Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vissa ännu oafgjorda frågor rörande bevillning af fast egendom samt af inkomst.

1883-06-07 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1883:20, Betänkande, angående vissa ännu oafgjorda frågor rörande bevillning af fast egendom samt af inkomst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 20.

1

N:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli den 7 Juni 1883, kl. 11 f. m.

Betänkande, angående vissa ännu oafgjorda frågor rörande bevillning

af fast egendom samt af inkomst.

Sedan Utskottet förehaft till behandling dels de delar af Kongl.

Maj:ts förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst jemte tillhörande instruktion för taxeringsmyndigheterna,

som enligt 2:dra punkten af Utskottets Betänkande N:o- 7, angående

allmänna bevillningen, förklarats hvilande, dels ock de bestämmelser i

berörda författningsförslag, som af båda eller endera af Kamrarne till

Utskottet återförvisats, och hvaröfver Utskottet ej tillförene yttrat sig,

får Utskottet häröfver afgifva utlåtande.

De delar af Kongl. Maj:ts förslag, öfver hvilka Utskottet hittills

icke uttalat sig, utgöras af § 1, § 8 mom. 2 a, § 10 mom. 5, § 12

punkten a samt § 65 i förslaget till förordning äfvensom §§ 5 och 20

i förslaget till instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Nämnda delar af Kongl. Maj:ts förslag till förordning äro af följande

lydelse:

“§ I
För

all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som i § 4 upptagas, bevillning utgöras

med fem öre för hvarje fulla ett hundra kronor af fastighetens uppskattade

värde.

Bill. till Riksd. Frot. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 19 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 20.

§ 3.

Mom. 2. Till inkomst af arbete räknas:

a) den inkomst och förmån af jordbruksrörelse å egen eller annans

mark, som förvärfvas medelst det i rörelsen nedlagda arbete och dervid

använda inventarier.

§ io.

Mom. 5. Inkomst och förmån af jordbruksrörelse, hvarom i § 8

mom. 2 a) förmäles, skall upptagas till ett belopp, som motsvarar en

för hundra af fastighetens taxeringsvärde.

§ 12-

Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) idkare af jordbruksrörelse; för inkomst deraf: der fastigheten

är belägen.

§ 65.

Mom. 1. Till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarne

för deras arbete med sjelfva beredningen, till arfvoden åt kronans ombud

vid taxeringsnämnd i stad och för protokollsföringen samt andra

anteckningar under pröfningsnämndens sammankomster, äfvensom till

vedergällning för det i samband med taxeringsförrättningarne för öfrigt

lemnade biträde af städernas tjenstemän eller andra personer, som icke

ega att vid samma förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning,

må hvarje pröfningsnämnd, med imdantag af Stockholms stads,

för hvilken nedanstående särskilda stadgande gäller, använda och fördela

högst ett belopp, motsvarande tre procent af de första 100,000

kronor, hvartill länets hela bevillningssumma efter denna förordning

för året uppgår, två procent af derpå följande 50,000 kronor och en

procent af allt hvad bevillningssumman öfverstiger 150,000 kronor;

dock får, om än denna bevillningssumma sedermera skulle visa sig

öfverstiga dess af pröfningsnämnden beräknade belopp, hvarken någon

ytterligare kostnadsersättning eller vedergällning än den då beviljade

för samma år utdelas, eller ett sådant öfverskott tagas i beräkning vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 20.

bestämmande af enahanda ersättning och vedergällning under ett följande

år; börande vid de särskilda ersättningarnes bestämmande afseende

fästas på för uppdragets utförande erforderlig skicklighet, tid

och arbete. Landsstatstjensteman, som i och för tjensten är skyldig att

närvara vid taxeringsförrättning, eger icke att derför åtnjuta arfvode

af bevillningen.

Mom. 2. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande aflåtas särskildt utdrag af nämndens prötokoll, hvarefter

det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri

och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna

redovisas.

Mom. 3. Till bestridande af kostnaderna för blanketter till mantals-

och taxeringslängder, till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarne

för deras arbete med sjelfva beredningen, till arfvoden

åt kronans ombud och för protokollsföringen samt andra anteckningar

under taxerings- och pröfningsnämndernas sammankomster äfvensom

till. vedergällning för det i samband med taxeringsförrättningarne för

öfrigt lemnade biträde af personer, som icke ega att vid samma förrättningar

beräkna traktamentsersättning, må af Stockholms stads pröfningsnämnd

användas och disponeras ett belopp, som svarar emot högst

två och en half procent af samma stads efter denna förordning utgående

hela bevillningssumma för året; gällande jemväl för bemälda

pröfningsnämnd det i mom. 1 af denna paragraf gjorda förbehåll för

det fall, att bevillningssumman skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens

beräkning. Om det af pröfningsnämnden sålunda beviljade

belopp och detsammas fördelning skall underrättelse genom utdrag af

nämndens protokoll meddelas Statskontoret, hvarifrån beloppet kommer

att omedelbart utbetalas.

Mom. 4. Ersättning med 50 öre arket för den afskrift af mantalsoch

taxeringslängderna, hvilken det enligt § 49 mom. 3 åligger häradsskrifvaren

att till kommunalstämmas ordförande aflemna, samt den i §§

34 och 60 bestämda rese- och traktamentskostnadsersättning bör, efter

anstäld granskning af derå ingifna räkningar, utan sammanblandning

med de i föregående tre moment omförmälda taxeringskostnader och

arfvoden, med derå utgifter, utbetalas för länen af vederbörande landtränteri

och för hufvudstaden omedelbart af Statskontoret.

