Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka höra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor.

1882-04-25 · 33 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 30 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:44, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka höra införas i det nya reglementet för Riksgäldskontor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

1

N:o 44.

Ank. till Riksd. Kansli den 25 April 1882, kl. 12 midt!.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka höra införas

i det nya reglementet för Riksgäldskontor.

(R. A.)

Utskottet får härmed öfverlemna förslag till de stadganden i det nya reglementet

för Riksgäldskontor, som angå: Riksgäldskontorets föremål; med statsregleringen

gemenskap egande utgifter; på Riksgäldskontor anvisade kreditiv;

redovisningen af de till Riksgäldskontor ingående medel; styrelsen för Riksgäldskontor;

Fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid Riksgäldskontor;

lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

m. m.; samt pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

De föreslagna stadgandena äro af enahanda innehåll som motsvarande föreskrifter

i 1881 års reglemente.

Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning, om

sådan skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer Utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 25 April 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

Emil Key.

Bth. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stuts- Utskottets Memorial N:o 44.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

♦

§ i.

RiJcsgäldsJcontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott

och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 17.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

sedan Kong]. Maj:t uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

s. 3 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 44.

3

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda

förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 18.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af tre millioner

kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in

pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade

förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än

sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 19-

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å

Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan

innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets

försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen

faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 20.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående

paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;

agande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas

senare än fem år efter deras utgifningsdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stuts- Utskottets Memorial N:o dd.

§ 21.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna

tillgång, i Riksgäldskontor! utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra

femtio tusen kronor.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 47.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen

granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må

kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 48.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

5

§ 49.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,

för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ SO.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel voch tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, Indika vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

-Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 51.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 52.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

bär nedan föijeskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-TJtskottets Memorial N:o 44.

§ 53.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontor ets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontor^ gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt

hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 54.

Blir fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 55.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af

de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 56.

Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje

qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,

på sätt sista punkten af § 65 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå

tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda

i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges

sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat

laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,

äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela

föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.

Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,

tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de

för Riksgäldskontorets räkuing erforderliga utländska liqvider, anordna medel till

vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med

mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

7

meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt

tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra

för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de

öfriga,uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,

ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 57.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgäldskontor ds tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo

skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller mellan riksdagar

och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 58. .

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och

yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 59.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottds Memorial N:o 44.

§ 60.

Med undantag af de enligt § 56 ät vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mai inför Fullmäktige,

vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 61.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 62.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf ioreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheten

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 63.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

§ 64.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 65.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfvei’ensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 66.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman

eller andra enskilda personer, egen den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär •

deivid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje

deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne

eller Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter

delfående^ den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet

eller Revisorerne inlemnas.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 82.

De å Riksgäldskontorets aflöniugsstat uppförde tjensteman äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kassör;

en kamrerare;

en revisor;

en kassabokhållare;

en lånebokhållare;

en registrator och kanslist; samt

en kammarskrifvare.

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 30 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

§ 83.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 84.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 89

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla säiskild aflöning,

dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 44.

11

§ 85.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 86.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

§ 87.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra

de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken

; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 88.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande

; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tiden han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten

för tjensten bestämmer.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats- Utskottets Memorial N:o 44.

Angående behandlingen af frågor rörande tjenste

försummelser m. m.

§ 89.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande

omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från

dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under

tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 90.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,

som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöfva sin beställning.

§ 91.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 92.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring

af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

hållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade

erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension

eller entledigande.

§ 93.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med

densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 94.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra

följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

och, efter att, på sätt i § 89 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman

eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare

beskaffenhet, vara från verket utesluten.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 95.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontor bestämmas

efter desses, vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 96.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman

eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio

år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

§ 97.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder

af sextio ”år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerde

de lar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.

I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt att

för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel

från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som

fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en

sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för

afskedssökande mera förmånligt.

§ 98.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat jförftytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats-TJtskottets Memorial N:o 44.

15

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

§ 99.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande

stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande

ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

*■

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

Reglemen
tets
-

Årtal §.

1866 5

1868 90

1870 72

1872 88

1875 35

1876 33

187839

187915

1880 38

1881 41

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1881 års sint utbalan&erade kapitalskulder.

