Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Nionde hufvudtitel.

1882-03-17 · 41 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:15, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens Nionde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

1

N:0 15.

Ant till Riksd. Kansli den 17 Mars 1882, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

Nionde hufvudtitel.

(1 :a U. A.)

Beträffande Nionde hufvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsocli

indragning sstaterna, hafva vid innevarande riksdag följande ändringar

ifrågakomma:

Pensionsstaten.

Härvid har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring, hvaremot

inom Riksdagen följande framställningar blifvit gjorda:

l:o. Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion

(N:o 40) har Herr E. Thomasson af anförda skäl föreslagit, att Riksdagen

måtte besluta, att rätt till delaktighet i folkskolelärarnes pensionsinrättning

måtte tillkomma de läroanstalter för bildande af småskolelärarinnor,

som af landsting voro eller blefvo inrättade i öfverensstämmelse

med. Kong], kungörelsen den 11 Januari 1878, för hvarje läraretjenst

dervid, som vore afsedd att uppehållas af examinerad folkskolelärare

eller lärarinna, under vilkor att vederbörande landsting till pensionsinrättningen

i behörig ordning inbetalade pensionsafgifter för dessa

läraretjenster och för öfrig! i tillämpliga delar iakttoge föreskrifterna i

reglementet för nämnda inrättning; och att examinerad folkskolelärare

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami 1 Afd. 11 Raft. 1

Ang. väckt

fråga om rätt

för lärare och

lärarinnor

vid vissa småskolelårarinneseminarier

till delaktighet

i

folkskolelärarnes

pensionsinrättning.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

eller lärarinna, som bestrede sådan läraretjenst, måtte för åtnjutande af pension

från folkskolelärarnes pensionsinrättning få såsom ordinarie tjenstetid

vid folkskola räkna den tid lian eller hon, sedan förenämnda förmån

för ifrågavarande befattning blifvit beviljad, densamma uppehållit.

Om småskolan skall kunna rätt fylla sin uppgift såsom förberedande

och grundläggande anstalt för den egentliga folkskolan, är det,

på sätt motionären framhållit, obestridligen af nöden, att densamma

må kunna anförtros åt lärare och lärarinnor, som åtnjutit planmessig

undervisning och handledning för sin verksamhet. Flere landsting

hafva äfven, i enlighet med den i åberopade nådiga kungörelse lemnade

hänvisning, inrättat seminarier för utbildande af lärare och lärarinnor

för småskolor; men för att göra det möjligt att till lärare och lärarinnor

vid dessa läroanstalter erhålla kunnige och skicklige personer,

som i folkskolans tjenst förvärfvat erfarenhet, torde det vara af vigt,

att tjenstetiden vid dylikt seminarium i afseende ä tjensteårsberäkning

och pensionsrätt räknas dem till godo, likasom om de vid ordinarie

folkskola tjenstgjort. Då emellertid ej mindre frågan om den höjning

i statsanslaget till folkskolelärarnes pensionsinrättning, som för sådant

ändamål må erfordras, än äfven öfriga hithörande omständigheter böra

erhålla behörig utredning, innan Riksdagen deri beslutar, har Utskottet

nu endast ansett sig böra, i enlighet med hvad äfven motionären

alternativt föreslagit, hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse hos Köngl.

Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t ville, efter ärendets

utredning, till Riksdagen aflåta framställning om beredande

för lärare och lärarinnor vid småskolelärarinneseminarier,

som af landsting inrättats, af tjensteårsberäkning

och pensionsrätt lika med lärare och

lärarinnor vid folkskolan på det sätt och under de

vilkor, som liärofvan finnas antydda.

Ang. väckt 2:o. Herr A. P. Lind har uti en inom Andra Kammaren väckt

fråga om motion (N:o 108) föreslagit, dels att Riksdagen måtte lemna till Kongl.

af^äidrejföre Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 15,000 kronor årligen till penår

1867 af- sfoner åt sådana folkskolelärare, som oförvitligt skött sitt kall under

9Solelärale* minst 15 å 20 år och derutöfver, men som afgått före den 1 Januari

1867, dervid pensionen skulle utgå med samma belopp som till andra

pensionerade folkskolelärare: och dels att Riksdagen, på samma gång

som skrifvelse aflåtes till Kongl. Maj:t i ofvan anförda hänseende,

äfven torde göra den framställning, att Kongl. Maj:t täcktes tillse,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

3

huruvida icke af besparade medel kunde utanordna^ pensioner redan

detta år till de i denna motion afhandlade folkskolelärare.

Oafsedt att det vore mindre välbetänkt att tillägga retroaktiv

verkan åt ett medgifvande af pensionsförmån vid afgång från tjenst,

saknas i förevarande fall all utredning ej mindre om antalet af de folkskolelärare,

hvilka enligt motionärens förslag skulle kunna till erhållande

af pension ifrågakomma, än äfven i hvad mån bifall till motionen

skulle föranleda behof af nytt anslag eller förhöjning i statsanslaget till

folkskolelärarnes pensionsinrättning; och Utskottet hemställer derföre,

att Herr A. P. Linds förevarande motion må

af Riksdagen lemnas utan afseende.

3:o. Under anförande, hurusom den för närvarande folkskolelärarne

tillagda pension vore otillräcklig för en familjs bergning, har

uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 17) Herr Carl August

Andersson föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del besluta om följande

förändring af § 13 i reglementet för folkskolelärarnes pensionsinrättning:
''•‘Hel

pension bestämmes med hänseende till den tjensten åtföljande

lön, för hvilken vederbörande skolområde eller skoldistrikt vunnit

delaktighet i pensionsinrättningen, och utgår med hela denna lön, dock

icke högre än 1,000 kronor.“

Jemlikt Kongl. Maj:ts förordning och reglemente angående folkskolelärarnes

pensionsinrättning den 30 November 1866 stadgas i § 2:

u— — Likaledes vare hvarje skoldistrikt, som har en eller flera

egentliga folkskolor, förbundet att för hvar och en af der befintliga

ordinarie folkskolelärare!]enster i pensionsinrättningen ingå efter minimilönens

belopp, likväl med öppen rätt för distriktet, att, i fall det

lemnar läraren större lön, för pensionens höjande vinna delaktighet i

inrättningen efter ett högre lönebelopp, hvilket dock icke må öfverstiga,

den lön, läraren verkligen åtnjuter, och i intet fall öfverskrida

1,000 r:dr.u

Och i § 13:

uHel pension bestämmes med hänseende till den tjensten åtföljande

lön, för hvilken vederbörande skolområde eller skoldistrikt vunnit

delaktighet i pensionsinrättningen, och utgår med tre fjerdedelar eller

75 procent af denna lön.4''

Motionären har ansett det vara temligen antagligt, att den af

honom föreslagna ändringen i pensionsreglementet skulle kunna ega

rum utan höjning i statsanslaget; men då motionären icke förebragt

Ang. väckt,

fråga om

förhöjning i

pensionsbeloppen

från folkskolelärarnes

pensionsinrättning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

Ang. anslaget

till pensionsstaten.

Ang. pensionsrätt

för

vissa vid

fångvården

anstälde fanjunkare

m. fl.

[1-]

någon som helst utredning härom och de beräkningar, som skulle erfordras

för bedömande i hvad mån berörda förändring skulle föranleda

behof af ökadt statsanslag och möjligen äfven höjda bidrag från skoldistriktens

sida, äro af allt för vidlyftig och invecklad beskaffenhet, att

kunna hos Utskottet verkställas; samt härtill kommer, att för den händelse

vid en sådan beräkning höjning i statsanslaget eller skoldistriktens

bidrag skulle visa sig nödvändig, sådan höjning i allt fall icke

är vorden föreslagen, får Utskottet, som icke anser sig kunna utan

fullständig utredning i förutnämnda hänseenden understödja ett förslag

om så väsentlig ändring i grunderna för folkskolelärarnes pensionering,

hemställa,

att Herr Carl August Anderssons förevarande motion

icke må för närvarande till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

4:o. Under förutsättning af Riksdagens bifall till Utskottets framställningar

uti punkterna 1, 2 och 3 här ofvan, hemställer Utskottet,

att anslaget till pensionsstaten må i 1883 års

riksstat upptagas till oförändradt belopp 1,286,022

kronor.

Allmänna indragningsstaten.

5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att den pensionsrätt å allmänna

indragningsstaten, som, under förutsättning af Riksdagens bifall till den

af Kongl. Maj:t beslutade framställning om fastställande af lönestat för

vissa vid fångvården anstälde fanjunkare, underofficerare, vaktmästare,

förste konstaplar, konstaplar och fång gevaldiger, skulle tillkomma desse

tjenstinnehafvare, måtte inträda vid uppnådda 60 lefnads- och 30 tjensteår,

derest löntagaren minst 20 år innehaft ordinarie tjenst på fångvårdens

stat.

Till statsrådsprotokollet (Nionde hufvudtiteln, bil. 1) har Departementsschefen

anfört, bland annat, att derest Kongl. Majfls framställning

angående fastställande af lönestat för vissa vid fångvården anstälde

tjenstemän och betjente af Riksdagen godkändes, blefve deraf på grund

af Riksdagens år 1877 fattade beslut en följd, att samtlige de bland

nämnde tjenstinnehafvare, som fått sin aflöning fördelad i lön och

tjenstgöringspenningar. nemligen 5 fanjunkare, 30 underofficerere, 17

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15. 5

vaktmästare, 16 förste konstaplar och 350 konstaplar, erhölle rätt till

pension å allmänna indragningsstaten till lönens hela belopp. Enahanda

rätt borde för fånggevaldigerna, hvilkas lön skulle bestämmas

till 500 kronor, utan tjenstgöringspenningar, följa af 1875 års Riksdags

beslut, att fångvårdens å ordinarie stat uppförde embets- och

tjenstemän samt betjente skulle erhålla pension å allmänna indragningsstaten

enligt de i sådant hänseende för civile tjenstemän i allmänhet

gällande grunder, till bvilka grunder hörde att, då lönen ej öfverstege

3,000 kronor, pensionen utgingé med lönens hela belopp. Rörande

pensionsåldern, som vid 1877 års riksdag bestämdes till 65 lefnadsoch

minst 35 tjensteår, der ej i särskilda fall annorlunda stadgades,

men enligt äldre, på fånggevaldigerna tillämpliga, regler uppginge till

70 lefnads-''och 30 tjensteår eller, vid styrkt sjuklighet eller svag helsa,

till 65 lefnads- och vid pass 40 tjensteår, hade redan år 1862, då frågan

om pensionering af fångvårdens personal framlades för Riksdagen,

under framhållande af de själs- och kroppskrafter hastigt medtagande

åligganden, förevarande personal hade att fullgöra, föreslagits pensionsrätter

inträdande vid 60 lefnadsår; och ehuru hela pensionsfrågan då

uppsköts, hade dock vid dess förnyade framläggande enahanda ålder

synts böra föreslås, helst Riksdagen i andra fall såsom för gymnastiklärare

och provincialläkare beviljat enahanda nedsättning af pensionsåldern.

Genom godkännande af den för ifrågavarande personal föreslagna

aflöningsstat med dervid fogade vilkor har Riksdagen redan medgifvit

samma personal pensionsrätt från allmänna indragningsstaten; men

Utskottet har icke af hvad i ärendet förekommit funnit ådagalagd nödvändigheten

af pensionsrätter inträdande så tidigt som Kongl. Maj:t

föreslagit. Då nemligen fånggevaldigerna, hvilkas befattning synes

Utskottet mest ansträngande, hittills måst och, så vidt Utskottet har

sig bekant, utan synnerliga olägenheter kunnat tjena till fylda sjuttio

år för erhållande af pension, vill det synas, som skulle tillämpningen

på här ifrågavarande personal af de för andra civile embets-och tjenstemän

samt betjente gällande åldersvilkor, uppnådda 65 lefnads- och 35

tjensteår, icke innebära någon obillighet, lika litet som fångvårdens

intresse deraf torde lida men; och får Utskottet alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att pensionsrätten för de i åberopade

lönestat upptagna fanjunkare, underofficerare,

vaktmästare, förste konstaplar, konstaplar och fånggevaldiger

må inträda vid uppnådda 65 lefnads- och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Ang. pension

för registratorn

G. von

Post.

[2.]''

