Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa delar af Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7 angående allmänna bevillningen.

1883-06-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1883:16, Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa delar af Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7 angående allmänna bevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bev {Ilning s- Utskottets Memorial N:o 16.

1

N:o 16.

Ank. till Eiksd. Kansli den 3 Juni 1883, kl. 3 e. m.

Memorial, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa

delar af Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7 angående

allmänna bevillningen.

Enligt till Bevillnings-Utskottet ankomna protokollsutdrag hafva

Kamrarne fattat skiljaktiga definitiva beslut i de delar af Utskottets

Betänkande N:o 7 angående allmänna bevillningen, som här nedan

omförmälas.

l:o.

Under 5:te punkten hade Utskottet hemstält, bland annat, att

förra delen af § 3 mom. 1 i förordningen angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst måtte erhålla följande lydelse:

uFast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde. Detta

värde bestämmes med ledning af de om hvarje särskild egendoms

storlek, beskaffenhet och afkastning inhemtade upplysningar samt erhållna

uppgifter om arrende- eller hyresafgifter, köpeafhandlingar och

värderingar för egendomens belåning eller försäkrande mot brandskada41.

Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot Första

Kammaren för sin del, med bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda

framställning, beslutit, att berörda stadgande skall erhålla följande

lydelse:

uFast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde med ledning

af köpeafhandlingar, arrende- eller hyresafgifter, värderingar för samma

Bih. till RiJcsd. Prot. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 15 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 16.

egendoms belåning eller försäkrande mot brandskada samt öfriga om

hvarje särskild egendoms storlek, beskaffenhet och afkastning erhållna

uppgifter eller inhemtade upplysningar. “

1 För frågans afgörande genom gemensam omröstning föreslår Utskottet

följande voteringsproposition:

“Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Andra Kammaren

godkända hemställan att förra delen af § 3 mom. 1 i förordningen

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst skall erhålla

följande lydelse:

uFast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde. Detta

värde bestämmes med ledning af de om hvarje särskild egendoms

storlek, beskaffenhet och afkastning inhemtade upplysningar samt erhållna

uppgifter om arrende- eller hyresafgifter, köpeafhandlingar och

värderingar för egendomens belåning eller försäkrande mot brandskada

röstar

Ja j

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen lika med Första Kammaren beslutit,

att ifrågavarande stadgande skall erhålla följande lydelse:

“jFast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde med ledning

af köpeafhandlingar, arrende- eller hyresafgifter, värderingar för samma

egendoms belåning eller försäkrande mot brandskada samt öfriga om

hvarje särskild egendoms storlek, beskaffenhet och afkastning erhållna

uppgifter eller inhemtade upplysningar

2:o.

Under 5:te punkten hade Utskottet vidare hemstält, att senare

delen af samma moment måtte erhålla följande lydelse: »skolande dervid

värdet af torfmosse och växande skog, som innehafves af annan

än jordegaren, ej tagas i beräkning, enär inkomst deraf beskattas

enligt § 8 mom. 2 b)“.

Denna hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot Andra

Kammaren för sin del uteslutit ifrågavarande stadgande ur författningsförslaget.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 16.

För frågans afgörande genom gemensam omröstning föreslår

Utskottet följande voteringsproposition:

uDen, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Första Kammaren

godkända hemställan, att senare delen af § 3 mom. 1 i förordningen

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst må erhålla följande

tydelse: “skolande dervid värdet af torfmosse och växande skog,

som innehafves af annan än jordegaren, ej tagas i beräkning, enär inkomst

deraf beskattas enligt § 8 mom. 2 b);u

röstar

J a ;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen lika med Andra Kammaren beslutit,

att ifrågavarande stadgande skall ur författningsförslaget utgå“.

3:o.

Under 5:te punkten hade Utskottet vidare hemstält, att d.et i §

11 mom. 2 stycket b) förekommande stadgande_ om befrielse i visst

fall för jernkontoret från utgörande af inkomstbevillning måtte erhålla

följande lydelse:

“jernkontoret, i den mån detta verks vinstmedel användas till

allmänt nyttiga ändamål44.

Denna hemställan har Andra Kammaren bifallit, hvaremot Första

Kammaren för sin del beslutit, att ifrågavarande del af § 11 skall erhålla

följande lydelse:

“jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lemnar utdelning åt sina delegare44.

För frågans afgörande genom gemensam omröstning föreslår Utskottet

följande voteringsproposition:

“Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Andra Kammaren

godkända hemställan, att det i § 11 mom. 2. stycket b) af samma

Utskotts förslag till förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst förekommande stadgande om befrielse i visst fall för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bcvillnings- Utskottets Memorial N:o 16.

jernkontoret från utgörande af inkomstbevillning må erhålla följande

lydelse:

“jernkontoret, i den mån detta verks vinstmedel användas till

allmänt nyttiga ändamål41; röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen lika med Första Kammaren beslutit,

att ifrågavarande del af § 11 i förordningen angående bevillning af

fast egendom samt af inkomst skall erhålla följande lydelse:

“jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lemnar utdelning åt sina delegare.