Mom. 5. Statskontoret åligger att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter reqvisition utlemna nödigt antal exemplar af de

i § 25 omförmälda författningar äfvensom blanketter till mantals- och

taxeringslängder, jemte sammandrag, samt till pröfningsnämndernes

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 20.

längder, för att genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg vederbörande

tillställas. För Stockholms stad ombesörjer öfverståthållareembetet

tryckning och tillhandahållande af blanketter till mantals- och

taxeringslängder.»

Då, på sätt det vid Kongl. Maj:ts proposition fogade statsrådsprotokoll

uttryckligen angifver, Kongl. Maj:t icke ifrågasatt, att de

delar af författningsförslaget, som afse förändrade grunder för jordbruksfastighets

beskattning, skulle af Riksdagen godkännas under annan

förutsättning, än att Kongl. Maj:ts framställning om grundskatternas

samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning vunne Riksdagens

bifall, torde numera, sedan i följd af Kamrarnes beslut frågan om en

dylik afskrifning förfallit, någon förändring i hittills gällande bestämmelser

om jordbruksfastighets beskattning icke böra ifrågakomma.

Utskottet hemställer derför

Ro

att § 1 i förordningen angående bevillning af

fast egendom samt af inkomst måtte erhålla följande

förändrade lydelse:

»För all inom riket belägen fast egendom, hvartill

ock räknas frälseränta, skall, med de undantag,

som i § 4 upptagas, bevillning utgöras efter fastighetens

uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med tre öre för hvarje

fulla etthundra kronor samt

för all annan fastighet och frälseränta med fem

öre för hvarje fulla etthundra kronor af uppskattningsvärdet.

»

På nyss anförda skäl och då särskild beskattning af inkomst af

jordbruksrörelse under nuvarande förhållande ej heller torde böra ifrågasättas,

hemställer Utskottet vidare

2:o

att de här ofvan under § 8 mom. 2 a, § 10

mom. 5 samt § 12 punkten a återgifna stadganden

måtte ur författningsförslaget utgå.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

BeviUnings-Utskottets Betänkande N:o 20.

Då med afseende på det ökade besvär, som i följd af bestämmelserna

i förevarande förslag kommer att drabba bevillningsberedningarnes

ordförande, någon förhöjning uti den till desse ordförande af bevillningsmedlen

utgående ersättning torde böra medgifvas, samt, äfven

med bibehållande af nu gällande grunder för bevillning af jordbruksfastighet,

tillfälle till en dylik måttlig förhöjning beredes genom antagande

af Kongl. Maj:ts i § 65 framstälda förslag, har Utskottet icke

tvekat tillstyrka bifall till nämnda §; hemställande Utskottet alltså

3:o

att § 65 i Kongl. Maj:ts förslag till förordning,

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst,

måtte af Riksdagen godkännas.

§§ 5 och 20 i Instruktionen för taxeringsmyndigheterna skulle,

enligt Kongl. Maj:ts förslag, erhålla följande lydelse:

§ 5-

“För inkomst och förmån af jordbruksrörelse skall, med undantag

af staten, hvar och en taxeras, som för egen räkning, vare sig å egen

eller, såsom boställsinnehafvare, åbo, arrendator eller brukare, å annans

egendom, idkar jordbruk.

§ 20.

Vid tillämning af § 11 mom. 1 i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst af kapital eller

arbete, skola så väl den behållna afkomsten utaf skattskyldig tillhörande

fast egendom som äfven hans inkomst ej mindre af jordbruks- och

skogsrörelse än ock af sådan särskildt beskattad rörelse, som drifves

i bolag eller idkas å annan ort än den, der den skattskyldige är mantalsskrifven,

tagas i beräkning vid bestämmandet af hans sammanräknade

årsinkomster, hvarvid i fråga om fast egendom iakttages, att inkomsten

så väl af jordbruksfastighet som af annan fastighet beräknas

till 5 procent af taxeringsvärdet. Om sålunda skattskyldig finnes i sin

mantalsskrifningsort hafva t. ex. 450 kronors inkomst af kapital eller

annat arbete än jordbruks- eller skogsrörelse samt tillika eger stadsfastighet,

taxerad till 2,000 kronor och hvilken alltså bör upptagas till 100

kronors afkomst, så att hans sammanräknade årsinkomst uppgår till

550 kronor, får väl enligt föreskriften i det ifrågavarande momentet,

jemfördt med hvad ofvan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta full
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillning s- TJ t skottets Betänkande N:o 20.

ständig eftergift af bevillning å förstnämnda 450 kronor; hvaremot,

derest den skattskyldige har 1,100 kronors inkomst af annat arbete än

jordbruks- eller skogsrörelse, 100 kronors inkomst af aktier och 100

kronors inkomst af jordbruksrörelse samt derjemte eger fastighet till

ett taxeringsvärde af 10,000 kronor med 500 kronors deraf beräknad

afkomst och således i sammanräknade årsinkomster ånjuter tillhopa

1,800 kronor, bevillning kommer att, utan medgifvande af något afdrag,

honom påföras för hans först berörda inkomst af 1,100 kronor o. s.v.“

Med afseende å dessa bestämmelser vill Utskottet till en början,

på förr anförda skäl, hemställa

4:o.

att det här ofvan under § 5 återgifna stadgande

måtte ur förslaget till Instruktion för taxeringsmyndigheterna

uteslutas.

I det under § 20 intagna stadgande har Utskottet endast vidtagit

de förändringar, som påkallas af bifall till hvad Utskottet här

ofvan under l:a och 2:a punkterna hemstält, äfvensom deraf att inkomst

af skogsrörelse enligt Riksdagens beslut ej kommer att särskild! beskattas.