Ang. pension

för hevakningsbefälhafvaren

G.

F. A. Fornander.

[3.]

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 15.

35 tjensteår, derest löntagaren minst 20 år innehaft

ordinarie tjenst på fångvårdens stat.

6:o. Med bifall till en’ af Registratorn i Fångvårdsstyrelsen Gustaf

von Post hos Kongl. Maj:t gjord och af Fångvårdsstyrelsen understödd

ansökning, har Kongl. Maj:t föreslagit, att åt bemälde von Post måtte

å allmänna indragningsstaten beviljas en årlig pension af 2,800 kronor,

att utgå från och med månaden näst efter den, då afsked blefve honom

beviljadt.

Af statsrådsprotokollet (se Nionde hufvudtiteln, bil. 2) inhemtas,

att von Post, hvilken är född år 1825, inträdt i statens tjenst år 1850

och år 1865 blifvit till registrator hos Fångvårdsstyrelsen befordrad,

allt sedan den 28 Juni 1875 på grund af obotlig ögonsjukdom åtnjutit

tjenstledighet.

Lika med Fångvårdsstyrelsen anser Utskottet det icke vara lämpligt,

att von Posts tjenst för obestämd tid än vidare förestås af vikarie,

och då det företedda läkarebetyget utesluter all utsigt till von Posts

vederfående, får Utskottet alltså, under erinran att von Post under sin

tjenstledighet på grund af sjukdom är berättigad uppbära hela sin

fasta lön med ålderstillägg, 2,800 kronor, hemställa,

att den för Registratorn Gustaf von Post äskade

årliga pension 2,800 kronor må af Riksdagen beviljas.

7:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att Bevakningsbefälhafvaren

vid kronohäktet i Svanesund GustaJ Fredrik August Fornander

måtte uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande från och

med månaden näst efter den, då afsked blefve honom beviljadt, af eu

pension af 800 kronor årligen.

Af de till ärendet hörande handlingar inhemtas (se statsrådsprotokollet

Nionde hufvudtiteln, bil. 3), att Fornander, som är född år

1814 och redan år 1832 vunnit anställning i rikets tjenst såsom furir

vid Kronobergs regemente, år 1866 anstälts såsom fanjunkare vid straftfängelset

i Karlskrona och år 1872 erhållit Fångvårdsstyrelsens förordnande

på sin nu innehafvande bevakniugsbefälhafvaretjenst, lider af

hjernanemi och allmän svaghet jemte nedsatt hörselförmåga, samt att

Fornander, hvilkens befattning icke är upptagen å den af Riksdagen

faststälda stat för vissa fångvårdstjenstemän, skulle, derest fortfarande

tjenstledighet på grund af sjukdom blefve honom beviljad, årligen af

sin aflöning eg a uppbära ungefärligen enahanda belopp som den föreslagna

pensionen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

Med afseende å hvad sålunda anförts, hemställer Utskottet,

7

att Riksdagen må bifalla Kongl. Maj:ts framställning

om pension med 800 kronor årligen för Bevakningsbefälhafvaren

Gustaf Fredrik August Fornander.

8:o. I anledning af der-om gjord ansökning och uppå Fångvårdsstyrelsens

underdåniga tillstyrkan har Kongl. Maj:t föreslagit, att underofficeren

vid kronoarbetscorpsen Johan Otto Wahlström må berättigas att

från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från

underofficersbefattningen vid kronoarbetsstationen å Tjurkö, å allmänna

indragningsstaten uppbära en årlig pension af 600 kronor.

Då, på sätt statsrådsprotokollet (se Nionde hufvudtiteln, bil. 4)

gifver vid handen, Wahlström, hvilken uppnått en ålder af nära 65 år

samt tillbragt omkring 39 år i statens tjenst, deraf omkring 28 såsom

underofficer vid kronoarbetscorpsen, till följd af ålder och dermed aftagande

krafter icke längre i sin ifrågavarande befattning är fullt tjenstbar,

har, med upplysning att Wahlströms lön, som ej upptagits å den

af innevarande Riksdag faststälda stat för vissa fångvårdsbetjente, uppgår

till sammanlagdt 880 kronor, Utskottet ansett sig böra tillstyrka,

att förevarande framställning må af Riksdagen

bifallas.

9:o. Sedan Fångvårdsstyrelsen uti skrifvelse till Kongl. Maj:t

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå vaktqvinnan

vid länsfängelset i Venersborg Carolina Eriksson till erhållande af årlig

pension å 300 kronor, och till grund för denna hemställan anfört, att

Eriksson, hvilken uppnått 66 års ålder och sedan år 1854 innehaft

ofvan nämnda anställning, dervid hon med nit och pålitlighet fullgjort

sina tjensteåligganden, nu på grund af ålder och sjuklighet vore oförmögen

att sköta sin tjenst, derifrån hon med uppbärande af tre fjerdedelar

utaf sin till 590 kronor utom gratifikation uppgående aflöning

allt sedan Augusti 1879 varit ledig, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att

Eriksson må erhålla rätt att från och med månaden näst efter den, då

hon erhåller afsked, å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig

pension af 250 kronor.

Då Utskottet icke haft något att emot denna framställning anmärka,

får Utskottet, jemte erinran att, enligt innevarande Riksdags

Ang. pension

för underofficeren

vid

kronoarbetscorpsen

J. O.

Wahlström.

[4.]

Ang. pension

för vaktqvinnan

Carolina

Eriksson.

[5.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

Angående

pension för

aflidne Fängelsedirektören

F. W.

Hjorts barn.

Angående

pension för

f. d. Regementsskrifvaren

M. E.

Bäckström.

[6.]

beslut, pensionen för konstapel vid länsfängelserna bestämts att utgå

med 350 kronor, då han ännu ej tillträdt ålderstillägg, och 400 eller

450 kronor, i mån som ett eller två ålderstillägg åtnjutits, hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

10:o. Uti en till Riksdagen den 27 sistlidne Januari aflåten proposition

(N:o 22) bär Kongl. Maj:t föreslagit, att Direktören vid länsfängelset

i Örebro, Kaptenen Fredrik Wilhelm Hjorts minderåriga barn,

sönerne Nils Berndt, Erik Crispin och Wilhelm Magnus, samt döttrarna

Sofia Margaretha, Ida Brita och Elsa Helena må uppföras å allmänna

indragningsstaten till åtnjutande af ett årligt understöd af 75 kronor

för hvardera, att utgå från och med innevarande år intilldess de hvar

för sig uppnått 18 år.

Af handlingarne inhemtas, att Kaptenen Hjort, hvilken var född

år 1831 och vid sin den 4 December 1881 timade död varit i statens

tjenst i 28 år, deraf de senaste 13 åren såsom direktör vid länsfängelset

i Örebro, efterlemna! utom enka sju omjmdiga barn, födda det

äldsta år 1863 och det yngsta 1874, till hvilkas underhåll och uppfostran,

sedan hela boet blifvit till konkurs afträdt, icke funnes andra

tillgångar än den enkan tillkommande pension af 450 kronor från

Civilstatens enjce- och pupillkassa samt att, på grund häraf, Fångvårdsstyrelsen

föreslagit hemställan till Riksdagen om pension åt enkan å

450 kronor årligen.

Visserligen framgår af hvad ofvan anförts, att bevekande omständigheter

i förevarande fall förekomme, men deremot torde den aflidnes

verksamhet i det allmännas tjenst icke kunna anses hafva varit

af den framstående beskaffenhet, att derpå skulle kunna grundas anspråk

på statspension för hans efterlemnade barn; vid hvilket förhållande,

och då på senare åren allt mer och mer röster inom Riksdagen

höjts mot beviljande af dylika pensioner, Utskottet föranlåtes hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må vinna Riksdagens bifall.

ll:o. Efter det Auditören vid lifregementets husarcorps Mats Evald

Bäckström — med förmälan, att han enligt förordnande bestridt regementsskrifvaretjensten

vid nämnda corps från den 26 December 1867

till dess tjensten den 1 Oktober 1880 indrogs, men icke kunnat erhålla

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 15.

9

fullmakt å densamma af den anledning, att tjenstens förre innehafvare,

hvilken rymt och efterlemnat balans, ansetts först efter balansens utredning

kunna från tjensten skiljas, och det under tiden blifvit genom

Kongl. brefvet den 4 Juni 1868 bestämdt, att regementsskrifvarebefattningarne

derefter skulle tillsättas endast medelst förordnande —

i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes hos riksdagen göra

framställning antingen derom, att Bäckström måtte, i likhet med de

före den 4 Juni 1868 tillsatte regementsskrifvarne, undfå pension, motsvarande

de löneförmåner jemte provisioner, tillsammans 4,532 kronor

64 öre, som han för år 1877 åtnjutit, eller ock, derest Kongl. Maj:t

ansåge denna anhållan ej kunna bifallas, derom, att Bäckström måtte

beviljas pension till ordinarie lönens belopp, omkring 3,000 kronor,

eller åtminstone 80 procent deraf, samt sekundchefen vid nämnda corps

i afgifvet yttrande, med tillstyrkande af Bäckströms alternativt gjorda

framställning om pension till belopp motsvarande den ordinarie iönen

eller åtminstone 80 procent deraf, anfört, att då i Kong], brefvet den

1 April 1843, som gälde när Bäckström erhöll auditörstjensten, blifvit

förordnadt, att sistnämnda tjenst skulle vid första inträffande ledighet

förenas med regementsskrifvaretjensten, Bäckström på grund häraf vid

regementsskrifvarebefattningens öfvertagande, under förutsättning att

erhålla tjensten och till åtlydnad af föreskriften i nämnda Kongl. bref,

lemnat alla de andra befattningar och enskilda uppdrag han innehaft,

för att odeladt egna sig åt corpsens angelägenheter; äfvensom att

Bäckström, hvilken numera lede af s. k. skrifvaresjuka, af denna orsak

ej kunnat föreslås till erhållande, efter regementsskrifvaretjenstens

indragning, af den i stället inrättade regementsintendentsbefattningen

vid corpsen, hade Arméförvaltningen, hvars utlåtande jemväl infordrats,

hos Kongl. Maj:t hemstält om pensionens föreslående till ett belopp

af 2,400 kronor, eller 80 procent af regementsskrifvarelönen, att utgå

från den 1 Oktober 1880, då Bäckström frånträdde regementsskrifvarebefattningen.

I statsrådsprotokollet (se Nionde hufvudtiteln, bil. 6) är vidare anfördt,

hurusom Bäckström, hvilken haft skälig anledning antaga, det

han skulle blifva vid regementsskrifvarebefattningen bibehållen, till

följd af skrifvaresjukan gått i mistning jemväl af befordran till den

nyinrättade regementsintendentstjensten och vore oförmögen att i sin

bekymmersamma ekonomiska ställning med skrifgöromål bidraga till

sin och sin familjs bergning, hvadan billigheten syntes kräfva, att

Bäckström för sina oförvållade förluster vunne någon ersättning på

samma gång tillfälle kunde honom lemnas att afgå från auditörstjensten,

den han numera endast med särskild! skrifbiträde förmådde sköta,

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 11 Bäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Angående

pension för

f. d. Begetnentsslcrifvaren

E. T. F.

Nordbeck.

[7-]

10 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

men den han likväl eljest af ekonomiska skäl vore nödsakad behålla;

och har af dessa skäl Kongl. Maj:t nu föreslagit, att Bäckström måtte

från och med månaden näst efter den, hvari han från auditörstjensten

afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

fyllnadspension till det belopp, som tillsammans med Bäckströms

auditörspension från arméns pensionskassa, 450 kronor, motsvarar den

för regementsintendent bestämda pension af 2,240 kronor, eller således

1,790 kronor.

Jemte erinran, att enligt 1877 års Riksdags beslut de regementsskrifvare,

hvilka blifvit, tillsatte före den 4 Juni 1868, berättigats öfvergå

på indragningsstat med pension motsvarande deras under år

1877 åtnjutna aflöningsförmåner, får Utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

12:o. Vidare är af Kongl. Magt föreslaget, att f. d. Kaptenen

vid Jemtlands fältjägarecorps, Majoren i armén Edvard Theodor Fredrik

Nordbeck, hvilken efter erhållet afsked från kaptensbeställningen tjenstgjort

såsom regementsskrifvare vid Jemtlands häst- och fältjägarecorpser,

må uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande under sin

återstående lifstid af pension, motsvarande skilnaden mellan den kaptenspension

af 1,000 kronor, Nordbeck redan uppbäi*, och den för kapten

af första klassen eller regementsintendent numera bestämda pension

af 2,240 kronor, eller således 1,240 kronor årligen, att utgå från

och med månaden näst efter den, då han frånträdt regementsskrifvarebefattningen.

