma slag, delades
med afseende å det kunskapsmått, som de hade att meddela, i högre
eller fullständiga och lägre, som motsvarade ett visst antal, högst 5, åt
de förras nedre klasser;
att de lägre elementarläroverkens klassantal bestämdes för hvarje
särskildt läroverk efter antalet af de vid hvart och ett anstälde lärare
och att de högre omfattade åtta klasser, af hvilka den högsta tvåårig;
att
vid elementarläroverken jemväl skulle lemnas undervisning i
musik, teckning och gymnastik af på stat anstälde lärare i dessa
ämnen;
att i första och andra klassen, i hvilken senare franska språket inträdde
såsom nytt läroämne, och grundläggande det egentliga språkstudiet,
undervisningen skulle vara gemensam för alla lärjungar;
att i de öfriga klasserna befrielse kunde lemnas från alla språk i
en mängd olika kombinationor, så att den, som icke läste klassiska
språk, måste läsa det franska, men hade valfrihet mellan tyska och engelska
språken; den, som läste latinska språket, kunde befrias från det
grekiska och hade bland de moderna språken valfrihet mellan det franska
och tyska; den, som läste de klassiska språken, kunde, om häri det
önskade, under de två sista åren af skoltiden erhålla undervisning i
hebreiska och engelska språken;
att den allmänna lärotiden, som fördelades i två terminer,. nemligen
höst- och vårterminen, börjades inom Augusti och slutades inom Juni
månad samt utgjorde hvarje" läsår 36 veckor, deruti dock icke inberäknad
en veckas ledighet under påskhelgen;
att, förutom några särskilda inskrifningsafgifter, hvarje lärjunge
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
35
skulle erlägga dels en skolafgift af 4 riksdaler 50 öre riksmynt för terminen,
derifrån dock medellöse voro alldeles befriade, dels ock, i mån af behof,
eu afgift till inköp af ved och ljus, vaktmästares aflöning, m. m.
Redan innan denna läroverksstadga skulle med höstterminen 1857
erhålla gällande kraft, medgåfvos genom Kongl. cirkuläret den 3 Maj
1857 åtskilliga undantag från densammas föreskrifter, och i underdånig
skrifvelse den 27 Januari 1858 (N:o 200) anhöllo Rikets vid 1856—1858
års riksdag församlade Ständer, på grund af de mot nämnda stadga hos
ständerna framstälda anmärkningar, att innan den läsordning, som i
denna stadga innehölles, till fullo tillämpades, stadgan måtte, sedan den
undergått behöflig granskning af en komité, sammansatt af erfarne vetenskaps-
och skolman, så förändras, att dels de så kallade bildningsliniernas
antal behörigen inskränktes, dels läroämnena inom hvarje klass
icke blefve flera eller lärokurserna större än att de kunde af lärjungarne
utan skada för deras fysiska och intellektuella utveckling medhinnas.
Jemlikt Rikets Ständers skrifvelse den 25 Februari 1858 och Kongl.
brefvet. den 20 Mars samma år bestämdes lönerna för lektorer till 2,000,
2.500, 3,000 och 3,500 riksdaler samt för adjunkter och kolleger till 1,000,
1.500, 2,000 och 2,500 riksdaler, allt riksmynt; hvarjemte stadgades, att
ordinarie lärare vid elementarläroverken skulle ega, efter fem års för nit
och skicklighet vitsordad tjenstgöring, räknadt från och med början af
kalenderåret näst efter det, under hvilket fullmakt erhållits, uppflyttas
från den första till den andra lönegraden och, efter lika mellantider, till
hvar och en af de följande. Elementarläroverkens anslag höjdes då till
1,038,741 riksdaler 37 öre.
Efter det den komité, som till följd af Riksdagens nyssberörda anhållan
den 17 Juli 1858 förordnades, redan den 17 December samma år
afgifvit betänkande med förslag till förändrad läroverksstadga, utgafs i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med detta förslag Kongl. Maj:ts förnyade
nådiga stadga för rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januari
1859, hvarigenom dessa läroverk ordnades hufvudsakligen på den grundval,
som genom 1849 års cirkulär blifvit faststäld. Läroverken fördelades
i högre och lägre, utaf hvilka de högre voro dels sådana, inom
hvilkas två öfverstå klasser undervisning meddelades i alla till elementarläroverket
hörande läroämnen, dels sådana, hvarest inom nämnda klasser
meddelades undervisning endast i de ämnen, som tillhörde realbildningen,
och de lägre sådana, som till mindre omfång meddelade den undervisning,
hvilken inom de högre fortsattes och till det för elementarläroverket
bestämda mått afslutades. Vid högre elementarläroverk fördelades
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
lärjungarne i sju klasser och vid lägre i 5, 3 eller 2 klasser. Medgifvandet
af befrielse från enskilda ämnen för särskilda lärjungar inskränktes,
så att sådan befrielse endast afsåg latinska och grekiska språkens läsning.
Den skolafgift till belopp af 4 rdr 50 öre för terminen, hvilken
förut ingått bland läroverkens allmänna tillgångar, skulle upphöra, hvaremot
cn skolafgift af enahanda belopp för termin skulle af hvarje icke
medellös lärjunge erläggas till läroverkets egen kassa, för att användas
till böcker och undervisningsmateriel m. in.
Jemlikt Rikets Ständers skrifvelse den 21 November 1863 och Kongl.
cirkuläret den 11 December samma år bestämdes ytterligare en lönegrad
för lärare vid elementarläroverken, så att efter 20 års för nit och skicklighet
vitsordad tjenstgöring lektorer erhöllo i lön 4,000 riksdaler samt
adjunkter och kolleger 3,000 riksdaler. Anslaget uppgick då till 1,413,270
riksdaler 35 öre.
I anledning af en utaf Rikets Ständer i skrifvelse den 17 November
1863 gjord anhållan om åtskilliga ändringar i läroverksstadgan, förordnade
Kongl. Maj:t i nådig kungörelse den 12 Maj 1865, bland annat:
att tyska språket skulle inträda i l:a klassen;
att grekiska språket skulle inträda i nedre och det franska i öfre
afdelningen af 5:te klassen på latinlinien;
att lärjunge på latinlinien, som icke vore utan svårighet i stånd
att följa undervisningen, kunde befrias från grekiska språkets läsning;
att den allmänna lärotiden af 36 veckor på året skulle förkortas
derigenom att en veckas ferier vid påskhelgen inberäknades i densamma;
att
sökande till lärareplats skulle förete betyg om behörigen genomgånget
profår eller styrka sig ega annorledes genom öfning förvärfvad,
. deremot svarande undervisningsskicklighet.
Af ofvan lemnade kortfattade redogörelse om den utveckling, som
frågan om ungdomens skoluppfostran erhöll under de senare årtiondena
af ståndsrepresentationens tillvaro, framgår att Riksdagen då icke blott
egnade en fortsatt uppmärksamhet åt undervisningsväsendet, utan att
den, för ordnandet af en ändamålsenlig skolbildning och, vid jemförelse
med sin tids åsigter i öfrigt, måste erkännas hafva verkat fullt ut lika
reformatoriskt som representationen under det nya statsskicket visat sig
hafva gjort. Hvarje då verkstäld tillökning i skollärarnes löneförmåner
skedde i följe med eller gjordes beroende af mera tidsenliga förändringar
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
37
i undervisningsplanen. Med '' den nya representationen inträdde undervisningsfrågan
i ett nytt skede.
Redan vid 1868 års riksdag framstäldes åtskilliga förslag till genomgripande
förändringar i läroverkens organisation och undervisningsplan.
I deröfver afgifvet utlåtande N:o 5 (8:de Samlingen 2:dra Afd. 2:dra
Bandet N:o 39) tillstyrkte Andra Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 1
vid samma riksdag, bland annat:
att den egentliga folkskolans kunskapsmått måtte ställas i jembredd
med det, som då gälde för elementarläroverkens två lägsta klasser, med
undantag af tyska språket, samt med de modifikationer i öfrigt, som betingades
af folkskolans kraf på en mer praktisk och afslutad lärokurs;
att de två lägsta klasserna af de fullständiga elementarläroverken
måtte helt och hållet bortfalla;
att elementarläroverkens undervisningsplan måtte så ordnas, att ynglingen
måtte kunna med en viss afslutad kunskapskurs utgå i lifvet från
olika stadier af skolan;
att den klassiska och den reala bildningslinien inom läroverken
måtte hållas i alla läroämnen förenade ända till öde klassen, så att latinet
först inträdde i då varande öde och grekiska i öde klassen; samt
att en- och tvåklassiga läroverken måtte ombildas till högre folkskolor,
under de vilkor, som för sist nämnda skolor voro gällande.
Samma riksdags Första Kammares Tillfälliga Utskott N:o 2 hemstälde
i ett med anledning af Andra Kammarens i ämnet fattade beslut
afgifvet utlåtande N:o 6 (8:de Samlingen 2:dra Afd. lista Bandet N:o 20)
bland annat:
att Kammaren ville besluta en underdånig framställning att Kongl.
Majd täcktes taga i öfvervägande, huruvida icke efter hand då varande
första klassen vid rikets elementarläroverk kunde indragas och undervisningen
i tyska språket begynna i då varande andra, som då blefve
läroverkets första, med inträdesfordringar i öfrigt hufvudsakligen motsvarande
dem, som då gälde för inträde i den sist nämnda;
att Kammaren ville anhålla att Kongl. Majd täcktes låta utreda,
huruvida ej vid flertalet af de då varande fullständiga elementarläroverken
borde meddelas undervisning endast på den reala bildningslinien,
och deremot undervisning i de döda språken meddelas vid ett mindre
antal läroverk, så belägna att de för de särskilda landskapens invånare
vore så beqvämt tillgängliga som möjligt, samt
att Kammaren vidare ville besluta en underdånig anhållan att Kongl.
Maj:t täcktes låta tillse, huruvida efter omständigheterna de mindre ele
-
38
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
mentarläroverken måtte bibehållas, med tillökning uppåt af en klass för
den indragna nedersta, eller också till annan ort förflyttas.
Kamrarne blefvo emellertid slutligen ense endast i tvenne punkter,
i det de i skrifvelse den 15 Maj 1868 anhöllo, att Kong!. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, dels huruvida icke efter hand då varande l:a klassen
i rikets elementarläroverk måtte kunna indragas och undervisningen i
tyska språket begynna i då varande 2:a — som då blefve läroverkets
l:a klass — med inträdesfordringar i öfrigt hufvudsakligen motsvarande
dem, hvilka då gälde för inträde i den 2:a, dels ock huruvida efter omständigheterna
de mindre elementarläroverken måtte bibehållas, med
tillökning uppåt af en klass för den indragna nedersta, eller ock till
annan ort förflyttas.
Genom nådig kungörelse den 10 Mars 1869 förordnade Kongl. Maj:t,
med bifall till hvad Riksdagen i sådant hänseende föreslagit, att elementarläroverkens
nedersta klass skulle borttagas derigenom, att den förut
varande 2:a klassen gjordes till den l:a o. s. v. Klassernas antal blef
emellertid orubbadt derigenom, att den förut tvååriga femte klassen delades
i tvenne ettåriga klasser. De tre- och tvåklassiga läroverken behöllo
sina klasser orubbade, men med förändrade inträdesfordringar.
Efter det Riksdagen i skrifvelse den 30 Maj 1870 anhållit, att Kongl.
Maj:t täcktes genom sakkunnige män företaga en revision af gällande
stadga för rikets elementarläroverk och de särskilda, tid efter annan
meddelade föreskrifter, som blifvit gifna rörande hennes tillämpning samt
derefter underställa Riksdagens pröfning de förslag till förändringar i
nämnda stadga, öfver hvilka Kongl. Maj:t kunde finna nödigt att inhemta
Riksdagens yttrande, förordnade Kongl. Maj:t den 21 Oktober nämnda
år en komité, hvilken den 23 Juli 1872 afgaf underdånigt betänkande i
ämnet. Vid föredragning af detta betänkande äfvensom af ett inom Ecklesiastikdepartementet
uppgjordt förslag till grunder för en i vissa delar
förändrad anordning af rikets elementarläroverk blef berörda förslag af
Kongl. Maj:t godkändt, och enär för denna anordning erfordrades i åtskilliga
delar Riksdagens medverkan, aflat Kongl. Maj:t den 30 Januari
1873 till Riksdagen proposition i ämnet. Riksdagen, som, efter det ett
särskilt Utskott afgifvit utlåtande, i hufvudsakliga delar gillade grunderna
för läroverkens förändrade anordning, undansköt emellertid frågan
om fastställande af eu normalstat för läroverken, men beslöt att det för
elementarläroverken bestämda anslaget finge för deras fortsatta verksamhet
och för tillämpning under år 1874 af de i propositionen angifna och
af Riksdagen antagna eller utan erinran lemnade grunder användas.
Vid nästpåföljde riksdag föreslog Kongl. Maj:t dels utvidgning af
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
39
vissa läroverk i öfverensstämmelse med 1873 års Riksdags i sådant hänseende
uttalade åsigter, dels att lärarnes löner måtte ökas med 500 kronor
för hvarje lönegrad, dels ock att anslaget till elementarläroverken
måtte få disponeras till genomförande, i den mån sådant lämpligen kunde
ske, af den anordning af dessa läroverk, som vore i ett uppgjordt förslag
till normalstat angifven. 1 afseende å sist berörda framställning
stannade Kamrarne i olika beslut, hvadan frågan derom förföll; men Riksdagen
anvisade de för utvidgning af vissa läroverk nödiga medel och
den äskade löneförhöjningen blef af Riksdagen beviljad, dock med det
vilkor, att lärare, som enligt dittills gällande stat vore berättigad till
ersättning för indelt lön, icke finge tillträda den för honom- beräknade
löneförhöjning, med mindre han sin rätt till nämnda ersättning frånträdde;
och anhöll i sammanhang härmed Riksdagen det Kongl. Maj:t
täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida icke ett inskränktare antal
elementarläroverk, afsedda för undervisning endast på den klassiska
linien, måtte kunna vara tillräckligt för landets behof samt till en kommande
riksdag aflåta det förslag i ämnet, hvartill förhållandena kunde
föranleda. Elementarläroverksanslaget uppgick då till 2,277,042 kronor.
Jemlikt underdånig skrifvelse den 24 Maj 1877 biföll Riksdagen
Kong]. Maj:ts då gjorda framställning derom, att vid indragning af den
reala liniens 7:de klass vid läroverken i Östersund, Luleå, Hudiksvall,
Strengnäs, Nyköping, Vesterås och Kristianstad samt af både 6:te och
7:de realklasserna vid läroverken i Vexiö, Halmstad och Hernösand, de
för nämnda läroverk anvisade anslag ändock finge bibehållas oförändrade.
