Sök i Ratio Lex

BeviUnings- Utskottets Betänkande N:o 14

1883-05-29 · 51 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1883:14, BeviUnings- Utskottets Betänkande N:o 14

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

BeviUnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

1

N:o 14.

Ank. til) Riksd, Kansli den 29 Maj 1888, kl. 2 a. m.

Betänkande, angående vissa ännu oafgjorda frågor rörande

std rnpel afgiflen.

På sätt Utskottet i sitt betänkande N:o 6 anmält, hafva vissa delar

af Kongl. Maj:ts i proposition N:o 7 framlagda förslag till förordning

angående stämpelafgiften synts Utskottet stå i det nära samband med

de frågor, som behandlats af Riksdagens Särskilda Utskott, att definitiva

beslut i berörda delar ej borde fattas, förr än dessa andra frågor blifvit

af Riksdagen afgärda. Vid behandlingen af samma betänkande hafva

derjemte åtskilliga derstädes förekommande hemställanden blifvit af

båda eller endera af Kamrarne till Utskottet återförvisade; och får Utskottet

med anledning häraf angående samtliga dessa ännu oafgjorda

frågor afgifva utlåtande, dervid följande författningsförslagets paragrafföljd.

§ 3.

Enligt gällande stämpelförordning skola fullmakter, konstitutorial,

förordnanden och andra handlingar, hv rigenom embeten eller tjenster

tillsättas, i allmänhet förses med stämpel, motsvarande, då den utnämnde

första gången tillträder befattning med lön, 1 procent å hela. lönen,

extra ordinarie inkomst eller sportler af s ndig egenskap deruti ^ inberäknade,

och vid befordringar som medföra högre lön 1 procent å skil
Bih.

till Riksd. Prof. 1883. 5 Sund. 1 Afd. 13 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-UtsTeottets Betänkande N:o 14.

naden emellan den lön, efter hvilken den utnämnde förut erlagt stämpelafgift,

och den lön som erhålles. Likaledes skall stämpelafgift, motsvarande

1 procent å löneskilnaden, erläggas, då embets- eller tjenstebefattnings

innehafvare uppflyttas till högre lönegrad, äfvensom vid förhöjning

af lön genom ålderstillägg eller till följd af vidtagen lönereglering.

För fullmakter och andra dylika handlingar, som utfärdas af

Kongl. Maj:t, skall derjemte enligt regeln erläggas en särskild stämpel

af 6 kronor. Härförutom är föreskrifvet, att i stället för de forna, till

Vadstena krigsmanshuskassa samt amiralitets krigsmanskassa!! vid befordringar

och transporter inom vissa stater utgående avancementspenningar

eller befordringsafgifter en mot dessa avgifter, sådana de blifvit

genom särskilda författningar och olika stater bestämda, svarande förhöjning-

i den för fullmakter, konstitutorial och förordnanden samt transport-

och bytesresolutioner inom samma stater stadgade stämpel skall

eg a rum.

Angående uppkomsten af dessa olika fullmaktsstämplar vill Utskottet,

med ledning af hvad de komiterade, som inom Finansdepartementet

biträdt med beredning af detta ärende, anfört, till eu början

erinra, att före år 1836 stämpelafgift^! för fullmakter, utfärdade vare

sig af Kongl. Maj:t eller af andra myndigheter, utgick med lika belopp,

nemligen 5 procent af lönen. På grund af ett vid 1834—1835 årens

riksdag fattadt beslut om utbytande mot stämpelpapper af dittills till

tjenstemännen i Kongl. Maj:ts kansli utgående kansligebfihr, sportler

och sigillpenningar, infördes emellertid i stämpelförordningen den 16

Maj 1835 en berörda kansligebiihr och sportler motsvarande särskild

stämpelsats af 7*/•> procent af lönen för fullmakter m. in., utfärdade af

Kongl. Majrt, hvarigenom stämpelafgiften för dessa fullmakter alltså kom

att uppgå till 12f/i» procent, hvartill ytterligare kom en särskild stämpelsats

af en riksdaler banko, motsvarande de forna sigillpenningarne. Vid

1859—1860 årens riksdag fäste Bevillnings-Utskottet Rikets Ständers uppmärksamhet

på obilligheten deraf, att, sedan kansligebiihren i underordnade

embetsverk dåmera afskaffats, de embets- och tjenstemän, för

hvilka Kongl. Maj:t utfärdade fullmakter eller förordnanden in. in., fortfarande

skiille, genom erläg ande af stämpelafgift, motsvarande den

forna kansligebiihren och si llpenningarne, bidraga till bekostande af

den aflöning, som för Kon . Majrts kansli utginge, hvarför Utskottet

ansåg, att stämpelbeloppet för berörda fullmakter in. in. borde nedsättas

till likhet med hv,a för fullmakter in. in., utfärdade af rikets

embetsverk, funnes stadga t. Då likväl den, som från rikets embetsverk

och andra offentliga myndigheter erhölle fullmakt, konstitutorial

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bévillnings-Zftskotlets Betänkande N:o 14

3:

eller _ förordnande _ å embete eller tjenst, vore skyldig att erlägga lösen

för sjelf va expeditionen, hvilken lösen enligt expeditionstaxan utginge med

2 riksdaler för expeditioner från embetsverk tillhörande första afdelningen

och med 3 riksdaler för expeditioner från embetsverk af andra afdelningen,

ansåg Utskottet, att ett lämpligt belopp borde i stället för expeditionslösen

såsom stämpelafgift utgå för hvarje dylik expedition, hvilket belopp Utskottet

hemstälde måtte bestämmas till 6 riksdaler. Hvad Utskottet i

berörda afseende föreslagit blef af Rikets Ständer bifallet och iakttaget

vid utfärdandet af stämpelförordningen den 30 November 1860.

Den proportionella stämpeln för fullmakter i allmänhet utgick

sedermera med 5 procent af lönebeloppet till år 1875, då Riksdagen på

förekommen anledning beslöt att nedsätta densamma till 1 procent.

Hvad slutligen beträffar den mot de forna krigsmanskasse-afgifterna

svarande stämpeln, sä skulle enligt Kongl. påbudet den 31 December

1689 i allmänhet vid befordringar till Vadstena krigsmanshuskassa erläggas

eu afgift — s. k. avancementspenningar — till vissa i nämnda

påbud ^ uppgifna belopp. Genom Kongl. kungörelsen den 25 Januari

1844 föreskrefs sedermera, att nämnda utgifter för alla stater, der sådana

utgifter borde utgöras, skulle erläggas med 1 procent af lönebeloppet,

under iakttagande i öfrigt af hvad gällande författningar angående

dessa afgifters beräknande och utgående innehöllo. Såsom häraf

framgår, utgjordes emellertid dessa avancementspenningar icke inom

alla stater. Inom åtskilliga stater erlades deremot andra utgifter. Så

skulle flottans stater enligt reglementet för amiralitetskrigsmanskassan

den 26 Oktober 1838 till nämnda kassa erlägga en afgift af 2 procent

af tillavancerade gradens lön. Riksbankens och Riksgäldskontorets

tjensteman åter hafva varit helt och hållet fria från dylika befordringsafgifter.

Vid 1850—1851 årens riksdag beslöts, att vissa till Vadstena

krigsmanshuskassa och amiralitetskrigsmanskassan dittills ingående utgifter,

och bland dem nu ifrågavarande befordringsafgifter, skulle uppbäras

af statsverket, och kassorna i stället tilldelas bestämda statsanslag;

och med föranledande häraf intogs i stämpelförordningen den 21

November 1851 ofvan omförmälda stadgande om avancementspenningarnes

utbytande mot stämpelafgift.

Enligt det inom Finansdepartementet först utarbetade författningsiorslaget

skulle till eu början af dessa stämpelafgifter den fixa afgiften

för af Kongl. Maj:t utfärdade fullmakter upphöra.

Komiterade hafva till stöd härför anfört, hurusom de skäl, som af

1859—1860 års Bevillnings-Utskott åberopats för införandet af denna

särskilda stämpel, numera till stor del upphört att ega giltighet. Vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 . BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

flere af de löneregleringar, som under de senare åren öfvergått de flesta

embetsverk och myndigheter, hade nemligen stadgats, att lösen för

verkens expeditioner ‘skulle upphöra att utgå, antingen helt och hållet

eller ock för sådana expeditioner, livilka part författningsenligt vore

pligtig att lösa. Visserligen hade i sammanhang härmed sådana åtgärder

vidtagits, att den upphörda expeditionslösen i allmänhet blifvit ersatt

med förhöjd stämpelafgift, men hvad särskildt anginge fullmakter

och dermed likstälda handlingar, hade motsvarande förhöjning af stämpelafgifterna

icke egt rum. Den förlust, som genom den fixa stämpelafgiftens

upphörande komme att tillskyndas statsverket, vore enligt

komiterades förmenande ej heller af tillräcklig betydenhet, att betänklighet

på denna grund borde möta mot ifrågavarande afgifts afskaffande.

Till ledning för beräknande af denna förlust hafva komiterade upplyst,

att antalet från statsdepartementen utfärdade fullmakter, konstitutorial

och förordnanden, hvarigenom embeten eller tjenster blifvit tillsatta,

under år 1880 utgjort 462, för livilket antal nu ifrågavarande stämpelbelopp

alltså uppgått till 2,772 kronor.

Med afseende åter å de proportionella stämpelafgifterna halva

komiterade anmärkt, att genom föreskriften, att de mot krigsmanskasseafgifterna

svarande utgifter skulle fortfara att utgå till oförändradt belopp,

den fördel visserligen vunnits, att statsverket kommit att uppbära

aritmetiskt lika belopp med dem, som förut ingått till kassorna och för

hvilka statsverket lemnat ersättning. Men å andra sidan hade häraf en

synnerligen invecklad beräkning af stämpelafgifterna för fullmakter och

dermed likstälda handlingar blifvit en följd. Jemte det att stämpelförordningen

icke innehölle upplysning om de krigsmanskasse-afgifterna

motsvarande stämpelbeloppen för ifrågavarande handlingar, utan i detta

hänseende hänvisade till äldre, ofta svåråtkomliga författningar, måste

den dubbla beräkningsgrunden för fullmaktsstämpeln vålla vederbörande

tjenstemän ett besvärligt och tidsödande arbete. Oafsedt, att från krigsmanskasse-stämpeln

vissa befrielser egde rum, förefunnes nemligen den

skiljaktighet mellan grunderna för de båda stämplarnes utgörande, att,

medan den allmänna stämpeln beräknades å samtliga tjensten åtföljande

aflöningsförmåner, krigsmanskasse-stämpeln allenast beräknades ä den

med tjensten förenade ordinarie lön (således icke å tjenstgöringspenningar

eller sportler) samt att, under det vid befordran till högre tjenst

den förra stämpeln beräknades allenast å det belopp, hvarmed de nyvunna

löneförmånerna öfversköto de förut innehafda, den senare stämpeln

vid hvarje befordran beräknades å hela lönen, och detta oberoende

deraf, huruvida den nya lönen vore högre än den gamla. Vid löne
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillnings-Utskottets Betänkande 1\:o 14.

förhöjning åter, utan sammanhang med befordran till annan tjenst, beräknades

krigsmanskasse-stämpeln, lika med den allmänna stämpeln, endast

å den vunna förhöjningen. Då ifrågavarande särskilda fullmaktsstämpel

nu mera utgjorde en allmän statsinkomst, som med de forna avancementspenningarne

till Vadstena krigsmanshuskassa och amiralitetskrigsmanskassan

allenast hade det historiska ursprunget gemensamt, och då

sålunda från nämnda inrättningars sida intet hinder mötte för vidtagande

af behöfliga ändringar i de grunder, hvarefter stämpeln utginge,

hade komiterade för sin del icke kunnat finna, att något verkligt skäl

förefunnes för bibehållandet af de hittills bestående olikheterna vid beräkningen

af de båda fullmaktsstämplarne. I öfverensstämmelse härmed

föreslogo komiterade att för fullmakter och andra liknande handlingar,

hvarigenom embeten eller tjenster tillsattes, skulle utgöras allenast

en stämpelafgift till belopp af 2 kronor för hvarje fulla 100 kronor

af samtliga löneförmånerna. Då högre lön erhölles, genom befordran

eller annorledes, skulle dock denna afgift beräknas allenast å skilnaden

mellan den lön, löntagaren näst förut innehaft, och den so in

erhölles. I saknad så väl af eu fullständig aflöningsstatistik som åt

uppgifter angående samtliga under någon viss tidsperiod inträffade utnämningar,

hafva komiterade, enligt hvad de förmält, sett sig ur stånd

att beräkna det inflytande, som den föreslagna förändringen komme att

utöfva på statens inkomst af krigsmanskasse-stämpeln. Af några utaf

komiterade anförda exempel, hemtade från olika stater, der aflöningen

vore fördelad i lön och tjenstgöringspenningar eller dagaflöning, syntes

dock framgå, att statsverkets inkomst af krigsmanskasse-stämpeln skulle

genom de föreslagna nya grundernas tillämpande ställa sig högre för

första fullmakten än efter de hittills gällande, men vid följande befordringar

en successivt tilltagande minskning i inkomst inträda. Hvad

inverkan på statsverkets inkomst på det hela af ifrågavarande stämpel

skulle komma att utöfvas af den föreslagna anordningen, kunde svårligen

på förhand afgöras. Med afseende ej mindre derå, att utnämningar

till de lägre tjenstebefattningarne naturligen förekomme i vidare antal än

till de högre, än äfven derå, att vid de flesta stater aflöningens fördelning

i lön och tjenstgöringspenningar numera blifvit genomförd, syntes

dock med temlig visshet kunna antagas, att, om än må hända någon

minskning i statsinkomst uppstode, densamma likväl icke blefve af synnerligen

afsevärd betydelse. Större betänkligheter skulle möjligen kunna

anses möta deraf, att vissa stater utgjorde krigsmanskasse-stämpeln efter

annan grund än den i allmänhet gällande, medan åter andra vore från

densammas utgörande fnkallade, antingen helt och hållet eller ock mot

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

erläggande af motsvarande afgift till annan institution. Det förstnämnda

vore, enligt hvad ofvan blifvit förmäldt, förhållandet vid flottans stater,

hviska utgjorde ifrågavarande stämpel med 2 procent och Indika sålunda

enligt förslaget skulle få stämpeln nedsatt till 1 procent. Med afseende

å det jemförelsevis ringa antalet fullmakter, som skulle komma i åtnjutande

af denna nedsättning, syntes dock den derigenom uppkommande

minskningen i statsinkomst icke vara af den betydenhet, att den borde

afhålla från genomförandet af en i öfrigt önskvärd likhet i beskattning.

