Utlåtande, i anledning af väckt motion angående undersökning i fråga om sjön Venerns vattenstånd m. m.
1882-02-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1882:20, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående undersökning i fråga om sjön Venerns vattenstånd m. m.
Dokumentets text
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
1
N:o 20.
Ank. till Riksd. Kansli den 24 Febr. 1882, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion angående undersökning i
fråga om sjön Venerns vattenstånd m. m.
(E. A.)
Herr C. Hammarhjelm har i en inom Första Kammaren väckt,
till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 4) väckt förslag om anställande
af undersökning beträffande regleringen af sjön Venerns vattenstånd.
Sedan frågan härom blifvit på Kongl. Maj:ts befallning till någon
del utredd af framlidne Öfverdirektören E. Hagström uti ett år
1823 afgifvet utlåtande, och efter det fyrfaldiga gånger strandegarne och
äfven Riksdagarne föranledt ingripande från statens sida, både Kongl.
Maj:t, uppå derom af Dess Befallningshafvande i Skaraborgs län gjord
framställning, den 7 December 1852 beviljat komiterade för reglerande
af denna sjös vattenstånd 5,000 R:dr banko till bestridande af kostnaderna
för en undersökning uti ifrågavarande syfte samt den 22 Juli 1852 åt
dåvarande Öfversten in. in. Nils Ericson uppdragit ledningen af denna
undersökning.
Den 1 Juli 1861 hade Öfverste Ericson afgifvit sitt, af kostnadsförslag
åtföljda, betänkande, hvari kostnaderna för vattenhöjdens reglerande
beräknats till 1,686,862 R:dr riksmynt, och 1867 aflemnade dåvarande
Distriktschefen, Majoren D. W. Lilljehöök, en beräkning af
den areal af Venerns stränder, som kunde antagas ligga emellan 14,5
och 18,5 fots böjd öfver Brinkebergs kulles öfra slusströskel, hvilken af
honom antogs utgöra 15 å 16,000 tunnland, hvarefter alla vidare åtgär
Bih.
till Riksd. Prof. 1882. .4 Sami. 1 Afd. 15 Häft.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
der i denna för Vermland, Skaraborgs och Elfsborgs län så vigtiga angelägenhet
hvilat.
Öfver tjugu år hade sålunda förflutit, sedan Friherre Ericson aflemnade
sitt förslag till reglerande af sjön Yenerns vattenyta. Sedan
denna tid hade ytterligare erfarenhet vunnits om samma sjös stigande
och fallande, och berättigade tvifvel hade uppstått om rigtigheten af
vissa förut gjorda beräkningar öfver den areal, som skulle .vara af vatten
skadad och hvilken nu kunde antagas vara ännu större än man tillförene
förmodat, hvartill komme att, såsom i motionen närmare utvecklas, det
ifrågavarande företaget nu skulle kunna utföras till vida billigare pris
än för tjugu år sedan samt att, sedan Venern omgifvits af jernvägar
och seglationen derå förlorat sin förra betydelse, de från detta sistnämnda
intresse mötande betänkligheter mot företaget således förlorat
en stor del af deras vigt. Rätta tidpunkten syntes således vara inne
att till ny behandling upptaga detta för så många jordegare vigtiga
ärende.
Men, då Venerns strandegare vore spridda rundt omkring en yta
af vid pass 47 qvadratmil och bosatta i tre olika län, vore det omöjligt
att finna någon lämplig form för att sammanföra dem till ett gemensamt
mål, eller att bestämma hvilka grunder borde tillämpas vid uttaxerande
af kostnaderna för en undersökning, hvars omfång och resultat
icke kunde på förhand beräknas.
Motionären har derför föreslagit, att Riksdagen ville hos Kongl.
Maj:t i underdånig skrifvelse anhålla om anställande af fullständiga undersökningar
om möjligheten och kostnaden af en reglering af sjön
Venerns vattenstånd samt i sammanhang dermed en beräkning af den
jordareal, som genom en sådan reglering skulle komma att vinnas, och
för detta ändamål ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af
10,000 kronor.