Förslaget om denna indragning var föranledt deraf, att realliniens båda
öfverklasser vid flera läroverk besöktes af ett jemförelsevis ringa antal
lärjungar, för hvilkas särskilda undervisning inom de olika årsafdelningarna
skulle erfordras ett antal lärare, som icke stode i skäligt förhållande
till lärjungarneS; hvadan man nödgats vidtaga den utvägen att låta
lärjungar på de olika linierna delvis undervisas gemensamt. Denna
utväg hade dock medfört väsentliga olägenheter för lärjungarne såväl
på den klassiska som än mera på den reala linien, hvarför ock bildningsliniernas
åtskiljande betraktades såsom ett väsentligt vilkor för undervisningens
förbättring. Vid lemnande af sitt bifall till nämnda förslag
uttalade emellertid Riksdagen den förväntan, att grundsatsen om de båda
bildningsliniernas särskiljande snarast möjligt måtte verkliggöras genom
indragning af öfverklasser äfven å den klassiska lininen vid de läroverk,
der, till följd af större minskning i lärjungeantalet å nämnda linie, sådan
indragning kunde låta sig verkställa och befinnas ändamålsenlig.
Den 1 November 1878 utfärdades nu gällande stadga för rikets all
-
40
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
manna läroverk. Enligt denna hafva de högre läroverken fortfarande
7 klasser och äro af 3 slag, nemligen fullständiga på latinlinien (10),
fullständiga på reallinien (3), och fullständiga på båda linierna (20). De
lägre äro dels läroverk med 5 klasser (23 med båda bildningslinierna
och 1 med endast reallinie), dels läroverk med 3 klasser (21). I hvar
och en af de 3 första klasserna är undervisningen gemensam för alla
lärjungar. Från och med 4:de'' klassen meddelas undervisning på 2 linier,
latinlinien och reallinien, antingen vid samma eller vid olika läroverk.
Vid läroverk, der båda linierna finnas, är undervisningen i 4:de
och 5:te klasserna dels gemensam för båda linierna, dels särskild för
hvardera linien. I 6:te och 7:de klasserna skola de lärjungar, som tillhöra
hvardera linien, åtnjuta skild undervisning. Lärjunge på latinlinien
eger välja mellan afdelningen A, der båda de klassiska språken
läsas, och afdelningen B, der grekiska språket icke läses. Åt de lärjungar
i 7:de klassen, hvilka tillhöra afdelningen A å latinlinien, meddelas,
om de sådant åstunda, undervisning i hebreiska äfvensom i engelska
språket.
De terminliga afgifter, som nu vid allmänt läroverk utgå, äro följande:
a) till ved- och ljuskassan en afgift, som i mån af behof hvarje
lärjunge ålägges och vid olika läroverk utgår med olika belopp, vexlande
mellan 1 krona och 10 kronor 50 öre; b) till biblioteks- och materielkassan
4 kronor 50 öre och c) till byggnadsfonden 5 kronor. Från
de båda sistnämnda afgifterna kunna emellertid medellöse lärjungar befrias
och från eu af dem de s. k. mindre bemedlade, hvaremot från den
förstnämnda afgiften i regel icke någon befrielse eger rum.
Vid 1880 års riksdag väcktes inom Andra Kammaren af Herrar
F. T. Borg och S. Axell särskilda motioner angående förändringar i
undervisningsväsendet; och hemstälde i ett öfver samma motioner afgifvet
utlåtande N:o 7 (samlingen N:o 23) Kammarens Andra Tillfälliga
Utskott:
att Andra Kammaren ville för sin del besluta, att Riksdagen i skrifvelse
till Kongl. Maj:t skulle
dels tillkännagifva sin åsigt,
»a) att samtliga universitetsexamina måtte, med bibehållande af den
kompetens till embeten och tjenstår, som nu genom dem förvärfvas, få
afläggas af en hvar, som genomgått godkänd, vare sig real eller latinsk
mogenhetspröfning, utan åliggande för den, som sig till universitetsexamen
anmäler, att genom någon preliminär- eller kompletteringsexamen
hafva ådagalagt insigter i latinska språket;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
41
b) att de döda språkens läsning i allmänna läroverken bör framflyttas
till sjette klassen;
c) att latin bör införas såsom valfritt ämne i realliniens två öfre
klasser, dock ej till högre timtal än fyra timmar i veckan;
d) att det bör medgifvas lärjunge i allmänna läroverket att, efter
eget val, läsa blott ett modernt språk;
e) att någon del af den genom språkstudiets inskränkning vunna
tid bör anslås åt sådana, för den allmänna bildningen angelägna läroämnen,
som hittills ej ingått eller haft allt för ringa plats i de allmänna
läroverkens undervisning;
f) att lägsta klassen af det allmänna läroverket bör indragas; att
samtliga pedagogier böra indragas; samt att, efter förutgången närmare
utredning, alla eller de flesta treklassiga samt några femklassiga, i södra
och mellersta delarne af landet belägna, läroverk torde kunna indragas;
g) att eu sådan, efter de olika klasserna proportionerad höjning af
lärjungarnes terminsafgifter bör vidtagas, att derigenom en väsentligare
lättnad i statens utgifter för dessa läroverk åstadkommes»;
dels anhålla,
»/«) att Kongl. Maj: t täcktes, för utredning af dessa frågor och utarbetande
af förslag till förändringar i den nuvarande universitets- och
skollagstiftningen i enlighet med ofvan angifna grunder, förordna en
komité, sammansatt af erfarne män i olika samhällsställning och verksamhet;
samt
i) att Kongl. Maj:t, innan ändringar i läroverksstadgan med anledning
af de förslag, som sålunda kunna komma att utarbetas, varda beslutade,
täcktes lemna Riksdagen tillfälle att sig deröfver yttra.»
Vid ärendets behandling biföll Andra Kammaren Utskottets omförmälda
förslag, med allenast de förändringar, att Kammaren dels beslöt,
att efter mom. / skulle intagas ett moment af följande innehåll:
»att elementarskolan bör sättas i sådant samband med folkskolan,
att inträdesfordringarne till den förra må bestämmas till hvad den senare
bör kunna åstadkomma»;
och dels, efter den förseglade sedelns öppnande, afslog Utskottets
hemställan i mom. g, med förklarande att den icke då ansåg sig böra
uttala någon åsigt om höjning af lärjungarnes terminsafgifter vid de allmänna
läroverken.
Som emellertid ärendets behandling icke af Första Kammaren medlians,
förföll frågan för den riksdagen.
Vid påföljande, eller 1881 års riksdag, väcktes af Herr F. T. Borg
ånyo eu motion om vissa ändringar i undervisningsväsendet, med an
Bih.
till Rilcsd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 10 Haft. 6
42
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
ledning af hvilken motion Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskott
i utlåtande N:o 4 (Samlingen N:o 22) afgaf den hemställan, som här
ofvan (sid. 4 och 5) vid återgifvande! af Herr Borgs nu väckta motion
finnes meddelad. Utskottets ifrågavarande hemställan blef i sin helhet
af Andra Kammaren bifallen allenast med ett tillägg vid inom. d af följande
lydelse: »hvarjemte undervisningen bör så ordnas, att efter fullständig
genomgång af folkskolan inträde omedelbart kan vinnas i elementarskolans
första klass».
Vid afgifvande af yttrande i ärendet anförde Första Kammarens
Tredje Tillfälliga Utskott i Utlåtande N:o 1 (Samlingen N:o 11), bland annat,
att den ändring i undervisningsväsendet, hvilken 1873 påbörjades, först
med då innevarande läsår kunnat sättas i verket beträffande den högsta
årsafdelningen, i följd hvaraf mogenhetsexamen ännu icke hunnit blifva
aflagd af någon årsklass, som undervisats efter 1873 års plan; att det vid
sådant förhållande, och då erfarenheten om verkningarna af ett nytt
undervisningssystem i allmänhet icke kunde anses blifva stadgad förr än
undervisningens resultat kunnat på flere årsklasser vid mogenhetsexamen
iakttagas, syntes vara betänkligt att redan då ifrågasätta ändringar i en
läroplan, om hvars större eller mindre lämplighet för dess ändamål tillförlitligt
omdöme icke hunnit bilda sig; att, hvad beträffade välboren
för afläggande af universitetsexamina, det kunde anses helt naturligt, att
i mån af realbildningens utveckling den fordran skulle starkare framträda,
att denna bildning måtte, erhålla vidgade rättigheter i afseende
på universitetsstudierna, men att det dock vore uppenbart, att frågan
härom för att rätt kunna bedömas måste betraktas ur synpunkten af de
frukter, som realundervisningen vid läroverken kunde anses hafva burit;
att visshet dock icke vore vunnen, i hvad mån den bildning, läroverken
meddelade, vore egnad att främja lärjungarnes utveckling till mognad
och sjelfverksamhet, hvilket i synnerhet vore fallet å reallinien, hvars
uppgift och medel att lösa densamma först de senare åren i rikligare
måtto setts till godo, särskildt genom upprättandet af sjelfständiga realläroverk;
samt att det följaktligen vore allt för tidigt att nu, innan
halten och beskaffenheten af realbildningen vid läroverken, i synnerhet
hvad anginge dess humanistiska sida, blifvit behörigen pröfvad, företaga
sig att afgöra, i hvilken utsträckning åt lärjungar å reala linien rättighet
borde tillerkännas att aflägga universitetsexamina.
På dessa och i öfrigt anförda skäl heinstälde Utskottet, att Första
Kammaren icke måtte biträda det af Andra Kammaren i ämnet fattade
beslut; och vann denna Utskottets hemställan Kammarens godkännande.
Vid sammanfattning af hvad ofvan anförts framgår, att Andra Kam
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
43
maren uttalat sig för följande vigtiga förändringar i afseende å undervisningsväsendet,
nemligen:
att samtliga universitetsexamina måtte, med bibehållande af deras
nu medförande kompetens till embeten och tjenster, få afläggas af eu
hvar, som genomgått godkänd vare sig real eller latinsk mogenhetspröfning
utan åliggande för examinand att genom någon preliminäreller
kompletteringsexamen hafva ådagalagt insigter i latinska språket.
att de döda språkens läsning vid de allmänna läroverken bör inskränkas
och framflyttas samt den vunna tiden anslås till andra, för den
allmänna bildningen företrädesvis angelägna ämnen;
att lärjungarnes terminsafgifter böra höjas;
att sammanlagda skoltiden vid de allmänna läroverken bör förkortas;
att de allmänna läroverkens antal bör genom indragningar bland de
lägre läroverken förminskas;
att nuvarande lägsta klassen vid de allmänna läroverken bör indragas;
samt
att, i den mån omförmälda förändringar vidtagas, folkskolan bör
höjas och utvecklas samt ställas i samband med elementarskolan.
De i berörda hänseenden framstälda förslagen hafva emellertid icke
vunnit Första Kammarens bifall. På sätt ofvan anförts tillsatte denna
Kammare, som under år 1880 icke medhann ärendets behandling, år
1881 ett tillfälligt Utskott, hvilket, såsom äfven är nämndt, afstyrkte
bifall till Andra Kammarens då förnyade beslut i ämnet. Utan fara att
alltför mycket misstaga sig, torde man likväl kunna antaga att, om än
ifrågavarande, af Första Kammaren godkända utskottsbetänkande i motiveringen
väsentligt och i flera hänseenden skiljer sig från de åsigter,
som legat till grund för Andra Kammarens beslut, Första Kammarens
afslag dock lärer få tolkas mer såsom en uppskof^- och varsamhetsåtgård
— förestafvad af önskan att undervisningsfrågan måtte blifva
efter vederbörlig utredning af Kongl. Maj:t i första hand pröfvad — än
som ett det hela omfattande underkännande af Medkammarens åsigter
i ämnet.
Såsom ofvan blifvit omförmäldt, har Kongl. Maj:t angående ifrågasatt
förändring af examina vid universiteten infordrat utlåtanden från
universitetskanslern, Karolinska mediko-kirurgiska institutet och de Akademiska
konsistorierna, hvilka sistnämnda myndigheter åter infordrat
yttranden i ämnet från de särskilda fakulteterna och sektionerna. Af
hvad utaf dessa utlåtanden hittills blifvit offentliggjordt, äfvensom af
hvad vid de allmänna svenska läromötena blifvit i ämnet yttradt, framgår
att, om än i flera afseenden skiljaktiga åsigter ännu råda rörande
44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
än det ena och än det andra af de vigtiga moment, som innefattas i
Andra Kammarens ofvan anförda beslut, ineningarne icke längre äro
delade om nödvändigheten af mera genomgripande förändringar än de
hittills gjorda. Att en större reform af vårt undervisnings- och examensväsen
är nära förestående torde för den skull få tagas för gifvet, men
icke så huru denna kommer att slutligen gestalta sig.
