Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående stämpelafgift en.

1883-04-17 · 75 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 4,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 67 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1883:6, Betänkande, angående stämpelafgift en.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Eiksd. Kansli den 19 April 1883, kl. 7 e. m.

Betänkande, angående stämpelafgift en.

Af Kongl. Maj:ts proposition N:o 7 jemte dervid fogade utdrag af

protokollet öfver finansärenden för den 8 sistlidne Januari infiemtas att, sedan,

med anledning af Riksdagens i underdånig skrifvelse den 14 Maj 1880 gjorda

framställning om utarbetande och framläggande för Riksdagen af fullständigt

förslag till ny förordning angående stämpelafgiften, särskilde komiterade erhållit

uppdrag att inom Finansdepartementet biträda med beredning af detta

ärende, hade desse den 30 Augusti 1881 afgifvit utlåtande och förslag i ämnet;

hvarefter Statskontoret och Kammarrätten den 8 December samma år häröfver gemensamt

sig yttrat. I den 13 nästlidne September afgifvet underdånigt utlåtande

angående skatteförhållandena i riket hade den af Kongl. Maj:t tillsatta skatteregleringskomitén

jemväl afgifvit förslag angående stämpelbeskattningen; och

hade Statskontoret och Kammarrätten äfven öfver sistberörda förslag afgifvit

gemensamt yttrande.

Med ledning af hvad sålunda förekommit har Kongl. Maj:t låtit utarbeta

det förslag till förordning angående stämpelafgiften, som genom ofvanberörda

nådiga proposition blifvit Riksdagen förelagdt och hvilket finnes här

nedan intaget.

Riksdagens framställning i ämnet var, enligt hvad ofvan omförmälda underdåniga

skrifvelse upplyser, föranledd af nu gällande författnings mindre tillfredsställande

uppställning; och i öfverensstämmelse härmed hade ofvan först

omförmälde komiterade, enligt hvad i deras utlåtande förmäles, uppstält såsom

mål för sitt arbete att utan väsentligare rubbningar af de grunder, enligt Indika

Bill. till Biksd. Frot. 1883. 5 Samt. 1 Afd. 5 Häft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

stämpelafgiften för närvarande utginge, uppbures och redovisades, söka åstadkomma

åskådlighet och klarhet i författningens uppställning i förening med följdrigtighet

och tydlighet i dess särskilda bestämmelser.

Skatteregleringskomitén åter hade förordat en ej obetydlig utsträckning

af stämpelbeskattningen för att dymedelst bidraga till den ökning i statsverkets

inkomster, som kunde påkallas såväl af det utaf lan dt- och sjöförsvarskomitéerna

föreslagna förbättrade försvaret som ock af ifrågasatta förändringar i vårt

skattesystem.

Med afseende å det befogade i ett dylikt utvidgadt användande af ifrågavarande

skatteform har Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet i

sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört, bland annat, hurusom stämpelskatten

vore af stor betydelse för jemvigten i skattesystemet, i det genom dess anlitande

vunnes ett af de syftemål, hvilkas uppnående inom inkomstbeskattningens

område väl ansetts önskvärdt, ehuru i utförandet förenadt med allt för

stora svårigheter, nemligen en högre beskattning af kapitalet i förhållande till

arbetet. Stämpelskatten verkade för öfrigt äfven derutinnan såsom ett komplement

till inkomstskatten, att den beredde tillfälle till en högre beskattning af

sådan inkomst, som härflöte af kapital och arbete i förening, än af den, som

endast härrörde af arbete, äfvensom till att genom en sådan afgift som t. ex.

stämpelafgiften för fullmakter å tjenster i någon mån beakta den högre skatteförmågan

hos inkomst af arbete, vid hvars fortsatta åtnjutande innehafvaren

vore med största möjliga säkerhet tryggad. En afsevärd betydelse egde stämpelskatten