Utskottet hemställer alltså,

5:o.

att ifrågavarande stadganden måtte erhålla följande

lydelse:

“Vid tillämpning af § 11 mom. 1 i bevillningsförordningen,

angående befrielse från eller lindring i

bevillning för inkomst af kapital eller arbete,_ skola

så väl den behållna afkomsten utaf skattskyldig tillhörande

fast egendom som ock af sådan särskild! beskattad

rörelse, som drifves i bolag eller idkas å annan

ort än den, der den skattskyldige är mantalsskrifven,

tagas i beräkning vid bestämmandet af hans sammanräknade

årsinkomster, hvarvid i fråga om fast egendom

iakttages, att inkomst af jordbruksfastighet beräknas

till 3 procent och inkomst af annan fastighet

till 5 procent af taxeringsvärde!. Om sålunda skattskyldig

finnes i sin mantalsskrifningsort. hafva t. ex.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 20.

450 kronors inkomst af kapital eller arbete samt tillika

eger stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor och

hvilken alltså bör upptagas till 100 kronors afkomst,

så att hans sammanräknade årsinkomst uppgår till

550 kronor, får väl enligt föreskriften i det ifrågavarande

momentet, jemfördt med hvad ofvan sagts,

sådan skattskyldig tillgodonjuta fullständig eftergift

af bevillning å förstnämnda 450 kronor; hvaremot,

derest den skattskyldige har 1,100 kronors inkomst

af kapital eller arbete, 400 kronors inkomst af aktier

samt derjemte eger jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde

af 10,000 kronor med 300 kronors deraf beräknad

afkomst och således i sammanräknade årsinkomster

åtnjuter tillhopa 1,800 kronor, bevillning

kommer att, utan medgifvande af något afdrag, honom

påföras för hans först berörda inkomst af 1,100 kronor

o. s. v.“

Utskottet öfvergår härefter till de ännu oafgjorda delar af författningsförslaget,

som af begge eller endera af Kamrarne till Utskottet

återförvisats, dervid följande paragrafernas nummerordning.

§ 8 mom. 2 b.

Denna del af § 8 skulle enligt Kongl. Mai:ts förslag erhålla följande

lydelse:

“Mom. 2. Till inkomst af arbete räknas:

b) inkomst genom skogsafverkning eller torftägt å egen eller annans

mark för annat ändamål än husbehof eller genom försäljning af

växande eller afverkad skog eller af torf;44

Enligt Utskottets i dess Betänkande N:o 7 afgifna förslag skulle

deremot samma punkt lyda sålunda:

“b) Inkomst genom försäljning eller afverkning af skog eller genom

torftägt å annans mark, äfvensom å egen mark, när sådan försäljning

och afverkning eller torftägt eger rum till den utsträckning

att egendomens värde derigenom minskas.44

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut att ur författningsförslaget

utesluta senare delen af § 3 mom. 1, hemställer Utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utslwttets Beärikande N:o 20.

6:o.

att så väl den af Kongl. Maj:t föreslagna lydelsen

af § 8 mom. 2 b) i förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst som den af Utskottet

föreslagna förändrade lydelsen af samma punkt

må ur författningsförslaget uteslutas.

§ 10 mom. 2 a.

Kongl. Maj:t både för denna punkt föreslagit följande lydelse:

“Inkomst af kapital och annan inkomst af arbete än lön, pension

eller inkomst och förmån af jordsbruksrörelse, upptages med det belopp,

hvartill inkomsten under nästföregående året uppgått, med iakttagande

likväl, dels att inkomsten första året den åtnjutes, äfvensom

då den icke åtnjutits för hela föregående året, skall upptagas med det

belopp, hvartill densamma, enligt de upplysningar, taxeringsmännen

kunnat förskaffa sig, skäligen må anses för det löpande året uppgå,

dels och att, då inkomsten under det löpande året upphör, densamma

upptages med det belopp, som, med det nästföregående årets inkomst

till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande året, för

hvilken inkomsten åtnjutes.u

Utskottet hade ''häruti vidtagit den förändring, att orden “eller

inkomst och förmån af jordbruksrörelse“ uteslutits, samt ordet “eller14

inskjutits emellan orden “lön44 och “pension44.

Båda Kamrarne återremitterade emellertid punkten, emedan uteslutandet

af orden “eller inkomst och förmån af jordbruksrörelse44 befarades

kunna föranleda en origtig tillämpning i fråga om dylik rörelses

taxering.

Då emellertid Utskottet nu hemstält, att särskild beskattning af

jordbruksrörelse icke måtte ifrågakomma, föreslår Utskottet,

7:o.

att Riksdagen måtte godkänna Utskottets förut

framlagda förslag till förändrad lydelse af förevarande

punkt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bev {Ilnings- Utskottets Betänkande N:o 20.

9

§ 11 mom. 1.

I öfverenstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, hade Utskottet

i sitt Betänkande N:o 7 hemstält, att sista stycket af ifrågavarande

moment, som angifver, i hvilka fall befrielse från eller lindring

i den enligt författningsförslaget eljest utgående bevillning af kapital

eller arbete må ega rum, måtte erhålla följande lydelse:

“För sådan inkomst, som omförmäles i § 8 mom. 2 a) och b); för

inkomst, som beskattas inom annan kommun än den, der den skattskyldige

^ är mantalsskrifven, samt för bolags inkomst får hvarken befrielse

från eller lindring i bevillningen enligt detta moment åtnjutas.“

Denna hemställan bifölls af Första Kammaren, hvaremot Andra

Kammaren för sin del återförvisade berörda del af § 11 till Utskottet.

