Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående ombyggnad af riksdagshuset.

1882-05-05 · 50 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:54, Utlåtande, angående ombyggnad af riksdagshuset.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 54.

1

N:o 54.

Ank. till Riksd. Kansli den 5 Maj 1882, kl. 6 e. m.

Utlåtande, angående ombyggnad af riksdagshuset.

(R. A.)

Sistlidne års Riksdag uppdrog åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att låta upprätta och till innevarande års Riksdag öfverlemna nya

ritningar och förslag till tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, afseende

dess begagnande för dess nuvarande ändamål under en tid af

högst trettio år och, så vidt möjligt vore, väsentligen mindre kostsamma

att utföra samt upptagande mindre antal öfverflödiga eller alltför

stora lokaler, än det förut för riksdagshusets tillbyggnad uppgjorda

förslag; hvarjemte dessa ritningar och förslag borde vara så uppgjorda,

att afsevärda rubbningar i Riksdagens arbeten inom riksdagshuset icke

måtte behöfva inträffa.

Efter sålunda erhållet uppdrag öfverlemnade Fullmäktige denna

frågas förberedande behandling åt en komité, bestående af Herrar

Kaptenen, numera Landtmäteridirektören, L. M. Nordenfelt, Majoren

A. W. Edelsvärd och Byggmästaren E. A. Thavenius, med bemyndigande

för komitén att, derest sadant blefve för utförande af dess uppdrag

behöfligt, anlita det biträde, komiterade kunde finna erforderligt; i

hvilket afseende ock komitén anmodat Slottsintendenten E. Jacobsson

att densamma tillhandagå.

Sedan komiténs uppdrag blifvit fullgjordt samt ritningar och förslag

till förändring och tillbyggnad af riksdagshuset till Fullmäktige

Bih. till Biksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Åfd. 36 Bäft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

aflemnats, har i en under innevarande riksdag inom Första Kammaren

väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 6) Herr L.

M. Norden/elt föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att åt Fullmäktige

i Riksgäldskontoret lemna uppdrag att låta tillbygga och förändra

det nuvarande riksdagshuset i hufvudsak enligt ofvanberörda ritningar,

som blifvit uppgjorda af Slottsintendenten Jacobsson på grund af sistlidne

Riksdags beslut, dock med de förändringar och förbättringar,

hvilka kunde finnas lämpliga, samt för detta ändamål anslå 800,000

kronor, hvaraf för innevarande år 200,000 kronor och för år 1883 likaledes

200,000 kronor.

Öfver såväl ofvan omförmälda, på grund af sistlidne års Riksdags

beslut upprättade ritningar och förslag som ock nyssnämnda, af Herr

Nordenfelt väckta motion har Stats-Utskottet inhemtat Fullmäktiges i

Riksgäldskontoret yttrande; och finnas ej mindre ofvannämnda komiterades

till Fullmäktige afgifna utlåtande med tre af de dertill hörande

bilagor, nemligen Lätt. B, C och D, innehållande beskrifning, jemförande

tabell angående lokalernas golfytor samt kostnadsförslag, än ock Fullmäktiges

yttrande häröfver, äfvensom öfver den af Herr Nordenfelt

väckta motion, jemte protokollsutdrag, innefattande tvenne Fullmäktiges

särskilda meningar, detta Utskottets utlåtande i aftryck bifogade.

Vid yttrandes afgifvande i förevarande ärende får Utskottet till

en början i minnet återkalla hvad i fråga om uppförande af nytt riksdagshus

eller tillbyggnad och förändring af det nuvarande riksdagshuset

under de senare riksdagarne beslutats.

1872 års Riksdag beslöt, uppå enskild motionärs framställning,

uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret, gemensamt med Fullmäktige

i Riksbanken,

a) att, sedan Fullmäktige satt sig i förbindelse med de vederbörande,

hvilka i fråga om Helgeandsholmens ordnande samt om Kongl.

hofstallets förflyttning till annan lämplig plats borde böras, låta verkställa

fullständig utredning, dels om kostnaden för en sådan förflyttning,

dels huruvida ett mot ändamålet fullt svarande riksdagshus kunde

å Helgeandsholmen uppföras samt om möjligheten och ändamålsenligheten

att antingen i samma byggnad inrymma Riksbanken och Riksgäldskontoret

eller ock för Riksbanken på annat sätt bereda lämplig

lokal, antingen på Helgeandsholmen eller i dess granskap;

b) att låta uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till

Helgeandsholmens ordnande och bebyggande för ofvannämnda ändamål,

dervid borde utredas kostnaden särskildt för uppförande endast

af riksdagshus samt särskildt antingen för Bankens och Riksgäldskon
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

3

torets inrymmande i riksdagshuset, eller för uppförande af bankhus på

Helgeandsholmen eller annan lämplig plats;

c) att för frågans bästa möjliga lösning bereda tillfälle till täflan

för dem, som ville afgifva ritningar och förslag i ämnet, samt för sådant

ändamål utfästa lämpliga belöningar ;

d) att utreda om och i hvad mån samt under hvilka vilkor Stockholms

Stadsfullmäktige kunde vara hugade och skyldige att deltaga i

de med Helgeandsholmens ordnande förenade kostnader; och

e) att, sedan ärendet sålunda erhållit nödig utredning, till 1873

års Riksdag inkomma med fullständigt förslag i ämnet samt i sammanhang

dermed utreda, på livad sätt nuvarande riksdagshus äfvensom

öfriga fastigheter, som i följd af dessa förslag icke vidare behöfcles

för sitt nuvarande ändamål, kunde ändamålsenligen för allmänt behof

användas eller lämpligen föryttras.

Dessa åtgärder, hvilka i viss mån voro beroende af utredningar

och beslut utaf andra myndigheter, medhunno Fullmäktige icke att i

alla delar till 1873 års riksdag verkställa, hvarför nytt uppdrag i vissa

delar blef åt Fullmäktige lemnadt.

Jemte vidare utredning i ämnet ingåfvo Fullmäktige i Riksbanken

och Riksgäldskontor till 1874 års Riksdag tvenne, i anledning af utsatt

täflan, inkomna ritningar oeh kostnadsförslag för den ifrågasatta

byggnadenå lielgeandsholmen, uppgjorda, det ena förslaget af Arkitekten,

nuvarande Öfverintendenten Helgo Zettervall och det andra af Arkitekten

Fredrik Olaus Lindström, »slutande den förres kostnadsförslag för en

gemensam byggnad för Riksdagen, Riksbanken och Riksgäldskontoret

å eu summa af 3,500,000 kronor och den senares för en sådan byggnad

å 1,470,921 kronor 31 öre. Fn särskild nämnd utsågs för granskning

och bedömande af dessa ritningar och förslag. Denna nämnd

förklarade i afgifvet utlåtande sig icke hafva funnit tillrådligt, att någotdera

af de ingifna förslagen lades till grund för den afsedda bj^ggnaden,

men då desamma i flera delar kunde utgöra ett godt underlag

och förarbete till ett nytt fristående förslag i ämnet, tilldelades en

hvar af de täflande ett pris af 2,500 kronor. I sjelfva saken hemstälde

det sammansatta Stats- och Banko-Utskottet, åt hvars förberedande

behandling frågan blifvit öfverlemnad, det Riksdagen måtte besluta,

att Fullmäktige i Riksgäldskontoret skulle, gemensamt med Fullmäktige

i Riksbanken, vidtaga de åtgärder, som de kunde finna tjenligast, dels

för anskaffande af fullständiga ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens

ordnande och bebyggande antingen i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det af Fullmäktige redan uppgjorda program eller

annorledes, dels för åstadkommande af de utredningar i afseende på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

öfriga med ärendet gemenskap egande frågor, som redan blifvit till

Fullmäktiges handläggning öfverlemnade. Denna hemställan blef af

Riksdagens Första Kammare bifallen, men af Andra Kammaren afslagen,

och efter gemensam omröstning förföll frågan.

Sedan eu under ledning af Öfverståthållaren tillsatt komité, bestående

dessutom af chefen för Hans Majestät Konungens hofstat!, en af

Kongl. Maj:t förordnad arkitekt samt ombud för såväl Fullmäktige i Riksbanken

som Stockholms stadsfullmäktige, under den 14 December 1876

afgifvit utlåtande och förslag angående Helgeandsholmens ordnande,

väcktes af enskild motionär vid 1877 års riksdag framställning derom,

att Riksdagen skulle hos Kongl. Maj:t anhålla om proposition rörande

hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen till annan plats samt om

meddelande huruvida och på hvilka vilkor de Hans Maj:t Konungen

tillhöriga egendomar å samma holme skulle kunna af staten förvärfvas,

för att, sedan nytt hofstall hunnit anskaffas, nedrifva alla å holmen nu

befintliga byggnader och göra den till en fri plats, äfvensom att Riksdagen

för utredningen härom måtte anvisa medel. Denna framställning,

som afstyrktes af Stats-Utskottet, afslogs af Första Kammaren,

men bifölls af Andra Kammaren. Då emellertid den för frågans afgörande

medelst gemensam omröstning uppsatta voteringsproposition

endast af Första Kammaren godkändas, förföll frågan vid denna riksdag.

Vid 1878 års riksdag väcktes åter samma förslag af samme enskilde

motionär, men afslogs då af Riksdagens begge Kamrar. Under

sistnämnda eller 1878 års riksdag väcktes emellertid af tvenne andra

enskilda motionärer förslag att Riksdagen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ritningar, som utaf Slottsintendenten E. Jacobsson blifvit

uppgjorda, måtte å den södra delen af den till Riksdagens hus hörande

tomt låta uppföra eu ny byggnad, afsedd att inrymma två nya salar

för Kamrarne jemte öfriga å samma ritningar upptagna lokaler, och i

sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i nuvarande riksdagshusen,

hvilka å nämnda ritningar vore föreslagne. I anledning deraf

beslöt Riksdagen uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att låta

genom sakkunnige personer undersöka den grund, på hvilken de nya

samlingssalarne skulle uppföras, granska de af Slottsintendenten Jacobsson

upprättade ritningar och kostnadsförslag samt låta närmare utreda och

belysa ärendet och till 1879 års Riksdag afgifva det utlåtande i ämnet,

hvartill omständigheterna kunde föranleda.

För fullgörande af berörda uppdrag och enär, såsom ock Riksdagen

förutsatt, tekniska insigter erfordrades för verkställande af den

sålunda nödig ansedda undersökning, granskning och utredning, anmodade

Fullmäktige f. d. Kaptenen C. G. Hierta, Arkitekten F. G. A.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54. 5

Dahl och Byggmästaren E. A. Thavenius att undersöka omförmälda

grund, hvarpå de nya samlingssalarne voro afsedda att uppföras, och

att verkställa så väl granskning af de uppgjorda ritningarne och

kostnads.förslagen som ock utredning i öfrigt af ifrågavarande ärende.

Uti afgifvet utlåtande tillkännagåfvo bemälde komiterade, jemte

meddelande af åtskilliga upplysningar i fråga om grunden, att de vid

en detaljerad granskning af det af Slottsintendenten Jacobsson uppgjorda

kostnadsförslag, som slutade å en summa af 800,000 kronor, ansett

en tillökning deri af 200,000 kronor vara behöflig, så att hela kostnaden

skulle utgöra 1,000,000 kronor, uti hvilken summa dock ej inginge

kostnaden, för den lösa inredningen, hvarjemte komiterade ifrågasatte

huruvida icke det för undvikande af åtskiiliga olägenheter, som blefve

en följd af de gamla husens bibehållande, skulle vara mera fördelaktigt

att rifva det gamla riksdagshuset i grund och på samma plats uppföra

ett helt och hållet nytt riksdagshus, hvarför kostnaden, oberäknad!,

kostnaden för den lösa inredningen, af komiterade antagits komma att

uppgå till 1,200,000 kronor.

Sedan Fullmäktige i Riksgäldskontor, jemte eget yttrande i

ämnet, till 1879 års Riksdags Stats-Utskott öfverlemnat ofvanberörda

utlåtande, beslöt samma års Riksdag, i enlighet med Stats-Utskottets

hemställan, att uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att låta

genom sakkunnige personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning,

vare sig. vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset

eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa

utredning angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen,

af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis

för en ^ sådan nybyggnad kunde beräknas, samt närmare utreda och

belysa ifrågavarande ärende och till 1880 års Riksdag inkomma med

utlåtande i ämnet. Ånyo anmodade Fullmäktige i Riksgäldskontoret

f. d. Kaptenen Hierta, Arkitekten Dahl och Bvggmästaren Thavenius

att med ärendet taga^ befattning och dervid verkställa de förberedande

undersökningar och åtgärder, som kunde vara nödvändiga i det syfte

Riksdagen angifvit.

Efter uppdragets .fullgörande inkommo bemälde komiterade till

Fullmäktige med en skrift, deri de beräknade kostnaden för komplettering

af inventarierna i nuvarande riksdagshuset till 128,785 kronor

60 öre, hvilken summa komiterade ej ansett behöfva öfverskridas, vare

sig den af Slottsintendenten Jacobsson föreslagna tillbj^ggnad eller den

ifrågasatta ombyggnaden af riksdagshuset skulle verkställas; hvarjemte

komiterade i fråga om platsen för det nya riksdagshuset föreslogo de

tomter, som nu äro bebyggda med Riksgäldskontorets och Riksarkivets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o od.

hus. Ritningar och kostnadsförslag till nytt riksdagshus å denna plats

hade af komiterade utarbetats, och skulle enligt förslaget kostnaden

för det nya riksdagshuset uppgå till .................... kronor 1,350,000: —

hvartill lomme ofvannämnda kostnad för komplettering

af inventarier .................................... ,,_128,758: 6Q

eller tillsammans kronor 1,478,758: so.

