Betänkande, angående stämpelafgift en.
1883-04-17 · 75 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 4,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 67 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1883:6, Betänkande, angående stämpelafgift en.
Dokumentets text
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
1
N:o 6.
Ank. till Eiksd. Kansli den 19 April 1883, kl. 7 e. m.
Betänkande, angående stämpelafgift en.
Af Kongl. Maj:ts proposition N:o 7 jemte dervid fogade utdrag af
protokollet öfver finansärenden för den 8 sistlidne Januari infiemtas att, sedan,
med anledning af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 14 Maj 1880 gjorda
framställning om utarbetande och framläggande för Riksdagen af fullständigt
förslag till ny förordning angående stämpelafgiften, särskilde komiterade erhållit
uppdrag att inom Finansdepartementet biträda med beredning af detta
ärende, hade desse den 30 Augusti 1881 afgifvit utlåtande och förslag i ämnet;
hvarefter Statskontoret och Kammarrätten den 8 December samma år häröfver gemensamt
sig yttrat. I den 13 nästlidne September afgifvet underdånigt utlåtande
angående skatteförhållandena i riket hade den af Kongl. Maj:t tillsatta skatteregleringskomitén
jemväl afgifvit förslag angående stämpelbeskattningen; och
hade Statskontoret och Kammarrätten äfven öfver sistberörda förslag afgifvit
gemensamt yttrande.
Med ledning af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t låtit utarbeta
det förslag till förordning angående stämpelafgiften, som genom ofvanberörda
nådiga proposition blifvit Riksdagen förelagdt och hvilket finnes här
nedan intaget.
Riksdagens framställning i ämnet var, enligt hvad ofvan omförmälda underdåniga
skrifvelse upplyser, föranledd af nu gällande författnings mindre tillfredsställande
uppställning; och i öfverensstämmelse härmed hade ofvan först
omförmälde komiterade, enligt hvad i deras utlåtande förmäles, uppstält såsom
mål för sitt arbete att utan väsentligare rubbningar af de grunder, enligt Indika
Bill. till Biksd. Frot. 1883. 5 Samt. 1 Afd. 5 Häft. 1
2
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
stämpelafgiften för närvarande utginge, uppbures och redovisades, söka åstadkomma
åskådlighet och klarhet i författningens uppställning i förening med följdrigtighet
och tydlighet i dess särskilda bestämmelser.
Skatteregleringskomitén åter hade förordat en ej obetydlig utsträckning
af stämpelbeskattningen för att dymedelst bidraga till den ökning i statsverkets
inkomster, som kunde påkallas såväl af det utaf lan dt- och sjöförsvarskomitéerna
föreslagna förbättrade försvaret som ock af ifrågasatta förändringar i vårt
skattesystem.
Med afseende å det befogade i ett dylikt utvidgadt användande af ifrågavarande
skatteform har Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet i
sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört, bland annat, hurusom stämpelskatten
vore af stor betydelse för jemvigten i skattesystemet, i det genom dess anlitande
vunnes ett af de syftemål, hvilkas uppnående inom inkomstbeskattningens
område väl ansetts önskvärdt, ehuru i utförandet förenadt med allt för
stora svårigheter, nemligen en högre beskattning af kapitalet i förhållande till
arbetet. Stämpelskatten verkade för öfrigt äfven derutinnan såsom ett komplement
till inkomstskatten, att den beredde tillfälle till en högre beskattning af
sådan inkomst, som härflöte af kapital och arbete i förening, än af den, som
endast härrörde af arbete, äfvensom till att genom en sådan afgift som t. ex.
stämpelafgiften för fullmakter å tjenster i någon mån beakta den högre skatteförmågan
hos inkomst af arbete, vid hvars fortsatta åtnjutande innehafvaren
vore med största möjliga säkerhet tryggad. En afsevärd betydelse egde stämpelskatten
äfven derföre att den träffade mången inkomst, som undginge den direkta
inkomstbeskattningen, hvars tillämpning i följd af sakens natur alltid
måste i en mängd fall blifva bristfällig. Af särskild vigt vore stämpelskatten
slutligen äfven derigenom att den företrädesvis toge den större skatteförmågan
i anspråk och dymedelst bildade en motvigt mot förbrukningsskatterna, hvilka
i allmänhet träffade de obemedlade samhällsklasserna i förhållande till deras
skatteförmåga jemförelsevis hårdare än de bemedlade. På grund häraf måste
den underordnade rol, denna skatt hos oss för närvarande spelade, betecknas såsom
en väsentlig brist i vår skattelagstiftning. Alldeles oberoende af den skattereform,
som i öfrigt hos oss nu vore i fråga, vore derföre en vidsträcktare tilllämpning
af stämpelskatten af rättvisan påkallad, men då dertill komme, att
så väl i följd af nämnda reform som försvarsväsendets förstärkning nya tillgångar
behöfde statsverket beredas, syntes stämpelskatten i första rummet böra
förekomma till anlitande.
P>land de handlingar, för hvilka Kongl. Maj: t på grund af det ofvan anförda
ansett sig böra förorda förhöjda eller nya stampelafgifter, framhållas i
stadsrådsprotokollet särskild! fullmakter å embete eller tjenst i allmänhet äfvensom
fullmakter för notarii publici och skeppsklarerare, apoteksprivilegier, be
-
Bevillnmgs-UtsJcottets Betänkande N:o 6.
3
vis af chefen för Justitiedepartementet på anmälan om tidnings utgifvande,
bilbref, burbref, mätbref, mutsedlar, hviloståndsresolutioner samt slutsedlar.
Med anledning af skatteregleringskomiténs hemställan om stämpelafgift
för anmälan eller ansökning om rätt till idkande af näring har Kongl. Maj:t
jemväl föreslagit dels att i tariffen, under rubriken »bevis rörande anmälan om
idkande af handel eller annat näringsyrke», måtte införas en stämpelsats, som
ungefärligen motsvarade den af komitén förordade afgift, dels ock att vid tariffrubriken
»tillståndsbref för utöfvande af näring eller yrke» stämpelsatserna måtte
höjas med ett mot samma afgift svarande belopp.
Af enskilda handlingar åter skulle den ifrågasatta utsträckningen af stämpelbeskattningen
komma att beröra hufvudsakligen vexlar, anvisningar och invisningar,
skuldebref, depositionsbevis, certepartier, bouppteckningar, gåfvobref
om lösegendom samt åtskilliga handlingar rörande förvärf af eller nyttjanderätt
till fast egendom.
Af dessa förslag till förhöjning i redan utgående stämpelafgifter eller
införandet af nya dylika afgifter hafva de flesta i mer eller mindre mån skatteregleringskomiténs
sträfvan att utfinna nya skattekällor för statsbehofvens fyllande
att tacka för sin tillkomst. Såsom af det ofvan anförda framgår hafva
de ock af Kongl. Maj.-t framstälts hufvudsakligen med fäst afseende å ett till
följd af den ifrågasatta reformen i vårt skattesystem samt försvarsväsendets
förstärkning möjligen förekommande behof af nya inkomster. På grund häraf
och då en utsträckning af stämpelbeskattningen i den omfattning, som af Kongl.
Maj:t ifrågasatts, utan motsvarande behof endast för att bereda denna skatteform
en mera betydande och möjligen äfven mera tidsenlig plats i vårt skattesystem
icke synts Utskottet med fog kunna förordas, har Utskottet funnit
Kongl. Maj:ts förslag, för så vidt detsamma åsyftar att bereda statsverket mera
afsevärda nya inkomster, stå i det nära samband med de frågor, som blifvit
hänvisade till behandling af Riksdagens Särskilda Utskott, att definitiva beslut
angående berörda delar af förslaget ej borde fattas, förr än dessa andra frågor
blifvit af Riksdagen afgjorda.
Då emellertid frågan om en utsträckning af stämpelbeskattningen berör
endast några få rubriker i författningsförslagets tariffer jemte ett och annat i
närmaste samband med dessa rubriker stående stadgande, har Utskottet, som
önskat i sin mån medverka till att oafgjorda ärenden ej måtte i för stor mängd
hopas mot Riksdagens slut, ansett sig böra redan nu till Riksdagen inkomma
med utlåtande angående de delar af förslaget, som Utskottet funnit kunna pröfvas
utan hänsyn till hvad Riksdagen kan komma att besluta angående ofvanberörda
andra frågor. Detta Utskottets Betänkande kommer derföre att omfatta hufvudsakligen
de delar af Kongl. Maj:ts förslag, som afse endast en förbättrad
uppställning af stämpelförordningen jemte ett förtydligande af vissa deruti före
-
4
Bevillnings: Utskottets Betänkande N:o 6.
kommande bestämmelser. Men äfven i sådana fall, der Kongl. Maj:t visserligen
ifrågasatt nya eller förhöjda stämpelsatser, men syftemålet uppenbarligen varit
mera att åstadkomma en af rättvisan påkallad beskattning än en ökad statsinkomst,
bär Utskottet ansett den slutliga behandlingen af förslaget ej behöfva
uppskjutas. På grund häraf har Utskottets utlåtande kunnat, med endast ett
undantag, omfatta jemväl samtliga här ofvan uppräknade handlingar, för hvilka
nya stämpelsatser blifvit föreslagna, för så vidt de utgöras af statsmyndigheters
expeditioner. Likaledes har Utskottet ansett sig redan nu kunna göra hemställan
till Riksdagen rörande vissa bestämmelser i författningsförslaget, som
visserligen på det närmaste beröra sådana rubriker i stämpeltarifferna, hvilkas
behandling Utskottet funnit böra uppskjutas, men som dock ej äro beroende af
stämpelafgifternas belopp och ej heller hänföra sig till nya skattetitlar. Sålunda
har Utskottet exempelvis ansett det utan olägenhet kunna stadgas, att
afhandlingar om byte af fast egendom skola karteras lika med afhandlingar om
köp af dylik egendom, ehuru stämplarnes belopp tills vidare lemnas oafgjorda;
liksom det på samma sätt torde, utan afseende å hvad angående fullmaktsstämpelns
beräknande och utgörande i öfrigt blifver stadgadt, kunna redan nu bestämmas,
att indelt lön med afseende å berörda stämpels utgörande skall beräknas
efter nästföregående årets markegång, m. m. dylikt.
Med anledning häraf har Utskottet ansett sig böra förbigå endast följande
delar af Kongl. Maj:ts förslag, nemligen den under § 3 i författningsförslaget
upptagna rubriken »Fullmakt, annan, å embete eller tjenst», § 6, hvilken paragraf
innehåller bestämmelser föranledda af hvad Kongl. Maj:t föreslagit angående fullmaktsstämpeln,
de under § 9 förekommande rubrikerna »Anvisning», »Bouppteckning»,
»Certeparti», »Deposition af penningar», »Gåfva», »Invisning», »Köp af
fast egendom», »Nyttjanderätt till fast egendom», »Skattelösen af kronojord»,
»Skogsavverkning», »Skaldebref», »Vexel» samt »Öfverlåtelse af kronohemman
eller skattlagdt nybygge», §§ 10 och 11, hvilka torde stå i för nära samband
med de rubriker, till hvilka de hänföra sig, för att kunna fristående behandlas,
§ 29, i hvars innehåll inom Utskottet ifrågasatts en förändring med
anledning af Kongl. Maj:ts förslag om stämpelskatt å inrikes vexlar, § 16, som
innehåller ansvarsbestämmelser för underlåtenhet att kartera en del af ofvan
uppräknade handlingar, samt §§ 39, 47 och 49, hvilkas bestämmelser på det närmaste
ansluta sig till §§ 29 och 46; och kommer Utskottet att i nu berörda
delar af Kongl. Maj:ts förslag framdeles afgifva betänkande, hvilket Utskottet
skolat
l:o.
för Riksdagen anmäla.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 5
Såsom ofvan blifvit nämndt, afsåg det inom Finansdepartementet först
utarbetade förslaget endast att åstadkomma åskådlighet och klarhet i författningens
uppställning i förening med följdrigtighet och tydlighet i dess särskilda
bestämmelser.
På hemställan af komiterade har till en början författningens rubrik något
förenklats, och sjelfva afgiften betecknats med den förkortade benämningen:
stämpelafgift, en förändring, hvartill komiterade hemtat skäl dels af ett inom
den allmänna finansvetenskapen och de flesta länders lagstiftningar gängse språkbruk,
. dels och deraf att en dylik benämning i texten äfven till nu gällande författning
i ämnet pa de flesta ställen användes.
Den egentliga stämpeltariffen sönderfaller för närvarande i fyra underafdelningar,
af .hvilka den första och den andra handla om stämpel å fullmakter,
konstitutorial, förordnanden och afsked, den tredje åter om stämpel dels
å domar, utslag, resolutioner och andra dylika handlingar, som utfärdas af
domstolar, embetsverk och myndigheter, dels ock till handlingar, som dit inlemnas
eller derstädes företes, samt den fjerde slutligen om stämpel till åtskilliga
skrifter och handlingar, som dermed skola förses, utan annan förändring af beloppet,
hvar helst de företes eller utgifvas, än i afseende å bouppteckningar. På
anförda skäl hade komiterade föreslagit tariffens indelning i endast två afdelningar,
den ena för expeditioner från och inlagor till statsmyndigheterna och
den andra för de stämpelsatser, som innefattade beskattning af transaktioner.
