Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslå// till åtskilliga stadganden i för Riksgäldskontoret, det nya reglementet

1882-05-15 · 33 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:66, Memorial, med förslå// till åtskilliga stadganden i för Riksgäldskontoret, det nya reglementet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

1

N:o 66.

Ank. till Riksd. Kansli den 15 Maj 1882, kl. 7 e. m

Memorial, med förslå// till åtskilliga stadganden i

för Riksgäldskontoret,

det nya reglementet

(R A.)

Stats-Utskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden

det nya reglementet för Riksgäldskontoret, hvilka angå: Riksgäldskontorets skulder;

Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda

lån; återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; från Riksgäldskontoret

utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter

m. in.; Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne;

samt Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom

förslag till aflönings-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret.

De i härhos öfverlemnade §§ 2 och 3 omförmälda bilagor Lit. A och B

finnas aftryckta vid Utskottets memorial N:o 44.

Utskottet får härmed redogöra för de förändringar i eller tillägg till förut

gällande föreskrifter, som i de föreslagna stadgandena förekomma.

I § 2 af 1881 års reglemente finnes intaget samma års riksdags beslut angående

Hjelmare kanals och slussverks reparationsfond. Då det ej synts nödigt

att nu åter upprepa berörda bestämmelse, har densamma ur motsvarande paragraf

i det nya reglementet uteslutits.

Likaså hafva ur § 3 uteslutits de i nämnda paragraf åt nu gällande reglemente

förekommande, på 1881 års riksdags beslut grundade stadganden angående

lånet åt Karlskrona-Vexiö jernvägsaktiebolag samt det staden Strömstad beviljade

tomtregleringslån; hvaremot i samma paragraf införts innevarande Riksdags, med

bifall till Stats-Utskottets utlåtande N:o 27, fattade beslut i fråga om eftergifvande

Bill. till Riksd, Prof, 1882. 4 Sami, 1 Afd. 46 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.

af borgensansvarigheten för de till Vessman-Barkens jernvägsaktiebolag utbetalda

två statslån.

Då utbetalning af lån från den s. k. jernvägshypoteksfonden ej vidare kan

ega rum, bar Utskottet från afdelningen om återstående utgifter till följd af beslut

vid föregående riksdagar till afdelningen om Riksgäldskontorets fordringar för de

af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån öfverflyttat bestämmelserna om

nämnda fond, hvilka återfinnas i § 4.

De till följd af sistlidne års riksdags beslut såsom garantifond för aktiebolaget

Sågverksegarnes Garantiförening utfärdade statsobligationer å 3,000,000

kronor äro numera från Riksgäld skontoret till vederbörande utlemnade; i följd

hvaraf ur de i § 12 förekommande bestämmelserna angående nämnda bolag uteslutits

föreskriften om dessa obligationers tillhandahållande.

Enär de af Statskontoret förskjutna kostnaderna för 1878 års kyrkomöte

blifvit under år 1881 af Riksgäldskontoret godtgjorda, har ur § 22 uteslutits hvad

härom i samma paragraf af 1881 års reglemente fans intaget.

Det af sist hållna Riksdag utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret innehåller

i § 24 följande stadgande:

»För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga

bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två

tusen kronor att utgå.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket

jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under

Riksdagens bibliotekaries vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga

förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

Riksdagen har, för tiden från innevarande års början räknadt, bestämt aflöningen

åt Riksdagens bibliotekarie till tvåtusen kronor för år, att af förslagsanslaget

till riksdagskostnader såsom arfvode utgå och, efter afdrag för innevarande

år af hvad bibliotekarien, med tillämpning af hittills gällande bestämmelser, vid

denna riksdags slut må hafva under året såsom dagtraktamente uppburit, månadsvis

af Riksgäldskontoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen medgifvit,

att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige

åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand, äfvensom,

utan afdrag å det här ofvan omförmälda arfvode, åtnjuta semester under en månad

årligen å tid, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämma; skolande godtgörelse

åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning,

ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret utbetalas.

