Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts nådiga förslag om anvisande af medel för bekostande af två geologers resa till Spetsbergen.
1882-02-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1882:16, Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts nådiga förslag om anvisande af medel för bekostande af två geologers resa till Spetsbergen.
Dokumentets text
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 16.
1
N;o 16.
Ank. till Riksd. Kansli den 16 Febr. 1882, kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts nådiga förslag om anvisande af
medel för bekostande af två geologers resa till Spetsbergen.
(2:a U. A.)
På sätt ett den till innevarande Kiksdag aflåtna nådiga propositionen, angående
statsverkets tillstånd och behof, bilagdt utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för den 9 sistlidne Januari (sid. 41) gifver vid handen, hade i en
till Vetenskapsakademien ingifven och af bemälda akademi till Kongl. Maj:t öfverlemnad
skrift Chefen för Sveriges geologiska undersökning, e. o. Professoren O.
M. Torell hemstält, att akademien måtte förnya sitt uti underdånig skrifvelse den
8 December 1880 lemnade förord för hans då framstälda anhållan, att tillfälle
måtte beredas för två geologer att medfölja den sjöexpedition, som skulle komma
att till Spetsbergen afgå i och för inrättandet derstädes af en svensk fysikalisk
observationsstation, och att ett anslag af 5,500 kronor af allmänna medel måtte
beredas till bestridande af de kostnader, söm dessa geologers forskningsresa
beräknades skola medföra. Med anledning häraf hade Vetenskapsakademien i
underdånig skrifvelse den 14 nästlidne December dels anmält, att förberedelserna
för Spetsbergsstationens inrättande framskridit så långt, att, så framt akademiens
underdåniga hemställan om stationspersonalens och dess effekters transport till
Spetsbergen och tillbaka genom Kongl. Maj:ts flottas försorg och på dess bekostnad
blefve i nåder bifallen, och så vidt eljest icke några oförutsedda hinder mellankomme,
expeditionen för upptransporteringen till Spetsbergen borde kunna
afgå i början af Juli innevarande år, och dels förordat Professoren Torells nu
förnyade anhållan om anslag af allmänna medel för ifrågavarande ändamål.
Bih. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft.
1
2
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.
I sin förenämnda skrifvelse den 8 December 1880 hade Vetenskapsakademien
till stöd för sitt tillstyrkande åberopat ett särskild! inheratadt yttrande af
tvenne sakkunnige ledamöter af akademien, Professoren Friherre A. E. Nordenskiöld
och Geologen A. E. Törnebohm, hvilka med stöd af en utaf Professoren
Torell dem meddelad promemoria tillstyrkt utverkande för ifrågavarande ändamål
af statsanslag till det enligt uppgjordt och företedt kostnadsförslag angifna
beloppet.
På grund af hvad sålunda förekommit och enär de för ändamålet erforderliga
medlen, hvilka behöfde disponeras redan under innevarande år, borde —
derest de blefve af Riksdagen anvisade för år 1883 — kunna af för handen varande
tillgångar förskjutas, har Kongl. Maj:t uti den nådiga statsverkspropositionen
under åttonde hufvudtiteln och punkten 46 föreslagit Riksdagen att på extra
stat för år 1883 bevilja ett belopp af 5,500 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens
förfogande för bekostande af två geologers resa till Spetsbergen för
att der anställa undersökningar enligt af akademien meddelad plan; dervid tilllika
borde föreskrifvas, att de vetenskapliga samlingar, som af bemälde geologer
kunde varda hemförda, skulle tillhöra staten samt enligt Kongl. Maj:ts bestämmande,
på förslag af Vetenskapsakademien, mellan vederbörande institutioner fördelas.