^

Af statsrådsprotokollet (Nionde hufvudtiteln, bil. 7) inhemtas, att

Nordbeck, hvilken år 1867 vid uppnådd pensionsålder för kapten, eller

femtio år, lemnat sin befattning såsom kapten och kompanichef på

grund af utsigt att erhålla den då lediga regementsskrifvaretjensten

vid Jemtlands häst- och fältjägarecorpser, genom att sålunda tidigare

afgå från militärt]ensten för att i annan icke mindre maktpåliggande

befattning egna sina krafter åt statens tjenst, gått i mistning af den

högre pension, som numera tillkommer kapten af första klassen, utan

att Nordbeck sedermera i regementsskrifvaretjensten kunnat förvärfva

pensionsrätt, emedan, innan denna hunnit besättas, Kongl. Maj:t genom

nådiga brefvet den 4 Juni 1868 meddelat föreskrift om regementsskrifvaretjensternas

tillsättande endast medelst förordnande tills vidare,

och att Nordbeck, efter det han med anledning af regementsskrifvaretjenstens

indragning måst i Oktober månad 1880 lemna densamma,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utsicottets Utlåtande N:o 15. 11

vid numera uppnådda 65 lefnadsår, för sitt och sin familjs uppehälle

ej hade annan bestämd inkomst att påräkna än den honom vid afskedet

från kaptensbefattningen tillagda pension af 1,000 kronor.

Då sålunda här föreligga hufvudsakligen enahanda omständigheter,

som föranledt Utskottets under näst förutgående punkt gjorda tillstyrkan

om pension för f. d. Regementsskrifvaren Bäckström, får Utskottet,

med hänvisande till hvad derstädes blifvit anfördt angående

pensionerna för de före den 4 Juni 1868 utnämnde regementsskrifvarne,

nu också hemställa,

att Kongl. Maj:ts proposition om höjd pension

för f. d. Regementsskrifvaren E. T. F. Nordbeck må

af Riksdagen bifallas.

13:o. Af i statsrådsprotokollet (Nionde hufvudtiteln, bil. 8) angifna Angående

skäl, att Förste Bataljonsläkaren vid Svea lifgarde Anders Erik Lund- förste1 Baberger

sedan flera år tillbaka lidit af sinnessjukdom och af sådan an- taljonMkaledning

allt ifrån den 12 December 1878 haft tjenstledighet, har Kongl. Lundberger.

Maj:t nu föreslagit, att Lundberger må från och med månaden näst [8.]

efter den, hvari han med pension ur arméns pensionskassa afgår från

förste bataljonsläkaretjensten, för sin återstående lifstid åtnjuta fyllnadspension

från allmänna indragningsstaten till det belopp, som tillsammans

med pensionen från nämnda pensionskassa, 450 kronor, motsvarar

hans nuvarande fasta lön af 1,800 kronor, eller således 1,350 kronor,

och då enligt intyg af öfverläkaren vid Upsala hospital, der Lundberger

allt sedan den 21 Augusti 1879 vårdas, Lundbergers tillstånd icke

ingifver någon förhoppning, att han skulle kunna återtaga sin tjenstgöring

vid regementet samt, på sätt Departementschefen vidare anfört,

helso- och sjukvården vid regementet icke skulle blifva såsom sig borde

tillgodosedd genom fortfarande år från år förordnade extra läkare, hvilket

dessutom tillskyndar statsverket ej obetydlig kostnad, hemställer

Utskottet,

att Riksdagen må bevilja den för Förste Bataljonsläkaren

Lundberger äskade årliga fyllnadspension

1,350 kronor.

14:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att förre Regements- ingående

kommissarien, numera Förrådsförvaltaren vid Södermanlands regemente, PFörr°ådsförf.

d. Majoren i armén Johan August von Feilitzen måtte uppföras å allmänna

indragningsstaten till åtnjutande af en årlig pension utaf 600 v ro i ''

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

Angående

pension för

Begementsläharen

C. F.

Appeltofft.

kronor, att utgå från ingången af månaden näst efter den, i hvilken

han erhåller afsked från förrådsförvaltaretjensten, äfvensom att medgifvas

måtte, att innehafvandet af denna pension ej skall utgöra hinder för von

Feilitzen att uppbära den honom, enligt Kongl. brefvet den 9 Februari

1858, tillkommande fyllnad i hans från arméns pensionskassa utgående

kaptenspension.

Till stöd för denna framställning är i statsrådsprotokollet (Nionde

hufvudtiteln, bil. 9) åberopadt, att von Feilitzen efter omkring 45

års tjenst dels såsom officer, dels såsom regementskommissarie, dels

ock, efter sistnämnda tjensts indragning, såsom förrådsförvaltare vid nu

uppnådda 67 års ålder vore till krafterna försvagad och lede utaf aftagande

synförmåga, att han, som helt och hållet saknade egna tillgångar,

vid sin afgång från tjensten icke egde annan tillgång än sin

nu innehafvande kaptenspension från arméns pensionskassa 600 kronor

jemte då utfallande fyllnadspension af statsmedel 400 kronor, tillsammans

1,000 kronor årligen, och icke kunde i väsentligare mån bidraga

till sin bergning, samt att vid bifall till framställningen sammanlagda

pensionsbeloppet 1,600 kronor komme att motsvara von Feilitzens

arfvode såsom förrådsförvaltare.

Med hänseende till von Feilitzens höga ålder och långa tjenstetid

jemte öfriga härofvan åberopade omständigheter, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må af Riksdagen

bifallas. *

15:o. Sedan Generalbefälhafvaren i tredje militärdistriktet till

Kongl. Maj:t öfverlemnat Regementsläkaren vid Bohus läns regemente,

fältläkaren Carl Fredrik Appeltoffts ansökning att Kongl. Maj:t ville genom

proposition till innevarande Riksdag bereda Appeltofft pension vid

afgången från regementsläkaretjensten till belopp af 2,800 kronor, och

dervid erinrat, att den löneinkomst af öfver 4,000 kronor, Appeltofft,

hvilken qvarstode på gammal stat, uppbure, utgjorde betydligt mer än

den lön, som efter 1875 års stat skulle hafva tillskyndat honom den

sökta pensionen af 2,800 kronor, samt att derför genom hans afgång

från tjensten skulle beredas en besparing, lika med skilnaden emellan

hans löneinkomster och en efterträdares, förutom den nu i följd af

Appeltoffts tjenstledighet årligen utgående kostnaden för en extra läkare

under regementets vapenöfningar, har Kongl. Maj:t uti särskild den 3

nästlidne Februari till Riksdagen affåten proposition (N:o 25) föreslagit,

att Regementsläkaren Appeltofft må från och med månaden näst efter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottetts Utlåtande N:o lo.

13

den, hvari han med pension ur arméns pensionskassa från nämnda

tjenst afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans

med pensionen från arméns pensionskassa utgör 2,800 kronor, eller

således 2,200 kronor årligen.

Af handlingarne inhemtas vidare, att Appeltofft är öfver 71 år

gammal och varit i allmän tjenst 46 år, deraf nära 43 i statens, samt

att han, som på grund af svårare sjukdom de senare åren varit oförmögen

att fullgöra sin tjenst, nu är berättigad till allenast 2,000 kronor

pension, deraf 600 kronor från arméns pensionskassa och resten

1,400 kronor af statsmedel.

Ehuru Regementsläkaren Appeltofft icke velat genom inträdande

på nya lönestaten bereda sig rätt till den nu af honom åstundade pensionen,

har Utskottet likväl, vid det förhållande att Appeltofft i händelse

utaf afslag å den nu gjorda''*framställningen är berättigad qvarstanna

i tjensten under åtnjutande af löneförmåner till vida högre belopp

än den nu föreslagna pensionen, samt att i sådan händelse fortfarande

extra läkare måste med särskild kostnad till sjukvårdens uppehållande

årligen förordnas, ansett sig böra tillstyrka beviljandet af

den äskade pensionen och hemställer derföre,

att Kongl. Maj:t förevarande proposition må bifallas.

16:o. Med afseende å de fattiga omständigheter, hvari f. d. vc^t&föralag

Vaktmästaren vid sjuk- och förrådskassan å Sannahed Pehr Lindberg om pension

sig befinner (härledande sig hufvudsakligen derigenom att hans hustru f^tmästaren

i flera år varit svagsint och nu af Rumla församling underhålles å r. Lindberg.

Vadstena hospital) och på grund af i öfrigt företedda intyg har uti en

inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 8) Herr Eric Olsson föreslagit,

att Riksdagen täcktes bevilja Lindberg en årlig pension af 150

kronor; men då framställningar af förevarande beskaffenhet icke torde

böra af Riksdagen i första hand pröfvas, samt i allt fall icke någon

omständighet blifvit förebragt, hvarför Lindberg, hvilken, så vidt af

åberopade betygen framgår, är allenast 51 år gammal och arbetsför,

skulle erhålla statsunderstöd, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må afslå Herr Eric Olssons förevarande

motion.

17:o. Till understöd åt f. d. landtvärnsmän har Kongl. Maj:t Ang. gratifikationer

åt

f. d. landtr

ärmmän.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

Mig. pension

för Föreståndaren

för

navigationsskolan

i

Kalmar J.

Chr. Livijn.

[ii-]

äskat å allmänna indragningsstaten för år 1883 10,000 kronor, under

vilkor att understödsbeloppen icke få öfverstiga 200 kronor åt hvarje

underBtödstagare.

Enligt hvad Utskottet inhemtat utgjorde understödstagarnes antal

under nästlidna år 46, och under innevarande år hafva ännu blott

26 anmält sig. Med bibehållande af det hittills gällande vilkoret om

företeende af fattigdomsbevis skulle således, då höjning i uuderstödsbeloppen

ej ifrågakommit, anslaget kunna betydligt nedsättas; men i

Kongl. Maj:ts nu föreliggande framställning förekommer icke det förut

städse upprepade förbehållet, att anslaget skulle vara afsedt för f. d.

landtvärnsmän, som vore i behof stadde, och äfven för Utskottet vill

det synas, som vore det billigt, om de säkerligen ej många, från 1808

och 1809 års krig ännu qvarlefvande landtvärnsmän, som sig derom

anmälde, berättigades att utan några i öfrigt stadgade vilkor alla erhålla

del af detta anslag, och det är af sådan anledning Utskottet ansett

sig böra Kongl. Maj:ts förevarande framställning i allo understödja;

hemställande alltså Utskottet,

att till gratifikationer åt de från 1808 och 1809

års krig qvarlefvande landtvärnsmän, som sig derom

anmäla, må för år 1883 å allmänna indragningsstaten

anvisas 10,000 kronor, under vilkor att beloppen ej

må öfverstiga 200 kronor åt hvarje landtvärnsman.

18:o. I underdånig skrifvelse den 8 sistlidne November hade,

enligt hvad statsrådsprotokollet (Nionde hufvudtiteln, bil. 11) utvisar,

Marinförvaltningen hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes genom proposition

till Riksdagen bereda Föreståndaren för navigationsskolan i Kalmar,

Kap ten löjtnanten å flottans indragningsstat Johannes Cliristoffer Livijn

pension å allmänna indragningsstaten till belopp, som jemte lönen

från flottans indragningsstat, 1,333 kronor 33 öre, uppginge till 3,500

kronor, eller 2,166 kronor 67 öre; och har Kongl. Maj:t, som ansett

pensionen skäligen kunna bestämmas till det lägre belopp, som

jemte aflöningen från flottan motsvarade pensionen för navigationsskoleföreståndare,

2,800 kronor, nu föreslagit Riksdagen att å allmänna

indragningsstaten anvisa 1,466 kronor 67 öre såsom årlig pension åt

Livijn under hans återstående lifstid från och med månaden näst efter

den, i hvilken afsked från föreståndarebefattningen vid ofvan nämnda

skola blefve honom beviljadt.