Vidare har Riksdagen föreskrifvit, att riksdagsbibliotekarien, intilldess att

hans tjenstegöromål kunna varda af Riksdagen bestämda, skall vara underkastad

den tjenstgöringsskyldighet, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna skäl

honom ålägga.“

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial .N: o 66.

o

Förändringarne i motsvarande § 24 i det nya reglementet grunda sig på

Riksdagens bifall till Utskottets utlåtande N:o 60.

Förhöjningen från 5,000 till 6,000 kronor af det i § 30 omförmälda anslags

belopp föranledes af Riksdagens med bifall till Utskottets hemställan i mom. b

af dess utlåtande N:o 45 fattade beslut,

Nu gällande reglemente innehåller i § 45 ett stadgande afföljande innehåll:

“Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning,

upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt.

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt

till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fasthålla betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning

eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag.

I afseende på öfrig utlåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.“

De delar af berörda stadgande, i Indika Utskottet föreslår en af nuvarande

förhållanden påkallad förändring, äro med kursiv stil utmärkta. Statskontorets

skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, som vid 1879 års

slut utgjorde 16,500,000 kronor, hade vid 1880 års slut nedgått till 13,000,000

kronor och utgjorde — sedan ytterligare 1,500,000 kronor i Januari månad år

1881 af Statskontoret lyftats, men i Mars månad samma år till Riksgäldskontoret

återbetalts — vid 1881 års riksdags slut, då nu gällande reglemente utfärdades,

fortfarande 13,000,000 kronor. Af detta belopp hade Riksgäldskontoret dock ej

upplånat mera än 9,000,000 kronor och af disponibla medel förskjutit återstoden

4,000,000 kronor. Reglementsstadgandet afsåg, vid sådant förhållande, närmast

betäckande af det förskjutna beloppet. Emellertid hafva sistnämnda 4,000,000

kronor under Oktober och December månader år 1881 af Statskontoret till Riksgäldskontoret

återbetalts; ''hvarefter vid 1881 års slut och innevarande riksdags

början Statskontorets skuld utgjorde samma belopp som Riksgäldskontoret upplånat,

eller 9,000,000 kronor. Sedermera hafva under sistlidne Mars och April

månader af Statskontoret afbetalts ytterligare 4,000,000 kronor, hvarigenom Statskontorets

skuld till Riksgäldskontoret nedgått till 5,000,000 kronor.

De af Riksgäldskontoret upplånade 9,000,000 kronor åter voro anskaffade

medelst försäljning till parikurs af Riksgäldskontorets 4^2 procents obligationer

af den 1 November 1879, stälda att återbetalas sex år från deras utgifningsdag,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

dock med Riksgäldskontoret förbehållen rätt att äfven dessförinnan, sex månader

efter uppsägning, infria dessa obligationer.

Sedan nu nyssnämnda 4,000,000 kronor under Mars och April månader innevarande

år af Statskontoret till Riksgäldskontoret återbetalts, hafva Fullmäktige i

Riksgäldskontoret, på sätt Utskottet inhemtat, ej inskränkt sin åtgärd till att endast

uppsäga och sex månader efter uppsägningen infria ett motsvarande obligationsbelopp

af 1879 års tillfälliga lån, utan hafva Fullmäktige — i det dubbla

och uppnådda syftemålet att dels, så vidt möjligt, bespara Riksgäldskontoret

ränteutgift för de 4,000,000 kronor under uppsägningstiden af sex månader och

dels hålla obligationerna, som, om de efter uppsägning inlösts, måst makuleras,

fortfarande användbara för möjligen blifvande behof — i stället för Riksgäldskontorets

räkning genast inköpt 1879 års obligationer till belopp af 4,000,000 kronor,

hvarvid betalts, för 500,000 kronor pari eller 100 %, för 1,500,000 kronor

lOOVé % och för 2,000,000 kronor IOOV2 %■

Af ofvanstående redogörelse framgår, att Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret

för lemuad kassaförstärkning för det närvarande utgör samma belopp

som Riksgäldskontorets skuld för utelöpande obligationer af 1879 års tillfälliga

lån, eller 5,000,000 kronor. I följd häraf torde det bemyndigande, hvarom

ofvanintagna § 45 handlar, ej längre böra afse upplåning för betäckande af Statskontorets

skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, utan lärer

detsamma, i öfverensstämmelse med det numera inträdda, förändrade förhållandet,

lämpligen böra innefatta rätt för Fullmäktige att mot obligationer af den i paragrafen

angifna beskaffenhet i mån af behof upplåna medel för beredande af tillgång

till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret. Utskottet tillåter sig fästa uppmärksamheten

derpå att den förändrade lydelse af pai-agrafen, Utskottet föreslagit,

i sjelfva verket, enär upplåningen ej får ske annat än i mån af behof och när

kassaförstärkning åt Statskontoret är erforderlig, ej innefattar förändring i sak;

att, då de inköpta obligationerna å 4,000,000 kronor stå till Riksgäldskontorets disposition,

något utfärdande af nya obligationer ej lärer kunna ifrågakomma med

mindre än att Statskontorets behof af kassaförstärkning, mot förmodan, komme

att öfverstiga 9,000,000 kronor och ej kunna af Riksgäldskontoret på annat sätt

än genom ny upplåning fyllas; samt att, genom intagande åt föreskriften derom

att obligationerna i hvarje fall skola infrias inom den 1 November 1885, samma

tid för ifrågavarande behofs slutliga fyllande blifvit bibehållen, som redan i sådant

hänseende för infriandet af 1879 års obligationer bestämts.

Det i § 73 föreslagna stadgande grundar sig på Riksdagens bifall till Statsutskottets

utlåtande N:o 39.

I § 77 är den förändring vidtagen att det under den 9 September 1881

utfärdade, förnyade reglementet för aktiebolaget Sågverksegarnes Garantiförening,

åberopats i stället för det äldre reglementet af den 6 Juni 1879, samt att, i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 66.

o

öfverensstämmelse med det nya reglementet och sistlidne års Riksdags beslut,

uttrycket “reservfond" utbytts mot “garantifond“.

Det till § 78 gjorda tillägg är föranledt af Riksdagens, med bifall till

Utskottets utlåtande N:o 43, fattade beslut.

Stadgandet i § 79 grundar sig på Riksdagens bifall till Utskottets utlåtande

N:o 60.

Slutligen har i den föreslagna aflöningsstaten iakttagits den förhöjda aflöning

för kassabokhållaren, hvilken Riksdagen, med bifall till Utskottets utlåtande

N:o 45, beslutat.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandeua och staterna af lika innehåll som

de motsvarande af 1881 års Riksdag faststälda; och hemställer Utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden samt aflönings-,

indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskontoret

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 15 Maj 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

Emil Key.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

Angående Kiksgiildskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affölja obligationer, äfvensom

de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontor ds

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras

gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras

gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga

anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som

kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter

komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej

uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 66.

n

i

öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet

Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka

finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka

en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,

å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen

i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Innevarande års Riksdag har medgifvit, att J. Bergström, W. Carlberg,

N. 6. Bero, J. W. Åmans sterbhusdelegare och A. Nordlander frikallas från den

ansvarighet, hvari de på grund af borgen häfta, Bergström, Carlberg, Hero och

Åmans sterbhusdelegare för betalning, till kapital och ränta, af den vid tiden för

borgensansvarighetens eftergifvande ännu ej förfallna återstoden af det vid 1853—

1854 års riksdag till anläggning af Vessman—Barkens jernväg anvisade statslån å

200,000 kronor, samt bemälde personer och Nordlander för betalning, till kapital

och ränta, af den vid ofvan angifna tid ännu ej förfallna återstoden af det vid

1856—1858 års riksdag till fullbordande af berörda jernväg beviljade statslån å

enahanda belopp.

§ 4.

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar

derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda Icreditanstalter, mot pant af obligationer

eller sladdförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången

af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet

af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt

förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878

års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,

än i den mån do, af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning

nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de

funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juui 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

anmäla, ej allenast hvillca jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag

utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet

af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de

ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,

att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad

för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med

rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid

lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande

säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt

gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de

rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning

medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor^ verkställas enligt

de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill

af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret

skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna

eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande

af amorteringen af statens skuld.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskott ds Memorial N:o 66.