äfven derföre att den träffade mången inkomst, som undginge den direkta

inkomstbeskattningen, hvars tillämpning i följd af sakens natur alltid

måste i en mängd fall blifva bristfällig. Af särskild vigt vore stämpelskatten

slutligen äfven derigenom att den företrädesvis toge den större skatteförmågan

i anspråk och dymedelst bildade en motvigt mot förbrukningsskatterna, hvilka

i allmänhet träffade de obemedlade samhällsklasserna i förhållande till deras

skatteförmåga jemförelsevis hårdare än de bemedlade. På grund häraf måste

den underordnade rol, denna skatt hos oss för närvarande spelade, betecknas såsom

en väsentlig brist i vår skattelagstiftning. Alldeles oberoende af den skattereform,

som i öfrigt hos oss nu vore i fråga, vore derföre en vidsträcktare tilllämpning

af stämpelskatten af rättvisan påkallad, men då dertill komme, att

så väl i följd af nämnda reform som försvarsväsendets förstärkning nya tillgångar

behöfde statsverket beredas, syntes stämpelskatten i första rummet böra

förekomma till anlitande.

P>land de handlingar, för hvilka Kongl. Maj: t på grund af det ofvan anförda

ansett sig böra förorda förhöjda eller nya stampelafgifter, framhållas i

stadsrådsprotokollet särskild! fullmakter å embete eller tjenst i allmänhet äfvensom

fullmakter för notarii publici och skeppsklarerare, apoteksprivilegier, be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnmgs-UtsJcottets Betänkande N:o 6.

3

vis af chefen för Justitiedepartementet på anmälan om tidnings utgifvande,

bilbref, burbref, mätbref, mutsedlar, hviloståndsresolutioner samt slutsedlar.

Med anledning af skatteregleringskomiténs hemställan om stämpelafgift

för anmälan eller ansökning om rätt till idkande af näring har Kongl. Maj:t

jemväl föreslagit dels att i tariffen, under rubriken »bevis rörande anmälan om

idkande af handel eller annat näringsyrke», måtte införas en stämpelsats, som

ungefärligen motsvarade den af komitén förordade afgift, dels ock att vid tariffrubriken

»tillståndsbref för utöfvande af näring eller yrke» stämpelsatserna måtte

höjas med ett mot samma afgift svarande belopp.

Af enskilda handlingar åter skulle den ifrågasatta utsträckningen af stämpelbeskattningen

komma att beröra hufvudsakligen vexlar, anvisningar och invisningar,

skuldebref, depositionsbevis, certepartier, bouppteckningar, gåfvobref

om lösegendom samt åtskilliga handlingar rörande förvärf af eller nyttjanderätt

till fast egendom.

Af dessa förslag till förhöjning i redan utgående stämpelafgifter eller

införandet af nya dylika afgifter hafva de flesta i mer eller mindre mån skatteregleringskomiténs

sträfvan att utfinna nya skattekällor för statsbehofvens fyllande

att tacka för sin tillkomst. Såsom af det ofvan anförda framgår hafva

de ock af Kongl. Maj.-t framstälts hufvudsakligen med fäst afseende å ett till

följd af den ifrågasatta reformen i vårt skattesystem samt försvarsväsendets

förstärkning möjligen förekommande behof af nya inkomster. På grund häraf

och då en utsträckning af stämpelbeskattningen i den omfattning, som af Kongl.

Maj:t ifrågasatts, utan motsvarande behof endast för att bereda denna skatteform

en mera betydande och möjligen äfven mera tidsenlig plats i vårt skattesystem

icke synts Utskottet med fog kunna förordas, har Utskottet funnit

Kongl. Maj:ts förslag, för så vidt detsamma åsyftar att bereda statsverket mera

afsevärda nya inkomster, stå i det nära samband med de frågor, som blifvit

hänvisade till behandling af Riksdagens Särskilda Utskott, att definitiva beslut

angående berörda delar af förslaget ej borde fattas, förr än dessa andra frågor

blifvit af Riksdagen afgjorda.