På grund häraf och
då emellertid arbetet.för en omorganisation af undervisningsväsendet
år för år sträckt sig å ena sidan allt mer ned till folkskolorna och å
andra sidan allt högre upp till universiteten; och man, ju mera denna
högvigtiga fråga blifvit pröfvad, desto bättre insett nödvändigheten af
att i ett sammanhängande system ordna hela det offentliga undervisningsväsendet
ända från dess nedersta till dess öfverstå delar;
då allt flere anhängare vunnits för tillämpning af ett system, som
kunde, mera än hvad den nuvarande högre undervisningen förmår och
mera i enlighet med tidens kraf i öfrigt, befordra den lärda bildningen
genom att tillöka denna i vetenskapligt djup och verklig styrka i samma
mån, som det erhölle till en af sina uppgifter att motverka ytligheten
af de många examensämnena och minska omfattningen af latinlärjungarnes
antal;
då det allt kraftigare påyrkats, att ett fåtal — ty oaktadt hela raden
af nuvarande stadganden är det endast ett sådant som verkligt egnar sig
för och åt den lärda bildningen — icke fortfarande må hindra det stora
flertalet från förvärfvandet af en uppfostran, som bättre än nu skulle
komma att gagna det allmänna och den enskilde;
då det allt mera blifvit erkändt, att den medborgerliga skoluppfostran
borde förändras derhän, att den blefve icke blott hastigare åtkomlig
för en större mängd i och med borttagandet af ämnen, hel- eller halffrämmande
för flertalets lefnadsuppgifter, utan äfven att den borde mera
än hittills lämpas efter tidens växande fordringar på skolbildningens
omedelbara användbarhet i det praktiska lifvet;
då öfverallt röster med ökad styrka och bestämdhet fordrat, att det
nuvarande bildningsstrecket mellan folkskolan och elementarskolan skall
borttagas, och den förra ställas i omedelbart samband med den senare,
och man i enlighet härmed fordrat att uppfostran icke med ens skall
aflägsna den bildningssökande så långt från hemmet och dess sysselsättningar,
att han förlorar dessa ur sigte och går vilse under fortsatt jägtande
efter lefnadsmål, för hvilka han till äfventyrs icke befinnes vara
ämnad;
då fördenskull frågan om elementarlärarnes lönereglering icke torde
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
45
böra ensidigt pröfvas samt än mindre slutligen afgöras utan någon hänsyn
till eller något sammanhang med den icke mindre omfattande och
svårlösta frågan om folkskolans blifvande ställning och- folkskolelärarnes
deraf betingade löneförhållanden;
dä vidare Kongl. Maj:t väl föreslagit att Riksdagen, i sammanhang
med den ifrågasatta löneregleringen och pensioneringen »måtte för sin
del medgifva att de prebendehemman och lägenheter samt andra förmåner
af privilegiinatur, som äro lärare vid de allmänna läroverken och
pedagogierna .på lön anslagna, må, i den mån det kan ske utan förnärmande
af nuvarande innehafvares rätt eller rubbning uti enskildes
genom testamenten eller annorledes gjorda förordnanden, till statsverket
indragas», men derjemte i bilagan till den Kongl. propositionen (sid. 18)
blifvit ifrågasatt, huruvida ej för en dylik åtgärd erfordras icke blott
Riksdagens, utan äfven allmänna kyrkomötets bifall;
dä dessutom, i fall någon ny lönereglering på ordinarie stat eller
någon ny tillfällig löneförbättring skall af Riksdagen beviljas, nödigt
lärer vara att upphäfva 71 § i ännu gällande stadga för rikets allmänna
läroverk af den 1 November 1878, som innebär den för lärarne icke
obetydliga fördelen att vid ansökning till prestlägenhet eller annan till
ecklesiastikståndet hörande befattning få räkna presterliga tjenstår ifrån
den dag han ordinarie lärarebefattning tillträdt, samt jemväl vikarie och
extra lärare ega att räkna presterliga tjenstår, såvida han uppnått tjugutre
års ålder, på det sätt att den, som tjenstgjort blott en termin, räknar
tjenstår endast för den verkliga tjenstgöringstiden; den åter, som två
eller flere terminer efter hvarandra varit vid allmänt läroverk anstäld,
eger att i sin tjensteålder inberäkna äfven de på hvarje termin följande
ferier, enär, på sätt ofvan är visadt, redan 1848 afskaffande! af den förhöjda
presterliga tjenstårsberäkningen gjordes till vilkor för då beslutade
lönereglering, och krafven på nödvändigheten af skolans fullständiga
skiljande från kyrkan sedan sagde tid så vunnit i styrka, att olämpligheten
af att prestman och skolman fortfarande icke blott i befordringsväg,
utan äfven i andra afseenden ingripa på hvarandras områden,
torde af det stora flertalet i våra dagar anses vara bland det mera
oomtvisteliga;
då derjemte, på sätt ofvan är omförmäldt, löneförhöjningar beviljats
elementarlärarne icke blott 1848, utan en ny sådan 10 år derefter, 1858,
samt, efter det vidare endast 5 år förflutit, en ny 1863, och efter ytterligare
tilländalupna 11 år en ny 1874, torde, sedan återigen blott 8 år
tillryggalagts, kunna fordras att för den förestående löneregleringen
— under en tid af 34 år den femte ifrågasatta förbättringen af elemen
-
46
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 14 b.
tarlärarnes löneförmåner — numera, och i likhet med hvad för andra
tjensteman skett, fästes såsom vilkor, att med innehafvande ordinarie
tjenst icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommunens
stat, ej heller annan tjenstebefattning, med mindre den befinnes
icke vara hinderlig för fullgörande af förstnämnda befattning;
då för de hvarken obetydliga eller sällsporda biförtjenster, som
elementarlärarne förskaffa sig, har såsom skäl anförts den otillräckliga
lön de erhölle af staten och således, i händelse en ny lönereglering
skulle blifva faststäld, staten alltså borde ega anspråk på, att lärarens
tid och krafter mera odeladt än nu egnades hans kall och hans tjenst;
hvarjemte äfven såsom vilkor för löneförhöjningen eu inskränkning af
ferierna borde ega rum;
då — vid det förhållande att, på sätt förut är omförmäldt, Herr
Statsrådet och Chefen för Kongl. Ecklesiastikdepartementet till statsrådsprotokollet
yttrat, att det syntes blifva nödigt att genom sakkunnige
och för den allmänna bildningen intresserade män låta uppgöra förslag
till sådana förändringar af de för de allmänna läroverken gällande bestämmelser,
som pröfvades lämpliga och förenliga med de stadganden
angående akademiska examina, som den pågående utredningen kunde
föranleda — det icke under för handen varande förhållanden lärer kunna
finnas lämpligt att gå den sålunda förväntade utredningen samt Kongl.
Maj:ts blifvande förslag och Riksdagens deraf föranledda beslut i förväg
genom att vare sig på ordinarie stat ordna de nu ifrågavarande lärarnes
löne- och pensionsförmåner och derigenom i kraft af nya lagliga anspråk
öka svårigheterna och kostnaderna vid det slutliga ordnandet af
det med hvarje dag i omfattning växande reformarbetet, eller på extra
stat medgifva dem en löneförhöjning, som sedermera af billighetsskäl
äfven i sin mån skulle hindrande inverka, antingen lärarnes antal förblir
fortfarande oförändradt eller, ändå mer, om detta befinnes i betydligare
mån kunna inskränkas;
då, i öfverensstämmelse med den allmänna antydan, som i statsrådsprotokollet
(sid. 14) gjorts om sådana förändrade stadganden rörande
de akademiska examina, som den pågående utredningen kan föranleda,
nu församlade Riksdags Andra Kammare för sin del beslutit, att Riksdagen
skulle i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes,
ej mindre i samband med pröfningen af möjligen uppkommande fråga
om de allmänna läroverkens ombildning taga i öfvervägande, huruvida
nuvarande preliminär-examina måtte kunna upphäfvas eller inskränkas,
än äfven taga under ompröfning huruvida filosofie-kandidat-examen, såsom
förberedande examen för filosofie-licentiat-examen, måtte kunna
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
47
afskaffas och den senare få af hvar och en, som tagit godkänd mogenhetsexamen
å vare sig real- eller latinlinien, utan vilkor af någon förberedande
pröfning afläggas; och
då slutligen ej mindre i fråga om elementarlärarnes löner än annars
pligten mot öfriga skattdragande fordrar, att icke eu större utgift onödigtvis
vållas dem än hvad efter förutgången granskning och derunder
funna besparingar pröfvas oundgängligt;
har Utskottet, ehuru med allt erkännande af ärendets stora vigt och
betydelse samt af lärarens berättigade anspråk på erhållande af en efter
omfattningen och vigten af hans tjensteåligganden afpassad aflöning,
äfvensom af billigheten att de mera bemedlade, hvilkas söner i regeln
torde få anses, om icke mest anlita, dock fullständigast begagna sig af
de allmänna läroverken, böra genom högre terminsafgifter mera än nu
bidraga till kostnaden för den offentliga undervisningen, icke för närvarande
kunnat biträda Kongl. Maj:ts föreliggande proposition.
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, hvarigenom Herrar Borgs
och Wieselgrens ofvan omförmälda motioner äfven torde få anses besvarade,
hemställer Utskottet,
a) att Kongl. Maj:ts förevarande proposition icke
må vinna Riksdagens godkännande;
b) att Herr F. T. Borgs omförmälda motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda; och
c) att ej heller Herr S. Wieselgrens ofvan berörda
motion må af Riksdagen bifallas.»
vid punkten III (angående folkskolelärarnes aflöning) af Herrar
Emil Key, Carl Ifvarsson, Liss Olof Larsson, P. O. Hörnfeldt, J. E.
Johansson, Sven Nilsson, Ola Andersson, Jan Andersson, C. A. Larsson,
Nils Pettersson, Sven Andreasson och C. Magni, hvilka ville, att motiveringen
till Utskottets hemställanden i denna punkt skulle affattas på
följande sätt:
»Hvad först beträffar de framstälda förslagen om höjande af folkskolelärarnes
aflöning, så, enär Utskottet, på sätt här ofvan blifvit anfördt
(se vår reservation vid punkten I), anser, att frågan om löneförhöjning
åt lärarne vid de allmänna läroverken bör pröfvas i sammanhang
med frågan om folkskolans blifvande ställning och folkskolelärarnes deraf
betingade löneförhållanden, är häraf en gifven följd att, enligt Utskottets
åsigt, å andra sidan folkskolelärarnes aflöningsförmåner endast böra
regleras i samband med lärarnes vid de allmänna läroverken; och, då
48
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
Utskottet nu icke kunnat biträda det förslag, som i sistnämnda hänseende
blifvit af Kongl. Maj:t framlagdt, är Utskottet alltså så mycket mer förhindradt
att i anledning af enskilde motionärers yrkanden tillstyrka
någon ändring i folkskolelärarnes löneförhållanden.
Vidkommande åter förslaget derom att folkskolelärarnes kontanta
aflöning skulle helt och hållet bestridas af staten, får Utskottet i minnet
återkalla, hurusom yrkanden i enahanda syfte vid flera föregående riksdagar
framstälts, utan att dock lyckas tillvinna sig vare sig dåvarande
Stats-Utskotts understöd eller någondera Kammarens bifall. Vid pröfningen
af dylika yrkanden har hittills städse fasthållits den grundsats,
att folkskolan i främsta rummet är en kommunens angelägenhet och att
statens mellankomst i afseende å kostnaderna för folkundervisningen bör,
förutom omsorgen om lärarebildningen, endast afse att understödja församlingarna
vid ordnandet af deras folkskoleväsende. Då dessa åsigter
senast vid 1880 års riksdag af båda Kauirarne godkändes, samt någon
förändring i folkskolans ställning icke sedan dess blifvit beslutad, har
Utskottet icke ansett sig kunna biträda Herr A. P. Linds ofvan omförmälda,
i ämnet gjorda yrkande.»
Derjemte skulle här på begäran antecknas, att Herr Ola Bosson
Olsson icke hos Utskottet deltagit i behandlingen af förevarande utlåtande.
O O
opaginerad Kontrollera mot PDF
BILAGOR
Bil), till Rikad. Prut. 1882: 4 Sami. 1 Afd. 10 Haft.
7
50
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 h.
Tab. 1.
Tabellarisk öfversigt öfver lärjungeantalet vid rikets elementarläroverk
höstterminen 1875
med fördelning af lärjungarne efter fädrens samhällsställning.
1. Högre elementarläroverk.
Lärjungar, fördelade efter fadrens samhällsställning.
Bonde eller
hemmans- j
egare.
i
>
er
ra
P
ra
Embetsman.
Industriidkare
eller eljest
hörande till
medelklassen.
Summa.
;e lärjungar.
Stockholms Gymnasium............
9
'' 10
113
Ilo
242
» Nya Elementarskola
U p p g i
f t e r s
a k n a s
296
Upsala ..............................
84
28
194
183
489
Géfie ...................................
20
23
35
146
224
Hudiksvall..............................
4
8
40
61
113
Linköping ..............................
89
35
162
191
477
Norrköping ...........................
20
41
59
196
316
Vestervik ..............................
20
30
21
67
138
Skara ....................................
78
14
130
83
305
Venersborg ...........................
79
8
63
61
211
Strengnäs ............................
9
18
35
75
137
Örebro....................................
73
79
90
192
434
Nyköping ............................
29
27
53
91
200
Vesterås.................................
30
26
74
104
234
Falun .................................
18
8
60
104
190
Vexiö ....................................
46
23
147
103
319
Jönköping ............................
75
70
168
169
482
Lund ..................................
101
30
168
143
442
Malmö ................................
28
56
''69
139
292
Kristianstad ...........................
U p p g i
f t e r s
a k n a s
278
Karlskrona............................
16
73
77
100
266
Helsingborg ..........................
41
33
65
93
232
Göteborg ............................
71
115
121
215
522
Halmstad .............................
54
17
44
62
177
Kalmar ................................
81
52
84
119
336
Karlstad...............................
52
38
in
189
390
Hernösand..............................
U p p g i
f t e r s
a k n a s
182
Östersund ..............................
22
10
51
39
122
Umeå ...................................
12
14
71
63
160
Luleå ....................................
9
9
35
43
96
Visby ....................................
41
24
72
109
246
Summa vid 28 läroverk
1,211
919
2,412
3,250
7,792
—
J):o vid 3 d:o
—
—
-
—
—
756 |
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b,
51
2. Femklassiga elementarläroverk.
Lärjungar, fördelade
efter fadrens samhällsställning.
— W
H
B B- „ c*
s g
3
C/J
cd ä 3
Oq Ö &i
g 3
ep
cd
er1
CD
2, g g 5
E §- m 3.
C
3
(D S ®
• P
“ cd
p
CD
i
sa
3
05 ET. ce f*r
3 ^ ^ ^
• CD
sa
Stockholm: Klara........................
15
18
49
131
213
» Maria.........................
8
40
47
146
241
» Jakob.........................
10
40
26
137
213
» Katarina ....................
14
42
44
194
294
» Ladugårdslandet......
14
25
101
177
317
Norrtelje............................................
11
4
18
38
71
Enköping .........................................
26
2
18
19
65
Söderhamn ....................................
2
15
14
43
74
Eksjö ................................................
11
17
41
40
109
Vadstena............................................
8
12
13
20
53
Maricstad ..........................................
17
18
18
23
76
Bofås...................................................
19
8
14
41
82
Lidköping..........................................
15
12
10
39
76
j Sköfde ...........................................
18
10
23
42
93
Eskilstuna.........................................
12
14
11
40
77
Arboga...............................................
8
17
13
31
69
Ystad..................................................
6
18
13
63
100
Karlshamn..........................................
3
19
8
51
81
Landskrona .......................................
2
12
28
43
85
Uddevalla ........................................
19
11
17
44
91
Göteborg.........................................
1
27
11
61
100
Kristinehamn ....................................
11
9
9
35
64
Sundsvall ..........................................
7
27
8
62
104
Piteå ...................................................
2
6
18
26
52
Summa vid alla 24 femklassiga
259
423
572
1,546
2,800
52
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
3. Tre- och två-klassiga elementarläroverk.
Lärjungai
, fördelade
efter fadrens
samhällsställning.
Öfrige lärjungar.
»2b
aq 3 Pj
» 3 0
to g
“ sf
>
er
n
CO
to
B
er
ec
B
so
o
3 c
to O: Pj
i “ c
to sa » w
! . O *
Ej-n 2.
cd tr* o->
^ n: w ^
c ~ ^ ^
• CD
erj
t=
B
B
so
Stockholm: Storkyrkan .........
3
10
1
13
27
Söderköping .............................