Återstående kapitalskuld den 31 December

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

1881.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedelar

deraf, eller 2,000,000 Thlr

1860 d. Va

Thlr 868,333: 10

Obligationer för 1868 års

jernvägslån å£ St. 1,150,000

Obligationer för 1870 års

1868 d. Vt

5 %

£ St. 1,099,000

—

jernvägslån å 40,000,000

R:dr, deraf till 1881 årsslut

blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000

It: dr.......................................

1870 d. 3(%

5 %

Kr. 13,924,500

Obligationer för 1872 års

jernvägslån å 24,000,000

R:dr, deraf till 1881 års slut

blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 22,747,300

R:dr ....................................

4 %

1872 d. 30l3

Kr. 20,919,000

Obligationer för 1875 års

jernvägslån å 56,250,000

Rmk, deraf till 1881 års

slut blifvit utlemnade en

första emission å 20,250,000

Rmk, en andra emission å

18,000,000 Rmk samt af eu

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

17

Reglemen

tets

Årtal §.

1876

1878

1879

1880

1879

1880

1866

33

39

15

38

46

38

13

Bill

tredje emission, å likaledes

18,000,000 Rmk, obligationer

å 3,236,700 Rmk....

Obligationer för 1876 ärs

jernvägslån å 2,000,000 £

St.....................................

Obligationer för 1878 ärs

jernvägslån å 1,500,000 £

St. eller 37,650,000 Francs,

deraf till 1881 års slut blifvit

utlemnade obligationer

å tillhopa 1,450,000 £ St.

eller 36,395,000 Francs......

Obligationer för 1879 års

tillfälliga lån, deraf till 1881

års slut blifvit utlemnade

obligationer å 9,000,000 Kr.

Obligationer för 1880 års

statslån, deraf till 1881 års

slut blifvit utlemnade en

första emission å 39,930,000

Kr., motsvarande 2,200,000

£ St., 55,440,000 Francs

eller 44,880,000 Rmk, samt

af en andra emission, å

likaledes 39,930,000 Kr.,

motsvarande 2,200,000 £

St., 55,440,000 Francs eller

44.880.000 Rmk, obligationer

å 30,855,000 Kr.,

eller 1,700,000 £ St. eller

42.840.000 Francs eller

34.680.000 Rmk...................

Obligationer, hvilka i anseende

till sin ordalydelse

till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami.

Tiden, då för1

bindelserna blifvit

utfärdade.

1875 d. 2/8

1876 d. lä/6

1878 d.

1879 d.

lä/e

1880 d.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1881.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

Rmk 40,680,900

—

£ St. 1,945,000

£ St. 1,450,000

Francs 36,395,000

— —

9,000,000

[Kr. 70,785,000

eller

£ St. 3,900,000

eller

Francs 98,280,000

eller

{Rmk 79,560,000

1 Afd. SO Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats- Utskottets Memorial N:o 44.

Reglemen-

Tiden, då för- )indelserna blif- yit utfärdade.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1881.

Jttanteiot.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

Årtal

§•

skuld.

1866

14

icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet........

Obligationer, utfärdade så- somgrundfond för Allmänna

hypoteksbanken, bokförda

inom linien med Runt

8,000,000 R:dr ................

1798 d.

1811 d. 30/12

1861 d. V?

5 %

4 Vs %

—

Kr. 10,125

1881

16

Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes

Garantiförening, bokförda

inom linien med Kr.

3,000,000 .....................

1881 d. Vii

4 Va %

1866

15

Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286: 88 ...................

1750 d. Vs

6 %

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr (icke

kapitaliseradt).....................

1815 d. »/„

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII

liemgiftskapital, bokfördt

inom linien medR:mtl50,000

R:dr . ........................

1778

■ 5 %

1866

1866

18

19

Innestående fond för Göta

kanals underhållande........

Dito för Södertelje dito.....

1833 d. 31/i2

5 %

5 %

Kr. 140,889

Kr. 45,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44

19

Reglemen-

Tiden, då för- oindelserna blif- yit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1881.

F onderad skuld.

Icke fonderad

Årtal

8-

skuld.

1866

20

Fond för Hjelmare kanals

och slussverks underhål- lande (utgör blott ett depo- situm af fordringshandlin-

1866

21

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito)...........................

__

1866

1866

22

25

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med Runt 100,777: 16

Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven).............

—

—

—

—

1869

77

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente inne- håller).................................

