Betänkande, angående vissa ännu oafgjorda frågor rörande enligt Art. III af Bevillning sstadgan utgående af gifter.
1883-06-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 3,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1883:18, Betänkande, angående vissa ännu oafgjorda frågor rörande enligt Art. III af Bevillning sstadgan utgående af gifter.
Dokumentets text
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 18.
1
i
N:0 18.
Ank. till Riksd. Kansli den 6 Juni 1883, kl. 7 e. m.
Betänkande, angående vissa ännu oafgjorda frågor rörande enligt
Art. III af Bevillning sstadgan utgående af gifter.
Enligt hvad det vid Kongl. Majrts proposition N:o 8 fogade utdrag
af statsrådsprotokollet för den 8 sistlidne Januari upplyser, har
Kongl. Maj:t ansett, att de bevillningsafgifter, hvilka nu enligt Art. III
af gällande bevillningsstadga utgå af frälseegendom ar, af lotshemman,
af gåfva, testamente, fideikommiss och arf borde från och med nästkommande
års början upphöra samt bevillningen af gåfva, testamente,
fideikommiss och arf i stället inbegripas i den ökade stämpelafgift för
bouppteckningar och gåfvobref, som Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 15) har derjemte
Herr S. Ljunggren föreslagit att, under förutsättning att Riksdagen
antoge en lag angående värnpligtigs tjenstgöring under fredstid
och medgåfve deraf beroende lättnader i rustnings- och roteringsbesvären,
Riksdagen vid åtagande af allmän bevillning för år 1884
måtte besluta en nedsättning i bevillningen enligt Art. III af frälseegendomar
till hälften af dess nuvarande belopp.
På sätt Utskottet i sitt Betänkande N:o 9 anmält, hade Utskottet,
i betraktande af att frågan om upphörande af eller nedsättning i den
nu af frälseegendomar och lotshemman utgående bevillning icke synts
böra afgöras förr än Riksdagen fattat beslut rörande den ifrågasatta
regleringen af de under form af rustnings- och roteringsbesvär samt
grundskatter å jorden hvilande bördor, liksom ock att frågan om upphörande
af bevillningen för gåfva, testamente, fideikommiss och arf
Bill. till Riksd. Prot. 1883. 5 Samt. 1 Afd. 17 Höft. 1
2 Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 18.
vore beroende af Riksdagens beslut angående Kongl. Maj:ts förslag om
förhöjd stämpel å bouppteckningar och gåfvobref, tills vidare uppskjutit
behandlingen af dessa frågor. Då numera förslaget om rustnings- och
roteringsbesvärens samt grundskatternas aflyftande förfallit samt Riksdagen
likaledes förkastat Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning i
stämpelafgifterna för bouppteckningar och gåfvobref, har Utskottet
funnit sig sakna anledning att föreslå någon förändring i dessa afgifters
belopp eller sättet för deras utgörande. Utskottet har på grund
häraf ansett de i nu gällande bevillningsstadga rörande samma afgifter
förekommande bestämmelser böra med några mindre redaktionsförändringar
införas i det förslag till förordning angående bevillningsafgifter
för särskilda förmåner och rättigheter, som redan blifvit af Riksdagen
antaget, hvarjemte Utskottet, med begagnande af Riksdagens
vid behandling af Utskottets Betänkande N:o 9 lemnade medgifvande,
på sätt här nedan bifogade författningsförslag angifver, vidtagit de
häraf påkallade förändringar i den bokstafsföljd, hvaruti författningens
olika afdelningar nu äro uppstälda, liksom ock i de särskilda paragrafernas
nummerföljd in. m.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen måtte antaga nedanstående förslag
till förordning angående bevillningsafgifter för
särskilda förmåner och rättigheter i de delar, som
icke redan blifvit af Riksdagen definitivt godkända.
Stockholm den 6 Juni 1883.
På Utskottets vägnar:
A. G:SON BENNICH.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 18.
3
Förslag
till
förordning angående beviilningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter,
A. BeviSIningsafgift af fräiseegendomar.
§ 1-
Utom den efter fast egendoms uppskattade värde, enligt särskild
författning, utgående bevillning, skall för fräiseegendomar följande afgift
fortfarande beräknas och utgöras på samma sätt som hittills, nemligen:
Trettio öre för hvarje rusttjenstmark, efter ingifven och rigtig
befunnen rusttjenstlängd och jordebok i det län, der egendomen är
belägen.
penna afgift upphör till hälften, då rustningen uppsättes, och
eger icke rum för sätes- och ladugårdar samt de till Danviks hospital
hörande frälsehemman.
De frälsehemman, som hvarken utgöra ränta'' i rusttjenstpersedlär
eller äro i rusttjenstlängden uppförda, anses vid bevillningens beräknande
lika med andra närmast belägna frälsehemman, med hvilka de
kunna jemföras; men för utsockne frälsehemman betalas: i Skåne fem
kronor trettioett öre, i Blekinge fem kronor samt i Halland och Bohus
län fyra kronor åttiofyra öre, allt efter förmedladt helt mantal, och i
lika förhållande för mindre hemmansdelar.
b ör rå- och rörs- samt insockne hemman erlägges hälften emot
det, som för utsockne hemman stadgadt är; börande, i händelse af
rustningens uppsättande, ej mindre för rå- och rörs- än insockne hemman
samma afdrag ega rum, som för frälsehemman är faststäldt.