Derest Riksdagen bifaller Utskottets här ofvan under 2:a och 6:te

punkterna gjorda hemställan, att utesluta § 8 mom. 2 a) och b) ur

författningsförslaget, torde emellertid Första Kammarens beslut att

godkänna ifrågavarande stadgande böra anses hafva förfallit, för så

vidt det afsett samma stadgandes förra del, som i sådant fall uppenbarligen

jemväl bör utgå, och hemställer Utskottet på grund häraf;

8:o.

att ifrågavarande stadgande måtte erhålla följande

lydelse:

För inkomst, som beskattas inom annan kommun

än den, der den skattskyldige är mantalsskrifven,

samt för bolags inkomst får hvarken befrielse från

eller lindring i bevillningen enligt detta moment

åtnjutas.

§ 12 b.

Kongl. Maj:t har bland annat föreslagit, att under § 12 måtte

införas ett så lydande stadgande:

“Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

b) idkare af skogsrörelse, hvartill ock räknas innehafvare af genom

köp förvärfvad rätt till afverkning af skog å annans mark; för

inkomst deraf: der skogen är belägen;“

Bill. till BiJcsd. Brot. 1883. 5 Sami. 1 Åfd. 19 Saft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillnings-TJtskottets Betänkande N:o 20.

Utskottet åter hade i sitt förr omförmälda betänkande hemstält,

att ifrågavarande punkt måtte erhålla följande lydelse:

ub) idkare af skogsrörelse eller torftägt, hvartill ock räknas innehafvare

af genom köp förvärfvad rätt till utverkning af skog eller till

torftägt å annans mark; för inkomst deraf: der skogen eller torfmossen

är belägen.14

Vid behandlingen inom Kamrarne blef det sålunda föreslagna

stadgandet af båda Kamrarne återförvisadt till Utskottet.

I öfverensstämmelse med hvad Utskottet här ofvan hemstält rörande

§ 8 mom. 2 b hemställer Utskottet,

9:o.

att så väl den af Kongl. Maj:t föreslagna lydelsen

af § 12 punkten b) i förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst som den

af Utskottet föreslagna förändrade lydelsen af samma

punkt må ur författningsförslaget uteslutas.

§ 18.

I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit hade Utskottet

hemstält, att denna paragraf måtte erhålla följande lydelse:

“Hvar och en annan enligt denna förordning skattskyldig, än som

i § 16 mom. 1 omförmälda verk eller bolag, vare ock vid äfventyr,

de i § 19 mom. 4 stadgas, skyldig att uppå anfordran af bevillningsberedningens

ordförande inom åtta dagar derefter till honom lemna

uppgift å det belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller annat arbete

än jordbruksrörelse det nästföregående året uppgått.44 i

Under diskussionen inom Kamrarne anmärktes till en början ett

i paragrafen förekommande skriffel, hvarjemte vidare yrkades, dels att

uttrycklig bestämmelse skulle i paragrafen införas derom, att sådan

uppmaning som här afses skulle bevisligen delgifvas den skattskyldige,

och dels att föreskrifter skulle lemnas om sättet för dylik uppmanings

delgifvande. I det senare afseendet framstäldes tvenne olika förslag,

åsyftande, det ena att bereda bevillningsberedningens ordförande rätt

att för delgifningen anlita kronobetjeningen, och det andra att tillägga

postqvitto vitsord såsom bevismedel, då vare sig bevillningsberedningens

ordförande genom bref delgifvit uppmaning eller den skattskyldige

till ordföranden på samma väg insändt uppgift.

Ehuru det torde vara uppenbart, att delgifning af en sådan upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 20. 11

maning, som här afsos, skall vara bevislig för att kunna medföra nå°’on

laglig . verkan, vill Utskottet icke motsätta sig införandet af en uttrycklig

bestämmelse härom. Att deremot meddela några särskilda stadganden

om sättet för delgifningens verkställande finner Utskottet mindre

lämpligt. Dels toide i de flesta fall bevillningsberedmngens ordförande

icke komma att röna någon svårighet att utan formlig delgifning

erhålla vare sig fordrad uppgift eller den skattskyldige*s erkännande

att han mottagit uppmaningen, och dels bör enligt Utskottets

förmenande stor varsamhet iakttagas för att icke från början göra hela

institutionen föihatlig, hvithet lätteligen kunde inträffa, om uppgiftens

affordrande öfverlemnades åt kronobetjeningen. Att åter tilldela post(fvitto

sådant vitsord, som föreslagits, kunde enligt Utskottets förmenande

understundom medföra stor olägenhet för den skattskyldig såsom

t. ex. då denne i följd af frånvaro från hemmet icke erhölle brefvet

med uppmaningen i tillräckligt god tid för att hinna besvara detsamma

före den bestämda tidens utgång. Utskottet anser derför, att

man helst bör dröja med tillgripandet af sadana medel som de föreslagna,

till dess erfarenheten visat deras behöflighet.

. Med anledning af hvad sålunda anförts, och då något undanta0"

för inkomst af jordbruksrörelse i enlighet med Utskottets förr gjorda

hemställan icke torde erfordras, hemställer Utskottet,

10:o.

att ifrågavarande paragraf måtte erhålla följande

förändrade lydelse: “Hvar och en annan enligt denna

förordning skattskyldig, än de i § 16 mom. 1 omförmälda

verk eller bolag, vare ock vid äfventyr, som i

§ 19 mom. 4 stadgas, skyldig att inom åtta dagar

efter derom från bevillningsberedningens ordförande

bevisligen, emottagen uppmaning till honom lemna

uppgift å det belopp, hvartill hans inkomst af kapital

eller arbete det nästföregående året uppgått.“

§ 21.