5
11
6
19
41
Vimmerby ................................
1
3
14
10
28
Alingsås........................................
4
6
8
30
48
Askersund ...............................
6
10
5
16
37
Sala................................................
5
7
8
11
31
Vernamo ...................................
7
—
13
9
29
Sölvesborg ................................
2
3
3
17
25
Ronneby.......................................
5
3
2
16
26
Trelleborg .................................
18
5
6
19
48
Engelholm .................................
10
7
17
13
47
Göteborg ..................................
3
32
5
39
79
*
Var berg......................................
5
9
6
11
31
Marstrand.................................
1
15
2
8
26
Strömstad....................................
2
7
1
10
20
Qskarshamn ..............................
5
10
1
15
31
Ainål............................................
8
5
1
16
30
Filipstad.......................................
4
6
8
19
37
Arvika..........................................
12
7
10
22
51
Haparanda ................................
U p p g i
f t e r
a
hn
S
44
Skellefteå...................................
—
4
6
18
28
Örnsköldsvik ..............................
U p p g i
f t e r
a
k n a
S
21
Summa vid 20 tre- och två-
klassiga...................................
Summa vid 2 läroverk .........
106
160
123
331
720
65
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
53
Summariskt sam man (1 rag.
Läroverk.
Lärjungar, fördelade efter fädrens samhällsställning.
Bonde eller
hemmans-
egare.
Arbetare.
Embetsman.
Industriidkare
eller eljest
hörande till
medelklassen.
Summa.
28 högre.............................................
1,211
919
2,412
3,250
7,792
Alla 24 fem-klassiga .....................
259
423
572
1,546
2,800
20 tre- och två-klassiga..............
106
160
123
331
720
Summa
1,576
1,502
3,107
5,127
11,312
Eller i procent
28 högre.........................................
15
12
31
42
100
Alla 24 fem-klassiga ....................
9
15
21
55
100
20 tre- och två-klassiga...............
15
22
17
46
100
Vid de 72 läroverken
14
13
GO
Öl
45
100
Anm. 1. Vid hvar och en af de 4 grupper, i hvilka lärjungarnes fäder äro fördelade,
underförstås: eller dit närmast hänf''ärlig.
Anm. 2. Till lista gruppen hafva förts icke endast de, som i katalogerna angifvits
såsom bönder eller såsom hemmansegare, utan äfven. t. ex. »landtbrukare» och »jordbrukare»,
ehuru det är möjligt att åtskilliga bland dessa snarare tillhöra 4:de gruppen.
Till 2:dra gruppen hafva förts gesäller, torpare, vaktmästare, soldater, korporaler
m. fl.; vidare de fäder, om hvilka uppgifvits alldeles intet eller »okänd».
. Till 3:dje gruppen hafva förts högre och lägre tjenstemän i statens, kommunernas
och kyrkans tjenst; bland andra t. ex. underofficerare, folkskolelärare och organister.
Till 4:de gruppen hafva förts t. ex. possessionater, godsegare och arrendatorer,
ehuru det är möjligt att åtskilliga bland dessa snarare tillhöra lista gruppen.
Anm. 3. I många fall bär det varit omöjligt att afgöra, till hvilken grupp en
person i sjelfvä verket rätteligen hörer. Då det i katalogen t. ex. står »kamrer» eller
»kassör», kan man ej veta, om en sådan person är anstäld i statens eller någon kommuns
tjenst (och således att föra till 3:dje gruppen), eller om han är anstäld vid
någon enskild anstalt, t. ex. en privatbank eller ett handelskontor (och således att föra
till 4:de gruppen). Likaså kan man, för att anföra ännu ett exempel, då det står
»snickare», ej veta, om personen är snickaregesäll (och således tillhör 2:dra gruppen),
eller snickaremästare (och således tillhör 4:de). I nu anförda eller dylika fall hafva
vederbörande personer i allmänhet förts till 4:de gruppen.
54
Sats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
Tab. ‘i.
Tabellarisk öfversigt öfver lärjungeantalet vid rikets allmänna
läroverk höstterminen 1880
med fördelning af lärjungarne efter fädrens samhällsställning.
1. Högre läroverk.
Lärjungar, fördelade efter fadrens samhällsställning.
O:
. . tö
tö
§ fn ?
CD
go
>
3
ce
p:
<j<5 S P-
s 3 Q
er
CD
er
CD
CD P 2 oo
tö a ‘
E a 2.
a
3
a
a
CD i» fn
• a ^0
P
''-i
CD
3
p
g 06 tÖÖ £
<» -+■ 2! s*r
3
p
era
p
1 $
B T
CD
Norrmalms............................
31
36
156
242
465
Södermalms ..........................
15
68
85
227
395
Nya elementarskolan .............
U p p g i
f t e r s
a k n a s
300
Stockholms realläroverk............
16
36
70
189
311
Upsala ...............................
82
46
190
265
583
Gefle ......i............................
23
39
61
177
300
Hudiksvall...........................
9
32
39
65
145
Linköping ...................... ......
109
48
144
213
514
Norrköping ..........................
16
Öl
62
204
333
Vestervik .............................
27
40
27
89
183
Skara ....................................
in
21
155
127
414
Venersborg ...........................
87
10
85
80
262
Strengnäs ..............................
9
11
24
54
98
Örebro .................................
107
58
129
233
527
Nyköping .............................
32
22
51
104
209
Vesterås.................................
52
26
63
101
242
Falun....................................
28
27
49
124
228
Vexiö ....................................
81
44
153
131
409
Jönköping .............................
103
79
172
208
562
Lund .................................
170
53
196
199
618
Malmö .................................
42
104
94
228
468
Kristianstads...........................
Uppe!
f t e r s
a k n a s
296
Karlskrona.............................
16
53
139
118
326
Helsingborg .........................
52
36
86
164
338
Göteborgs ..............................
65
96
135
320
616
Halmstad ..............................
39
42
53
80
214
Kalmar ..............................
112 .
58
99
188
457
Karlstad.................................
79
37
123
261
500
Hernösand.............................
U p p g i
f t e r s
a k n a s
240
Östersund ..............................
35
24
72
81
212
Umeå .................................
U p p g i
f t e r s
a k n a s
252
Luleå ....................................
5
9
35
42
91
Sundsvall ..............................
19
27
22
125
193
Visby ....................................
47
24
90
139
300
Summa vid 30 läroverk
1,619
1,257
2,859
4,778
10,513
d:o vid 4 d:o
—
1,088
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
2. Femklassiga läroverk.
Lärjungar, fördelade efter fadrens samhällsställning.
Bonde eller
hemmans-
egare.
Arbetare.
Embetsman.
Industriidkare
eller eljest
hörande till
medelklassen.
Samma.
Jakobs .............................................
8
24
17
121
170
Catarina .......................................
22
53
32
138
245
Ladugårdslands................................
15
40
103
209
367
Norrtelge ........................................
14
10
17
34
75
Enköpings.......................................
18
3
10
31
62
Söderhamns ....................................
6
10
9
37
(72
Eksjö ................................................
19
19
41
33
112
Vadstena.............................................
29
8
25
33
95
Mariestads .........................................
13
12
24
26
75
Borås................................................
11
16
17
34
78
Lidköpings .................................
8
16
16
63
103
Sköfde .............................................
42
9
29
34
114
Eskilstuna.......................................
17
20
22
40
99
Arboga .............................................
21
12
15
35
83
Ystads ..............................................
16
21
14
51
102
Karlshamns ......................................
8
26
17
77
128
Landskrona .....................................
7
16
25
63
in
Uddevalla ......................................
15
9
28
63
115
Göteborgs.........................................
3
47
8
118
176
Göteborgs realläroverk..................
19
56
23
145
243
Oskarshamns ................................
8
15
14
50
87
Kristinehamns..................................
9
19
24
33
85
Piteå ..................................................
—
5
16
32
53
328 j 466 j 546 i 1,500 2,840 |
Summa vid 23 läroverk
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
5 G
3. Treklassiga läroverk.
Lärjungar, fördelade efter fadrens samhällsställning.
2:
— Ö3
'' 3 C „ E*
oT
CD
nT °
i>
3
02
59:
<t ~ ^
a“
er
en
tt S5 « ®
P
i'' I —
1
-ifra
£ ® Ä pl
CIQ
55
ff c; S. 55
3 K " >-i
• O
Söderköping.......................
4
4
3
13
24
Vimmerby...........................
7
4
5
12
28
Alingsås ..............................
2
5
8
35
50
Falköping ..........................
6
24
10
23
63
Askersund..........................
9
8
6
20
43
Sala......................................
4
5
3
17
29
Vernamo.............................
6
5
14
13
38
Sölvesborg..........................
—
2
3
11
16
Ronneby ............................
17
—
2
11
30
Trelleborg.........................
10
—
8
21
39
Engelholm...........................
13
4
10
34
61
\ arberg ..............................
6
10
6
24
46
Strömstad .......................
5
7
1
14
27
^[arstrand ..........................
—
5
2
12
19
Amål ................................
12
9
8
29
58
Filipstad............................
6
5
7
50
68
Arvika ................................
5
8
10
32
55
Haparanda..........................
U p p g
f t e r
saknas
54
Skellefteå ..........................
3
5
3
11
22
Örnsköldsvik ....................
U p p g
f t e r
saknas
44
Summa vid 18 läroverk
115
no
109
382
716
d:o vid 2 d:o
98
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
57
Summariskt sammandrag.
Lärjungar, fördelade efter fadrens samhällsställning.
ro
CD — P
CR 5 fL
tel
B
er‘
B 1
Isg-g.
£§ SS
Ui
P
£ B »
CD
S-
Eft o, 3.
B
.“ g £L
B
ss cd g—; p*
P
ce cb"
CD
SS
P
2 d: S- p
P '' I-S
• CD
30 högre..........................................
1,619
1,257
2,859
4,778
10,513
Alla 23 femklassiga........................
328
466
546
1,500
2,840
18 tvåklassiga ... .
CD • ...... .......
115
no
109
382
716
Summa
2,062
1,833
3,514
6,660
14,069
30 högre...........................................
15
Eller i procent
% 12 ! 27 i 46
100
Alla 23 femklassiga.......................
12
16
20
52
100
18 tvåklassiga ........
ö ................
16
15
15
54
100
Vid de 71 läroverken .................
14
13
24
49
100
Bill. till Rilesd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afcl. 10 Uäft.
8
58
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b,
Täb. 3.
Lärjungeantalet vid rikets allmänna läroverk och pedagogier.
Allmänna läroverk.
Högre
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
Summa.
Sum-
mornas
Summa
V. t.
h. t.
V. t.
h. t.
V. t.|
h. t.
v. t. |
h. t.
V. t.
h. t.
V. t.
h. t.
Upsala..................
492
517
523
512
518
548
538*
581
566
600
2,637
2,758
5,395
Gefie ..................
240
258
256
278
277
294
292
299
300
304
1,365
1,433
2,798
Hudiksvall............
131
137
139
148
143;
140
143
140
126
133
682
698
1,380
Linköping ............
495
476 482
464
468
480
497
498
498
491
2,440
2,409
4,849
Norrköping .........
336
346
339
338
323
328
323
333
'' 325
344
1,646
1,689
3,335
Vestervik ............
152
162
164
175
174
183
180
180
181
167
851
867
1,718
Skara ..................
339
349
357
373
364
394
401
402
403
421
1,864
1,939
3,803
Venersborg............
242
241
263
246
244
245
253
261
262
240
1,264
1,233
2,4971
Strengnäs ............
133
138
139
129
133
129
125
98
101
no
631
604
1,235
Örebro..................
435
450
443
465
462
489
489
527
523
545
2,352
2,476
4,828;
Nyköping ............
211
200
200
197
204
194
194
187
188
195
997
973
1,970
Vesteräs...............
233
223
224 239
241
229
222
240
237
213
1,157
1,144
2,301
Falun .................
204
212
204
214
209
221
220
228
227
233
1,064
1,108
2,172
Vexiö ..................
316
316
319
337
336
371
369
390
387
401
1,727
1,815
3,542
Jönköping ............
477
513
514
496
501
536
540
550
553
540
2,585
2,635
5,220
Lund ..................
483
489
487
545
538
572
572
618
608
604
2,688
2,828
5,516
Malmö..................
307
346
346
393
392
461
452
464
459
465
1,956
2,129
4,085
Karlskrona...........
283
298
SOU 344
312
333
316
321
316
330
1,528
1,626
3,154
Kristianstad .........
271
288
287
300
298
320
311
296
289
285
1,456
1,489
2,945
Helsingborg .........
233
260
254 286
290
324
331
338
331
338
1,439
1,546
2,985
Göteborg...............
558
600 583
651
631
582
575
611
609
586
2,956
3,030
5,986,
Halmstad ............
180
182
185
188
188
211
210
212
219
241
982
1,034
2,016!
Kalmar ...............
350
370
368
383
389
423
433
447
446
454
1,986
2,077
4,063
Karlstad..............
443
418
461
433
438
483
488
496
490
455
2,320
2,285
4,605!
Hernösand ..........
209
200
196
208
208
219
217
240
236
237
1,066
1,104
2,170
Östersund ............
139
158
156
182
189
193
189
207
203
220
876
960
1,836
Umeå ..................
172
203
20c
222
225
226
227
252
252
241
1,079
1,144
2,223
Luleå ..................
100
89
91
93
90
85
89
88
88
94
461
449
910,
Visby ..................
275
289
292
302
296
298
286
300
289
275
1,438
1,464
2,902
Sundsvall ...........
''118
124 125
161
159
152
159
189
183
178
626
804
1,430
Nya elementarskolan
300
300 294
305
299
310
303
300
294
307
1,490
1,522
3,012
Stockholms gymna-
sium ...............
266
305 305
282
281
167
466
—
—
1,018
754
1,772
Stockholms norra la-
tinläroverk .........
2471
2516 2516 2493
2489
2388
2382
465
166
505
466
970
1,436
Stockholms södra la-
tinläroverk .........
3260
3262 326E
3245
3247
383
385
391
385
357
770
1,131
1,901
Stockholms realläro-
verk..................
42
62| 65! 154
160
261
256
311
305
322
828
1,110
1,938
Summa
, 9,047
I 9,51919,568 10,043; 9,980| 10,784'' 10,751
11,460| 11,345'' ll,43l| 50,691 53,237
103,928
1 5 k. läroverk.
2 Gymnasium och Klara 6 kl.
3 Mana 6 kl.
Anm. De feta siffrorna ingå icke i summorna här ofvan, enär de äro tagna i beräkning på de i noterna 1,
2 och 3 angifna ställen.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
59
Allmänna läroverk.
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
Summa.
Sum-
mornas
summa.
v. t.
h. t.
V. t.
h. t.
h. t.
v. t.
h. t.
v. t.
h. t.