Med upptagande af komiterades förslag i öfrigt, för så vidt det afsåg
stampeltanffens uppställning, har Kongl. Maj:t föreslagit, att de stämpelafgifter,
som nu utgöras för inlagor till statsmyndigheter, måtte upphöra, och i följd
häraf hafva tariffens båda afdelningar enligt Kongl. Maj:ts förslag kommit att
omfatta, .den första endast statsmyndigheternas expeditioner samt den andra enskilda
stamp elpligtiga handlingar.
Med afseende å sistberörda ytterligare förenkling i tariffens indelning har
Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet, enligt hvad af ofvan åberopa.
de
för inlagor, Indika avgifter vore att betrakta såsom en staten förskottsvis lemnad
ersättning för en påkallad åtgärd, numera utginge endast för inlagor till en del
högre myndigheter. Något skäl, hvarför staten sålunda i vissa fall, mer än i
andra,, skulle utkräfva en dylik förskottsafgift, syntes icke förefinnas. Den ersättning,
som ^staten för en ifrågasatt åtgärd påkallade, syntes ej heller lämpligen,
höra utgå förr än, genom åtgärdens vidtagande, vilkoret för ersättningens
uppbarande blifvit uppfyldt.. Ifrågavarande afgifters borttagande skulle dessutom,
bland annat, undanrödja en af de mera afsevärda betänkligheter, som nu
anfördes . mot det till lättnad för allmänheten väl påkallade medgifvandet, att
direkte till embetsverken finge med posten insändas inlagor och besvär.
6
Bevttlnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
Till beredande af ett lämpligt vederlag för den af ifrågavarande afgifters
upphörande betingade minskningen i statsinkomst liar Kongl. Maj:t föreslagit en
mot dessa afgifter ungefärligen svarande förhöjning i stämpelsatserna till domar,
utslag och resolutioner af de myndigheter, med afseende å hvilka stämpelbeläggning
af dit ingående inlagor hittills varit föreskrifven.
De myndigheter, vid hvilka utgörande af stämpel kan ifrågakomma, äro
enligt gällande stämpelförordning med afseende på olikheten i stämpelsatser fördelade
i sex afdelningar. På grund af det önskvärda i att vid bestämmande af
stämpeln å statsmyndigheternas expeditioner ej lemna ur sigte hvad angående
lösen för dylika expeditioner blefve förordnadt, har Kongl. Maj:t funnit dessa
afdelningar böra inrättas i närmaste möjliga öfverensstämmelse med den indelning
af myndigheterna, som med hänsyn till de olika sportelsatserna blifvit förordad
i ett nyligen inom Civildepartementet utarbetadt förslag till ny expeditionstaxa.
I följd häraf har, bland annat, afdelningarnes antal, såsom i nämnda
förslag egt rum, inskränkts från sex till fem.
Bland de förändringar i nu gällande stadgande!!, som af Kongl. Maj:t
föreslagits på grund af komiterades hemställan, må slutligen äfven nämnas den
förhöjning i stämpelsatsen för åtskilliga expeditioner, som föranledts deraf att
expeditionslösen blifvit utbytt mot stämpel vid de embetsverk, der den förra
ingår till statsverket.
Med undantag af de förhöjningar i stampelafgifterna, som skulle föranledas
af de nu omförmälda förändringarnes genomförande, hafva stämpelafgifterna för
expeditioner, der icke en afrundning af sedan äldre tider kvarstående stämpelsatser
ansetts nödig, i allmänhet af Kongl Maj:t lemnats orubbade i sädana fall,
då de kunnat anses uteslutande utgöra en af staten fordrad godtgörelse för en
påkallad åtgärd. Då åter de för expeditionerna utgående stämpelafgifterna kunnat
anses innefatta, förutom ersättning för pakallade åtgärder, en beskattning
för en förlänad rättighet eller en framträdande kapitalbildande verksamhet, har
Kongl. Maj:t, såsom redan blifvit antydt, i vissa fall föreslagit förhöjda eller
nya stämp elafgifter.
Af öfriga utaf Kongl. Maj:t förordade förändringar i nu gällande stämpelförordnings
stadgande!! torde vidare här böra omnämnas, att Kongl. Maj.t
ansett den nu medgifna frihet från stämpel för expedition, som meddelas i tjensteärenden,
böra utsträckas äfven till mål, som röra ansvar eller ersättningsskyldighet
för fel eller försummelse i embetet eller tjensten, att på hemställan af
skatteregleringskomitén föreslagits skyldighet för fideikommissarie och annan testamentstagare
att till boet återgälda hvad af bouppteckningsstämpel på hans andel
i boet må anses belöpa, samt att med anledning deraf att Kongl. Maj:t i den
till Riksdagen aflåtna propositionen om lönereglering för landträntmästare hemstält,
att desses rätt till provision af stämpelmedel måtte upphöra, de med afse
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 6. 1
ende å berörda provision nu förefintliga stadganden, under förutsättning att
nyssnämnda proposition af Riksdagen bifölles, ur författningsförslaget uteslutits.
I enlighet med hvad skatteregleringskomitén jemväl förordat har slutligen
den under Art. III i gällande bevillningsstadga förekommande hänvisning till de
särskilda föreskrifter, som finnas meddelade om stämpelafgift för spelkort, blifvit
i Kong! Maj:ts förslag till stämpellag upptagen, så att denna afgift hädanefter
skulle komma att räknas till stämpelafgiften, såsom med formen för afgiftens
utgörande äfven torde vara öfverensstämmande.
Utskottet, som funnit Kongl. Maj:ts förslag, för så vidt detsamma afser
en förbättrad uppställning af stämpelförordningens stadganden, väl motsvara sitt
syfte, har jemväl i flertalet fall obetingadt anslutit sig till hvad Kongl. Maj:tide
delar, som beröras af förevarande utlåtande, föreslagit angående förhöjning af
nu utgående stämpelafgifter eller införandet af nya stämpelskatter. I ett och
annat fall har Utskottet dock hyst en afvikande mening; och går Utskottet nu
att redogöra för de ändringar Utskottet sålunda ansett sig böra föreslå, dervid
följande författningsförslagets paragrafföljd.
§ 3.
Såsom af Herr Statsrådets och Chefens för Finansdepartementet yttrande
till stadsrådsprotokollet inhemtas, hafva vissa expeditioner, med hänsyn
till deras vigt eller värdet af dermed förbundna rättigheter, ansetts kunna underkastas
ökad stämpelbeskattning. På denna grund har Kongl. Maj:t föreslagit,
bland annat, att stämpelafgiften för bevis af chefen för Justitiedepartementet på
anmälan om tidnings utgifvande, som för närvarande utgår med fem kronor, måtte
höjas till femdubbla beloppet.
Utskottet har härutinnan icke kunnat ansluta sig till Kongl. Maj:ts förslag.
Ifrågavarande bevis kunna ej sägas i och för sig medföra några särskilda
företrädesrättigheter eller förmåner. En anmälan om tidnings utgifvande
torde ej heller annat än undantagsvis häntyda på något afsevärdt kapitals öfverflyttande^
till en ny rörelsegren. Härtill kommer, att afgiften för dessa anmälningsbevis
i långt öfvervägande mån drabba tillfälliga småtidningar, som uppstå för
särskilda ändamål, såsom biodling, slöjd, nykterhet m. m., hvilka i allmänhet
utgifvas mera för den göda sakens skull än för enskild vinst. På grund häraf,
och da ifrågavarande bevis, såsom närmast likställiga med bevis rörande anmälan
om idkande af handel eller annat näringsyrke, hvilka enligt Kongl. Maj:ts förslag
blifvit underkastade en stämpelafgift af 3 kronor, icke synas böra beskat
-
8
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
tas högre än dessa i vidare mån, än som föranledes deraf att de utfärdas af högre
myndighet, har Utskottet ansett den nu stadgade stämpelafgiften höra bibehållas
oförändrad.
Till lättnad vid stämpeltariffens användande har Utskottet vidare ansett
sig böra föreslå dels att näst efter rubriken »Bevis af läkare eller karantänstjensteman»
måtte införas en särskild rubrik för »Vidimationsbevis», dels ock näst
efter rubriken »Burbref» eu hänvisning rörande »Diariibevis», hvarigenom tydligare
fram gin ge att sistnämnda handlingar vore underkastade den för »Bevis, annat»
stadgade stämpel.
Gällande stämpelförordning upptager under § 6 stämpelsatser för borgarebref
eller burbref, såsom dessa handlingar i öfverensstämmelse med Handelsbalkens
uttryck blifvit i författningsförslaget benämnda. Dessa stämpelsatsers storlek
vexlar dels efter den kategori, till hvilken staden, der burskap vinnes, hörer, dels
efter den näring, hvarå burskap erhalles — hvarigenom icke mindre än 30 olika
stämpelsatser uppkommit.
Kong! Maj:t har dels föreslagit en förenkling i dessa stadganden derhän,
att stämpelafgiftens belopp endast skulle göras beroende af huruvida burskapet
vunnes i Stockholm eller Göteborg, å ena sidan, eller i andra städer, å den andra,
dels ock, med fäst afseende å värdet af de med burskapet förbundna rättigheter,
förordat, att stämpeln för burbref måtte utgå i Stockholm och Göteborg
med 50 kronor och i andra städer med 20 kronor.
Utskottet anser visserligen i likhet med Kongl. Maj:t att, sedan nu mera
genom de under senare tider inträffade förändringar i lagstiftningen burskapet
förlorat största delen af sin gamla betydelse, anledning saknas att för karteringen
af de handlingar, hvarigenom burskap meddelas, längre bibehålla en så detaljerad
tariff som den för närvarande gällande. X betraktande af att förvärfvandet
af burskap är en frivillig handling, hvarigenom åtskilliga afsevärda fördelar
åtminstone i en del städer fortfarande kunna ernås, har Utskottet väl ansett
särskild stämpelafgift för dylika handlingar fortfarande böra utgå och jemväl
kunna i allmänhet något förhöjas, men deremot funnit den betydande stegring
i beskattningen, som antagandet af Kongl. Maj:ts förslag skulle innebära,
blifva nog tryckande för de nu lägst beskattade kategorierna. Utskottet har
derföre — jemväl i betraktande af att, enligt hvad inhemtade upplysningar gifva
vid handen, bruket att förvärfva burskap alltmer synes aftaga, samt utfärdandet
af burbref ej heller för närvarande eger rum i den omfattning, att någon
afsevärd statsinkomst af ifrågavarande skattetitel kan vara att påräkna — ansett
sig böra föreslå, att stämpelafgiften för burbref måtte bestämmas att utgå, i
Stockholm och Göteborg för handlande och fabrikörer med 20 kronor samt för
andre borgare med 10 kronor; och i andra städer för handlande och fabrikörer
med 10 kronor och för andre borgare med fem kronor.
9
Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
Stämpeln för fribref utgör för närvarande 50 öre. För sådan handling
skall derjemte enligt expeditionstaxan erläggas lösen enligt följande tariff:
för fartyg af till och med 50 ton................................................ 3 kronor
» » öfver 50 till och med 100 ton.................................... _ 4 >,
» » » 100 till och med 200 d:o ........................... _ 0 »
» » » 200 ton ...................................................... 9
hvarjemte är föreskrifvet, att för latinsk öfversättning af fribref jemte signalbref
skall erläggas tillsammans x/3 af lösen för fribrefvet. Kongl. Maj:t har
föreslagit, att ifrågavarande till statsverket ingående lösen måtte utbytas mot
stämpel, samt fribref hädanefter förses med förhöjd stämpel efter den för erläggande
af lösen hittills stadgade grund till belopp af respektive 4, 5, 7 och 10 kronor.
Utskottet har visserligen ej haft något att invända mot ofvanberörda lösens
utbytande mot stämpel, men om härvid, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
stämpelafgiften göres beroende af fartygets drägtighet, synes det ej vara skäl
att, endast för åstadkommande af full öfverensstämmelse emellan de föreslagna
stämpelafgifterna och nu utgående expeditionslösen, bestämma afgiften till fixt
belopp för alla fartyg öfver 200 ton. Enligt hvad Kommerskollegii berättelser
gifva vid handen, byggas nemligen fartyg af betydligt större drägtighet nu mera
ej sällan i Sverige. Ett fortsatt utförande af progressionen äfven för större fartyg
skulle dessutom medföra den fördel att, utan minskning i statsverkets inkomster,
någon lindring i afgiften kunde medgifvas det ej obetydliga antal mindre
fartyg under 50 ton, som synnerligast på Sveriges vestkust användas å utrikes
sjöfart. På grund häraf och då en beräkning af stämpelafgiften efter tontalet
utan afseende å fartygets större eller mindre drägtighet äfven i och för sig torde
vara med rättvisan mest öfverensstämmande har Utskottet ansett sig böra föreslå,
att stämpelafgiften för fribref måtte, med utbytande af nu utgående lösen
mot stämpel, bestämmas till 40 öre för hvarje fulla 10 ton af fartygets drägtighet.
Vid rubriken »karta, geometrisk», har uppenbarligen af förbiseende stämpeln
å dylik handling blifvit hos myndighet, hörande till första afdelningen,
upptagen till 50 kronor i stället för motsvarande öretal, hvilket Utskottet ansett
sig böra till rättelse anmärka.