9

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 5.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar kar 1876 års Riksdag beviljat och

stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå

under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket.

anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda

jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maja beviljade understödsbelopp,

att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

ko) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, Indika jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtniugar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckniugen

innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen

för afsyning oeh besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän trafik.

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget;
4:o)

att i afseende a ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) afl annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet

kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

Bih. till Biksd. Prof.. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 46 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Stats- Utskottets Memorial N:o 66.

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma

räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att

statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet

för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och

förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade

försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas

alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt

8:0) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om bostältsjord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla.

Riksgäldskontoret eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående,

ännu ej lyftade 250,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes

jernvägsaktiebolag.

§6.

Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade

och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan

vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken

anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning

erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.

11

att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas

antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega

bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst

femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld

och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt

att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken

och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,

hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel

utgå.

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid

Lilla Yärtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen

närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik

och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,

Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under

loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt

begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,

hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms

stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer

vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt

åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar

anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande

upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af

Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t

faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse

af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte

bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,

att tillträdas, de med bokstäfverna G och I) betecknade områden genast

och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för

upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets

dragonc-orps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande

5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu

uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader

och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som

kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade

inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen

och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika

ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark,

som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.

slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kong!. Maj:ts förfogande ett

särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under

år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontoret

att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu

ej lyftade 100,000 kronor.

§ 7.

Riksdagen har år 1879 till Kong!. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså Riksgäldskontoret

att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej

lyftats.

§ 8.

Som sistlidne års Riksdag beslutat, att eu stambana af samma spårvidd

och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas med

utgångspunkt från Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet och, med genomlöpande''

af de orter och ställen, Kougl. Maj:t med anledning af anstälda ytterligare

undersökningar kan finna godt närmare bestämma, framföras till Héllgumsjön och

vidare till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Angermanélfven,

samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1882 anvisat ett särskildt anslag

af 2,000,000 kronor, så åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och

enligt Kongl. Maj;ts disposition utbetala nämnda belopp, för så vidt det ännu ej

lyftats.

§ 9-

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade

jernvägar har sistlidne års Riksdag beviljat ett särskildt anslag för år 1882

s. 13 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 66.

13

af 350,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts

disposition utbetala.

§ io.

Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstratiks

tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af eu byggnad innehållande expeditionsoch

tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar

vid statens järnvägstrafik, har sistlidne års Riksdag stält till Kongl. Majjts

förfogande ett särskildt anslagsbelopp af 400,000 kronor samt deraf anvisat 300,000

kronor att utgå under år 1882; och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla

och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala sistnämnda 200,000 kronor.

§ Il
Till

låneunderstöd för enskilda jernvägar har sistlidne års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,

att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för

ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

1 jo) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt

och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens

inbetaluingar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de

andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess

besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och

besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad

och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för

allmän trafik;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Stats- Utskottets Memorial N: o 66.

3:o) att det lånesökande bolaget", för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kong!. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan åtevbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträekningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträokningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu half för hundra

å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att

efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess

äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till

staten inbetaldt: och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten

lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,

för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej

mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt lör samma fordran framför hvarje annan

fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet''; hvarjemte ofvanberördä sista tredjedel ej må utbekommas,

förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Stats- Ut skott ds Memorial N:o 66.

15

uuderkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,

som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

S:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggniugen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen

tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta

anslag anvisa.

§ 12.

Sistlidne års Riksdag har beslutat, att af Riksgäldskontoret utfärdade

obligationer till nominelt belopp af tre millioner kronor må, för att bereda aktiebolaget

Sågverlcsegarnes garantiförening tillfälle att fortsätta sin verksamhet under

- ytterligare tio år utöfver den hittills faststälda tiden, fortfarande afsättas att utgöra

en garantifond för bolaget under vilkor, att bolaget ordnas i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de uti ett under December månad år 1880 till Kongl.