“

4:o.

Utskottet hade vidare hemstält, att i § 11 mom. 2 måtte bland

de från utgörande af inkomstbevillning frikallade under punkten g)

upptagas “gåtvo- och understödstagare: för gåfva eller understöd af

enskild gifvare41.

Denna hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot Andra

Kammaren för sin del beslutit, att det sålunda föreslagna stadgandet

skulle ur författningsförslaget utgå.

För frågans afgörande genom gemensam omröstning föreslår

Utskottet följande voteringsproposition:

“Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af Första Kammaren

godkända hemställan, att i § 11 mom. 2 af förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst måtte bland de från utgögörande

af inkomstbevillning frikallade under punkten g) upptagas

“gåfvo- och understödstagare: för gåfva eller understöd af enskild gifvare44,

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillnings- Utskottets Memorial N:o 16.

Vinner Nej, hav Riksdagen lika med Andra Kammaren besluta,

att orden “gåfvo- och understödstagare: för gåfva eller understöd af

enskild gifvare44 skola ur § 11 mom. 2 af författningsförslaget utgå.

5:o.

Utskottet hade vidare hemstält, dels att § 19 mom. 4 måtte erhålla

följande lydelse:

“Skattskyldig, som underlåter att inom föreskrifven tid aflemna

infordrad uppgift, hvarom stadgas i § 18, hafve förlorat rätten att

fullfölja talan mot pröfningsnämndens beslut i fråga om beloppet af

den inkomst, som uppgiften skolat afse, utom i de fall, då pröfningsnämnden

uppskattat inkomsten till högre belopp än det af taxeringsnämnden

antagna eller ock inkomst först af pröfningsnämnden till bevillning

taxerats, för hvilka fall talan må fullföljas i fråga om det belopp,

hvarmed taxeringen blifvit af pröfningsnämnden förhöjd, eller

den nya taxering, som genom pröfningsnämndens beslut uppkommit44;

dels ock att § 62 mom. 1 måtte erhålla följande lydelse:

“Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnd öfverklagat taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad eller

nedsatt, må emot pröfningsnämnds beslut vidare talan icke af skattskyldig

föras.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet i § 19 mom. 4 förlorat rätt

till talan, äfvensom af kronans ombud eller af vederbörande kommun,

och skola besvären, stälda till kammarrätten, ingifvas till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande före klockan tolf å sista helgfria dag i December

månad det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest icke

varda till pröfning upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring

från vederbörande infordrats, och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarne

varda fogade så väl utdrag af taxeringslängd och

beskattningsnämndernas protokoll, i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan

angå, som ock de till bemälde nämnder i frågan ingifna

handlingar, hvilka, så vidt de ej hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande

finnas förvarade, genom klagandens försorg anskaffas, insänder Kongl.

Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten samtliga handlingarne

ejmte eget utlåtande.44

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utsköttets Memorial N:o 16.

Hvad Utskottet sålunda hemstält har Första Kammaren bifallit,

hvaremot Andra Kammaren för sin del med afseende å § 19 mom. 4

utbytt orden “högre belopp41 mot “annat belopp44 och uteslutit senare

delen af momentet från och med orden “för hvilka fall44, samt med

afseende å § 62 inom. 1 uteslutit orden “eller nedsatt44, under det Kammaren

i öfrigt godkänt Utskottets hemställan.

Då dessa frågor stå i det samband med hvarandra, att de torde

böra i ett sammanhang afgöras, får Utskottet för frågornas afgörande

genom gemensam omröstning föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som bifaller Bevillnings-Utsköttets, af Första Kammaren

godkända hemställan, att dels § 19 mom. 4 i förordningen angående

bevillning af fast egendom samt af inkomst må erhålla följande lydelse:

»Skattskyldig, som underlåter att inom föreskrifven tid aflemna

infordrad uppgift, hvarom stadgas i § 18, hafve förlorat rätten att fullfölja

talan mot pröfningsnämndens beslut i fråga om beloppet af den

inkomst, som uppgiften skolat afse, utom i de fall, då pröfningsnämnden

uppskattat inkomsten till högre belopp än det af taxeringsnämnden

antagna eller ock inkomst först af pröfningsnämnden till bevillning

taxerats, för hvilka fall talan må fullföljas i fråga om det belopp,

hvarmed taxeringen blifvit af pröfningsnämnden förhöjd, eller den nya

taxering, som genom pröfningsnämndens beslut uppkommit»;

dels ock § 62 mom. 1 af samma förordning må erhålla följande

lydelse:

»Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnd öfverklaga! taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad eller

nedsatt, må emot pröfningsnämnds beslut vidare talan icke af skattskyldig

föras.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet i § 19 mom. 4 förlorat rätt

till talan, äfvensom af kronans ombud eller af vederbörande kommun,

och skola besvären, stälda till kammarrätten^ ingifvas till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande före klockan tolf å sista helgfria dag i December

månad det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest icke

varda till pröfning upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring

från vederbörande infordrats, och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarne

varda fogade så val utdrag af taxeringslängd och beskattningsnämndernas

protokoll, i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan

angå, som ock de till bemälde nämnder i frågan ingifna handlingar,

hvilka, så vidt de ej hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande finnas förvarade,

genom klagandens försorg anskaffas, insänder Kongl. Maj:ts

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utslcottets Memorial N:o 16. 7

befallningshafvande till kammarrätten samtliga handlingar^ jemte eget

utlåtande», röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, bär Riksdagen lika med Andra Kammaren besluta,

att § 19 mom. 4 skall erhålla följande lydelse:

»Skattskyldig, som underlåter att inom föreskrifven tid aflemna

infordrad uppgift, hvarom stadgas i § 18, liafve förlorat rätten att fullfölja

talan mot pröfningsnämndens beslut i fråga om beloppet af den

inkomst, som uppgiften skolat afse, utom i de fall, då pröfningsnämnden

uppskattat inkomsten till annat belopp än det af taxeringsnämnden

antagna eller ock inkomst först af pröfningsnämnden till bevillning

taxerats»;

samt § 62 mom. 1 följande lydelse:

»Har skattskyldig icke hos pröfningsnämnd öfverklaga! taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxering af pröfningsnämnden lemnad oförändrad, må

emot pröfningsnämnds beslut vidare talan icke af skattskyldig föras.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet i § 19 mom. 4 förlorat rätttill

talan, äfvensom af kronans ombud eller af vederbörande kommun,

och skola besvären, stälda till kammarrätten, ingifvas till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande före klockan tolf å sista helgfria dag i December

månad det år, taxeringen egt rum, vid påföljd att besvären eljest icke

varda till pröfning upptagna. Sedan öfver inkomna besvär förklaring

från vederbörande infordrats, och tillsedt blifvit, att vid besvärshandlingarne

varda fogade såväl utdrag af taxeringslängd och beskattningsnämndernas

protokoll, i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan angå,

som ock de till bemälde nämnder i frågan ingifna handlingar, hvilka,

så vidt de ej hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande finnas förvarade,

genom klagandens försorg anskaffas, insänder Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till kammarrätten samtliga handlingarne jemte eget utlåtande.»

6:o.

Utskottet hade slutligen hemstält, att § 21 måtte erhålla följande

lydelse:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 16.

»En hvar skattskyldig, som icke enligt denna förordning är pligtig

att aflemna uppgift för taxeringen, vare obetaget att meddela upplysning

om sina inkomsters och tillgångars verkliga belopp, samt dervid

likaledes uppgifva de afdrag, som han vid inkomstens beräkning anser

sig berättigad att på grund af § 10 mom. 4 tillgodonjuta. Sålunda

frivilligt meddelad uppgift, hvars offentliggörande den skattskyldige förklarar

sig icke medgifva, må endast inför beredningen och, med den

skattskyldiges samtycke, inför taxerings- eller pröfningsnämnden företes,

men icke utan hans samtycke i nämndens protokoll intagas; skolande,

sedan frågan om samme skattskyldigs taxering blifvit afgjord,

sådan uppgift till honom återställas eller bevisligen förstöras af den,

som densamma emottagit.»

Denna hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot Andra

Kammaren godkänt förslaget med den förändring att efter de i senare

punkten förekommande begynnelseorden »Sålunda frivilligt meddelad»

inskjutits orden »så ock enligt § 18 infordrad».

Då emellertid § 18 blifvit af båda Kamrarne till Utskottet återförvisad

samt Utskottet ännu icke varit i tillfälle att med anledning

af denna återremiss afgifva utlåtande, lärer den ifrågasatta förändringen

i lydelsen af § 21, hvilken icke är af beskaffenhet att kunna göras till

föremål för gemensam omröstning, nu icke böra till pröfning företagas,

utan kommer Utskottet att härom framdeles afgifva yttrande; livilket

Utskottet skolat

för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 3 Juni 1883.

På Utskottets vägnar:

A. G:SON BENNICH.

Herr E. G. Boström har anhållit få antecknadt, att han icke deltagit

i justeringen af detta memorial.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.