Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande af lån för fullbordande af tornbyggnaden å Linköpings domkyrka.

1882-03-17 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:31, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande af lån för fullbordande af tornbyggnaden å Linköpings domkyrka.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

N:o 31.

Ank. till Riksd. Kansli den 17 Mars 1882, kl. 8 e. ni.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beviljande

af lån för fullbordande af tornbyggnaden å

Linköpings domkyrka.

(R. A.)

I en den 3 sistlidne Februari afgifven nådig proposition (A:o 29), som

till Stats-Utskottet remitterats, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att,

för fullbordande af tornbyggnaden å Linköpings domkyrka jemte dermed i

sammanhang stående arbeten, å Riksgäldskontorets stat för år 1883 anvisa

ett belopp af 30,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas med

ränta och amortering af tillhopa fem procent årligen å den ursprungliga lånesumman,

hvaraf skulle beräknas fyra procent ränta å det för hvarje år återstående

oguldna kapitalbeloppet, och återstoden anses såsom kapitalafbetalning.

Af det den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden

inhemtas, att landshöfdingen i Östergötlands län och biskopen

i Linköpings stift, i egenskap af föreståndare för domkyrkan i Linköping —

under förmälan att vid begynnelsen af det vid bemälda domkyrka nu pågående

tornbyggnadsarbetet domkyrkan egde följande för ändamålet påräkneliga

tillgångar, nemligen insamlade medel till ett belopp af 93,650

kronor, beviljadt statsanslag 68,500 kronor, af domkyrkoförsamlingen beviljadt

bidrag 30,000 kronor, hvarjemte domkyrkan sjelf förbundit sig att

Bih. till Rilcsd. Prat. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

bidraga med 30,000 kronor; motsvarande samtliga dessa medel den för arbetets

verkställande i ursprungliga kostnadsförslaget beräknade summan —

i underdånighet anhållit, att, då domkyrkans nyssnämnda utlofvade bidragmåste

utgå under år 1883, Kong!. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå nådig

framställning derom, att Riksdagen måtte bevilja Linköpings domkyrka ett

räntefritt lån, stort 30,000 kronor, att utgå under år 1883 och återbetalas

inom 20 år, räknadt från den 1 Januari 1887, med 1,000 kronor årligen

under de första 10 åren och med 2,000 kronor under hvart och ett af de

10 följande, eller att, om lånet ej kunde erhållas räntefritt, tiden för dess

återbetalning måtte utsträckas så långt och årliga räntan sättas så lågt, att

denna tillsammans med den årliga kapitala!betalningen ej komme att öfverstiga

fem procent af hela lånesumman. Såsom skäl för denna underdåniga

framställning har anförts, att domkyrkans årliga inkomster ej belöpte sig till

mer än omkring 4,000 kronor; att. hon ännu sedan sist verkställa reparationen

häftade i skuld till Linköpings stifts konsistorii kassor; att hon hvarje

år måste'' vidkännas utgifter i och för underhållande af biskops- och sysslomansboställena;

samt att en oförutsedd kostnad under tornbyggnadsarbetets

fortgång uppstått derigenom, att kyrkans gafvelvägg åt tornsidan måst ommuras,

hvilken kostnad, enligt hvad eu af Intendenten Helgo Zettervall upprättad,

ansökning bilagd beräkning utvisade, uppgått till 31,400 kronor, till

följd hvaraf, ehuru tornbyggnadsarbetet kunnat så bedrifvas, att besparingar,

motsvarande en del af dessa opåräknade utgifter, vunnits, slutresultatet ej

gerna kunde blifva annat än eu icke obetydlig brist, hvilken ej torde kunna

fyllas annat än genom upptagande af ett ,nyt,t lån, till hvars förräntande och

betalande domkyrkan med sina små och häråt anlitade tillgångar komme att

sakna hvarje utväg, om hon ej erhölle det nu sökta lånet på förut angifna

fördelaktiga vilkor.