V. t.
h. t.
71
65
67
63
61
63
64
75
74
71
337
337
674
62
70
69
71
70
76
74
62
61
64
336
343
679
59
63
65
69
65
58
55
61
59
55
303
306
609
120
125
125
123
127
130
133
109
106
109
611
596
1,207
74
97
98
100
97
99
96
94
92
83
457
473
930
76
78
74
75
76
78
76
75
71
68
373
374
747
77
74
82
82
81
91
92
78
79
76
411
401
812
87
88
91
120
118
122
117
103
102
96
515
529
1,044
114
125
125
130
129
128
121
114
113
91
602
588
1,190
87
79
83
91
84
97
100
99
102
90
456
456
912
67
69
69
70
73
82
82
83
82
85
373
389
762
97
103
105
102
101
105
105
102
101
in
509
523
1,032
81
88
88
100
95
in
107
128
126
137
497
564
1,061
106
102
104
109
112
119
118
in
108
113
548
554
1,102
112
109
114
112
108
119
116
114
no
117
560
571
1,131
129
141
132
156
143
175
170
177
177
183
751
832
1,583
''76
''75
72
''81
78
''208
''208
244
234
304
234
548
782
85
96
100
91
92
91
89
85
86
84
452
447
899
118
118
—
118
57
54
54
54
53
55
58
53
52
50
274
266
540
-48
64
72
82
82
76
78
87
84
79
316
388
704
345
:l44
:,42
53
53
54
55
54
61
74
169
'' 235
404
208
211
211
211
208
221
216
—
—
—
843
643
1,486
260
262
263
245
247
—
—
—
—
—
770
507
1,277
211
201
199
187
189
187
185
170
172
170
956
915
1,871
299
281
291
275
283
262
259
245
235
190
1,367
1,253
2,620
328
345
346
352
354
396
397
365
370
393
1,795
1,851
3,646
2,985 2,990| 3,027
3,123 J 3,101
2,995j 2,963
2,88812,85712,893; 14,933! 14,889
29,822
Femklassiga
Norrtelje...............
Enköping ............
Södernamn............
Eksjö ................
Vadstena ...........
Mariestad ..........
Borås ............... .
Lidköping ...........
Sköfde..................
Eskilstuna...........
Arboga ...............
Ystad ..................
Karlshamn............
Landskrona .........
Uddevalla ............
Göteborg ............
d:o realläroverket
....................
Kristinehamn............
Sundsvall ..............
Piteå ....................
Oscarshamn ............
Haparanda..............
Stockholm Klara ......
» Maria.....
» Jakobs......
» Katarina..
lands
Summa
1 3 kl. läroverk.
2 d:o d:o.
3 d:o d:o.
Anm. De feta siffrorna ingå icke i summorna bär ofvan, enär de äro tagna i beräkning på de i no
terna
1, 2 och 3 angifna ställen.
60
Stats-Utskottets Utlåtande N:o Idb,
Allmänna läroverk,
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
Summa
Sum-
mornas
Treklassiga.
Söderköping......
V. t.
h. t.
V. t.
h. t.
V. t.
h. t.
V. t.
h. t.
V. t.
h. t.
v. t.
h. t.
summa.
39
34
32
31
30
31
30
24
23
25
154
145
299
Vimmerby.........
30
29
29
29
32
34
34
28
27
36
152
156
308
Alingsås ...........
48
48
53
47
54
50
46
50
50
43
251
238
489
Askersund.........
32
36
37
41
39
43
41
43
42
33
191
196
387
Sala.....................
29
28
30
29
32
38
38
29
31
31
160
155
315
Vernamo...........
31
36
36
35
35
37
38
38
41
35
181
181
362
Sölvesborg.........
29
22
21
25
20
20
19
16
14
14
103
97
200
Ronneby ...........
27
30
29
29
23
30
32
30
29
34
140
153
293
Trelleborg........
38
41
40
45
45
33
30
39
40
44
193
202
395
Engelholm.........
49
54
59
64
66
67
63
60
62
64
299
309
608
Göteborg............
76
75
72
81
78
208
208
—
—
—
434
364
798
Yarberg ...........
39
37
37
32
36
45
43
46
45
54
200
214
414
Marstrand ........
23
25
25
26
25
25
25
19
20
23
118
118
236
Qskarshamn......
48
48
—
48
A mål .................
40
48
49
54
57
56
57
58
57
57
260
273
533
Filipstad ...........
45
49
56
57
59
56
57
63
64
61
281
286
567
Arvika ...............
Öl
47
51
46
48
58
56
55
53
55
259
261
520
Haparanda.........
45
44
42
—
—
—
—
—
—
—
87
44
131
Skellefteå .........
30
27
27
27
30
28
28
22
23
22
138
126
264
Örnsköldsvik ...
32
24
26
29
37
43
44
44
45
61
184
201
385
Falköping .........
2 55
58
59
60
55
55
55
64
62
76
231
313
544
Strömstad ........
118
36
34
29
30
30
26
27
26
33
134
155
289
Summa
799828
844816
r-H
CO
co
co
ers
970755 754801
4,198 4,187 8,385
1 2 kl. läroverk.
2 1 kl. pedagogi.
Anm. De feta siffrorna ingå icke i summorna här ofvan, enär de äro tagna i beräkning på
det i noten 2 angifna ställe.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
61
Pedagogier.
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
1
Summa
Sum-
mornas
Tvåklassiga
v. t.
h. t.
v. t.
h. t.
v. t.
h. t.
v. t. |
h. t.
v. t,
h. t.
v. t.
h. t.
summa.
Hjo........................
33
28
36
53
51
47
49
22
19
13
188
163
351
Södertelje ...............
35
35
33
29
34
26
27
38
39
34
168
162
330
Köping ..................
59
50
50
55
54
49
45
45
40
46
248
245
493
Nora .....................
56
50
46
44
41
39
38
39
37
33
218
205
423
Iledemora...............
7
9
12
13
13
15
15
16
14
11
61
64
125
(irenna ..................
25
25
24
18
15
19
18
16
15
18
97
96
193
Kungelf..................
18
17
17
16
16
16
16
21
22
28
89
98
187
Kungsbacka ...........
15
10
15
10
10
14
15
20
25
24
80
78
158
Borgholm .............
31
30
30
21
25
22
21
20
21
20
128
113
241
Summa
279
254
263
259
259
247
244
237
232
227
1,277
1,224
2,501
Enklassiga
Öregrund ...............
5
3
7
6
4
5
10
4
8
5
34
23
57
Falköping...............
55
—
—
—
—
—
—
—
—
55
—
55
Ulricehamn ............
11
14
15
11
12
13
13
16
13
9
64
63
127
Mariefred ...............
14
16
18
19
19
17
16
13
11
10
78
75
153
Lindesberg ...........
42
38
45
50
51
49
45
34
35
28
218
199
417
Säter ....................
9
8
8
8
11
13
15
11
10
11
53
51
104
Oimbrishamn...........
30
34
36
32
35
30
29
29
29
30
159
155
314
j Falkenberg ............
13
8
9
24
26
20
19
17
17
16
84
85
169
1 Laholm ..................
29
29
31
26
27
28
29
22
23
27
139
132
271
J Mönsterås...............
26
34
39
36
34
28
32
261 25
23
156
147
303
Summa
234
184
208
212
219
203
208
172
171
159
1,040
930
1,970
Sammandrag
i Högre läroverk ......
9,047
9,519
9,568
10,043
9,980
10,784
10.751
11 460
11,345
11,431
50,691
53,237
103,928
j 5 kl. d:o ......
2,985
2,990
3,027
3,123
3,101
2,995
2,963
2.888
2,857
2,893
14,933
14,889
29,822
3 kl. d:o
799
828
844
816
831
987
970
755
754
801
4,198
4,187
8,385
Säger
12,831
13,337
13,439
13,982 13,912
14,766
14,684
15,103
14,956
15,125
69,822
72,313
142,135
2 kl. pedagogier......
279
254
263
259
259
247
244
237
232
227
1,277
1,224
2,501
1 kl. d:o
234
184
208
212] 219
203
208
172
171
159
1,040
930
1,970
Sägex
513
438
471
| 471
478| 450
452
409 403
386
2,317
2,154
4,471
S:a för läroverk och
! pedagogier..........
13,344
13,775] 13,910,14,453] 14,390| 15,216
, 15,136
|-
15,512) 15,359
115,511
72,139
74,467
146,606
62
Stats-Utskottets Utlåtande N:o li b.
Tab. 4.
Utbetald aflöning från anslagen: “Allmänna läroverken" samt
"Pedagogier och folkskolor" till:
4
Allmänna läroverk.
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
Summa.
Högre.
|
Upsala .............................
73,83981
76,949161
76,524 97
76,91882
78,562139
382,795160
Gefle .................................
53,306)71
56,789
02
60,161
62
62,446|36
64,395 92
297,099 63
Hudiksvall...........................
34,318*03
35,022
60
37,460
90
39,993; 66
39,168 05
185,963^24
Linköping..........................
76,356 33
78,341
07
82,006
23
82,78349
81,732
43
401,219
55
Norrköping .......................
51,237 44
53,703
77
55,685
29
56,452!99
58,988
43
276,067
92
Vestervik ....................''......
37,984 77
41,329
82
45,013
15
46,059.94
44,804
79
215,192
47
Skara................................
70,51306
66,274
02
65.031
18
69,961 47
71,672
—
343,451
73
Venersborg ........................
51,193199
53,779
99
54,907
73
55,61960
55,746
14
271,247
45
Strengnäs ..........................
53,205
61
53,507
45
52,073
98
53,284 07
54,122 39
266,193
50
Örebro .............................
78,474
73
77,279
59
77,947
15
80,642187
79,033
29
393,377
63
Nyköping ...........................
40,980
24
42,740
19
46,720
66
46,390 85
46,034
52
222,866
46
Vesterås.............................
59,433
64
59,969
53
62,924
14
63,39317
64,142
15
309,862
68
Falun................................
55,750
18
53,934
73
57,222
62
54,594 20
54,816
33
276,318
06
Vexiö ...............................
63,612
70
62,334
03
63,634
76
65,775; 72
64,908
88
320,266
09
Jönköping..........................
59,513
49
61,205
29
62,983
87
62,749:17
66,136
26
312,588
08
Lund ...............................
79,100
09
81,011
81
80,600 69
84,535 59
81,692
29
406,940
47
Malmö .............................
61,023
25
61,062
24
60,408 04
62,128102
65,513
58
310,135
13
Karlskrona ........................
53,016
10
56,605
21
59,891
08
62,667)07
63,543163
295,723 09
Kristianstad ........................
51,214
19
53,227
68
55,355
80
58,153 58
55,958 36
273,909161
Helsingborg .......................
44,745
09
45,894
86
47,439
52
51,966; 74
50,431189
240,478 10
Göteborg ..........................
81,121
37
85,392
19
88,800
99
86,677:38
85,079,99
427,071 92
Halmstad ...........................
40,146
85
41,384
92
39,740
28
38,845,23
39,858
—
199,97528
Kalmar ............................
67,471
56
65,653
73
65,413
88
64,902172
69,61877
333,060)66
Karlstad.............................
66,492
42
69,250 72
67,327
94
68,673 29
71,017)64
342,762)01
Hernösand...........................
45,427
77
43,978149
46,038
25
46,934141
48,857;32
231,236 24
Östersund ...........................
45,806
51
48,322,83
49,949
02
51,271*89
51,435 14
246.78539
Umeå.................................
48,652
56
47,244127
48,393
06
50,112,66
53,448,05
247,850
60
Luleå................................
34,094
04
34,26731
35,895
27
37,142 84
37,93444
179,333
90
Visby ..............................
62,073
68
65,ISO! 19
64,556
65
67,717 13
68,509 55
328,007
20
Sundsvall .........................
>15,76417
18,849119
21,913
96
26,633 35
29,99524
97,391
74
Nya elementarskolan...........
58,391:66
58,604 90
59,765
64
60,820 83
63,046 78
300,629
81
Stockholms gymnasium.........
57,025;87
60,519,85
52,448:32
42,268,46
—
—
212,262
50
D:o norra latinläroverk.........
277.170 66
»82.916 24
»76.420 48
»65.667 62
62,472 28
62,472 28
D:o södra d:o ......
»23,675
—
»24,175
—
»35 359 18
50,040,50
52,108,20
102,148; 70
D:o realläroverk..................
9,546 67
16,095 16
25,580,501 33,318,24
38,702:88
123,243)45
Säger)l,765,070)41 1,825,676*26|l,869,817|14|l,961,876j3l|2,013,488|—''9,435,928)12
1 5 kl. läroverk.
2 Gymnasium och Klara 5 kl.
3 Maria 5 kl.
Anm. De feta siffrorna ingå icke i summorna på denna eller följande sidor, enär de äro tagna i
beräkning på de i noterna å samma sidor angifna ställen.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
63
Allmänna läroverk.
1877.
1878.
1879.
1880.
I
1881.
Summa.
Femklassiga.
Norrtelje ...........................
15,760 66
16,074
95
17,150
—
16,859
52,
17,746:48
83,591
61
Enköping ..........................
16,06180
16,394
34
17,227
67
18,014
54
17,956 84
85,655
19
Söderhamn .......................
13,912 21
14,372
11
16,043
63
16,087
05
15,61339
76,028
39
Eksjö .................................
18,482131
19,500
77
19,731
33
19,750
971
20,310 66
97,776
04
Vadstena .........................
13,964 29
13,900
—
14,583
93
14,900
—
14,691,67
72,039
89
Mariestad ..........................
16,990
—
17,610
10
18,233
73
18,915
—
20,682 30
92,431
13
Borås .................................
21,639
46
22,533
01
22,779
48
23,040
66
21,42433
111.416
94
Lidköping...........................
19,907
31
20.312(85
21,824
97
21,20333
20,466
43
103,714
89
Sköfde ..............................
13,908
33
14,500
—
15,574
63
15,150
_
16,150
—
75,282
96
Eskilstuna...........................
13,345
13
14,404174
14,542
83
15,54283
15,496
52
73,332
05
Arboga ..............................
15,013
67
15,647
—
16,785
31
18,097j—j
17,497
—
83,039
98
Ystad................................
22,491
44
23,124 53
23,967
43
21,713 79
19,079
16
110,376
35
Karlshamn.........................
18,446
46
18,448 46
18,596
46
18,37282
18,414
32
92,276
52
Landskrona ........................
19,194
08
19,747 66
18,169
18
18,65155
18,656
58
94,419
05
Uddevalla .........................
17,465104
17,626 62
19,036
29
19,730 99
19,716
92
93,565
86
Göteborg ..........................
17,655 95
18,877 38
17,975
—
16.755
12
21,452
12
92,715
57
D:o realläroverket ..............