Då emellertid frågan om en utsträckning af stämpelbeskattningen berör

endast några få rubriker i författningsförslagets tariffer jemte ett och annat i

närmaste samband med dessa rubriker stående stadgande, har Utskottet, som

önskat i sin mån medverka till att oafgjorda ärenden ej måtte i för stor mängd

hopas mot Riksdagens slut, ansett sig böra redan nu till Riksdagen inkomma

med utlåtande angående de delar af förslaget, som Utskottet funnit kunna pröfvas

utan hänsyn till hvad Riksdagen kan komma att besluta angående ofvanberörda

andra frågor. Detta Utskottets Betänkande kommer derföre att omfatta hufvudsakligen

de delar af Kongl. Maj:ts förslag, som afse endast en förbättrad

uppställning af stämpelförordningen jemte ett förtydligande af vissa deruti före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillnings: Utskottets Betänkande N:o 6.

kommande bestämmelser. Men äfven i sådana fall, der Kongl. Maj:t visserligen

ifrågasatt nya eller förhöjda stämpelsatser, men syftemålet uppenbarligen varit

mera att åstadkomma en af rättvisan påkallad beskattning än en ökad statsinkomst,

bär Utskottet ansett den slutliga behandlingen af förslaget ej behöfva

uppskjutas. På grund häraf har Utskottets utlåtande kunnat, med endast ett

undantag, omfatta jemväl samtliga här ofvan uppräknade handlingar, för hvilka

nya stämpelsatser blifvit föreslagna, för så vidt de utgöras af statsmyndigheters

expeditioner. Likaledes har Utskottet ansett sig redan nu kunna göra hemställan

till Riksdagen rörande vissa bestämmelser i författningsförslaget, som

visserligen på det närmaste beröra sådana rubriker i stämpeltarifferna, hvilkas

behandling Utskottet funnit böra uppskjutas, men som dock ej äro beroende af

stämpelafgifternas belopp och ej heller hänföra sig till nya skattetitlar. Sålunda

har Utskottet exempelvis ansett det utan olägenhet kunna stadgas, att

afhandlingar om byte af fast egendom skola karteras lika med afhandlingar om

köp af dylik egendom, ehuru stämplarnes belopp tills vidare lemnas oafgjorda;

liksom det på samma sätt torde, utan afseende å hvad angående fullmaktsstämpelns

beräknande och utgörande i öfrigt blifver stadgadt, kunna redan nu bestämmas,

att indelt lön med afseende å berörda stämpels utgörande skall beräknas

efter nästföregående årets markegång, m. m. dylikt.

Med anledning häraf har Utskottet ansett sig böra förbigå endast följande

delar af Kongl. Maj:ts förslag, nemligen den under § 3 i författningsförslaget

upptagna rubriken »Fullmakt, annan, å embete eller tjenst», § 6, hvilken paragraf

innehåller bestämmelser föranledda af hvad Kongl. Maj:t föreslagit angående fullmaktsstämpeln,

de under § 9 förekommande rubrikerna »Anvisning», »Bouppteckning»,

»Certeparti», »Deposition af penningar», »Gåfva», »Invisning», »Köp af

fast egendom», »Nyttjanderätt till fast egendom», »Skattelösen af kronojord»,

»Skogsavverkning», »Skaldebref», »Vexel» samt »Öfverlåtelse af kronohemman

eller skattlagdt nybygge», §§ 10 och 11, hvilka torde stå i för nära samband

med de rubriker, till hvilka de hänföra sig, för att kunna fristående behandlas,

§ 29, i hvars innehåll inom Utskottet ifrågasatts en förändring med

anledning af Kongl. Maj:ts förslag om stämpelskatt å inrikes vexlar, § 16, som

innehåller ansvarsbestämmelser för underlåtenhet att kartera en del af ofvan

uppräknade handlingar, samt §§ 39, 47 och 49, hvilkas bestämmelser på det närmaste

ansluta sig till §§ 29 och 46; och kommer Utskottet att i nu berörda

delar af Kongl. Maj:ts förslag framdeles afgifva betänkande, hvilket Utskottet

skolat

l:o.

för Riksdagen anmäla.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 5

Såsom ofvan blifvit nämndt, afsåg det inom Finansdepartementet först

utarbetade förslaget endast att åstadkomma åskådlighet och klarhet i författningens

uppställning i förening med följdrigtighet och tydlighet i dess särskilda

bestämmelser.

På hemställan af komiterade har till en början författningens rubrik något

förenklats, och sjelfva afgiften betecknats med den förkortade benämningen:

stämpelafgift, en förändring, hvartill komiterade hemtat skäl dels af ett inom

den allmänna finansvetenskapen och de flesta länders lagstiftningar gängse språkbruk,

. dels och deraf att en dylik benämning i texten äfven till nu gällande författning

i ämnet pa de flesta ställen användes.