I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit hade Utskottet

hemstält, att ifrågavarande paragraf måtte erhålla följande

lydelse: J

“En hvar skattskyldig, som icke enligt denna förordning är pligtig

att aflemna uppgift för taxeringen, vare obetaget att meddela upp
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 20.

lysning om sina inkomsters och tillgångars verkliga belopp samt dervid

likaledes uppgifva de afdrag, som han vid inkomstens beräkning

anser sig berättigad att på grund af § 10 mom. 4 tillgodonjuta. Sålunda

frivilligt meddelad uppgift, hvars offentliggörande den skattskyldige

förklarar sig icke medgifva, må endast inför beredningen och,

med den skattskyldiges samtycke, inför taxerings- eller pröfningsnämnden

företes, men icke utan hans samtycke i nämndens protokoll

intagas; skolande, sedan frågan om samme skattskyldigs taxering blifva

afgjord, sådan uppgift till honom återställas eller bevisligen förstöras

af den, som densamma emottagit.u

Denna hemställan har Första Kammaren bifallit, hvaremot Andra

Kammaren godkänt förslaget med den förändring, att efter de i senare

punkten förekommande begynnelseorden: ‘‘Sålunda frivilligt meddelad“

inskjutits orden: “så ock enligt § 18 infordrad“.

Då denna fråga, såsom icke varande af bevillnings natur, ej kan

göras till föremål för gemensam omröstning, samt det förbud mot offentliggörande

af sådana upplysningar, som enligt § 21 af skattskyldig

frivilligt meddelas, med fog synes kunna utsträckas äfven till sådana

uppgifter, som enligt § 18 afifordras den skattskyldige, hemställer Utskottet

till Första Kammaren

ll:o.

att Kammaren ville, med frånträdande af sitt

förra beslut, instämma i det beslut, Andra Kammaren

i ämnet fattat.

§ 28.

I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit hade Utskottet

hemstält, att ifrågavarande paragraf måtte erhålla följande

lydelse:

“De inom hvarje beredningsdistrikt för taxeringen aflemnade uppgifter

skola samlas, ordnas, numreras och granskas af bevillningsberedningens

ordförande, hvilken, der föreskrifven uppgift eller annan för

taxeringen behöflig upplysning saknas, bör, jemlikt §§17 och 18, densamma

från vederbörande infordra eller, jemlikt § 19 mom 2 och 3,

om förhållandet göra anmälan hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Har sådan uppgift, som i § 18 omförmäles, blifvit skattskyldig

affordrad men ej af honom behörigen aflemnad, åligger det beiedningens

ordförande att derom göra anteckning i mantals- och taxeringslängden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 20.

Uppgifternas nummer likasom uppgifna salu-, hypoteks- och

brandförsäkringsvärden å fastigheter skola af ordföranden på behöriga

ställen i mantals- och taxeringslängden antecknas.“

Båda Kamrarne1 hafva emellertid återremitterat paragrafen till

Utskottet, enligt hvad af den förda diskussionen framgår, dels med

anledning af den derstädes förekommande hänvisning till § 18, som

jemväl blifvit återremitterad, dels ock med hänsyn till det i paragrafen

förekommande uttrycket “mantals- och taxeringslängden44.

Sedan Utskottet nu afgifvit förnyadt förslag till lydelse af § 18,

samt då uttrycket “mantals- och taxeringslängden44 jemväl förekommer

i de delar af författningsförslaget, som redan blifvit af Riksdagen god

kända, hemställer Utskottet,

12:o

att ifrågavarande paragraf måtte i oförändradt

skick af Riksdagen godkännas.

§ 59 mom. 1.

Med afseende å detta moment hade Utskottet tillstyrkt antagandet

af Kongl. Maj:ts förslag, enligt hvilket momentet skulle erhålla följande

lydelse:

''■''■Mom. 1. Alla pröfningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens

protokoll, der jemväl anteckning skall ske, huruvida klagande

skattskyldig, hvilken enligt § 18 taxeringsuppgift affordrats, densamma

behörigen aflemnat. Fastighets- eller inkomsttaxering, som till följd

af pröfningsnämndens beslut tillkommit eller blifvit faststäld annorlunda

än taxeringsnämnden bestämt, skall upptagas i särskild längd, deruti

de protokollsparagrafer, som innehålla dylika beslut, böra angifvas.

Kronoombudet åligger att med sin underskrift å så väl mantals- och

taxeringslängden som nyssnämnda särskilda längd vitsorda deruti, enligt

pröfningsnämndens beslut, införda förändringar eller gjorda tillägg.

Den, som fört pröfningsnämndens protokoll, åligger att i Stockholm

före November månads utgång till öfverståthållareembetet och i länen

före Oktober månads utgång till vederbörande magistrater eller

kommunalstämmors ordförande, vid bot af fem kronor för hvarje

dag, hvarmed den sålunda bestämda tiden öfverskrides, aflemna för

hvarje församling i stad och hvarje kommun på landet utskrifna utdrag

af nämnda protokoll, utvisande alla af pröfningsnämnden beslutade

förändringar uti och tillägg till de af taxeringsnämnderna vid
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

BcvUlnings-JJtskottets Betänkande N:o 20.

tagna taxerings åtgärder. Dessa protokollsutdrag, hvilka jemväl skola

innehålla underrättelse om hvad den, som med pröfningsnämndens beslut

icke åtnöjes, har att iakttaga, skola hållas de skattskyldige till

hända under viss tid af minst fjorton dagar, hvarom kungörelse bör

på vanligt sätt ofördröjligen utfärdas; börande, utom hvad Stockholm

angår, i denna kungörelse upptagas namn och hemvist för de skattskyldige,

i afseende å hvilkas taxering pröfningsnämnden vidtagit

ändring.