Stämpeln å mätbref utgår för närvarande för inhemska eller dermed lika
berättigade utländska fartyg och båtar med 1 krona och för andra utländska
fartyg och båtar med 2 kronor. Vid utfärdandet af mätbref skall härförutom
erläggas expeditionslösen enligt följande tariff:
för fartyg eller båtar af till och med 50 ton ................................ 2 kronor
öfver 50 t. o. m. 100 ton.................................................... 3
» 100 » » 200 » .............................................. 4 „
» 200 ton .......................................................................... 5 ^
Bill. till Bikul. Prof. 1S83. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft.
2
10
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
För skeppsmätares uträkning och sådant mätbevis, som han egen att utfärda,
erlägges arfvode enligt gällande instruktion för skeppsmätare.
Enär berörda lösen icke, såsom förhållandet är med fribref, ingår till statsverket,
har densamma icke kunnat utbytas mot stämpel, men med fäst afseende
å ifrågavarande handlingars vigt har Kongl. Maj:t icke desto mindre föreslagit,
att stämpeln för mätbref måtte bestämmas att utgå efter samma grund och med
samma belopp, som Kongl. Maj:t förordat med afseende å fribref.
Äfven Utskottet har funnit mätbref kunna underkastas något högre stämpelafgift
än den nu utgående. På förr anförda skäl har dock Utskottet ansett
afgiftens beräkning efter fartygets tontal utan begränsning till viss storlek äfven
här vara att föredraga framför den af Kongl. Maj:t förordade beskattningsgrunden.
I betraktande ej mindre af den jemförelsevis betydliga skatteförhöjning,
som skulle drabba en för landet vigtig näringsgren, derest stämpeln sattes till
samma belopp, som af Utskottet föreslagits med afseende å fribref, än ock att
någon afsevärd statsinkomst i alla händelser icke torde vara att förvänta af
förevarande skattetitel, har stämpelafgiften för mätbref synts Utskottet lämpligen
kunna bestämmas till endast 20 öre för hvarje fulla 10 ton af fartygets
drägtighet.
Nu gällande stämpelförordning upptager under § 6 en särskild rubrik för
»notariatsbref eller Jpevis och protester, som notam publici utgifva». Någon
motsvarande rubrik återfinnes icke i Kongl. Maj:ts förslag, och enligt hvadkomiterades
utlåtande upplyser har, med anledning deraf att stämpelsatsen för ifrågavarande
handlingar, eller 50 öre för hvarje ark, är lika med den, som utgöres
för »annat bevis» utgifvet från de i första afdelningen af § 5 upptagna myndigheter,
särskild rubrik för notariella handlingar ansetts obehöflig, derest notarii
publici, såsom föreslaget blifvit, uppfördes i nämnda afdelning. Då emellertid
bevis öfver notariatsprotester i allmänhet torde meddelas under formen af protokoll,
har Utskottet ansett, att till förekommande af missförstånd återinförandet af
en särskild rubrik för ifrågavarande handlingar vore önskvärd!, hvarjemte Utskottet
till ytterligare lättnad vid stämpeltariffens användning omedelbart efter
rubriken »mätbref» infört en hänvisning rörande »notarialprotest» till »protest».
Kongl. Maj:t har föreslagit stämpelfrihet för protokoll öfver besigtning och
afsyning af enskild jernväg, antagligen på den grund att dylika protokoll enligt
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 skola tillställas egaren af jernvägen
utan lösen. Som emellertid detta icke synes vara något fullgiltig! skäl för att
meddela befrielse äfven från en i och för sig ingalunda betungande afgift till
statsverket, samt någon annan grund för dylik frihet ej heller lär kunna påvisas,
har Utskottet ej ansett sig böra härutinnan biträda Kongl. Maj:ts förslag.
Med hänsyn till de förmåner, som förvärfvas genom hviloståndsresolutioner, har
Kongl. Maj:t på hemställan af skatteregleringskomitén föreslagit, att stämpeln
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 11
för nämnda handlingar, hvilken för närvarande enligt § 5 i stämpelförordningen
utgår med det derstädes för »andra utgående handlingar» bestämda belopp, måtte
höjas till 10 kronor. Utskottet har funnit den föreslagna förhöjningen fullt befogad.
Men då, enligt hvad Utskottet inhemtat, hvilostånd ofta meddelas å flera
utmål eller grufvelägenheter genom en och samma resolution, har Utskottet ansett
det höra i öfverensstämmelse med det föreslagna stadgandets syfte uttryckligen
föieskrifvas, att särskild stämpelafgift skall erläggas för hvarje grufveutmål
eller, der grufvelägenhet icke blifvit med utmål försedd, för hvarje inmutadt
område, hvithet beviljadt hvilostånd afser. Äfven i ett annat afseende har Utskottet
ansett ifrågavarande bestämmelse böra skärpas. Hvilostånd beviljas nemligen
enligt gällande grufvestadga för olika tider, ocli då det icke synes mer än
billigt att den, som erhåller hvilostånd för längre tid, äfven får vidkännas en
högie afgift, har Utskottet ansett sig böra föreslå, att stämpelafgiften äfven göres
beroende af den tid, som resolutionen afser. Med anledning af den ytterligare
skatteförhöjning, som skulle blifva eu följd af hvad Utskottet sålunda föreslagit,
har Utskottet jemväl ansett sig böra hemställa, att stämpelafgiften för hviloståndsresolutioner,
meddelade af bergmästare, hvilka resolutioner oftast torde förekomma,
måtte bestämmas till endast 5 kronor. Att antagandet af Utskottets förslag
detta oaktadt i vissa fall komme att medföra en högre beskattning än den
åt Kongl. Maj :t förordade, bör enligt Utskottets förmenande, i betraktande af de
otta ganska betydande fördelar, som hviloståndet medför för grufegaren, icke
möta några betänkligheter.
Med afseende å beskattningen af mäklareslutsedlar har Herr Statsrådet och
Chefen för Finansdepartementet anfört, hurusom, när man dels i följd af det rörliga
kapitalets benägenhet och förmåga att i viss mån undandraga sig direkt beskattning,
dels ock för att af den högre inkomsten kunna upphemta ett relativt högre skattebidrag,
vore hänvisad att tillgripa sådana skatteformer, hvarigenom afgift ålades
vissa yttringar af den allmänna affärsrörelsen, det kunde ifrågasättas, huruvida
icke, för en. dylik skatteforms lämpliga anordnande, kunde förordas, att den
handling, hvilken, under benämning slutsedel, utfärdades just rörande affärer af
större betydenhet, och hvarmedelst en öfverflyttning af värden från en till annan
egde rum, borde förses med en efter värdet af den afslutade affären lämpad stämpel.
Men då proportionel stämpel för slutsedlar ännu icke begagnades i sådana länder,
der stämpelskatten redan vunnit ganska stor utveckling, syntes icke vara
skäl att, åtminstone för närvarande, förorda dess införande hos oss, utan hade,
med bibehållande af fix stämpel, denna allenast höjts från nu stadgade 25 öre
till 1 krona.
Instämmande uti hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet dock icke ansett
sig obetingadt kunna biträda Kongl. Maj:ts förslag. Enligt gällande mäklare
-
12 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
ordning skola nemligen slutsedlar utfärdås i två exemplar, och den ökade stämpelskatten
komme således att utgå med 2 kronor för hvarje af mäklare förmedladt
aftal. Då emellertid anlitandet af mäklare redan nu är förenadt med ej
obetydliga kostnader, skulle, enligt hvad Utskottet föreställer sig, äfven en i och
för sig så obetydlig förhöjning af kostnaderna, som den af Kongl. Maj:ts förslag
föranledda, lätteligen kunna ytterligare öka en till följd af flera samverkande
orsaker redan förefintlig benägenhet att utsluta affärer utan användande af mäklare
eller andra mellanhänder. Som detta, oafsedt att det skulle innebära en
obillighet mot de redan anstälda mäklare, hvilka med afseende å sin utkomst
nästan uteslutande äro beroende af allmänhetens förtroende, lätt nog kunde
hafva till följd, att den beräknade ökningen i skatteinkomst uteblefve, . har
Utskottet ansett det försigtigast att åtminstone för närvarande inskränka beloppet
af ifrågavarande stämpel till endast 50 öre.
§ 5-
I denna paragraf har Utskottet endast vidtagit en mindre, af språklig
hänsyn förestafvad redaktionsförändring.
§ 9.
I gällande stämpelförordning stadgas, att till köpe- och bytesbref kontrahenterna
skola bestå hälften hvardera till stämpeln, om ej annorlunda derom
slutadt är. Då lagfart sökes å fång, som skett i enlighet med gällande författningar
om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om ändring
eller utrifning af vattenverk, skall dock stämpeln af den lagfartssökande ensam
gäldas.
Detta stadgande har af Kongl. Maj:t uteslutits ur författningsförslaget på
hemställan af komiterade, som med afseende härå anfört, hurusom det i fråga om
stämpelafgifter ej mindre än i fråga om andra skatter vore för statens ändamål
tillräckligt, om beskattningsförfattningarne vore så affattade, att det med tillräcklig
tydlighet framginge, af hvem afgifterna borde till staten inbetalas; fragan,
hvem som af dem komme att i sista hand drabbas, kunde deremot öfverlåtas åt
enskild öfverenskommelse. Stadgandet saknade för öfrigt motsvarighet vid andra
tariffrubriker.
Då emellertid berörda stadgande synes innebära en rättvis fördelning af
skattebördan samt, såsom tjenligt att aflägsna en vid utgörande af den så ofta
förekommande lagfartsstämpeln kanske lättare än vid andra stämpelafgifters erläggande
uppkommande tvekan, om hvem som i sista rummet bör vidkännas afgiften,
äfven synes kunna försvara sin plats i stämpelförordningen, har Utskottet
Bevillning^-Utskottets Betänkande N:o 6.
13
ansett ett liknande stadgande böra i förfättningsförslaget införas'', hvilket lämpligast
synts kunna ske under en särskild paragraf omedelbart efter § 9.
§ 36.
I afseende å de i Art. V af författningsförslaget hufvudsakligen från gällande
stämpelförordning införda stadganden om uppbörd och redovisning af stämpelafgifterna
har det synts Utskottet, som om redovisningen af denna uppbörd,
hvilken enligt nu gällande bestämmelser först inom den 1 Maj året efter uppbördsåret
skall vara till Kammarrätten afgifven, borde kunna så anordnas, att
uppbördens resultat inom vida kortare tid blefve vederbörligen kända. Då emellertid
nya stadganden i sådant hänseende stå i nära samband med andra bestämmelser
rörande länsstyrelsernas redogörelser och räkenskaper, hvartill, enligt
hvad Utskottet har sig bekant, förslag äro afgifna af särskilda komiterade och
för närvarande föremål för vederbörande myndigheters utlåtande samt beroende
på Kong! Maj:ts nådiga pröfning, har Utskottet ansett väsentliga rubbningar i
det bestående ej böra förordas.
I ett fall har Utskottet dock ansett sig böra ifrågasätta en mindre förändring
i Kongl. Maj:ts förslag, i hvad det afser föreliggande ämne. Försäljningsman
skulle nemligen enligt detta förslag vara skyldig att »senast inom
hvar tredje månad» till vederbörande aflemna dittills influtna stämpelmedel. Då
en mera bestämd föreskrift om tiden för medlens aflemnande i flera afseenden
synes vara att föredraga, har Utskottet ändrat detta stadgande derhän att försäljningsman
skulle åligga att inom åtta dagar efter hvarje (partals slut till
vederbörande aflemna under qvartalet influtna stämpelmedel.
På grund af hvad Utskottet sålunda anfört hemställer Utskottet,
2:o.
att Riksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts förslag till
förordning angående stämpelafgiften i nu förevarande delar icke kunnat
oförändradt bifallas, måtte antaga samma förslag, i hvad det
nämnda delar rörer, med de af Utskottet deruti föreslagna ändringar
och tillägg.
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remitterad motion (N: o
86) har Herr Magnus Andersson hemstält, att Riksdagen måtte besluta, att entledigande
från förmynderskap, som af häradsrätt meddelas, skall skrifvas å
ostämpladt papper.
14
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
Då emellertid den sålunda förordade stämpelfriheten i det för Riksdagen
nu framlagda förslaget till ny stämpelförordning redan blifvit iakttagen, har
motionärens framställning icke ansetts påkalla något särskilt yttrande från
Utskottets sida, hvilket Utskottet härmed får
o:o.
för Riksdagen anmäla.
I allmänhet är det för närvarande i brist af statistiska uppgifter icke
möjligt att med någon visshet beräkna de olika stämpelafgifternas årliga afkastning.
Då vinnandet af tillförlitliga upplysningar härutinnan emellertid synts
önskvärdt särdeles för de fall, då en förändring i det bestående ifrågasättes,
samt åtminstone hvad beträffar den stämpelbeläggning, som för närvarande är
underkastad granskning i hofrätternas advokatfiskalskontor, hvilken äfven torde
omfatta de med hänsyn till afkastningen vigtigaste stämpelsatserna, dylika uppgifters
insamlande icke synes möta någon oöfvervinnelig svårighet, har Utskottet
ansett sig böra hemställa,
4:o.
att Riksdagen måtte anhålla, det Kongl. Maj:t behagade taga i
öfvervägande, huruvida icke i samband med den kontroll, som för närvarande
genom hofrätternas advokatfiskalskontor utöfvas öfver stämpelbeläggningen
af handlingar, hvilka för vinnande af lagfart eller inteckning
vid domstol företes, äfvensom bouppteckningar, äktenskapsförord,
morgongåfvobref och afhandlingar om lösöreköp kunde åstadkommas
statistiska uppgifter öfver ifrågavarande stämplars afkastning,
Stockholm den 17 April 188o.