Den egentliga stämpeltariffen sönderfaller för närvarande i fyra underafdelningar,

af .hvilka den första och den andra handla om stämpel å fullmakter,

konstitutorial, förordnanden och afsked, den tredje åter om stämpel dels

å domar, utslag, resolutioner och andra dylika handlingar, som utfärdas af

domstolar, embetsverk och myndigheter, dels ock till handlingar, som dit inlemnas

eller derstädes företes, samt den fjerde slutligen om stämpel till åtskilliga

skrifter och handlingar, som dermed skola förses, utan annan förändring af beloppet,

hvar helst de företes eller utgifvas, än i afseende å bouppteckningar. På

anförda skäl hade komiterade föreslagit tariffens indelning i endast två afdelningar,

den ena för expeditioner från och inlagor till statsmyndigheterna och

den andra för de stämpelsatser, som innefattade beskattning af transaktioner.

Med upptagande af komiterades förslag i öfrigt, för så vidt det afsåg

stampeltanffens uppställning, har Kongl. Maj:t föreslagit, att de stämpelafgifter,

som nu utgöras för inlagor till statsmyndigheter, måtte upphöra, och i följd

häraf hafva tariffens båda afdelningar enligt Kongl. Maj:ts förslag kommit att

omfatta, .den första endast statsmyndigheternas expeditioner samt den andra enskilda

stamp elpligtiga handlingar.

Med afseende å sistberörda ytterligare förenkling i tariffens indelning har

Herr Statsrådet och Chefen för Finansdepartementet, enligt hvad af ofvan åberopa.

de

för inlagor, Indika avgifter vore att betrakta såsom en staten förskottsvis lemnad

ersättning för en påkallad åtgärd, numera utginge endast för inlagor till en del

högre myndigheter. Något skäl, hvarför staten sålunda i vissa fall, mer än i

andra,, skulle utkräfva en dylik förskottsafgift, syntes icke förefinnas. Den ersättning,

som ^staten för en ifrågasatt åtgärd påkallade, syntes ej heller lämpligen,

höra utgå förr än, genom åtgärdens vidtagande, vilkoret för ersättningens

uppbarande blifvit uppfyldt.. Ifrågavarande afgifters borttagande skulle dessutom,

bland annat, undanrödja en af de mera afsevärda betänkligheter, som nu

anfördes . mot det till lättnad för allmänheten väl påkallade medgifvandet, att

direkte till embetsverken finge med posten insändas inlagor och besvär.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevttlnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Till beredande af ett lämpligt vederlag för den af ifrågavarande afgifters

upphörande betingade minskningen i statsinkomst liar Kongl. Maj:t föreslagit en

mot dessa afgifter ungefärligen svarande förhöjning i stämpelsatserna till domar,

utslag och resolutioner af de myndigheter, med afseende å hvilka stämpelbeläggning

af dit ingående inlagor hittills varit föreskrifven.

De myndigheter, vid hvilka utgörande af stämpel kan ifrågakomma, äro

enligt gällande stämpelförordning med afseende på olikheten i stämpelsatser fördelade

i sex afdelningar. På grund af det önskvärda i att vid bestämmande af

stämpeln å statsmyndigheternas expeditioner ej lemna ur sigte hvad angående

lösen för dylika expeditioner blefve förordnadt, har Kongl. Maj:t funnit dessa

afdelningar böra inrättas i närmaste möjliga öfverensstämmelse med den indelning

af myndigheterna, som med hänsyn till de olika sportelsatserna blifvit förordad

i ett nyligen inom Civildepartementet utarbetadt förslag till ny expeditionstaxa.

I följd häraf har, bland annat, afdelningarnes antal, såsom i nämnda

förslag egt rum, inskränkts från sex till fem.

Bland de förändringar i nu gällande stadgande!!, som af Kongl. Maj:t

föreslagits på grund af komiterades hemställan, må slutligen äfven nämnas den

förhöjning i stämpelsatsen för åtskilliga expeditioner, som föranledts deraf att

expeditionslösen blifvit utbytt mot stämpel vid de embetsverk, der den förra

ingår till statsverket.