I Stockholm skall utdrag af pröfningsnämndens protokoll, i hvad

det innehåller beslut om ny taxering eller förhöjning i den af taxeringsnämnden

verkstälda taxering, senast den 15 December vederbörande

skattskyldig tillställas.“

Förevarande moment återförvisades af Första Kammaren i sammanhang

med återremiss af § 49 och återstående delen af § 59 för

att ernå en förändring i båda paragraferna. Andra Kammaren, som

godkände § 49, återremitterade af § 59 endast första momentet, hufvudsakligen

af den anledning, att i momentet förekommer en hänvisning

till § 18.

Då emellertid § 49 samt mom. 2 af § 59 numera blifvit jemväl

af Första Kammaren godkända, hemställer Utskottet,

13:o

att Riksdagen måtte godkänna förevarande moment

i oförändradt skick.

Kongl. Maj:t har föreslagit, att §§ 1, 2, 3 i Instruktionen för

taxeringsmyndigheterna måtte erhålla följande lydelse:

“§ I
Värdet

af fast egendom föreslås och bestämmes med ledning af:

l:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna tre år, försåld

egendom senast betingade köpeskilling, såvida icke derunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet afslutats

mellan nära anhöriga, eller vid försäljning förbehåll gjorts om

så kallade undantagsförmåner, eller dervid förekommit andra särskilda

omständigheter, som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens

bestämmande utöfver eller under egendomens verkliga värde; börande

vid bestämmande af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten

af sådana byggnader, som på egendomens afkastning icke hafva något

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 20 .

egentligt inflytande, eller å värdet af skog eller torfmosse utöfver

livad för husbehofvet erfordras, likasom värdet af kreatur, redskap

och andra inventarier eller förlag vid jordbruksfastighet icke heller

må vid fastighetsvärdets bestämmande tagas i beräkning;

2ro) årliga hyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, såvida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit

derunder inbegripna — såsom rättighet till inventariers begagnande,

arbetsbiträde från annan egendom och skogsfång utöfver husbehof,

m. m., eller skyldighet att uppodla, reparera och uppföra byggnader

eller utföra andra arbeten å den arrenderade egendomen samt inom

kort tid densamma afträda — eller så vida icke, efter hvad vid jemförelse

mellan denna och närbelägna egendomar af lika storlek och

beskaffenhet sig visar, hyres- eller arrendebeloppet blifvit bestämdt

med afseende å slägt- eller andra kända förhållanden mellan egaren

och hyresmannen eller arrendator^

3:ö) egendomens vid verkstäld värdering för erhållande af lån

från hypotetisk ältning antagna värde, så vida sådan värdering skett

under nästföregångna tre år och det egendomen dervid åsätta värde

sedermera icke blifvit i väsentlig mån förändradt;

4:o) brandförsäkringsvärdet å de i stad och på dess område eller

i köping och dermed jemförlig ort befintliga egendomars åbyggnad

samt å bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å

andra der uppförda hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket

och dess binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad

på särskilda lustställen och dermed jemförliga mindre lägenheter, som

utgör dessas egentliga värde; så vida icke brandförsäkringsvärdet

skulle understiga det belopp, som på grund af andra omständigheter

kan anses motsvara de brandförsäkrade husens och byggnadernas

verkliga värde;

5:o) jordbruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller

betesmark, växande skog och torfmosse, i den mån de anses erforderliga

till husbehof jemte särskilda förmåner, såsom vattenfall, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok särskildt upptaget, m. m., äfvensom

utsäde och kreatursbesättning vid egendomen;

6_:o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller dermed

jemförlig ort belägen egendom med dertill hörande särskilda förmåner.

Då fast egendom, som under sistförflutna tre år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas lägre än den senast

betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman, så ock

då nedsättning göres i det senast faststälda taxeringsvärdet, böra de

särskilda skäl, hvilka dertill föranledt, i taxeringshandlingarne eller

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2Q.

nämndens protokoll antecknas, ^byggnader å stadsegendom samt öfriga

i 4:de punkten bär ofvan uppräknade hus och byggnader få ej,

utan på enahanda sätt tillkännagifven särskild anledning, upptagas

till lägre värde än det, för hvilket samma byggnader äro hos allmän

brandförsäkringsinrättning emot brandskada försäkrade, ej heller till

lägre värde än det, som motsvarar den behållna hyresafkastningen,

kapitaliserad efter 5 procent.

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både

jordbruksfastighet och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke

begagnas för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall

hela det uppskattade fastighetsvärdet fördelas, så att särskilt utsättes

värdet af sjelfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande,

för jordbruket och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader,

samt särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar,

för hvilka bevillning anses böra utgöras.

§ 2.

Vid de fall, då förevarande taxering af fast egendom icke kan

grunda sig på köpeskilling, hyra eller arrende, hypoteksvärdering eller

brandförsäkring, bör, på det en jemlik och rättvis taxering samt författningsenlig

beskattning må tillvägabringas, egendomens värde upptagas

till ett belopp, som, med hänsigt till densammas storlek, beskaffenhet,

förmåner, läge och afsättningstillfälle samt öfriga kända eller upplysta

förhållanden, motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten

belägna, jemförliga egendomar, derå ofvan uppgifna taxeringsgrunder

kunnat tillämpas; åliggande det för öfrigt vederbörande taxeringsmän

att, enligt deras på förut egande kännedom eller under taxeringsförrättningen

vunna upplysningar grundade öfvertygelse, uppskatta

hvarje egendom till dess verkliga värde.

§ 3.