Till stöd för denna framställning är anfördt, bland annat, att

Livijn, som är 58 år gammal och varit i statens tjenst 37 år, deraf 18

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 16.

15

såsom lärare vid navigationsskolan i Kalmar, under senare åren vid

flere tillfällen lidit af yrsel, sinnesfrånvaro eller sjuklig sinnesstämning

samt upprepade gånger åtnjutit och från höstterminens början 1881

åtnjuter tjenstledighet, hvarjemte anledning vore att befara ytterligare

försämring af hans helsa, om han skulle åläggas fortsatt tjenstgöringsskyldighet.

Under erinran att Livijn, som icke öfverflyttats på nya staten,

är berättigad att af sin lön, 3,500 kronor, vid fortvarande tjenstledighet

för sjukdom uppbära tre fjerdedelar, samt att aflöningen till vikarie

utgår af statsmedel, hemställer Utskottet,

att Riksdagen må bevilja den för Navigationsskoleföreståndaren

J. C. Livijn äskade pension af

1,466 kronor 67 öre.

19:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Landskamreraren i Blekinge

län Olof Rudolf Hammar måtte från och med månaden näst efter den,

hvari han med pension ur civilstatens pensionsinrättning från tjensten

afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillsammans med

pensionen från nämnda inrättning utgör 4,000 kronor, eller 1,600 kronor

årligen.

Af statsrådsprotokollet (Nionde hufvudtiteln, bil. 12) inhemtas, att

Hammar är född den 28 Maj 1822 och således nära 60 år gammal samt

att han, som den 20 Januari 1842 antagits till auskultant i Hofrätten

öfver Skåne och Blekinge, den 1 Februari 1849 befordrats till länsnotarie

i Blekinge län och den 16 Mars 1855 utnämnts till sin nu

innehafvande landskamreraretjenst, sålunda varit i statens tjenst öfver

40 år; att Hammar lider af kronisk inflammation i ryggraden med åtföljande

förlamning i själs- och kroppskrafter, så att han är helt och

hållet urståndsatt att för närvarande sköta sin tjenst, samt att han

aldrig kan återvinna helsa och krafter i den grad, att han kan återgå

till utöfningen deraf.

Enär Landskamreraren Hammar, hvilken, enligt hvad företedda

vitsord innehålla, städse utmärkt sig för framstående duglighet och

pligttrohet såväl i utöfningen af sin tjenst som särskildt i egenskap

af ledamot uti löneregleringskomitéerna, före medlet af år 1887 är berättigad

att å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp

motsvarande lönen med ålderstillägg eller 5,000 kronor, men han nu

förklarat sig beredd afgå mot nedsatt pension 4,000 kronor, deraf

.■Ing. pension

för Landskamreraren

O. B. Hammar.

[12.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

Ang. pension

för Häradsskrifmren

C.

A. Ljungholm.

[13.]

Ang. väckt

förslag om

höjd pension

för f. Häradsskrifvaren

L. P. Begnell.

allenast 1,600 kronor från allmänna indragningsstaten, samt då det

icke kan vara lämpligt att ifrågavarande landskamreraretjenst-, hvilken

ända från medlet af Mars månad 1873 varit bestridd af vikarie,

än vidare på förordnande uppehälles, har Utskottet icke tvekat tillstyrka

bifall till förevarande förslag och hemställer derföre,

att den för Landskamreraren O. R. Hammar

äskade årliga pension af 1,600 kronor må beviljas.

20:o. Sedan Häradsskrifvaren i Gotlands läns södra fögderi Carl

Anders Ljungholm hos Kongl. Maj:t anhållit om afsked från sin tjenst

med rättighet att på allmänna indragningsstaten uppbära ,pension till

belopp motsvarande lönen jemte ålderstillägg, har Kongl. Maj:t föreslagit,

att Ljungholm må från och med månaden näst efter den, i

hvilken han med pension från civilstatens pensionsim-ättning afgår

från tjensten, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

fyllnadspension till så stort belopp, att detta tillhopa

med pensionen från sagda inrättning utgör 2,500 kronor, eller 1,300

kronor årligen.

De till stöd för denna framställning åberopade handlingar (Nionde

liufvudtiteln, bil. 13) upplysa, att Ljungholm, som uppnått 57 år och

varit i statens tjenst mer än 35 år, deraf öfver 18 såsom ordinarie

häradsskrifvare, för några år sedan angreps af blödning i hjernan,

hvarefter halfsidig lamhet och förlust af talförmågan följde, att rörelseförmågan

visserligen återkommit, men högst litet af förmågan att tala

och skrifva, till följd hvaraf med största sannolikhet kunde antagas,

att han aldrig kunde återinträda i tjenstgöring, samt att Ljungholm

med hustru och fyra oförsörjda barn befunne sig i sådana omständigheter,

att, då han ej längre åtnjöte löneinkomst såsom häradsskrifvare,

han vore i verkligt behof af allmänt understöd.

Då Ljungholms aflöning uppgår till, tjenstgöringspenningar inräknade,

3,450 kronor, samt vid uppnådd pensionsålder pensionen

skulle utgå af allmänna indragningsstaten med 2,500 kronor, och det

torde vara angeläget, att ifrågavarande tjenst icke fortfarande år

efter år må uppehållas af vikarie, hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

bifallas.

21:o. I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet

remitterad motion (N:o 42) har Herr E. Thomasson föreslagit, att Riks
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

17

dagen ville bevilja Hofkamereraren, f. d. Häradsskrifvaren Lars Peter

Regnell under hans återstående lifstid en årlig tillökning af 500 kronor

i den honom från allmänna indragningsstaten tillagda pension å 2,000

kronor att utgå från och med innevarande år. Och har motionären

såsom hufvudsakligt. skäl för detta förslag anfört, att i det för Regnell

utfärdade afskeds- och pensionsbrefvet den 3 Augusti 1877 stadgats:

“kunnande denna pension blifva föremål för ny reglering, derest sådan

framdeles af Riksdagen pröfvas lämplig41, samt att häradsskrifvare enligt

nu gällande lönereglering vid afskedstagande! erhålla pension till

belopp af 2,500 kronor.

Då emellertid det af motionären åberopade vilkoret i pensionsbrefvet

om pensionens möjligen inträffande omreglering ingalunda kan

afse höjning i pensionsbeloppet, hvilket ju icke behöft intagas såsom

vilkor vid pensionens medgifvande, utan fast mer tvärtom innebär skyldighet

för Regnell att underkasta sig minskning af pensionsbeloppet,

derest sådan kunde af Riksdagen för häradsskrifvare i allmänhet varda

stadgad, samt de förbättrade vilkor i afseende å aflöning och pensionering,

hvilka kunna af löneregleringar blifva en följd, icke kunna

verka retroaktivt på sådane tjensteman, som der förinnan erhållit afsked,

hemställer Utskottet,

att Riksdagen må afslå Herr E. Thomassons

ifrågavarande motion.

22:o. Vidare har i en inom Andra Kammaren väckt motion -f,n9- va°kt

tovslao om

(N:o 89) Herr Grefve E. Sparre föreslagit, att Riksdagen måtte åt pension för

Kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadscorpsen Johan Westmans enka,

Fredrika Augusta Westman, född Uddman, bevilja eu pension af 400 <,W£a.

kronor årligen för hennes återstående lifstid; men som, enligt hvad

Utskottet inhemtat, Kongl. Maj:t år 1880 i enlighet med Statskontorets

hemställan afslagit en af Kaptenen Westman i lifstiden gjord ansökning

om beredande af pension för honom, lärer anledning än mindre

förekomma att åt hans enka bevilja understöd i form af pension, helst

Kaptenen Westman, enligt hvad Statskontoret då upplyste, allt sedan

år 1864 endast i mindre mån varit i statens tjenst använd; och hemställer

Utskottet alltså,

att Herr Grefve E. Sparres ifrågavarande motion

icke må af Riksdagen bifallas.

23:o. Sedan Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader hos Kongl. A£.g.

Maj:t anmält, att då bland de vid statens jernvägsbyggnader anstälde män vid slatjenstemän

funnes sju personer, hvilka i anseende till hög ålder eller

Bill. till Likså. Prof. 1882. 1 Sami 1 Afd. 11 Häft. 3 3 der''!

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

sjuklighet icke kunde vidare användas i befattningar vid dessa jernvägsbyggnader

och svårligen torde på annat håll kunna vinna anställning,

enär de endast i ringa mån förmådde bidraga till sitt uppehälle, styrelsen

så mycket mera funnit sin pligt fordra att hos Kongl. Maj:t göra

hemställan om beredande åt dem af någon pension för deras återstående

dagar, som de, enligt hvad styrelsen hade sig bekant, alla befunne

sig i knappa ekonomiska omständigheter och således utan statens

mellankomst skulle komma i nödstäld belägenhet; varande bemälde

tjensteman följande:

l:o) Stationsingeniören, Kaptenen vid flottans mekaniska corps m. m.

Gustaf Frithiof Waldenström;

2:o) Materialförvaltaren Nils Fredrik Hedenskoug;

3:o) Nivellören Lars Theodor Fredrik Nisbeth;

4:o) Bokhållaren Olof Gustaf Hjelm;

5:o) Bokhållaren Robert Edvard Lychou;

6:o) Bokhållaren Gustaf Ulrik Stolpe; och

7:o) Bokhållaren Adolf Beurling.

har Kongl. Maj:t nu, i enlighet med byggnadsstyrelsens hemställan,

föreslagit att en hvar af desse tjenstemän måtte från och med månaden

näst efter den, hvarunder han entledigas från anställning vid statens

jernvägsbyggnader, åtnjuta från allmänna indragningsstaten årlig pension

under sin återstående lifstid till belopp:

Waldenström af .................................................................. kronor 4,000: —

Hedenskoug »

Nisbeth j>

Hjelm »

Lychou »

Stolpe »

och Beurling »

»

»

»

2,400

1,500

1,200

1,200

1,200

1,200

Af handlingarne (se statsrådsprotokollet, Nionde hufvudtiteln, bil.

14) inhemtas beträffande desse tjenstemän:

att Waldenström, som är född den 16 September 1828 och i 31

år varit i statens tjenst anstäld, deraf i 24 år såsom stationsingeniör

vid statens jernvägsbyggnader, lider ej mindre af kronisk sjukdom i

venstra ögat, som endast i ringa mån uppfattar ljus, och hvilken sjukdom

ingifver fara äfven för det högra ögat, än ock af lomhördhet på

venstra örat och tidtals påkommande rlieumatiska åkommor, tillkomna

under tjenstgöringen, samt till följd häraf endast föga kan genom

arbete bidraga till sin framtida bergning; varande af styrelsen vitsordadt,

att Waldenström, som med sin ännu lefvande hustru eger nio

oförsörjda barn, hvaraf det yngsta endast 4 år gammalt, med synnerlig

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

19

skicklighet, omtanke och redbarhet samt outtröttligt nit skött sin maktpåliggande

befattning;

att Hedenskoug, född den 6 November 1809, varit vid statens

jernvägsbyggnader anstäld sedan den 1 Juli 1860, till en början såsom

bokhållare och från den 1 Januari 1862 i nu innehafvande egenskap

af materialförvaltare; och har styrelsen, som ansett hans höga ålder

ensamt tala derför, att Hedenskoug, som är gift, icke varder lemnad

utan hjelp till sitt uppehälle för återstående dagar, vitsordat hans redbara

och förtjenstfulla verksamhet;

att Nisbeth, som är född den 22 April 1829 och sedan år 1863

tjenstgjort vid statens jernvägsbyggnader, lider af värk och stelhet i

ledgångarne, hvilka vid ringa anledning ansvälla, äfvensom af digestionsoordningar,

hvarigenom hans arbetsförmåga i icke ringa grad aftagit;

att Hjelm, som är född den 14 April 1820 och sedan Maj månad

1860 tjenat vid jernvägsbyggnaderna, numera till följd af ålder och

försvagad syn eger inskränkt förmåga att med arbete försörja sig;

att Lychou, född den 14 Juni 1822 och sedan år 1863 anstäld

vid statens jernvägsbyggnader, numera till följd af svag och vacklande

helsa eger inskränkt förmåga att med arbete försörja sig och hustru

jemte två minderåriga barn;

att Stolpe, som är född den 27 Augusti 1828 och sedan år 1863

innehaft anställning vid statens jernvägsbyggnader såsom bokhållare,

nu till följd af en kronisk inflammation i högra knäleden och lårbenet

jemte fistelsår och benröta är till all tjenstgöring oduglig;

att Beurling, hvilken är född den 3 September 1831 och sedan

år 1860 anstäld vid statens jernvägsbyggnader, der han från och med

år 1863 innehaft sin nuvarande beställning, lider af elephantiasis arabum

samt har genom förfrysning förlorat alla sina fingrar, hvarigenom

han blifvit fullkomligt oförmögen till all tjenstgöring;

samt att bemälde tjenstemän för närvarande uppbära i aflöning,

förutom inqvarteringsersättning, Waldenström 6,000 kronor, Hedenskoug

och Nisbeth hvar 3,600 kronor samt en hvar af Hjelm, Lychou, Stolpe

och Beurling 2,100 kronor.