Med undantag af de förhöjningar i stampelafgifterna, som skulle föranledas

af de nu omförmälda förändringarnes genomförande, hafva stämpelafgifterna för

expeditioner, der icke en afrundning af sedan äldre tider kvarstående stämpelsatser

ansetts nödig, i allmänhet af Kongl Maj:t lemnats orubbade i sädana fall,

då de kunnat anses uteslutande utgöra en af staten fordrad godtgörelse för en

påkallad åtgärd. Då åter de för expeditionerna utgående stämpelafgifterna kunnat

anses innefatta, förutom ersättning för pakallade åtgärder, en beskattning

för en förlänad rättighet eller en framträdande kapitalbildande verksamhet, har

Kongl. Maj:t, såsom redan blifvit antydt, i vissa fall föreslagit förhöjda eller

nya stämp elafgifter.

Af öfriga utaf Kongl. Maj:t förordade förändringar i nu gällande stämpelförordnings

stadgande!! torde vidare här böra omnämnas, att Kongl. Maj.t

ansett den nu medgifna frihet från stämpel för expedition, som meddelas i tjensteärenden,

böra utsträckas äfven till mål, som röra ansvar eller ersättningsskyldighet

för fel eller försummelse i embetet eller tjensten, att på hemställan af

skatteregleringskomitén föreslagits skyldighet för fideikommissarie och annan testamentstagare

att till boet återgälda hvad af bouppteckningsstämpel på hans andel

i boet må anses belöpa, samt att med anledning deraf att Kongl. Maj:t i den

till Riksdagen aflåtna propositionen om lönereglering för landträntmästare hemstält,

att desses rätt till provision af stämpelmedel måtte upphöra, de med afse
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 6. 1

ende å berörda provision nu förefintliga stadganden, under förutsättning att

nyssnämnda proposition af Riksdagen bifölles, ur författningsförslaget uteslutits.

I enlighet med hvad skatteregleringskomitén jemväl förordat har slutligen

den under Art. III i gällande bevillningsstadga förekommande hänvisning till de

särskilda föreskrifter, som finnas meddelade om stämpelafgift för spelkort, blifvit

i Kong! Maj:ts förslag till stämpellag upptagen, så att denna afgift hädanefter

skulle komma att räknas till stämpelafgiften, såsom med formen för afgiftens

utgörande äfven torde vara öfverensstämmande.

Utskottet, som funnit Kongl. Maj:ts förslag, för så vidt detsamma afser

en förbättrad uppställning af stämpelförordningens stadganden, väl motsvara sitt

syfte, har jemväl i flertalet fall obetingadt anslutit sig till hvad Kongl. Maj:tide

delar, som beröras af förevarande utlåtande, föreslagit angående förhöjning af

nu utgående stämpelafgifter eller införandet af nya stämpelskatter. I ett och

annat fall har Utskottet dock hyst en afvikande mening; och går Utskottet nu

att redogöra för de ändringar Utskottet sålunda ansett sig böra föreslå, dervid

följande författningsförslagets paragrafföljd.

§ 3.

Såsom af Herr Statsrådets och Chefens för Finansdepartementet yttrande

till stadsrådsprotokollet inhemtas, hafva vissa expeditioner, med hänsyn

till deras vigt eller värdet af dermed förbundna rättigheter, ansetts kunna underkastas

ökad stämpelbeskattning. På denna grund har Kongl. Maj:t föreslagit,

bland annat, att stämpelafgiften för bevis af chefen för Justitiedepartementet på

anmälan om tidnings utgifvande, som för närvarande utgår med fem kronor, måtte

höjas till femdubbla beloppet.

Utskottet har härutinnan icke kunnat ansluta sig till Kongl. Maj:ts förslag.

Ifrågavarande bevis kunna ej sägas i och för sig medföra några särskilda

företrädesrättigheter eller förmåner. En anmälan om tidnings utgifvande

torde ej heller annat än undantagsvis häntyda på något afsevärdt kapitals öfverflyttande^

till en ny rörelsegren. Härtill kommer, att afgiften för dessa anmälningsbevis

i långt öfvervägande mån drabba tillfälliga småtidningar, som uppstå för

särskilda ändamål, såsom biodling, slöjd, nykterhet m. m., hvilka i allmänhet

utgifvas mera för den göda sakens skull än för enskild vinst. På grund häraf,

och da ifrågavarande bevis, såsom närmast likställiga med bevis rörande anmälan

om idkande af handel eller annat näringsyrke, hvilka enligt Kongl. Maj:ts förslag

blifvit underkastade en stämpelafgift af 3 kronor, icke synas böra beskat
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

tas högre än dessa i vidare mån, än som föranledes deraf att de utfärdas af högre

myndighet, har Utskottet ansett den nu stadgade stämpelafgiften höra bibehållas

oförändrad.