Då fast egendoms värde beräknas efter dess afkastning, bör behörigt

afseende fästas å de grundskatter samt öfriga utskylder, som

utom allmänna bevillningen skola af samma egendom utgöras, så att

värdet å en med dylika skattebidrag jemförelsevis högre belastad egendom

skäligen minskas i förhållande till det värde, som åsättes en af

skatter och andra utskylder mindre betungad, fastän till storlek och

beskaffenhet för öfrigt dermed jemförlig egendom. Då frälseränta förenats

med eganderätten till den jord, hvaraf sådan ränta dittills utgått, skall,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 20. 17

vid bestämmande af fastighetens värde, detsamma ökas med ett belopp

motsvarande räntans kapital värde. “

Utskottet åter hade sammanfört motsvarande stadganden under

en § samt föreslagit, att § 1 af instruktionen måtte erhålla följande

lydelse:

“§ 1-

Värdet af fast egendom föreslås och bestämmes med ledning af:

l.o) jordbi lösegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller

betesmark, växande skog och torfmosse, som ej blifvit till afverkning

eller torftägt åt annan öfverlåten, jemte särskilda förmåner, såsom vattenfall,

lastageplats, fiske, som ej är i jordebok särskilt upptaget, m. m.,

äfvensom utsäde och kreatursbesättning vid egendomen, börande härvid

jemväl behörigt afseende fästas vid egendomens läge och jordens beskaffenhet

samt beloppet af de grundskatter och öfriga allmänna utskylder,

med undantag af bevillningen, hvarmed egendomen är belastad

skolande då frälseränta förenats med eganderätten till den jord, hvaraf

sådan ränta dittills utgått, vid bestämmandet af fastighetens värde detsamma

ökas med ett belopp motsvarande räntans kapitalvärde beräknadt

efter 5 procent;

2:o) egendomens vid verkstäld värdering för erhållande af lån från

hypoteksinrättning antagna värde, så vida sådan värdering skett under

nästföregångna _ tre år och det egendomen dervid åsätta värdet sedermera

icke blifvit i väsentlig mån förändradt;

3:°) den för sådan, under loppet af nästföregångna tre år, försåld

egendom senast betingade köpeskilling, så vida icke derunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet afslutats

mellan nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om

så kallade undantagsförmåner, eller dervid förekommit andra särskilda

omständigheter, som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens

bestämmande utöfver eller under egendomens verkliga värde, börande

vid bestämmande af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten

af sådana byggnader, som på egendomens afkastning icke hafva nåo-0t

egentligt inflytande, likasom värdet af kreatur, redskap och andra inventarier,

eller förlag vid jordbruksfastighet icke heller må vid fastighetsvärdets

bestämmande tagas i beräkning;

4:o) årliga hyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, så vida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit

derunder inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbi''/!.

till Biksd. Prof. 1883. 5 Sami. 1 Afd, 19 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillning s- Utskottets Betänkande N:o 20.

biträde från annan egendom och skogsfång utöfver husbehof m. m.,

eller skyldighet att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra

andra arbeten å den arrenderade egendomen samt inom kort tid

densamma afträda, eller så vida icke, efter hvad vid jemförelse mellan

denna och närbelägna egendomar af lika storlek och beskaffenhet sig

visar, hyres- eller arrendebeloppet blifvit bestämdt med afseende å

slägt- eller andra kända förhållanden mellan egaren och hyresmannen

eller arrendator^

5;o) brandförsäkringsvärdet å de i stad och pa dess område eller

i köping och dermed jemförlig ort befintliga egendomars åbyggnad

samt å bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å

andra der uppförda hus och byggnader, hvilka icke begagnas lör jordbruket

och dess binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad

på särskilda lustställen och dermed jemförliga mindre lägenheter, som

utgör dessas egentliga värde, så vida icke brandförsäkringsvärdet skulle

understiga det belopp, som på grund af andra omständigheter kan

anses motsvara de brandförsäkrade husens och byggnadernas verkliga

värdo *

6:o) läget och arealen af hvar och eu i stad, köping eller dermed

jemförlig ort belägen egendom med dertill hörande säl skilda förmåner;
7:o)

Då taxering af fast egendom ej kan verkställas enligt har

ofvan upptagna grunder, bör egendomens värde upptagas till ett belopp,

som motsvarar uppskattningsvärdet a andra i närheten belägna

jemförliga egendomar, på hvilka dessa grunder kunnat tillämpas; åliggande

det vederbörande taxeringsmän att vid taxeringen tillämpa den

eller de af här ofvan angifna taxeringsgrunder, som anses bäst leda

till egendomens uppskattning till sitt verkliga värde.

Då fast egendom, som under sistförfluten tre år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre

än den senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman,

så ock då förändring göres i det senast faststälda taxeringsvärdet,

böra de särskilda skäl, hvilka dertill föranleda i taxeringshandlingarne

eller nämndens protokoll antecknas. Åbyggnader å stadsegendom

samt öfriga i 5:te punkten här ofvan uppräknade hus och

byggnader få ej, utan på enahanda sätt tillkännagifven särskild anledning,

upptagas till lägre värde än det, för hvilket samma byggnader

äro hos allmän brandförsäkringsinrättning emot brandskada^ försäkrade,

ej heller till lägre värde än det som motsvarar den behållna

hyresafkastningen, kapitaliserad efter 5 procent.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 20. 19

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både

jordbruksfastighet och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke

begagnas för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall

hela det uppskattade fastighetsvärdet fördelas, så att särskildt utsättes

värdet af sjelfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande,

för jordbruket och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader,

samt särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för

hvilka bevillning anses böra utgöras.“

I ofvanberörda stadgande, som blifvit af båda Kamrarne till Utskottet

återförvisadt, vill Utskottet på förr angifna skäl nu föreslå den förändring,

att de i första punkten förekommande orden “växande skog

och torfmosse, som ej blifvit till afverkning eller torftägt åt annan

öfverlåten“ uteslutas samt ordet “torfmosse11 inskjutes emellan orden

“vattenfall11 och “lastageplats“ äfvensom orden “egendomens läge, och

jordens beskaffenhet41 utbytas mot orden “egendomens läge, jordens

och skogens beskaffenhet44.