Då Utskottet nu går att yttra sig om detta förslag, har Utskottet

icke kunnat underlåta att framhålla den omständigheten, att ifrågavarande

tjenstemän vid deras anställning vid jernvägsbyggnaderna egt

nogsam kännedom derom, att dessa byggnader när som helst kunde

komma att till omfånget inskränkas eller helt och hållet upphöra, och

att de således finge vara beredda lemna sina befattningar med åtföljande

arfvoden, när helst staten af dem icke vidare hade behof; och

Utskottet föreställer sig derjemte, att denna omständighet jemväl ta
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats- Utskottets Utlåtande N:o lo.

gits i betraktande vid de särskilda arfvodenas bestämmande. Ehuru

det sålunda är uppenbart, att någon som helst rätt till pension icke

för desse tjenstemän förefinnes, och ehuru det synes Utskottet betänkligt

beträda den vägen att pensionera tjenstemän, hvilka endast uppbära

mer eller mindre tillfälliga arfvoden, liar Utskottet dock funnit billigheten

kräfva, att staten ej låter dessa personer, hvilka efter så lång, väl

vitsordad tjenst till följd af ålder eller sjuklighet svårligen skulle kunna

utan statsunderstöd ega sitt uppehälle, komma i oförvållad nöd. Men

Utskottet har emellertid icke kunnat i allo biträda Kongl. Majtts förslag.

Det har nemligen synts Utskottet, som skulle staten i fall sådana

som detta hafva uppfylt alla billiga fordringar, om den gåfve understöd

till högst halfva årsarfvodets belopp; och då Utskottet, i likhet

med Byggnadsstyrelsen, funnit Stationsingeniören Waldenström och Materialförvaltaren

Hedenskoug vara de af understöd mest förtjente, har

Utskottet ansett dem böra hugnas med sådana till halfva beloppen

utaf deras årsarfvoden, hvarefter pensionerna för de öfrige torde böra,

med bibehållande ungefärligen af den proportion Byggnadsstyrelsen

föreslagit, nedsättas under hälften och sålunda utgå för Nisbeth med

1,000 kronor samt för hvardera af Hjelm, Lychou, Stolpe och Beurling

med 800 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,

att Riksdagen må bifalla Kongl. Maj:ts förevarande

förslag på det sätt, att en hvar af följande

vid statens jernvägsbyggnader anstälde tjenstemän

må från och med månaden näst efter den, hvarunder

han entledigas från anställning vid statens jernvägsbyggnader,

åtnjuta från allmänna indragningsstaten

årlig pension under sin återstående lifstid till följande

belopp:

a) Stationsingeniören G. F. Waldenström 3,000

kronor;

b) Materialförvaltaren N. F. Hedenskoug 1,800

kronor;

c) Nivellören L. T. F. Nisbeth 1,000 kronor;

d) Bokhållaren O. G. Hjelm 800 kronor; 1

e) Bokhållaren R. E. Lychou 800 kronor;

f) Bokhållaren G. U. Stolpe 800 kronor; och

g) Bokhållaren A. Beurling 800 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

21

24:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att chefen för Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader och för Styrelsen för allmänna väg-direktören G.

och vattenbyggnader, Generaldirektören Carl Gottreich Beijer måtte för- G. Beijer.

klaras berättigad att, då han ur statens tjenst afgår, varda å allmänna LLo-J

indragningsstaten uppförd till åtnjutande under sin återstående lifstid

af en mot två tredjedelar af hans nuvarande aflöning svarande pension

af i jemnadt tal 9,000 kronor årligen, att utgå från och med månaden

näst efter den, i hvilken entledigande blefve honom beviljadt.

Till statsrådsprotokollet (Nionde hufvudtiteln, bil. 14) har chefen

för Civildepartementet i denna fråga anfört, bland annat, att Generaldirektören

Beijer, som är född den 25 Januari 1811, inträdde i statens

tjenst såsom sekundlöjtnant i flottan 1832, tjenstgjorde åren 1841—

i855 såsom chef i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet och åren

1855 — 1862 såsom ledande ingeniör för södra stambanan, samt på

grund af nådigt förordnande innehaft alltifrån den 30 December 1862

chefskapet i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader och derjemte

från den 10 Augusti 1877 chefsembetet såväl i Styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader som för Väg- och vattenbyggnadscorpsen.

I nära tjugu år hade således Generaldirektören Beijer haft sig anförtrodd

den ansvarsfulla ledningen och tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader

samt öfver de tid efter annan derunder verkstälda omfattande

jernvägsundersökningar, och under denna tid hade blifvit byggda stats''

banor till en längd af ej mindre än 136,5 mil och till en anläggningskostnad

af omkring 110,000,000 kronor.

Då emellertid någon rätt till pension från allmänna indragningsstaten

icke tillkomme Generaldirektör Beijer, enär de befattningar han

innehade icke vore på ordinarie stat uppförda, syntes det departementschefen

tillhöra Konung och Riksdag att, såsom ett erkännande af det

synnerliga nit och den utmärkta skicklighetGeneraldirektörenBeijer ådagalagt

under sin långvariga tjenstetid, särskildt i den vigtiga befattningen

såsom chef för statens jernvägsbyggnader, bereda honom rätt till pension.

Då Riksdagen säkerligen med nöje omfattar detta tillfälle att

lemna sitt erkännande åt det sällsporda nit och den framstående skicklighet,

hvarmed Generaldirektören Beijer under sin långvariga tjenstetid

städse fullgjort de vigtiga och ansvarsfulla uppdrag, som varit honom

anförtrodda, får Utskottet, med förmälan att bemälde Generaldirektör

nu i egenskap af chef i Styrelsen för väg- och vattenbyggnader samt

i Styrelsen för statens jernvägsbyggnader uppbär en aflöning af tillsammans

14,000 kronor, hemställa,

att den för Generaldirektören Beijer äskade årliga

pension, 9,000 kronor, må af Riksdagen beviljas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 15.

Aför tvenne1 25:o. J sammanhang med framläggande af förslag till sammantjenstemän

i förande af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader och Styrelöiver^statens

sen ö^ver statens jernvägsbyggnader i en gemensam styrelse med bejernvägs-

nämning Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har Kongl. Maj:t, enär i

byggnader. den föreslagna nya styrelsen platser icke funnes för tvenne nu i Styreli1''3-!

sen öfver statens jernvägsbyggnader anstälde tjenstemän, nemligen

Byråchefen för den ekonomiska och administrativa afdelningen Carl

Alfred Grandinson och Bokhållaren Carl Emil Strömberg, föreslagit, att

åt Byråchefen Grandinson och Bokhållaren Strömberg måtte å allmänna

indragningsstaten uppföras årliga pensioner, för Grandinson till belopp

af 3,300 kronor, att jemte den pension från civilstatens pensionsinrättning

å 1,200 kronor, hvartill han såsom kanslist i Civildepartementet

biel ve efter erlagda retroaktiva afgifter berättigad, utgå från och med

månaden näst efter den, hvarunder han från sistberörda befattning erhölle

afsked, dock ej före ingången af år 1883, samt för Strömberg

till belopp af 2,500 kronor, att utgå från och med år 1883; dock att,

derest Grandinson och Strömberg framdeles skulle erhålla anställning

å rikets stat, pensionsbeloppen skulle minskas med ett belopp, svarande

mot den nya aflöningen, eller, om denna uppginge till samma eller

högre belopp, upphöra att utgå.

Angående desse tjenstemän, för hvilka Generaldirektören C. G.

Beijer i sin angående ofvan bemälda styrelsers sammanförande till

Kongl. Maj:t aflåtna promemoria föreslagit pensionsbeloppen för Grandinson,

hvars arfvode såsom byråchef utgör 6,000 kronor, till 4,500

kronor och för Strömberg, som uppbär 3,500 kronor i arfvode, till

2,500 kronor, inhemtas af statsrådsprotokollet (Sjette hufvudtiteln, sid.

31) att Grandinson, som är född den 2 September 1826 och år 1849

antogs till extra ordinarie kanslist i Civildepartementets expedition, der

han den 30 Juli 1859 befordrats till kopist och den 24 Oktober 1862

till kanslist, blifvit den 11 Maj 1858 utnämnd till regementsskrifvare

vid Andra Lifgarde! och den 9 Januari 1863 förordnad till sin innehafvande

byråchefsbefattning, hvilken han, enligt Generaldirektören

Beijers vitsord, på ett utmärkt och förtjenstfull sätt bestridt; samt att

Strömberg, som är född den 22 Juli 1825, alltsedan den 16 Mars 1855

varit såsom bokhållare anstäld vid statens jernvägsbyggnader och derunder,

enligt Generaldirektören Beijers intyg, med nit och ordningfullgjort

sina tjensteåligganden; och hade departementschefen mot hvad

i fråga om pensionsbeloppen blifvit af Generaldirektören Beijer föreslaget

icke funnit annan erinran att framställa, än att vid bestämmandet

af Byråchefen Grandinsons pension afdrag syntes böra göras för

förr berörda honom tillkommande pension från civilstatens pensionsinrättning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

23

Utskottet anser med billighet öfverensstämmande, att Riksdagen

vid indragandet af de befattningar, desse tjensteman under så lång tid

och, enligt hvad vitsordadt blifvit, på ett förtjenstfullt sätt skött, hugnar

dem med pensioner; men jemväl här torde kunna tillämpas hvad

Utskottet i punkten 23 yttrat angående pensioner för åtskillige tjensteman

vid jernvägsbyggnadsstaten; och i öfverensstämmelse med der uttalade

åsigter angående pensionernas beräknande till högst halfva

arfvodets belopp, får Utskottet, under förutsättning att Riksdagen för den

föreslagna nya Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställer sådan stat,

att för ifrågavarande tjenstemän användning derstädes icke finnes, nu

hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande punkt föreslagit

må bifallas på det sätt, att Riksdagen för Byråchefen

C. A. Grandinson och Bokhållaren C. E. Strömberg

beviljar pensioner å allmänna indragningsstaten.

a) för Grandinson till belopp af 3,000 kronor, att

jemte den pension från civilstatens pensionsinrättning

å 1,200 kronor, hvartill han feåsom kanslist i

Civildepartementet varder efter erlagda retroaktiva

afgifter berättigad, utgå från och med månaden näst

efter den, hvarunder han från sist berörda befattning

erhåller afsked, dock ej före ingången af år 1883; och

b) för Strömberg till belopp af 1,750 kronor,

att utgå från och med år 1883;

dock att, derest Grandinson och Strömberg framdeles

skulle erhålla anställning å rikets stat, pensionsbeloppen

skola minskas med ett belopp, svarande mot

den nya aflöningen eller, om denna uppgår till samma

eller högre belopp, upphöra att utgå.