På Utskottets vägnar:
A. G:son Bennich.
BeviUmngs-Utskottets Betänkande N:o 6.
15
Reservationer:
emot hvad Utskottet föreslagit angående stämpel å bevis af chef en för Justitiedepartementet
på anmälan om tidnings utgifvande: af Herrar Rentersvärd ocli E. G
Boström;
emot hvad Utskottet föreslagit angående stämpel å burbref: af Herr O.
Jonsson;
emot hvad Utskottet föreslagit angående stämpel å hviloståndsresolutioner: af
Herr Rentersvärd, med hvilken Herrar Friherre Hamilton och tf. L. Forssell instämt:
»Jag anser att Utskottet för närvarande icke bort inlåta sig på närmare
bestämmelser rörande den stämpelpligtige hviloståndsresolutionens omfattning,
enär det icke varit med den för Utskottet tillgängliga utredning möjligt att
säkert beräkna i hvilken utsträckning den sålunda ökade stämpelbeskattningen
komme att i särskilda fall träffa vederbörande grufegare; och yrkar
jag derföre att stämpelafgiften för hviloståndsresolutioner måtte bestämmas att
utgå hos myndighet hörande till första afdelningen med 5 kronor och hos myndighet
hörande till fjerde afdelningen med 10 kronor för hvarje år som hviloståndet
omfattar»;
emot hvad Utskottet föreslagit angående stämpel å styrmansbref:
af Herr Stjernskott;;
af Herr Weern: »Inom Utskottet gjorde sig först den åsigt gällande att det
vid afgifvande af sitt betänkande angående stämpelafgiften borde framställa alternativa
förslag^ nemligen särskilt för den händelse »att till följd af den ifrågasatta
reformen i vårt skattesystem eller försvarsväsendets förstärkning ökade inkomster
behöfva statsverket beredas», och särskildt för motsatt fall. Sedermera
beslöts att utskrifva olika betänkande^ afpassade efter förenämnda alternativa
fälb och att Utskottet först sedan Riksdagens åsigter angående de s. k.
stora frågorna blifvit kända, skulle bestämma hvilkendera skulle aftemnas^
men slutligen öfvergafs af i föreliggande betänkande anförda skäl äfven denna
åsigt, och beslöts att i alla de fall, der Kongl. Maj:ts förslag kunde anses före
-
16 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
trädesvis afse beredandet af ökade statsinkomster framdeles afgifva särskildt
betänkande.
Äfven detta sätt att tillvägagå har dock sina olägenheter.
De af Chefen för Finansdepartementet för en ökad användning af stämpelavgifter
till statsrådsprotokollet anförda skäl afse tydligen de nya förslagen
till afgifter vid bouppteckningar, för fullmakter af tjenster och på af enskilda
utgifna handlingar. Det säges uttryckligen att de i afseende på stämpelafgifterna
till offentliga myndigheters expeditioner endast undantagsvis hafva någon
betydelse. Emellertid hafva de af Utskottet blifvit citerade såsom de hufvudsakliga
att ej säga enda motiven för de uti föreliggande betänkande tillstyrkta
mindre skatteförhöjningarne, men kunna så vidt jag kan fatta endast undantagsvis
sägas på dem hafva tillämpning.
Jag anser derföre ej heller en reservation emot detta betänkande vara
rätta stället att utförligt söka ådagalägga dessa skäls efter mitt förmenande
ringa giltighet, men jag kan å andra sidan, då de af det Utskott, utaf hvilket
jag är ledamot, såsom väsentliga skäl för afgifna förslag anföras, ej undgå att
jemte tillkännagifvande att jag ej delar de genom dem uttryckta åsigter, i
största korthet mot dem anföra:
att jag anser uppgiften att skipa rättvisa emellan kapital och arbete för
oss alltför stor och vansklig att lösa;
att vi deremot hafva en bestämd skyldighet att så vidt möjligt skipa rättvisa
mellan skattskyldige;
att redan af detta skäl stämpelafgifterna, såsom varande klass-skatter, måste
i allmänhet anses föga lämpliga;
att hvad den afsedda beskattningen af kapitalet angår, stämpelafgifter på
transaktioner ej träffa innehafvarne af större förmögenhet, Indika ej hafva behof
af någon verksamhet, som gifver anledning till transaktioner;
att hvad deremot angår den inkomst, som härflyter af kapital och arbete i
förening, det förra i de allra flesta fall är i större eller mindre mån lånadt, och
att följaktligen — enär stämpelafgifterna ej kunna föranleda någon nedsättning
af räntan — deras belopp ej kommer att stå i något förhållande till den skattskyldiges
förmögenhet;
att det är genom skärpta kontroller man måste söka träffa den inkomst,
som man misstänker undgå den direkta beskattningen, men att det måste vara
orättvist att för detta ändamål pålägga afgifter, Indika drabba de skattskyldige
lika, ehvad de undandragit sig inkomstskatt eller ej; samt
att det väl är sant att många förbrukningsskatter träffa de obemedlade
klasserna i förhållande till deras skatteförmåga jemförelsevis hårdare än de bemedlade,
men att man i afseende härpå ej borde taga blott den ena eller andra
afgiften i betraktande, utan hela det skattesystem, hvars förmenta bristfällighet
17
Bevillnings Utskottets Betänkande N:o 6.
tadlas. Antaget, såsom fallet är, att detta system varat under SO ä 35 år, skall
man då finna att under tiden gjorda beviljanden af frihet från eller nedsättningar
uti tullafgifter, beräknade för de qvantiteter af närings- och råämnen, Indika
numera ingå i allmän konsumtion, fullt motsvara de under samma tid gjorda förhöjningarna
af afgifter på vissa andra allmänna konsumtionsartiklar, beräknade
för de qvantiteter, som nu af dem förbrukas.
En annan olägenhet af Utskottets förfarande är att, då Kongl. Maj :t icke
gjort någon skilnad emellan de afgiftsförhöjningar, som blifvit äskade på grund
åt statsverkets väntade behof af betydligt ökade inkomster, och de, som af andra
orsaker blifvit framstälda, samt Chefens för Finans-departementet anförande till
statsrådsprotokollet endast undantagsvis angifver särskilda af det förmenta stora
inkomstbeloppet oberoende skäl, Riksdagen saknar all ledning för omdömet huruvida
den fördelning Utskottet gjort mellan de afgiftsförslag, hvilka böra genast,
och de hvilka först framdeles böra afgöras, är föranledd af giltiga sakskäl
eller ej.
För mig är detta dunkelt och jag skall angifva några fall, i hvilka jag
särskildt anser Utskottets förfarande origtigt.
Utskottet har ansett stämpeln för byte och köp af fartyg böra genast
afgöras, men deremot stämpeln på gåfva af fartyg först framdeles och beroende
af de stora frågornas utgång till afgörande förekomma. Jag vet väl att orsaken
härtill varit den, att Kongl. Maj:t föreslagit oförändradt bibehållande af stämpeln
å byte och köp af fartyg, hvaremot för stämplar å gåfvobref af fartyg förändrade
bestämmelser blifvit föreslagne, men då de komiterade, hvilka inom Finansdepartementet
utarbetat det förslag till kungörelse angående stämpelafgiften, som
legat till grund för det Kongl. förslaget, på, såsom mig synes, goda grunder, gjort
framställning om förändrade bestämmelser för afgiften på byte eller köp af fartyg,
samt Chefen för Finansdepartementet ansett det syfte, som af komiterade
blifvit angifvet, i sig sjelf önskligt, men ej med syftemålet att framdeles (för
vinnande af behöfliga stora statsinkomster) fortgå i annan rigtning förenligt, så
kan jag ej annat än anse nämnda förslag böra till framdeles afgörande hvila.
Utskottet har vidare föreslagit att qvittens å premie, utfärdadt af utländsk
försäkringsgifvare eller hans agent, bör nu genast beslutas skola, i enlighet
med Kongl. Maj:ts förslag, beläggas med förhöjd stämpel. Jag har ej kunnat
finna något skäl för denna förhöjning anfördt, men förutsätter att det varit, att
derest det svenska folket åtager sig stora nya skattebördor, så böra ock de utländska
försäkringsgifvare, hvilka här i landet göra affärer, betala en högre afgift
Då bör väl dock beslut härom ej fattas förrän liktidigt med åtagande af de nya
skatter, om hvilka Utskottet först framdeles vill yttra sig. Den förhöjda afgiften
blir annars blott en monopolpremie för de inhemska försäkringsbolagen,
hvilka ej begärt någon sådan, men till nackdel för den svenska allmänheten.
Bill. till Biksd. Brok 1883. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft.
3
18
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
Då ingen af de i § 9 föreslagna bestämmelserna är af natur att uppskof
med beslut derom kan fördröja Riksdagens afslutande, så anser jag Riksdagens
Kamrar bäst bevara sin egen handlingsfrihet och konseqvens genom att till Utskottet
återremittera hela denna paragraf, på det densamma måtte framdeles kunna i ett
sammanhang behandlas.
I sak reserverar jag mig mot alla skatteförhöjningar, så länge ej verkligt
behof af ökade statsinkomster är visadt, och specielt emot nya eller förhöjda
skatter å särskilda klasser skattskyldiga, under det andra och större klasser
skulle af dem blifva oberörda».
Derjemte hafva Herrar Hammar och Friherre Fock anhållit få antecknadt,
att de icke deltagit i behandlingen af detta betänkande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslag
till förordning angående stämpelafgiften.
20
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
Förslag till förordning
(Kongl. Maj:ts förslag.)
ART.
Om stämpel till statsmyn
§
i.
I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till
följande afdelningar:
Första af delningen:
Underdomstolar i stad; gränsetullrätter; krigsrätter; öfverståthållareembetets
afdelning för uppbördsärenden och öfverståthållareembetet för polisärenden;
magistrater och öfriga till statsförvaltningen hörande myndigheter i städer
och köpingar; bergmästare; direktioner för sjömanshus; notarii publici; tullkamrar
och tullinspektioner; biskopsembeten, domkapitel, Stockholms stads konsistorium,
hofkonsistorium och myndigheter, hvilka handhafva styrelsen eller
förvaltningen vid statens undervisningsanstalter; riksbanken och riksgäldskontoret;
äfvensom
alla statsmyndigheter, hvilka icke finnas i denna eller öfriga
afdelningar upptagna,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6
angående stämpelafgiften.
(Utskottets förslag.)
I.
digheternas expeditioner.
§ i.
I fråga om stämpel
22
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
Andra af delningen:
Underdomstolar på landet.
Tredje af delningen:
Chefsembeten och förvaltande myndigheter vid armén och flottan; öfverståthållareembetets
kansli; Kongl. Maj:ts befallningshafvande och till landsstaten
hörande tjensteman; landtmäterikontor; landtmätare; justerare och chefer
för väg- och vattenbyggnadsdistrikten.
Fjerde af delningen:
Rikets hofrätter; krigsöfverdomstolar; fångvårdsstyrelsen; arméförvaltningen
; mall nför vattningen; lotsstyrelsen; kommerskollegium; statistiska centralbyrån;
landtmäteristyrelsen; justeringsstyrelsen; väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;
styrelsen för statens jernvägstrafik; kammarkollegium; domänstyrelsen;
kammarrätten; statskontoret; generalpoststyrelsen; telegrafstyrelsen; generaltullstyrelsen;
öfverintendentsembetet; medicinalstyrelsen och riksarkivet.
Femte af delningen:
Statsdepartementen; nedre justitierevisionen; justitiekanslersembetet; Riksdagens
justitieombudsman; riksrätten; hofexpeditionen och sekreterareembetet vid
Kongl. Maj:ts orden.
§2.
Af de embets- eller tjensteman, som icke här ofvan blifvit särskildt uppräknade,
hänföres eu hvar till samma afdelning som den myndighet, till hvilken
han hörer.
§ 3.
I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i § 8 nämnda undantag, denna tariff:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6,
Kongl. Maj:ts orden.
§ 2.
— — — hörer.
3.
I afseende på--
I
24
Bevillninys- Utskottets Betänkande N:o 6.
4
Afd.
5
Afd.
Kr.
Ö.
Kr.
250
Ö.
> 1
—
1
—
- 5
—
100
40
—
-
- 21
tilläjrges
Adelsbref ........................................
Afflyttning sbetyg för sjöman..........
Afsked, då den afskedstagande
värdighet af högre embete eller tjenst,
förses med stämpel lika med Fullmakt
å karakter af embete eller tjenst.
» i annat fall................................................
Afskrift, af landtmätares eller med honom i
afseende på behörighet till vissa förrättningar
likstäld tjenstemans förrättnings
handling
..................................................
» som meddelas för vetenskapligt ändamål
» annan, hvarje ark ....................................
Anordning....................................................•_••••
Antagning sbevis å embete eller tjenst; lika
med Fullmakt.
Anvisning eller Assignation ...........................
Apoteksprivilegium, i stad eller köping.........
på landet ........................
Befälhafvarebref .............................................
Besigtning; se Protokoll.
Betyg, öfver aflagdt kunskapsprof..................
» afflyttnings-, för sjöman; se Afflyttningsbetyg.
» annat; se Bevis.