Utskottet hemställer alltså,

14:o.

att § 1 i Instruktionen för taxeringsmyndigheterna

måtte erhålla följande lydelse:

“Värdet af fast egendom föreslås och bestämmes

med ledning af:

l:o) jordbruksegendom tillhörande areal i åker,

äng, skogs- eller betesmark, jemte särskilda förmåner

såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats, fiske, som ej

är i jordebok särskildt upptaget, m. m. äfvensom utsäde

och kreatursbesättning vid egendomen; börande

härvid jemväl behörigt afseende fästas vid egendomens

läge, jordens och skogens beskaffenhet samt

beloppet af de grundskatter etc. (lika med Utskottets

förr afgifna förslag.)

Utskottet hade vidare hemstält, att § 2 i Instruktionen, motsvarande

§ 4 i Kongl. Maj:ts förslag, måtte erhålla följande lydelse:

“Allmän uppskattning af fast egendom enligt de i bevillningsförordningen

och denna instruktion föreskrifna grunder skall första gången

verkställas år 1884 och sedermera hvart tredje år, från nämnda

år räknadt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 20.

Har under tiden mellan tvenne på hvarandra följande allmänna

fastighetstaxeringar brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på

dess område, eller å öfriga i § 1 mom. 5 af denna instruktion uppräknade

hus och byggnader blifvit ökadt eller minskadt, eller fäst

egendoms värde antingen genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar

eller andra inrättningar blifvit i betydligare mån förhöjdt

eller genom inträffad eldsvåda, vattenflöde eller af annan dylik anledning

märkligen förminskats i förhållande till dess uppskattade värde;

då bör detta värde jemkas efter de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden

mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör

vid först derefter inträffande sådan taxering å nyo pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall värdet

införas endast i den för anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

u

Detta Utskottets förslag, som endast derutinnan skiljer sig från

hvad Kongl. Maj:t föreslagit, att orden “§ 1 mom. 4“ blifvit utbytta

mot “§ 1 mom. 5“, har af Andra Kammaren återförvisats till Utskottet.

Då emellertid Första Kammaren för sin del godkänt Utskottets förslag,

hemställer Utskottet till Andra Kammaren,

15:o.

att Kammaren ville fatta beslut angående lydelsen

af ifrågavarande §.

Utskottet hade föreslagit, att § 3 måtte fördelas i två moment,

af hvilka det första skulle motsvara § 5 i Kongl. Maj:ts förslag, det

andra åter erhålla följande lydelse:

“För inkomst af skogsrörelse eller torftägt skall med undantag

af staten en hvar taxeras, som å annans mark afverkar eller försäljer

skog eller tager torf; äfvensom den, som från egen mark afverkar eller

försäljer skog eller tager torf i sådan utsträckning, att egendomens

fastighetsvärde derigenom minskas.“

Sistnämnda stadgande har af båda Kamrarna återförvisats i

sammanhang med återremissen af § 8 mom. 2 b).

På förr angifna skäl hemställer Utskottet,

16:o.

att ifrågavarande stadgande må ur författningsförslaget

uteslutas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Dtslcottets Betänkande N:o 20. 21

I sista punkten af Betänkandet N:o 7 hade Utskottet för Riksdagen

anmält, att då frågan om fastställande af formulär för mantalsoch

taxeringslängd, m. in., såsom varande af helt och hållet administrativ

natur, icke utgjorde föremål för Riksdagens pröfning, Utskottet icke

ansett sig höra fälla något omdöme om ändamålsenligheten af de dylika

formulär, som funnes författningsförslaget bifogade.

.Denna anmälan har Första Kammaren utan anmärkning lagt till

handlingarne, hvaremot Andra Kammaren återförvisat punkten till Utskottet

med föranledande af åtskilliga inom Kammaren framstälda betänkligheter

mot berörda formulärs ändamålsenlighet, Då emellertid

Utskottets åsigt blifvit af Första Kammaren godkänd samt detta ärende,

såsom ej varande af bevillnings natur, icke kan göras till föremål för

gemensam omröstning, torde frågan härom böra anses hafva förfallit:

hvilket Utskottet får

17:o.

för Riksdagen anmäla.

Då Riksdagens beslut angående så väl de här ofvan behandlade

fragoi som botiäffando do dolar af författningsförslaget^ som nyligen

vant föremål för gemensam omröstning, kunna påkalla ändringar i den

nummerföljd, hvaruti förslagets paragrafer nu äro uppstäda in. in., men

det icke är Utskottet möjligt att på förhand framställa förslag härom,

hemställer Utskottet slutligen,

18:o.

att Riksdagen måtte bemyndiga Utskottet att,

sedan förslaget till förordning angående bevillning

af fast . egendom samt af inkomst jemte tillhörande

instruktion för taxeringsmyndigheterna blifvit af Riksdagen

behandladt, vidtaga de ändringar i paragrafernas

och momentens nummerföljd samt de särskilda

punkternas bokstafsföljd äfvensom öfriga dylika mindre

redaktionsförändringar, som af Riksdagens beslut

kunna påkallas.

Stockholm den 7 Juni 1883.

På Utskottets vägnar:

A. GbSON BENNICH.

Bih. till Biksd. Brot. 1883. 5 Samt. 1 Afd. 19 Raft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.