26:o. Hos Kongl. Maj:t har förra lärarinnan vid slöjdskolan och Ang. pension

tekniska skolan i Stockholm, enkan Johanna Carolina Weidenhavn. född ^or lä™nn;

Lmndgren, i underdånighet anhallit om någon pension a allmänna in- niska skolan i

dragningsstaten för sig och två oförsörjda döttrar; varande vid ansök- SQCl%°g^e^''

ningen fogade dels vederbörliga intyg, att sökanden, som är född den hägn™''

2 Oktober 1822 och enka efter Vågskrifvaren S. Weidenhayn, befinner [17.J

sig i medellösa omständigheter, dels ock ett af styrelsen för tekniska

skolan sökanden meddeladt tjenstebetyg af innehåll, att hon, som under

tiden från den 1 Oktober 1859 till den 31 Maj 1881 upprätthållit undervisningen

i gravyr i trä och inom sagda tid i 20 år äfven i gravyr i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats- Vt skot tets Utlåtande N:o 15.

metall såväl vid slöjdskolan intill den 1 September 1879, i egenskap

af öfverlärarinna, som ock, efter denna skolas reorganisation till teknisk

skola, såsom extra lärarinna, under denna tid med skicklighet

samt utmärkt ordning och nit fullgjort sina åligganden; och sedan

(se statsrådsprotokollet, Nionde liufvudtiteln, bil. 15) bemälda styrelse,

i ärendet hörd, med tillstyrkande af ansökningen andragit, att sökanden

under 22 år haft anställning såsom lärarinna vid skolan och under

denna tid, på sätt ofvan berörda tjenstebetyg innehöll, med skicklighet

samt utmärkt ordning och nit fullgjort sina åligganden, samt att så

väl de ifrågavarande läroämnenas öfverflyttning från den ordinarie undervisningen,

hvilken de under de första 11 åren tillhört, till den extra

ordinarie undervisningen, som ock den nyligen skedda indragningen äfven

såsom extra läroämne af det dittills bibehållna ämnet gravyr i trä

föranledts af omständigheter, hvilka, oberoende af hennes lärareverksamhet,

tillkommit i samband med skolans tid efter annan försiggångna

omdaning, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att enkan AYeidenhayn må

från och med innevarande år under sin återstående lifstid å allmänna

indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 575 kronor årligen, motsvarande

hälften af den aflöning, 1,150 kronor, hon under de senaste

åren uppburit.

Enär uti företedt läkarebetyg blifvit intygadt, att enkan Weidenhayn

af trägen sysselsättning med undervisning och arbete i xylografi

fått sin synförmåga betydligt försvagad samt till följd af sin framskridna

ålder mist större delen af sin arbetsförmåga, samt hon utan

eget förvållande gått i mistning af sin anställning, tillstyrker Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande förslag må bifallas.

Ang. sär- 27:o. Öfver Kongl. Maj:ts i propositionen N:o 17 framställa för
sTdidt

utlå- siag till grunder för pensionering af lärarne vid de allmänna läroverken

med flera läroanstalter kommer Utskottet att meddela yttrande

i sammanhang med behandlingen af den i samma proposition framlagda

frågan om löneförbättring åt desse lärare, hvilket Utskottet skolat här

anmäla.

Ang. föreslå- 28:o. Öfverläkaren vid Stockholms hospital för sinnessjuke Wil
gen

pension ]ie\m Ferdinand Öhrström hade, enligt hvad statsrådsprotokollet (Nionde

^haren W.a''F. liufvudtiteln, bil. 15) upplyser, uti en till Kongl. Magt ingifven skrift

öhrström. anhållit att, då han, som är född år 1821 och år 1851 utnämndes till

[18.]

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 15.

25

andre hospitalsläkare i Vadstena samt år 1861 till sin nu innehafda

befattning, efter att sålunda hafva i 30 år varit i rikets tjenst anstäld

såsom hospitalsläkare, vid nu uppnådda sextio lefnadsår manades att

snart åt yngre och bättre krafter lemna den befattning, han innehade,

men bestämmelse saknades angående hospitalsläkares pensionering,

framställning om pensionsrätt för sökanden vid afskedstagande! måtte

till Riksdagen aflåtas; hvarvid sökanden uttalat den förhoppning, att,

då hans aflöningsförmåner för närvarande utgjorde vid öfverläkarebefattningen

4,500 kronor i lön, jemte bostad och vedbrand, och vid det

med nämnda befattning tills vidare förenade extra ordinarie professorsembetet.

i psykiatri vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet 3,500

kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar, beloppet af

den pension, som kunde varda sökanden tillerkänd, måtte, för att

någorlunda motsvara nyssnämnda aflöningsförmåner, bestämmas till

5,000 kronor, helst sökanden till följd af vissa föreskrifna vilkor i afseende

å öfverläkarebefattningen varit beröfvad utvägen att genom

enskild praktik bereda sig extra inkomster och sålunda i någon mån

blifva för sin ålderdom oberoende af den nu sökta pensionsförmånen.

Sedan Medicinalstyrelsen, hvilken i ärendet sig utlåtit, med vitsordande

af sökandens nit och skicklighet, föreslagit pensionen för

Ohrström såsom öfverläkare böra bestämmas till lika belopp med lönen

eller 4,500 kronor med ökning af 500 kronor för frånträdande!

af e. o. professorsembetet; samt Statskontoret, hvars yttrande jemväl

infordrats, under anförande att de med hospitalsläkare tjenst

och i synnerhet öfverläkaretjensten vid ett större hospital, såsom Stockholms

med 260 sjukplatser, förenade åligganden vore af den själsansträngande

art, att innehafvaren af dylik tjenst, äfven om han icke

kunde, åberopa kroppslig sjukdom eller aftagande själskrafter, torde

böra, icke allenast för sin egen skull, utan fast mer för tjenstens och i

likhet, med hvad för provinsialläkare för närvarande funnes stadgadt,

berättigas att afgå från tjensten med pension redan vid uppnådda 60

lefnadsår, efter 30 år såsom hospitalsläkare, föreslagit pensionsbeloppets

bestämmande till enahanda belopp, som gäller för ordinarie professorer

vid universiteten och Karolinska institutet, eller till 4,500

kronor, har Kongl. Maj:t föreslagit, att Öhrström måtte från och med

månaden näst efter den, då afsked från öfverläkarebefattningen jemte

den dermed förenade extra ordinarie professorsbeställning i psykiatri

vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet blefve honom beviljadt,

under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en

årlig pension till belopp af 4,500 kronor.

Bill. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 11 Hälft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 15.

Ang. pension

för Hospitalssysslomannen

S. E. Sjöberg.

[19.]

Utskottet hyser ingen tvekan att erkänna såväl det själsansträngande

arbete, som med öfverläkaretjensten vid ett större hospital är

förenadt, som ock den förtjenstfulla verksamhet, Professoren vjhrström

vid sin maktpåliggande befattning ådagalagt; men Utskottet har af

hvad i ärendet i öfrigt förekommit icke funnit skäl för det antagandet,

att Professoren Öhrström ej skulle kunna ännu någon tid till gagn för

hospitalssjukvården qvarstanna i sin öfverläkaretj enst, och har alltså

funnit sig icke kunna för närvarande tillstyrka bifall till Professoren

Öhrströms öfverflyttande på indragningsstat; hemställande alltså Utskottet,

A

att den för Ofverläkaren Öhrström äskade pension

ickejnå af Riksdagen beviljas.

29:o. Efter det Medicinalstyrelsen till Kongl. Maj:t öfverlemnat

en af Sysslomannen vid Göteborgs hospital Sigfrid Emanuel Sjöberg

gjord, af hospitalsdirektionen förordad ansökning, att pension å allmänna

indragningsstaten måtte vid afskedstagande! honom ''beredas,

samt Medicinalstyrelsen dervid — jemte meddelande, att lönen för

Sysslomannen vid Göteborgs hospital utgjorde 2,300 kronor utom naturaförmåner,

samt att Sjöberg, hvilken sedan ett år tillbaka, på grund

af oförmåga till tjenstens bestridande, åtnjöte ledighet, derunder såsom

bidrag till vikaries aflönande afstode en fjerdedel af sin lön hemstält

om pensionsbeloppets bestämmande till tre fjerdedelar af kontanta

lönen eller 1,725 kronor, har Kongl. Maj:t nu föreslagit Riksdagen,

att för Sjöberg måtte å allmänna indragningsstaten beviljas en årlig

pension af 1,725 kronor, att till honom från och med månaden näst

efter den, då han erhölle afsked från hospitalets tjenst, under hans

återstående lifstid utgå.

Af statsrådsprotokollet (Nionde hufvudtiteln, bil. 15) inhemtas

angående ifrågavarande ärende, att Sjöberg, som är född den 1 Oktober

1820, blifvit år 1840 anstäld i statens tjenst såsom e. o. landskanslist

samt 1851 befordrats till ordinarie landskanslist; att han

den 29 Mars 1858 blifvit af Serafimerordensgillet utnämnd till syssloman

vid Göteborgs hospital och den 8 Juli 1872 transporterad till

samma befattning vid Göteborgs nya hospital; att Sjöberg, enligt intyg

af tillförordnade ofverläkaren vid hospitalet, är lidande af kronisk

magkatarr och i öfrigt företer sa försvagade kropps- och själskraftei,

att han är oförmögen att sköta sin tjenst; samt att, efter hvad Sjöberg

andragit, han, som under sin fyratioåriga anställning i statens

tjenst icke kunnat göra några besparingar för framtida behof, ej egde

andra tillgångar än lönen för sin och sin hustims bergning.

1 anledning af hvad sålunda förekommit hemställer Utskottet,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

27

att den för Hospitalssyslomannen S. E. Sjöberg

äskade årliga pension, 1,725 kronor, må beviljas.

30:o. Vid den från och med år 1880 förändrade organisationen

af Kammarkollegium, dervid kammarskrifvaretjensterna indrogos, kunde,

enligt hvad statsrådsprotokollet (Nionde hufvudtiteln, sid. 7—10) upplyser,

lämplig anställning icke beredas Kammarskrifvaren Lars Magnus

Viktor Omberg, hvilken af sådan anledning derefter varit såsom öfvertalig

tjensteman uppförd å kollegiets öfvergångsstat och från det för

genomförande af kollegiets nya organisation anvisade extra anslaguppburit

ett belopp, som till en början, enär Örnberg då hade inkomstgifvande

sysselsättning på annat håll och någon väsentligare

tjenstgöring inom kollegium icke af honom påkallades, kunnat inskränkas

till endast 1,000 kronor för år men, efter det Örnberg på grund

af sjuklighet blifvit ©tjenstbar, bestämts att enligt gällande författningar

utgå under ledigheten med tre fjerdedelar af den å gamla

staten honom tillkommande kammarskrifvarelön, 1,600 kronor, eller

med 1,200 kronor årligen.

Efter det Örnberg — med bifogande af läkarebetyg, utvisande

att han lider af sockersjuka, led vattensåg] ritning i knäna, muskelrheumatism

samt höggradig blodbrist med deraf följande ögonsvaghet

och allmän afmattning — hos Kongl. Maj:t sökt att varda Överflyttad

på allmänna indragningsstaten med rätt att uppbära sin kammarskrifvarelön,

1,600 kronor, har Kongl. Maj:t, sedan, i anledning af förekomna

och i statsrådsprotokollet omförmälda omständigheter, Örnberg

nedsatt sin pensionsbegäran till 1,000 kronor, föreslagit, att Örnberg

måtte å allmänna indragningsstaten öfverflyttas, med rätt att derifrån

uppbära ett belopp af 1,000 kronor årligen, dock att, derest Örnberg

framdeles skulle vinna befordran till annan tjenst å rikets stat, det å

indragningsstaten för honom uppförda anslag skulle minskas med ett

belopp, svarande mot den nya aflöningen, eller, om denna uppginge till

samma eller högre belopp, upphöra att utgå.

Då, såsom Statskontoret, hvars utlåtande i ämnet af Kongl. Maj:t

infordrats, anfört, det måste antagas, att Örnberg icke kommer att i

tjenstgöring återinträda, men han är berättigad att likväl uppbära aflöning

med 1,200 kronor årligen, innebär ett bifall till Kongl. Maj:ts

framställning alltså en besparing för statsverket; och Utskottet hemställer,

att den för Kammarskrifvaren L. M. V. Örnberg

äskade årliga pension, 1,000 kronor, må beviljas.

Ang. pension

för Kammarslerifvaren

L.

M. V. Örnberg.

[20.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 15.

Ang. pension

för Jägmästaren

G. E.

Brandberg.

F21.1

Ang. spanmålstiilöTcning

i lön.

[22.]

Ang. förslagsanslaget

till allmänna

indragningsstaten.

31:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Jägmästaren i Östersunds

revier Georg Edvard Brandberg måtte förklaras berättigad att, utan hinder

deraf att han icke uppnått för pensions erhållande stadgad lefnadsoch

tjensteålder, från och med månaden näst efter den, under hvilken

afsked från jägmästarebefattningen blefve honom beviljadt, under sin

återstående lifstid från allmänna indragningsstaten uppbära en emot hans

nuvarande lön svarande pension af 2,250 kronor årligen; och som, enligt

hvad handlingarne (se statsrådsprotokollet, Nionde Hufvudtiteln, sid.