Likaså, och då någon egentlig grund icke förefunnes för den tjenstemännen

vid Riksbanken och Riksgälds kontoret medgifna frihet från ''ifrågavarande

stämpel, hade komiterade icke hyst någon tvekan att i detta

afseende göra dem likställiga med öfriga tjensteman.

Kongl. Maj:t har upptagit komiterades förslag om den fixa stämpelns

upphörande äfvensom de båda proportionella afgifternas sammanslående

till en afgift, men i öfrigt föreslagit bestämmelser väsentligen

afvikande från komiterades förslag. Enligt. Kongl. Maj:ts förslagskulle

nemligen den allmänna fullmaktsstämpeln beräknas endast å den

ordinarie lönen samt utgå för den, som första gången finge befordran

till embete eller tjenst med dylik lön, med 3 kronor för hvarje fulla

100 kronor af hela lönen och vid befordran, som medförde högre lön,

med 2 kronor likaledes för hvarje fidla 100 kronor af lönen, hvaremot

vid löneförhöjning i följd af ålderstillägg, dermed jemförlig uppflyttning

från lägre till högre lönegrad eller lönereglering dessa 2 procent skulle

beräknas endast å löneskilnaden.

Med afseende å hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Herr

Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet anfört, hurusom, då man

i fråga om den direkta beskattningen icke gjorde någon åtskilnad emellan

inkomster af olika slag, det för skattesystemets fullständigande vore

nödigt att genom supplementär beskattning söka träffa sådana inkomstkällor,

Indika framför andra kunde anses ega större skatteförmåga, och

att, när inkomst af lön, som åtföljde embete eller tjenst, måste genom

den trygghet för framtiden, som vore dermed förenad, vara af långt

högre värde än sådan inkomst, som genom tillfälligt arbete bereddes,

göda skäl förefunnes att vid utfärdande af den handling, som vore för

rättigheten till lönen grundläggande, för berörda högre värde utkräfva

något ^ efter lönens belopp lämpadt skattebidrag. De stämpelafgifter,

som för närvarande utgjordes för fullmakt, hvarigenom embete eller

tjenst tillsattes, vore emellertid grundade på så invecklade stadganden,

att de största svårigheter vore med deras tillämpning förenade. Antagandet

af det utaf komiterade hufvudsakligen för denna olägenhets af
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14 7

hjelpande afgifna förslag komme väl att innebära ett steg till något

bättre än det bestående, men skulle dock lemna åtskilligt öfrigt att

önska. Både den omständigheten, att de med embete eller tjenst förenade

extra inkomster jemväl skulle tagas i beräkning för stämpelafgiftens

bestämmande, och det förhållande, att vid befordran, som medförde

högre löneförmåner, stämpeln skulle utgå allenast för skilnad eu

i sagde förmåner, komme nemligen att i de flesta fall medföra besvärliga

undersökningar så väl om beloppet af de omförmälda inkomster,

som under en längre tidsföljd varit med embete eller tjenst förenade,

som ock rörande det belopp, hvarför stämpelafgift vid en föregående

befordran redan blifvit utgjord. Och, oafsedt dessa praktiska svårigheter,

skulle dessutom, der förslaget antoges, deraf föranledas minskning

i den nuvarande inkomsten af den ifrågavarande stämpelskatten,

under det tillika, såsom komiterades egna uträkningar visade, denna

minskning komme att ega rum till förmån för dem, som blefve befordrade

från en lägre^ till en högre tjenst med bättre vilkor och sålunda

vore mindre i behof af skattens lindrande än de lägst aflönade, hvilka

enligt samma förslag deremot skulle träffas af en i jemförelse med för

närvarande höjd beskattning. På dessa skål, och då’i öfrigt syntes med

den ofvan angifva grunden för skattens utkräfvande mest förenligt, att

stämpelbeskattning utginge allenast för sådan med embete eller tjenst

förenad inkomst, som vore af varaktig beskaffenhet, hade Herr Statsrådet

ansett sig böra förorda, att allenast den ordinarie lönen lades till

grund för stämpelberäkningen, ett tillvägagående, som, oberäknadt en

mera egentlig skattegrund framför det af komiterade afgifna förslag i

ämnet, egde det företräde, dels att de ofvan påpekade praktiska olägenheter,

som nämnda förslag _ skulle medföra, komme att undanrödja^,

samt dels att, i stället för minskning i statsinkomsten af fullmaktsstämpeln,

en skälig tillökning deri skulle beredas i sådan ordning att, under

det stämpeln i allmänhet blefve något högre, förhöjningen, der den

vore i någon, mån afsevärd, dock komme att drabba dem, hvilka genom

befordran finge åtnjuta högre lön och sålunda lättast kunde bära någon

tillökning i skatten.

Hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit eger, enligt Utskottets förmenande,

ett obestridligt företräde framför komiterades förslag derutinnan,

att vid stämpelafgiftens utgörande endast den fasta lönen tagits i

beräkning. Införandet af en dylik beräkningsgrund vore nemligen

uppenbarligen i och för sig en förbättring i skattetekniskt hänseende

al synnerlig. vigt, och Utskottet har derföre också ansett sig böra för

hvarje fall tillstyrka denna del af Kongl. Majrts förslag. Deremot har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

Utskottet icke lika obetingadt kunnat ansluta sig till hvad Kongl. Maj:t

med afseende å förevarande stämpelafgift i öfrigt föreslagit. Visser lio-en

torde det ej vara möjligt att med någon grad af visshet beräkna,

f hvad mån den ifrågasatta afgiften komme att medföra en tillökning

i statsverkets inkomster, men med ledning af de beräkningar, komiterade

verkstält, har Utskottet dock ansett sig kunna antaga, att Kongl.

Maj:ts förslag komme att innebära en så pass betydligt förhöjd beskattning,

att om samma förslag också möjligen kunnat förordas ur synpunkten

af den ökade skattebörda, som vid ett vidsträcktare användande

af stämpelskatten för statsbehofvens fyllande, synes böra drabba äfven

embets- och tjenstemän, det likväl, vid det förhållande att ett dylikt

utsträckt anlitande af nämnda skatt för närvarande ej torde vara af

behofvet påkalladt, icke synts Utskottet böra ifragasättas. Att, såsom

Kongl. Maj:t föreslagit, låta stämpeln beräknas å hela lönen ej blott

vid första '' fullmaktens erhållande utan äfven vid befordran, som medför

högre lön, innebure för öfrigt uppenbarligen en progressiv beskattning

af embets- och tjenstemäns löneinkomster, som blefve temligen

fristående inom vårt skattesystem. Da Utskottet emelleitid, såsom redan

blifvit nämndt, ansett det för hvarje händelse önskvärdt att införa fullmaktsstämpelns

beräknande endast å ordinarie lönen, har Utkottet ej

heller kunnat ansluta sig till komiterades förlag. Detta lider för öfrigt,

såsom ofvan blifvit antydt, äfven af det väsentliga felet, att detsammas

genomförande antagligen i det hela skulle medföra en minskning

i statsinkomst, hvilket Utskottet så mycket mindre ansett lämpligt,

som en dylik minskning i alla händelser måste uppkomma genom

den nuvarande fixa fullmaktsstämpelns afskaffande. Då det emellertid

icke torde vara möjligt att med tillämpande af stämpelns beräkning

endast å ordinarie lönen anordna den nya fullmaktsstämpeln så, att

densamma komme att lemna alldeles samma finansiella lesultat som de

nuvarande stämpelafgifterna, har Utskottet, som derjemte finner nu gäl

lande bestämmelser af olika afgiftsberäkningar för fullmakter inom olika

förvaltningsgrenar sakna den framför allt vigtiga jemlikhet i beskattning

för likartade förmåner och derföre böra i alla händelser undanrödja,

ansett sig böra föreslå allmänt gällande stämpelsatser, som snarare

komme att medföra någon tillökning i statsverkets inkomster än

tvärt om. Enligt hvad Utskottet tror sig kunna antaga, skulle detta

blifva händelsen, derest ifrågavarande stämpelafgift bestämdes för den,

som första gången undfått befordran till embete eller tjenst med oidi

narie lön, till tre procent af lönen, och för den, som erhållit högre, lön

genom befordran, löneförhöjning i följd af ålderstillägg, dermed jern
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 14.

förlig uppflyttning från lägre till högre lönegrad eller lönereglering,

till likaledes tre procent af löneskilnaden.

Hvarförutom har Utskottet ansett sig böra föreslå några mindre förändringar

i författningens ordalydelse, i hvad densamma afser förevarande

rubrik. Så torde det i första momentet förekommande uttrycket

»ytterligare befordran)) till undvikande af missförstånd lämpligen böra

utbytas emot »befordran som medför högre lön». Det i tredje momentet

förekommande uttrycket »löneskilnaden» synes af samma orsak böra

utbytas mot »skilnaden mellan den stämpelafgift underkastade lön, löntagaren

näst förut innehaft, och den, som erhålles».

Kongl. Magt har slutligen föreslagit, att stämpel för fullmakt å

embete eller tjenst, som icke medför rätt till tjenstgöringspenningar,

måtte beräknas för allenast två tredjedelar af lönen, äfvensom att stämpel

för fullmakt å embete eller tjenst lydande under Utrikesdepartementet

icke måtte öfverstiga 300 kronor. Med afseende å dessa båda undantag

från den allmänna regeln för fullmaktsstämpelns beräkning anföres

i statsrådsprotokollet, hurusom, under det aflöningsförmånerna för de

flesta embeten och tjenster i senare tider blifvit fördelade i lön- och

tjenstgöringspenningar, det dock funnes åtskilliga embeten och tjenster,

i afseende på hvilka en sådan reglering icke egt rum, utan för hvilka

hela den anslagna inkomsten ännu benämnes lön. Det vore uppenbart

obilligt, om fullmaktsstämpeln äfven för sistnämnda embeten och tjenster

skulle utgå för hela lönen. Med anledning häraf, och då tjenstgöringspenningarne

i allmänhet utgjorde en tredjedel af aflöningen, hade

ofvan först nämnda undantag blifvit föreslaget. Hvad åter anginge det

andra undantaget, så hade den större aflöning, som vore med vissa embeten

under Utrikesdepartementet förenad, blifvit bestämd med hänsyn

till de höga lefnadskostnaderna å utrikes ort, hvarförutom den jemväl

här ifrågavarande fördelningen af aflöningen i lön, tjenstgöringspenningar

m. m. ännu icke blifvit genomförd, vid hvilket förhållande det synts

billigt att stämpel för fullmakt å embete af ifrågavarande beskaffenhet

icke finge öfverstiga 300 kronor, som utgjorde det högsta belopp, hvartill

stämpel för fullmakt å civilt embete inom riket enligt de af Kongl.

Maj:t föreslagna grunder skulle ungefärligen uppgå.

Vid hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit har Utskottet icke funnit

något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

l:o.

att den i stämpeltariffen under § 3 i författningsförslaget

Bih. till Riksd, Prof. 188.1. 5 Sand. 1 Afl). 11 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

förekommande rubriken »fullmakt, annan, å embete eller tjenst»

må erhålla följande lydelse:

»Fullmakt, annan, ä embete eller tjenst» förses för den, som

första gången undfått befordran till embete eller tjenst med

ordinarie lön, med stämpel till belopp af 3 kronor för hvarje

fulla 100 kronor af lönen, men för den, som erhållit befordran,

som medlör högre lön, till belopp af 3 kronor för hvarje fulla

100 kronor af skilnaden mellan den stämpelafgift underkastade

lön, löntagaren näst förut innehaft, och den som erhålles;

dock att stämpel för fullmakt å embete eller tjenst, som

icke medför rätt till tjenstgöringspenningar, beräknas för allenast

två tredjedelar af lönen och för fullmakt å embete eller

tjenst lydande under Utrikesdepartementet icke må öfverstiga

300 kronor.

