Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående undersökning i fråga om sjön Venerns vattenstånd m. m.

1882-02-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:20, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående undersökning i fråga om sjön Venerns vattenstånd m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

1

N:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 Febr. 1882, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående undersökning i

fråga om sjön Venerns vattenstånd m. m.

(E. A.)

Herr C. Hammarhjelm har i en inom Första Kammaren väckt,

till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 4) väckt förslag om anställande

af undersökning beträffande regleringen af sjön Venerns vattenstånd.

Sedan frågan härom blifvit på Kongl. Maj:ts befallning till någon

del utredd af framlidne Öfverdirektören E. Hagström uti ett år

1823 afgifvet utlåtande, och efter det fyrfaldiga gånger strandegarne och

äfven Riksdagarne föranledt ingripande från statens sida, både Kongl.

Maj:t, uppå derom af Dess Befallningshafvande i Skaraborgs län gjord

framställning, den 7 December 1852 beviljat komiterade för reglerande

af denna sjös vattenstånd 5,000 R:dr banko till bestridande af kostnaderna

för en undersökning uti ifrågavarande syfte samt den 22 Juli 1852 åt

dåvarande Öfversten in. in. Nils Ericson uppdragit ledningen af denna

undersökning.

Den 1 Juli 1861 hade Öfverste Ericson afgifvit sitt, af kostnadsförslag

åtföljda, betänkande, hvari kostnaderna för vattenhöjdens reglerande

beräknats till 1,686,862 R:dr riksmynt, och 1867 aflemnade dåvarande

Distriktschefen, Majoren D. W. Lilljehöök, en beräkning af

den areal af Venerns stränder, som kunde antagas ligga emellan 14,5

och 18,5 fots böjd öfver Brinkebergs kulles öfra slusströskel, hvilken af

honom antogs utgöra 15 å 16,000 tunnland, hvarefter alla vidare åtgär
Bih.

till Riksd. Prof. 1882. .4 Sami. 1 Afd. 15 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

der i denna för Vermland, Skaraborgs och Elfsborgs län så vigtiga angelägenhet

hvilat.

Öfver tjugu år hade sålunda förflutit, sedan Friherre Ericson aflemnade

sitt förslag till reglerande af sjön Yenerns vattenyta. Sedan

denna tid hade ytterligare erfarenhet vunnits om samma sjös stigande

och fallande, och berättigade tvifvel hade uppstått om rigtigheten af

vissa förut gjorda beräkningar öfver den areal, som skulle .vara af vatten

skadad och hvilken nu kunde antagas vara ännu större än man tillförene

förmodat, hvartill komme att, såsom i motionen närmare utvecklas, det

ifrågavarande företaget nu skulle kunna utföras till vida billigare pris

än för tjugu år sedan samt att, sedan Venern omgifvits af jernvägar

och seglationen derå förlorat sin förra betydelse, de från detta sistnämnda

intresse mötande betänkligheter mot företaget således förlorat

en stor del af deras vigt. Rätta tidpunkten syntes således vara inne

att till ny behandling upptaga detta för så många jordegare vigtiga

ärende.

Men, då Venerns strandegare vore spridda rundt omkring en yta

af vid pass 47 qvadratmil och bosatta i tre olika län, vore det omöjligt

att finna någon lämplig form för att sammanföra dem till ett gemensamt

mål, eller att bestämma hvilka grunder borde tillämpas vid uttaxerande

af kostnaderna för en undersökning, hvars omfång och resultat

icke kunde på förhand beräknas.

Motionären har derför föreslagit, att Riksdagen ville hos Kongl.

Maj:t i underdånig skrifvelse anhålla om anställande af fullständiga undersökningar

om möjligheten och kostnaden af en reglering af sjön

Venerns vattenstånd samt i sammanhang dermed en beräkning af den

jordareal, som genom en sådan reglering skulle komma att vinnas, och

för detta ändamål ställa till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af

10,000 kronor.