Efter det statsverkspropositionen blifvit till förberedande behandling af
Stats-Utskottet remitterad, har uti skrifvelse till Utskottets ordförande den 4 innevarande
Februari Professoren Torell anfört, att det vore af största vigt att Vetenskapsakademien,
till hvars förfogande de äskade medlen, derest de blefve beviljade,
skulle öfverlemnas, sattes i stånd att oförtöfvadt träffa aftal med lämpliga
geologer, på det att nödiga förberedelser måtte kunna vidtagas. Då sådant emellertid
blott med största svårighet kunde ske, derest propositionen blefve i vanlig
ordningsföljd af Riksdagen behandlad samt det vackra företagets framgång till ej
ringa del vore beroende af den skyndsamhet, hvarmed anslagsfrågan blefve afgjord;
har Professoren Torell hemstält, huruvida ej förevarande ärende kunde
upptagas till pröfning förr än under vanliga förhållanden skulle ske och så snart
sig göra läte.
Med anledning häraf har Utskottet ansett sig böra redan nu afgifva yttrande
beträffande Kong]. Maj:ts omförmälda nådiga framställning, hvilken enligt
Utskottets åsigt är förtjent af att vinna Riksdagens bifall, helst det icke lärer
böra ifrågasättas, att staten icke skulle begagna det tillfälle till geologiska undersökningars
anställande å Spetsbergen, som nu beredes genom ifrågavarande
vetenskapliga expedition, hvars tillkomst, enligt hvad Utskottet inhemta!, blifvit
betryggad hufvudsakligen genom en enskild persons dertill lemnade frikostiga
gåfva af 60,000 kronor.
För att emellertid bereda Riksdagen fullständig kännedom ej mindre om
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.
3
ändamålet med ofta nämnda geologiska undersökningar än äfven om de särskilda
kostnadernas belopp bär Utskottet velat här meddela innehållet af ofvan
berörda, af Professoren Torell afgifna promemoria och kostnadsförslag; varande
dessa handlingar af följande lydelse:
l:o.
P. M.
“Knappast något land torde finnas, som ■ inom motsvarande ytvidd har att
uppvisa så många geologiska formationer som Spetsbergen. Detta sällsynt rika
arbetsfält för forskaren i vår jords utvecklingshistoria får dessutom ett ökadt
intresse genom det ypperliga tillfälle till studier af lagringsförhållandena, hvilket
praktfulla och upplysande profiler snart sagdt öfver allt erbjuda.
Detsamma har emellertid ingalunda blifvit försummadt, ty redan vid den
första vetenskapliga expedition, som för öfver 40 år sedan från Sverige afgick till
ifrågavarande ögrupp, och under samtliga senare företagna har liflig uppmärksamhet
egnats åt dessa förhållanden, hvilka efter hand blifvit så utredda, att
akademiens ledamot, Friherre A. E. Nordenskiöld kunnat år 1866 lemna ett
“utkast till Spetsbergens geologi" med tillhörande karta. Bland de vunna resultaten
hafva åtskilliga djupt ingripit i den moderna geologiens utveckling. Särskild!
må i sådant hänseende framhållas arbetena öfver den utdöda växtverlden
på dessa höga breddgrader och den ansenligt vidgade inblick, som härigenom
erhållits i jordklotets fysiska förändringar. Vidare har studiet af Spetsbergens
talrika jöklar och dermed sammanhängande fenomen utöfva! ett, afgörande inflytande
på tydningen af de lösa aflagringarne inom Skandinavien och en stor del
af norra Europa. Men så vigtiga de derstädes gjorda rönen än äro, och sä oförtrutet
naturforskarne vid berörda expeditioner än egnat sig åt dem förelagda
uppgifter, så kan dock endast en vacker början till Spetsbergens geologiska undersökning
sägas vara åvägabragt.
Urformationen, hvilken såsom bekant bildar allra största delen af vårt
lands fasta berggrund, uppträder äfven på Spetsbergen, och (vid Wijda-bay samt
emellan denna och Isfjorden) under den sannolikt siluriska s. k. Heklahookformationen
förekomma mäktiga aflagringar af kristalliniska skiffrar, såvidt hittills
är kändt, utan försteningar. En motsvarighet till de senare har man måhända
inom den centrala delen af skandinaviska halfön, hvarest liknande bildningar af
ännu outredd ålder hafva vidsträckt utbredning. En länge förgäfves eftersträfvad
rigtig uppfattning af dessas geologiska plats skulle måhända väsentligen underlättas
genom ett närmare studium af ofvan åsyftade bergarter i höga norden
och deras förhållande till formationer, hvilkas ålder redan är afgjord.