Vid löneförhöjning i följd af ålderstillägg, dermed jemförlig

uppflyttning från lägre till högre lönegrad eller lönereglering

utgöres stämpel med 3 kronor för hvarje fulla 100 kronor

af skilnaden mellan den stämpelafgift underkastade lön, löntagaren

näst förut innehaft, och den, som erhålles.

§ 6.

Enligt denna paragraf skulle, så länge Stockholms stads tjenstemän

vid befordran hade att erlägga 1 procent af lönen till Störa barnhuset,

den för fullmakter föreslagna stämpelafgift för dessa tjenstemän

minskas med 1 krona för hvarje fulla 100 kronor af lönen. Då emellertid,

enligt hvad komiterade jemväl påpekat, äfven tjenstemän vid

bergsstaten på grund af gällande stadganden vid befordran i stället för

krigsmanskasse-stämpeln erlägga en afgift till Bergskollegii armbössa,

synes äfven dessa tjenstemän böra medgifvas ett mot sist berörda afgift

svarande afdrag å fullmaktsstämpeln.

Utskottet hemställer derföre,

2:o.

att det i § 6 af författningsförslaget meddelade stadgande

måtte erhålla följande lydelse:

»Så länge enligt gällande stadganden afgift, motsvarande

viss procent af lönen, vid befordran utgöres af tjensteman å

bergsstaten till Bergskollegii armbössa samt af Stockholms stads

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets, Betänkande N:o 14

11

tjensteman till Stora barnhuset, skall clen enligt denna Art. för

fullmakter stadgade stämpelafgift för dessa tjensteman minskas

med ett mot nämnda af gifter svarande belopp.))

Då emellertid genomförandet af ett fullt likformigt användande af

den allmänna fullmaktsstämpeln synes synnerligt önskvärdt, har Utskottet

ifrågasatt, huruvida icke ofvanberörda undantagsstadgande kunde göras

obehöflig!,. Det har synts Utskottet som detta lättast kunde ske derigenom

att, på sätt år 1851 med avanceraentspenningarne in. fl. afgifter

egde rum, de till ofvannämnda inrättningar utgående afgifter ersattes

med bestämda statsanslag, och statsverket i stället uppbure oafkortade

stämpelafgifter å vederbörande fullmakter. Utan att dock vilja framställa

något bestämdt förslag härutinnan, hemställer Utskottet allenast,

3:o.

att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t hemställa, huruvida

icke genom lämpliga åtgärders vidtagande ofvanberörda undantagsstadgande

kunde göras obehöflig^, så att de allmänna föreskrifterna

angående stämpelafgift^ utgörande vid befordran

äfven blefve på Stockholms stads tjensteman och tjenstemännen

vid bergsstaten tillämpliga.

§ 8.

I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit hade Utskottet

i sitt betänkande N:o 6 hemstält, att sista stycket af denna paragraf

måtte erhålla följande lydelse:

»Frihet från stämpel enligt denna Art. eger jemväl rum i mål och

ärenden, som angå taxering, så ock i frågor rörande debitering, afskrifning

eller restitution af kronoutskylder eller andra afgifter till staten,

markegångssättning, anmärkning vid offentliga räkenskaper, redogörelse

för allmänna medel, utsyning af skog å allmänning eller ekars fällande

å kronojord, tillverkning och inlösen af salpeter och tvist om värfning,

äfvensom i ärenden, som anhängiggöra» hos justitiekanslersembetet eller

Riksdagens justitieombudsman.))

Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot Första

Kammaren, med föranledande af eu under diskussionen i Kammaren

framstäld anmärkning derom att nämnda del af § 8, i likhet med de

uppskjutna delarne af författningsförslaget, borde pröfvas först sedan de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

frågor, som hänvisats till Riksdagens Särskilda Utskott, blifvit slutligen

afgärda, återförvisat ofvan återgifna del af § 8 till Utskottet. Nu gällande

stämpelförordnings § 7 stadgade nemligen stämpelfrihet för mål

angående kronans räntor, äfvensom för mål angående åsättande af ränta

eller rotering, och i komiterades förslag hade på grund häraf sista stycket

af § 8 erhållit följande lydelse: »Frihet från stämpel enligt denna

Art. eger jemväl rum i mål och ärenden, som angå påförande, debitering,

afskrifning eller restitution af kronoutskylder eller andra afgifter

till staten, åsättande af rotering» etc. Anledningen till den förändrade

lydelse som stadgandet erhållit i Kongl. Maj:ts förslag vore uppenbarligen

endast den, att Kongl. Maj:t i samband med »förslaget om ny

stämpelförordning framlagt förslag till grundskatternas afskrifning och

roteringens upphörande.

Utskottet erkänner den framstälda anmärkningens befogenhet, men

då Andra Kammaren för sin del godkänt den lydelse af § 8, som af

Utskottet föreslagits, hemställer Utskottet till Första Kammaren,

4:o.

att Kammaren ville latta beslut angående ifrågavarande

del af § 8.

§ 9.

Enligt gällande stämpelförordning skola bouppteckningar förses

med stämpel till belopp af 50 öre för hvarje fulla 100 kronor af behållningen

i boet. Befrielse från stämpel eger dock rum, der behållningen

ej uppgår till 1,000 kronor, äfvensom för efterlefvande makes giftorätt,

hvilken, ehvad den utgör mer eller mindre, beräknas till hälften af behållningen.

I sitt utlåtande angående skatteför håll andena i riket hade skatteregleringskomitén,

under förordande att den nu för testamente, fideikommiss

och arf utgående bevillning skulle upphöra, föreslagit, att eu

arfskatt måtte, efter utländskt mönster, hos oss införas, att, under form

af stämpel till bouppteckning, då den för inregistrering till domstol inlemnades,

utgå efter arffallet bos behållning med belopp, som skulle

från 7- till 6 procent vexla dels efter behållningens storlek och dels

efter närmaste arfvinges närmare eller fjermare skyldskap med arflåtare.

Derjemte hade komitén föreslagit befrielse från all stämpel för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 14.

bouppteckningar, som, efter afdrag af giftorätten, utvisade behållning

under 1,000 kronor.

Kongl. Maj:t har upptagit komiténs förslag i modifierad form och,

med förordande att den för arf, testamente, fideikommiss och gåfva

nu stadgade bevillning måtte upphöra, hemstält, att bouppteckning,

der behållningen i boet, hvilken med afseende å efterlefvande makes

giftorätt borde beräknas på sätt komiterade föreslagit, ej uppginge till

1,000 kronor, måtte vara fri från stämpel, men att bouppteckningar i

annat fall, då de för inregistrering hos domstol företeddes, måtte för

hvarje fulla 100 kronor af behållningen beläggas med stämpel till nedannämnda

belopp:

då arflåtaren efterlemna! bröstarfvinge: 50 öre, när behållningen

icke uppgår till 10,000 kronor, men eljest 1 krona; samt

då arflåtaren efterlemna! fjermare arfvinge eller aflidit utan känd

arfvinge: 50 öre, när behållningen icke uppgår till 5,000 kronor, men

eljest 3 kronor.

Såsom en konseqvens af arfskattens förhöjning har Kongl. Maj:t

derjemte dels förordat eu motsvarande förhöjning i lagfartsstämpeln för

gåfvobref om fast egendom samt likaledes någon förhöjning i den för afhandling

om gåfva af fartyg stadgade stämpelafgift, dels ock föreslagit,

att afhandling om gåfva af annan läs egendom vid utgifvande! skulle

förses med stämpel af 1 krona för hvarje fulla 100 kronor af gåfvans

värde.

Skatteregleringskomitén hade vidare, under åberopande af det förhållande,

att stämpelafgift till belopp af 15 öre för hvarje fulla 100

kronor af värdet tillförene utgått för fastebref, men att denna afgift

upphört, sedan dylika handlingar efter den förändring i lagstiftningen,

som genom förordningen den 16 Juni 1875 om lagfart af fast egendom

vidtagits, icke vidare utfärdades, förordat att enahanda stämpelafgift,

som sålunda utgått för fastebref, måtte framdeles utgöras för lagfartsbevis,

der det icke grundades på lagfart af arf eller giftorätt. Då emellertid

den för dylikt bevis ifrågasatta stämpeln skulle utgå efter alldeles

enahanda grund som stämpeln för den fångeshandling, på grund

hvaraf lagfart meddelades, och komme att ungefär samtidigt med denna

stämpel utgöras, hade det af komitén åsyftade mål, att återinföra de

med lagfart å fast egendom förenade stämpelafgifter till samma belopp,

hvarmed de förut utgått, synts Kongl. Maj:t kunna enklast vinnas på

det sätt, att stämpelafgiften för fångeshandlingen, der denna utgjordes

af köpe- eller bytesbref, höjdes från dess nuvarande belopp af 60 öre

till 75 öre för hvarje fulla 100 krono]'' af lagfaren fastighets värde.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

I ett afseende har dock Kong''!. Maj:t förordat eu ännu mer betydande

förhöjning af lagfartsstämpeln. Afhandling, på grund hvaraf lagfart

sökes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse, kommer nemligen,

om Kongl. Maj:ts förslag antages, att underkastas stämpelafgift till

dubbla beloppet mot andra fångeshandlingar eller vid fång å fast egendom

i allmänhet 1 krona 50 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde och vid skattelösen af kronojord 10 kronor. Med afseende

å befogenheten af ett dylikt undantagsstadgande har af Herr Statsrådet

och Chefen för Finansdepartementet anförts, hurusom de periodiskt

återkommande'' lagfartsafgifterna otvifvelaktigt i längden måste verka

såsom en grundskatt, hvilken för fastighet i allmänhet årligen kunde

anses utgöra hvad på värdet deraf för år belöpte af samtliga de dylika

afgifter, hvilka blifvit erlagda under den tidrymd, hvarunder fastigheterna

i landet i medeltal ombytte egare. Nu vore emellertid uppenbart,

att, der en fastighet långt utöfver en dylik tidrymd fortfore att vara i

samme egares hand, de ifrågavarande stämpelafgifterna för denna fastighet,

fördelade på en längre tid, icke kunde uppgå till lika högt årligt

belopp, som enahanda afgifter beräknades årligen utgöra för fastighet i

allmänhet inom landet. Fn skattelindring skulle i följd häraf gemenligen

komma att ega rum i afseende på fastighet, hvilken kunde antagas

enligt regeln mera sällan ombyta egare. På grund häraf hade

aktiebolagen som, under åtnjutande af förmånen af begränsad ansvarighet,

utöfvade verksamhet med lukrativt ändamål, synts böra vidkännas

förhöjning i stämpelafgiften för fångeshandling å fast egendom, som

ofta till stor betydenhet af dem förvärfvades. Den utsträckning, bolagsinstitutionens

tillämpning under senare tid vunnit, så att numera den

större bruks-, sågverks- och fabriksrörelsen mer och mer öfvergått i

händerna på aktiebolag, och äfven för jordbruksrörelsens bedrifvande

bolag börjat bilda sig, måste nemligen komma att hafva till följd, att

fast egendom till betydande värde samlades hos dessa bolag, och att

den omsättning af fastigheten, som i allmänhet egde rum, då den befunne

sig i fysiska personers ego, icke på långt när blefve lika liflig,

sedan fastigheten kommit att tillhöra ett bolag. För den skatt, staten

ansåge sig böra upphemta af fastighet vid dess öfvergång från en till

annan egare, kräfde derföre billigheten att ersättning bereddes genom

en särskild beskattning å de i bolags hand komna fastigheterna. Samma

skäl, som talade för att aktiebolagen underkastades förhöjda lagfartsafgifter,

syntes visserligen äfven påkalla motsvarande beskattning af

fromma stiftelser och dermed jemförliga inrättningar. I betraktande af

deras allmännyttiga syftemål och den undantagsställning de hittills åt
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevälnings-Utskottets Betänkande N:o 14. 15

njutit vid stämpelskattens tillämpning, hade dock med afseende å dem

åtgärden ansetts böra inskränkas derhän, att genom upphäfvande af

den nu för dylik fångeshandling medgifna stämpelfrihet de allmänna

grunderna för lagfartsstämpeln derå gjordes tillämpliga. Att ej heller

bankaktiebolagen inbegripits under den föreslagna förhöjningen, hade

åter berott derpå, att, då bolagsordning för sådant aktiebolag, som drefve

bankrörelse, gemenligen innehölle föreskrift, att bolaget icke enligt regeln

finge ega annan fastighet, än som för bankens inrymmande erfordrades,

utan att fastighet, som för iakttagande af bolagets rätt måste

inropas, skulle så fort som möjligt afyttras, hade det icke synts vara

med den ofvan angifna grunden för den ifrågasatta högre lagfartsstämpeln

förenligt att föreskrifva dess utgörande jemväl för fångeshandling

å fastighet, »hvilken, af dylikt aktiebolag förvärfvad, icke i regeln komme

att under någon längre tid förblifva i bolagets ego.

