Sök i Ratio Lex

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 68

1882-05-15 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1882:68, Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 68

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 68.

i

N:o 68.

Ank. till Eiksd. Kansli den 15 Maj 1882, kl. 7 e. in.

Utlåtande,. angående de under år 1881 konverterade statslånens

liqvidations- och amortissementsfonders behållningar.

(R. A.) I

I en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

motion (Ko 8) har Herr L. M. Nordenfelt, på det att tillbyggnad af riksdagshuset

eller inköp af hus och tomter å Riddarholmen, i händelse båda

eller endera af de angående dessa frågor utaf samma motionär väckta förslag

blefve af Riksdagen bifallna, icke skulle inverka på statsregleringarne

för åren 1882 och 1883, samt emedan inköp eller förbättring af fastighet

icke nödvändigt borde bestridas af löpande inkomster, utan torde kunna

verkställas med gjorda besparingar eller förvärfvadt kapital, föreslagit att

Riksdagen måtte besluta att, till bestridande af de utgifter, som kunde erfordras,

i händelse Riksdagen skulle besluta att lata tillbygga eller förändra

riksdagshuset eller att lata inköpa hus och tomter på Riddarholmen, anvisa

för år 1882 300,000 kronor och för år 1883 högst 300,000 kronor att utgå

af den andel af liqvidations- och amorteringsfondernas behållningar, som tillhörde

de statslån, hyilka. blifvit konverterade.

Som de väckta förslagen angående riksdagshusets tillbyggnad och

inköp af hus och tomter å Riddarholmen blifvit af Riksdagen afslagna och

grunden för motionärens förevarande yrkande således bortfallit, får Utskottet,

som vid sadant förhållande saknat anledning ingå i vidare pröfning af motionen,

endast hemställa,

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 4 Sami. 1 Afd. 48 Käft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 68.

Ro.

åt,t Herr Hordenfelts omförmälda motion ma af Riksdagen

lemnas utan afseende.

Redan uti sin till innevarande års Riksdag afgifna, med Stats-Utskottets

Memorial N:o 1 till Riksdagen öfverlemnade berättelse omförmälde Fullmäktige

i Riksgäldskontor sin afsigt att till Riksdagen ingå med framställning

om bestridande af åtskilliga med konverteringen af 1858 ars lan, 1860

års 4 V2 procents lån samt 1.861, 1864 ocli 1866 års lan förenade kostnader

med bebållningarne å dessa låns liqvidations- och amortissementsfonder.

Enligt Riksgäldskontorets numera afslutade hufvudbok för ar 188.

utgjorde vid nämnda års slut dessa behållningar:

för 1858 års lån

» 1860 » »

» 1861 » »

» 1864 » »

» 1866 » »

mot 4 1 2 procents obligationer

kronor 1,453,910: 74

» 749,886: 91

» 145,156: 08

» 14,572: Öl

» 80,877: 19

Summa kronor 2,444,402: 93.

Enligt Fullmäktiges till Stats-Utskottet afgifna förslagsberäkningar öfver

Riksgäldskontorets inkomster och utgifter till 1883 års slut utgöra de redan

bestridda ofvanberörda kostnaderna, hvilka blifvit i förslagsberäknmgarne

uppförda’ till ersättning från fondernas behållningar, en summa af tillhopa

622,911 kronor 8 öre; och har Utskottet inhemtat, att nämnda belopp bestar

af följande, närmare specificerade poster, nemligen:

Ro) omkostnader för 1880 års fonderade lån, med hvilket konverteringen

verkstälts:

a) för obligationernas tillverkning samt för

papper m. m............................................

b) stämpelkostnad ..........................................

c) assurans, frakt, annonser, telegram in. in.

d) kursskilnad ..................................................

kronor 22,140: 70

» 79,767: 88

» 28,785: 79

» 327,397: 80 458,092: 17.

Transport 458,092: 17.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 68.

3

Transport 458,092: 17.

2:o) inlösningsprovision in. fl. kostnader för

de år 1881 konverterade lånen:

a) Va procent inlösningsprovision ................. kronor 158,829: 58

b) annonskostnader, frakt ra. in................. »___5,989: 33 164,818: 91.