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats- Utskottets Memorial N:o M
-

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1881 års slut utbalauserade kapital fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1881 år

Årtal.

§•

a) Byggnadslån■

1866

58

Lån till staden Malmö, för

uppförande af kasern- och

stallbyggnader för der för- lagda garnison.......

1813—1815

\ ? % \

1 jemte >

1 ränta. J

4 %

32,000

2,578

60

»

39

Lån till staden Kristine-

hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ............

]1849\

\ 2 °/o \

< jemte 5

i ränta. J

3 %

37,500

15,080

33

53

Lån till staden Lidköping,

11854}

för återuppbyggande af den

år 1849 nedbrunna del af

nämnda, stad........

1852

6 %

4 %

63,666

3,838

99

Transport

—

—

—

—

21,497

92

s. 21 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 44.

21

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1881 års

slut.

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

—

21,497

92

1866

41

Lån till Knäreds församling

i Hallands län för uppfö- rande af en ny kyrka. . .

1852

6 %

4 %

24,000

1,977

92

»

»

Lån till Markaryds försam-

ling i Kronobergs län, för

uppförande af eu ny kyrka

1854

»

10,000

1,726

37

»

54

Lån till staden Örebro, för

återuppbyggande af den år

1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnda

/I854\

stad.............

»

»

375,000

135,286

65

»

Lån till staden Jönköping,

för återuppbyggande af den

år 1854 genom eldsvåda

förstörda delen af nämnda

stad.............

Ut) Ut>

ut> ut)

OO 00

T-H r—i

100,000

31,504

05

»

55

Lån till staden Eksjö, för

återuppbyggande af den

under år 1856 nedbrunna

delen af nämnda stad . . .

1857

6 o. 7 %

4 o. 41/, %

200,000

—

71,819

88

48

Lån till Skara domkyrka,

för densammas reparation

1858

6 %

4 %

50

25,000

9,002

»

»

Lån till Yesterås domkyrka,

\ 187 8

3

för densammas reparation

1858

»

»

22,500

—

9,227

25

1866

42

Lån till Vallentuna försam-

ling i Stockholms län, för

ny kyrkas uppbyggande. .

1859

»

»

20,000

10,515

68

»

43

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

»

36

Lån till staden Jönköping,

Transport

—

—

—

—

—

320,558

22

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-TJtskottets Memorial N:o 44.

Reglemen-

tets

i

liden, då lånet ^

utbetalts.

Annuitet. !

läntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1881 års

slut.

Årtal.

§

Transport

—

—

—

—

320,558

12

or uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket..................

1861

5 %

4 %

120,000

92,441

78

1866

90

hån till Apotekare-societe-

ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

36,165

77

institutet .........................

1862

»

50,000

—

»

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk.....................

1864

»

25,000

__

21,227

46

»

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes...............

1864

»

»

40,000

__

33,980

45

»

2>

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verkshus derstädes...............

1865

»

»

12,000

—

10,177

36

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar-

1

22,002

15

läroverk derstädes...............

1866

»

25,000

»

»

Lån till staden Kalmar, för

uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes

1866

»

40,000

—

35,161

34

»

148r

Lån till staden Venersborg

för uppförande af en nj

byggnad för högre elemen

tarläroverket derstädes .....

1867, 1868

»

40,00(

)-

36,334

46

»

148

Lån till staden Vestervik, föi

uppförande af ny byggnac

Transpor

—

—

—

- 608,04i

l 99

i) jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 44.

23

«

Reglemen-

tets

[iden, då lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1881 års

utbetalts.

Deioppet

slut.

Årtal.

§

Transport

—

—

'' —

—

—

608,048

99

åt elementarläroverket der- städes ................................

1867, 1868

5 %

4 %

20,000

18,006

63

1866

1481)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes............

1867, 1868

»

140,000

126,118

18

1482)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1868

»

40,000

36,352

96

»

1483)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks-

byggnaden derstädes............

1868, 1869

»

»

40,000

—

36,591

74

1868

474)

Lån till domkyrkan i Karl-

stad, för densammas repa- ration....,..............................

1869

6 %

*

23,500

_

16,437

86

1866

148ä)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes ...........................

1873, 1875

5 %

20,000

19,587

68

1874

5

Lån till Direktionen för se-

minarium för bildande ai

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi-

53

narium ...................