I sammanhang med den ifrågasatta förhöjningen af lagfartsstämpeln

har Kongl. Maj:t jemväl föreslagit en förhöjning i stämpeln å afhandling

om öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononybygge.

Enligt gällande stämpelförordning skola nemligen öfverlåtelse- och tran.sp

or t bref å kronorusthåll förses med stämpel enligt samma grund som

andra köpebref; öfverlåtelsebref å kronohemman med hälften mindre än

vanliga köpebref och öfverlåtelsebref å skattlagda nybyggen med fjerdedelen.

_ Med afseende derå att genom Kongl. kungörelsen den 8 Maj

1863 innehafvare af kronohemman medgifvits en lika vidsträckt frihet

\ afseende på öfverlåtelse af hemmanet som den, hvilken enligt Kongl.

förordningen den 22 Februari 1749 tillkommer innehafvare af kronorusthåll,

har till en början ofvan berörda olikhet i beskattning af

kronorusthåll och andra kronohemman ansetts böra upphöra, samt alla

kronohemman underkastas den för kronorusthåll stadgade afgiften, i

hvilken Kongl. Maj:t föreslagit en förhöjning af 15 öre. Den nu för

afhandlingar om öfverlåtelse af skattlagda krononybyggen utgående

stämpelafgiften har deremot åter ansetts ej böra höjas med mera än 5

öre. Äfven här har Kongl. Maj:t. för öfrigt föreslagit en till dubbla beloppet

förhöjd afgift för aktiebolagen.

Jemväl för afhandlingar om skogsuf verkning, som för närvarande

skola stämpelbeläggas efter samma grunder som köpebref om fast egendom,

endast med den skilnad, att, derest i afhandlingen värdesumma ej

finnes utsatt, stämpelafgiften utgöres med 5 öre för hvarje full qvadratref,

bär Kongl. Maj:t förordat en förhöjning af stämpelafgiften och föreslagit,

att dylika handlingar måtte vid utgifvandet underkastas stämpelbeskattning

till belopp af 75 öre för hvarje fulla 100 kronor af hvad

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

för rättigheten blifvit utfästa eller, om detta icke blifvit i afhandlingen

till visst belopp bestämdt, af 6 öre för hvarje fullt antal af 10 ar utaf

det upplåtna skogsskiftet.

Den vid inteckning åt afhandling om nyttjanderätt till fast egendom

nu utgående stämpelafgift har Kong], Maj:t med föranledande ai

skatteregleringskomiténs förslag likades ansett böra förhöjas från nu

stadgade 25 öre för hvarje lulla 100 kronor af afgäldeu till dubbla beloppet.

Under det de stämpelafgifter, hvilka nu utgöras för enskilda handlingar

och äro att betrakta såsom eu skatt å förändringar i privaträttsliga

förhållanden, i de flesta fall skola erläggas först da dessa hand

lingar af en eller annan anledning varda inför offentlig myndighet uppvisade,

hade skatteregleringskomitén vidare, med anmärkning att ett dylikt

uppvisande vore för skattens natur föga väsentligt, föreslagit, att

föreskrifter, i likhet med hvad i främmande länder vore stadgadt, måtte

meddelas, att åtskilliga dylika handlingar skulle, oberoende deraf, huruvida

de vid offentlig myndighet företeddes eller icke, vid utgifvandet förses med

stämpel. Kongl.'' Maj:t har upptagit jemväl detta förslag i modifierad

form samt föreslagit, att vexlar, anvisningar och invisning^, som utfärdas

här i riket, äfvensom bevis om deposition af penningar med rätt

till deras återbekommande å viss tid eller efter uppsägning måtte vid

utgifvandet underkastas en stämpelafgift af 50 öre, när handlingens

värde icke uppgår till 1,000 kronor, men eljest 1 krona. .På sätt författningsförslaget

anger, skulle dock för vissa vexlar, anvisningar och

invisningar frihet från denna stämpel ega rum.

Af ofvanberörda handlingar äro för närvarande endast de här i

riket utfärdade vexlar och anvisningar, som äro stälda att å utrikes ort

betalas, underkastade stämpelbeläggning vid utgifvandet.

Äfven för certepartier eller fraktslut om fartyg, som för närvarande

endast äro underkastade stämpelbeläggning, då de vid domstol

eller hos exekutor företes, har Kongl. Maj:t föreslagit en stämpelafgift

vid utgifvandet till belopp af 50 öre.

Med bibehållande af den för skuldebref nu stadgade stämpelafgift

har Kongl. Maj:t slutligen föreslagit, att dylik handling skulle, då derför

lemnas hypotek, vid låns upptagande af låntagaren förses med stämpel

af 50 öre, när förskrifna beloppet icke uppginge till 1,000 kronor,

men eljest af 1 krona.

Samtliga här ofvan omförmälda förslag till förhöjning i redan utgående

stämpelafgifter eller införandet af nya dylika afgifter hafva af

Kongl. Maj:t framstälts hufvudsakligen med fäst afseende å ett till

följd af den ifrågasatta reformen i vårt skattesystem samt försvars
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

väsendets utsträckning möjligen förekommande behof af nya statsinkomster.

Då emellertid detta skäl för en ökad beskattning numera bortfallit

samt, på sätt Utskottet i sitt Betänkande N:o 6 anfört, en utsträckning

af stämpelbeskattningen i den omfattning, som af Kongl.

Maj:t ifrågasatts, utan motsvarande behof icke synts Utskottet med fogkunna

förordas, har Utskottet, med afstyrkande af hvad Kongl. Maj:t

angående ofvan berörda enskilda handlingars stämpelbeläggning föreslagit,

ansett sig böra föreslå, att nu gällande bestämmelser i allmänhet

måtte bibehållas, dock med iakttagande, der sådant låter sig göra,

af de utaf Kongl. Maj:t föreslagna redaktionsförändringar.

I ett och annat hänseende har dock Utskottet ansett dessa bestämmelser

böra förändras äfven med afseende å innehållet. Så har Utskottet

funnit det af Kongl. Maj:t föreslagna sättet för beräknande af efterlefvande

makes giftorätt vid bouppteckningars stämpelbeläggning böra

tillerkännas företräde framför nu gällande bestämmelser.

Gåfvobref om förty g skola för närvarande, så snart fartygets drägtighet

öfverstiger 33,33 ton, motsvarande 10 läster, beläggas med stämpel,

då värde finnes å gåfvan angifvet, af 60 öre för hvarje fulla 100

kronor, men då värdesumma ej finnes utsatt, af 50 öre pr läst eller 15

öre pr ton. I öfverensstämmelse med hvad angående köpebref om fartyg

är föreslaget, synes dock berörda 33,3;; ton böra höjas till 40 ton

samt stämpelafgiften i hvarje fall beräknas efter fartygets drägtighet.

Då den af Kongl. Maj:t ifrågasatta förhöjningen i lagfartsstämpeln

för aktiebolag icke åsyftar förökad statsinkomst, utan endast att

förebygga en genom hopandet af fast egendom i bolagens händer förorsakad

minskning i samma inkomst, har Utskottet ansett sig böra förorda

ett höjande af stämpeln för köpebref och dermed likstälda handlingar,

på grund hvaraf lagfart sökes af aktiebolag, som icke drifva

bankrörelse, till dubbla beloppet mot för andra fastighetsegare, äfvensom

att förorda en liknande förhöjning i stämpeln å afhandlingar om

öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt nybygge.

Enligt Kong], kungörelsen af den 8 Maj 1863 ega vid öfverlåtelse

af kronohemman förre åboens anförvandter inom bördsleden fortfarande

rätt att anmäla sig till hemmanets öfvertagande, hvilken rätt,

enligt Kongl. Brefvet den 5 Februari 1808 samt Kongl. Kammarkollegii

kungörelse den 7 Juli 1876, i ännu vidsträcktare mån eger rum vid öfverlåtelse

af krono nybyggen. Den, som erhållit ett dylikt hemman eller

nybygge på sig öfverlåtet, är således icke, förr än bördetiden är ute,

viss att få behålla detsamma. Då billigheten härvid synes fordra, att

den föreskrifna stämpelafgiften ej utgöres i andra fall, än då åborätt

Bih. till Riksd. Prat. 1883. 5 Sand. 1 Afl. 13 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

på grund af öfverlåtelsen viunes, vill Utskottet föreslå eu ändring af

stadgandet i berörda syfte. På grund af livad härofvan blifvit anfördt,

vill Utskottet jemväl föreslå den ändring i nu gällande stadganden, att

stämpelafgiften vid vinnande af åborätt på grund af öfverlåtelse af såväl

kronorusthåll som andra kronohemman måtte bestämmas till 60 öre,

hvaremot afgiften vid öfverlåtelse af nybyggen synts Utskottet lämpligen

kunna fastställas till det af Kongl. Maj:t förordade belopp.

Med afseende å afhandlingar om sko g sa/verkning, i hvilka värdesumma

ej blifvit utsatt, har Utskottet upptagit det af Kongl. Makt förordade

stämpelbeloppet, 6 öre för hvarje fullt antal af 10 ar, enär

detta belopp i det närmaste motsvarar den nu stadgade afgiften, 5 öre

för hvarje full qvadratref.

Jemväl med afseende å vexlar och andra dermed likstälda handlingar

som utfärdas å utrikes ort, har Kongl. Maj:t föreslagit en förändring

i nu gällande stadganden. Vexlar äfvensom anvisningar eller

s. k. mandats, som äro dragna å utrikes, ort, skola för närvarande i

likhet med vexlar, utfärdade här i riket men stälda att å utrikes

ort betalas, oafsedt den stämpelbeskattning som de äro underkastade,

då de hos domaren eller exekutor uppvisas, förses med en särskild

stämpel, vexel å 1 krona samt anvisning eller mandat å 50 öre eller

ock skrifvas å till nämnda värden stämplade blanketter. Med anledning

deraf att »mandat» allenast är den franska termen för anvisning, och

någon olikhet uti betydelsen af dessa båda benämningar icke torde

förefinnas, har till en början den olika beskattningen af mandats och

vexlar ansetts böra upphöra. Kongl. Maj:t har derjemte, i likhet med

hvad angående inrikes vexlar blifvit förordadt, föreslagit att den för

utrikes vexlar nu stadgade stämpeln å 1 krona måtte nedsättas till 50

öre för vexel, lydande å mindre belopp än 1,000 kronor.

Den lindring, som sålunda skulle medgifvas för de mindre beloppen,

har Utskottet ansett sig böra utsträcka derhän att, i öfverensstämmelse

med hvad för åtskilliga liknande fall blifvit föreslaget, frihet

från stämpel medgåfves då vexelns belopp icke uppginge till 100 kronor.

Med den sålunda föreslagna stämpelfriheten har Utskottet särskilt afsett

de betydliga penningesummor, som från Amerika öfversändas af

dit utvandrade svenskar till deras här qvarboende anförvandter, och

hvilka penningeförsändelser i allmänhet verkställas i flera små belopp

medelst vexlar, dragna i Amerika och betalbara här i landet. Redan

vid sistlidet års riksdag väckte eu enskild motionär i Andra Kammaren

ett förslag om dessa vexlare befriande från stämpel. Utskottet ansåg

sig dock då, i afvaktan på Kongl. Maj:ts redan bebådade förslag till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bemllninys-Utskottets Betänkande N:o 14.

19

ny stämpelförordning ej böra ingå i någon undersökning, om och pa

hvad sätt eu öfvergång från den fixa vexelstämpeln till stämpelafgiftens

bestämmande i visst förhållande till vexelsummans storlek borde

ega rum. Då berörda förslag nu föreligger, samt genom Kongl. Maj:ts

hemställan om nedsättning i stämpelafgiften för vexlar å belopp under

1,000 kronor eu ändring i nu gällande stadganden ifrågasatts i syfte

att göra afgiften i viss mån beroende af vexelsummans storlek, bär

Utskottet på ofvan angifna skäl ansett sig böra förorda meranämnda

stämpelfrihets införande.

Vid behandlingen af Utskottets Betänkande N:o 6 hafva båda

Kamrarne till Utskottet återförvisat följande under förevarande paragraf

förekommande rubriker jemte tillhörande stadganden och hänvisningar:

Förpantning skref, Försäkring skref,, Förvärf af fast egendom i enlighet med

gällande författningar om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

eller om afledning af vatten, Hyreskontrakt, Jordafsöndring, Köp af lösören,

hvilka i säljarens vård qvarblifva, Köp af fartyg, Lifränta, Lösöreköp,

Premieqvittens, Räkning, godkänd, samt Testamente om fast egendom.