>7,900
—
>8,050
—
110,644
43
>17,664 32
21,026127
21,026
27
Kristinehamn .....................
15,970 14
15,707114
16,568
68
17,786 86
16,97801
83,010
83
Sundsvall ...........................
15,76417
—
—
—
—
—
_
—
—
15,764
17
Piteå .................................
15,300
99
16,154 64
14,554
76
13,650
14,141,66
73,802
05
Oscarshamn ....................
»8,400
—
11,42619
13,914
05
15,889 68,
14,788 81
56,018
73
Haparanda ........................
»9,400
—
»10,129 76
10,373
80
11,409,54
11,400
—
33.183
34
Stockholms Klara ..............
20,144
79
22,396 39
23,972
16
23,399,16!
—
89,912
50
» Maria ...............
23,675
—
24,175
—
35,359 18
—
_1
—
—
83,209
18
» Jakob ..............
22,392
57
23,059 23
24,442,55
20,108 04
19,236 89
109,239 28
» Katarina............
27,822
50
28,855 83
31,653,83
31,989
—
29,129 64
149,450180
» Ladugårdslands...
26,292 50
29,083|71
30,307 45
31,826131 [
31,43074
148,940171
Säger
441,590^80
453,93065
493,36833
458,843|76j
453,486 74 2,301,220''28
3 kl. läroverk.
D:o d:o.
D:o d:o.
64
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b,
Allmänna läroverk.
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
Summa.
Treklassiga.
Söderköping .....................
9,508
96
9,883
97
9,883
97
9,883
97
9,883 97
49,044,84
Vimmerby........................
8,640
—
8,621
42
9,107
16
9,092
84
9,100
44,56142
Alingsås.........................
9,783
—
9,783
—
9,783
—
9,783
—
11,04726
50,17926
Askersund......................
8,147
51
8,657
05
8,146
33
8,266
86
8,349 89
41,367,64
Sala.................................
10,305
06
10,671
73
10,938
39
10,205
06
10,800
30
52,920
54
Vernamo.........................
8,400
—
8,400
—
8,400
—
8,900
—
9,400
—
43,500
—
Sölvesborg........................
7,618
33
8,609
50
8,664
45
9,368
19
9,660
85
43,921
32
Eonneby...........................
Trelleborg ........................
8,148
07
8,512
82
8,400
—
8,400
—
8,900
—
42,360
89
7,400
—
7,900
—
7,900
—
8,146
63
9,167
62
40,514
25
Engelholm.......................
'' 7,900
—
7,900
—
7,537
62
7,475
—
8,000
—
38,812
62
Göteborg .......................
7,900
—
8,050
—
10,644
43
17,664
32
—
—
44,258
75
Varberg ..........................
7,89167
7,877
39
7,835
25
8,021
17
8,525
—
40,150
48
Marstrand......................
10,150,65
10,179
22
9,549135
9,059
55
9,873
81
48,812
58
Oskarshamn ..................
8,400
—
—
—
—
_
_
__
_
8,400
—
Åmål ............................
7,387 38
7,887 38
8,77818
9,550
—
9,550
—
43,152
94
Pilipstad .........................
8,472)66
8,472:66
8,548:30
9,900
—
9,959
43
45,353
05
Arvika...... .......................
9,400
—
9,900
—
9,900
—
10,400
—
10,400
—
50,000
—
Haparanda.......................
9,400
—
10,129176
—
_
—
—
—
19,529
76
Skellefteå .......................
7,76667
7,91310
8,400
8,400
—
8,400
—
40,879
77
Örnsköldsvik....................
8,384; 05
8,460,71
7,428,59
7,675
7,825
—
39,773
35
Falköping ....................
1 2,64761
6,252 88
6,838 09
6,902
40
6,902 38
26,895
75
Strömstad ........................
7,56295
9,333198
9,167)31
9,167
31
9,167|31
44,398
86
Säger
178,566 96
183,39657
175,85042
186,261
30
174,71282
898,78807
Sammandrag.
Högre läroverk.................
1,765,07041
1,825,676
26
1,869,81714
1,961,876
31
2,013,488
_
9,435,928
12
Pemklassiga d:o ...............
441,59080
453,930
65
493,368,33
458,843
76
453,486
74
2,301,220
28
Treklassiga d:o ...............
178,566 96
183,396
57
175,850 42
186,261
30
174,712
82
898,788
07
Summa
2,385,22817 2,463,003 482,539,035 89
2,606,981
37
2,641,68756
12,635,936 47
1 1 kl. pedagogi.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
65
Pedagogier.
Tvåklassiga.
Hjo........................
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
Summa.
5,835
5,835
5,761
05
5,565
08
7,593
15
30,589
28
Södertelje ...............
6,092
07
6,201
98
6,010
39
6,208
34
6,691
66
31,204
44
Köping ..................
5,355
86
4,931
26
4,954
93
5,324
99
5,324
95
25,891
99
Nora .....................
5,955
77
5,717
67
6,177
98
6,707
53
6,453
78
31,012
73
Hedemora ..............
4,493
57
4,860
24
5,200
41
5,754
14
6,267
20
26,575
56
Grenna ..................
4,500
_
4,500
—
4,102
44
3,425
5,032
83
21,560
27
Kungelf..................
4,585
04
4,696
05
5,137
54
5,137
54
5,137
54
24,693
71
Kungsbacka ............
4,881
81
4,860
04
5,258
73
5,024
41
3,554
44
23,579
43
Borfpiolm ...............
4,542
85
4,841
81
5,195
24
5,200
5,200
—
24,979
90
. Säger
46,241
97
46,444
05
47,798
71
48,347
03
51,255
55
240,087
31
Enklassiga.
Oljegrund ...............
1,333
46
1,333
46
1,333
46
1,333
46
1,333
46
6,667
30
Falköping ...............
2,647
61
---
—
—
—
—
—
—
—
2,647
61
Ulricehamn ............
1,500
—
1,500
—
1,500
—
1,500
—
1,500
—
7,500
—
Mariefred ...............
1,362
24
1,204
76
1,446
43
1,500
—
1,500
—
7,013
43
Lindesberg...............
1,466
—
1,466
—
2,666
—
1,571
50
1,466
—
8,635
50
Säter .....................
1,581
56
2,200
61
2,192
86
2,192
86
1,755
67
9,923
56
Cimbrishamn .........
1,500
—
1,366
66
1,200
—
1,200
—
1,200
—
6,466
66
Falkenberg ............
1,473
—
1,473
—
1,473
—
1,473
—
1,473
—
7,365
65
Laholm ..................
2,681
11
2,681
11
2,719
21
2,081
11
2,681
11
12,843
Mönsterås ...............
1,500
—
1,500
—
1,500
—
1,500
—
1,940
33
7,940
33
Säger
17,044
98
14,725
60
16,030
96
14,351
93
14,849
57
77,003
04
Summa pedagogier
63,286
95
61,169
65
63,829
67
62,698
96
66,105
12
317,090
35
Allmänna läroverken
2,385,228
17
2,463,003
48
2,539,035
89
2,606,981
37
2,641,687
56
12,635,936
47
Summa
2,448,515; 12
2,524,173
13
2,602,865
56
2,669,680
33
2,707,792
6812,953,026
82
Bill. till Riltsd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 10 Höft.
9
66
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
Tab. 5.
Utbetald aflöning från afkomsten af donationer eller andra såsom
särskilda fonder förvaltade tillgångar, som i statsliggaren antecknas
under rubrik: ”Inom kolumn specificerade inkomster”, till:
Allmänna läroverk.
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
Summa
Upsala......................................
—
Gefle ......................................
—
Hudiksvall..............................
—
Linköping .................................
3,109
51
3,109
Öl
3,109
Öl
3,109
51
3,109
51
15,547
55
Norrköping ..............................
60
—
60
—
60
—
60
—
60
—
300
—
Vester vik .................................
—
Skara ......................................
978
—
978
—
978
978
—
978
—
4,890
—
Venersborg...............................
—
Strengnäs .................................
3,633
41
3,633141
3,633,41
3,633
41
3,633
41
18,167
05
Örebro ....................................
16398
163|98
163
98
163
98
163
98
819
90
Nyköping ................................
__
_
—
—
—
—
—
—
---
—
—
—
Vesterås....................................
1,739
77
I,739j77
1,739
77
1,739
77
1,739
77
8,698
85
Falun ......................................
82
48
8248
82
48
82
48
82
48
412
40
Vexiö ....!..................................
554
75
554 75
554
75
554
75
554
75
2,773
75
Jönköping ................................
3,373
23
3,373 23
3,373
23
3,373
23
3,373
23
16,866
15
Lund ......................................
1,004
32
1,00432
1,004
32
1,004
32
1,Q04
32
5,021
60
Malmö .........................-...........
5,905
46
5,905 46
5,905
46
5,905
46
5,905
46
29,527
30
Karlskrona.................................
131
36
13136
13L36
131
36
131
36
656
80
Kristianstad ..............................
34
50
34(50
34 50
34
50
34
50
172
50
Helsingborg .............................
87
85
8785
87
85
87
85
87
85
439
25
Göteborg ................................
1,325
—
1,325
1,325
—
1,325
—
1,325
—
6,625
—
Halmstad ................................
69
25
6925
69
25
69
25
69
25
346
25
Kalmar ..................................
8
55
8
55
8
55
8
55
8
55
42
75
Karlstad.................................
880 53
880
53
880
53
880
53
880
53
4,402
65
Hernösand.................................
365 53
365
53
365
53
365
53
365
53
1,827
65
Östersund .................................
öOö^
505
89
505
89
505
89
505
89
2,529
45
Umeå .......................................
—
Luleå ......................................
—
Visby .....................................
1,139 50
1,139
50
1,139
50
1,139
50
1,139
50
5,697
50
Sundsvall ................................
1 63
—
63
—
63
—
63
—
18
—
207
—
Nya elementarskolan ..................
—
Stockholms gymnasium ...............
2,257!50
2,257150
2,257
50
2,257
50
—
—
9,030
—
» norra latinläroverk......
2 4,200
—
2 4,200
—
2 4,200
—
2 4,200
—
3,675
—
3,675
—
» södra » ......
3 2,100
—
3 2,100
—
3 2,100
—
5,092
50
5,092
50
10,185
—
» realläroverk ..............
---
—
—
Säger
27,41037
27,47337
27,47337
32,565 87
33,93837
148,86135
1 5 kl. läroverk.
2 Gymnasium och Klara 5 kl.
3 Maria 5 kl.
Anm. De feta siffrorna ingå icke i summorna här ofvan, enär de äro tagna i beräkning på de i noterna 1
2 och 3 angifua ställen.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
67
Allmänna läroverk.
Femklassiga
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
Summa.
Enköping ...............
105
66
105
66
105
66
105
66
105
66
528
30
•
Ekesjö ....................
3
—
3
—
3
—
3
—
3
—
15
—
Vadstena .............
100
—
100
100
—
100
—
100
—
500
—
, Mariestad ..............
10
—
10
—
10
—
10
—
10
—
50
—
Lidköping .............
230
—
230
—
230
—
230
—
230
—
1,150
—
Skfifde
Eskilstuna..............
1,410
50
1,410
50
1,410
50
1,410
50
1,410
50
7,052
50
Arboga.....................
153
—
153
—
153
—
153
—
153
—
765
—
Ystad.......................
5
37
5
37
5
37
5
37
5
37
26
85
Karlshamn..............
53
54
53
54
53
54
53
54
53
54
267
70
UctllUSKl Uilct ............
Uddevalla ..............
_
VJ U l)C UUI ii ...............
Kristinehamn ........
300
—
300
—
300
—
300
—
300
—
1,500
—
63
63
Oskarshamn...........
‘Sthms: Klara .........
1,942
50
1,942
50
1,942
50
1,942
50-
—
—
7,770
—
» Maria ..........
2,100
_
2,100
—
2,100
—
—
—
—
—
6,300
—
» Jakob ........
1,657
44
1,657
44
1,657
44
1,657
44
1,657
44
8,287
20
» Katarina ...
1,627
50
1,627
50
1,627
50
1,627
50
1,627
50
8,137
50
» Ladugårds-
land ..................
157
50
157
50
157
50
157
50
157
50
787
50
Säger
9,919
Öl
9,856
Öl
9,856
Öl
7,75601
5,81351
43,200
55
68
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
Allmänna läroverk.
1877
1878
1879.
1880.
1881
Summa.
Treklassiga.
Söderköping..................
16
03
16
03
16
03
16
03
16
03
80
15
Vimmerby.....................
60
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
—
Alingsås........................
117
—
117
—
117
—
117
—
117
—
585
—
Askersund.....................
742
95
742,95
742
95
742
95
742
95
3,714
75
Sala..............................
Vernamo .....................
94
94
94
94
94
94
94
94
94
94
474
70
Sölvesborg.....................
565
_
565
—
565
—
565
—
565
—
2,825
—
Ronneby........................
—
Trelleborg.....................
—
Engelkolm....................
—
Göteborg .....................
33
8
33
8
—
Varberg......................
8
33
8
33
8
33
41
65
Marstrand ................
25
_
25
_
25
-
25
—
25
_
125
—
Osearsbamn ..............................
_
Åmål ..........................
1,512
62
1,512
62
1,512
62
—
—
—
—
4,537
86
Filipstad .....................
1,427
34
1,427
34
1,427
34
—
—
—
—
4,282
02
_
Haparanda ..................
—
Skellefteå .....................
—
Örnsköldsvik .................
_
Falköping.....................
—
—
Strömstad .....................
—
—
Säger
4,569
21
4,509
21
4,509
21
1,569
25
1,569
25
16,726
13
Sammandrag.
Högre.........................
27,410
37
27,473
37
27,473
37
32,565
87
33,938
37
148,861
35
Femklassiga..................
9,919
Öl
9,856
01
9,856
01
7,756 Öl
5,813
51
43,200
55
Treklassiga ..................
4,569,21
4,509
21
4,509
21
1,569 25
1,569
25
16,726
13
•
Summa
41,898
59
41,838
59
41,838
59
41,891113
41,321
13
208,788|03
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
69
Pedagogier.
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
Summa.
rri o i i •
i vaklassiga
Hjo ...........................
165
—
165
—
165
—
165
—
165
—
825
—
Södertelje ..............
Köping....................
176
68
176
68
406
68
406
68
406
68
1,573
40
Nora ........................
48
20
48
20
48
20
48
20
48
20
241
—
Hedemora..............
5
23
5
23
5
23
5
23
5
23
26
15
Grenna .....................
25
—
25
—
25
—
25
—
25
—
125
—
Kungelf....................
114
96
114
96
112
46
112
46
112
46
567
30
Kungsbacka............