Att den af motionären omförmälda frågan är af vigt för ansenliga
orter, synes Utskottet obestridligt. Deremot är Utskottet, i frågans
nuvarande skick, i saknad af erforderliga materialier för bedömande
deraf, huruvida skäl må förefinnas till statens ingripande på sätt motionären
föreslagit.
Emellertid synes af motionen framgå, att enskilda, af frågans lösning
beroende intressen förefinnas, nog stora att någon svårighet för
vederbörande intressenter ej torde vara för handen att sjelfva anskaffa
de medel, som erfordras för åvägabringande af utredningar och undersökningar,
hvilka de kunna anse önskvärda och lämpliga. Motionären
har visserligen i sådant afseende anfört, att den stora yta af vid pass
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.
3
47 qvadratmil inom tre olika län, öfver hvilken Venerns strandegare
vore spridda, skulle göra det omöjligt att sammanföra dem till ett gemensamt
mål eller bestämma grunderna vid uttaxerande af kostnaderna
för en undersökning, hvars omfång och resultat icke kunde på förhand
beräknas.
Exempel på flera olika landstings eller menigheters samverkan
till ett gemensamt mål saknas emellertid ingalunda, och bestämmande
af eller öfverenskommelse om grunderna för uttaxerande af ifrågavarande
undersökningskostnader synes ej böra vara svårare att åstadkomma
än fördelningen af utgifterna vid många andra, af flera olika intressenter
inledda företag af stor omfattning af invecklad beskaffenhet.
Utskottet har ej ansett sig kunna tillstyrka Riksdagen att, med
anledning af förevarande motion, fatta något beslut i denna omfattande
fråga, och hemställer fördenskull,
att Herr Hammarhjelms omförmälda motion ej
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 24 Februari 1882.
På Stats-Utskottets vägnar:
Emil Key.
Reservationer:
af Herr L. M. Nordenfelt, som yttrat:
»Enär ett bidrag från Riksdagen otvifvelaktigt mycket skulle un- *
derlätta en öfverenskommelse emellan landsting, hushållningssällskap,
strandegare och för sjöfarten intresserade kommuner och personer om
åstadkommande af en ny undersökning af denna vigtiga fråga om reglering
af sjön Venerns vattenstånd på det sätt att utan allt för stora kostnader
strandegarne derigenom kunna vinna betydande fördelar utan att
olägenheter vållas för trafikerande hvarken på sjön Venern eller på
Göta eif, föranledes jag att föreslå:
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.
att Riksdagen ville på det sätt bifalla herr Hammarhjelms
motion att 5,000 kronor anvisas såsom bidrag
för ny undersökning och utredning angående
reglering af sjön Venerns vattenstånd med vilkor att
de i öfrigt erforderliga kostnaderna bestridas af landsting,
hushållningssällskap, kommuner eller enskilda
personer)).
af Herrar R. N. G■ Montgomery-Cederhielm, Grefve C. Beck-Friis,
Grefve S. Lagerberg, Friherre R. von Krcemer och C. E. Laurell, hvilka
instämt med Herr Nordenfelt; samt
af Herr J. Widén.
N:0 21.
Ank. till Riksd. Kansli den 2t Febr. 1882, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion angående undersökning om
och beräkning af kostnaden för beredande af aflopp för
Mälarens vatten till förekommande af öfversvämningar.
(R. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 88) har herr Grefve E. Sparre, med förmälan, det han af
strandegarne vid Mälaren erhållit uppdrag att iakttaga och bevaka deras
talan i fråga om återupptagande af nämnda sjös tillstängda utlopp, anfört,
hurusom, efter verkstälda igenfyllningar vid Mälarens utlopp och
deraf föranledda öfversvämningar, klagomål deröfver allt från 1500-talet,
med längre eller kortare mellanrum, framstälts dels af strandegarne, dels
vid riksdagarne genom bondeståndet, dels af de kringliggande länens
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.