Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående undersökning om och beräkning af kostnaden för beredande af aflopp för Mälarens vatten till förekommande af öfversvämningar.

1882-02-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:21, Utlåtande, i anledning af väckt motion angående undersökning om och beräkning af kostnaden för beredande af aflopp för Mälarens vatten till förekommande af öfversvämningar.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 21.

att Riksdagen ville på det sätt bifalla herr Hammarhjelms

motion att 5,000 kronor anvisas såsom bidrag

för ny undersökning och utredning angående

reglering af sjön Venerns vattenstånd med vilkor att

de i öfrigt erforderliga kostnaderna bestridas af landsting,

hushållningssällskap, kommuner eller enskilda

personer)).

af Herrar R. N. G■ Montgomery-Cederhielm, Grefve C. Beck-Friis,

Grefve S. Lagerberg, Friherre R. von Krcemer och C. E. Laurell, hvilka

instämt med Herr Nordenfelt; samt

af Herr J. Widén.

N:0 21.

Ank. till Riksd. Kansli den 2t Febr. 1882, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående undersökning om

och beräkning af kostnaden för beredande af aflopp för

Mälarens vatten till förekommande af öfversvämningar.

(R. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (N:o 88) har herr Grefve E. Sparre, med förmälan, det han af

strandegarne vid Mälaren erhållit uppdrag att iakttaga och bevaka deras

talan i fråga om återupptagande af nämnda sjös tillstängda utlopp, anfört,

hurusom, efter verkstälda igenfyllningar vid Mälarens utlopp och

deraf föranledda öfversvämningar, klagomål deröfver allt från 1500-talet,

med längre eller kortare mellanrum, framstälts dels af strandegarne, dels

vid riksdagarne genom bondeståndet, dels af de kringliggande länens

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 21.

5

hushållningssällskap, dels af Konungens Befallningshafvande; och regeringen

hade tid efter annan funnit sig föranlåten ej mindre att »förehålla

magistraten i Stockholm dess ofog och föregåenden, i den säkra

förmodan att de låta sig häraf rätta», än äfven att anbefalla åtgärder

till beredande af vidgadt aflopp.

Emellertid hade, sedan dessa påbud blifvit förglömda, nya igenfyllningar

verkstälts, och slutligen hade, enligt motionärens uppgift, på

1850-talet i sammanhang med anläggandet af den nya slussen hela det

södra utloppet tillstängts så, att numera endast vid högt vattenstånd

något vatten der framsläpptes genom den gamla slussgrafven, som då öppnades.

Mälaren, som emottoge sitt vatten från ett landområde af 194

qvadratmil, och upptoge icke mindre än 8 betydligare vattendrag:

Eskilstuna-ån, Arboga-ån, Köpings-ån, Strömsholms-ån, Vesterås-ån, Sagaån,

Enköpings-ån och Upsala-ån, oberäknadt de mindre, hade således

numera icke något annat utlopp än det trånga vid Norrström i hufvudstaden.

Härtill komme att, till följd af det med understöd af statsmedel

numera företagna reglerandet af sjöarne Hjelmaren och Qvismaren, afloppet

från dessa sjöar under flodtiden måste påskyndas, så vida ändamålet

med regleringen skulle uppnås, hvarigenom floden i Mälaren måste

ytterligare stegras, oafsedt att den tilltagande odlingen och i sammanhang

dermed förbättrade vattenafledningen från åkerjorden bidroge att

öka floden.

Till följd häraf fördränktes genom tidt och ofta återkommande

öfversvämningar, enligt en på Kongl. Maj:ts befallning år 1853 företagen

afvägning och uppmätning, omkring 28,000 tunnland af mälaredalens

ypperligaste åkerjord. Af denna mark vore 5,772 tunnland kronan tillhöriga,

och staten lede såmedelst häraf omedelbart genom minskade

arrenden.

Flerfaldiga olika förslag, hvilka i motionen närmare omförmälas,

hade tid efter annan framstälts att bereda vidgadt aflopp för sjön Mälaren.

Alla dessa förslag, framkallade af ett allt mera framträdande behof

att tillgodose ej mindre strandegande jordbrukares intresse i Upland,

Södermanland, Yestmanland och Stockholms län, än äfven saniteten

så väl i dessa fyra län som hufvudstaden, måste likväl af dertill kompetenta,

oveldiga personer underkastas en fullständig utredning och pröfning.

Frågan vore så väl med afseende å dess betydenhet och den längre tid,

densamma varit å bane, som med hänsyn till vissa i motionen åberopade

förhållanden af beskaffenhet att böra af statsmakterna uppmärksammas.

Det kunde icke vara lämpligt, att enskilde strandegare, till

afvärjande af ytterligare lidande, nödgades instämma staten till domstol

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 21.

med påstående om vidtagande af åtgärder, som utfärdade författningar,

Kong!. Förordningen den 20 Februari 1764 och Kongl. Kungörelsen den

28 December 1822, ovilkorligen påbjöde. Det kunde deremot icke vara

annat än lämpligt, att staten, som genom under århundraden fortsatta

igenfyllningar, senast genom sammanbindningsbanan, bidragit att hindra

Mälarens utlopp, bidroge till att afvärja den deraf uppkommande skada.

Men statens mellankomst förutsatte en utredning af på saken inverkande

förhållanden. Först efter en sådan utredning vore Kongl.

Maj:t i tillfälle att dels vidtaga de förfoganden med afseende å aflopp et

vid Helgeandsholmen, som kunde kronan såsom jordegare åligga, dels i

öfrigt besluta de åtgärder, hvartill omständigheterna föranledde.

Motionären har derför föreslagit, att Riksdagen ville i underdånig

skrifvelse anhålla, det måtte Kongd. Maj:t täckas låta genom dertill utsedda

sakkunniga män verkställa undersökning om och beräkning af

kostnaden för beredande af tilloppet motsvarande aflopp för Mälarens

vatten, till förekommande af skadliga öfversvämningar samt, till bestridande

af kostnaden för denna''undersökning, anslå 5,000 kronor.

Utskottet vill ej förneka, att ju icke den af motionären omförmälda

fråga med skäl anses vara af framstående vigt. Huruvida densamma

äfven må vara af beskaffenhet att påkalla åtgärder från statens sida, är

Utskottet, i det skick, hvari frågan för närvarande föreligger, ej i tillfälle

att bedöma.

Emellertid synes just storleken af de enskilda intressen, hvilka

torde vara af frågans lösning beroende och uti ifrågavarande motion

funnit ett uttryck, medföra, att ej någon svårighet för vederbörande intressenter

kan förefinnas att sjelfva anskaffa de medel, som erfordras för

utredningar och undersökningar, hvilka vederbörande önska åvägabringa

för ådagaläggande af sina önskningars utförbarhet och lagliga beskaffenhet.

På grund af hvad sålunda anförts har Utskottet ej ansett sig kunna

tillstyrka Riksdagen att, med anledning af förevarande motion, ingripa

i denna säkerligen ur både teknisk, administrativ och rättslig synpunkt

mycket svårlösta fråga; och hemställer Utskottet fördenskull,

att Herr Grefve Sparres omförmälda motion ej

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 Februari 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

Emil Key.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 21.

7

Reservationer:

af Herrar R. N. G. Montgomery-Cederhielm, L. M. Norden/elt och

Grefve C. Beck-Friis;

*

af Herr J. Widén, som yrkat bifall till motionen på det sätt och

mot det vilkor, att Stockholms stad bidroge med hälften af kostnaden

för den ifrågasatta undersökningen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.