85
50
85
50
85
50
85
50
85
50
427
50
Borgholm ...............
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Säger
620
57
620
57
848
07
848
07
848
07
3,785
35
Enklassiga
öregrund ...............
263
25
263
25
263
25
263
25
263
25
1,316
25
Falköping ...............
—
—
Ulricehamn ............
Mariefred ...............
Lindesberg ............
34
—
34
—
34
—
34
—
34
—
170
—
Säter .......................
86
—
86
—
86
—
86
—
86
—
430
—
vj 11 ii hr jo i~i et» mrn ........
Falkenberg ...........
27
—
27
—
27
—
27
—
27
—
135
—
Laholm....................
40
—
40
—
40
—
40
—
40
—
200
—
Mönsterås ...............
Säger
450
25
450
25
450
25
450 25
450
25
2,251
25
Summa pedagogier
1,070
82
1,070
82
1,298
32
1,29832
1,298
32
6,036
60
Allmänna lärover-
ken........................
41,898
59141,838
59
41,838
59
41,89113
41,321
13
208,788
03
Summa
42,969
4142,909
41
43,136
91
43,18945
42,619
45 214,824
63
70
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
Kostnaden
för hvarje lärjunge vid rikets
Allmänna
■
Under femårsperioden
Medelbelopp aflöning utbetald:
Medelantal lärjungar:
från inom
från
kolumn
vår-
höst-
. . o .
statsverket.
specificerade
terminen.
terminen.
hela ai et.
inkomster.
H ö g r e.
Upsala ....................... ....................
76,559
12
527
552
539
Gefie ................................................
59,419
93
--<
—
273
287
280
Hudiksvall..........................................
37,192
65
—
—
136
140
138
Linköping ........................................
80,243
91
3,109
51
488
482
485
Norrköping ......................................
55,213
58
60
—
329
338
333
Vester vik ..........................................
43,038
49
—
—
170
173
172
Skara ...............................................
68,690
35
978
—
373
388
380
Venersborg ......................................
54,249
49
—
—
253
247
250
Strengnäs ..........................................
53,238
70
8,633
41
126
121
123
Örebro.................. ...........................
78,675
53
163
98
470
495
483
Nyköping ........................................
44,573
29
—
—
199
195
197
Vesterås.............................................
61,972
53
1,739
77
231
229
230
Falun..............................................
55,263
61
82
48
213
221
217
Vexiö ..............................................
64,053
22
554
75
345
363
354
Jönköping ............................. ...........
62,517
62
3,373
23
517
527
522
Lund ..............................................
81,388
09
1,004
32
538
566
552
Malmö ...........................................
62,027
03
5,905
46
391
426
408
Karlskrona .....................................
59,144
62
131
36
306
325
315
Kristianstad .......................................
54,781
92
34
50
291
298
294
Helsingborg .......................................
48,095
62
87
85
288
309
298
Göteborg............................................
85,414
38
1,325
—
591
606
599
Halmstad .........................................
39,995
06
69
25
196
207
202
Kalmar .............................................
66,612
13
8
55
397
415
406
Karlstad...........................................
68,552
40
880
53
464
457
460
Hernösand..........................................
46,247
25
365
53
213
221
217
Östersund .........................................
49,357
08
505
89
175
192
184
Umeå ..............................................
49,570
12
—
—
216
229
222
Luleå ...............................................
35,866
78
—
—
92
90
91
Visby ...............................................
65,601
44
1,139
50
288
293
290
Sundsvall ..........................................
22,631
18
54
—
149
161
155
Nya elementarskolan ...........................
60,125
96
—
—
298
304
301
Stockholms gymnasium ........................
—
—
—
—
—
—
—
D:o norra latinläroverk...............
72,929
46
4,095
—
465
473
469
D:o södra d:o ...............
37,071
58
3,297
—
308
328
318 •
D:o realläroverk........................
24,648
69
—
—
166
222
194
Säger
1,924,962
81
32,598
87
10,482
10,881
10,678
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
71
Tab. 6.
allmänna läroverk och pedagogier.
läroverk.
1877—1881.
Under
år 18 8 1.
Kostnad för hvarje lärjunge:
Aflöning utbetald:
Antal lärjungar:
Kostnad för hvarje
lärjunge:
från
från inom
kolumn
från
från inom
kolumn
vår-
höst-
hela
från
från inom
kolumn
statsverket.
specificerade
inkomster.
statsverket.
specificerade
inkomster.
terminen.
terminen.
året.
statsverket.
specificerade
inkomster.
142
04
1
78,562
^ 39
566
600
583
134
76
212
21
—
64,395
92
—
—
300
304
302
213
23
—
—
269
51
—
39,168
05
—
—
126
133
129
303
63
—
_
165
45
6
41
81,732
43
3,109
Öl
498
491
494
165
45
6
29
165
81
—
18
58,988
43
60
—
325
344
334
176
61
—
18
250
22
—
—
44,804
79
—
—
181
167
174
257
50
—
—
180
76
2
57
71,672
—
978
—
403
421
412
173
96
2
37
217
—
—
—
55,746
14
—
---
262
240
251
222
10
—
—
432
83
29
54
54,122
39
3,633
41
101
no
105
515
45
34
60
162
89
—
34
• 79,033
29
163
98
523
545
534
148
—
_
31
226
26
—
46,034
52
—
—
188
195
191
241
02
_
_
269
45
7
56
64,142
15
1,739
77
237
213
225
285
08
7
73
254
67
—
38
54,816
33
82
48
227
233
230
238
33
—
36
''180
94
1
57
64,908
88
554
75
387
401
394
164
74
1
41
119
77
6
46
66,136
26
3,373
23
553
540
546
121
13
6
18
147
44
1
81
81,692
29
1,004
32
608
604
606
134
81
1
66
152
03
14
47
65,513
58
5,905
46
459
465
462
141
80
12
78
187 ''
76
—
42
63,543
63
131
36
316
330
323
196
73
—
41
186
33
—
12
55,958
36
34
50
289
285
287
194
98
—
12
161
39
—
29
50,431
89
87
85
331
338
334
150
99
—
26
142
59
2
21
85,079
99
1,325
—
609
586
597
142
51
2
22
198
—
—
34
39,858
—
69
25
219
241
230
173
30
—
30
164
07
—
02
69,618
77
8
55
446
454
450
154
71
_
02
149
03
1
91
71,017
64
880
53
490
455
472
150
46
1
87
213
12
1
68
48,857
32
365
53
236
237
236
207
02
1
55
268
30
2
73
51,435
14
505
89
203
220
211
243
77
2
40
223
29
—
—
53,448
05
—
—
252
241
246
217
27
_
_
394
14
—
—
37,934
44
—
—
88
94
91
416
86
—
—
226
21
3
93
68,509
55
1,139
50
289
275
282
242
94
4
04
146
Öl
—
35
29,995
24
18
183
178
180
166
64
—
10
199
75
—
—
63,046
78
—
294
307
300
210
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
155
50
8
73
62,472
28
3,675
—
466
505
485
128
81
7
58
116
58
10
37
52,108
20
5,092
50
385
357
371
140
45
13
73
127
06
—
—
38,702
88
—
—
305
322
313
123
65
—
—
180
27
3
05 |
2,013,488
—
33,938
37 |
11,345
11,431
11,380
176
93
2
99 ■
72
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
Allmänna
Under femårsperioden
Medelbelopp aflöning utbetald:
Medelantal lärjungar:
Femklassiga:
Norrtelje.......................................
från statsverket.
från inom
kolumn
specificerade
inkomster.
vår-
terminen.
höst-
terminen.
hela året.
16,718
32
_
__
67
67
67
Enköping ....................................
17,131
04
105
66
67
69
68
Söderhamn .........-.......................
15,205
68
—
—
61
ffl
61
Eksjö ...............................................
19,555
21
3
—
122
119
121
Vadstena..........................................
14,407
98
100
—
91
95
93
Mariestad .......................................
18,486
23
10
—
75
75
75
Borås..............................................
22,283
20,742
39
—
—
82
80
81
Lidköping.......................................
98
230
—
103
106
104
Sköfde .............................................
15.056
59
—
—
120
118
119
Eskilstuna.......................................
14,666
41
1,410
50
91
91
91
Arboga............................................
16,608
—
153
—
75
78
76
Ystad................................................
22,075
27
5
37
102
105
103
Karlshamn.......................................
18,455
30
53
54
99
113
106
Landskrona ...................................
18,883
81
-—•
—
no
in
no
Uddevalla ....................................
18,713
17
—
—
112
114
113
Göteborg.......................................
18,543
11
—
150
166
158''
» realläroverket...............
13,057
—
_
134
182
158
Kristinehamn................................
16,602
17
300
—
90
89
90
Sundsvall .......................................
—
—
—
—
—
—
Piteå ................................................
14,760
41
—
—
55
53
54
Oscarshamn....................................
12,883
75
—
—
73
78
75
Haparanda......................................
10,542
62
—
—
51
56
53
Stockholm: Klara ........................
—
—
—
—
—
» Maria........................
—
—
—
—
—
» Jakobs .....................
21,847
86
1,657
44
191
183
187
» Katarina .................
29,890
! 16
1,627
50
273
251
262
» Ladugårdslandet...
29,788
i 14
157
50
359
370
365
Säger
436,904
60 5,813
51
2,753
2,830
2,790
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
73
läroverk.
1877—1881.
U n
der
år 1
8 8 1.
Kostnad för hvar]
lärjunge:
e
Aflöning utbetald:
Antal lärjungar:
Kostnad för hvarje
lärjunge:
från
statsverket.
1
från inom
kolumn
specificerade
inkomster.
från statsverket.
från inom
kolumn
* specificerade
inkomster.
vår-
terminen.
höst-
terminen.
hela året.
från
statsverket.
från inom |
kolumn i
specifice- rade in- |
komster. |
249
53
_
_
17,746 48
1
! _
74
71
72
246 48
_
1
251
93
i
55
17,956 84
105
66
61
64
62
289 63
1
170
249
27
—
—
15,613 39
—
59
55
57
273 92
—
1 -
161
61
—
03
20,310 66
3
—
106
109
107
189 82
03
154
92
i
08
14,691 67
100
—
92
83
87
168 87 1
i 15
246
48
—
13
20,682i30
10
—
71
68
69
299
74
14
275
i10
—
—
21,424! 33
—
—
79
76
77
278
24
| _''
199
45
2
21
20,466.43
230
—
102
96
99
206
73 2
I 32
1 126
53
—
—
16,150 —
—
—
113
91
102
158 33
_1
161
17
15
50
15,496 52
1,410
50
102
90
96
161 42
14
69:
218
53
2
Öl
17,497 —
153
—
82
85
83
210 81
1
84i
214
32
—
05
19,079|16
5
37
101
in
106
179'' 99
—
05)
174
11
—
51
18,414) 32
53
54
126
137
131
140,57
—
41,
171
67
—
—
18,656 58
—
108
113
no
169)61
—
1
165
60
—
—
19,716 92
—
no
117
113
174! 49
—
_
117
36
—
-—•
21,452 12
—
177
183
180
119
18
__
82
64
—
—
21,026)27
—
—
234
304
269
78 16
--
184
47
3
33
16,978
Öl
300
86
84
85
199174
!
3
53
273
34
—
—
14,141
66
—
__
52
50
Öl
277 29
z
j 171
78
—
—
14,788
81
'' —
—
84
79
81|
182 58
_
_
198
92
—
11,400
Z
—
61
74:
67
170 15
—
116
83
8
86
19,236
89
1,657
44
172
170
in
112'' 50,
9
69
114
08
6
21
29,129
64
1,627
50
235
190
212
137 40
7
68
81 1
6i!
- 1
44
31,430
74
157
50
370
393|
381
82) 50|
-1
41
156
60
2
os|
453,486
74
5,813 51
2,857
2,893
2,868
158 12
2
02
Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 10 Häft.
10
74
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
Allmänna läroverk.
Under femårsperioden 1877—1881.
Medelbelopp, aflöning
utbetald:
=•3
3 g
-
Treklassiga
Medelantal
lärjungar:
Kostnad för
hvarje lärjunge:
-
v. t.
h. t.
zB
Söderköping ......
9,808
97
16
03
31
29
30
326
97
_
53
9,883
97
16
03
23
25
24
411
83
—
67
Vimmerby .........
Alingsås...
8,912
28
12
_
30
31
31
287
49
_
39
9,100
—
—
—
27
36
31
293
55
—i
—
10;035
85
117
_
50
48
49
204
81
2
39
11,047
26
117
—
50
43
46
240116
21
54
Askersund ..
8,273
53
742
95
38
39
39
212
14
19
05
8,149
89
742
95
42
33
37
220
Åt
20
08
Sala
10,584
11
94
94
32
31
31
341
42
3
06
10,800
30
94
94
31
31
31
348
40
3
06
Vernamo
8,700
_
_
36
36
36
241
67
—
—
9,400
—
—
—
41
35
38
247
åt
—
—
Sölvesborg
8,784
26
565
_
21
19
20
439
21
28
25
9,660
85
565
—
14
14
14
690
06
40
Öb
Ronneby.........
8,472
18
_
_
28
31
29
292
14
—
—
8,900
—
—
—
29
34
31
287
10
—
—
Trelleborg ...
8,102
85
_
_
39
40
39
207
77
—
—
9,167
62
—
—
40
44
42
218
28
—
Engelholm.........
7,762
52
—
—
60
62
61
127
25
—
—
8,000
—
—
—
62
64
63
126
98
—
Göteborg .........
Var berg.....
8,030
10
8
33
40
43
41
195
86
_
20
8,525
_
8
33
45
54,
49
173
98
17
Marstrand .........
9,762
51
25
—
24
24
24
406
77
1
04
9,873
81
25
—
20
23
21
470
18
1
19
Oskarshamn ......
Åmål ............
8,630
58
907
57
52
55
53
162
84
17
12
9,550
I
_
_
57
57
57
167
54
—
Filipstad...........
9,070
61
856
40
56
57
57
159
13
15
02
9,959
43
—
—
64
61
62
160
64
—
—
Arvika..............
10,000
—
—
52
52
52
192
31
—
—
10,400
—
—
—
53
55
54
192
59
—
—
Haparanda.........
Skellefteå ........
8,175
95
_
28
25
26
314
46
_
8,400
_
_
_
23
22
22
381
82
—
—
Örnsköldsvik .....
7,954
67
_
_
37
40
38
209
33
—
—
7,825
—
—
—
45
61
53
147
64
—
Falköping
5,908
67
_
_
57
63
60
98
48
—
—
6,902
38
—
—
62
76
69
100
03
—
■Strömstad .........