Af den diskussion som föregick beslutet att återförvisa rubriken

»Förpantningsbref» framgår, att syftet dermed var att bereda Utskottet

tillfälle ätt taga under ompröfning, huruvida icke sådant förpantningsbref,

på grund hvaraf inteckning enligt § 3 Sjölagen sökes till säkerhet

för af beställaren lemnadt förskott å under byggnad varande fartyg,

borde göras fritt från stämpel. Såsom skäl härför anfördes, att

den inteckning, som på grund af dylika förpantningsbref meddelades,

städse vore afsedd att gälla för mycket kort tid, oftast endast några

månader, samt att det vid sådant förhållande måste synas obilligt att

dessa förpantningsbref, som oftast lydde å högst betydande belopp,

skulle vara underkastade samma stämpelafgift, som utkräfdes, då en

inteckning afsedd att gälla för flera år meddelades.

Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst, och då införandet

af stämpelfrihet i förevarande fall synes kunna bereda en för landet

vigtig näringsgren en välbehöflig lättnad har Utskottet ansett sig böra

föreslå att Förpantningsbref, på grund hvaraf inteckning sökes enligt

§ 3 Sjölagen, måtte vara befriadt från stämpel.

Ofriga här ofvan omförmälda rubriker hafva, enligt hvad af den

i Kamrarne förda diskussionen jemväl framgår, till Utskottet återförvisats

endast på den grund att de ansetts stå i det nära samband med

antingen rubriken »Förpantningsbref» eller ock de rubriker, hvilkas

pröfning tillsvidare uppskjuta, att de borde behandlas i samband

med dessa. Med afseende å dem har Utskottet på grund häraf icke

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

BfviUnings-Utskottets Betänkande N:o ii.

vidtagit annan förändring än som föranledts deraf att, sedan Utskottet

afstyrkt Kongl. Maj:ts förslag om införande af en särskild stämpelafgift

för skuldebref med hypotek vid låns upptagande, rubriken »Skuldebref))

ansetts böra, i likhet med hvad för närvarande eger rum, göras

till hufvudrubrik, till hvilken såväl »förpantningsbref» som öfriga handlingar,

hvilka äro underkastade samma föreskrifter med afseende å utgörande

af stämpelafgift, skola hänföras.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet

5:o.

att rubriken »Bouppteckning)) måtte erhålla följande lydelse:
''»Bouppteckning

skall, då den för inregistrering hos domstol

företes, vara försedd med stämpel till belopp af 50 öre

för hvarje fulla 100 kronor af behållningen i boet.

Befrielse från stämpel eger likväl rum, der behållningen

i boet icke uppgår till 1,000 kronor; skolande för bouppteckning,

som till underdomstol i stad ingifves, från det belopp,

hvartill stämpeln efter nu stadgad beräkningsgrund uppgår,

afdragas ett belopp, motsvarande den för bevis om bouppteckningens

inlemnande och inregistrering vid domstolen bestämda

lösen, äfven om på grund af gällande författning dylik

lösen ej må fordras.

Såsom behållning i boet skall, der make lefver efter, anses

endast hvad som återstår efter afdrag af den efterlefvandes

giftorätt, hvilken, ehvad den utgör mer eller mindre, bör

beräknas till hälften af behållningen»;

6:o.

att Riksdagen måtte besluta, att bevis om deposition af

penningar med rätt till deras återbekommande å viss tid eller

efter uppsägning skall fortfarande som hittills vid utgifvandet

vara fritt från stämpel;

7:o.

att rubriken »Gåfva af fartyg» måtte erhålla följande lydelse:
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

"»Gåfva af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 tori: afhandling

derom skall vid utgifvandet förses med stämpel af

15 öre för hvarje ton af fartygets drägtighet;))

8:o.

att Riksdagen måtte besluta, att afhandling om gåfva af

annan läs egendom än fartyg skall fortfarande som hittills vara

befriad från stämpelafgift vid utgifvandet;

9:o.

att föreskrifterna angående stämpelbelägguing af skuldebref

måtte erhålla följande lydelse:

»Skuldebref skall, då det för vinnande af inteckning eller

betalning hos offentlig myndighet företes, vara försedt med

stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp,

för hvilket inteckning eller betalning sökes;

dock är skuldebref fritt från stämpel, då på grund deraf

fordran bevakas i konkurs eller inteckning sökes i jernväg;

se för öfrigt §§ 17 och 18;»

10:o.

att rubriken »Certeparti» måtte erhålla följande lydelse:

»Certeparti; lika med skuldebref;»

ll:o.

att rubriken »Förpantningsbref» måtte erhålla följande

de] se:

»Förpantningsbref; lika med Skuldebref;

dock är förpantningsbref fritt från stämpel, då på grund

deraf sökes inteckning enligt § 3 Sjölagen;»

12:o.

att rubriken »Försäkringsbref» måtte erhålla följande lydelse:
»För

säkring skref eller annan handling, hvarigenom försäkring

meddelas; lika med Skuldebref.

Af utländsk försäkringsgifvare eller hans agent meddeladt

qvittens å premie, ehvad det tecknas å försäkringshandling

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bemllnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

eller särskild! utfärdas, skall, innan det här i riket utlemnas,

förses med stämpel till nedannämnda belopp:

vid försäkring af egendom: 60 öre för hvarje fulla 100

kronor af premien; och

vid försäkring af lif: 30 öre för hvarje fulla 100 kronor

af premien;

dock icke i något fall under 50 öre;»

13:o.

att föreskrifterna angående stämpel å afhandlingar om köp

måtte erhålla följande lydelse:

»Köp, af fast egendom: afhandling derom eller af offentlig

myndighet utfärdad köpehandling skall, då den för lagfart företes,

vara försedd med stämpel af 60 Öre för hvarje fulla 100

kronor af egendomens värde; dock att köpeafhandling, på grund

hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse,

bör vara belagd med stämpel af 1 krona 20 öre likaledes

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

Der köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade

vilkor öfverlåtes inom den för lagfart föreskrift^ tid, räknad

från första fånget, och inom samma tid för lagfart företes,

eger stämpelbeläggning rum allenast för sista fånget.

Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart å jernväg,

är från stämpel fri.

Köp af lösören, Indika i säljarens värd qvarblifva: afhandling

derom skall, då den för intagande i vederbörande myndighets

protokoll företes, vara försedd med stämpel af 60 öre

för hvarje fulla 100 kronor af köpesumman.

Köp af fartyg, hvars drägtighet öfver stig er 40 ton: afhandling

derom skall vid utgifvandet förses med stämpel af 60 öre

för hvarje fulla 100 kronor af köpesumman eller, der denna

icke är till bestämdt belopp angifven, af 15 öre för hvarje ton

af fartygets drägtighet.

Sökes på grund af köpeafhandling, hvarom här ofvan förmäles,

hos offentlig myndighet inteckning eller betalning för

ogulden köpeskilling, skall köpeafhandlingen vara försedd med

särskild stämpel lika med Skiddebref;

se för öfngt §§ 11, 14 och 16 ;>

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

23

14:o.

att rubriken »Förvärf» måtte erhålla följande lydelse:

»Förvärf af fast egendom i enlighet med gällande författningar

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

eller om afledning af vatten, fångeshandling derå; lika

med afhandling om Köp af fast egendom;»

15:o.

att rubriken »Gåfva af fast egendom» måtte erhålla följande

lydelse:

»Gåfva af fast egendom: afhandling derom; lika med afhandling

om Köp af fast egendom;»

16:o.

att rubriken »Lifränta» måtte erhålla följande lydelse:

_ »Lifränta: afhandling derom skall, då den för vinnande

af inteckning företes, vara försedd med stämpel af 25 öre för

hvarje fulla 100 kronor af lifräntans kapitalvärde.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet

betalning, skall afhandlingen vara belagd med stämpel lika

med Skuldebref;

se för i''ifrigt § 13 ;>

17:o.

att rubriken »Lösöreköp» måtte erhålla följande lydelse:

»Lösöreköp: afhandling derom; se Kopp)

18:o.

att rubriken »Nyttjanderätt till fast egendom» måtte erhålla

följande lydelse:

Nyttjanderätt till fast egendom: afhandling derom skall, då

den för vinnande af inteckning företes, vara försedd med stämpel

af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af afgälden för ett

år eller, der aftalet afser kortare tid, för legotiden; dock att

stämpel icke beräknas å sådana i afgälden ingående persedlar

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillnings- Utskoftets Betänkande N:o 14.

eller tjenstbarhet^’, hvilka vid upplåtelsen icke blifvit i penningar

uppskattade eller icke finnas i markegångstaxa upptagna.

Erlägges för nyttjanderätten viss afgift eu gång för alla,

beräknas stämpeln å det belopp, som motsvarar 5 procent af

denna afgift, med tillägg af den årliga afgälden, der sådan är

utfäst.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet

betalning, skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel

lika med Skuldebref;

se för öfrigt §§ 12 och 14;*

19:o.

Att rubriken »Hyreskontrakt måtte erhålla följande lydelse:

»Hyreskontrakt; se Nyttjanderätt;»

20:o.

att rubriken »Jordafsöndring» måtte erhålla följande lydelse:

»Jorda/söndring, afhandling derom: för alltid; se Köp af

fast egendom, till besittning för viss tid eller lifstid, se Nyttjanderätt;
21:o.

att rubriken »Premieqvittens» måtte erhålla följande lydelse:
»Premieqvittens;

se For säkring sbr ef;»

22:o.

att rubriken »Räkning» måtte erhålla följande lydelse:

»Räkning, godkänd; lika med Skuldebref;»

23:o.

att rubriken »Skattelösen af kronojord» måtte erhålla följande

lydelse:

»Skattelösen af kronojord: bref eller resolution derå skall,

då handlingen för lagfart företes, vara försedd med stämpel af

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

5 kronor; dock att dylik handling, på grund hvaraf lagfart

sökes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse, bör vara

belagd med stämpel af 10 kronor;»

24:o.

att rubriken »Skogsafverkning» måtte erhålla följande

lydelse:

»Skogsafverkning: afhandling derom bör vid utgifvandet förses

med. stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af hvad

för i ättigheten blifvit utfäst eller, om detta icke blifvit i afhandlingen

till visst belopp bestämdt, af 6 öre för hvarje fullt

antal af 10 ar utaf det upplåtna skogsskiftet.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet

betalning, skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel

lika med Skuldebref'';»

25:o.

att rubriken »Testamente om fast egen dorn» måtte erhålla

följande lydelse:

»Testamente om fa,st egendom: lika med afhandling om Köp

af fast egendom;»

26:o.

att rubriken »Vexel» måtte erhålla följande lydelse:

* Vexel, godkänd eller protesterad; lika med Skuldebref.

Der vexel ställes att å utrikes ort betalas eller är utfärdad

å utrikes ort, skall, oberoende af den stämpel, som i allmänhet

är stadgad, . vexeln, då den utställes, eller, om den utfärdats

utom riket, innan den här i riket öfverlåtes eller till godkännande

eller betalning företes, beläggas med stämpel af 50 öre,

när den lyder å mindre belopp än 1,000 kronor, men eljest af

1 krona; dock att frihet från denna stämpelbeläggning eger

rum för vexel å mindre belopp än 100 kronor.

År vexel utfärdad i flera exemplar, och har ett af dem

blifvit med nyssnämnda särskilda stämpel försedt, vare de öfriga

från sådan stämpel fria;»

Bih. till Biksd.Prof. 1883. 5 Sand. 1 Afd. 13 Raft

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

27:o.

att rubriken »Anvisning» måtte erhålla följande lydelse:

»Anvisning; lika med Vexel;»

28:o.

att rubriken »Invisning» måtte erhålla följande lydelse:

»Invisning; lika med Vexel;» samt

29:o.

att rubriken »Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt

krononybygge» måtte erhålla följande lydelse:

»Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononybygge:

afhandling derom skall, då åborätt på grund deraf vinnes, förses

med stämpel för kronohemman till belopp af 60 öre och

för nybygge till belopp af 20 öre för hvarje fulla 100 kronor

af egendomens värde; dock att afhandling, på grund hvaraf

åborätt vinnes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse, bör

vara belagd med stämpel för kronohemman till belopp af 1

krona 20 öre och för nybygge till belopp af 40 öre likaledes

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.»

I sitt förr omförmälda betänkande hade Utskottet vidare hemstält

att nedannämnda rubriker måtte erhålla följande lydelse:

» Ärr ende kontrakt; se Nyttjanderätt.

Bodmeribref; lika med Förpantningsbref.

Byte af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling

derom skall vid utgifvandet förses med stämpel af

15 öre för hvarje ton af fartygets drägtighet.

Fraktslut om fartyg; so Certeparti.

Undantagskontrakt; se Afkomst af fast egendom.»

Samtliga dessa rubriker hafva af Första Kammaren återförvisats till

Utskottet. Då emellertid Andra Kammaren för sin del bifallit Utskottets

hemställan angående ifrågavarande rubriker, får Utskottet till Första

Kammaren hemställa,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtskoUets Betänkande N:o 14.

27

30:o.

att Kammaren ville fatta beslut angående lydelsen af

ofvannämnda rubriker.

§§ 10 och 11.