Maj:t ingifvet förslag till förändradt reglemente och bolagsordning angifna grunder

med följande jemkningar och tillägg, nemligen:

a) att antingen halfva det tecknade aktiekapitalet skall, då bolaget träder

i verksamhet, vara kontant inbetaldt, eller ock aktieegarne för de förbindelser, de

afgifva för oguldet aktiebelopp, ställa säkerhet, som af bolagets styrelse godkännes;

börande i sistnämnda fall säkerhetshandlingarne förvaras hos Öfverståthållareembetet

eller i annat allmänt förvar, i kassakista, försedd med särskilda lås, hvartill

styrelsen och ett af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utsedt ombud utom styrelsen

hafva hvar sin nyckel;

b) att den genom afsättning af viss andel utaf bolagets vinst bildade fonden

i intet fall får anlitas till gäldande af bolagets skulder, förr än hela det

tecknade aktiekapitalet blifvit infordradt;

c) att lån ej får utlemnas till högre belopp än hälften af den lemnade pantens

försäljningsvärde; samt

d) att Kongl. Maj:t må ega rätt att äfven före oktrojtidens utgång, när helst

Han finner statens säkerhet för de såsom garantifond lemnade statsobligationerna

sådant fordra, förordna om bolagets utredning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Mats-Utskottets Memorial N:o 66.

5:o. Från Riksgäldskontovet utgående riksdags- ock revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter, in. ni.

§ 22.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontor till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontor godtgöras.

§ 23.

Kostnaderna för nödiga reparation er och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen

hänförda utgifter.

§ 24.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola

de af innevarande års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt

instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagens bibliotekarie åtnjuter eu aflöning af tvåtusen kronor för år,

hvilken aflöning bör af förslagsanslaget till riksdagskostnader såsom arfvode utgå

och månadsvis af Riksgäldsköntoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen

medgifvit, att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus,

som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 66.

17

äfvensom, utan afdrag a det här ofvan om förmäl da arfvode, åtnjuta semester under

en och eu half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma; skolande

godtgörelse åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning,

ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret utbetalas.

§ 25.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets

medel godtgöras; börande jemväl de arfvode!], Revisorerne bestämma

för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,

utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,

som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken

haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes

må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af

papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för

annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna

föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid

sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes

berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,

böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 26.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jeanslioch

väktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

ellei lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

Utöfvei den faststälda aflöningen eget'' den justitieombudsman, som .hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

Ridt. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 46 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Stats-IJtskottets Memorial N:o 66.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

,, en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning

redovisa; samt

för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare inuehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 27.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.

19

säljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskilt redovisas.

§ 28.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,

samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;

hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu resa årligen

till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättniugen åt Andra Kammarens

ledamöter.

§ 29.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår

enligt den af Riksdagen för nämnda verk fasstälda aflöningsstat, hvilken icke får

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning.

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon de!

deraf;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Stats-lJtskottets Memorial N:o 66.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontor får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 30.

Till belöning Jör extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinnrier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningeu vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda

eller medgifna.

§ 31.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret,

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugu fem kronor.

§ 32.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

21

icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen

inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 33.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 34.

Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, Indika kuuna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedleu

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 35.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs

stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgö
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Stats- Utskottets Memorial N:o 66.

rande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förman svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest

Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,

att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till falla värdet lösa berörda allmänningsdel,

till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan

varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som

87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från

och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års

slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden

emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både

Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs

allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar

erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

e) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 36.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

s. 23 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

23

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 37.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1882 och 1883 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskosinader,

aflönihgar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt §

49 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,

Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräkuande af omförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 38.

Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på

riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang

dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning

från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 39.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskilt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas

från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Majrts reqvisition, samma medel utbetala.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 66.

§ 40.

*

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna sJcördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 41.

(Angår Riksgäldskontorets upplåning,, hvarom Utskottet kommer att afgifva

särskildt förslag).

§ 42.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för. att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 43.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de* icke behöfva användas för ^amma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesum
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Ståts-Utskottets Memorial N:o 66.