Att den af motionären omförmälda frågan är af vigt för ansenliga

orter, synes Utskottet obestridligt. Deremot är Utskottet, i frågans

nuvarande skick, i saknad af erforderliga materialier för bedömande

deraf, huruvida skäl må förefinnas till statens ingripande på sätt motionären

föreslagit.

Emellertid synes af motionen framgå, att enskilda, af frågans lösning

beroende intressen förefinnas, nog stora att någon svårighet för

vederbörande intressenter ej torde vara för handen att sjelfva anskaffa

de medel, som erfordras för åvägabringande af utredningar och undersökningar,

hvilka de kunna anse önskvärda och lämpliga. Motionären

har visserligen i sådant afseende anfört, att den stora yta af vid pass

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

3

47 qvadratmil inom tre olika län, öfver hvilken Venerns strandegare

vore spridda, skulle göra det omöjligt att sammanföra dem till ett gemensamt

mål eller bestämma grunderna vid uttaxerande af kostnaderna

för en undersökning, hvars omfång och resultat icke kunde på förhand

beräknas.

Exempel på flera olika landstings eller menigheters samverkan

till ett gemensamt mål saknas emellertid ingalunda, och bestämmande

af eller öfverenskommelse om grunderna för uttaxerande af ifrågavarande

undersökningskostnader synes ej böra vara svårare att åstadkomma

än fördelningen af utgifterna vid många andra, af flera olika intressenter

inledda företag af stor omfattning af invecklad beskaffenhet.

Utskottet har ej ansett sig kunna tillstyrka Riksdagen att, med

anledning af förevarande motion, fatta något beslut i denna omfattande

fråga, och hemställer fördenskull,

att Herr Hammarhjelms omförmälda motion ej

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 Februari 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

Emil Key.

Reservationer:

af Herr L. M. Nordenfelt, som yttrat:

»Enär ett bidrag från Riksdagen otvifvelaktigt mycket skulle un- *

derlätta en öfverenskommelse emellan landsting, hushållningssällskap,

strandegare och för sjöfarten intresserade kommuner och personer om

åstadkommande af en ny undersökning af denna vigtiga fråga om reglering

af sjön Venerns vattenstånd på det sätt att utan allt för stora kostnader

strandegarne derigenom kunna vinna betydande fördelar utan att

olägenheter vållas för trafikerande hvarken på sjön Venern eller på

Göta eif, föranledes jag att föreslå:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

att Riksdagen ville på det sätt bifalla herr Hammarhjelms

motion att 5,000 kronor anvisas såsom bidrag

för ny undersökning och utredning angående

reglering af sjön Venerns vattenstånd med vilkor att

de i öfrigt erforderliga kostnaderna bestridas af landsting,

hushållningssällskap, kommuner eller enskilda

personer)).

af Herrar R. N. G■ Montgomery-Cederhielm, Grefve C. Beck-Friis,

Grefve S. Lagerberg, Friherre R. von Krcemer och C. E. Laurell, hvilka

instämt med Herr Nordenfelt; samt

af Herr J. Widén.

N:0 21.

Ank. till Riksd. Kansli den 2t Febr. 1882, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående undersökning om

och beräkning af kostnaden för beredande af aflopp för

Mälarens vatten till förekommande af öfversvämningar.

(R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 88) har herr Grefve E. Sparre, med förmälan, det han af

strandegarne vid Mälaren erhållit uppdrag att iakttaga och bevaka deras

talan i fråga om återupptagande af nämnda sjös tillstängda utlopp, anfört,

hurusom, efter verkstälda igenfyllningar vid Mälarens utlopp och

deraf föranledda öfversvämningar, klagomål deröfver allt från 1500-talet,

med längre eller kortare mellanrum, framstälts dels af strandegarne, dels

vid riksdagarne genom bondeståndet, dels af de kringliggande länens

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.