Med afseende å dessa paragrafer bär Utskottet icke vidtagit

annan ändring än som föranledts deraf att eu ny paragraf

inskjutits efter § 9. Utskottet hemställer alltså,

31:o.

att § 11 måtte erhålla följande lydelse:

»Då'' stämpelafgift skall utgå efter värdet af fast egendom,

må detta icke upptagas lägre än nästföregående årets taxeringsvärde,

men skall, hvad angår köp af fast egendom eller

öfverlåtelse af kronohemman eller nybygge, beräknas efter den

i penningar bestämda köpe- eller löseskillingen, så framt denna

öfverstiger nämnda värde.

I fråga om fast egendoms taxeringsvärde må debetsedel,

så upprättad som gällande bevillningsförordning föreskrifver,

esra lika vitsord med af vederbörande tjensteman utfärdadt

taxeringsbevis;» samt

32:o.

att § 12 måtte erhålla följande lydelse:

»Der uti afhandling om nyttjanderätt till fast egendom

afgälden är bestämd att under olika år af legotiden utgå med

olika belopp, beräknas stämpelafgiften å den högsta afgäld

som för något år utgöres.

I afgälden ingående persedlar eller tjenstbarheter af sådan

beskaffenhet, att stämpel för dem bör utgå, beräknas efter det

värde, hvartill de vid upplåtelsen uppskattats, eller, der visst

värde dervid icke blifvit dem åsatt, efter senast faststälda

m arkegångspr i s.»

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

§ 14.

I sitt förr omfönnälda betänkande hade Utskottet hemstält, att

§ 15, motsvarande § 14 i Kong-]. Maj:ts förslag, måtte erhålla följande

lydelse:

_ ^Har afliden person på flere orter efterlemnat egendom, hvaröfver

säl skilda bouppteckningar blifvit upprättade, erlägges stämpelafgiften

efter sammanräknade behållningen enligt samtliga bouppteckningarne

och utgöres då dessa ingifvas till domstolen i den ort, der den aflidne

vid dödsfallet varit mantalsskrifven.

Bouppteckning, som ingifves förseglad, skall vara försedd med

bevis af förrättningsmännen, att den är belagd med stämpel till behörigt

belopp.

Fideikommissarie eller annan testamentstagare vare, vid tillträde

åt fideikommiss eller testamenterad egendom, skyldig att, med ränta

efter fem för hundra om året, till boet återgälda hvad af stämpelafgiften

belöper på hans andel i boet i förhållande, om make lefver efter,

till hvad af behållningen enligt bouppteckningen återstår efter afdrag

af hvad såsom giftorätt ur boet utgår, men i annat fall till hela behållningen;

och skall beräkning, som för bestämmande af testamentstagares

deltagande i stämpelafgiften erfordras rörande kapitalvärdet af lifränta,

rätt till afkomst eller annan förmån af fast egendom, verkställas enligt

de grunder, som finnas i 128 § utsökningslagen angifne.»

Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot Första

Kammaren för sin del återförvisat paragrafen till Utskottet.

Vid sådant förhållande får Utskottet till Första Kammaren hemställa,

33:o.

att Kammaren ville fatta beslut angående lydelsen af

ifrågavarande paragraf.

§§ 29, 39, 46, 47 och 49.

Med afseende å §§ 29, 39, 47 och 49 i Kongl. Maj:ts förslag har

Utskottet icke ^ vidtagit annan åtgärd än att, på sätt förut blifvit omförmält,

paragrafnumren förändrats till respektive 30, 40, 48 och 50.

I inom. 1 och 2 af § 46, motsvarande § 47 i Utskottets förslag,

har Utskottet endast vidtagit de förändringar, som påkallats deraf att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

Utskottet, såsom ofvan omförmälts, afstyrkt Kongl. Maj:ts förslag om

stämpel å vissa enskilda handlingar.

Den i tredje momentet af samma paragraf upptagna ansvar,spåföljd

i . visst fall för agent för utländsk försäkringsgifvare har, vidare med

bibehållande af böternas utgörande för hvarje gång förseelsen eger rum

i öfrigt synts, i likhet med hvad för de i andra momentet omnämnda

tall komme att ega rum, böra bestämmas till två gånger den felande

stämpelns belopp, dock ej under 25 kronor.

1 fjerde och femte momenten slutligen har Utskottet vidtagit några

mindre af språklig hänsyn förestafvade redaktionsförändringar.

Utskottet hemställer alltså

34:o.

Att § 30 måtte erhålla följande lydelse:

»Har genom misskrifning eller annorledes stämpel blifvit

för sitt ändamål obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl

allenast så framt det blad, hvarå stämpeln är satt, är ostympadt,

hos försäljningsman utbytas mot annan stämpel, dervid

dock för hvarje stämpel skall betalas 3 öre.

Stämplar till underskrifna expeditioner må afgiftsfritt på

enahanda sätt utbytas, såvida behörigen styrkes, att expeditionerna

icke varit för ändamålet begagnade eller att lösen för

dem icke erhållits;»

35:o.

Att § 40 måtte erhålla följande lydelse:

»På framställning af försäljningsman eger i Stockholm

Statskontoret och i länen Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

efter föregången granskning, att för''sådana stämplar, hvilka

enligt § 30 få utbytas, bevilja afskrifning i räkenskapen emot

clen i nämnda § stadgade afgift, der sådan skall utgå; börande

å hvarje stämpel, för hvilken afskrifning sålunda medgifves,

medelst färg- eller svartstänipling anbringas ordet »makulerad».

Innan afskrifning beviljats, må stämplarne i räkenskapen

upptagas såsom behållning;»

36:o.

att § 47 måtte erhålla följande lydelse:

»1. Den som utgifver vexel, anvisning eller invisning stäld

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillnings- TJtskottets Betänkande N:o 14.

att betalas å utrikes ort, utan att dervid förse handlingen med

stadgad stämpel, eller ock öfvérlåter eller till godkännande

eller betalning företer å utrikes ort utfärdad vexel, anvisning

eller invisning, utan att handlingen är med föreskrifven stämpel

försedd, skall höta tjugofem kronor.

2. Utgifvare af köpe-, bytes- eller gåfvobref om fartyg

eller afhandling om skogsafverkning skall för underlåtenhet

att vid utgifvandet förse dylik handling med stadgad stämpel

höta två gånger den felande stämpelns belopp; dock vare

minsta bot tjugufem kronor. ... n

3. Agent för utländsk försäkringsgifvare, som utlemnar

qvittens å premie, utan att detta är behörigen med stämpel föi

sedt, böte, för hvarje gång sådant sker, två gånger den felande

stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugofem kronor.

4. Der handling, i afseende å hvars stämpelbeläggning ansvar

i denna paragraf stadgas, icke blifvit af den, hvilken stäm

pelbeläggningen ålegat, försedd med behörig stämpel, varf''

äfven den, hvilken såsom bevis om förvärfvad rättighet mottager

handlingen, utan att belägga den med felande stämpel,

underkastad det för felaktig eller försummad stampelbelaggning

af handlingen stadgade ansvar.

5. 1 de fall, hvarom i denna paragraf sägs, följe ock

skyldighet att ersätta kronans förlust;»

37:o.

att § 48 måtte erhålla följande lydelse:

»Har någon, som i de fall, om hvilka i § 47 förmäles, är

skyldig förse handling med stämpel, försummat att makulera

stämpel, hvarmed handling blifvit belagd, vare påföljden böter

fem kronor;» samt

38:o.

att § 50 måtte erhålla följande lydelse:

»De''i §§ 47 och 48 omförmälda förseelser åtalas af allmän

åklagare vid allmän domstol.»

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

Slutligen hemställer Utskottet,

39:o.

att Riksdagen måtte besluta, att nu ifrågavarande förordning,

angående stämpelafgiften, skall lända till efterrättelse

från nästkommande års början till slutet af det år, under hvars

lopp ny stämpelbevillning varder af Riksdagen faststäld; dock

att vexel- och anvisningsstämplar af hittills gällande slag tills

vidare må utlemnas och begagnas.

Stockholm den 29 Maj 1883.

På Utskottets vägnar:

A. G:son Bennicli.

Reservationer:

vid hvad Utskottet hemstält angående stämpel för »''fullmakt, annan, å embete

eller tjenst»;

af Herr Olof Jonsson;

vid hvad Utskottet hemstält angående stämpel för )>fullmakt ä embete

eller tjenst lydande under Utrikesdepartementet»:

af Herrar E. G. Boström, Anders Andersson, N. J. Boström och Per

Larsson;

vid hvad Utskottet hemstält angående stämpel å utrikes vexla,r:

af Herr Hedlund, som yrkade, att stämpeln å dylika vexlar måtte

bestämmas att utgå proportionelt i enlighet med det franska systemet

eller med 10 öre för hvarje 100 kronor;

hvarjemte Herr Wcern anhållit få antecknad!, att han icke deltagit

i den slutliga behandlingen af detta betänkande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

Förslag till

af förordning angå

(Konql. Maj:te förelag.)

ART.

Om stämpel till statsmyn

§ 3.

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med

de här nedan i § 8 nämnda undantag denna tarif:

Afd.

Kr. ! ö.

Fullmakt, annan, å embete eller tjenst, förses för den, som första j

gången undfått befordran till embete eller tjenst med ;

ordinarie lön, med stämpel till belopp af 3 kronor för ;

hvarje fidla 100 kronor af lönen, men för den, som erhållit

ytterligare befordran, till belopp af 2 kronor likaledes :

för hvarje fulla 100 kronor af lönen;

dock att stämpel för fullmakt å embete eller tjenst,

som icke medför rätt till tjenstgöringspenningar, beräknas

för allenast två tredjedelar af lönen och för fullmakt

å embete eller tjenst lydande under utrikesdepartementet

icke må öfverstiga 300 kronor.

Vid löneförhöjning i följd af ålderstillägg, dermed

jemförlig uppflyttning från lägre till högre lönegrad

eller lönereglering utgöres stämpel med 2 kronor för

hvarje fulla 100 kronor af löneskilnaden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14

33

vissa delar

ende stämpelafgift©!!.

(Utskottets förslag.)

I.

(liglieternas expeditioner.

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med

de här nedan i § 8 nämnda undantag, denna tarif:

Afd.

Kr. ö.

I

Fullmakt, annan, å embete eller tjenst, förses för den, som första

gången undfått befordran till embete eller tjenst med

ordinarie lön, med stämpel till belopp af 3 kronor för

hvarje fulla 100 kronor af lönen, men för den, som er- j

hållit befordran, som medför högre lön, till belopp af 3 j

kronor för hvarje fulla 100 kronor af skilnaden mellan den

stumpeiafgift underkastade lön, löntagaren näst förut inne- \

haft, och den som erhålles;

dock att stämpel för fullmakt å embete eller tjenst,

som icke medför rätt till tjenstgöringspenningar, beräknas

för allenast två tredjedelar af lönen och för fullmakt

å embete eller tjenst lydande under Utrikesdepartementet

icke må öfverstiga 300 kronor.

Vid löneförhöjning i följd af ålderstillägg, dermed |

jemförlig uppflyttning från lägre till högre lönegrad ;

eller lönereglering utgöres stämpel med 3 kronor för \

hvarje fulla 100 kronor af skilnaden mellan den stämpelafgift \

underkastade lön, löntagaren näst förut innehaft och den, \

som erhålles.

Bill. till Riksd. Prat. 1883. 5 Sand. 1 Afd. 13 Raft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillnings-Utskottets Betänkande. N:o 14.

§ 6.

Så länge enligt gällande stadgande!! afgift, motsvarande 1 procent

af lönen, af Stockholms stads tjensteman vid befordran utgöres till

stora barnhuset, skall den i denna Art. för fullmakter stadgade stämpelafgift

för dessa tjensteman minskas med 1 krona för hvarje fulla

100 kronor af lönen.

§ 8.

Frihet från stämpel enligt denna Art. eger jemväl rum i mål och

ärenden, som angå taxeringen, så ock i frågor rörande debitering, afskrifning

eller restitution af kronoutskylder eller andra afgifter till

staten, markegångssättning, anmärkning vid offentliga räkenskaper, redogörelse

för allmänna medel, utsyning af skog å allmänning eller ekars

fällande å kronojord, tillverkning och inlösen af salpeter och tvist om

värfning, äfvensom i ärenden, som anhängiggöras hos Justitiekanslersembetet

eller Riksdagens justitieombudsman.

ART.

Om stämpel till

§ 9.

Följande dylika handlingar skola förses med stämpel på sätt här

nedan stadgas:

Anvisning; lika med Vexel.

Arrendekontrakt; so Nyttjanderätt.

Bodmeribref; lika med För pantning skref.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14..

.''i.''»

§ 6.

Så länge enligt gällande stadganden afgift, motsvarande viss

procent af lönen, vid befordran utgöres af tjensteman å bergsstaten till

bergskollegii armbössa samt af Stockholms stads tjenstemän till stora

barnhuset, skall den enligt denna Art. för fullmakter stadgade stämpelafgift

för dessa tjenstemän minskas med ett mot nämnda af gifter svarande

belopp.

§ 8.

Frihet etc. (Kongl. Maf.ts förslag oförändradt).

II.

enskilda handlingar.

§ Inhöljande

enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt här

nedan stadgas:

Anvisning; lika med Vexel.

Arrendekontrakt; se Nyttjanderätt.