För särskilt skattlagda, af frälsenatur varande lägenheter, utan
hemmantal, i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län, erläggas femtiotre
öre för hvarje tunna hardt korn af den åsätta räntan.
4
- Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 18.
B. Bevillningsafgift för lotshemman.
För de lotshemman, som äro frikallade från rotering, betalas särskildt
efter hemmantalet tre kronor för hvarje helt mantal och i lika
förhållande för de mindre.
C. Bevillningsafgift för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet
på ailmänningar.
§ 3.
(§ 1 i det af Riksdagen godkända förslag till författning.)
§ 4.
(§ 2 i det af Riksdagen godkända förslag till författning.)
D. Bevillningsafgift af bankbolag med sedelutgifningsrätt.
§ 5.
(§ 3 i det af Riksdagen godkända förslag till författning.)
E. Bevillningsafgift af utländske eller andre här i riket icke mantalsskrifne
handlande och handelsexpediter.
§ 6.
(§ 4 i det af Riksdagen godkända förslag till författning.)
F* Bevillningsafgift af utländingar för konserter och dramatiska eller
andra föreställningar.
§ 7-
{§ 5 i det af Riksdagen godkända förslag till författning.)
Bevillning.?-Utskottets Betänkande N:o 18.
5
G. Bevillningsafgift för gåfva, testamente, fideikommiss och arf.
§ 3.
l:o. För gåfva af fast egendom, med full eganderätt till sjelfva
egendomen, erlägges en för hundra i bevillning.
2:o. För testamente af fast eller läs egendom, kapital eller fordringar,
med full eganderätt till sjelfva egendomen eller kapitalet, erlägges
en för hundra i bevillning.
3:o. För fideikommiss erlägges af hvar och en, som tillträder eller
mottager fideikommitterad egendom eller såsom fideikommiss anslaget
kapital, en för hundra i ''bevillning.
4:o. Från de i förestående momenter stadgade bevillningsafgifter
befrias:
a) efterlefvande maka;
b) skyldeman i rätt upp- och nedstigande led, äfvensom syskon
eller deras afkomlingar;
e) annan fjermare arfvinge för sin lagliga arfslott äfvensom för
allt hvad derutöfver är gifvet, som icke uppgår till fem tusen kronor
kapital;
d) kyrka, akademi, vetenskapligt samfund, allmän skola eller annat
allmänt undervisningsverk, stipendiifond, pensionsanstalt, sjuk- och
fattigvårdsinrättning jemte annan from stiftelse, samt
e) hvar och en annan, då värdet af den gifna egendomen eller
kapitalet icke uppgår till fem tusen kronor.
5:o. För arf af fast eller lös egendom, som icke öfvergår till
skyldeman i rätt upp- eller nedstigande led, syskon eller deras afkomlingar,
utan till fjermare arfvinge, erlägges en af hundra i bevillning,
när arfsbeloppet uppgår till fem tusen kronor.
§ 9.
Vid utgörande af bevillning för gåfva, testamente, fideikommiss
eller arf beräknas värdet å fast egendom efter senaste bevillningstaxering
och å lös egendom efter skedd bouppteckning, mätismannaordom
eller domarens pröfning.
Då fideikommiss öfvergår till person, som, enligt 3 mom. i § 8, är
skyldig derför erlägga bevillning, bör nya fideikommissinneliafvaren
inom ett år från fideikommissets tillträdande hafva till vederbörande
Bih. till Riksd. Prof. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 17 Hälft. 2
6
Bevillnings-ZJtskottets Betänkande N:o 18.
uppbördsman antingen inbetalt den stadgade bevillningen eller ock,
derest tvist om fideikommissrätten uppstått, stält godkänd borgen för
bevillningens erläggande senast inom ett år sedan tvisten blifvit genom
laga kraftegande beslut afgjord. Underlåter han sådant fullgöra, böte
tio procent af bevillningens belopp, hvilka böter tillfalla åklagaren.
För öfrigt kommer, i afseende på kontrollen af all gåfvo-, testaments-
och arfsbevillnings vederbörliga beräkning, erläggande och redovisande,
att iakttagas hvad i derom särskildt utfärdad författning är
eller varder stadgadt.
§ 10.
Bevillningsafgift för testamente eller arf erlägges, antingen der den
person, som efterlemna! den testamenterade eller arffallna egendomen,
senast varit mantalsskrifven, eller ock der behörigen godkänd borgen
för afgiften blifvit stöld. För fideikommiss skall bevillningsafgiften
utgöras der den fideikommitterade egendomen finnes, eller ock å annan
ort, der dylik borgen för afgiften blifvit aflemnad.
Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.
§ 11.
De under litt. A, B, C och D omförmälda bevillningsafgifter skola
införas i särskilda längder etc. (lika med § 6 i det af Riksdagen godkända
förslag till författning).
STOCKHOLM, ISAAC MARCCS’ BOKTRYCKÉfil-AKTIEBOLAG, 1SS3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.