8,879
77
—
27
31
29
306
20
_
—
9,167
31
-
—
26
33
29
316
11
—
—
Säger
165,849
41
3,345
22
738
756
745
222
62
4
49
174,712
82
1,569
25
754
801
773
226
02
O
03
1 Sammandrag.
Högre alim. lärov.
jPemklassiga d:o
Treklassiga d:o
Säger
|2 kl. pedagogier
Il kl. d:o
1,924,962
81
32,598
87
10,482
10,881
10,678
180
27
3
05
2,013,488
—
33,938
37
11.345
11,431
11,380
176
93
2
99
''436,904
60
5,813
51
2,753
2,830
2,790
156
60
2
08
453,486
74
5,813
51
2,857
2,893
2,868
158
12
2
02
165,849
41
3,345
22
738
756
745
222
62
4
49
174,712
82
1,569
25
754
801
773
226
02
2
02
2,527,716
82
41,757
60
,13,973
: 14,467
14,213
,177
[85
1 2
|94
2,641,687
|5É
141,321
i 13114,956115,125 15,021
175,871 2
J75
48,017
''47
757
07
257 246
249192
|83 a
04
51,255
55
848
071 232 22r
227 225 79 S
74
14,870
98 450
125
199: 186
191
| 77
86
1 2
36
14,845
Öl
450,251 171| 151
1621 91
:öö| 2
78
Sägei
Summa
| 62,888 4ö| 1,207 32| 4561 432j 440|l42|93| i
>,74| 66,105|12| 1,298[32| 403 | 386| 389|169|94| 1
j35
1(2,590,605 27)42,964 92 14,429 14,899 14,653 176 80 2|93|2,707,792|68|42,619j45|15,359 15,51115,410|175 72|
>76
Under år 1881.
Aflöning utbetald
:
EU k
o
P
• O
5-3
7?
0
1 &
sr b
Tr1
Antal lärjungar:
-
v. t.
h. t.
Kostnad för
hvarje lärjunge^
ce
i-*s
s g
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
75
Petlagogier.
Under femårsperioden 1877—1881.
Under år 1881.
Medelbelopp aflö- ning utbetald:
Medelantal
lärjungar:
Kostnad för
hvarje lär- junge:
Aflöning
utbetald:
Antal
lärjungar:
Kostnad för
hvarje lär- junge:
Tvåkl assiga
tran stats-
verket.
specifik inkomster.
DO
0
3
i
3
v. t.
h. t.
hela året.
verket.
3»
v;o
3
n
»*
B
specifik inkomster.
från inom kolumn 1
tran stats- verket.
Ifrån inom kolumn
jspecific. inkomster.
V. t.
h. t.
hela året.
j från statsverket.
Ispecific. inkomster.
ifrån inom kolumn
Hjo ...............
i i
6,117 86 165
38
33
35
174
80
4
71
7,593
15
165
19
13
16
47457
10
31
Södertelje ......
6,240
89
—
—
34
32
33
189
12
—
—
6,691
66
—
—
39
34
36
185|88
—
_
Köping .........
5,178
401314
68
50
49
49
105
68
6
44
5,324
95
406
68
40
46
43
123183
9
46
Nora ............
6,202
55
48
20
44
41
42147
68
1
15
6,453
78
48
20
37
33
35
184|39
1
38
Hedemora ......
5,315
11
5
23
12
13
12i442
92
—
43
6,267
20
5
23
14
11
12
522 27
. _
43
G-renna .........
4,312
4,938
05
25
—
19
19
19 226
95
1
32
5,032
83
25
—
15
18
16
314
55
1
56
Kungelf .........
741113
46
18
20
19259
93
5
97
5,137
54
112
46
22
28
25
205
50
4
50
Kungsbacka ...
4,715
89
85
50
16
16
16 294
74
5
34
3,554
44
85
50
25
24
24
148
10
3
56
Borgholm ... .
4,995
98
—
—
26
23
24! 208
12
—
—
5,200
—
—
—
21
20
20
260
—
-
—
Säger
48,01747 757
07
257
246
249192 83
3
04
51,255 55
84807
232
227
227
22579
3
74
Enklassiga
Öregrund ......
1,333
46
263
25
7
5
6
222
24
43
87
1,333
46
263
25
8
5
6
222
24
43
87
Falköping ......
Ulricehamn ...
1,500
—
—
—
13
13
13
115
38
—
—
1,500
—
—
—
13
9
11
136
36
—
Mariefred ......
1,402
58
—
—
16
15
15
93
50
—
—
1,500
—
—
—
11
10
10
150
—
—
—
Lindesberg......
1,727
10
34
—
44
40
42
41
12
—
81
1,466
1,755
—
34
—
35
28
31
47
30
1
10
Säter ............
1,984
71
86
—
11
10
10
198
47
8
60
67
86
—
10
11
10
175
57
8
60
Cimbrishamn ...
1,293
33
—
—
32
31
31
41
72
—
—
1,200
—
—
—
29
30
29
41
38
—
—
Falkenberg ...
1,473
—
27
—
17
17
17
86
65
1
59
1,473
—
27
—
17
16
16
92
06
1
69
Laholm .........
2,568
73
40
—
28
26
27
95
14
1
48
2,681
11
40
—
23
27
25
107
24
1
60
Mönsterås ......
1,588
07
—
—
31
29
30
52
93
—
—
1,940
33
—
25
23
24
80
85
—
—
Säger
14,87098 450
25
199
186
191
77186
236
14,84957
45''j|25
171
159
162
91 66
278
76
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
P. M. Tab. 7.
1 ro) Uppgifterna i tabellen 3 äro hemtade ur Pedagogisk Tidskrift.
2:o) Uppgifterna i tabellerna 4 och 5 äro hemtade ur den i Statskontoret upprättade
s. k. statsliggaren samt de derstädes förda anteckningsböcker.
3:o) Angående anslagen:
Allmänna läroverken för åren ........................
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
hafva, enligt statsliggaren:
Årets stater ................................................
2,249,686 34
2,311,330
67
2,361,358
67
2,409,470
93
2,438,15395
Bibliotekariemes arfvoden.............................
3,987|56
3,987
56
3,987
56
3,987
56
3,987)56
Arfvoden till skrifbiträden åt rektorerne .........
10,000
—
10,000
—
10,000
—
10,000
—
10,000
—
enligt anteckningsböckerna:
145,896
48
156,658
48
Arfvoden åt extra lärare ..............................
102,575 72
125,289
86
107,ö4b 7b
Vikariatsarfvoden..........................................
97,038170
109,559
16
122,762
14
126,202
19
129,779 44
Befrämiande af gymnastik och vapenöfningar ...
6,923185
6,963
02
7,674 81
7,071
50
7,244 39
Extra arfvoden åt gymnastiklärare vid fullstan-
6,950
7,000
7,000
7,000
diga läroverk.............................................
6,750
—
—
—
—
Utöfver det i staterna uppförda anslaget 17,600
kronor till löneförbättring samt extra arfvo-
12,396
77
den åt öfningslärare ...............................
—
—
—
6,153:55
löjZZDjUO
Ålderstillägg utöfver årets stater m. m..........
2,591:67
1,250
—
9,670
—
1,162
50
3,903 52
Af reservationer från föregående år ...............
1,807 j 13
5,335
09
4,700 70
2,271
23
19215
Extra ordinarie anslaget till extra lärare ........
—
—
—
—
—
—
—
—
ÖOjUUU
—
Summa
2,481,360
9712,580,665
36)2,679,203191
2,736,221
16
2,771,332 82
efter afdrag af i staterna uppkomna besparingar
96,132
80
117,661
88
140,168 02
129,239
79
129,645:26
Återstående nettobeloppen
2,385,228
17
2,463,003
48i2,539,035)89
2,606,981
37
2,641,687
56
blifvit fördelade på de särskilda läroverken
samt upptagna i tabellen 4.
Ofriga belopp,
enligt statsliggaren:
Djeknepenningeersättningar till stiftens premie- fattigkassor ............................................
4,307
10
4,307
10
I
4,307! 10
4,307
10
4,307
10
Enketunnor ................................................
264
60
264
60
26460
264
60
264
60
Bibeltryckspanmål .......................................
1,693
44
1,693
44
1,693 44
1,693
44
1,693
44
Ersättning helgonskyld ................................
2,644
33
2,644
33
2,644133
2,644
33
2,644
33
Indragna s. k. landgillen och klockarepensioner
305
54
305
54
305:54
305
54
3U5
54
Visingsborgs skolstat .................................
2,934
82
2,934
82
2,934)82
2,934
82
2,934
82
Kungsholms läroverk i Stockholm ..................
4,297
50
2,000
_
2,000
—
2,000
—
2,000
—
Adolf Fredriks d:o i d:o .................
3,658
10
2,183
10
2,183:10
2,183
10
2,18310
Säger
20,105)43
16,332
93
16,332)93
16,332)93
'' 16,332)93
enligt anteckningsböckerna:
Befrämiande af gymnastik och vapenöfningar...
4,297
33
5,390
59
5,159:90
5,457)65
6,063)20
Utbildning af blifvande lärare........................
—
—
—
—
8,675
—
15,700
—
18,075
—
Af reservation från föregående år .........:.......
581
26
21,023
35
28,826)43
15,179)40
7,541)32
Säger
4,878!59
26,413 94] 42,661)33
36,387)05
31,679)52
utgöra tillhopa
24,984102
42,746)87
58,994)26
52,719)98
48,012)45
och tillsammans med ofvannämnda, i tabellen 4
upptagna, utgöra......................................
2,410,21219;2,505,750:35
2,598,030)15)2,659,801)35
2,689,700 01
Biksstaten anslår för allmänna läroverken:
Ordinarie anslag ..........................................
2,418,842156 2,486,360[ 28 [ 2,550,866! 28!2,618,006 i 24
2,669,278
—
Extra ordinarie anslag ...............................
—
—
—
—
—
—
—
—
50,000
—
1 I statsliggaren för år 1881 har endast den kontanta anvisningen, tillhopa 11,351 kronor 17 öre, specificerats,
hvadan beloppen: »indelningar och dermed jemförlig anvisning» blifvit här ofvan för vederbörande upptagna
med enahanda belopp som under föregående åren och utgöra tillhopa 4,981 kronor 76 öre.
4:o) Angående anslagen:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 b.
77
Pedagogi och folkskolor för åren................
1877.
1878.
1879.
1880.
1881.
hafva, enligt statsliggaren:
Årets stater .............................................
60,905
56
59,105 56
60,51950
62,019
50
63,400
43
enligt anteckningsböckerna:
Af reservationer in. m. för detta anslag .........
12,589|27
12,705i 53
13,951 81
13,583:17
12,382
27
Af d:o för allmänna läroverken .........
—
—
—
-
---
_
166! 67
Summa
73,494j83
71,811:09
74,47131
75,602 67
75,949
37
efter afdrag af i staterna uppkomna besparingar
10,20788
10,641
44
10,64164
12,90371
9,844
25
återstående nettobeloppen
63,28695
61,169
65
63,829 67
62,698 96
66,105
12
blifvit fördelade på de särskilda pedagogierna
samt upptagna i tabellen 4.
Ofriga belopp,
enligt statsliggaren:
Östhammars skola ...................................
119
28
119
28
119
28
119
28
119
28
Drottningholms eko......................................
52
92
52
92
52
92
52
92
52
92
Sigtuna d:o ...............................................
223
23
223
23
223
23
223
23
223
23
Vaxholms d:o ............................................
24
—
24
—
24
—
24
—
24
—
Vallby d:o...................................................
80
—
80
—
80
—
80
—
80
—
Ebersteinska friskolan....................................
3,524
—
3,524
—
3,524
—
3,524
—
3,524
—
Vesterlösa sockens skola .............................
64
—
64
—
64
—
64
—
64
—
Eskilstuna skola .........................................
15
62
15
62
15
62
15
62
15
62
Trosa d:o ..................................................
359
72
359
72
359
72
359
72
359
72
Thorshälla d:o ............................................
360
14
360
14
360
14
360
14
360
14
Sundbyholms eko........................................
942
69
1,077
36
1,077
36
1,077
36
—
—
Avesta d:o............................................... ...
250
95
250
95
250
95
250
95
250
95
Stora luna d:o.............................................
249
90
249
90
249
90
249
90
249
90
Munktorps d:o ..........................................
239
—
239
—
239
—
239
—
239
—
Polkärna d:o..............................................
149
94
149
94
149
94
149
94
149
94
Gagnefs d:o ..............................................
249
90
249
90
249
90
249
90
249
90
Leksands d:o................................................
249
90
249
90
249
90
249
90
249
90
Mora d:o ...............................................
249
90
249
90
249
90
249
90
249
90
Vesterbergslags fögderis d:o..........................
562
17
562
17
562
17
562
17
562
17
Vesterdals d:o d:o .....................................
999
60
999
60
999
60
999
60
999
60
Vrigstads skola.............................................
96
—
96
—
96
—
96
—
78
—
Kristianstad, garnisonsskolan ......................
360
—
360
—
360
—
360
—
360
—
Glimåkra skola................................. ...........
79
38
79
38
79
38
79
38
79
38
Bjufs d:o .................................................
79
38
79
38
79
38
79
38
79
38
Bårslöfs d:o ...........................................
39
69
39
69
39
69
39
69
39
69
Fjerrestads.................................................
39
69
39
69
39
69
39
69
39
69
Hägerstads och Baldringe d:o ......................
158
76
158
76
158
76
158
76
158
76
Ålhems d:o ..............................................
321
10
321
10
321
10
321
10
321
10
Tvenne klockare och tvenne skolmästare i Pinn-
markerna i Vermland.................................
225
—
225
—
225
—
225
—
225
—
Säger
10,365! 86
10,500
53
10,500
53
10,500
53
1 9,405:17
enligt anteckningsböckerna:
Vexelundervisningsskolan .............................
4,500
4,500
4,500
—
4,500
—
4,500
—
utgöra tillhopa
14,865
86
15,000 53
15,000
53
15,00053
13,905|17
och tillsammans med ofvannämnda, efter afdrag
för är 1881 af 166 Kr. 67 öre upptagna, utgöra
78,152
81
76,170,18
78,830
20
77,699 49
79,843|62
Eiksstaten anslår för pedagogier och folkskolor:
ordinarie anslag ......................................
73,800 62
I
72,435 29
1
72,435 29
72,435 29
73,170
1 I statsliggaren för år 1881 har endast den kontanta anvisningen, tillhopa 166 kronor 55 öre, specificerats,
hvadan, med undantag för Sundbyholms skola, för hvilken beloppet från riksstaten uteslutits, beloppen: »indelningar
och dermed jemförlig anvisning» här ofvan blifvit för vederbörande skolor upptagna med enahanda belopp som
under föregående år och utgöra tillhopa 8,738 kronor 62 öre.
Bih. till Rikad, Prot. 1882. 4 Sami 1 Afcl W Haft.
11
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.