Uti den skrifvelse, hvarmed Fullmäktige i Riksgäldskontoret till

Stats-Utskottet vid 1880 års riksdag öfverlemnade komiterades ofvanberörda

skrift jemte ritningar och kostnadsförslag, hemstälde Fullmäktige,

huruvida icke Stats-Utskottet kunde finna skäl föreslå Riksdagen,

att det af 1879 års Riksdag Fullmäktige gifna, här ofvan omförmälda

uppdrag måtte varda förnyadt och anstånd till 1881 års riksdag med

utlåtandets afgifvande i förevarande fråga varda Fullmäktige medgifvet.

Lika med Fullmäktige ansåg Stats-Utskottet den vigtiga frågan ej

kunna annat än vinna på en sorgfälligare pröfning än tiden då medgifvit,

i synnerhet som de i Riksdagens beslut förekommande orden

“helst å Riddarholmen“ ej, på sätt ofvanbemälde komiterade förestält

sig, innefattade en sådan ovilkorlig föreskrift, att icke, vid en fortsattbehandling

af denna fråga, äfven andra lämpliga platser för ett nytt

riksdagshus än den senast föreslagna, vare sig på Riddarholmen eller

utom densamma, kunde komma under öfvervägande; och beslöt 1880

års Riksdag, i enlighet med Stats-Utskottets hemställan, att gifva Fullmäktige

i Riksgäldskontoret förnyadt uppdrag uti ifrågavarande hänseende.

Med anledning häraf öfverlemnade Fullmäktige i Riksgäldskontoret

ärendets förberedande behandling åt en komité, bestående af två

bland Fullmäktige, en ledamot af hvardera af Riksdagens båda Kamrar

samt tre tekniskt sakkunnige personer, nemligen Herrar P. Samzelius,

Friherre J. Nordenfalk, C. Adelsköld, Sven Nilsson i Efveröd, C. Gr.

Hierta, E. A. Thavenius och F. G. A. Dahl. Sedan dessa komiterade inkommit

med utlåtande, innefattande ej mindre utredning af frågan än

ock förslag i ämnet, öfverlemnade Fullmäktige till 1881 års riksdags

Stats-Utskott sagde komités, vid 1881 års Stats-Utskotts utlåtande

N:o 59 aftryckta utlåtande med tillhörande ritningar och kostnadsberäkningar,

under förklarande, det Fullmäktige instämde i den af komiterade

uttalade åsigt att öfvervägande skäl talade för det nya riksdagshusets

förläggande å den plats, der Generalstabens hus, Stockholms

stads auktionsverk och pantlåneinrättning samt Boktryckeidaktiebolaget

P. A. Norstedt & Söners egendomar vore belägna.

Enligt ett af komiterade uppgjordt kostnadsförslag skulle kost
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 54.

7

naden för uppförande af ett nytt riksdagshus, utom inventarier och

värdet af tomtplatsen, uppgå till 1,935,000 kronor, eller om, såsom med

byggnadens karakter bättre öfverensstämde, densamma uppfördes af

dyrbarare materialier och försåges med rikare ornering, till 2,580,000

kronor. Kostnaden för inventarier, hvilka utöfver de i riksdagshuset nu

befintliga behöfde anskaffas, hade komiterade, med afseende å det af

dem ifrågasatta riksdagshusets storlek och större prydlighet, ansett

böra beräknas något högre än det förut upptagna beloppet 128,785

kronor 60 öre, eller till minst 150,000 kronor.

Kostnaden för sjelfva den plats för uppförande af ett nytt riksdagshus,

hvilken komiterade föreslagit, hade komiterade, på sätt deras omförmälda

utlåtande närmare angifver, beräknat till kronor 2,345,414: sr

hvarvid likväl borde afräknas dels värdet af materialierna

efter nedrifning af de å platsen nu befintliga byggnader

........................................................... kronor 60,000: —

dels ock värdet af det gamla riksdagshuset

..............................................................„_800,000: — 860,000: -

hvarefter återstode ...................................................... kronor 1,485,414: sr.

Kostnaden i dess helhet skulle således enligt det senare förslaget utgöra

4,215,414 kronor 84 öre.

Vid behandling af detta ärende inom Stats-Utskottet beslöt Utskottet

hos Riksdagen hemställa, det Riksdagen måtte dels åt Fullmäktige

i Riksgäldskontoret uppdraga att i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med de af Slottsintendenten E. Jacobsson uppgjorda ritningar, hvilka

vid 1878 års riksdag företeddes, låta å södra delen af den till Riksdagens

hus hörande tomt uppföra en byggnad, afsedd att inrymma två nya samlingssalar

för Kamrarne jemte öfriga å samma ritningar upptagna lokaler,

och i sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i nuvarande riksdagshusen,

hvilka å berörda ritningar vore föreslagna, dels bemyndiga

Fullmäktige att efter ritningarnes granskning deri vidtaga de förändringar,

hvilka kunde finnas af omständigheterna påkallade, dels ock å 1882

års riksstat för ändamålet till en början anvisa till Fullmäktiges disposition

300,000 kronor, med bemyndigande för Fullmäktige att deraf under

år 1881 förskjuta de belopp, som under samma år kunde vara för arbetena

behöfliga. Denna hemställan blef af Första Kammaren bifallen;

hvaremot Andra Kammaren, med afslag å Utskottets hemställan, biföll det

förslag, som innefattades i en af Herr L. M. Nordenfelt vid utlåtandet

fogad reservation, af nedan angifna innehåll. Vid den i anledning af

dessa skiljaktiga beslut anstälda gemensamma votering bifölls med 167

röster mot 130 sistnämnda förslag, i enlighet med hvilket. Riksdagen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

på sätt här ofvan omförmälts, beslutat åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

uppdraga att låta upprätta och till innevarande års Riksdag öfverlemna

nya ritningar och förslag till tillbyggnad af det gamla Riksdagshuset,

afseende dess begagnande för dess nuvarande ändamål under en

tid af högst trettio år och, så vidt möjligt vore, väsentligen mindre

kostsamma att utföra samt upptagande mindre antal öfverflödiga eller

alltför stora lokaler, än det förut uppgjorda förslaget, hvarjemte dessa

ritningar och förslag borde vara så uppgjorda, att afsevärda rubbningar

i Riksdagens arbeten inom riksdagshuset icke måtte behöfva inträffa.

Beträffande det, till följd af sist omförmälda riksdagsbeslut, uppgjorda

förslag, tillåter Utskottet sig hänvisa till de utsedde komiterades

samt Fullmäktiges i Riksgäldskontoret vid detta utlåtande fogade

yttranden. De med dessa yttranden till Stats-Utskottet öfverlemnade

ritningar har Utskottet granskat; dervid Utskottet dels med anledning

af förslag, som inom Utskottet framstälts till åstadkommande af en och

annan förbättrad anordning, dels med hänsyn till sådana af Fullmäktige

i Riksgäldskontoret i deras utlåtande gjorda erinringar, som synts Utskottet

påkalla åtgärd, funnit vissa ändringar i de af komiterade uppgjorda

ritningar böra ifrågakomma. För de hufvudsakliga af dessa

ändringar redogör Utskottet här nedan; och för att sätta Riksdagens

ledamöter i tillfälle att i detalj bedöma de dels af komiterade, dels af

Utskottet ifrågasatta nya anordningarne i riksdagshuset, har Utskottet

vid detta utlåtande fogat följande ritningar i fotolitografiskt aftryck,

nemligen:

Pl. 1, souterrainen. Denna ritning är af komiterade upprättad.

Pl. 2, den öfver souterrainen belägna bottenvåningen. Till denna

komiterades ritning hör för en del deraf, afseende lokaler i f. d. Hebbeska

huset, såsom alternativ, upprättadt på Utskottets föranstaltande,

Pl. 6. Förändringen enligt detta alternativ afser att bereda en annan

uppgång till Andra Kammarens sessionssal, äfvensom en tillräckligt

rymlig, sammanhängande och bättre anordnad restaurationslokal med

nytt kök och bostadslägenheter för den vid restaurationen uppassande

personalen. Deremot skulle enligt samma alternativ bostad åt Riksdagens

bibliotekarie ej i riksdagshuset upplåtas; hvarjemte två ruin,

som enligt komiterades förslag anvisats att utgöra till'' biblioteket hörande

läsrum, komme att på annat sätt användas. Det utrymme, som

å komiterades ritning upptages af bibliotekariens bostad och nämnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 54.

särskilda läsrum, upptages enligt alternativet af vestibul till Andra

Kammarens uppgång till sessionssalen, af en portvakts- och en vaktmästarebostad

samt af lokaler för telegraf- och telefoninrättning, hvilka

ansetts böra vara i bottenvåningen placerade. Skulle dessa läsrum anses

böra bibehållas, kan i hvarje händelse sådant åstadkommas genom

att till annan plats inom riksdagshuset förflytta telegraf- och telefonlokalerna.

Pl. 3, våningen eu trappa upp. Till denna af komiterade uppgjorda

ritning hör såsom alternativ Pl. 7. De lokaler, alternativet afser,

utgöras af kafé eller klubbrum, och alternativet medför endast en

i viss mån förändrad indelning, föranledd af den ifrågasatta ändrade

indelningen i våningen under, enligt Pl. 6.

Pl. 4, våningen två trappor upp. Denna ritning är på Utskottets

föranstaltande upprättad. Den afser, bland annat, beredande af den

fördel att tre särskilda klubbrum, ett större samtalsrum, det stora

gemensamma rummet (utgörande största delen af Andra Kammarens

nuvarande sal) och Första Kammarens läsrum komme att bilda en

sammanhängande lokal, hvarigenom beröringen mellan Kamrarnes ledamöter

underlättades. Hufvudsakligen är dock denna ritning upprättad

för att utvisa eu förändrad anordning inom sjelfva sessionssalarne.

Utskottet har nemligen tänkt sig den anordning af platserna, att talmannen

komme att sitta vid ena långväggen och ledamöterne dels, till

en mindre del, midt för honom, dels, och de fleste, på ömse sidor om

talmannen, vända mot hvarandra. Denna placering är ej blott i akustiskt

afseende fördelaktig; genom densamma kan ock ett större antal platser

beredas, än komiterade beräknat. Antalet fasta platser blefve nemligen,

enligt denna anordning, i Första Kammarens sal 204 och i Andra

Kammarens sal 266, statsrådens tio platser, men icke talmännens och

vice talmännens ledamotsstolar, inberäknade. I Andra Kammarens sal

kunna, genom tre ledamöters placering bredvid hvarandra, ytterligare

32 platser åstadkommas, i den mån ökadt ledamotsantal må göra sådant

erforderligt. Med frånräkning af statsrådens platser, men inberäkning

af talmännens och vice talmännens ledamotsstolar uppkomme

således genast, i Första Kammaren 196, i Andra Kammaren 258 ledamotsplatser,

hvilket antal i Andra Kammaren kan, i mån af behof, ökas

till 290 ledamotsplatser. Då, enligt Statistiska Centralbyråns beräkning,

antalet riksdagsmän kan antagas trettio år härefter, i följd af folkmängdens

tillväxt, utgöra 190 i Första och 280 i Andra Kammaren,

synas de nya salarne således för trettio år lemna fullt tillräckligt utrymme.

Bih. till Biksd. Birot. 1882. 4 Smil. 1 Afd. 36 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

Pl. J, våningen tre trappor upp. Upprättad af komiterade. Om

alternativen enligt Pl. 6 och 7 komma till utförande, skulle detta medföra

en motsvarande förändrad indelning äfven af en del utaf de å

Pl. 5 upptagna lokaler i f. d. Hebbeska huset, hvilken förändrade indelning

dock ej ansetts behöfligt att låta särskild! upprita.

Pl. 6 och 7. Se här ofvan.

Pl. 6*, utvisande grundplanen till det hela. Uppgjord på Utskottets

föranstaltande.

Enligt det upprättade förslaget skulle kostnaden för ombyggnaden

uppgå till 844,000 kronor, hvari likväl ingår kostnaden för anskaffande

af nya inventarier; och hafva komiterade uttalat den förhoppning,

att, om ej alltför ogynsamma omständigheter tillstötte, verkliga

kostnaden komme att något understiga nämnda belopp. Arbetet skulle

påbörjas under innevarande år och med ett påskyndadt arbetssätt

kunna redan till 1885 års riksdag afslutas. Den nya tillbyggnaden

skulle upptaga en yta af 12,000 qvadratfot. De nya sessionssalarne

för Kamrarne skulle blifva 55 fot breda och 30 fot höga; deras längd

blefve, Första Kammarens 70,5 fot, Andra Kammarens 83,5 fot, under

det att de nuvarande salarne, med en höjd af 27,4 fot, innehålla, Första

Kammarens i längd 52,2 fot och i bredd 41 fot samt Andra Kammarens

i längd 70 fot och i bredd 45 fot. Fullständig ventilationsanordning

skulle, på sätt komiterades utlåtande närmare utvisar, anbringas

och Kamrarnes sessionssalar förses med frisk, uppvärmd luft, dels med,

dels utan mekaniska medel.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva i sitt yttrande framstält

åtskilliga anmärkningar vid det upprättade förslaget, främst den att,

då endast omkring 11,000 kronor skulle upptagits för diverse oförutsedda

utgifter och blott 50,000 kronor till nya inventarier, det syntes

tvifvelaktigt, huruvida det beräknade beloppet 844,000 kronor i verkligheten

komme att blifva för ändamålet tillräckligt. Kostnadsförslaget

upptager, för den föreslagna nybyggnaden, till “diverse oförutsedda

utgifter, arkitekts- och ritarearfvoden, tillsyn, ställningar, transporter,

instrumentalier etc.“, i eu post, 45,992 kronor 6 öre samt, för förändringen

inom gamla riksdagshuset, för “diverse oförutsedda utgifter

etc.“ 11,249 kronor 69 öre. Vid sådant förhållande, och då oförutsedda

utgifter sålunda äro hopslagna med många andra, med visshet

förekommande utgiftsposter, är det svårt att med någon tillförlitlighet

bedöma, huru mycket af den beräknade kostnaden kan komma

att på oförutsedda utgifter belöpa, men behofvet af en dylik utgiftspost

beror naturligtvis hufvudsakligen på den noggrannhet,

hvarmed öfriga, i förslaget upptagna utgiftsposter blifvit beräknade;

i hvilket afseende Utskottet ej funnit anledning till någon anmärkning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

11

Hvad åter inventarierna beträffar, innehåller kostnadsförslaget visserligen

en post “nya inventarier 50,000“, men härutöfver förekomma i

detsamma följande, äfven till inventarier hänförliga poster, nemligen

“ångpannor med inmurning 12,000; nya bänkar 6,375; lysapparater

30,000;“ eller, sammanlagdt med nyssnämnda 50,000 kronor, tillhopa

98,375 kronor. Utskottet har ej funnit någon anledning betvifla

rigtigheten af komiterades åsigt, att de beräknade 844,000 kronor

skola blifva fullt tillräckliga.