Bevis, af underdomstol eller derstädes anstäld
tjensteman, tecknadt å företedd
handling ..........................................•_........
» gravations-, rörande inteckningar i fast
egendom, som af domare på landet meddelas,
förses med stämpel till samms
belopp, som den för beviset utgående
lösen.
vederhäftighetsförbindelse.
.....
som
anmälan om tidnings utgifvande
1
Afd.
2
Afd.
Kr.
ö.
Er. ö.
i
1 |
j
1
—
50
— 50
—
—
—
i
■1
3
Afd.
Kr.
fritt
fritt
fri
fn
fri
fri
fritt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
5
Afd.
Kr. ö.
Bevis,
af chefen för justitiedepartementet pa anmälan om tidnings utgif
-
vande
Bih. till Riksd. Prot. 1883. 5 Sami. 1 Afd, 5 Häft.
26
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
1
Afd.
Kr.
Bevis, rörande anmälan om idkande af handel
eller annat näringsyrke ..................
» af landtmätare ..........................................
d om uppvisning af pass ...........................
» som erfordras för utbekommande af belöning
för rofdjurs dödande ..................
» antagningsse Antagningsbevis.
» öfver på- eller afmönstring af sjöman...
» prest-.........................................................
» af läkare eller karantänstjensteman ......
» annat .........................................................
Bilbref ............................................................
Burbref, i Stockholm och Göteborg ............
» i andra städer ..........................................
Diplom för konsul eller vice konsul; se Fullmakt.
» att vara provisor.......................................
Doktorsbref, som utfärdas efter aflagdt prof
» som utfärdas utan aflagdt prof...............
Dom med rubrik; lika med Utslag med rubrik.
Fastighetsbok, utdrag af, som tecknas på lagfartsbevis
eller på utdrag af lagfarts
eller
inteckningsprotokoll........................
Fiskepass; se Pass.
Fribref: för fartyg af till och med 50 ton
» » öfver 50» » » 100 »
* » » 100» » » 200 »
» » » 200 ton........................
jFriherrebref......................................................
Frisedel ............................................................
Fullmakt, för ledamot af statsrådet...............
d eller diplom för konsul eller vice konsul,
som icke åtnjuter fast aflöning......
» för hofrättskommissarie ...........................
3
50
20
50
100
2
Afd.
Kr.
50
3
Afd.
4
Afd.
5
Afd.
Kr.
3
fritt
fritt
fritt
J |
fritt
fritt
fritt
— 50
fritt
fritt
fri
fri
fri
Kr.
4
5
7
10
10
Kr.
150
500
Bevillnings-Utskotiets Betänkande N:o 6.
27
1
Afd.
3
Afd.
4
Afd.
Bevis
» af läkare eller karantänstjensteinan
b vidimations- ........................................
Kr. ö. Kr. ö. Kr. ö
Burbref:
i Stockholm och Göteborg:
för handlande och fabrikörer
» andra borgare....................
i öfrig a städer:
för handlande och fabrikörer..
» andra borgare...................
Diariibevis; se Bevis annat.
Diplom — — — — — -
Fribref, förses med stämpel till belopp af 40 öre för hvarje fulla
10 ton af fartygets drägtighet.
Friherrebref
fritt
28
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
Fullmakt, för notarius publicus:
i Stockholm och Göteborg ...............
i öfriga städer ....................................
» för mäklare eller skeppsklarerare:
i Stockholm och Göteborg ...............
i öfriga städer....................................
» annan, å embete eller tjenst, förses
för den, som första gången nndfått befordran
till embete eller tjenst med
ordinarie lön, med stämpel till belopp
af 3 kronor för hvarje fulla 100 kronor
af lönen, men för den, som erhållit ytterligare
befordran, till belopp af 2
kronor likaledes för hvarje lulla 100
kronor af lönen;
dock att stämpel för fullmakt å embete
eller tjenst, som icke medför rätt
till tjenstgöringspenningar, beräknas
för allenast två tredjedelar af lönen
och för fullmakt å embete eller tjenst
lydande under utrikesdepartementet icke
må öfverstiga 300 kronor.
Vid löneförhöjning i följd af ålderstillägg,
dermed jemförlig uppflyttning
från lägre till högre lönegrad eller lönereglering
utgöres stämpel med 2 kronor
för hvarje fulla 100 kronor af löneskilnaden.
» för kyrkoherde att vara prost öfver egen
församling ..............................•.................
» å karakter af embete eller tjenst förses
för den, som är eller varit i allmän
tjenst, med stämpel till belopp af 20
kronor för hvarje fulla 100 kronor af
den ordinarie lön, som åtföljer dylik
eller dermed jemförlig beställning, men
för annan person till belopp af 70
kronor likaledes för hvarje lulla 100
kronor af sådan lön.
» för riksdagsman .......................................
Se för öfrigt §§ i, 6 och 6.
1
Afd.
Kr. ö.
100
25
200
50
50
2
Afd.
Kr.
3
Afd.
Kr.
fri
J I
4
Afd.
Kr.
5
Afd.
Kr.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6,
29
Er. ö
Fullmakt
» annan, å embete eller tjenst, (hyllande)
i> för kyrkoherde
30
BevUlnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
Förmyndareförordnande; se Protokoll.
Förmyndarekammares uträkning å omyndiges
1
Afd.
2
Afd.
3
Afd.
4
Afd.
5
Afd.
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Kr.
fr,
3
frii
fn
frii
frii
ö.
t
t
t
Kr.
Ö.
Kr.
Ö.
Förordnande, hvarigenom embete eller tjenst
tillsattes; lika med Fullmakt.
y> att viss tid eller tills vidare förvalta
embete eller tjenst, då dermed följer
rätt till den med embetet eller tjensten
förenade inkomst ....................................
3
3
3
6
Förrättning shandling, landtmätares eller med
honom likstäld tjenstemans; se Landt- mätares förrättning shandling.
Gravationsbevis; se Bevis.
Grefvebref.........................................................
Hviloståndsresolution; se Resolution.
Instrument; se Protokoll.
1000
—
Kar akter sfullmakt; so Fullmakt.
Karta, geometrisk ..........................................
Kommunikationeresolution; se Resolution.
Konstitutorial; lika med Förordnande.
Kontrakt angående arrende, kronoleverans
50
—
—
—
—
50
—
—
Landtmätares eller med honom i afseende
på behörighet till vissa förrättningar
likställd tjenstemans förrättning shand-
f
Matsedel.........................................................
10
—
Mäklareslutsedel; se Slutsedel.
Måtbref; lika med Fribref.
Order, hvarigenom beställning med lön på
stat tillsättes.............................................
—
—
—
—
3
—
3
—
6
—
Pass, fiske.........................................................
fritt
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
31
1
Afd.
Kr. ö.
Karta, geometrisk ..........................................................
Kommunikationsresolution — — — _ _ _ _ _
Måtbref, förses ined stämpel till belopp af 20 öre för hvarje fulla 10
ton af fartygets drägtighet.
Notarialprotest; se Protest.
Order — — — — — — — _ _ _ ___
32
Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 6.
Pass, rese-: för den, som reser i kronans
ärende ......................................................
för annan person:
till inrikes orter eller Norge
till utrikes orter.....................
» tull-: för utrikes sjöfart:
för öppen båt ........................
för annat fartyg.....................
för inrikes sjöfart eller s. k. årspass
Patentbref, för hvarje år af den tid, för
hvilken patenträtt beviljas .....................
Pensionsbref......................................................
Permissionssedel................................................
Praktika; se Bevis af karantänstjensteman.
Prestbevis; se Bevis.
Prestebref.........................................................
Privilegium, apoteks-; se Apoteksprivilegium.
Protokoll, hvarigenom embete eller tjenst
tillsättes; lika med Fullmakt.
» vid underdomstol, om förmyndares förordnande
eller entledigande eller om
föreläggande för förmyndare att ingifva
utdrag af förmyndareräkning ...............
» vid landtmäteriförrättning; se Landtmätares
förrättning shandling.
» öfver ekonomisk besigtning .................
» öfver annan besigtning, värdering, utmätning,
qvarstad eller dylik förrättning;
hvarje ark.......................................
» öfver besigtning och afsyning af enskild
jernväg ......................................................
» annat:
som utgifves till part, hvilken, utan
särskild begäran, författningsenligt är
skyldig att lösa detsamma:
första arket.......................................
andra arket.......................................
hvarje af de öfriga...........................
1
Afd.
2
Afd.
3
Afd.
4
Afd.
5
Afd.
Kr.
50
25
Kr.
50
Kr.
fritt
50
fritt
fritt
fri
fritt
fritt
50
fritt
Kr.
4-
2-
Kr.
4-
2-
2-
50
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
33
Kr, ö
_ — — — ge Apoteksprivilegium.
Protest, notariat-, protokoll deröfver, hvarje ark.
Protokoll, •— — — __ — _ _ _
“ öfver besigtning och afsyning af enskild jernväg (utgår)
» annat;
som
Bill. till Biksd. Prof. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 5 Raft.
5
34
Bevillning?,- Utskottets Betänkande N:o 6.
Protokoll, annat:
som på begäran ntgifves till part,
hvilken eljest icke författningsenligt
är skyldig lösa detsamma:
första arket.......................................
andra arket.......................................
hvarje af de öfriga ....................••••
som eljest utgifves; lika med Afskrift.
Qvittens ............................................................
Resolution, hvilostånds-....................................
1
Afd.
2
Afd.
3
Afd.
4
Afd.
5
Afd.
Kr.
10
25
» kommunikations-..............................■_....... fri
dock skall stämpel för kommunikationsresolution
icke mera än en gång. i
hvarje mål utgöras, ändå att handlingar
flera gånger kommuniceras eller
till påminnelser utlemnas.
» innefattande hufrudsakligt beslut, teck
nadt
å företedd handling ........................
» med rubrik; lika med Utslag med rubrik.
Se för öfrigt § 7.
Salubref å utmätningsvis försåld fast egendom.
...........................................................
Sjöfartsbok .......................................................
Sjömansrulla eller folkpass:
för utrikes sjöfart....................................
för inrikes sjöfart....................................
Skeppsdagbok ...................................................
Skiljebref i äktenskap eller trolofning.........
Slutsedel............................................................
Styrmansbref ...................................................
Stämning ..........................................•_..............
Tillståndsbref för utöfvande af näring eller
yrke .........................................................
Tullförpassning; se Förpassning.
Tullpass; se Pass.
Tullutråkning, specifik...................................
i —-
Kr.
fri
Kr.
25
fritt
3|-
fri
fri
fri
fri
Kr.
10
10
Kr.
fri
20
BeviUnings-Vtskottets Betänkande N:o 6.
35
1
i
Afd.
Afd.
Resolution, hvilostånds-, för hvarje grufveutmål eller, der grufvelågenhet
icke, blifvit med utmål försedd, för hvarje inmutad,t område, hvithet
beviljadt lwilostånd afser, samt för hvarje år hviloståndet medgifvits
att gälla.....................................................................................
» kommunikations--— — — — — — — _ _ — _
Kr. ö. Kr. ö
Slutsedel .......
Styrmansbref
50
10
36
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
1
Afd.
Kr. ö.
Underrättelse eller uppgift rörande utmätning,
som af utmätningsman meddelas
gäldenär ...................................................
Utdrag af fastighetsbok; se* Fastighetsbok.
» dombok eller protokoll; se Protokoll.
Utnämningsbref för: riddare och kommendör
af Kongl. Maj:ts orden.....................
» kommendör med stora korset:
af Svärdsorden....................................j
af Nordstjerneorden...........................>
a,f Vasaorden.......................................J
kommendör:
af Svärdsorden....................................1 j
af Nordstjerneorden...........................[ I
af Vasaorden.......................................J
riddare af Konung Carl XIII:s orden... j
riddare af Svärdsorden...........................\ j
riddare eller ledamot af Nordstjerne-I j
orden ......................................................[
riddare eller ledamot af Vasaorden ...J j
dock är riddare- eller kommendörsbref,
sotn i följd af utnämning under i
fälttåg meddelas, från stämpel .........j
Utslag med rubrik:
som utgifves till part, hvilken, utan sär-1
skild begäran, författningsenligt är skyldigt
att lösa detsamma:
första arket..........................................
andra arket ..........................................
hvarje af de öfriga..............................
som på begäran utgifves till part, hvilken
eljest icke författningsenligt är skyldig
att lösa detsamma:
första arket..........................................
andra arket ..........................................
hvarje af de öfriga..............................
som eljest utgifves; lika med Afskrift.
Vederhäftighetsbevis; se Bevis.
Arspass; se Pass.
Expedition, som icke här ofvan är särskildt
nämnd, hvarje ark....................................
2
Afd.
3
Afd.
4
Afd.
5
Afd.
Kr. ö. Kr. ö. Kr. ö. Kr. ö
25
25
50
50
fri
fritt
25
50
10
2
2
400
200
150
150
50
20
5
5
Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 6
37
38
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6
§ 4.
I afseende på stämpel till fullmakter och andra handlingar, genom hvilka
embeten eller tjenster tillsättas, iakttages:
1. Indelt lön .skall i värde beräknas efter nästföregående årets markegång.
2. Stämpel till fullmakt å embete eller tjenst vid utrikesdepartementet
eller lydande derunder beräknas allenast å den del af lönen, som motsvarar
svenska statsverkets bidrag.