11) upplysa, Brandberg, hvilken är nära 60 år gammal, är obotligt

blind å båda ögonen och lam i båda benen, får Utskottet, med erinran

att Brandberg enligt gällande stadganden är berättigad att af sin aflöning,

utgörande, oberäknadt resepenningar, 3,000 kronor, under tjenstledighet

för sjukdom uppbära 2,250 kronor, hemställa,

att den för jägmästaren Brandberg äskade pension,

2,250 kronor, må beviljas.

32:o. Då riksmarkegångspriset å spanmål åren 1879—1881 utgjort

i medeltal 2 kronor 24 öre för kubikfoten, motsvarande 14 kronor

13 öre för tunnan eller 3 kronor 63 öre utöfver det värde, 10

kronor 50 öre för tunnan, hvartill spanmålen vid 1840—1841 års statsreglering

beräknades, har Kongl. Maj:t föreslagit, att den lönefyllnad,

hvarom jemlikt då stadgade grunder löntagare, som före nämnda statsreglering

tillträdt lön med derunder beräknad spanmål, är försäkrad,

måtte af Riksdagen bestämmas till utgående från allmänna indragningsstaten

efter nämnda prisskilnad, 3 kronor 63 öre för tunnan; och komme

sålunda den ersättning, som utgår för den ende återstående löntagaren,

hvilken eger rätt till dylik förhöjning för en lönespanmål af 15 tunnor,

att utgöra 54 kronor 45 öre.

Utskottet hemställer,

att för den tjensteman, som är berättigad till

spanmålstillökning utöfver det i staten beräknade

pris af 10 kronor 50 öre för tunnan, denna tillökning

må för hvarje tunna under lönen beräknad spanmål

bestämmas till 3 kronor 63 öre.

33:o. Då de af Kongl. Maj:t äskade nya pensioner icke synts

kräfva någon höjning af förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten,

har Kongl. Maj:t föreslagit detsammas beräknande i 1883 års riksstat

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N.o lo.

29

till enahanda belopp, som vid sistlidna års riksdag bestämdes, eller till

1,143,978 kronor.

Men uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 65, har Herr

A. Hedin föreslagit, att Riksdagen måtte med 75,000 kronor höja förevarande

anslag, till utbetalande af begrafningshjelp i enlighet ined ett

af Statskontoret uppgjordt, i motionen åberopadt och här nedan närmare

angifvet förslag.

Redan vid 1877 års riksdag väckte samme motionär förslag, att,

de embete- och tjenstemän, hvilka för sina efterlefvande grundlagt begrafningshjelp,

måtte förklaras berättigade att efter godtfinnande uppbära

sina löneinnehållningar eller låta dem innestå att uppbäras af

sterhhusen.

Uppå Stats-Utskottets hemställan i Utlåtandet N:o 74 anhöll

Riksdagen, som ansåg det böra leda till förenkling och minskadt arbete

inom förvaltningen, om det med pröfningen af frågor rörande begrafningshjelp

förenade arbete och besvär snarast möjligt kunde upphöra,

äfven om en sådan anordning skulle föranleda för den närmaste

framtiden ökade utgifter, uti underdånig skrifvelse den 24 Maj 1877

(N:o 75), att Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, dels huruvida så kunde

anordnas, ätt genom utbetalning på en gång af all begrafningshjelp

bestyret med pröfning af dylika frågor kunde för framtiden upphöra,

dels ock hvilka uppoffringar från statens sida af en sådan åtgärd påkallades,

samt att Kongl. Maj:t måtte till en kommande Riksdag göra

den framställning i ämnet, hvartill den gjorda utredningen möjligen

kunde finnas föranleda.

I häröfver den 9 November 1878 på grund af nådig befallning

afgifvet utlåtande har Statskontoret anfört, att, då den af visse embetsoch

tjenstemän författningsenligt förvärfvade rätt att för sina sterbhus

erhålla begrafningshjelp icke torde kunna på något sätt rubbas eller

inskränkas, det icke lagligen kunde ordnas så, att förvaltningen ovilkorligen

blefve på en gång befriad från vidare bestyr med handläggning

af frågor om begrafningshjelp, men att det deremot syntes knappast

tänkbart, att icke, om en sådan rätt att redan under lifstiden lyfta

begrafningshjelp blefve medgifven, alla dertill berättigade skulle begagna

sig af en sådan förmån, hvarjemte Statskontoret, beträffande

den uppoffring från statens sida, som skulle af den ifrågasatta åtgärden

påkallas, meddelat, att, enligt gjorda utredningar, innestående begrafningshjelp

ansåges kunna i runda tal beräknas för embete- och tjenstemän

samt betjente, som uppbure:

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 15.

aflöning eller pension från Statskontoret eller hos

länsstyrelserna .............................................................. kronor 200,000

aflöning från Arméförvaltningen ............................. „ 100,000

aflöning från Marinförvaltningen ................... „ 25,000

eller tillsammans kronor 325,000

Under erinran att statens uppoffring genom ett medgifvande i den

af Riksdagen antydda syftning icke endast komme att bestå deruti, att

nu på en gång skulle utbetalas belopp, hvilka eljest skolat småningom

under en följd af år utgå, utan att denna uppoffring äfven och till en

högst betydlig del skulle innebära, att löntagare nu komme att återfå

aftjenad begrafningshjelp, till hvars utbekommande vid deras frånfälle

sterbhusen icke vore berättigade, hvilket sistnämnda förhållande väl

icke i afseende å civile embetsmän skulle i någon afsevärd mån inträda,

men deremot i fråga om de armén och flottan tillhörande embets- och

tjensteman snarare blefve regel än undantag, uttalade Statskontoret

vidare den åsigt, att, om det äfven från statens synpunkt skulle finnas

skäligt att på en gång återbetala all innestående begrafningshjelp, eu

sådan åtgärd likväl i viss mån skulle kunna anses innebära en obillighet

emot alla dem, hvilka redan förut afgått ur tjenst under sådana

förhållanden, att af dem aftjenad begrafningshjelp ej kommit deras

sterbhus till godo.

Då emellertid, äfven om den ifrågasatta åtgärden inskränktes sålunda,

att medgifvande att redan under lifstiden lyfta innestående begrafningshjelp

lemnades endast de embets- eller tjensteman, som blifvit

till allmänna indragningsstaten öfverflyttade och sålunda kommit i den

ställning, att med visshet kunde antagas, att vid deras frånfälle sterbhuset

hade rätt till utbekommande af den begrafningshjelp, de kunde

hafva i lifstiden aftjenat eller eljest grundlagt, ett dylikt medgifvande

skulle påskynda uppnåendet af den tidpunkt, då all handläggning åt

frågor om begrafningshjelp komme att upphöra, på samma gång det

skulle af alla dem, hvilka Ange begagna sig deraf, betraktas såsom en

ej ringa fördel, tillstyrkte Statskontoret att Kongl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen, dels att embets- och tjenstemän samt betjente, hvilka försina

sterbhus grundlagt rätt till begrafningshjelp, måtte berättigas att,

då de utan att från civilstatens pensionsinrättning, arméns pensionskassa

eller amiralitetskrigsmanskassan uppbära pension, för sin återstående

lifstid till allmänna indragningsstaten öfverflyttades, begrafningshjelpen

sjelfve utbekomma, dels ock att för beredande af tillgång

till den ökade utgift, hvilken, af Statskontoret beräknad till 104,930

kronor 30 öre, häraf skulle för den närmaste framtiden föranledas, all
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

31

manna indragningsstatens förslagsanslag måtte med 100,000 kronor

höjas.

Frågan föredrogs inför Kongl. Maj:t i Statsrådet den 4 November

1881, dervid, då den omständighet, att begrafningshjelp blifvit af

tjensteman aftjenad, icke enligt derom gällande stadganden under alla

förhållanden medförde rätt för hans sterbhus att af begrafningshjelpen

komma i åtnjutande, utan fasthellre, såsom Statskontoret upplyst, med

vissa stater och corpser inträffade, att till sterbhus efter dem tillhörande

person utbetalning af intjenad begrafningshjelp i regeln icke egde rum;

då Riksdagen icke ifrågasatt att ändra de bestämmelser, som skola

tillämpas rörande begrafningshjelpen, derhän att densamma skulle återbetalas

äfven i fall, der den efter hittills gällande föreskrifter icke

kommit att utgå; dä Riksdagen tvärtom förklarat sig anse fortfarande

tillämpningen af de vilkor, hvarunder äldre embete- och tjensteman

tillträdt sina befattningar, icke kunna såsom en obillighet betraktas;

då hvad Riksdagen såsom det hufvudsakliga skälet för förslaget att till

ännu qvarlefvande tjensteman återbetala intjenad begrafningshjelp anfört

derom att det för staten vore fördelaktigt, om bestyret med begrafningshjelpens

utbetalande snarast möjligt kunde upphöra, enär

handläggningen af dessa ärenden ofta kräfde mödosamma forskningar

i äldre räkenskaper och handlingar, samt man snart nog icke

vidare kunde hos vederbörande tjensteman förutsätta den grundliga

kännedom om det stora antal äldre författningar och prejudikat, som

för en rätt pröfning af dessa allt mer sällan förekommande frågor

borde ligga till grund, så mycket mindre kunde i och för sig tillmätas

den vigt, att endast derför ändring borde ske i vilkoren för

begrafningshjelpens utbetalande, som ofvan omförmälda, af Statskontoret

gjorda utredning gåfve vid handen, att materialier för beloppens

uträknande funnes tillgängliga, och antagas måste, att den ständigt

fortgående handläggningen af dessa mål, som ännu skedde i

den omfattning, att årligen i begrafningshjelp utbetalas 20,000 kronor

och derutöfver, vore en borgen för en föröfvande vana och kontinuitet

vid dylika ärendens behandling; och då slutligen hvad Statskontoret

föreslagit i syfte att intjenad begrafningshjelp måtte få utbetalas

till tjenstemän i deras lifstid, så snart de kommit i den ställning, att

deras sterbhus med säkerhet hade att påräkna denna förmån, med tilllämpning

hvaraf ungefär en tredjedel af den ännu innestående begrafningshjelpen

skulle kunna genast utgå, icke på långt när skulle leda

till fullständigt uppnående af det mål, Riksdagen åsyftat,

Kongl. Maj:t fann Riksdagens ifrågavarande skrifvelse icke böra

till någon vidare åtgärd föranleda.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

Angående

kreditiv för

arméns

pensionering.

[23.]

Då Utakottet fortfarande vidhåller den åsigten, att det ingalunda

kan anses obilligt, att de vilkor om begrafningshjelps aftjenande och

utbetalande, hvarunder tjensteman tillträdt sina befattningar, fortfarande

såsom hittills tillämpas, samt, på sätt Kongl. Maj:t till grund för afböjandet

af Riksdagens omförmälda framställning åberopat, ett bifall

till Statskontorets af motionären upptagna förslag ingalunda skulle leda

till ett fullständigt uppnående af det utaf Riksdagen åsyftade målet,

upphörande af bestyret med begrafningshjelpens utbetalande snarast

möjligt, bär Utskottet icke ansett sig kunna understödja motionärens

framställning; och då Utskottet ej heller funnit annan anledning föreslå

ändring i allmänna indragningsstatens förslagsanslag, hemställer

Utskottet:

a) att Herr A. Hedins ofvan omförmälda motion

icke må någon Riksdagens åtgärd föranleda; och

b) att förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten

må till oförändradt belopp, 1,143,978 kronor, i

1883 års riksstat uppföras.

34:o. 1 fråga om beloppet af det kreditiv, som för år 1883 kunde

blifva erforderligt för arméns pensionering, hade, enligt hvad statsrådsprotokollet

(Nionde hufvudtiteln, bil. 16) gifver vid handen, direktionen

öfver arméns pensionskassa uti underdånig skrifvelse den 28 sistlidne

September meddelat, att, efter verkstäld beräkning, uppgjord under

enahanda förutsättning som hitintills eller att samtlige i anseende till

lefnadsåren pensionsberättigade afgå ur tjenst och inträda å pensionsstaten,

samt med iakttagande tillika af så väl beräknad afgång genom

dödsfall bland pensionstagarne som den sannolika bristen i pensionskassans

inkomster, skulle för år 1883 erfordras en summa af omkring

1,100,000 kronor; men att, med användande af det öfverskott, som antagligen

komme att förefinnas å 1882 års kreditiv, 900,000 kronor,

förhöjning af sistnämnda belopp emellertid icke syntes blifva behöflig.