Bodmeribref; lika med Förpantningsbref.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bcvillnings-Utskottets Betänkande N:o 14,

Bouppteckning skall, då den för inregistrering hos domstol företes, för

hvarje'' fulla 100 kronor af behållningen i boet vara försedd med

stämpel till nedannämnde belopp:

dä ar flätar en efterlemnat bröstarfvinge: 50 öre, när behållningen

icke uppgår till 10,000 kronor, men eljest 1 krona; samt,

då arflåtaren efterlemnat fjärmare arfvinge eller qflidit utan känd

arfvinge: 50 öre, när behållningen icke uppgår till 5,000 kronor,

men eljest 3 kronor.

Befrielse från stämpel eger likväl rum, der behållningen i boet

icke uppgår till 1,000 kronor; skolande för bouppteckning, som

till underdomstol i stad ingifves, från det belopp, hvartill stämpeln

efter nu stadgad beräkningsgrund uppgår, afdragas ett belopp, motsvarande

den för bevis om bouppteckningens inlemnande och inregistrering

vid domstolen bestämda lösen, äfven om på grund

af gällande författning dylik lösen ej må fordras.

Såsom behållning i boet skall, der make lefver efter, anses

endast hvad som återstår efter afdrag af den efterlefvandes giftorätt,

hvilken, ehvad den utgör mer eller mindre, bör beräknas till

hälften af behållningen.

Byte af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom

skall vid utgifvandet förses med stämpel af 15 öre för hvarje ton

af fartygets drägtighet.

Certeparti skall vid utgifvandet förses med stämpel af 50 öre.

Sökes på grund af certeparti betalning hos offentlig myndighet,

skall certeparti vara belagdt med särskild stämpel lika med

För pantning skref.

Deposition af penningar, med rätt till deras återbekommande å viss tid

eller efter uppsägning: bevis derom skall vid utgifvandet förses

med stämpel af 50 öre, då det deponerade beloppet icke uppgår

till 1,000 kronor, men eljest af 1 krona.

Fraktslut om fartyg; se Certeparti.

Förpantning skref skall, då det för vinnande af inteckning eller betalning

hos offentlig myndighet företes, vara försedt med stämpel af 25

öre för hvarje fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket

inteckning eller betalning sökes;

dock är förpantningsbref fritt från stämpel, då på grund deraf

fordran bevakas i konkurs.

Se för öfrigt §§ 16 och 17.

För säkring skr ef eller annan handling, hvarigenom försäkring meddelas;

lika med Förpantningsbref.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14-

37

Bouppteckning skall, då den för inregistrering hos domstol företes, vara

försedd med stämpel''i till belopp af 50 öre för hvarje fidla 100 kronor

af behållningen i boet.

Befrielse från stämpel eger likväl rum, der behållningen i boet

icke uppgår till 1,000 kronor; skolande för bouppteckning, som

till underdomstol i stad ingifves, från det belopp, hvartill stämpeln

efter nu stadgad beräkningsgrund uppgår, afdragas ett belopp,

motsvarande den för bevis om bouppteckningens inlemnande och

inregistrering vid domstolen bestämda lösen, äfven om på grund

af gällande författning dylik lösen ej må fordras.

Såsom behållning i boet skall, der make lefver efter, anses

endast hvad som återstår efter afdrag af den efterlefvandes giftorätt,

hvilken, ehvad den utgör mer eller mindre, bör beräknas

till hälften af behållningen.

Byte af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom

skall vid utgifvandet förses med stämpel af 15 öre för hvarje ton

af fartygets drägtighet.

Certeparti; lika med Skuldebref.

Deposition af penningar, (utgår).

Fraktslut om fartyg; se Certeparti.

Förpantningsbref; lika med Skuldebref;

dock är förpantningsbref fritt frän stämpel, dä pa grund deraf

inteckning sökes enligt § 3 sjölagen.

Försäkringsbref eller annan handling, hvarigenom försäkring meddelas;

lika med Skuldebref.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 14.

Af utländsk försäkringsgifyare eller hans agent medeleladt

qvittens å premie, ehvad det tecknas å försäkringshandling eller

särskildt utfärdas, skall, innan det här i riket utlemnas, förses

med stämpel till nedannämnda belopp;

vid försäkring af egendom: 60 öre för hvarje fulla 100 kronor

af premien: och

vid försäkring af lif: 30 öre för hvarje fulla 100 kronor af

premien;

dock icke i något fall under 50 öre.

Förvärf af fast egendom i enlighet med gällande författningar om jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om afledning af

vatten, fångeshandling derå; lika med afhandling om Köp af fast

egendom.

Gåfva af fast egendom: afhandling derom skall, då den för lagfart företes,

vara försedd med stämpel af 3 kronor 75 öre för hvarje lulla

100 kronor af egendomens värde.

» af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom

skall vid utgifvandet förses med stämpel af 90 öre för hvarje ton

af fartygets drägtighet.

» af annan läs egendom: afhandling derom skall vid utgifvandet beläggas

med stämpel af 1 krona för hvarje fidla 100 kronor åt

gåfvans värde.

Hyreskontrakt; se Nyttjanderätt.

Invisning; lika med Vexel.

Jordafsöndring, afhandling derom:

för alltid; se Köp af fast egendom.

till besittning för viss tid eller på lifstid, se Nyttjanderätt.

Köp, af fast egendom: afhandling derom eller af offentlig myndighet utfärdad

köpehandling skall, då den för lagfart företes, vara försedd

med stämpel af 75 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde; dock att köpeafhandling, på grund hvaraf lagfart sökes för

aktiebolag, som icke drifver bankrörelse, bör vara belagd med

stämpel af 1 krona 50 öre likaledes för hvarje fulla 100 kronor

af egendomens värde.

Der köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade

vilkor, öfverlåtes inom den för lagfart föreskrifna tid, räknad från

första fånget, och inom samma tid för lagfart företes, eger stämpelbeläggning

rum allenast för sista fånget.

Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart å jernväg, är

från stämpel fri.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

39

Af utländsk försäkringsgifvare eller hans agent meddeladt

qvittens å premie, ehvad det tecknas å försäkringshandling eller

särskildt utfärdas, skall, innan det här i riket utlemnas, förses

med stämpel till nedannämnda belopp:

vid försäkring af egendom: 00 öre för hvarje fulla 100 kronor

af premieti; och

vid försäkring af lif: 30 öre för hvarje fulla 100 kronor af

premien;

dock icke i något fall under 50 öre.

Förvärf af fast egendom i enlighet med gällande författningar om jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om afledning af

vatten, fångeshandling derå; lika med afhandling om Köp af fast

egendom.

Gåfva, qf fast egendom: afhandling derom lika med afhandling om Köp

af fast egendom.

/

>'' af fartyg, hvars drägtighet öfver,stiger 40 ton: afhandling derom

skall vid utgifvandet förses med stämpel af 1.1 öre för hvarje ton

af fartygets drägtighet.

» af annan läs egendom: (utgår).

Hyreskontrakt; se Nyttjanderätt.

Invisning; lika med Vexel.

Jord afsöndring, afhandling derom:

för alltid, se Köp af fast egendom.

till besittning för viss tid eller på lifstid, so Nyttjanderätt.

Köp, af fast egendom: afhandling derom eller af offentlig myndighet utfärdad

köpehandling skall, då den för lagfart företes, vara försedd

med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde; dock att, köpeafhandling. på grund hvaraf lagfart

sökes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse, bör vara belagd

med stämpel af 1 krona 20 öro likaledes för hvarje fulla 100

kronor af egendomens värde.

Der köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade

vilkor, öfverlåtes inom den för lagfart föreskrifna tid, räknadt, från

första fånget, och inom samma tid för lagfart företes, eger stämpelbeläggning

rum allenast för sista fånget.

Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart å jernväg, är

från stämpel fri.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

Köp af lösören, hvilka i säljarens vård qvarblifva: afhandling derom

skall, då den för intagande i vederbörande myndighets protokoll

företes, vara försedd med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100

kronor af köpesumman.

)> af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom

skall vid utgifvande! förses med stämpel af 60 öre för hvarje

lulla 100 kronor af köpesumman eller, der denna icke är till bestämdt

belopp angifven, af 15 öre för hvarje ton af fartygets

drägtighet.

Sökes på grund af köpeafhandling, hvarom här ofvan förmäles,

hos offentlig myndighet inteckning eller betalning för ogulden

köpeskilling, skall köpeafhandlingen vara försedd med särskild stämpel

lika med Förpantningsbref.

Se för öfrig! §§ 10, 13 och Ifl.

Lifränta: afhandling derom skall, då den för vinnande al inteckning

företes, vara försedd med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 10Ö

kronor af lifräntans kapitalvärde.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara belagd med stämpel lika med För.

pantningsbref.

'' Se för öfrigt § 12.

Lösöreköp: afhandling derom: se Köp.

Nyttjanderätt till fast egendom: afhandling derom skall, då den för vinnande

af inteckning företes, vara försedd med stämpel af 50 öre

för hvarje fulla 100 kronor af afgälden för ett år eller, der altalet

after kortare tid, för legotiden; dock att stämpel icke beräknas

å sådana i afgälden ingående persedlar eller tjenstbar heter,

hvilka vid upplåtelsen icke blifvit i penningar uppskattade eller

icke finnas i markegångstaxa upptagna.

Erlägges för nyttjanderätten viss afgift eu gång för alla, beräknas

stämpeln å det belopp, som motsvarar 5 procent af denna

afgift, med tillägg af den årliga afgälden, der sådan är utfästa

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel lika

med Förpantningsbref.

Se för öfrigt §§ 11 och 13.

Premieqvittens; se För säkringsbr ef.

Räkning, godkänd; lika med Förpantningsbref.

Skattelösen af kronojord: bref eller resolution derå skall, då handlingen

för lagfart företes, vara försedd med stämpel af 5 kronor; dock

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande. N:o 14.

41

Köp af lösören, hvilka i säljarens vård qvarblifva; afhandling-derom skall,

då den för intagande i vederbörande myndighets protokoll företes,

vara försedd med stämpel af 60 öre för hvarje falla 100 kronor

af köpesumman.

» af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom

skall vid utgifvandet förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla

100 kronor af köpesumman eller, der denna icke är till bestämdt

belopp angifven, af 15 öre för hvarje ton af fartygets drägtighet.

Sökes på grund af köpeafhandling, hvarom här ofvan förmäles

hos offentlig myndighet inteckning eller betalning för ogulden

köpeskilling, skall köpeafhandlingen vara försedd med särskild

stämpel lika med Skuldebref.

Se för öfrigt §§ 11. 14 och 16.

Lifränta: afhandling derom skall, då den för vinnande af inteckningföretes,

vara försedd med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100

kronor af lifräntans kapitalvärde.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara belagd med stämpel lika med Skuldebref.

Se för öfrigt § 16.

Lösöreköp: afhandling derom; se Köp.

Nyttjanderätt till fast egendom: afhandling derom skall, då den för vinnande

af inteckning företes, vara försedd med stämpel af 25 öre

för hvarje fulla 100 kronor af afgälden för ett år eller, der avtalet,

afser kortare tid, för legotiden; dock att stämpel icke beräknas

å sådana i afgälden ingående persedlar eller tjenstbarheter,

hvilka vid upplåtelsen icke blifvit i penningar uppskattade eller

icke finnas i markegångstaxa upptagna.

Erlägges för nyttjanderätten viss afgift en gång för alla, beräknas

stämpeln å det belopp, som motsvarar 5 procent af denna

afgift, med tillägg af den årliga afgälden, der sådan är utfäst.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning-,

skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel lika

med Skuldebref.

Se för öfrigt §§ 12 och 14.

Premie qvittens; se För säkring sbr ef.

Räkning, godkänd; lika med Skuldebref.

Skattelösen af kronojord: bref eller resolution derå skall, då handlingen

för lagfart företes, vara försedd med stämpel af 5 kronor; dock

Bih. till Bilcsd. Prof. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 7,9 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

BmMnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

att dylik handling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag,

som icke drifver bankrörelse, bör vara belagd med stämpel af 10

kronor.

Sko g saf verkning: afhandling derom bör vid ntgifvandet förses med stämpel

af 75 öre för hvarje fulla 100 kronor af hvad för rättigheten

blifvit utfäst eller, om detta icke blifvit i afhandlingen till visst

belopp bestämdt, af 6 öre för hvarje fullt antal af 10 ar utaf det

upplåtna skogsskiftet.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel lika med

Färg aritning sb ref.

Skuldebref skall, då derför lemnas hypotek, vid låns upptagande af låntagaren

förses med stämpel af 50 öre, när förskrifna beloppet

icke uppgår till 1,000 kronor, men eljest 1 krona.

Sökes på grund af skuldebref inteckning eller betalning hos

offentlig myndighet, bör skuldebrefvet vara belagdt med särskild

stämpel lika med Förpantmingsbref:

dock är skuldebref fritt från stämpel, då på grund deraf inteckning

sökes i jernväg.

Testamente om fast egendom: lika med afhandling om Köp af fast egendom.

Undantagskontrakt; se Afkomst af fast egendom.