3. Fullmakt å embete eller tjenst i Kongl. hofven äfvensom af sådan
beskaffenhet i allmänhet, att lön på stat dermed ej åtföljer eller först framdeles
kommer att åtnjutas, förses med stämpel enligt de för fullmakt i allmänhet bestämda
grunder, dervid stämpeln beräknas å den ordinarie lön, som åtföljer dylik
eller dermed jemförlig beställning. Härvid iakttages, att beräkningen sker för
fullmakt i regemente eller korps eller i armén eller flottan efter staten för det
regemente eller den korps, hvarest den befordrade tjenar, för oplacerade, i armén
kvarstående officerare efter den lägsta för indelt infanteriregemente gällande
stat, samt för de särskilda generalsgraderna i armén efter den för fördelningsgeneral
bestämda lön, allt med beräkning af lägsta lönen inom graden, derest
olika löner inom samma grad finnas.
4. Embets- eller tjensteman må ej tillgodonjuta honom tillagd lön ellei
förhöjning deri, innan han hos den myndighet, der han eger uppbära lönen, uppvisat
fullmakten, behörigen försedd med stämpel.
§ 5;
För fullmakt å karakter af embete eller tjenst skall, hvad beträffar militärstaten,
stämpel beräknas efter den lägsta för indelt infanteriregemente gällande
stat.
§ 6.
Så länge enligt gällande stadganden afgift, motsvarande 1 procent af lönen,
af Stockholms stads tjensteman vid befordran utgöres till stora barnhuset,
skall den i denna Art. för fullmakter stadgade stämpelafgift för dessa tjenstemän
minskas med 1 krona för hvarje fulla 100 kronor af lönen.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6
39
§ 4.
I afseende —
— — — — — — — — försedd med stämpel.
§ 5.
För fullmakt a karakter åt embete eller tjenst vid militärstaten skall stämpel
beräknas efter den lägsta för indelt infanteriregemente gällande stat.
§ 6.
(hyllande).
40
Bevillnings-Utsleottets Betänkande N:o 6.
§ 7-
För. de genom hofexpeditionen utfärdade resolutioner minskas stämpelafgifteu
med ett belopp motsvarande lösen och sigillpenningar.
§ 8.
Från stämpelafgift enligt denna Art. äro befriade:
Akademier och statens undervisningsverk ;
Embets- eller tjensteman i allt hvad till embetet eller tjensten hörer; sa
ock i mål, som röra ansvar eller ersättningsskyldighet för fel eller försummelse
å embetet eller tjensten;
Fattigvårdssamhällen och fattigvårdsinrättningar;
Hushållningssällskap, länens;
Häktad person i mål angående brott, hvarför han sitter häktad;
Kronan;
Kyrkor;
Lappar i mål, deri utländsk lapp eger del;
Medellös person, då han författningsenligt styrker sin fattigdom eller den
eljest kunnig är;
Pensionsinrättningar;
Sjukvårdsinrättningar, allmänna; och
Stiftelser, fromma.
Frihet från stämpel enligt denna Art. eger jemväl rum i mål och ärenden,
som angå taxering, så ock i frågor rörande debitering, afskrifning eller
restitution af kronoutskylder eller andra afgifter till staten, markegångssättning,
anmärkning vid offentliga räkenskaper, redogörelse för allmänna medel,
utsyning af skog å allmänning eller ekars fällande å kronojord, tillverkning och
inlösen af salpeter och tvist om värfning, äfvensom i ärenden, som anhängiggöras
hos justitiekanslersembetet eller Riksdagens justitieombudsman.
Bevillningft- Utskottets Betänkande N:o 6.
41
§ 7.
— — — — — — — — — — sigillpenningar.
§ 8.
Från
— — — — — — justitieombudsman.
Bill, till Riksd, Prat. 1883. 5 Sami 1 Afl. 5 Häft.
b
42
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.
ART.
Om stämpel till
§ 9.
Följande dylika handlingar skola förses med stämpel på sätt här nedan
stadgas:
Afkomst eller annan förmån af fast egendom: afhandling derom skall, då den för
vinnande af inteckning eller betalning hos offentlig myndighet företes,
vara försedd med stämpel af 50 öre.
Anvisning; lika med Vexel.
Arrendekontrakt; se Nyttjanderätt.
Bodmeribref; lika med Förpantningsbref.
Bouppteckning skall, då den för inregistrering hos domstol företes, för hvarje
falla 100 kronor af behållningen i boet vara försedd med stämpel till
nedannämnde belopp:
då arflåtaren efterlemnat bröstarfvinge: 50 öre, när behållningen icke
nppgår till 10,000 kronor, men eljest 1 krona; samt,
då arflåtaren efterlemnat fjärmare arfvinge eller aflida utan känd arfvinge:
50 öre, när behållningen icke uppgår till 5,000 kronor, men eljest 3 kronor.
Befrielse från stämpel egen likväl rum, der behållningen i boet icke
uppgår till 1,000 kronor; skolande för bouppteckning, som till underdomstol
i stad ingifves, från det belopp, hvartill stämpeln efter nu stadgad
beräkningsgrund uppgår, afdragas ett belopp, motsvarande den för bevis
om bouppteckningens inlemnande och inregistrering vid domstolen bestämda
lösen, äfven om på grund af gällande författning dylik lösen ej
må fordras.
Såsom behållning i boet skall, der make lefver efter, anses endast hvad
som återstår efter afdrag af den efterlefvandes giftorätt, hvilken, ehvad
den utgör mer eller mindre, bör beräknas till hälften af behållningen.
Byte, af fast egendom, afhandling derom; lika med afhandling om Köp af fast
egendom.
,, af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom skall vid
utgifvandet förses med stämpel af 15 öre för hvarje ton af fartygets
drägtighet.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
43
II.
enskilda handlingar.
§ 9.
Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt här nedan
stadgas:
Afkomst — —-------—---------------
Anvisning; (hyllande).
Arrendekontrakt;----
Bouppteckning (hyllande).
Byte,--
44
Be vulnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
Certeparti skall vid utgifvandet förses med stämpel af 50 öre.
Sökes på grund af certeparti betalning hos offentlig myndighet, skall
certeparti vara belagdt med särskild stämpel lika med Förpantningsbref.
Deposition af penningar, med rätt till deras återbekommande å viss tid eller efter
uppsägning: bevis derom skall vid utgifvandet förses med stämpel af 50
öre, då det deponerade beloppet icke uppgår till 1,000 kronor, men eljest
af 1 krona.
Fideikommissbref om fast egendom; lika med afhandling om Köp af fast egendom.
Fraktslut om fartyg; se Certeparti.
Fördélskontrakt; se Afkomst af fast egendom.
Förnyelse af försäkring, bevis derom; se Försäkringsbref.
Förpantningsbref skall, då det för vinnande af inteckning eller betalning hos offentlig
myndighet företes, vara försedt med stämpel af 25 öre för hvarje
fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket inteckning eller betalning
sökes;
dock är förpantningsbref fritt från stämpel, då på grund deraf fordran
bevakas i konkurs.
Se för öfrigt §§ 16 och 17.
Försäkringsbref eller annan handling, hvarigenom försäkring meddelas; lika med
Förpantningsbref.
Af utländsk försäkringsgifvare eller hans agent meddeladt qvittens å
premie, ehvad det tecknas å försäkringshandling eller särskildt utfärdas,
skall, innan det här i riket utlemnas, förses med stämpel till nedannämnda
belopp;
vid försäkring af egendom: 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af premien;
och
vid försäkring af lif: 30 öre för hvarje fulla 100 kronor af premien;
dock icke i något fall under 50 öre.
Förvärf af fast egendom i enlighet med gällande författningar om jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof eller om afledning af vatten, fångeshandling
derå; lika med afhandling om Köp af fast egendom.
Gåfva, af fast egendom: afhandling derom skall, då den för lagfart företes, vara
försedd med stämpel af 3 kronor 75 öre för hvarje fulla 100 kronor af
egendomens värde.
> af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom skall vid
utgifvandet förses med stämpel af 90 öre för hvarje ton af fartygets
drägtighet.
af annan lös egendom: afhandling derom skall vid utgifvandet beläggas
med stämpel af 1 krona för hvarje fulla 100 kronor af gåfvans värde.
Hyreskontrakt; se Nyttjanderätt.
45
BeviUnings-Utskottets Betänkande N:u 6.
Certeparti (hyllande).
Deposition af penningar, (hyllande).
Fideikommissbref--— —-----------
Gåfva, af fast egendom: (hyllande).
» «/ fartyg, (hyllande).
» af annan lös egendom: (hyllande).
Hyreskontrakt;
46 BeviUnings- Utskottets Betänkande N:u 6.
Invisning; lika med Vexel.
Jorclaf''söndring, afhandling derom:
för alltid; se Köp af fast egendom.
till besittning för viss tid eller på lifstid, se Nyttjanderätt.
Köp, af fast egendom: afhandling derom eller af offentlig myndighet utfärdad
köpehandling skall, då den för lagfart företes, vara försedd med stämpel
af 75 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; dock att köpeafhandling,
på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som icke drifver
bankrörelse, bör vara belagd med stämpel af 1 krona 50 öre likaledes för
hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.
Der köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade vilkor,
öfverlåtes inom den för lagfart föreskrifna tid, räknad från första
fånget, och inom samma tid för lagfart företes, egen stämpelbeläggning
ruin allenast för sista fånget.
Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart a jernväg, är från
stämpel fri.
» af lösören, hvilka i säljarens vård qvarblif va: afhandling derom skall, da den
för intagande i vederbörande myndighets protokoll företes, vara försedd
med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor åt köpesumman.
» af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom skall vid
utgifvandet förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af
köpesumman eller, der denna icke är till bestämdt belopp angifven, af 15
öre för hvarje ton af fartygets drägtighet.
Sökes på grund af köpeafhandling, hvarom här ofvan förmäles, hos
offentlig myndighet inteckning eller betalning för ogulden köpeskilling,
skall köpeafhandlingen vara försedd med särskild stämpel lika med Förpantningsbref.
Se för öfrigt §§ 10. 13 och 15.
Lifränta: afhandling derom skall, då den för vinnande af inteckning företes,
vara försedd med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af lifräntans
kapitalvärde.
Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,
skall afhandlingen vara belagd med stämpel lika med Förpantningsbref.
Se för öfrigt § 12.
Lösöreköp: afhandling derom; se Köp.
Morgongåfvobref skall, då det till intagande i domstols protokoll företes, vara
försedt med stämpel af 25 öre för hvarje^ fulla 100 kronor af gafvans
värde.
Nyttjanderätt till fast egendom: afhandling derom skall, då den för vinnande af
inteckning företes, vara försedd med stämpel af 50 öre för hvarje fulla
47
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
Invisning; (hyllande).
Jorda/söndring,---------------
Köp, af fast egendom : (hyllande).
» af lösören, hvilka i säljarens vård qvarblifva: —-----
Nyttjanderätt till fast egendom: (hyllande).
48
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
100 kronor af afgälden för ett år eller, der aftalet afser kortare tid, för
legotiden; dock att stämpel icke beräknas å sådana i afgälden ingående
persedlar eller tjenstbarheter, hvilka vid upplåtelsen icke blifvit i penningar
uppskattade eller icke finnas i markegångstaxa upptagna.
Erlägges för nyttjanderätten viss afgift en gång för alla, beräknas
stämpeln å det belopp, som motsvarar 5 procent af denna afgift, med
tillägg af den årliga afgälden, der sådan är utfäst.
Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,
skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel lika med Förpantningsbref.
Se för öfrigt § 11 och 13.
Premieqvittens; se Försäkringsbref.
Bakning, godkänd; lika med Förpantningsbref.
Servitutsaftal, afhandling derom; lika med afhandling om Afkomst eller annan förmån
af fast egendom.
Skattelösen af kronojord: bref eller resolution derå skall, då handlingen för lagfart
företes, vara försedd med stämpel af 5 kronor; dock att dylik handling,
på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse,
bör vara belagd med stämpel af 10 kronor.
Skogsuf verkning: afhandling derom bör vid utgifvandet förses med stämpel af 75
öre för hvarje fulla 100 kronor af hvad för rättigheten blifvit utfäst eller,
om detta icke blifvit i afhandlingen till visst belopp bestämdt, af 6 öre
för hvarje fullt antal af 10 ar utaf det upplåtna skogsskiftet.
Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,
skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel lika med Förpantningsbref.
Skuldebref skall, då derför lemnas hypotek, vid Iåns upptagande af låntagaren
förses med stämpel af 50 öre, när förskrifna beloppet icke uppgår till
1,000 kronor, men eljest af 1 krona.
Sökes på grund af skuldebref inteckning eller betalning hos offentlig
myndighet, bör skuldebrefvet vara belagdt med särskild stämpel lika med
Förpantningsbref;
dock är skuldebref fritt från stämpel, då på grund deraf inteckning
sökes i jernväg.
Testamente om fast egendom; lika med afhandling om Köp af fast egendom.
Undantagskontrakt: se Afkomst af fast egendom.
Vexel, som utfärdas här i riket, skall vid utgifvandet förses med stämpel af 50
öre, när den lyder å mindre belopp än 1,000 kronor, men eljest af 1
krona; dock att frihet från denna stämpelbeläggning eger rum för vexel
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
49
\
Premieqvittens; — — — — — _ _
/
Skattelösen af kronojord: (hyllande).
Skogsafverkning: (hyllande).