Vidare har anmärkts, att Kamrarnes sessionssalar i akustiskt

afseende skulle blifva ännu mindre tillfredsställande än de nuvarande.

De föreslagna salarne äro dock ej större än att, enligt Utskottets åsigt,

hvarje talare bör väl kunna höras; i hvilket afseende Utskottet får

erinra dels om den här ofvan omförmälda anordningen i fråga om

sättet för ledamöternes placering, dels om den fördelaktiga akustiska

verkan deraf att salarne komme att beklädas med träpanel samt väggarne,

i likhet med hvad i den för sina goda akustiska egenskaper

kända riddarhussalen är fallet, förenas med takytan ej i rät vinkel,

utan medelst afrundning. Derjemte kunna salarnes hörn, till ytterligare

förbättring af de akustiska förhållandena, utan nämnvärd uppoffring

af utrymme afrundas.

Ej heller Fullmäktiges åsigt, att utrymmet för Utskotten blefve

otillräckligt, har Utskottet kunnat dela. Konstitutions-, Bevillningsoch

Lag-Utskottet samt Särskilda och Tillfälliga Utskott hafva för

närvarande sig anvisad en golfyta af tillhopa 5,722 qvadratfot, men

skulle, enligt förslaget, dels i nybyggnaden, dels i f. d. Hebbeska

huset, efter fördelning mellan dessa utskott i mån af deras olika behof,

erhålla sammanlagdt 7,668 qvadratfots golfyta, hvartill kan läggas

eller för andra behof, såsom till lokal för justitieombudsmannen, disponeras

södra delen af våningen tre trappor upp i f. d. Hebbeska huset,

utgörande 2,773 qvadratfot. Stats-Utskottet, hvars lokal för närvarande

upptager 3,757, skulle, med hufvudsakligt bibehållande af sina nuvarande

rum, erhålla 4,144 qvadratfots golfyta.

Fullmäktige hafva jemväl anmärkt, att biblioteket vore förlagdt

i källarevåningen, hvarigenom skada genom fukt lätteligen kunde uppkomma,

samt att med afseende å bibliotekets hastiga tillväxt det beräknade

utrymmet inom kort blefve för knappt. Den föreslagna platsen

för biblioteket upptager visserligen en del af souterrainvåningen i

ena. flygeln, men då det till denna flygel angränsande berg skulle

komma att bortsprängas till ganska stort afstånd från samma flygel

och bergväggen vid flygelns gafvel förses med en framför liggande

mur i cementbruk, torde all fara för fukt derigenom vara undanröjd.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

Hvad åter utrymmet beträffar, upptager för det närvarande sjelfvaden

i två våningar belägna bibliotekslokalen omkring 2,100 qvadratfot. Äfven

utan beräkning af de här ofvan omförmälda läsrum, hvilkas bibehållande

enligt komiterades förslag ju på ofvan angifvet sätt kan åstadkommas,

skulle den nya egentliga bibliotekslokalen upptaga något öfver 3,000

qvadratfots golfyta, ett utrymme, som torde vara tillräckligt, helst om

i betraktande tages, att arbeten, hvilkas användning ytterst sällan

ifrågakomma!-, ej behöfva i den egentliga bibliotekslokalen förvaras,

utan kunna, om sådant erfordras, till andra platser inom riksdagshuset

bortflyttas.

Ångmaskinens förläggande i källarevåningen i byggnadens midtelparti

lärer, med nuvarande konstruktion för dylika maskiner och

med den erfarenhet och noggranna tillsyn vid begagnandet, som måste

kunna påräknas, ingalunda, såsom Fullmäktige befara, kunna medföra

något det ringaste äfventyr.

Slutligen hafva Fullmäktige anmärkt det ofördelaktiga intrycket

för ögat deraf, att den nya tillbyggnaden ej komme att ligga fri åt

Mälaren, utan skulle till sina nedre delar undanskymmas af den närmare

kajen liggande halfrunda envånings uthusbyggnad, hvars nedrifvande

icke tagits i beräkning vid förslagets uppgörande. Ifrågavarande

åt sjön belägna uthus, bestående af midtelpartiet mellan två fyrkantiga

mindre byggnader, begagnas för närvarande dels till en vaktmästarebostad,

dels till förvaringsrum för riksdagstryck, ändamål, hvilka kunna

på annat ställe inom riksdagshuset tillgodoses. Utskottet anser fördenskull

detta midtelparti kunna och böra, till den antydda olägenhetens

undanrödjande, nedrifvas, under hvilken förutsättning ock Pl. 8 blifvit

upprättad.

Utskottet har vid granskning af komiterades förslag funnit Riksdagens

behof af ökadt utrymme kunna för en längre tid ändamålsenligt

tillgodoses genom det nuvarande riksdagshusets dels förändring,

dels tillbyggnad hufvudsakligen på det sätt komiterade föreslagit, om

ock vid arbetets utförande vissa, till särdeles ökad totalkostnad icke

ledande förändringar, för hvilka Utskottet här ofvan väsentligen redogjort,

kunna ifrågakomma.

Vid detta förhållande och då den af sistlidne Riksdag ifrågasatta

ombyggnad således finnes kunna med full ändamålsenlighet utföras,

anser Utskottet sig ega giltig anledning tillstyrka Riksdagen att besluta

riksdagshusets ombyggnad. Behofvet af rymligare och ändamålsenligare

lokaler för Riksdagen än dess nuvarande har så länge varit

erkändt och torde för hvarje ledamot af Riksdagen vara så påtagligt,

att Utskottet ej anser af nöden att härom ingå i någon utförligare fram
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

13

ställning. Skyndsamma åtgärder till förbättrade anordningars åstadkommande

påkallas ej blott af de känbara olägenheter, det nuvarande

tillståndet medför för Riksdagens ledamöter, eller af den hänsyn, som

måste tagas dertill att vistandet i Kamrarnes nuvarande sessionssalar

är för mången ledamot omöjligt utan större eller mindre men för helsan;

de nödvändiggöras äfven af dessa salars snart inträdande otillräcklighet

för det antal ledamöter, hvaraf Riksdagen enligt grundlagen

skall bestå. I Första Kammarens sal finnes endast en ledig plats, i

Andra Kammarens sal endast fem, under det antalet af Riksdagens

ledamöter ständigt tillväxer, så att endast från år 1867 tillkommit, i

Första Kammaren 12, i Andra Kammaren 15 ledamöter.

Behofvets fyllande medelst uppförande af ett helt och hållet nytt

riksdagshus skulle visserligen medföra den fördel, att det nuvarande

blefve för andra ändamål disponibelt; men svårigheten att finna en

lämplig plats för ett nytt riksdagshus eller, om en sådan plats funnes

åtkomlig, att förena de vidt skilda meningarne till ett godkännande

af densamma, har visat sig så stor, att det ingalunda synes tillrådligt

att, för ytterligare försök i sådant hänseende, ännu en gång uppskjuta

frågans lösning. Härtill kommer ock den, enligt Utskottets åsigt, högeligen

afsevärda omständighet, att Riksdagens oafvisliga behof af ökadt

utrymme genom den ifrågasatta ombyggnaden tillgodoses vida hastigare,

än om uppbyggande af ett nytt riksdagshus beslötes; och finner Utskottet

i detta afseende det byggnadssätt, som medgåfve arbetets fullbordande

till 1885 års riksdag, böra användas.

Kostnaden för den nu föreslagna om- och tillbyggnaden af riksdagshuset

är visserligen i och för sig ej ringa. Jemför man densamma

med de kostnadsbelopp, som varit förenade med utförandet af

förut i ifrågavarande hänseende framlagda förslag, och för hvilka Utskottet

här ofvan redogjort, visar det sig dock, att detta senaste förslag

är det billigaste af alla, som hittills framkommit. Den utgift,

som med detsammas utförande skulle vara förenad, bör ock ej rätteligen

anses gjord endast för den tid, hvarunder riksdagshuset efter

dess ombyggnad skulle af Riksdagen begagnas, ty det nuvarande riksdagshusets

värde och användbarhet äfven för andra ändamål skulle genom

ombyggnaden högst betydligt ökas; och utgiften vore derigenom

i ej ringa grad ett verkligt kapitalutlägg.

Behofvet af ett helt och hållet nytt riksdagshus skulle genom

det föreliggande förslagets antagande vara för en följd af år

undanröjdt. Den besparing eller räntevinst, som sålunda uppkomme

genom möjligheten att uppskjuta en utgift, så betydlig som den med

uppförande af ett nytt riksdagshus oundvikligen förenade, synes väl

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

förtjent att tagas i öfvervägande och i sin mån innefatta ett giltigt

skäl till frågans lösning på det föreslagna, så väsentligen billigare

sättet.

Åt Riksdagens Fullmäktige i Riksgäldskontor^ torde det böra

uppdragas att låta utföra riksdagshusets om- och tillbyggnad, om ett

sådant arbete varder af Riksdagen beslutadt; och då det, vid ett "så

vidt omfattande byggnadsföretag, ej lärer vara möjligt att på förhand

meddela i detalj gående bestämmelser, samt, på sätt af ofvanstående

framgår, åtskilliga ändringar i komiterades förslag synas höra. ifrågakomma,

torde det vara ändamålsenligt att bemyndiga fullmäktige att,

med hufvudsakligt iakttagande af den af komiterade uppgjorda planen,

vidtaga de'' ändringar, soin må finnas lämpligen böra ega rum.

Herr Nordenfelt har i sin förevarande motion hemstält, att Riksdagen

måtte för ändamålet anslå 800,000 kronor; och jemväl komiterade

hafva, såsom af deras utlåtande framgår, ansett det i kostnadsförslaget

upptagna belopp af 844,000 kronor kunna komma att något

understigas.

I fråga om sättet för utgiftens bestridande har Herr Rordenfelt

i eu särskild, inom Första Kammaren afgifven motion (N:o 8) hemstält,

att till bestridande af de utgifter, som kunde erfordras, i händelse

Riksdagen skulle besluta att låta tillbygga eller förändra riksdagshuset

eller att låta, på sätt i eu annan af honom väckt motion

(N:o 7) föreslagits, inköpa hus och tomter på Riddarholmen, Riksdagen

må anvisa 300,000 kronor för år 1882 och högst 300,000 kronor för

år 1883, att utgå af den andel af liqvidations- och amorteringsfondernas

behållningar, som tillhörde de statslån, hvilka blifvit konverterade.

Om dessa motioner kommer Utskottet att afgifva särskilda yttranden.

I hvarje händelse, och äfven om det skulle befinnas tjenligt att till en

utgift af förevarande beskaffenhet använda den tillgång, motionären

omförmält, torde utgiften, likasom i sådant fall äfven den anvisade

tillgången, böra i riksstaten upptagas. En del af ifrågavarande utgift

skulle visserligen redan under innevarande år bestridas. Utskottet

har dock ej funnit någon rubbning i riksstaten för detta år vara lämplig

eller behöflig, utan har hela det för åren 1882 och 1883 erforderliga

beloppet synts Utskottet kunna på 1883 års stat uppföras, med

rätt för Fullmäktige att af om händer hafvande medel förskjuta hvad

under innevarande år kan behöfva användas.

Angående provisoriska åtgärder för beredande af bristande lokaler

under byggnadstiden afgifver Utskottet under nästa punkt yttrande.

Utskottet hemställer,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 54.

15

l:o.

att Riksdagen måtte dels åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

uppdraga att, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med det till följd af 1881 års Riksdags

beslut af utsedde komiterade upprättade förslag, låta

på det sätt, Fullmäktige finna ändamålsenligast, dock

så att arbetet må blifva till 1885 års riksdag fullbordadt

och kostnaden, om möjligt, ej uppgå till högre totalbelopp

än 800,000 kronor, utföra den ombyggnad och

tillbyggnad af nuvarande riksdagshuset, som af komiterade

föreslagits, dels bemyndiga Fullmäktige att,

efter granskning af de utaf komiterade uppgjorda

ritningar, deri vidtaga de förändringar eller tillägg,

hvilka kunna finnas af omständigheterna påkallade

eller i öfrigt lämpliga, dels ock å 1883 års riksstat

för ändamålet till en början anvisa till Fullmäktiges

disposition 400,000 kronor, med bemyndigande för

Fullmäktige att deraf under innevarande år förskjuta

de belopp, som under samma år kunna vara för byggnadsarbetets

utförande behöfliga.

Om det här ofvan föreslagna byggnadsarbete af Riksdagen beslutas,

är deraf en följd, och har äfven blifvit i komiterades härhos

fogade utlåtande framhållet, att behof af en del nya lokaler under

byggnadstiden uppkommer. Sålunda hafva komiterade bland annat

anfört, att ny lokal skulle anskaffas för justitieombudsmannen, äfvensom

under hela byggnadstiden för riksdagsbiblioteket. Med det hastigare

utförande af arbetet, Utskottet här ofvan föreslagit, skulle provisoriska

lägenheter erfordras äfven för Konstitutions- och Lag-Utskottet

samt för Tillfälliga och Särskilda Utskott.