Vexel, som utfärdas här i riket, skall vid utgifvandet förses med stämpel

af 50 öre, när den lyder å mindre belopp än 1,000 kronor,

men eljest af 1 krona; dock att frihet från denna stämpelbeläggning

eger rum för vexel å mindre belopp, än 100 kronor; för

vexel, stöld att vid uppvisandet betalas af medel, som hos bank

eller bankir föras i räkning för utställaren; samt för postremissvexel.

» eller handling, på grund hvaraf inkassering af penningar besörjes,

skall, då den är utfärdad å utrikes ort, innan den här i riket öfverlåtes

eller till godkännande eller betalning företes, beläggas med

stämpel af 50 öre, när den lyder å mindre belopp än 1,000 kronor,

men eljest af 1 krona.

År vexel utfärdad i flere exemplar och har ett af dem blifvit,

såsom här ofvan sägs, med stämpel försedt, äro de öfriga från

stämpel fria.

Sökes på grund af godkänd eller protesterad vexel betalning

hos offentlig myndighet, skall vexeln vara försedd med särskild

stämpel lika med Förpantningsbref.

Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt kromnybygge : afhandling derom

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bmittmngs- Utskottets Betänkande N:o 14. 43

att dylik handling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag,

som icke drifver bankrörelse, bör vara belagd med stämpel al 10

kronor.

Skogsuf verkning: afhandling derom bör vid utgilvandet förses med stämpel

af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af hvad för rättigheten

blifvit utfäst eller, om detta icke blifvit i afhandlingen till visst

belopp bestämdt, af 6 öre för hvarje fullt antal af 10 ar utaf det

upplåtna skogsskiftet.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel lika

med Skuldebref.

Skuldebref skall, då'' det för vinnande af inteckning eller betalning hos offentlig

myndighet företes, vara försedt med stämpel af 25 öre för hvarje fidla 100

kronor af det kapitalbelopp, för hvithet inteckning eller betalning sökes;

dock är skuldebref fritt från stämpel, då på grund deraf fordran bevakas

i konkurs eller inteckning sökes i jernväg.

Se för öfrigt §§ 17 och 18.

Testamente om fast egendom; lika med afhandling om Köp af fast egendom.

Undan!agskontrakt; se Afkomst af fast egendom.

Vexel, godkänd eller protesterad; lika med Skuldebref.

Der vexel ställes att ä utrikes ort betalas eller är utfärdad A utrikes ort,

skall, oberoende af den stämpel, som i allmänhet är stadgad, vexeln, då

den utställes eller om den utfärdats utom riket, innan den här i riket,

öfverlåtes eller till godkännande eller betalning företes, beläggas med stämpel

af 50 öre, när den lyder å mindre belopp än 1,000 kronor, men eljest

af 1 krona; dock att frihet från denna stämpelbeläggning eger rum för

vexel å mindre belopp än 100 kronor.

År vexel utfärdad i flera exemplar och har ett af dem blifvit med nyssnämnda

särskilda stämpel försedt, vare de öfriga från sådan stämpel fria.

Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononybygge: afhandling derom

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Be villninya- U(skottets Betänkande N:o 14.

skall, då den för vinnande af åborätt hos vederbörlig myndighet

företes, vara försedd med stämpel för kronohemman till belopp af

75 öre och för nybygge till belopp af 20 öre för hvarje fulla 100

kronor af egendomens värde; dock att afhandling, på grund hvaraf

åborätt sökes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse, bör

vara belagd med stämpel, för kronohemman till belopp af 1 krona

50 öre och för nybygge till belopp af 40 öre likaledes för hvarje

fulla 100 kronor af egendomens värde.

§ io.

Då stämpelafgift skall utgå efter värdet af fast egendom, må detta

icke upptagas lägre än nästföregående årets taxeringsvärde, men skall,

hvad angår köp af fast egendom eller öfverlåtelse af kronohemman eller

nybygge, beräknas efter clen i penningar bestämda köpe- eller löseskillingen,

så framt denna öfverstiger nämnda värde.

I fråga om fast egendoms taxeringsvärde må debetsedel, så upprättad

som gällande bevillningsförordning föreskrifver, ega lika vitsord

med af vederbörande tjensteman utfärdadt taxeringsbevis.

§ 11-

Der uti afhandling om nyttjanderätt till fast egendom afgälden är

bestämd att under olika år af legotiden utgå med olika belopp, beräknas

stämpelafgiften å den högsta afgäld, som för något år utgöres.

I afgälden ingående persedlar eller tjenstbarheter af sådan beskaffenhet,

att stämpel för dem bör utgå, beräknas efter det värde, hvartill

de vid upplåtelsen uppskattats, eller, der visst värde dervid icke blifvit

dem åsatt, efter senast faststälda markegångspris.

§ 14.

Har afliden person på flere orter efterlemnat egendom, hvaröfver

särskilda bouppteckningar blifvit upprättade, erlägges stämpelafgiften

efter sammanräknade behållningen enligt samtliga bouppteckningarne

och utgöres då dessa ingifvas till domstolen i den ort, der den aflidne

vid dödsfallet varit mantalsskrifven
Bouppteckning,

som ingifves förseglad, skall vara försedd med bevis

af förrättnings in än nen, att den är belagd med stämpel till behörigt

belopp.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillning)!-Utskottets Betänkande N:o 14.

skall, äå, ålorätt på grund deraf vinnes, förses med stämpel för kronohemman

till belopp af 60 öre och för nybygge till belopp af 20

öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; dock att afhandling,

på grund hvaraf åborätt vinnes för aktiebolag, som

icke drifver bankrörelse, bör vara belagdt med stämpel för kronohemman

till belopp af / krona 20 öre och för nybygge till belopp

af 40 öre likaledes för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

§ 11-

(§ JO i Kongl. Maj:ts förslag oförändrad.)

§ 12.

(§ 11 i Kongl. Maj ds förslag oförändrad.)

§ 15-

(§ 14 i Kongl. Majds förslag oförändradl.)

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillnincis- Utskottets Betänkande N:o 14.

Fideikommissarie eller annan testamentstagare vare, vid tillträde af

fideikommiss eller testamenterad egendom, skyldig att, med ränta efter

fem för hundra om året, till boet återgälda hvad af stämpelafgiften belöper

på hans andel i boet i förhållande, om make lefver efter, till hvad

af behållningen enligt bouppteckningen återstår efter afdrag af hvad

såsom giftorätt ur boet utgår, men i annat fall till hela behållningen;

och skall beräkning, som för bestämmande af testamentstagares deltagande

i stämpelafgiften erfordras rörande kapitalvärdet af lifränta, rätt

till afkomst eller annan förmån af fast egendom, verkställas enligt de

grunder, som finnas i 128 § utsökningslagen angifne.

ART.

Om stämplarne och

§ 29.

Har genom misskrifning eller annorledes stämpel blitvit lör sitt

ändamål obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl allenast så

framt det blad, hvarå stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman

utbytes mot annan stämpel, dervid dock för hvarje stämpel skall

betalas 3 öre.

Stämplar till underskrift^ expeditioner må afgiftsfritt på enahanda

sätt utbytas såvida behörigen styrkes, att expeditionerna icke varit lör

ändamålet begagnade eller att lösen för dem icke erhållits.

ART.

Om tillsyn å stämpel
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 14.

47

III.

deran tillli andnli ä 11 a lille.

§ 30.

(§ 29 i Kongl. Maj ds förslag oförändrad.)

IV.

afgiftens utgörande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

BevUlnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

ART.

§ 39.

Om uppbörd

På framställning af försäljningsman eger i Stockholm Statskontoret

och i länen Kongl. Majts Befallningshafvande, efter föregången granskning,

att för sådana stämplar, hvilka enligt § 29 få utbytas, bevilja afskrifning

i räkenskapen emot den i nämnde § stadgade afgift, der sådan

skall utgå; börande å hvarje stämpel, för hvilken afskrifning sålunda

medgifves, medelst färg- eller svartstämpling anbringas ordet »makulerad».

Innan afskrifning beviljas, må stämplarne i räkenskapen upptagas

såsom behållning.

ART.

Om ansvar för öfver
-

§ 46.

1. Den, som utgifver vexel, anvisning eller invisning, certeparti

eller depositionsbevis utan att dervid förse handlingen med stadgad

stämpel, eller ock öfverlåter eller till godkännande eller betalning företer

å utrikes ort utfärdad vexel, anvisning, invisning eller handling,

på grund hvaraf inkassering af penningar besörjes, utan att handlingen

är med föreskrifven stämpel försedd, så ock den som underlåter

att vid upptagande af lån mot skuldebref, för hvilket hypotek lemnas,

förse skuldebrefvet med behörig stämpel, skall bota tjugofem kronor.

2. Utgifvare af köpe-, bytes- eller gåfvobref om fartyg, gåfvobref

om annan lös egendom eller afhandling om skogsafverkning skall,

för underlåtenhet att vid utgifvandet förse dylik handling med stadgad

stämpel, bota två gånger den felande stämpelns belopp; dock vare

minsta bot tjugofem kronor.

3. Agent för utländsk försäkringsgifvare, som utlemnar qvittens

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:''o 14.

49

V.

och redovisning.

§ 40.

På framställning af försäljningsman eger i Stockholm Statskontoret

och i länen Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, efter föregången

granskning, att för sådana stämpla!-, hvilka enligt § 30. få utbytas, bevilja

afskrifning i räkenskapen emot den i nämnde paragraf stadgade

afgift, der sådan skall utgå; börande å hvarje stämpel, för hvilken afskrifning

sålunda medgifves, medelst färg- eller svartstämpling anbringas

ordet »makulerad».

Innan afskrifning beviljats, må stämplarne i räkenskapen upptagas

såsom behållning.

VI.

trädelse af denna författning.

§ 47.

1. Den, som utgifter vexel, anvisning dier invisning stäld att betalas å utrikes

ort, utan att dervid förse handlingen med stadgad, stämpel, eller och efterlåten

eller till godkännande eller betalning företer å utrikes ort utfärdad

vexel, anvisning eller invisning, utan att handlingen är med föreskriften

stämpel försedd, skall höta tjugofem kronor
-

2. Utgifvare af köpe-, bytes- eller gåfvobref om fartyg eller afhandling

om skogsafverkning skall för underlåtenhet att vid utgifvandet

förse dylik handling med stadgad stämpel höta två gånger den

felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugofem kronor.

3. Agent för utländsk försäkringsgifvare, som utlemnar qvittens å

Bill. till Riksd. Prof. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

å premie, utan att detta är behörigen med stämpel försedt, böte, för

hvarje gång sådant sker, tjugofem kronor.

4. Der handling, i afseende å hvars stämpelbeläggning ansvar i

denna paragraf stadgas, icke blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen

ålegat,^ försedd med behörig stämpel, vare den, hvilken såsom bevis om

förvärfvad rättighet mottager handlingen, utan att belägga den med

felande stämpel, underkastad det för felaktig eller försummad stämpelbeläggning

af handlingen stadgade ansvar.

5. I de fall, hvarom i denna paragraf sägs, vare ock skyldighet

att ersätta kronans förlust.

§ 47.

Har någon, som i de fall, om hvilka i § 46 förmäles, är skyldig

förse handling med stämpel, försummat att makulera stämpel, hvarmed

handling blifvit belagd, vare påföljden böter fem kronor.

§ 49.

De i §§ 46 och 47 omförmälda förseelser åtalas af allmän åklagare

vid allmän domstol.

Penna författning skall lända till efterrättelse från nästkommande

års början till slutet af det år, under hvars lopp ny stämpelbevillning

varder af Riksdagen faststäld; dock att vexel- och anvisningsstämplar

af hittills gällande slag tills vidare må utlemnas och begagnas.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 14.

premie, utan att detta är behörigen med stämpel försedt, höte, far

hvarje gång sådant sker, två gånger den felande stämpelns belopp; dock

vare minsta bot tjugofem kronor.

4. Der handling, i afseende å hvars stämpelbeläggning ansvar i denna

paragraf stadgas, icke blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen

ålegat, försedd med behörig stämpel, vare äfven den, hvilken såsom

bevis om förvärfvad rättighet mottager handlingen, utan att belägga

den med felande stämpel, underkastad det för felaktig eller försummad

stämpelbeläggning af handlingen stadgade ansvar.

5. I de fall, hvarom i denna paragraf sägs, följe ock skyldighet att ersätta

kronans förlust.

§ 48.

Har någon, som i de fall, om hviika i § 47 förmäles, är skyldigförse

handling med stämpel, försummat att makulera stämpel, hvarmed

handling blifvit belagd, vare påföljden böter fem kronor.

§ 50.

De i §§ 47 och 48 omförmälda förseelser åtalas af allmän åklagare

vid allmän domstol.

Denna författning skall lända till efterrättelse från nästkommande

års början till slutet af det år, under hvars lopp ny stämpelbevillning

varder af Riksdagen faststäld; dock att vexel- och anvisningsstämplar

af hittills gällande slag tills vidare må utlemnas och begagnas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1883:78 Skrifvelse till Konungen, angående stämpelafgiften. s. 1 i texten