Skuldebref (hyllande).
Testamente — — - Vexel, (hyllande).
Bih. till Riksd. Prof. 1S83. 5 Sand. 1 Afd. 5 Höft.
t
I
50
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
å mindre belopp, än 100 kronor; för vexel, stäld att vid uppvisandet betalas
af medel, som hos bank eller bankir föras i räkning för utställaren;
samt för postremiss vexel.
Vexel eller handling, på grund hvaraf inkassering af penningar besörjes, skall,
då den är utfärdad å utrikes ort, innan den här i riket öfverlåtes eller
till godkännande eller betalning företes, beläggas med stämpel af 50 öre,
när den lyder å mindre belopp än 1,000 kronor, men eljest af 1 krona.
Är vexel utfärdad i flere* exemplar och har ett al dem blifvit, såsom
här ofvan sägs, med stämpel försedt, äro de öfriga från stämpel fria.
Sökes på grund af godkänd eller protesterad vexel betalning hos offentlig
myndighet, skall vexeln vara försedd med särskild stämpel lika med
Förpantningsbref.
Äktenskapsförord skall, då det för intagande i domstols protokoll företes, vara
försedt med stämpel af 5 kronor.
Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt kromnybygge: afhandling derom skall, då
den för vinnande af åborätt hos vederbörlig myndighet företes, vara försedd
med stämpel för kronohemman till belopp af 75 öre och för nybygge till
belopp af 20 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; dock
att afhandling, på grund hvaraf åborätt sökes för aktiebolag, som icke
drifver bankrörelse, bör vara belagd med stämpel, för kronohemman till
belopp af 1 krona 50 öre och för nybygge till belopp af 40 öre likaledes
för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.
§ io.
Då stämpelafgift skall utgå efter värdet af fast egendom, må detta icke
upptagas lägre än nästföregående årets taxeringsvärde, men skall, hvad angår
köp af fast egendom eller öfverlåtelse af kronohemman eller nybygge, beräknas
efter den i penningar bestämda köpe- eller löseskillingen, sa framt denna öfverstiger
nämnda värde.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
51
Äktenskapsförord — — — — — — — — — — — — —* - Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononybygge: (hvilande).
»
§ 10.
Till köpc- och bytesbref, på grund hvaraf lagfart sökes, bestå kontrahenterna
hälften hvardera till stämpeln, om ej annorlunda derom slutadt är.
Då lagfart sökes å fång, som skett i enlighet med gällande författningar om
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om afledning af vatten, skall dock
stämpeln af lagfartssökanden ensam gäldas.
§ 11.
(§ 10 i Kongl. Maj ds förslag: hyllande J
Bevittnings-Utshottets Betänkande N:o 6.
52
I fråga om fast egendoms taxeringsvärde må debetsedel, så upprättad som
gällande bevillningsförordning föreskrifver, ega lika vitsord med af vederbörande
tjensteman utfärdadt taxeringsbevis.
§ 11.
Der uti afhandling om nyttjanderätt till fast egendom afgälden är bestämd
att under olika år af legotiden utgå med olika belopp, beräknas stämpelafgiften
å den högsta afgäld, som för något år utgöres.
I afgälden ingående persedlar eller tjenstbarheter af sådan beskaffenhet,
att stämpel för dem bör utgå, beräknas efter det värde, hvartill de vid upplåtelsen
uppskattats, eller, der visst värde dervid icke blifvit dem åsatt, efter senast
faststälda markegångspris.
§ 12.
Uppskattning af lifräntas kapitalvärde sker efter en räntefot af fem för
hundra med användande af den dödlighets- och lifslängdstabell för riket, som af
vederbörande myndighet senast blifvit utgifven.
§ 13.
Har fast egendom, belägen inom särskilda domstolars områden, blifvit upplåten
under egande- eller nyttjanderätt genom en handling, hvarå lagfart eller
inteckning sökes, skall denna handling förses med stämpel efter fulla värdet vid
den domstol, der den först företes.
§ 14.
Har afliden person på flere orter efterlemnat egendom, hvaröfver särskilda
bouppteckningar blifvit upprättade, erlägges stampelafgiften efter sammanräknade
behållningen enligt samtliga bouppteckningarne och utgöres då dessa ingifvas
till domstolen i den ort, der den aflidne vid dödsfallet varit mantalsskrifven.
Bouppteckning, som ingifves förseglad, skall vara försedd med bevis af
törrättningsmännen, att den är belagd med stämpel till behörigt belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
§ 12.
(§ 11 i Kongl. Maj ds förslaghyllande.,)
§ 13.
Uppskattning
-----utgifven.
§ 14.
Har fast egendom,-------
--—( ,jer <jen företes.
§ 15.
Har afliden
person
54 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
.Fideikommissarie eller annan testamentstagare vare, vid tillträde af fideikommiss
eller testamenterad egendom, skyldig att, med ränta efter fem för
hundra om året, till boet återgälda livad af stämpelafgiften belöper .pa hans andel
i boet i förhållande, om make lefver efter, till hvad af behållningen enligt
bouppteckningen återstår efter afdrag af hvad såsom giftorätt ur boet utgår,
men i annat fall till hela behållningen ; och skall beräkning, som för bestämmande
af testamentstagare deltagande i stämpelafgiften erfordras rörande kapitalvärdet
af lifränta, rätt till afkomst eller annan förmån af fast egendom, verkställas
enligt de grunder, som finnas i 128 § utsökningslagen angifne.
§ 15-
Fideikommissbref äfvensom annat testamente eller afhandling om gåfva,
då enligt bestämmelserna deri fäst egendom skall öfvergå till flere personer
efter hvarandra, förses med stämpel hvarje gång då, efter det egendomen öfver - gått till ny innehafvare, lagfart derå sökes.
§ 16-
Derest handling, hvilken för vinnande af lagfart, inteckning eller betalning
varit inför offentlig myndighet företedd och dervid blifvit försedd med
stämpel, ånyo i samma afseende som tillförene mgifves, ege, med undantag foi
de fäll, som i § 15 omförmälas, förnyad stämpelbeläggning ej rum. _
Samma stadgande galle, der på grund af skuldebref eller annat fordnngsbevis
betalning sökes för belopp, för hvilket inteckning tillförene varit sekt
eller der inteckning sökes för belopp, för hvilket betalning tillförene vant sokt.
§ 17-
Dä på grund af skuldebref eller annan handling betalning hos offentlig
myndighet sökes och dervid i stället för hufvudskriften företes afskrift, bor
denna förses med den för hufvudskriften stadgade stämpel.
Styrkes med intyg af domare, magistratsperson eller kronobetjent, att
hufvudskriften blifvit försedd med stämpel för det belopp, hvarför betalning
sökes, eller för någon del deraf, eller visas, att tillförene inteckning eller betalning
varit för samma belopp eller någon del deraf vid offentlig myndighet
sökt, belägges dock afskriften icke med stämpel i vidsträcktare man, an till det
belopp, som för hufvudskriften brister.
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
55
---— — ^28 § utsökningslagen angifne.
Fideikommissbref
§ IG.
derå sökes.
§ 17.
Derest handling — — —
--som i § 16 omförmäla»,
varit sökt.
Då på grund
§ 18.
— brister.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BeviUn ings- Utskottets Betänkande N:o 6.
50
§ IB
Från
stämpelafgift enligt denna Art. är kronan befriad.
ART.
Om stämplar ne och
§ 19.
och
Stämplar stola vara att tillgå af följande slag, nemligen :
a) helarksstämplar å 50 öre samt 1, 1,25 1,50, 2 ocli 3 kronor; samt
b) enkla och dubbla beläggningsstämplar å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 60
75 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 2i>, 50, 75, 100, 200 och 500
kronor.
§ 20.
När till en handling, som skall förses med stämpel, erfordras sådan till
större belopp, än en stämpel innehåller, må tvenne eller flere stämplar begagnas.
Der stämpelbeloppet utfaller i sådant tal, hvarå stämpel ej finnes eller
hvartill flere stämplar å mindre värden ej kunna sammanjemkas, skall stämpel
å det lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.
§ 21.
Till handlingar, som för vinnande af lagfart eller inteckning vid domstol
företes, äfvensom till bouppteckningar, äktenskapsförord, morgongåfvobref och
afhandlingar om lösöreköp, hvilka till underdomstol ingifvas, skola begagnas
dubbla beläggningsstämplar.
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
57
Från
§ 10.
befriad.
III.
deras tillhandahållande.
§ 20.
Stämplar
kronor.
500
§ 21.
När till en handling,
— — —----— _ —; begagnas.
§ 22.
Till handlingar
beläggningsstämplar.
Bih. M Biksd. Prof. 1883. 5 Sand. 1 Afd. 5 Käft.
8
58
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o (i.
§ 22.
Beläggningsstämplar anbringas på det sätt, att den enkla beläggningsstämpeln
och den med N:o l märkta delen af den dubbla å handlingen fästas med
hela den limmade sidan.
§ 23.
Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna makuleras genom
lämplig påteckning, färg- eller svartstämpling.
Å dubbel beläggningsstämpel makuleras den med N:o 1 märkta delen af
den, som ingifver den handling, till hvilken stämpeln hörer, men den andra af
vederbörande embets- eller tjensteman.
§ 24.
Stämpling af blanketter till vexlar och anvisningar må på derom hos statskontoret
gjord ansökning verkställas genom nämnda myndighets försorg, börande
sådan ansökning vara åtföljd af blanketterna, tvefald uppgift å dessas antal samt
penningar motsvarande det erforderliga stämpelbeloppet.
§ 25.
Statskontoret skall i Stockholm genom dertill antagne försäljningsman
och i länen genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande låta tillhandahålla stämplar
af de särskilda slag, som enligt denna författning skola vara att tillgå; åliggande
Kongl. Maj:ts befallningshafvande att för stämplarnes tillhandahållande
förordna försäljningsman för hvarje stad äfvensom, till erforderligt antal, för
landet.
Den myndighet, som försäljningsman förordnat, eger, när så skäligt pröfvas,
honom entlediga. Deröfver må klagan ej föras.
§ 26.
Försäljningsman vare skyldig att för sin uppbörd ställa behörigen godkänd
borgen eller ock nedsätta obligationer i enlighet med derom gällande före
-
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:q 6.
59
§ 23.
Beläggningsstämplar
sidan.
Då handling
§ 24.
tjensteman.
Stämpling
§ 23.
— — — —--— stämpelbeloppet.
§ 26.
Statskontoret
i
ej föras.
§ 27.
Försäljningsman
60 Bevillnings-Utskottets ''Betänkande N:o 6,
skrifter; egande försäljningsman att efter reqvisition hos den myndighet, som
honom förordnat, fa stämplar sig tillstälda inom det belopp, för hvilket säkerhet
sålunda blifvit stäld.
För stad förordnad försäljningsman åligger att hafva den till försäljningen
afsedda lägenhet för allmänheten tillgänglig hvarje söcknedag å tid, som bestämmes
af den myndighet, som försälj ningsmannen förordnat. Å landet skall försäljningsman
vid hvarje lagtima ting tillhandahålla allmänheten stämplar, der
sådant icke af vederbörande domare besörjes.
§ 27.
Embets- eller tjensteman eger likaledes att, mot stäld säkerhet, som i
näst föregående paragraf sägs, och efter reqvisition i Stockholm hos statskontoret
samt i länen hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande erhålla de vid hans tjensteutofning
erforderliga stämplar.
§ 28.
Ett exemplar af denna författning bör tillställas försäljningsman; och
åligger det honom att, då upplysning begäres om det stämpelbelopp, som erfordras
för en viss handling, utan ersättning sådan upplysning meddela.
§ 29.
Har genom misskrifning eller annorledes stämpel blifvit för sitt ändamål
obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl allenast så framt det blad, hvarå
stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman utbytas mot annan stämpel,
dervid dock för hvarje stämpel skall betalas 3 öre.
Stämplar till underskrifna expeditioner må afgiftsfritt på enahanda sätt
utbytas, såvida behörigen styrkes, att expeditionerna icke varit för ändamålet
begagnade eller att lösen för dem icke erhållits.
BevUlnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
61
besörjes.
§ 38.
Embets- eller tjensteman
stämplar.
§ 39.
Ett exemplar
meddela.
§ SO.
(§ 29 i Kongl. Maj:ts förslag: hyllande.)
62
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6,
ART.
Om tillsyn å stämpel
-
§ 30.
Ansvarighet derför, att expedition i vederbörlig ordning förses med stämpel,
åligger vid statsdepartementen och hofexpeditionen den tjensteman, till hvilkens
tjenstebefattning hörer att hålla expeditionen vederbörande tillhanda, samt
vid öfriga myndigheter den tjensteman, som för expeditionen ansvarar; dock att,
der annan tjensteman vederbörligen förordnats att stämpelbeläggningan verkställa,
ansvarigheten åligger denne.
§ 31.
Embets- eller tjensteman, till hvilken stämpel underkastad handling ingifves,
bör tillse, att handlingen är behörigen försedd med stämpel och att stämpeln
är makulerad på sätt i § 23 föreskrifves.
År handlingen icke behörigen försedd med stämpel, och erlägges ej genast
efter erhållen tillsägelse det felande stämpelbeloppet, må handlingen icke emottagas.