Med anledning häraf och då det torde vara nödigt, att Fullmäktige

i Riksgäldskontoret hafva fria händer att vidtaga de åtgärder, som

erfordras för fyllande af de behof, som kunna uppkomma derigenom

att vissa lägenheter i det nuvarande riksdagshuset till följd af ombyggnaden

ej blifva för de med dem nu afsedda ändamål användbara,

hemställer Utskottet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 54.

2:o.

att Riksdagen måtte åt Fullmäktige i Riksgäldskontor

* uppdraga att anskaffa under byggnadstiden

eller i följd af ombyggnadsarbetet erforderliga nya

lokaler antingen i statens eller andra offentliga byggnader,

der tillgång på sådana lokaler lämpligen skulle

kunna beredas, eller ock medelst förhyrande af enskilda

lägenheter, samt bemyndiga Fullmäktige att

af anslaget till riksdagskostnader bestrida de med

anskaffande af nya lokaler förenade kostnader.

Stockholm den 5 Maj 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

EMIL KEY.

Reservationer:

af Herr E. Key, som yttrat:

“Ändamålet med ett blott provisoriskt afhjelpande af öfverklagade

olägenheter genom ombyggnad och tillbyggnad åt det nuvarande riksdagshuset,

i stället för en definitiv lösning af frågan om en ny, i alla

afseenden lämplig byggnad för Sveriges representantförsamling, kan

icke vara något annat än dels att ej för närvarande betunga statsverket

med allt för stora utgifter, dels att genast afhjelpa nära nog

outhärdliga brister, åtminstone till någon de!.

Månne detta vinnes genom Stats-Utskottets förslag?

Uti komiterades utlåtande (sid. 22) föreslås att Första Kammarens

plenisal m. fl. lägenheter skola vara färdiga att begagnas till 1885 års

riksdag och Andra Kammarens plenisal färdiggöras så, att den kan be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

17

gagnas till 1887 års riksdag; kostnaden för hela arbetet beräknas till

844,000 kronor. Komiterade tillägga: “Ofvan föreslagna sätt för byggnadernas

utförande synes komiterade lämpligast, men i händelse Riksdagen

skulle vilja underkasta sig större obehag under byggnadstiden

och låta anskaffa provisoriska lägenheter äfven för Konstitutions-Utskottet

och Lag-Utskottet samt för Särskilda och Tillfälliga Utskott, är det

visserligen möjligt att fullborda hela den föreslagna tillbyggnaden till

1885 års riksdag, ehuru såväl kostnaden som obehagen under byggnadstiden

genom ett sådant påskyndande af arbetena blefve betydligt

förökade.“

Visserligen föreslår Stats-Utskottet (sid. 15) bland annat, att Riksdagen

måtte uppdraga åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att låta på

det sätt Fullmäktige finna ändamålsenligast, dock så att arbetet må

blifva till 1885 års riksdag fullbordadt och kostnaden, om möjligt, ej

uppgå till högre totalbelopp än 800,000 kronor, utföra den ombyggnad och

tillbyggnad af nuvarande riksdagshuset som af komiterade föreslagits.

Men att detta byggnadsföretag, tvärt emot komiterades ofvan uttalade

åsigter, skall på en gång kunna utföras ej blott hastigare utan äfven

billigare, torde vara lättare sagdt än gjordt. Att Utskottet inskjutit

de tvekande orden uom möjligt“ synes alltså förestafvadt af nödig varsamhet;

och detta så mycket mera som äfven Fullmäktige i Riksgäldskontoret,

hvilka skulle erhålla det kinkiga uppdraget, synas hysa icke

så få betänkligheter (sid. 32—35).

Skulle den slutliga kostnaden visa sig lika mycket komma att

öfverstiga den nu beräknade af 800,000 kronor, som denna med ungefär

dubbla beloppet öfvergår hvad man tänkte sig förlidet år vid godkännande

af Herr Nordenfelts reservation, blir ej då denna ifrågasatta,

i allt fall blott provisoriska anordning, — tillagd hvad förut åtgjorts fölen

kostnad af äfven omkring 800,000 kronor — alltför dyr? — Skulle

deremot riksdagshuset ej blifva färdigt förr än 1887, äro redan fem af

de beräknade trettio åren, alltså \ af tiden, tilländalupna, under det att

de nuvarande, med rätta öfverklagade olägenheterna i väsentlig mån

förblifva oförändrade.

Det föreliggande förslaget lider sålunda af felet att icke motsvara

någondera af de förutsättningar, under hvilka det tillkommit. Det är

för dyrt att vara provisoriskt, och dess utförande erfordrar lika långtid

som en nybyggnad/4

af Herr Friherre F. von Essen;

Bill. till Iliksd. Prof. 1882. 4 Samt. 1 Afd. 36 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats- TJt skottets Utlåtande N:o 64.

af Herr Friherre R. von Krcemer, som ansåg, att Utskottet borde,

med afslag å Herr Nordenfelts motion, föreslagit riksdagen att besluta,

att Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige i Riksgäldskontor

att låta uppgöra och till nästkommande

Riksdag öfverlemna fullständiga ritningar och kostnadsförslag

för uppförande af ett ny 11 riksdagshus på

samma plats som det nuvarande, sedan alla nu å

platsen befintliga byggnader blifvit nedrifna; samt att,

i sammanhang härmed, afgifva förslag om hvar i hufvudstaden,

enligt Fullmäktiges tanke, under de år, det

nya riksdagshusets byggnad må anses erfordra, Riksdagens

olika afdelningars förhandlingar kunna hållas;

af Herr Li.ss Olof Larsson, som anfört: »Då Utskottets förslag

till om- och tillbyggnad af nuvarande riksdagshus, synes mig alldeles

för dyrt för att provisoriskt söka afhjelpa ett erkändt behof af bättre

lokaler för Riksdagen och alldeles olämpligt och otillfredsställande för

att undanrödja behofvet af ett annat och nytt riksdagshus i den närmaste

framtiden, så har jag icke kunnat biträda detsamma, utan får

deremot afgifva min reservation.

Högst betydliga summor äro redan nedlagda å de nuvarande

lokalerna, men ju mer man lappat och tillbyggt, ju enhälligare hafva

åsigterna blifvit om lokalernas olämplighet. Att då ytterligare uppoffra

så stora belopp på ett experiment, som hittills visat sådana följder,

synes mig mindre välbetänkt och föga förenligt med en klok hushållning.

Riksdagen förkastade i fjor ett förslag om tillbyggnad, som, så

vidt jag förstår, hade många och stora företräden framför det nu föreliggande;

och detta förkastades derföre, att det ansågs vara för dyrt,

enär det icke kunde anses uppfylla behofvet för någon längre framtid;

att då tillstyrka _ett förslag nästan lika dyrt, men i min tanke mycket

sämre än det, som förkastades, är, synes mig, egendomligt, och

blifver det än mer, då man jemväl tager i betraktande att Herrar Fullmäktige

i Riksgäldskontoret afstyrkt förslaget.

Herrar komiterade Nordenfelt, Edelsvärd och Thavenius hafva

under förutsättning att Hebbeska huset bibehålies i det närmaste oförändradt,

beräknat kostnaderna för den ifrågasatta tillbyggnaden till

844,000 kronor, och att Första Kammarens sessionssal skulle kunna

blifva färdig till 1885, och Andra Kammarens till 1887 års riksdag —

detta dock under beräkning att tillbyggnaderna varda tidigt beslutade

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 54.

19

under innevarande riksdag. Visserligen hafva komiterade medgifvit

möjligheten af att fullborda tillbyggnaden till 1885 års riksdag, men

under bestämdt förklarande att såväl kostnaden som obehagen blifva

betydligt förökade.

Under frågans behandling i Utskottet har man funnit nödigt att

vidtaga icke obetydliga förändringar uti komiterades förslag och som

utan tvifvel komma att i en icke oväsentlig grad öka de af komiterade

beräknade kostnader, men det oaktadt, och oaktadt hela arbetet,

enligt Utskottets förslag, skall vara färdigt till 1885 års riksdag, och

oaktadt Utskottets förslag inkommer till Kamrarne alldeles i slutet af

denna riksdag, så förmenar Utskottet att kostnaderna icke skola ökas,

utan tvärtom minskas till 800,000 kronor. Huru gerna jag än skulle

önska detta, är jag dock öfvertygad om att kostnaden kommer att icke

obetydligt öfverstiga den af komiterade till 844,000 kronor under mycket

gynsammare förhållanden beräknade kostnad; och med stöd af komiterades

eget förslag bör ingen blifva öfverraskad, om verkliga kostnaderna

komma att uppgå till 1,000,000 kronor, helst till den beräknade kostnaden

äfven bör räknas de hyresbelopp, som under byggnadstiden måste

utbetalas för förhyrda lägenheter. Att föregående Riksdagar icke gillat

de åsigter, som Utskottet nu söker göra gällande, visas bland annat af

hvad som i en likartad fråga förekom vid 1871 års riksdag. Då förelåg

nemligen ett förslag att bereda ökadt utrymme på det sätt, att

Första Kammaren skulle förflyttas till nuvarande Andra Kammaren,

under det att för Andra Kammaren skulle uppföras en ny tillbyggnad.

Hela kostnaden utom möblering beräknades till 336,834 kronor.

Om detta förslag afgåfvo Fullmäktige i Riksgäldskontoret yttrande,

hvilket, på sätt Stats-Utskottets vid 1871 års riksdag Memorial N:o 56

utvisar, var af följande innehåll:

“Då kostnaden för uppförande af en sådan byggnad, hvarigenom,

enligt det förslag, Fullmäktige fått från Öfverintendentsembetet mottaga,

utvidgade och fördelaktigare lokaler för Riksdagens begge Kamrar

skulle beredas, enligt det uppgjorda kostnadsförslaget, komme att öfverstiga

336,000 R:dr, och då denna summa, med tillägg af det betydliga

värde, den egendom, som af Riksdagen begagnas, i betraktande

af denna egendoms läge och storlek samt åbyggnad eger, torde

i det närmaste uppgå till det belopp, för hvilket en ny byggnad åt

national-representationen sannolikt skulle kunna uppföras, och då Riksdagens

hus, oaktadt nu föreslagna ytterligare ny- och tillbyggnader,

ändock ej skulle komma att motsvara de allmänt erkända anspråken

på en till begagnande af svenska folkets ombud vid deras årliga sammanträdande

afsedd byggnad, hafva Fullmäktige för sin del funnit sig

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

icke kunna tillstyrka utförandet af de, för beredande af andra sessionssalar

åt Kamrarne, föreslagna byggnadsarbeten, ehuru Fullmäktige ansett

sig böra meddela kännedom om det i sagda ändamål medelst vederbörande

embetsmyndighets försorg uppgjorda förslag.11

Fullmäktige föreslogo i stället några smärre tillbyggnader och

förändringar, och Fullmäktiges förslag tillstyrktes i alla delar af Statsutskottet.

Detta Utskottets förslag bifölls utan någon meningsskiljaktighet

i Riksdagens båda Kamrar. De skäl, som då anfördes af Fullmäktige

och voro bestämmande för Riksdagen, synas mig eg a full giltighet

äfven nu och tala än kraftigare emot det förslag som nu är i fråga.

Min åsigt är fortfarande att för Riksdagens behof bör uppföras

en alldeles ny byggnad, om nemligen det mål, man eftersträfvar, skall

kunna vinnas — jag menar ändamålsenlighet, på samma gång den förlägges

på en plats, som i någon mån är värdig ett hus för svenska

folkets representation. Dock, i detta som i andra fall bör man tillse,

att kostnaderna hållas inom måttliga gränser, och detta senare mål

tror jag bäst vinnes, om sådan plats finnes att tillgå, att derå kan uppföras

en byggnad, som inrymmer både Riksdags- och Riksbankslokaler,

ty helt visst varder detta mycket billigare, än om för dessa ändamål

skola uppföras särskilda byggnader på olika ställen.

Uti Utskottets utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

angående de Kongl. teatrarne har Utskottet bland annat yttrat, “att

till nästsammanträdande Riksdag må blifva framlagdt förslag till definitivt

ordnande af frågan om teatrarnes framtida ställning, vare sig sådant

finnes böra ske genom teatrarnes öfverlåtelse för viss tid på enskild

person eller bolag, eller genom försäljning af Dramatiska teatern

och Störa teaterns användning till annat ändamål“. Om Kongl. Maj:t

skulle finna lämpligt föreslå nästa Riksdag att använda Stora teatern

“till annat ändamål41, vet åtminstone icke jag något annat ändamål

för hvilken en sådan plats med ett sådant läge bättre skulle lämpa

sig än för en byggnad i och för Riksdagen och Riksbanken, och för

hvilket ändamål tomten lemnar mer än tillräckligt utrymme.

Af alla hittills väckta förslag om plats och bj^ggnader för Riksdagen

och Riksbanken skulle utan tvifvel detta blifva det allra billigaste,

på samma gång både Riksdagen och Riksbanken finge sitta fullkomligt

ostörda i nuvarande lokaler under byggnadstiden, som, i fall

beslut om byggnaden blefve fattadt redan nästa riksdag, kunde blifva

färdig inom den tid komiterade ansett erforderlig för utförande af

deras projekt.

Beräknar man till kostnadernas bestridande för en sådan bygg
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 54.

21

nåd å teaterns tomter de 800,000 kronor som af Utskottet nu föreslagits

för tillbyggnaden, samt de 800,000 kronor hvartill värdet af

nu varande riksdagshuset beräknats, och vidare värdet af båda riksbankshusen,

torde man redan komma till det belopp, som erfordras för

uppförande af Riksdags- och Riksbankshus på teatertomten.

Jag vet att man skall invända, detta är ett alldeles nytt och lösligt

framkastadt förslag, och dertill har jag icke annat att svara än,

ja, det är nytt, men lika nytt är Utskottets förslag om “Stora teaterns

användning till annat ändamål1'' än för teatern; och då Utskottet naturligtvis

menat fullt allvarligt med sitt uttalande, och man alltså förestält

sig möjligheten af ett sådant förslag från Kongl. Maj:t redan till

nästa riksdag, så synes mig klokheten fordra att icke nu besluta om

en högst dyrbar tillbyggnad å det nuvarande riksdagshuset, utan fasthellre

låta frågan derom hvila till nästa riksdag.