Summa kronor 622,911: 08.

I en den 23 sistlidne Februari till Stats-Utskottet aflåten skrifvelse

hafva Fullmäktige förmält, hurusom utgifter af ofvanberörda beskaffenhet hittills

alltid blifvit af vederbörande liqvidations- och amortissementsfonder bestridda,

då dessa dertill egde tillgång, och hafva Fullmäktige ansett att

äfven ifrågavarande lånekostnader lämpligen borde af de konverterade lånens

liqvidations- och amortissementsfonder betalas och således icke, med riksstatens

betungande, af det derå uppförda förslagsanslag till annuiteter in. in.

betäckas.

Hvad åter beträffade dessa fonders derefter återstående behållningar,

hyste Fullmäktige den åsigt, att desamma borde tillgodokomma liqvidationsoch

amortissementsfonden för 1880 års lån. Ett af ändamålen med ifrågavarande

fonders bildande hade varit att bereda säkerhet derför att — ehuru

annuitetsanslagen vore till sina belopp bestämda, men de utländska 1 i q vi derna

i verkligheten beroende af vexlande kursförhållanden — dessa liqvider städse

måtte kunna, medelst uppkommande behållningar å fonderna, bestridas utan

annuitetsanslagens ökande. Vid sådant förhållande och då upptagandet af

1880 års lån egentligen endast kunde betraktas såsom en omsättning af ofvanberörda

konverterade lån, och staten således fortfarande häftade för den

skuld, till hvars amortering ifrågavarande fonder bildats, samt ändamålet med

lånens konvertering, hvarigenom annuiteterna i närmaste framtiden blifvit minskade

men skuldens återbetalning fördröjd, ingalunda kunde antagas vara att

frigöra dessa fonder, för att, till ytterligare lättnad för nutiden, kunna använda

dem till föremål, som för statens upplåning varit främmande, syntes

det Fullmäktige vara med god ordning öfverensstämmande, att behållningarne å

dessa liqvidations- och amortissementsfonder öfverflyttades till 1880 års låns

enahanda fond; och enär dessa behållningar tillika kunde anses vara ganska

behöfliga vid handhafvandet af Riksgäldskontor omfattande penningerörelse,

hafva Fullmäktige hemstält, att de för 1858 års lån, 1860 års 4 V* procents

lån samt 1861, 1864 och 1866 års lån bildade liqvidations-. och amortissementsfonder

måtte dels till bestridda eller blifvande konverteringsutgifter få

användas, dels med deras derefter återstående belopp åt Riksgäldskontor

bevaras samt öfverföras såsom tillgång å liqvidations- och amortissements
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 68.

fonden för 1880 års lån för mötande af sådane med förräntande och amortering''

af sistnämnda lån gemenskap egande utgifter, som vore likartade med

dem, hvilkas betäckande ursprungligen varit med liqvidations- och amortissementsfondernas

bildande afsedt och hvartill tillgång eljest skulle komma att

saknas, helst de till pari kurs beräknade årliga annuiteterna ej försloge till

gäldande af kursförluster, inlösningsprovision in. m.

De stadganden, som beträffande ifrågavarande fonder blifvit meddelade,

återfinnas, för 1858 års 4 V2 procents lån i Kong!, kungörelsen den 29 September

1857 (Svensk Författningssamling N:o 36), för 1860 års 4 V2 procents

lån i Kong! kungörelsen den 13 Mars 1860 (Svensk Författningssamling

N:o 9), för 1861 års 41 L, procents lån i Kongl. kungörelsen den

29 December 1860 (Svensk Författningssamling K:o 59) samt för 1864 års

4 1 2 procents lån och 1866 års 5 procents lån i Kongl. kungörelsen den 23

Oktober 1863 (Svensk Författningssamling K:o 52). Genom omförmälda

stadganden är föreskrifvet, att rånte- och amorteringsanslagen för de särskilda

lånen böra ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och amortissementsfond,

hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål

oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda

terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven

ordning verkstäld, samt att de till liqvidations- och amortissementsfonden

influtna medel böra, så vidt ske kan och de fonden åliggande liqvider

medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.

