Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af vädd motion om ändring i bestämmelserna om tiden för -uppbörd af kronoutskylder och deras redovisning.

1882-04-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:37, Utlåtande, i anledning af vädd motion om ändring i bestämmelserna om tiden för -uppbörd af kronoutskylder och deras redovisning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

1

N:o 37.

Ank. till Riksd. Kansli den 18 April 1882, kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af vädd motion om ändring i bestämmelserna

om tiden för -uppbörd af kronoutskylder och deras redovisning.

(I. A.)

Uti en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (N:o 11), hvilken

hlifvit till Stats-Utskottets förberedande behandling hänvisad, har Herr

Anders Bengtsson i Kärnnossen, med hvilken flere af Kammarens ledamöter

instämt, föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del besluta:

l:o) att uppbördsstämman för kronoutskylder skulle hållas i Mars månad

i stället för Februari; och

2:o) att i följd deraf redovisningstiden för nämnda utskylder skulle framflyttas

från den 15 Maj till den 15 Juni, till stöd för hvilket förslag motionären

hufvudsakligen anfört, att Februari månad för så väl landtmannen

som arbetaren kunde anses såsom särdeles olämplig till penningars anskaffande,

i följd hvaraf inträffade, att mången komme på restlängden, som icke behöft

göra det, om uppbördsstämman vore framskjuten med åtminstone en månad,

hvadan det syntes motionären antagligt, att det för så väl kronan som den

skattskyldige innebure en fördel, om uppbördsstämman för kronoutskylder

blefve till Mars månad framflyttad.

Jemlikt Kong! brefvet den 24 Mars 1724, kungjordt genom Kong!.

Kammarkollegii cirkulär den 11 Maj samma år, äfvensom 1739 års uppbördsreglemente

skulle kronoutskylderna under årets lopp uppbäras vid flere

särskilda uppbördsmöte!!, olika för olika provinser, det första i medlet af

Mars månad och det sista före Thomasmessan endast med det undantag, att

Bill. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sand. 1 Afd, 26 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 37.

i de orter, der jord dioks- och en del af hemmansräntan betalades efter markegång,

denna betalning finge under tiden från Thomasmessan till Kyndelsmessodagen

fullgöras.

Efter det genom Kongl. Kammarkollegii cirkulärbref den 2 April

1794 den första uppbördsstämman, som varit- påbjuden att hållas i Mars,

blifvit inst-äld och förordnande meddelats, att någon stämma icke skulle hållas

förr än höstetiden och då anställas tidigare eller senare, allt efter som allmogen

i hvaije landsort både tillfälle att för sina produkter erhålla penningar,

blef på grund af Rikets Ständers i skrifvelse den 17 Maj 1835 gjorda

framställning om förändring i tiden för uppbördsstämmornas hållande in.

in. genom Kongl. Statskontorets på Kongl. brefvet den 2 November 1836

grundade kungörelse af den 8 December samma år, hvilken ännu är gällande,

stadgadt, att för år 1837 och framgent den så kallade första uppbördsstämma^

hvilken då vanligen hållits i November månad för löpande året, skulle

upphöra och sammanslås med andra uppbördsstämman, hvilken alltså dädanefter

blefve den enda och skulle efter vederbörande länsstyrelses förordnande

hållas på någon lämplig tid inom Januari, Februari och Mars månader hvarje

år eller, der särskilda omständigheter någon gång kunde gifva anledning till

längre anstånd, sist inom medlet af April månad; och är i fråga om redovisningen

genom Kongl. Statskontorets kungörelse den 21 September 1869

stadgadt, att specialräkningarna för fögderier och städer skola för hvarje

kalenderår afslutas den 30 April och den 15 Maj till vederbörande länsstyrelse

ingifvas.

Af det ofvan anförda framgår, att uppbördstiden, hvilken icke är, på

sätt motionären synes hafva antagit, inskränkt till Februari månad, blifvit

gång efter annan framskjuten, så att något vidare anstånd dermed numera

icke skäligen torde kunna från statens sida medgifvas. Med de nuvarande

fögderiernas omfattning låter det sig icke göra att, såsom motionärens förslagsynes

afse, verkställa uppbördsmötena inom en månad, och för statsutgifternas

bestridande är det af oafvislig vigt, att skatteuppbörden blir, så fort ske kan,

för statskassan tillgänglig. Erfarenheten har nogsamt ådagalagt, att, så snart

öfverskotten å de indirekta skatterna icke uppgå till betydliga belopp, svårighet

möter för Statskontoret att Titan handräckning från Riksgäldskontor

bestrida statsutgifterna, och denna svårighet är företrädesvis föranledd deraf,

att de direkta skatterna inflyta först flere månader efter utgången af det

år, för hvars utgifter de äro afsedda. Dessutom har Utskottet ansett sig

böra framhålla, att hvarje, äfven den minsta, utsträckning i tiden för uppbörd

och redovisning skulle helt och hållet omöjliggöra genomförandet af de

sedan lång tid under utarbetning varande förslagen till åtgärder för länsräkenskapernas

tidigare afsilande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38. 3

På grund af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

att Herr Anders Bengtssons förevarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 April 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

EMIL KEY.

N:o 38,

Ank. till Riksd. Kansli den 18 April 1882, kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om eftergift af kronans rätt

till dana-arf efter Ulrika och Hedvig Tillman.

(I. A.)

Med förmälan att inom Eksjö landsförsamling alltsedan år 1808 förvaltades

ett förmynderskap för mamsellerna Ulrika och Hedvig Tillman,

hvilkas födelseort vore okänd, samt att, oaktadt de redan år 1860 genom

annonser i Post- och Inrikes tidningar blifvit efterlysta, underrättelser icke

på något sätt kunnat om dem erhållas, har Herr Samtid Johnson uti en

inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o

32) hemstält, att, då mamsellerna Tillman med säkerhet kunde antagas vara

döda och de för deras räkning förvaltade förmyndaremedel, uppgående till

omkring 3,200 kronor, alltså vore att anses såsom dana-arf, Riksdagen måtte

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.