Det är på dessa skäl jag reserverat mig mot Utskottets förslag

och på grund af hvilka jag vågar hemställa om afslag å hvad Utskottet

tillstyrkt; samt

af Herrar Sven Nilsson och Sven Andreasson.

Herr O. Evers har begärt få antecknadt, att han i anseende till

sammanträde i landtförsvarskomitén varit förhindrad deltaga i detta

ärendes handläggning inom Utskottet.

i) I

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

Komiterades utlåtande den 21 Januari 1882 angående tillbyggnad

af riksdagshuset.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Enligt uppdrag af Herrar Fullmäktige hafva undertecknade genom

Slottsintendenten Herr E. Jacobsson låtit uppgöra ritningar och

förslag till förändring och tillbyggnad af det nuvarande riksdagshuset

på grund af 1881 års Riksdags beslut och öfverlemna härmed vördsamt

dessa jemte åtskilliga andra handlingar rörande ifrågavarande

förslag och förtecknade i bilaga A samt få dessutom vördsamt anföra

1. Angående storleken och formen af de föreslagna plenisalarne:

Sedan öfverdirektören och chefen för Kongl. Statistiska centralbyrån

på anhållan af komiterade benäget meddelat, att af verkstäld

beräkning öfver sannolika, årliga folkmängdstillväxten i hvarje af

Sveriges län och städer framgått, att antalet riksdagsmän, som för närvarande

utgör

i Första Kammaren 137 och

i Andra Kammaren 206;

kan efter 30 år, i följd af folkmängdens tillväxt, uppskattas till

i Första Kammaren 190; och

i Andra Kammaren 280;

finna sig komiterade föranlåtna att föreslå uppförandet af nya plenisalar

för båda Kamrarne och således öfvergifva det tidigare väckta

förslaget, att tillbygga en ny plenisal endast för Andra Kammaren

under förutsättning, att Första Kammaren skulle öfvertaga den Andras

nuvarande plenisal, hvilken i följd af ofvan anförda beräkning befinnes

för sådant ändamål varda för trång och obeqväm, hvarförutom af

sådan anordning i öfrigt åtskilliga andra olägenheter skulle följa.

Vidkommande plenisalarnes form anse sig komiterade vid jemförelse

mellan den halfrunda och rektangulära, böra vid den tillbyggnad,

som nu är i fråga, gifva ett bestämdt företräde åt den senare,

dels, emedan denna vida bättre, än den förra, lämpar sig för en fram
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 54. 23

tida förändring af byggnaden till andra ändamål, dels, emedan den

nuvarande riksdagsbyggnadens grundplan icke utan stora förändringar

medgifver någon annan, ■ lämplig plats för de nya tillbyggnaderna, än

det rektangulära rummet på gården, söder om det gamla Riksdagshuset,

såvida de nya salarne skola kunna erhålla ljus från väggarnes

sidor och såvida trapporna i de delar af de gamla byggnaderna, som

bibehållas, icke skola blifva mörka. Den halfrunda formen skulle dessutom,

ehuru i akustiskt hänseende fördelaktigare, erfordra ett betydligt

större utrymme för samma antal ledamöter.

I afseende å de föreslagna, nya plenisalarnes utrymme och inredning

hafva komiterade dels, så vidt möjligt, tagit hänsyn till den

fortgående tillökningen i ledamöternas antal, dels ansett den anordning

i uppställningen af ledamöternas platser böra vidtagas, att hvarje ledamot

från en sida har direkt tillträde till sin plats, och i följd deraf

föreslagit salarnes mått sådana, att Första Kammaren erhåller 197

platser och Andra Kammaren 261, statsrådens, men icke talmännens

stolar inräknade, eller att, med afdrag af statsrådens 10 och tillägg af

talmännens 2 platser i hvardera Kammaren, Första Kammaren lemnar

utrymme för 189 och Andra Kammaren — så länge ofvan nämnda

anordning af platserna bibehålies — för 253 ledamöter.

_ Fn jemförelse mellan dessa tal och de efter den statistiska utredningen

meddelade visar emellertid, att Första Kammarens plenisal,

i förhållande till ledamöternas samtidiga antal i båda Kamrarne, lemnar

större utrymme än den Andra Kammarens. Orsaken härtill är

dels den, att Andra Kammarens sal icke skäligen kunnat erhålla större

längd i förhållande till bredden, för att icke alltför svåra olägenheter

i akustiskt hänseende måtte uppstå, dels den, att för erhållande af en

antaglig fasad åt Riddarholmsfjärden det ansetts nödigt att gifva båda

salarne lika bredd.

För afhjelpande af ofvan antydda olägenhet erbjuda sig (såvida

ej annat riksdagshus uppförts, innan denna olägenhet inträder), tvenne

utvägar: antingen att i Andra Kammaren minska gångarnes antal, så

att tre platser i bredd, i stället för två, insättas mellan hvarje gång,

hvarigenom efter hand utrymme för ytterligare 34 platser skulle vinnas;

eller ock genom att på långsidan af nämnda Kammares plenisal

åt öster, i sammanhang med ombyggnad af en del af f. d. Idebbeska

huset, anbringa en halfrund utb}7ggnad. Denna utbyggnad

skulle visserligen, i fall denna utväg till utrymmets ökande väljes,

kunna utföras i sammanhang med det nu föreslagna uppförandet af de

två plenisalarne; men då det icke kan vara fördelaktigt att under en

lång tid hafva Andra Kammarens sal betydligt större,"än nödigt, och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

f

kostnaderna för det närvarande genom en sådan utbyggnad skulle

väsentligen ökas, kafva komiterade föredragit det nu framstälda,

enklare förslaget.

2. Angående de öfriga lägenheter, hvit ka ansetts nödvändiga, och

deras storlek få komiterade hänvisa till bilagda tabell (Bil. C.) af hvilken

torde framgå, att, med undantag af rum för Justitieombudsmannen

och för vice värden, i händelse den för honom afsedda lägenheten 3

trappor upp i f. d. Hebbeska huset skulle behöfva användas för särskilda

och tillfälliga Utskott, samt för serveringslokaler, klubbrum och vestibuler,

det nu uppgjorda förslaget för eu tid af 30 år torde lemna tillräckligt

utrymme.

Justitieombudsmannens embetsrum och vice värdens bostad lära

icke oundgängligen behöfva inom riksdagshuset inrymmas. Icke heller

torde serveringslokal och klubbrum behöfva den utsträckning, att de

samtidigt kunna begagnas af större delen af riksdagsmännen.

Den del af nu till Andra Kammarens kansli använda lokal i f.

d. Hebbeska huset, som icke erfordras till utvidgning af Andra

Kammarens kapprum, kan användas till lokaler för särskilda och tillfälliga

Utskott, äfvensom våningen 3 trappor upp i samma hus, i händelse

denna våning icke, såsom komiterade antaga, för den närmaste

framtiden efter byggnadens fullbordande skulle öfverlemnas åt vice

värden. 3

3. Angående uppvärmning och ventilation af de nya byggnaderna:

För att, så vidt möjligt''är, kunna utreda denna svårlösta fråga

och för att redan vid ritningarnes uppgörande kunna fästa behörigt

afseende vid alla de anordningar, som för vinnande af ett godt resultat

i nämnda hänseende må erfordras, hafva komiterade. infordrat

utlåtanden och förslag af Kockums mekaniska verkstads aktiebolag,* af

Lektor O. E. Yestin och af Ingeniören E. A. Wiman, hvilka handlingar

här bifogas (Bil. E, F, G).

Svårigheterna vid en vigtig lösning af ifrågavarande uppgift

synas bero dels derpå, att de tre ytterväggarne till hvardera plenisalen

vid låg, yttre temperatur starkt afkylas, dels derpå, att temperaturen

i salarne, om afkylning genom ytterväggarne icke eger rum, hastigt förhöjes

genom det värme, som utvecklas af de närvarande personerna,

dels derpå, att hvarje ombyte af luft med eu lägre temperatur, än den

för tillfället i salarne rådande, lätt kännes såsom drag.

Oundgängliga vilkor för att utan obehag för ledamöterne kunna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

25

åstadkomma plenisalarnes uppvärmning och luftvexling synas för den

skull vara:

a) att uppvärmningen anordnas alldeles oberoende af luftvexlingen;

b) att ytterväggarne före Kamrarnes sammanträden starkt uppvärmas

och oberoende af den yttre temperaturen sedermera bibehållas

vid en så nära som möjligt konstant värmegrad.

c) att frisk luft af en temperatur, obetydligt understigande den

normala, tillföres salarna med ringa hastighet, från inloppsställen, så

mycket som möjligt fördelade öfver hela rummet på lämpligt afstånd

från ledamöternes platser, och i så stor mängd, att icke allenast den

förbrukade eller orenade luften fullt ersättes, utan äfven, att temperaturen,

som genom de närvarande personernas kroppsvärme stegras, hålles

inom normala gränser;

d) att den för mycket uppvärmda eller genom inandning eller

utdunstning orenade luften bortföres med ringa hastighet genom väl

fördelade och tillräckligt stora öppningar;

e) att vid de tillfällen, då den tillförda, friska luften ej kan uppvärmas,

för att ej höja salarnes temperatur öfver den normala, dels mekaniska

medel användas för införande af frisk luft, dels ock kraftig uppvärmning

anordnas i afförningskanalerna för den förbrukade luften;

f) att tillopps- och afloppsöppningar och kanaler för den cirkulerande

luften göras så tillräckliga och fördelas på så många ställen,

samt i öfrigt så anordnas, att de efter byggnadens fullbordande, enligt

efter hand vunnen erfarenhet om behofvet af luft vid olika yttre

temperatur, må kunna till större eller mindre del användas, hvarvid

dock bör iakttagas den under vissa förhållanden icke obetydliga luftvexling,

som alltid eger rum genom ytterväggarne och dörrarne.

I fråga om salarnes uppvärmning hafva komiterade funnit ofvan

angifna vilkor på ett tillfredsställande sätt uppfylda genom Kockums

mekaniska verkstads aktiebolags förslag och ansett en förbättring

deraf endast deruti kunna ifrågasättas, att kakel, enligt Ingeniören

''Wimans förslag, anbringas omkring de föreslagna ångkaminerna.

I fråga om luftvexlingen föreslå komiterade att på tre olika vägar

tillföra salarne luft, nemligen,

dels genom de under salarne befintliga våning ar nes ytterväggar.

Denna luft skulle uppvärmas genom ångrör och utströmma i Kamrarnes

salar bakom en panel omkring de tre ytterväggarne;

dels genom murade kanaler under huset. Dessa kanaler skulle utmynna

i nedersta våningen på husets södra sida, uppvärmas nära

ångmaskinsrummet och derifrån drifvas med fläktar till de genom

salarnes midt löpande gångande, hvarest den skulle utströmma genom

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 4 Samt. 1 Afd. 36 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

med galler täckta öppningar i golfven, hvilka i dessa gångar täckas

med porösa mattor;

dels direkt från de nedre våningarne genom trappor och andra

öppningar i trossbottnarne.

Den för mycket uppvärmda eller förorenade luften skulle bortgå

dels genom öppningar i taket; dels ock genom öppningar i golfvet

vid ledamöternes fötter, såsom i de nuvarande salarne är anordnad!.

4. Angående platser för tidningsreferenter:

I bilagda skrift af den 28 Juni (Bil. I) kafva publicistklubbens

styrelse och utgifvare af några härstädes utkommande tidningar framstält

åtskilliga högst beaktansvärda önskningar med afseende å sättet

att vinna rigtiga berättelser för tidningarne om Kamrarnes förhandlingar,

och hafva komiterade i anledning häraf sökt tillmötesgå denna

framställning, så långt riksdagshusets begränsade utrymme och öfriga

omständigheter medgifvit.

Komiterade föreslå, att särskilda läktare för tidningsreferenter

uppföras bakom talmännens platser på salarnes södra sidovägg; äfvensom

att särskild! rum för tidningsreferenter upplåtes i närheten af det

allmänna telegraf- och telefonrummet. Ehuru önskvärd! det hade ■vant

att gifva dessa läktare så stort djup, att 2 rader platser med gång

bakom skulle kunnat derå insättas, hafva komiterade dock nödgats

öfvergifva detta förslag, som skolat kräfva ett utsprång från väggen

för läktarne ‘ af minst 9 fot, af skäl, att salarne i sådant fall måste erhålla

ökad längd till skada för de akustiska och arkitektoniska förhållandena,

hvarjemte så djupa läktare, oberäknad hela anläggningens

ökade kostnad, skulle i än högre grad, än som efter det föreliggande

förslaget redan kommer att ega rum, bortskymma ljuset från fönstren

på salarnes södra sida. Förslaget upptager af dessa anledningar endast

en rad platser på referentläktarne.