Sedan ifrågavarande fem lån numera slutbetalts, utgöra naturligtvis

ofvannämnda stadganden och de angående lånen afslutade kontrakt ej hinder

för disponerande af de behållningar, som å dessa låns fonder uppkommit. Att,

såsom Fullmäktige föreslagit, konverteringskostnaderna med fondernas medel

bestridas, synes naturligt, och jemväl Fullmäktiges åsigt, att fondernas derefter

återstående behållningar böra till det nya lånet öfverföras, har Utskottet

funnit vara stödd på fullt giltiga grunder. Konverteringen har egt rum

medelst en omsättning af de gamla lånen mot det nya lånet af år 1880;

och fonderna äro för det nya lånet, som förskrifvits i flera olika myntslag

och hvarå liqviderna alltså stundom torde blifva med kursförlust förenade,

fullt lika behöflig^ som de vant för de gamla. Med åberopande af de bär

ofvan angifna skäl, Indika Fullmäktige för sitt förslag anfört, får Utskottet

jemväl fästa uppmärksamheten derpå att 1880 års lån, redan nu utgörande

70,785,000 kronor, ganska snart torde komma att ytterligare till beloppet

ökas, om nemligen den antagligen förestående konverteringen af 1868 och

1870 års 5 procents lån, hvilkas återstående belopp vid 1881 års slut utgjorde

33,882,340 kronor, kommer att medelst utsläppande af ytterligare

obligationer af 1880 års lån verkställas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 68.

5

Utskottet hemställer,

2:o.

a) att de för 1858, 1860, 1861 och 1864 års 4 */,

procents lån och 1866 års 5 procents lån bildade likvidations-

och amortissementsfonder må till betäckande af redan

häfda och bestridande af blifvande konverteringsutgifter

användas; samt

b) att hvad af dessa fonder derefter återstår må till

1880 års lån öfverföras att utgöra liqvidations- och amortissementsfond

för sistnämnda lån.

I händelse af bifall härtill,

torde Utskottet få sig uppdraget att härom lemna Fullmäktige

i Riksgäldskontoret underrättelse.

Stockholm den 15 Maj 1882.

På Stats-Utskottets vägnar:

EMIL KEY.

Reservation:

af Herr L. M. Nordenfelt, som yttrat: »Ehuru jag erkänner nyttan

och behofvet deraf att en reservfond af lämpligt belopp må finnas till disposition

för Fullmäktige i Riksgäldskontoret för underlättande af kontorets penningerörelse,

så kan jag icke inse hvarken fördelen af att en sådan reservfond

fastlåses vid 1880 års lån så att långifvarne af detta lån få någon

rätt öfver ifrågavarande reservfond, ej heller behofvet af att denna fond

sättes till det belopp som nu blifvit föreslaget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 69.

Förhållanden kunna nemligen uppstå, under hvilka det skulle kunna

vara särdeles önskvärdt att Riksdagen egde fri dispositionsrätt öfver en sådan

fond, så väl som öfver dess ränteafkastning, helst enär fonden före

slutbetalning af 1880 års lån kan komma att uppgå ända till 10,000,000

kronor.

Fördenskull föreslår jag vördsamt, att Riksdagen med afslag af mom.

b) i Utskottets förslag ville besluta,

»att hvad af dessa fonder derefter återstår må tills

vidare utgöra eu reservfond till disposition af Fullmäktige

i Riksgäldskontoret för underlättande af kontorets penningerörelse».

N:o 69.

Ank. till Riksd. Kansli den 15 Maj 1882, kl. 7 e. ra.

Memorial, angående öfverlemnande till Kongl.

mentet för Riksgäldskontoret.

Maf.t af det nya regle
-

(R. A.)

Som det reglemente för Riksgäldskontoret, hvilket vid innevarande

riksdag utfärdas, innehåller åtskilliga föreskrifter, hvilka icke finnas intagna

i Riksdagens till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga skrivelser, får

Stats-Utskottet hemställa, att Riksdagen, i öfverenstämmelse med hvad under

de senare riksdagarne iakttagits, måtte besluta,

att Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola, så fort ske

kan efter emottagande af det nya reglementet, å Riks
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.