I anledning häraf har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att, i

likhet med hvad sistlidna år egde rum, såväl å extra stat för år 1883

anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas dels till upprätthållande

af arméns pensionskassas egen pensionering med nu faststälda

pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det

för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till statsverket

indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i enlighet

med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners

utgående; som ock medgifva, att hvad af de till pensioneringen under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

38

år 1882 anslagna medel kan blifva oanvändt må för det kommande

årets pensionering användas.

Med upplysning att, enligt hvad Utskottet inhemtat, å 1881 års

kreditiv innestå i Statskontoret ännu outtagna omkring 400,000 kronor,

hemställer Utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 17 Mars 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid 5:te punkten (angående pensionsrätt för vissa vid fångvården

anstälde fanjunkare m. fl.):

af Herr Grefve G. Sparre, som icke godkände den af Utskottet

använda motivering;

af Herrar Friherre F. von Essen, L. Nordenfelt, Grefve C. BeckFriis,

Grefve S. Lagerberg, K. O. Ljung qvist, Friherre IT. M. Palmstierna

och Grefve K. Posse, hvilka ville tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts i

ämnet gjorda framställning;

af Herr R. Tömebladh;

vid 10:de punkten (angående pension för aflidne Fängelsedirektören

F. W. Hjorts barn) af Herrar Grefve Gustaf Sparre, Friherre

F. von Essen, L. Nordenfelt, Grefve C. Beck-Friis, Grefve S. Lagerberg,

K. O. Ljung qvist, Friherre R. von Er amur, Friherre H. M. Palmstierna

och Grefve K. Posse, hvilka ansågo Kongl. Maj:ts framställning böra

vinna Riksdagens bifall.

Bih. till Riksd. Prat. 1882. 4 Samt. 1 Afd. 11 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stoff:- Utskottets Utlåtande N:o 15.

vid 23:dje punkten (angående pension för vissa tjensteman vid

statens jernvägsbyggnader) af Herrar Grefve Gustaf Sparre, L. Nordenfelt,

Grefve C. Beck-Friis, Grefve S. Lagerberg, K. O. Ljung qvist, Friherre

B. von Krcemer och Friherre H. M. Palmstierna, hvilka yrkade

bifall till hvad Kongl. Maj‘:t i denna fråga föreslagit.

vid 24:de punkten (angående pension för Generaldirektören C. G.

Beijer):

af Herr Ola Bosson Olsson: “Jag kan icke dela det nöje, som

Utskottet förutsatt skulle komina Riksdagen till del genom att bevilja

Generaldirektören Beijer en pension af 9,000 kronor, hvadan jag påyrkat

att nämnda pension måtte bestämmas till endast 8,000 kronor“;

af Herr Pehr Pehrsson i Törneryd;

vid 25:te punkten (angående pension för tvenne tjenstemän i Styrelsen

öfver statens jernvägsbyggnader) af Herrar Grefve Gustaf Sparre,

Friherre F. von Essen, L. Nordenfelt, Grefve C. Beck-Friis, Grefve S.

Lagerberg, K. O. Ljungqvist, Friherre B. von Krcemer och Friherre Ed.

M. Palmstierna, hvilka ville bifalla Kong]. Maj:ts i ämnet gjorda framställning;
vid

28:de punkten (angående föreslagen pension för Öfverläkaren

W. F. Öhrström) af Herrar Grefve Gustaf Sparre, L. Nordenfelt, Grefve

C. Beck-Friis, Grefve S. Lagerberg, K. O. Ljungqvist och O. E. L. Dahm,

hvilka ansågo, att den af Kongl. Maj:t föreslagna pensionen borde af

Riksdagen beviljas.

Herrar Emil Key och O. Evers hafva begärt få antecknadt, att de,

den förre af sjukdom och den senare genom en resa till hemorten,

varit hindrade att deltaga i behandlingen af denna hufvudtitel hos Utskottet;

hvarjemte Herr B. Törnebladh anmält, att han icke i Utskottet

närvarit vid afgörandet af 23:e—34:e punkterna af förevarande utlåtande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

35

Bil. Litt. A.

Allmänna indragningsstaten.

Ny anvisning.

Kronor.

Ö.

Registrator!! i Fångvårdsstyrelsen Gustaf von Post, pension............

Bevakningsbefälhafvaren vid kronohäktet i Svanesund Gustaf Fredrik

2,800

August Fornander, pension............ ..........................

Underofficeren vid kronoarbetscorpsen Johan Otto Wahlström, pension

800

—

• 600

—

Vaktqvinnan vid länsfängelset i Venersborg Carolina Eriksson, d:o ...

f. d. Regementsskrifvaren vid Lifregementets husarcorps Mats Evald

250

1

Bäckström, fyllnadspension......................................

f. d. Regementsskrifvaren vid Jemtlands häst- och fältjagarecorpser,

Majoren i armén Edvard Theodor Fredrik Nordbeck, fyllnads-

1,790

-

pension ......................................................

Förste Bataljonsläkaren vid Svea lifgarde Anders Erik Lundberger, fyll-

1,240

nadspension....................................................

f. d. Regementskommissarien, Förrådsförvaltaren vid Södermanlands

regemente f. d. Majoren i armén Johan August von Feilitzen,

1,350

pension ........................................................

Regementsläkaren vid Bohusläns regemente, Fältläkaren Carl Fredrik

600

Appeltofft, fyllnadspension................................. ......

Till gratifikationer åt de från 1808 och 1809 års krig qvarlefvande

2,200

—

landtvärnsman, som sig derom anmäla..........................

Föreståndaren för navigationsskolan i Kalmar, Kaptenlöjtnanten å

10,000

flottans indragningsstat Johannes Christoffer Livijn, pension.....

Landskamreraren i Blekinge län Olof Rudolf Hammar, fyllnadspension

Häradsskrifvaren i Gotlands läns södra fögderi Carl Anders Ljung-

1,466

67

1,600

—

holm, fyllnadspension .........................................

Pensioner till följande vid statens jernvägsbyggnader anstälde sju tjen- stemän, nemligen:

Stationsingeniören, Kaptenen vid flottans mekaniska corps Gustaf

1,300

Frithiof Waldenström .....................................

3,000

—

Transport

28,996

67

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o lo.

BO

Kronor.

0.

Transport

28,996

67

Materialförvaltaren Nils Fredrik Hedenskong.....................

1,800

—

Nivellören Lars Theodor Fredrik Nisbeth......................

1,000

—

Bokhållaren Olof Gustaf Hjelm...................................

800

—

Bokhållaren Robert Edvard Lyehou...........................

800

Bokhållaren Gustaf Ulrik Stolpe...............................

800

Bokhållaren Adolf Beurling ...................................

800

Chefen för Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader och för Styrelsen

för allmänna väg- och vattenbyggnader, Generaldirektören Carl

Gottreich Beijer ................................................

9,000

—

Pensioner till tvenne i Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader an-

stälde tjensteman, nemligen:

Byråchefen Carl Alfred Grandinson............................

3,000

—

Bokhållaren Carl Emil Strömberg ............................

1,750

—

f. Lärarinnan vid slöjdskolan och tekniska skolan i Stockholm, enkan

Johanna Carolina Weidenhayn, född Lundgren, pension .........

575

—

Sysslomannen vid Göteborgs hospital Sigfrid Emanuel Sjöberg, pension

1,725

—

Kammarskrifvaren i Kammarkollegium Lars Magnus Viktor Örnberg,

pension ........................................................

1,000

—1

Jägmästaren i Östersunds revier Georg Edvard Brandberg, pension ...

2,250

—1

Summa

54,296]67|

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen nnder

1882 års riksstat anslår:

Armslång i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Pensions- och

Kronor.''

6.

Kronor.

ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

A.) Pensions-

110,986

110,986

Civilstatens pensionskassa:

Pensionsstaten för civile embets- och tjen- Dito för deras enkor och omyndiga barn...

Ersättning för mistade löneiunehållningar

Dito för nådårs- och begrafningshjelps- För pensionering af kommissionslandt-

och barn .............................

För dito af tjensteman och betjente vid

För dito af föreståndare, lärare och be-

82,720

82,720

Arméns pensionskassa:

Pensionsstaten för militäre embets- och

cerares enkor och barn ......... ......

Ersättning för mistade löneinnehållningar

Dito för nådårs- och begrafningsbjelps-

244,025

219,470

244,025

219,470

Vadstena krigsmanshuskassa ..............

Amiralitetskrigsmanskassan:

Ersättning för mistade inkomster:

Till pensionsfonden.....................

„ gratialfonden........................

Till pensionering af flottans befäl och un- slagsanslag, ...........................

Tpt

657,201

—

657,201

-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

39

Litt. B.

riksstatens Nionde ImfVudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, pa förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

indragningsstaterna.

Kronor.

Ö.

Kronor.

..

0.

Kronor.

ö.

Kronor.

..

O.

staten.

stemän ....................

besparingar................

mätare jemte deras enkor

skogsstaten och skogsskolorna

tjente vid tekniska högskolan

37,500: —

45,000: —

2,246: —

r 6,540: —

7,200: —

9,000: —

3,500: —

110,986

110,986

tjenstemäns samt underoffi-

besparingar ..............

50,000: —

4,640: —

28,080: —

82,720

82,720

244,025

- -

244,025

—

........................... 36,320:

........................... 16,650:

— 52,970: —

derbefäl med vederlikar, för-

100,000: —

152,970: —

437,731

—

—

—

—

—

437,731

—

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

1882 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jemförlig

anvisning, pa förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Tpt

657,201

—

—

—

—

—

657,201

—

60,350

5.000

78.000

68,471

355,000

56.000

6.000

—

—

—

—

—

60,350

5.000

78.000

68,471

355,000

56.000

6.000

—

Till pensionering af flottans och lotsverk- nor till den för daglönare å f. d. tira-

rättade invalidstat), förslagsanslag......

Invalidhusfonden ...........................

För blesserade öfver- och underofficerare,

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, att

Bidrag till pensionering af enkor och barn

minarier m. m...........................

Bidrag till folskolelärares pensionering ... .

Bidrag tillfolkskolelärarnes enke- och pupill- Bidrag till Kongl. teaterns pensionskassor ...

Sgr

1,286,022

1,286,022

B. Allmänna

1,137,503

—

75

6,400

—

1,143,978

—

Till diverse föremål, förslagsanslag .........

S:a

2,423,525

—

75

-

6,400

—

2,430,000

—

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

41

Förslag till blifvande riksstat:

Indelning och dermed jemförlig

Anvisning i

kontant.

anvisning,

pa förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

..

0.

Kronor.

Ö. *

Transport 152,970 —

437,731

—

—

—

—

—

437,731

—i

kets gemenskap (deraf högst 9,030 kro- mermans- och handtverksstaterna in-

..................................... 66,500: —

219,470

—

—

219,470

-:

60,350

—

- -

—

—

60,350

-1

reservationsanslag.................................

5,000

78,000

—

- -

—

— —

—

5,000

--

af tullmedlen direkte utgå, förslagsanslag ......

efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, se-

—

.

78,000

68,471

—

- -i

—

68,471

j

......

355,000

—

_

- -

—

355,000

kassa.................. ...........................

56,000

_

_

____

_

56,000

Sgr

6,000

—

—

—

— —

_

6,000

-

• 1,286,022

—

- -

—

- -

1,286,022

indragningsstaten.

1,137,503

75

6,400

1.143,978

Summa

2,423,525

-

75

—

6,400

—

2,430,000

—

Bih. till Piksd. Prof. 1882. 4 Samt. 1 Afd. 11 Raft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 15.

Bil. Litt. C.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under

riksstatens Nionde liufyudtitel.

Kronor.

ö.

Pensionsstaten.

Till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pensionering samt

till fyllnadspensioner, kreditiv ............... *.......... ......

900,000

—

STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.