1875

»

»

59,000

—

55,086

= 916,230: 57

Transport

—

—

—

—

—

916,230

57

1) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

s) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

*) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

6) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 44.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1881 års

Slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

916,230

57

b) Tomtreglering slån.

1866

57

Lån till staden Lidköping

för ny tomtreglering efter

1849 års eldsvåda .....

1854

6 %

4 %

20,000

4,432

05

»

»

Lån till staden Örebro, för

ny tomtreglering efter 1854

års eldsvåda.........

1854

37,500

10,051

49

*

Lån till staden Jönköping,

för ny tomtreglering efter

1854 års eldsvåda......

1855

15,000

3,242

64

»

Lån till staden Eksjö, för

ny tomtreglering efter 1856

års eldsvåda.........

1857

30,000

12,171

53

»

142

Lån till staden Karlstad,

för reglering af torg, gator

och tomter efter 1865 års

eldsvåda..........

1867

50,000

36,513

66

1872

32

Lån till staden Strengnäs

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda ....

1872

»

»

30,000

26,020

21

1877

7

Lån till staden Strömstad

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ....

1878

»

5 %

50,000

50,000

»

8

Lån till staden Söderhamn

för ny tomtreglering efter

1878, 1879

200,000

200,000

1880

13

Lån till staden Hudiksvall

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor.............

1881

»

»

100,000

100,000

= 442,431: 58.

Transport

—

—

—11,358,662

15

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 44.

25

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1881 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

1,358,662

15

1866

45

c) Lån till Allmänna barn-

liusinr ältning en i Stock- holm. ...........

1851

6 %

4 %

75,000

—

11,870

74

d) Lån till hamn- och bro-

byggnader samt åars

upprensning.

62

Lån till staden Cimbrishamn,

för hamnbyggnaden derstä- des ..............

1843

5 %

3 %

37,500

10,302

89

»

63

Lån till staden Kristianstad,

för hamnanläggning vid

Åhus.............

1848

30,000

5,753

91

»

84

Lån till Gustafs församling i

Stora Kopparbergs län, för

brobyggnad öfver Dalelfven

i närheten af Gustafs kyrka

1853

»

6,000

678

01

»

63

Lån till staden Kristianstad,

för återstående hamnarbe- ten vid Åhus samt Hernesta

kanals fullbordande m. m.

1855

»

»

30,000

3,400

81

»

68

Lån till staden Vadstena, för

fullbordande af hamnbygg- naden derstädes.......

1855

15,000

1,721

84

»

»

Lån till staden Arboga, för

Arboga-åns uppmuddring

1855

»

15,000

—

1,694

06

»

Lån till staden Köping, för

Transport

—

—

—

1,394,084

41

Bill

till ii

likså. Prot. 1883. 4 Sami. 1

A fä. 30 Höft

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet,

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1881 års

Årtal.

§■

Transport

1,394,084

41

upprensning och fördjup- ning af Köpings å ............

1855

6 %

4 %

20,000

2,212

23

1886

60

Lån till staden Ystad, för

haranuppmuddring .

1857

»

»

60,000

_

16,357

45

»

69

Lån till staden Strömstad,

för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad...

1858

»

15,000

4,143

93

»

70

Lån till Färjestadens hamn-

bjrgguadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i

Torslunda socken på Öland

1858

12,850

3,420

85

»

85

Lån till arbetsdirektionen, för

anläggning af ny bro öfver

Helge å vid Kristianstad...

1858

»

»

100,000

26,799

63

»

84

Lån till Torsångs församling

för anläggning af2:ne flott- broar i närheten af Tors-

ångs kyrka, den ena öfver

Dalelfven och den andra

öfver Lillelfven ..

1859

»

»

10,000

—

4,035

83

69

Lån till staden Karlstad, för

anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt

en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Venern ......

1859

»

100,000

31,493

92

»

69

Lån till staden Falkenberg,

för hamnbyggnad derstädes

1859

»

»

47,000

_

14,809

45

>

71

Lån till staden Grenna, för

byggande af hamn vid denna

stad ....................................

1861

»

»

37,500

15,180

69

Transport

—

—

! -

|--

1,512,538

39

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

27

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1881 års

Årtal.