25

mans förhållande till liypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontor erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 44.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst eu million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 45.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,

i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda

till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt

till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning

eller å viss förfallotid, infrias inom den 1 November 1885.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemna!-

Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 46.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,

skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas.

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 46 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 67.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flera handlingar.

§ 68.

■

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning a det till lokal föi

Riksgäl dsko ntoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möblei

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara

eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende f Öl säljning

blifvit föryttrade.

§ 69.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

27

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 70.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta,

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

71.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne

utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna

tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna

och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande

Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 72.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,

med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i all
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Stats-TJtskottets Memorial N:o 66.

manna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera

arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 73.

Som innevarande års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och

Kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret

Riddarhohnen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen

och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan

belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande

8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till

kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt

Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020

qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,

ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgifna

öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige

ankomma.

§ 74.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska h vartdera äf dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

29

§ 75.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida

några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 76.

Uti Allmänna hypotelcsbanJcens styrelse bör eu ledamot, som skall vara vice

ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper

en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens

delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 77.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående

förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverks eg ar nes garantiförening

skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,

utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige

skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de

såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 78.

Sistlidne års Riksdag har åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att

låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande

af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta

samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med dr 1866,

börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta

riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne

och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af

de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,

dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar

lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma

Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har samma Riksdag jemväl

bemyndigat Fullmäktige att för innevarande år af förslagsanslaget till riksdagskostnader

till ändamålet använda 3,000 kronor.

Innevarande Riksdag har dels bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande af

nämnda arbete, under nästkommande år af förslagsanslaget till riksdagskostnader

använda likaledes 3,000 kronor, dels ock åt Fullmäktige uppdragit att till nästa riksdag

inkomma med yttrande och förslagsberäkning öfver de ytterligare kostnader, som

för arbetets fullföljande må erfordras.

§ 79.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af innevarande

Riksdag faststälda,'' tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontor; och skola

Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver

biblioteket.

§ 80.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:
a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder gorå riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för justieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mel
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Stats-Utskottets Memorial N:o 66.

31

lan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsinans-embetet insattes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontor^

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket

vara tillstädes.

§ 81.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Stats- Utskottets Memorial N:o 66.

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och Takt

betjening.

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

1 Kassör ..................................................

4,400

4,400

1,600*

1,600

—

6,000

6,000

_ |

1 Kamrerare...............................................

4,000

_

1,600

—

5,600

i

1 Revisor..............................................

2,500

__

800

3,300

1 Kassabokhållare ....................................

2,500

—

800

—

3,300

|

1 Länsbokhållare.......................................

2,000

_

800

—

2,800

—

1 Registrator och Kanslist .....................

1,500

_

900

—

2,400

—

1 Kammarskrifvare..................................

1,500

_

600

—

2,100

—

1 Förste Vaktmästare ....................T.........

700

—

100

—

800

—

1 Vaktmästare ..........................................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare .........................................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare .........................................

600

—

100

—

700

—

Summa kronor

25,300

—

9,100

—

34,400''—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållare, Registratorn och Kanslisten samt Karnmarskrifvaren

kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500:

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... * 500:

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100:

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... * 100:

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Selcreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet

i dess helhet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Memorial N:o 66.

33

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära

de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda''

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontor.

Kommissarien Oscar Aréhn....................................................................

4,400

_

Kommissarien Herman Husberg .........................................................

4,400

—

Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl.............................

3,000

—

Notarien August Neyber .............................. ...............................

3,000

__

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö..................................

1,500

—

En Kontors- eller Kammarskrifvare .............. .......................

1,500

—

Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist ...........................................

575

—

Summa kronor

18,375

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

1 Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt.........................

1,417

50

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................

1,500

—

Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka

Maria Lovisa Stuart, född Koschell ..........................................

800

—

Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afiidna enka

Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam.........

250

—

Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,

Öfverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri

Aurora Lindstedt ..... .............................................

225

Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman.....

225

• Summa kronor

4,417

50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor

upphöra.

Bill. till Riksd. Prof. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 46 Höft.

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.