Under fortgången af de geologiska undersökningarne i vårt land yppa sig
esomoftast stora svårigheter att tolka företeelser inom de här allestädes utbredda
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 16.
aflagringarne från istiden. Endast genom noggranna och omfattande forskningar
vid nutida jöklar blir detta möjligt, och bättre tillfälle härtill torde knappast
finnas än på Spetsbergen.
Såsom nyss påpekats, har ingen af de från Sverige hittills företagna arktiska
expeditioner underlåtit att hemföra mer eller mindre betydande geologiska
skördar, och i betraktande häraf skulle det i sanning vara desto mer beklagligt,
om den nu ifrågasatta, med rika hjelpmedel utrustade blefve så ensidig, att
den geologiska vetenskapen helt och hållet åsidosattes. Det vore derföre från
många synpunkter högeligen önskvärdt, om medel kunde beredas för två geologers
anslutning till expeditionen, hvilken torde så tidigt afgå till bestämmelseorten,
att någon inknappning i den för fältarbeten användbara tiden ej derigenom
föranledes. Såsom af bilagda kostnadsförslag synes, har jag tänkt mig,
att geologerne, hvilkas uppgift i första rummet vore att studera de formationer,
som kunna belysa Skandinaviens geologi, skulle hafva till sitt förfogande en båt
med tält och öfrig erforderlig utrustning samt fyra vid ishafsfärder vane sjömän,
äfvensom att uppresan sker tillsammans med den meteorologiska expeditionen,
hvaremot för återresan samma års höst aftal träffas med någon norsk fångstman,
som för tillfället uppehåller sig vid Spetsbergen. Stockholm den 30 November
1880.“
2:o.
“Kostnadsförslag för en geologisk expedition till Spetsbergen, bestående
af 2 geologer och 4 fångstmän med båt, tält, proviant m. m.
Förslaget förutsätter, att expeditionen kostnadsfritt till Spetsbergen får
medfölja det fartyg, som skulle öfverföra den meteorologiska stationens personal.
Återresan sker, efter derom på förhand skedt aftal, med fångstfartyg till Hammerfest
eller Tromsö.
Vistelsen på Spetsbergen samt färden från och till Norge torde högst
kunna beräknas till 4 månader. Fångstmännen betinga likvisst hyra för 6
månader.
Hyra för 4 man under 6 månader å 75 kronor pr månad......... kronor 1,800: —
Proviant för geologerne å 3 kronor pr dag och för manskapet
å 2: 50 pr dag under 4 månader tillsammans ........................ „ 1,920: —
Båt och utrustning*) ........................................................................... „ 1,200: —
Fångstmännens resa från Spetsbergen till Norge samt geologernes
till Sverige ....................................................................................... „ 580: —
Summa kronor 5,500: —.“
*) Härvid förutsattes, att större delen af nödig utrustning erhålles till låns från Sveriges
Geologiska undersökning och andra statsinstitutioner.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 16.
5
På grund af hvad sålunda förekommit och anförts, hemställer Utskottet,
i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
att Riksdagen må på extra stat för år 1883 bevilja ett
belopp af 5,500 kronor, att ställas till Vetenskapsakademiens
förfogande för befrämjande af två geologers resa till Spetsbergen,
för att der anställa undersökningar enligt af Akademien
meddelad plan, under vilkor att de vetenskapliga samlingar,
som af bemälde geologer kunna varda hemförda, skola
tillhöra staten och emellan vederbörande institutioner fördelas.
Stockholm den 16 Februari 1882.
På Stats-Utskottets vägnar:
Emil Key.
Bill. till Riksd. Rrot. 1882,
4 Sarnl. 1 Afd. 12 Raft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1882:34 Skrifvelse, angående Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af medel för bekostande af två geologers resa till Spetsbergen. a1 i texten