§•

Transport

1,512,538

39

1 8GG

71

Lån till staden Åmål, för

hamnbyggnad vid denna stad

1861

6 %

4 %

8,00,0

3,716

65

»

Lån till staden Karlstad, för

fortsättning af hamn- och

kanalanläggningen vid Karl- stad .................................

1861

»

»

70,000

28,306

59

j,

Lån till staden Piteå, för

uppmuddring af segelleden

mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga

vid nämnda stad .

1861

»

»

26,000

10,502

56

»

86

Lån till arbetsdirektionen,

för brobyggnad öfver Ume

eif invid staden Umeå ......

1861

»

»

55,000

_

22,249

22

»

71

Lån till Ronneby köping, för

Rottneåns upprensning och

fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å.........

1S61

»

»

10,000

4,044

72

»

Lån till staden Helsingborg,

för förbättring och utvidg- ning af dess hamn ............

1862

»

»

230,000

103,018

57

»

86

Lån till Umeå härad, för

brobyggnad öfver Ume eif

invid staden Umeå ............

1864

8 %

5 %

20,000

—

4,482

58

/1877

6

Lån till staden Oskarshamn,

\1878

12

för förbättrande af dess

hamn ..................................

1878

6 %

80,000

77,919

84

= 396,246: 23.

Transport

—

—

----

1,766,779 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

ÖB

Stats-Utskottets Memorial N:o 4.4

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1881 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

1,766,779

12

e) Lån till kanal- och

slussanläggningar.

1866

72

Lån till Deijefors och Förs- iggå slussverksaktiebolag,

för slussanläggningar i Klara

eif vid Deijefors och Försig- gå inom Nedra Ulleruds och

Grafva socknar i Vermland

1856

6 %

4

%

150,000

25,063

1

14

93

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

»

94'')]

Venern till sjön Stora Lee

1865,1867

5 %

3

%

800,000

—

661,262

57

»

118 }

Lån till Kinda kanalaktiebo-

*

143 J

lag, för utsträckning af Kin- da båtled medelst kanalise-

ring af Stångån från sjön

Rengen till Linköpings hamn

1865—1870

» .

437,500

—

370,453

45

»

143 2)

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för kanal-och sluss-

anläggning mellan sjöarne

Ostra och Vestra Silen på

Dalsland......................

1868,1869

6 %

4

%

51,200

—

34,436

68

= 1,091,215: 84.

Transport

—

— h

2,857,994

96

’) Se vidare § 134 mom. 14 i 18C3 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1 Sfi7 års Reglemente.

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 44.

29

Reglemen
tets
-

Årtal.

J1866

11878

(18G6

\1878

1866

75

3

74

3

74

77

76

78

Transport

f) Län till jernvägsantäggningar.

Lån till Norbergs jernvägs

nya aktiebolag, för anläggning

af jernväg fr. Kärrgrufvan

inom Norbergs bergslag

till sjön Åmänningen

Lån till dito, för fullbordande

af samma jernväg.........

Lån till Nora—Ervallajernvägsaktiebolag,

föranläggning

af jernväg mellan

Nora och Ervalla...............

Lån till Gefle—Dala jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg mellan städerna

Falun och Gefle......

Lån till Vessman—Barkens

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan

sjöarne Norra Barken och

Vessman inom Norrbärkes

och Grangärdes socknar af

Stora Kopparbergs län......

Lån till Vessman—Barkens

jernvägsaktiebolag, för fullbordande

af samma jernväg

Lån till Hudiksvallsjernvägsaktiebolag,

för anläggning

Transport

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet

Räntefot

Ursprung!]

beloppet

ga

Kapitalåterstod

vid 1881 års

slut.

•

—

—

—

—

2,857,994

96

Jl852}

}1853/

K 0/

o 70

4 *

150,000

95,228

97

jl855\

\1856J

SR

CO

2 %

150,000

—

101,513

44

1854

6 %

4 %

150,000

—

8,736

12

1855 — 1859

»

2 %

2,400,000

—

835,973

13

J1856\

\1857|

5 %

3 %

200,000

—

78,252

01

1858

6 %

4 %

200,000

—

63,947

10

—

—

_

—

—

4,041,645

73

s. 30 Kontrollera mot PDF

Stats-Utshsttets Memorial N:o 4A.

30

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntelot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1881 års

slut.

Årtal.