År stämpel ej vederbörligen makulerad, bör embets- eller tjenstemannen
besörja fullgörandet deraf mot ersättning för besväret dermed af 5 öre för hvarje
stämpel; dock må denna ersättning ej beräknas för flere stämplar än det minsta
antal, som för handlingen erfordras.
§ 32.
Då renoveradt exemplar af underrätts protokoll öfver lagfarter, inteckningar,
äktenskapsförord samt bouppteckningar, morgongåfvobref och afhandlingar
om lösöreköp till hofrätt insändes, skola dervid fogas de med N:o 2 märkta
delarne af de dubbla beläggningsstämplar, med hvilka de till protokollen hörande
handlingar blifvit försedde; börande dessa stämpeldelar antingen fasthäftas å
Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 6.
63
TV.
afgiftens utgörande.
§ si.
Ansvarighet -
denne.
§ 32.
Embets- eller tjensteman----
--—i §24 föreskrifves.
År
erfordras.
§
33.
I)å renoveradt
64
Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 6.
brädden vid den paragraf af protokollet, der det ärende, som föranledt stämpelbeläggningen,
förekommer, eller ock, med domstolens sigill genomdragna, särskilda
medfölja protokollet med åtecknad hänvisning till hvilka paragrafer
de höra.
§ 33.
De insända stämpeldelarne skola i hofrätternas advokatfiskalskontor granskas
och med protokollen jemföras genom dertill af hofrätterna förordnade tjenstemän,
hvilka böra förekommande felaktigheter hos advokatfiskalen anmäla;
egande dessa tjenstemän att för omförmälda granskningsarbete, hvilket för alla
under ett år till advokatfiskalskontoret aflemnade protokoll bör vara fulländadt
senast inom slutet af det nästföljande året, uppbära af stämpelmedlen utgående
arfvoden.
§ 34.
Å brädden af de i § 32 omförmälda protokoll bör, i afseende å handling,
hvars stämpelbeläggning skall i hofrätt redovisas, göras anteckning dels om
värdet, som ligger till grund för stämpelberäkningen, dels ock om stämpelns
belopp.
I fråga om handling, som förut blifvit försedd med stämpel för hela eller
någon del af det värde, efter hvilket stämpel eljest skolat beräknas, bör på enahanda
sätt antecknas, när och hvarest stämpelbeläggningen egt rum.
§ 35.
Å stämplar, som blifvit till hofrätt insända, må qvitto kunna erhållas,
derest afsändaren aflemnar två lika lydande, af honom underskrifna förteckningar
å stämplarnes antal och sammanräknade belopp, af hvilka förteckningar den ena
qvarstanna!’ hos hofrätten, och den andra återställes qvitterad.
ART.
§ 36.
Om uppbörd
Försäljningsman åligger att senast inom hvar tredje månad aflemna dittills
influtna stämpelmedel i Stockholm till statskontoret och i länen till landtränteriet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
j-ti»
bo
-- ----höra.
§ 34.
De insända--—--—--
-------arfvoden.
§ 35.
Å brädden af de i § 33------— —-------------
—-------- — egt rum.
A stämplar
§ 36.
q vitterad.
och redovisning.
§ 37.
Försäljningsman åligger att inom åtta dagar efter hvarje (partals slut aflemna
under partalet influtna stämpelmedel i Stockholm till statskontoret och i länen
till landtränteriet.
Bill. till Biksd. Prot. 1883. 5 Sami 1 Afd. 5 Käft.
9
JBevilinings-Utshottets Betänkande N:o 6.
66
§ 37.
Hvarje år å sista söcknedagen skall i Stockholm genom statskontorets och
i länen genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg inventering hos försäljningsman
anställas till utrönande, huru mycket af emottagna stämplar är
osåldt; och må dervid hos domare å landet stämplar, som blifvit använda till
sådana, årets hösteting tillhörande expeditioner, hvilka vid inventeringstillfället,
enligt intyg af förrättningsmannen, kronofogde eller länsman, ännu icke äro utlösta,
i instrumentet öfver förrättningen upptagas såsom osålda.
Jemväl å annan tid må, när omständigheterna dertill föranleda, inventering
hos försäljningsman kunna ega rum, och då tillika redovisning honom
affordras för hvad af emottagna stämplar icke finnes i behåll.
k 36.
Försäljningsman skall föra och för kalenderår afsluta räkning öfver emottagna
stämplar och hvad derför i penningar inflyter; börande denna räkning
jemte inventeringsinstrumentet och qvittenserna å hvad under året i penningar
levererats vara aflemnad i Stockholm till statskontoret sist den 31 Januari och
i länen till Kongl. Maj:ts befallningshafvande sist den 15 Januari nästföljande
år vid vite af 1 krona för hvarje dag, försäljningsmannen derutöfver med räkning
uteblifver.
Samtidigt härmed skall jemväl återstoden af stämpelmedl eniför året vara
aflemnad vid påföljd i annat fall, att försäljningsmannen anses hafva försålt alla
af honom emottagna stämplar; och åligger i följd häraf vederbörande myndighet
att genast låta indrifva det deremot svarande, dittills icke redovisade belopp jemte
laga ränta derå.
På framställning af försäljningsman eger i Stockholm statskontoret och i
länen Kongl. Maj:ts befallningshafvande, efter föregången granskning, att för
sådana stämplar, hvilka enligt § 29 få utbytas, bevilja afskrifning i räkenskapen
emot den i nämnde § stadgade afgift, der sådan skall utgå; börande å hvarje
stämpel, för hvilken afskrifning sålunda medgifve.s, medelst färg- eller svartstämpling
anbringas ordet »makulerad».
Innan afskrifning beviljats, må stämplare i räkenskapen upptagas såsom
behållning.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
67
§ 38.
i behåll.
Försäljningsman skall
§ 39.
ränta derå.
§ *0.
(§ 39 i Kongl. Mag ds förslag: hyllande).
68
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
§ 40.
Det från statskontoret Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillsända förråd
af stämplar, hvilket bör i landtränteriet förvaras, skall hvarje hälft år, sista
söcknedagen i Juni och December, inventeras; åliggande Kongl. Maj:ts befallningshafvande
att inom en månad derefter insända instrumentet öfver inventeringen
till statskontoret jemte förslag öfver uppbörd och försäljning af stämplar i länet.
Inventering af det stämpelkassören anförtrodda förråd af stämplar verkställes
i enlighet med derom särskildt meddelade föreskrifter.
§ 41.
Landtränteriets för kalenderår upprättade räkning öfver stämpeluppbörden
jemte tillhörande verifikationer skall före utgången af nästföljande Januari månad
vara till Kongl. Maj:ts befallningshafvande aflemnad vid vite för landträntmästaren
af 1 krona för hvarje dag, han derutöfver med räkningen nteblifver.
Vid lika påföljd åligger stämpelkassören att före utgången af Februari
månad hafva till statskontoret aflemnat sin uppbördsredogörelse för nästförflutna
kalenderår med tillhörande verifikationer.
Öfver stämpeluppbörden inom hvarje län har landskontoret att afgifva
redogörelse, likaledes med kalenderår afslutad, hvilken redogörelse, åtföljd af
ränteriräkningen, försäljningsräkningarne och instrumenten öfver de hos försäljningsmännen
hållna inventeringar, skall inom den 1 Maj vid ofvannämnda vite
för landskamreraren vara till Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnad för
att till Kammarrätten insändas.
I Stockholm har statskontoret att öfver stämpeluppbörden afgifva för kalenderår
afslutad redogörelse, hvilken, jemte stämpelkassörens redogörelse, försäljningsräkningarne
och instrumenten öfver de hos försäljningsmännen hållna
inventeringar, bör inom den 1 Maj till kammarrätten öfverlemnas.
§ 42.
De i denna Art. omförmälda redogörelser upprättas i öfverensstämmelse
med faststälda formulär; och skall i öfrigt beträffande stämplarnes förvarande,
bevakande af de utaf försäljningsmännen aflemnade säkerhetshandlingar samt tillsyn
å stämpelmedlens ordentliga indrifvande och redovisande lända till efterrättelse
hvad i afseende å allmänna kronouppbörden är eller varder föreskrifvet
och gällande instruktioner innehålla.
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
69
§ 41.
Det från— ------------------ ______
---------föreskrifter.
Landtränteriets
§ 42.
— öfverlemnas.
De i denna
§ 43.
— innehålla.
70
Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 6.
3 40.
I redovisning för stämplar eger försäljningsman, såsom ersättning för besvär
och kostnader, räkna sig till godo i Stockholm och länsresidensstäderna tre procent
samt i öfriga städer och å landet fyra procent af det belopp, för hvilket
stämplar försålts, dock att domhafvande å landet må, äfven om han är boende i
residensstad,, tillgodoföra sig fyra procent af försäljningsbeloppet.
Om den provision, hvartill vid vissa embetsverk den tjensteman är berättigad,
hvilken erhållit förordnande att verkställa stämpelbeläggning af expeditioner,
är särskildt stadgadt.
§ 44.
Hvad i denna Art. är stadgadt om försäljningsman galle äfven i fråga om
embets- eller tjensteman, hvilken jemlikt § 27 för sin tjensteutöfning erhållit
stämplar.
ART
Om ansvar för öfverträdelse
§ 45.
Hel eller försummelse af embets- eller tjensteman, mäklare eller skeppsklarerare
vid fullgörande af hvad enligt denna författning honom åligger anses
efter allmän lag.
§ 46.
1. Den, som utgifver vexel, anvisning eller invisning, certeparti eller
depositionsbevis utan att dervid förse handlingen med stadgad stämpel, eller ock
öfverlåter eller till godkännande eller betalning företer å utrikes ort utfärdad
vexel, anvisning, invisning eller handling, på grund hvaraf inkassering af pen
-
Bevillnings-Utskottets Betänkande N-.o 6.
71
I redovisning — — —
§ 44.
— .stadgadt.
§ 45.
stämplar.
— jemlikt § 28 för — ■—
VI.
af denna författning-.
§ 46.
Fel eller — -
allmän lag.
§ 47.
(§ 46 i Kongl. Maj ds förslag: hyllande).
72
Bev flin klys- Ut sko Hets Betänkande N:o 6.
niagar besörjes, utan att handlingen är med föreskrifven stämpel försedd, så
ock den, som underlåter att vid upptagande af lån mot skuldebref, för hvithet
hypotek lemnas, förse skuldebrefvet med behörig stämpel, skall bota tjugofem
kronor.
2. Utgifvare af köpe-, bytes- eller gåfvobref om fartyg, gåfvobref om
annan lös egendom eller afhandling om skogsafverkning skall, för underlåtenhet
att vid utgifvandet förse dylik handling med stadgad stämpel, bota två gånger
den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugofem kronor.
3. Agent för utländsk försäkringsgifvare, som utlemnar qvittens å premie,
utan att detta är behörigen med stämpel försedt, höte, för hvarje gång sådant
sker, tjugofem kronor.
4. Der handling, i afseende å hvars stämpelbeläggning ansvar i denna
paragraf stadgas, icke blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen ålegat, försedd
med behörig stämpel, vare den, hvilken såsom bevis om förvärfvad rättighet mottager
handlingen, utan att belägga den med felande stämpel, underkastad det
för felaktig eller försummad stämpelbeläggning af handlingen stadgade ansvar.
5. I de fall, hvarom i denna paragraf sägs, vare ock skyldighet att ersätta
kronans förlust.
§ 47.
Har någon, som i de fall, om hvilka i § 46 förmäles, är skyldig förse
handling med stämpel, försummat att makulera stämpel, hvarmed handling blifvit
belagd, vare påföljden böter fem kronor.
§ 48.
Åtal mot embets- eller tjensteman för öfverträdelse af denna författning
anhängiggöres och utföres i den ordning, som i afseende på åtal för tjenstefel
i allmänhet är föreskrifven, dock att tiden för anställande af åtal för fel eller
försummelse i afseende å stämpelbeläggning, för hvilken enligt § 32 skall i hofrätt
redovisas, beräknas till två år från den dag, då renoveradt protokoll till
hofrätten inkommit.
§ 49.
De i §§ 46 och 47 omförmälda förseelser åtalas af allmän åklagare vid
allmän domstol.
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.
73
§ 48.
(§ 47 i Kongl. Maj:ts förslag: hyllande).
§ 49.
Åtal mot embets- eller----
enligt § 33 skall — —
inkommit.
§ 50.
(§ 49 i Kongl. Maj ds förslag: hyllande).
Bill. till Riksd. Prot. 1883. 5 Samt. 1 Afd. 5 Käft.
10
74
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
§ 50.
Mål, som angår brist hos försäljningsman eller embets- eller tjensteman i
uppbörden för de till honom utlemnade stämplar, handlägges i den ordning, som
är för balansmål stadgad.
§ 51.
Böter enligt denna författning förvandlas vid bristande tillgång efter allmän
strafflag.
§ 52.
Af böter och skadestånd, som enligt denna författning ådömas, tillfälle
hälften åklagaren och hälften kronan.
Då åtal är grundadt på anmärkning af särskild enligt § 33 af hofrätt förordnad
tjensteman, tage denne hälften af åklagarens andel.
Om stämpelafgift för spelkort är särskildt stadgadt,
Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.
75
§ Öl.
Mål-----------
Böter —
Af böter
stadgad.
§ 52.
strafflag.
§ 53.
------enligt § 34 af----
andel.
Om stämpelafgift
stadgadt.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1883:78 Skrifvelse till Konungen, angående stämpelafgiften. s. 1 i texten