5. Angående tiden för arbetenas utförande:

De nu föreslagna tillbyggnaderna och förändringarne kunna, under

förutsättning att de tidigt under 1882 års riksdag varda beslutade,

enligt komiterades åsigt lämpligast och med minsta rubbningar i

riksdagsarbetena sålunda utföras:

att under sommaren 1882 den nuvarande vestra flygeln nedrifves,

terrassen för ångmaskinsrummet uppföres jemte dithörande skorstenar

af jern i den nuvarande trappan, ångmaskinen flyttas och användes

provisoriskt att drifva den nuvarande varm- och ventileringsapparaten;

att samtidigt grundläggningsarbetet jemte luft- och afloppstrum
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

27

mornas anläggning för hela den nya, vestra flygeln och midtpartiet

utföras, äfvensom grund lägges för vissa delar af den östra flygeln;

att en provisorisk, inklädd trappa uppsättes utanför Första Kammarens

nuvarande plenisal inom området för den blifvande tillbyggnaden,

för att sätta den under nämnda sal befintliga våningen, hvilken under 1883

och 1884 års riksdagar skulle användas till rum för Första Kammarens

talman och kansli, i förbindelse med denna Kammares nuvarande plenisal;

att under år 1883 det nya midtpartiet och den vestra flygeln,

innehållande Första Kammarens plenisal, uppföras under tak;

att under år 1884 de sistnämnda lägenheterna inredas, så att

de varda fullt färdiga att begagnas till 1885 års riksdag, då jemväl

Konstitutions- och Lag-Utskotten samtidigt tillträda nya lokaler, belägna

i vestra flygeln, under Första Kammarens kanslirum;

att under 1884 års sommar den nuvarande östra flygeln rifves

och grundläggning fullbordas för den blifvande nya, östra flygeln;

att nämnda flygel, innehållande Andra Kammarens plenisal, uppföres

under tak under år 1885;

att densamma under år 1886 inredes och fullbordas, så att den

kan begagnas till 1887 års riksdag; samt

att det gamla riksdagshusets förändring företages i sammanhang

dels med grundläggningen af de midt för motsvarande delar af detsamma

blifvande tillbyggnader, dels, i afseende å inredningen, samtidigt

med inredningen af samma tillbyggnader.

Vidkommande de nya lägenheter, som under byggnadstiden måste

anskaffas, hafva komiterade förestält sig, att Första Kammaren under

1883 och 1884 års riksdag kan undvara samtals- och läserum, såvida

sådana icke lämpligen kunna hyras eller genom köp erhållas i det

närbelägna f. d. Gymnasiehuset. För nämnda två år måste vidare

lokal anskaffas för två af Stats-Utskottets afdelningar, och anse komiterade

detta kunna ske genom att redan vid 1882 års utgång bortflytta

vicevärden, såvida icke lämpligare lokal, än hans, på annat håll

kan beredas. Slutligen måste ny lokal under hela byggnadstiden anskaffas

för riksdagsbiblioteket, äfvensom till våren 1884 för justitieombudsmannen.

Ofvan föreslagna sätt för byggnadernas utförande synes komiterade

lämpligast, men i händelse Riksdagen skulle vilja underkasta sig

större obehag under byggnadstiden och låta anskaffa provisoriska

lägenheter äfven för Konstitutions-Utskottet och Lag-Utskottet, samt

för Särskilda och Tillfälliga Utskott, är det visserligen möjligt att fullborda

hela den föreslagna tillbyggnaden till 1885 års riksdag, ehuru

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

såväl kostnaden som obehagen under byggnadstiden genom ett sådant

påskyndande af arbetena blefve betydligt förökade.

6. Angående kostnaden af de föreslagna tillbyggnaderna och förändringarne

få komiterade hänvisa till kostnadsförslag, uppgjordt af

undertecknad Thavenius (Bil. D) efter samma grunder, som förut för

olika föreslagna riksdagshusbyggnader användts, och hvars slutsumma

är 844,000 kronor.

Denna slutsumma, om hvilken komiterade likväl hysa den förhoppning,

att densamma, derest ej allt för ogynsamma omständigheter

tillstöta, bör kunna vid arbetets utförande något understigas, upptager

jemväl det belopp, som anses nödvändigt för ökande af inventarierna

till riksdagshuset.

Då vid granskning af ritningarne utan tvifvel mer eller mindre

väsentliga anmärkningar kunna göras, anse sig komiterade vördsamt

böra erinra dels derom, att i programmets grundtanke ligger åstadkommandet

af ett, så att säga, provisoriskt eller för högst 30 år användbart

riksdagshus, och dels derom, att det gamla huset med dess

nuvarande hufvudingång och trappor m. m. ansetts böra bibehållas,

för att ej genom ännu mera genomgripande förändringar och ombyggnader

öka en kostnad, som komiterade redan finna ganska afsevärd.

Stockholm den 21 Januari 1882.

L. Nordenfelt. A. W. Edelsvärd. Evald Thavenius.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

29

Bil. B. till komiterades utlåtande.

Beskrifning å förändring och tillbyggnad af Riksdagshuset.

Af den nuvarande byggnadsgruppen bibehålies den del som vetter

mot Riddarholmskyrkan samt f. d. Hebbeska huset. De två mot

söder utbygda flyglarne nedrifvas och i stället uppföras två bredare

flyglar med förändrad inredning. Uthusen mot sjön bibehållas med

undantag af någon del vid Gymnasiegränden, som bortrifves för att

bereda erforderligt utrymme framför den vestra flygeln. De låga byggnaderna

å gården bortrifvas. Den del af den nuvarande gården, som

icke kommer att bebyggas, afschaktas till de höjder ritningarne angifva.

F. d. Hebbeska huset lemnas i nästan oförändradt skick; endast

i våningen 2 tr. upp föreslås mindre ändringar i inredningen.

Byggnaden mot Riddarholmskyrkan erhåller i de öfre våningarne

en helt och hållet, ny indelning, i det de nuvarande sessionssalarne

afdelas till mindre lokaler. Vissa delar af dessa salar bibehållas med

två våningars höjd, under det att de för öfrigt afdelas genom bjelklag.

Enligt det nya förslaget innehåller bottenvåningen: vestibul, läsrum

med tambur, bibliotekariens bostad, portvaktens rum och kök samt

tryckeriexpedition. Med afseende å kommunikationerna anmärkes, att

från bibliotekariens bostad leder en trappa ned till biblioteket, som

är förlagdt i den östra flygelns souterrain; från tryckeriexpeditionen

finnes nedgång till terrassen och pappersmagasinerna, som äro inredda

i den vestra flygelns souterrain. Våningen 1 trappa tipp innehåller

lokaler för Stats-Utskottets olika afdelningar. Våningen 2 trappor upp,

hvars golf är i jemnhöjd med de i flyglarne anordnade sessionssalarne

inrymmer: Andra Kammarens samtalsrum, gemensamt rökrum. Första

Kammarens läsrum och toilette samt klosettrum för båda Kamrarne.

Väggen mellan samtals- och rökrummen utgöres af fönster och glasdörrar,

hvarigenom samtalsrummet erhåller tillräcklig belysning. Rökrummet,

hvars storlek och ändamål betinga en ansenlig höjd är afsedt

att bibehållas till samma höjd som den nuvarande Andra Kammaren.

Likaså upptager den Första Kammarens kapprum två våningars höjd

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 54.

och dager erhålles från två mycket höga fönster å kortsidan. För vinnande

af största möjliga luftqvantitet i klosettrummen äro dessa äfven

två våningar höga. l)et mindre klosettrummet innehåller 7 klosetter

och 3 pissoirer; i det större, som har ingång från Andra Kammarens

kapprum, är plats beredd för 12 klosetter och 5 pissoirer. Toilettrum

för Andra Kammaren torde med lätthet kunna anordnas i f. d. Hebbeska

huset. — Våningen 3 trappor upp innehåller: kapprum för läktarne,

passage till Första Kammarens läktare, serveringsrum för Första

Kammaren samt Andra Kammarens läktare.

De nya flyglarne äro 88 fot långa, 62,5 fot breda, och sammanbindas

medelst ett mot söder utskjutande midtelparti. Den tillbyggda

delen upptager en yta af 12,000 qv.-fot. Gården mellan flyglarne är

70 fot lång och- 33 fot bred; den ligger 17,5 fot under vestibulens

golf i huset mot Riddarholmskyrkan. Höjdskilnaden förmedlas genom

en terrass, hvarunder ångpannorna hafva sin plats; från samma terrass

äro ingångar till lokalerna i flyglarnes bottenvåning.

Souterrainen af flyglarne upptager: i den östra bibliotek och klosetter;

i den vestra två rum och kök för en vaktmästare, pappersmagasin

och klosettrum. Midtelpartiet utgöres af ett stort porthvalf

(gående äfven genom bottenvåningen), som tillför frisk luft till den

inre gården.

Bottenvåningen upptager: i hvardera flygeln 2 större och 2 mindre

rum med tillhörande samtals- och kapprum,, beräknade för 2 Utskott,

således i båda flyglarne för tillsammans 4 Utskott.

Våningen 1 trappa upp inrymmer kanslilokaler med kapprum,

sekreterares rum och arkiv. Dessa lokaler stå i förbindelse med de

ofvanpå belägne sessionssalarne genom små spiraltrappor, två i hvarje

flygel. De båda Kamrarnes kanslier äro förenade genom en passage

i midtelpartiet, som äfven utgör ingång eller tambur för telegraf- och

telefonrummen. Fn särskild trappa leder från gården till dessa och

öfverliggande lokaler. För hvartdera kansli finnes en klosett.

Våningen 2 trappor upp innehåller: i den östra flygeln Andra

Kammarens sessionssal samt i den vestra dels samtalsrum, dels sessionssal

för Första Kammaren. I midtelpartiet äro placerade talmännens

rum med tambur och beqvämligheter.

Första Kammarens sessionssal är 70,5 fot lång och 55 fot bred

med 30 fots höjd. Den innehåller 197 fasta platser, ordnade två och

två med två fot breda mellangångar samt en 6 fot bred midtelgång.

Å södra delen äro 31 och för öfrigt 166 platser, och har golfvet en lutning

af 1 : 10. För talmän, vice talmän m. fl. äro bord uppstäda

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

31

och stolar antydda på sätt som finnes i de nuvarande sessionssalarne.

Läktaren, som är anbringad öfver samtalsrummet, har tre gradiner med

lika många bänkrader, tillsammans rymmande 77 platser, hvaraf de

mellersta äro afsedda för diplomater.

Andra Kammarens sessionssal är 83,5 fot lång och 55 fot bred

med samma höjd som Första Kammaren. Den lemnar plats för 261

personer, hvaraf 31 å den södra delen. Läktaren är anbringad öfver

Andra Kammarens samtalsrum och rymmer 106 personer, fördelade på

fem bänkrader; den mellersta delen är för diplomater.

A den södra gafveln af salarne finnas läktare för tidningsreferenter,

i hvardera sal 20 platser eller tillsammans 40 platser; midtelpartiet

utgör ett rum för samma ändamål.

I båda Kamrarne består plafondernas mellersta del af fönster med

mattslipadt glas. Dagern inkommer genom lanterniner med klart glas;

dessa äro något höjda öfver takets plan, och, om värmerör anbringas

uti lanterninen, äro alla olägenheter af snön undanröjda. Salarnes aftonbelysning

sker med s. k. Sonnenbrenner eller särskild! konstruerade

gaskronor, som med tillhjelp af reflektorer nedkasta ett ymnigt och

behagligt sken på samma gång gasvärmen genom dem bortföres. De

utgöra derjemte förträffliga afledare för den förskämda luften i salarne,

för hvilket ändamål rör med utlopp i skorstenar finnas uppsatta öfver

belysningsapparaterna. I hvardera sal är plats beredd för sex Sonnenbrenner.

Fullständig ventilationsanordning är föreslagen till de båda stora

sessionssalarne. Dessa förses med frisk luft på två olika sätt. A genom

inläsning med fläkt; B införande af uppvärmd luft utan mekaniska

medel.

A. Från souterrainens södra sida ledes, genom ett fönster för

hvarje flygel, en trumma, som fortsättes under souterrainens golf, der

den muras och hvälfves (obs. vägen för den friska luften antydes å

ritningarne med ljusblå färg). För den östra flygeln finnes i den gamla

byggnadens källare en kammare försedd med ångrör, hvarmed luften

uppvärmes, innan den skall förbrukas. Från värmekammaren inblåses

den med fläkt i en trumma af dubbla bräder, som utmynnar i mellersta

delen af tomrummet under Andra Kammarens golf. I midtelgången

finnas 9 öppningar med galler, hvarigenom luften inströmmar i salen.

För att förhindra smuts och dam att nedfalla och förorena luftrummet,

täckes gången med en matta, som dock bör vara så porös, att icke

luftens utströmning alltför mycket motverkas. För den vestra flygeln

är en värmekammare placerad i souterrainen och inblåses luften med

fläkt till eu trumma i vinkeln vid den ellipsformiga trappan, hvarifrån

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Siats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

den inkommer i tomrummet under Första Kammarens midtelgång, hvars

golf är försedt med gallerklädda öppningar.

B. I bröstvärnen till fönstren i våningen 1 tr. upp (kanslilokalerna)

äro värmerör inlagda; bröstvärnen hafva utvändigt genombrutna,

ornerade galler, som kunna tillslutas med ventiler. Sedan luften blifva

uppvärmd, föres den i små sidokanaler till vertikala rör i fönsterpelarne,

hvarifrån den utströmmar bakom träpanelen å nedre delen af

sessionssalarnes väggar. All reglering af ventiler är anordnad i kanslivåningen.

Genom öppningar i de vertikala rören är tillfälle beredt

att införa frisk luft äfven till kanslilokalerna.

För den förskämda luftens bortförande användes den återstående

delen af mellanrummet under salarnes golf. I den östra flygeln står

nämnde rum i förbindelse med vertikala trummor vid salens norra

ända, hvarifrån luften ledes till mellanrummet under läktaren samt

vidare till en stor skorsten, der ett ångrörssystem eller annan lämplig

motor åstadkommer en verksam sugning. I den vestra flygeln finnas

likaledes vertikala trummor vid norra väggen, som leda luften till

mellanrummet under läktaren, men med den skilnad, att evacuationskanalen

är anlagd i bjelklaget under passagen från förstugan till Första

Kammarens läktare, hvarifrån den vidare befordras till eu sugskorsten.

Från den södra delen af sessionssalarne bortföres den förskämda

luften under golfvet till sugskorstenar anbringade i södra midtelpartiet.

All här omnämnd evacuering försiggår närmast genom ventiler

å den vertikala delen af golfvets gradiner. För hvarje plats finnes en

ventil, och kan således regleringen efter behag verkställas från de

särskilda platserna.