§

Transport

__

_

—

4,041,645

73

af jernväg mellan Hudiks-

/1858}

}1859j

J1866

}1878

78}

3/

vall oeh sjöarna Dellen ...

Lån till Söderhamns jernvägs-

5 %

4 %

370,000

—

243,252

21

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Söderhamn

till sjön Bergviken m. m.

1858—1860

»

»

500,000

340,148

05

1866

79

Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrljunga...........................

1862, 1863

»

1,377,055

24

1,074,437

11

SO

Lån till Yexiö—Alfvestads

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Vexiö och Alfvestads station

på Södra stambanan .........

1864

»

»

434,000

343,916

94

81

Lån till Köping—Uttersbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jevnväg från

hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till

sjön Lillsvan........................

fl 864}

}1865j

7 %

500,000

188,808

75

80

Lån till Helsingborg—Lands-

krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup ..........................

1864, 1865

5 %

4 %

1,100,000

895,525

32

»

80

Lån till Kristianstad—Hess-

leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

Transport

—

—

—

1

1

7,127,734

11

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

31

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1881 års

Årtal.

§•

Transport

__

_

_

__

_

7,127,734

11

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö- dra stambanan...............

1864, 1865

720,000

571,744

10

70

18G6

80

Lån till ¥stad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba- nan till Ystad..............

1864—1866

»

»

30

2,450,000

2,004,274

»

»

Lån till Landskrona—Eslöfs

•

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan

1864—1866

»

1,200,000

977,972

27

»

82

Lån till Uddevalla—Veners-

borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Ud- devalla...... . .

1865—1867

»

»

3,240,000

2,751,496

72

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

städerna Karlskrona och

118721

Vexiö...............................

1873}

6 %

5 %

2,600,000

2,487,936

75

»

»

Lån till Krylbo—Norbergs

|l 874]

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Krylbo och Norberg .........

|1872\

406,000

383,565

94

»

»

Lån till Sundsvalls jernvägs-

\1873/

aktiebolag, för anläggning

Transport

----

—

—

——

—

16,304,724

19

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1881 års

Årtal.

§•

Transport

---

—

—

—

16,304,724

19

af jernväg från Sundsvall

118721

till Torpshammar . ,

J1873>

6 %

5 %

1,494,000

1,429,606

73

1871

31

Lån till Upsala—Margrete-

(18 7 4 J

hills jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

1873

»

»

500,000

478,449

37

»

»

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skulder-

118741

■ .

bindelse ..............................

1875}

»

»

5,000,000

_

5,000,000

1878

11

Lån till Bergslagernas jern-

(l876J

vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obliga- tioner å nominel 6,753,600

Kr., efter 90 %..................

1878, 1879

»

6,078,240

6,025,590

1876

5

Lån till Vestervik—Åtvida-

berg-Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning al

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg, till Bersbo, med bi-

118771

bana till Storsjön...............

J18 7 8 >

6 %

»

1,865,000

_

1,865,000

__

»

5

Lån till Hultsfred—Vester-

118 7 9 J

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med

bibana till sjön Yxern, sido-

Transport

—

—

—

—

31,103,370

29

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 44.

3B

Reglemen
tets
-

Årtal. §,

1876

\1879

» 1

13/

Transport

—

spår till Ankarsrum och

[1877]

hamnspår vid Verkebäck...

{1878}

Lån till Vislanda—Bolmens

1879

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen

Jl87 7\

Lån till Gotlands jernvägs-

[1878/

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Visby till

[1877

Hemse kyrka..

J187 8 >

Lån till Södra Dalarnes jern-

[1879

1876

vägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från Kryl

bo station på statens Norra

stambana öfver Avesta, He

demora och Säter genom

Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station

Bergslagernas jernvägsaktiebolags

jernväg jemte bibana

till Bispbergs gruffält

(beviljadt till belopp

af 2,500,000 Kr., hvaraf

250,000 Kr. ännu ej blifvit

lyftade)................................

Lån till Yarberg—Borås

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg öfver

Fritsla och Borås...............

= 36,130,375: 33.

liden, då lånet

utbetalts.

1879

1879

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Summa

1,750,000

785,000

500,000

2,250,000

2,600,000

Kapitalåterstod

vid 1881 års

slut.

31,103,370

1,750,000

785,000

500,000

29

2,250,000

2,600,000

38,988,370 29

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 30 Käft.

5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.