Öfver denna underdåniga ansökning hafva fullmäktige i Riksgäldskontor

lemnats tillfälle att afgifva yttrande, med anledning hvaraf de upplyst

att, på sätt Riksgäldskontorets reglementen och den såsom bilaga B vid

desamma fogade förteckning öfver Riksgäldskontorets fordringar för utbetalda

byggnads- med flera lån närmare gåfve vid handen, ett lån, till reparation

af Vesterås domkyrka, funnes beviljadt endast mot återbetalningsskyldighet

i den män domkyrkans inkomster framdeles dertill lemnade tillgång; att flera

lån till uppbyggande och reparation af kyrkor utbetalts mot en räntefot af

endast fyra procent, men med en annuitet af sex procent; samt att en mängd

andra byggnadslån funnes beviljade mot återbetalningsskyldighet medelst eu

annuitet, sådan i den underdåniga ansökningen alternativt föreslagits, af

endast fem procent, deraf fyra procent ränta, samt att lån, som upptoges å

sistnämnda vilkor, amorterades på 41 år och 12 dagar,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.

3

Då ett bifall till det i° den underdåniga ansökningen framstälda andra

alternativ skulle utan statsverkets betungande lemna domkyrkostyrelsen en,

enligt hvad de meddelade upplysningarne utvisa, väl behöflig hjelp i dess

bemödanden att i ett värdigare skick försätta ett af de skönaste minnesmärken

af medeltidens byggnadskonst, som fäderneslandet eger, har Kongl.

Maj:t i den nådiga propositionen framstäf det förslag, som här ofvan linnes

angifvet.

Utskottet har tagit del af nyssnämnda, till 31,400 kronor uppgående

kostnadsberäkning öfver de oförutsedda arbetena vid ifrågavarande tornbyggnad

; och är denna beräkning försedd med ett intyg af Intendenten Zettervall

derom att verkställandet af dessa arbeten varit af oundvikligt behof för

domkyrkans fortfarande bestånd påkalladt samt att den för dem upptagna

kostnaden vore rätt beräknad.

Det i den nådiga propositionen omförmälda statsanslag å 68,500 kronor

beviljades af 1876 års riksdag; och äro af detsamma, till utgående under

åren 1877—1882, anvisade tillhopa 48,000 kronor; hvarjemte Kongl.

Maj:t i den till innevarande Riksdag aflåtna statsverkspropositionen föreslagit,

att ytterligare 8,000 kronor deraf måtte för år 1883 anvisas.

Såsom förevarande proposition N:o 29 utvisar, bidrager domkyrkoförsamlingen

till ifrågavarande byggnadsarbete med det jemförelsevis betydliga

beloppet af 30,000 kronor; och har Utskottet vidare inhemtat, att de kommunalutskylder

i Linköping, som för innevarande års behof blifvit debiterade,

utgå med 4 kronor 62 öre på 2:dra artikelns bevillningskrona för år 1881.

Utskottet, som äfven tagit kännedom af domkyrkans senast till Kongl.

Kammarrätten aflemnade räkenskaper, för år 1880, har ej något att erinra

mot bifall till Kongl. Maj:ts förslag, helst som afseende torde böra fästas

derå att största delen af denna domkyrkas tillgångar blifvit under framfarna

tider till kronan indragen; och hemställer fördenskull Utskottet, som framdeles

under Riksdagens lopp kommer att afgifva förslag om sättet för ifrågavarande

utgifts bestridande,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

proposition, till fullbordande af tornbyggnaden å

Linköpings domkyrka jemte dermed i sammanhang stående

arbeten, för år 1883 på Riksgäldskontoret anvisa trettiotusen

kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas medelst

en årlig annuitet af fem procent å den ursprungliga

lånesumuiarp af hvilken annuitet skall beräknas fyra pro
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utslwttets Utlåtande É:o li
-

cent ränta å det vid hvarje liqvid återstående oguldnå

kapitalbeloppet och återstoden anses såsom kapitalaf betalning.

Stockholm den 17 Mars 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1882.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1882:29 Skrifvelse, angående beviljadt lån för fullbordande af tornbyggnaden å Linköpings domkyrka. a1 i texten