Klosetternas ventilation är oberoende af salarnes. Från klosetterna

i souterrainen finnas kanaler framdragna till trappspindlarne, der de

fortsättas med gjutna jernrör; dessa senare äro placerade vid sidan af

ångskorstenarnes rör, hvarigenom en kraftig evacuering kan påräknas

under den tid af året, då värmeledningen är i gång. För andra tider

befordras draget genom eldstäder vid nedre delen af ofvannämnde rör.

Klosetterna i våningarne hafva särskilda rör för den förskämda

luftens bortledande. I rökrummet äro å öfre delen af ena gafveln galler

med ventiler till en större lufttrumma. Från samma rum kan luften

borttagas genom en i taket uppsatt Sonnenbrenner.

Stockholm i Januari 1882.

Ernst Jacobsson.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

33

Bil. C. till komiterades utlåtande.

Tabell

för jemförelse mellan qvadratytorna i nuvarande Riksdagshuset i Slottsintendenten

E. Jacobssons samt Kongl. Arkitekten G. Dahls projektritningar

samt det af komiterade under 1881 uppgjorda program

för Riksdagshusets om- och tillbyggnad.

Nu-

Jacobs-

Dahls

1881 års

varande

huset.

sons rit- ningar.

ritningar.

komiterade.

Första Kammarens Sessionssal......

qv.-fot

2,106

4,666

4,004

3,990

„ „ Läktare .........

It

324

1,167

834

so

784

Deraf 110 qv.-fot för

Diplomatläktaren.

„ „ Kapprum ......

528

1,167

1,286

1,121

3,706

„ „ Kanslilokal ...

2,124

1,435

2,400

25

„ „ Talmansrum...

270

323

218

50

201

60

Andra Kammarens Sessionssal......

It

2,635

5,986

5,558

4,704

„ „ Läktare .........

it

425

1,818

867

60

1,260

Deraf 137,50 qv.-fot

för Diplomatläktaren.

„ „ Kapprum . ..

It

1,111

1,500

1,415

1,567

76

Hebbeska liuset.

„ „ Kansli............

1,501

1,301

2,869

75

3,607

„ „ Talmansrum...

It

132

288

228

201

60

Diplomat-läktare ..........................

»1

435

60

247

60

Upptaget uti Kamrar- nes läktare.

Tidningsreferent-läktare ..............

266

60

560

Dito samtals- och samlingsrum

It

382

50

Statsrådens rum .........................

221

262

304

497

25

Konstitutions-U tskottet..................

1,330

1,416

2,742

75

Bevillnings-Utskottet ....................

Vt

1,488

1,742

2,529

76

6,595

Nybyggnader.

Lag-Utskottet .............................

1,539

1,194

2,761

50

1,073

f. d. Hebbeska huset.

Särskilda och Tillfälliga Utskott...

Stats-Utskottet jemte rum för Stats-

ti

1,365

3,136

4,614

75

Utskottets särkilda afdelningar

It

3,757j

3,757

4,595

50

4,144

60

Nuvarande gamla.

Bill, till Bilcsd. Frot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 86 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

Nu-

Jacobs-

Dahls

ritningar.

1881 års

varande

huset.

sons rit- ningar.

komite-

rade.

Samtalsrum ..................................

qv.-fot

1,188

2,630

1,590

so

1,960

Under läktaren.

Andra Kammarens klubb .............

Gemensamt rökrum för båda Kam-

»1

3,665

2,821

60

Den gamla i Hebbes.

rarnes ledamöter ...................

Första Kammarens klubb- och läs-

-

1,325

rum ...........................................

n

1,584

60

2,032

60

Bibliotek, läsrum och bibliotekariens

bostad ........................................

n

5,357

10,581

3,175

60

5,441

60

Tryckeri-expedition .......................

900

1,614

2,787

60

1,351

Telegraf och telefon.......................

Matlokaler och serveringsrum samt

-

511

368

590

550

76

kaffeservering ..............................

n

2,006

6,264

5,873

76

2,964

37

Värdens bostad ...................... ...

2,130

3,066

2,857

2,773

Justitie-ombudsmannen ..................

1,300

1,255

1,540

60

Talmans-konferens........................

690

798

Lokal för riksdagstryck ................

n

3,483

3,617

60

1,946

75

Utom de gamla som

finnas qvar.

Vaktmästare-bostad ......................

1,050

2,302

858

Utom de gamla som

Maskinistens bostad .......................

600

Rum och kök för portvakt ............

>.

378

392

76

Restauratörens bostad....................

753

400

Trappor, förstugor och tamburer ...

ii

6,590

13,362

9,099

8,235

.

Källare............................................

Klosetter och beqvämligheter, toi-

r

2,288

2,919

2,288

lettrum m. m...............................

883

76

1,781

25

Förvaringsrum med passager (inta-

get uti förstugor och trappor) ...

1,482

20

Kapprum för läktare ....................

Ångpanne-maskinrum och för värme-

r>

804

apparater ....................................

»1

2,749|

Stockholm den 10 Januari 1882

Evald Thavenius.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

35

Bil. D. till komiterades

utlåtande.

Kostnadsförslag öfver om- och

tillbyggnad

af Herr Slottsintendenten E.

Jacobsson up

Grundläggningsarbeten ...............

38,106

01.

Huggna stenarbeten....................

5,888

20.

Sandstensmurningar ...................

Tegelmurningar.............................

14,654

77.

113,032

80.

Putsningar invändigt ..................

21,505

78.

Ångpannebyggnaden.....................

7,485

75.

Jernbalkar och trappor...............

17,402

—

Bjelklag och träarbeten, golf,

tak etc.....................................

106,363

68-

Fasadernas utvändiga ornering

5,271

—

Snickare- och Glasmästare-

arbeten ....................................

49,136

—

Ornering af taken uti salarue ...

8,863

60.

Stora trapporna i båda byggna-

2,700

derna .......................................

—

Jern takstolar....................................

21,150

—

Plåtbeslagning jemte lanterniner

22,105

66.

Ångpannor med inmurning ......

12,000

—

Smiden och gröfre spik...............

7,500

—

24 st. Vindskappor .....................

1,800

—

Kakelugnar ...................................

800

—

Invändiga ventilationstrummor

5,788

—

Gas- och vatten- samt dränerings-

arbeten

Målarearbeten................................

Stensättning och planering.........

Rifning af gamla byggnader ...

Stenfot och jernstaket.................

Klosettinredningar ........................

Extra timmerarbete för takreg
larne.

......................................

Utvändig puts på gamla huset

åt Gymnasiegränden............

85 st. nya bänkar .......................

20,000

35,000

1,500

500

980

1,000

500: —

1,600: —

6,375: —

529,007: 94.

Transport 529,007: 94.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

Transport 529,007: 94.

Tillägges för diverse oförutsedda utgifter,

arkitekts- och ritarearfvoden, tillsyn,

ställningar, transporter, instrumentalier,

etc. etc. ........................................................... 45,992: oe.

Förändringar inom gamla Riksdagshuset.

Diverse arbeten uti källarvånin
96.

22.

89.

83- 41.

575,000: —

gen

10,759:

•n

11

Bottenvåningen ...

9,772:

V

V

•»

Första våningen

10,557:

•n

V)

V)

Andra våningen

34,662:

it

n

v

Tredje våningen

9,997:

Ventilationstrummor på vinden 1,000: —

Förändringar uti taklaget samt

plåtbetäckningen .................. 2,000: —

Förändring af rökgångar uti

murar samt uppförande af

skorstenar .............................. 1,500: —

Dels nyputsning och dels reparation,

skrapning, vattrifning

och affärgning af alla gamla

fasader på huset .................. 5,000: —

Approximativa beräkningar för

gasledning, vatten- och af
loppsledningar

..................... 8,500: —

Värmeledningar uti de lägenheter

som ej hafva eldstäder ...... 5,000: —

75,750: 31.

23,000

Tillägges för diverse oförutsedda utgifter, etc.

98,750

11,249

31.

69.

Diverse reparationer uti första och andra våningarne i f. d.

Hebbeska huset för utvidgning af Andra Kammarens

kapprum samt statsrådsrummen .......................................

Värmeledning och ventilation med maskiner ........................

Lysapparater ...................................................................................

110,000:

4,000

75.000

30.000

Nya inventarier............................................

Stockholm den 10 Januari 1882.

794,000

50,000

Kronor 844,000

Evald Thavenius.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

87

Fullmäktiges i Riksgäldskontor et yttrande den 9 Mars 1882

angående tillbyggnad af riksdagshuset.

Till Riksdagens Stats-Utskott.

Sedan 1881 års Riksdag åt fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit

att låta upprätta och till innevarande års Riksdag öfverlemna

nya ritningar och förslag till tillbyggnad af det gamla riksdagshuset,

afseende dess begagnande för dess nuvarande ändamål under en tid

af högst trettio år och, såvidt möjligt vore, väsentligen mindre kostsamma

att utföra samt upptagande mindre antal öfverflödiga eller alltför

stora lokaler, än det förut för riksdagshusets tillbyggnad uppgjorda

förslag, hvarjemte dessa ritningar och förslag borde vara så uppgjorda,

att afsevärda rubbningar i Riksdagens arbeten inom riksdagshuset icke

måtte behöfva inträffa, utsågo fullmäktige en komité, bestående af tre

personer, nemligen Herr L. M. Nordenfelt, hvilkens yrkande låg till

grund för Riksdagens ofvan berörda beslut, samt en arkitekt och eu

byggmästare.

Ett af denna komité uppgjordt, af ritningar och kostnadsförslag

åtföljdt förslag till tillbyggnad af riksdagshuset, har den 26 sistlidne

Januari till fullmäktige inkommit, hvarefter Stats-Utskottet i skrifvelse

den 8 nästlidne Februari anhållit, att fullmäktige ville, bland annat,

hvaröfver fullmäktige redan yttrat sig, inkomma med utlåtande öfver

ej mindre dessa ritningar och förslag, än ock en af Herr Nordenfelt

väckt motion, N:o 6, om anslag för utförande af den sålunda ifrågasatta

byggnaden; och få fullmäktige i anledning häraf, med öfverlemnande

af nämnda ritningar och förslag äfvensom med återställande

af berörda till fullmäktige remitterade motion, anföra följande.

Fullmäktige få till en början fästa uppmärksamheten å det sätt,

hvarpå Riksdagens ifrågavarande beslut tillkommit. I utlåtandet N:o 59

hemstälde 1881 års Stats-Utskott, bland annat, att Riksdagen ville

uppdraga åt fullmäktige att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de

af Slottsintendenten E. Jacobsson uppgjorda ritningar,- hvilka vid 1878

års riksdag företeddes, låta å södra delen af den till Riksdagens hus

hörande tomt uppföra en byggnad, afsedd att inrymma två nya samlingssalar

för Kamrarne jemte öfriga å samma ritningar upptagna

lokaler, och i sammanhang dermed låta vidtaga de förändringar i nuvarande

riksdagshusen, hvilka å berörda ritningar vore föreslagna.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 54.

Denna hemställan blef af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra

Kammaren, med afslag derå, biföll det förslag, som innefattades i en

af Herr Nordenfelt vid betänkandet fogad reservation. Vid den i anledning

af dessa skiljaktiga beslut anstälda gemensamma votering bifölls

med 167 röster mot 130 sistnämnda förslag, hvadan alltså Riksdagen

i enlighet med reservationen beslutat gifva fullmäktige det uppdrag,

för hvars innehåll här ofvan redogjorts.

Vid den gemensamma omröstningen förelåg ej något annat val

än mellan de två olika, här ofvan angifna alternativen för tillbyggnad

af det gamla riksdagshuset. I sjelfva verket var måhända en ej ringa

del af Riksdagens i beslutet deltagande ledamöter ej tillfredsstäid med

någotdera af de föreliggande alternativen, utan önskade frågans lösning

på helt annat sätt. Då icke dess mindre beslutet utföll så som

skedde, torde, enligt hvad den inom Kamrarne i ärendet förda diskussionen

synes utvisa, hufvudsakliga skälet härtill vara att söka i ett af

Riksdagens flertal gjordt antagande, att utförandet af den i reservationen

ifrågasatta tillbyggnad skulle blifva jemförelsevis billig, och, så

vidt möjligt vore, väsentligen mindre kostsam att utföra än det förut

för riksdagshusets tillbyggnad af Slottsintendenten Jacobsson uppgjorda

förslag; och det åt fullmäktige, på sätt ofvan förmäles, gifna

uppdrag afsåg äfven uppgörande af ett förslag till en, så vidt möjligt

vore, väsentligen mindre kostsam tillbyggnad af riksdagshuset. Detta

antagande har emellertid enligt fullmäktiges tanke icke förverkligats.

Kostnaden för utförandet af det af Slottsintendenten Jacobsson uppgjorda

äldre förslaget har nemligen af arkitekten sjelf beräknats till

800.000 kronor, hvilket belopp dock af de jemlikt 1878 års Riksdags

beslut af fullmäktige utsedde komiterade ansågs böra höjas med 200,000

kronor till 1,000,000 kronor, hvarjemte dessa komiterade beräknade

att utöfver sagda 1,000,000 kronor skulle för inventariernas fullständigande

behöfvas 128,758 kronor 60 öre. Enligt det nu ingifna förslaget

skulle kostnaderna uppgå till 844,000 kronor, deri inberäknade

50.000 kronor för ökade inventarier. Detta belopp understiger visserligen

ej obetydligt beräknade kostnaden för utförande af det äldre förslaget,

men då dels i det nya förslaget upptagits endast omkring

11.000 kronor för diverse oförutsedda utgifter och blott 50,000 kronor

till nya inventarier, samt det vid sådant förhållande synes högst tvifvelaktigt,

huruvida det beräknade beloppet 844,000 kronor i verkligheten

må blifva för ändamålet tillräckligt, dels ock för frågans lösning

medelst verkställande af den nu ifrågasatta tillbyggnaden förutsättes

det säkerligen med en ganska betydlig utgift förenade förvärfvandet

s. 89 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

89

af de bredvid riksdagshuset belägna f. d. gymnasiiegendomarne, hvarom

fullmäktige afgifvit särskild^ utlåtande, skulle enligt fullmäktiges

åsigt hela kostnaden för utförandet af det nu framlagda förslaget

blifva högst betydlig samt, om ej fullt uppgå till, åtminstone närma

sig kostnaden för det äldre byggnadsförslaget samt i intet fall förverkliga

den förhoppning, som under diskussionen af förslagsställaren

sjelf antydts, nemligen att genom antagandet af hans förslag åskilliga

100,000, kanske mer än en half million kronor skulle staten besparas.

Till hvad fullmäktige sålunda andragit, få fullmäktige foga några

anmärkningar mot den föreslagna inredningen.

Kamrarnes sessionssalar, i synnerhet Andra Kammarens, synas,

då den rektangulära formen är bibehållen, men storleken ökad, komma

att i akustiskt afseende blifva ännu mindre tillfredsställande än de

nuvarande.

Det för Utskotten beräknade utrymme kan svårligen anses tillräckligt.

Genom inköpandet af gymnasiihusen och beredande i dessa

egendomar af det erforderliga ökade utrymmet kan visserligen denna

brist i förslaget afhjelpas, men härigenom ökas ock i väsentlig mån

totalkostnaden för förslagets genomförande.

Biblioteket är förlagdt i källarvåningen, hvarigenom dess dyrbara

bokförråd jemte kartor och öfriga handlingar lätteligen kan blifva

af fukt skadadt, hvarjemte med afseende å bibliotekets hastiga tillväxt

det derför beräknade utrymmet inom kort blifver för knappt. Den

för uppvärmning och ventilering af samlingssalarne nödvändiga ångmaskinen,

hvilken lämpligast bort uppställas i eu särskild fristående

byggnad, är förlagd i källarvåningen, i ett rum i byggnadens midtelparti,

hvilken anordning torde kunna medföra fara.

Slutligen kunna fullmäktige icke underlåta uttrycka den åsigt,

att, om ock den föreslagna tillbyggnaden icke kan, såsom tänkt fristående,

anses vanprydlig, riksdagshuset i dess helhet dock skulle

komma att efter tillbyggnadens uppförande göra ett ofördelaktigt

intryck. Utom att det s. k. Hebbeska huset kommer att störande inverka

på hela byggnadens utseende åt södra sidan, torde uppmärksamheten

få fästas derå att, ehuru man af den bifogade eskissritningen

skulle kunna antaga att den nya tillbyggnaden komme att ligga

fri åt Mälaren, förhållandet likväl icke är sådant, då densamma komme

att till sina nedra partier undanskymmas af den närmare kajen liggande

halfrunda envånings uthusbyggnad, hvars nedrifvande icke tagits

i beräkning vid förslagets uppgörande eller eljest af förslagsställarne

satts i fråga.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

På grund af hvad sålunda anförts och med hufvudsakligt afseende

derå att kostnaden för det föreliggande förslagets genomförande i hvarje

fall synes allt för betydlig för vinnande af det dermed afsedda ändamål,

bestående icke i åstadkommande för en längre tid af en värdig

och fullt ändamålsenlig samlingsplats för Riksdagen och dess afdelningar,

utan endast i undanskjutande för någon tid af behofvet af ett

nytt riksdagshus — ett behof, som, äfven om förslaget antoges, skulle

fortfarande förefinnas och kanske ganska snart framträda — så anse

fullmäktige sig icke kunna understödja ifrågavarande förslag och således

icke heller motionärens på antagande af samma förslag grundade

framställning om anvisande af medel för dess utförande.

Protokollsutdrag, innefattande undertecknade von Stockenströms

och Andersons särskilda yttranden, bifogas. Stockholm den 9 Mars 1882.

G. S. ÅKERHIELM.

C. v. STOCKENSTRÖM. PER SAMZELIUS. ALB. ANDERSON.

J. NORDENFALK. A. V. ÅBERGSSON.

1. 8.

J. Montell.

Utdrag af protokollet vid Herrar Fullmäktiges i Riksgäldskontor

et sammankomst den 9 Mars 1882.

§ .9.

S. D. Sedan det af komiterade för förberedande behandling af

frågan angående tillbyggnad af det nuvarande riksdagshuset afgifna

utlåtande med tillhörande bilagor äfvensom den i Stats-Utskottets i 6

§ af protokollet den 23 sistlidne Februari intagna skrifvelse af den 8

i samma månad omförmälda motion af Herr L. Nordenfelt, om anslag

för utförande af den utaf komiterade ifrågasatta tillbyggnad, numera

mellan Herrar Fullmäktige cirkulerat, företogs nu detta ärende till af
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 64.

41

görande; och beslöto Herrar Fullmäktige efter hållen öfverläggning att

deröfver till Stats-Utskottet afgifva utlåtande af innehåll registraturet

för denna dag utvisar.

Herr von Stockenström samt Herr Anderson voro af olika mening

med öfrige Herrar Fullmäktige; och yttrade

Herr von Stockenström:

“Ehuru jag medgifver, att det af komiterade uppgjorda förslag

ställer sig dyrt i förhållande till de fördelar, detsamma erbjuder, att

byggnaden i många afseenden icke blifver fullt ändamålsenlig samt

att den, hvad dess yttre angår, lemnar mycket öfrigt, att önska, anser

jag mig likväl icke böra afstyrka förslagets antagande.

Länge har behofvet af ökadt utrymme för Riksdagens Kamrar

varit insedt. Från början af det nya representationsskickets införande

hafva i Första Kammaren tillkommit 12 ledamöter, i Andra Kammaren

15, och för närvarande finnes endast en plats ledig i Första och fem

i Andra Kammaren, utan att det, mig veterligen, är möjligt att i någondera

af samlingssalarne kunna bereda flere, då det otvifvelaktigt snart

nog blir nödigt att derom gå i författning.

Allmänt har man ock klagat öfver do stora olägenheter, som af

det nu använda sättet för ventilation och uppvärmning härflyta, Det

synes derföre vara alldeles nödvändigt, att någon åtgärd ju förr desto

hellre vidtages för att få dessa brister afhjelpta. Bäst skulle detta

naturligtvis ske, om ett nytt riksdaghus uppfördes; men då Riksdagen

hittills icke kunnat komma öfverens om lämplig plats för en sådan

byggnad och jemväl ryggat tillbaka för den ansenliga kostnad, som

med företaget'' vore förenad, samt antagligt är, att denna fråga icke

heller under den närmaste framtiden skall vinna sin lösning, är det,

efter mitt förmenande, oundvikligt att ofördröjligen på något sätt förändra

det nuvarande riksdagshuset, så att det med tillräckligt utrymme

och förbättrade anordningar må kunna tills vidare för sitt ändamål användas.

En plan för verkställandet af en sådan förändring, utarbetad

af Slottsintendenten Jacobsson, har Riksdagen förkastat. En annan,

mindre genomgripande, men också mindre kostsam, anvisar det föreliggande

förslaget, hvilket, änskönt många anmärkningar deremot kunna

göras, under för handen varande omständigheter synes mig vara förtjent

af Riksdagens sorgfälliga pröfning.

Om, såsom ifrågasatt är och fullmäktige tillstyrkt, f. d. Gymnasiihusen

komme att åt staten förvärfvas, skulle detta betydligt underlätta

förslagets genomförande''1;

samt Herr Anderson:

“Emot det af komiterade uppgjorda förslag till tillbyggnad af

Bih. till liiksd. Prof, 1882. 4 Sami, 1 Afd. SO Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.

det nuvarande riksdagshuset kunna utan tvifvel åtskilliga icke obefogade

anmärkningar göras, och jag skulle för min del i synnerhet hafva

önskat, att en större och lämpligare lokal kunnat anvisas för Riksdagens

bibliotek, hvars samlingar år efter år ökas, men å andra sidan förekommer,

att genom förslagets antagande och utförande behöfligt utrymme.

efter min uppfattning kan beredas Riksdagen för en tid af 30

år, såvida egendomarne N:is 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen eller

f. .d. Gfymnasiihusen varda inköpte och för Riksdagens räkning använde.

Vid sådant förhållande och då, enligt hvad Herr von Stockenström

ådagalagt, det är nödvändigt att åtgärder oförtöfvadt vidtagas till beredande

af ökadt lokalutrymme för Riksdagen och i synnerhet större

samlingssalar för Kamrarne, än de nuvarande, och man således icke

kan afvakta den, att döma efter hittills vunnen erfarenhet, sannolikt

aflägsna tidpunkt, då enighet vunnits om platsen för ett nytt riksdagshus,

. och en sådan byggnad blifvit. uppförd, anser jag mig böra förorda

komiterades förslag, under förutsättning att ofvanberörde tvenne egendomar

varda för Riksdagens räkning medelst köp eller expropriation

åt staten förvärfvade, i hvilken händelse den mindre byggnad nedåt

sjön, som nu finnes på riksdagshusets tomt och enligt komiterades förslag

skulle qvarstå, kunde rifvas och ett fördelaktigare utseende från

sjösidan beredas åt den af komiterade föreslagna tillbyggnaden/4

Som ofvan.

Enligt protokollet

J. Montell.

STOCKHOLM, TSAAC MARCUS’ BOKTKYCKERI-AICTIEBOLAG 1882.

opaginerad Kontrollera mot PDF

mf ara

bastai

Danlrrali

i hira ten

perjs förråd

Bitlinfft

□Träa

Inaanq

5 ctr Irotc]<

ar^luc.

.^pannn|um, nckitr

an/ilefjifoni

r or^LU-qs.

i a

BITNING Å

Tv l KSDÅQSHUSEH

0''RAND RIM G OCH

ÅF

ILLBYGGNAD

n

uinr amen

Kvälj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öppet

nfora

lutt till

urc Darderu

r Lim.

sru it

ifJ ruin.

F DTVäLTni

r Drvea-ini

UärcL

ui^kQ

$rii ra.

ruin

\sp

□ TIIITL

.l&lsvuttu

a Ijä ruin

O dra

Aäopram.

pDarnCal

LllO ci.

i pr ra. ds!

Frijsk lirjt

A‘cii.v

irbli ni tukan

ljum

Tiim.

i< in

UITL

1 .

RITNING A

OR ÄNDRING OCH

AP

vIKSDAGSHUSET

IB oIltrLvånrrig ta

ILLBYGGNAI)

Förslag till alternativ för den inom

den prickade linierna varande del, se

plansch J\g 6.

Statsrådens

Rum.

JungfruWAare I Knk | . Tambur I

. ! 1 -mL I

Ai

opaginerad Kontrollera mot PDF

2^® Kammarens

ammarrnp

Förvärm

ipprum

prum

um.

q ur

■ens runa.

v anrop rum.

nrKiv

DT8 Ltrq e.

.(Statsrådens

Rum.

i i ill

0101010

'' / / /

fD amtaljä

''ijäfuqa.

•stalp ufekut"

rum.

jsaopruiru

LaLprum

rum.

S l atp u tp It □ It cl j!

Peppionp''

rum

.lita.

a ss ap

arLrtte

ij 1 1

si eu tran
-

a ar

PL3

Jacobsson.!%%!.

BITNING Å

ORANDRING OCH

ÅR

''RIKSDAGSHUSET

ILLBYGGNAD

Våning rn i ti\ tipp

Förslag till alternativ för den inom

den prickade linierim varande del, so

plansch JYJ 7.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT T

PT 4

L. rr

van. i it

£ ro. a. Liv.

'' i o \

00q a

o I |i

an /1

Kammirtug

[^tssijnf-Tiun

-

■ndra f

t ?u;T.=.T\r,t

fi - 2.66

plits er

An. Jr-» ''N
-

•.ntTET.i

''a.Tn.talp-ruTVi.(

Rata''-ivus |

iupTum..

ofri: i on

Kl o »Etter

(.4 stum

ma.rETip

.uTsinsimi nfoArusn

Klts-pstum

onoöclLJ]

1?» /o c

opaginerad Kontrollera mot PDF

r—1

ITNING A

" Ö RANDNING OCH

AF

ILLBYGGNAD

D

RIKSDAGSHUSET.

Yånrnqni 3 it;

FL. E

luft

Iningpreterenter

Lflltav

-1] jSvrJrrrnler

Liktare för

trdning jmjierrntrr

Lj” 2^ kammaren^

□Tre del

■öm mareng

jScjSjSmnapai

lli^la-mater

j Liktare

Liplo mater

ij- Ij?L*- KammartnjS ka p

prurn.

forplämd lutt

T

Ve delen- af rakrumTnet

Ujrr drum.

4-

klojJettrum.rn.et

•pervmntjSYurrL

Ka

pprmm jdr läkt

äTTie

i

i

i

l-j-u -ii u mm—

lo

——i—

|fo

=£-

—g=-

-=£-

—f~

t*

--H

—-

/do

■ no

.......-YR.....

,;?d

—i-

_r.......-

—G—

11*0

—L~ -

| lt>0

:!V>FoC

Jl /Av/

|

ci. n ra nxxj_ce;

----■

--_

—., t__

----

-:----:-----

!

T

opaginerad Kontrollera mot PDF

DSHUSET

ile tTidt

U Q m t iliWvuiv

flin HuiHilliJiS

r omtstiK rulla.

ller-iestiKrum

ptT\srvn«YDnv

tTfre delen a| Kofot

.''n ».t i ti

.ep.vamuqER

SKiUmJ

ViKtmä^l

ertvaXi

ImKUi

latin.

Trarfrirrf

opaginerad Kontrollera mot PDF

F[Ii<pDAC[pHUj=)ET

Allen! dliv

Plan a| våu.I It upp

Tim lur

''BuTfmd''

opaginerad Kontrollera mot PDF

rSt acfeiis 3t(,a.nofj3l<ils.

K Pa t.

i K r

a

10.

io

30

*10

ro

So

ro .

iO

$0 1

tv f

1C /

''t 1

So 1

io /

rc 1

ro 1

ro , i

}0 ft

1 ,J,„

-■

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.