Till lättnad vid stämpeltariffens användande har Utskottet vidare ansett

sig böra föreslå dels att näst efter rubriken »Bevis af läkare eller karantänstjensteman»

måtte införas en särskild rubrik för »Vidimationsbevis», dels ock näst

efter rubriken »Burbref» eu hänvisning rörande »Diariibevis», hvarigenom tydligare

fram gin ge att sistnämnda handlingar vore underkastade den för »Bevis, annat»

stadgade stämpel.

Gällande stämpelförordning upptager under § 6 stämpelsatser för borgarebref

eller burbref, såsom dessa handlingar i öfverensstämmelse med Handelsbalkens

uttryck blifvit i författningsförslaget benämnda. Dessa stämpelsatsers storlek

vexlar dels efter den kategori, till hvilken staden, der burskap vinnes, hörer, dels

efter den näring, hvarå burskap erhalles — hvarigenom icke mindre än 30 olika

stämpelsatser uppkommit.

Kong! Maj:t har dels föreslagit en förenkling i dessa stadganden derhän,

att stämpelafgiftens belopp endast skulle göras beroende af huruvida burskapet

vunnes i Stockholm eller Göteborg, å ena sidan, eller i andra städer, å den andra,

dels ock, med fäst afseende å värdet af de med burskapet förbundna rättigheter,

förordat, att stämpeln för burbref måtte utgå i Stockholm och Göteborg

med 50 kronor och i andra städer med 20 kronor.

Utskottet anser visserligen i likhet med Kongl. Maj:t att, sedan nu mera

genom de under senare tider inträffade förändringar i lagstiftningen burskapet

förlorat största delen af sin gamla betydelse, anledning saknas att för karteringen

af de handlingar, hvarigenom burskap meddelas, längre bibehålla en så detaljerad

tariff som den för närvarande gällande. X betraktande af att förvärfvandet

af burskap är en frivillig handling, hvarigenom åtskilliga afsevärda fördelar

åtminstone i en del städer fortfarande kunna ernås, har Utskottet väl ansett

särskild stämpelafgift för dylika handlingar fortfarande böra utgå och jemväl

kunna i allmänhet något förhöjas, men deremot funnit den betydande stegring

i beskattningen, som antagandet af Kongl. Maj:ts förslag skulle innebära,

blifva nog tryckande för de nu lägst beskattade kategorierna. Utskottet har

derföre — jemväl i betraktande af att, enligt hvad inhemtade upplysningar gifva

vid handen, bruket att förvärfva burskap alltmer synes aftaga, samt utfärdandet

af burbref ej heller för närvarande eger rum i den omfattning, att någon

afsevärd statsinkomst af ifrågavarande skattetitel kan vara att påräkna — ansett

sig böra föreslå, att stämpelafgiften för burbref måtte bestämmas att utgå, i

Stockholm och Göteborg för handlande och fabrikörer med 20 kronor samt för

andre borgare med 10 kronor; och i andra städer för handlande och fabrikörer

med 10 kronor och för andre borgare med fem kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Stämpeln för fribref utgör för närvarande 50 öre. För sådan handling

skall derjemte enligt expeditionstaxan erläggas lösen enligt följande tariff:

för fartyg af till och med 50 ton................................................ 3 kronor

» » öfver 50 till och med 100 ton.................................... _ 4 >,

» » » 100 till och med 200 d:o ........................... _ 0 »

» » » 200 ton ...................................................... 9

hvarjemte är föreskrifvet, att för latinsk öfversättning af fribref jemte signalbref

skall erläggas tillsammans x/3 af lösen för fribrefvet. Kongl. Maj:t har

föreslagit, att ifrågavarande till statsverket ingående lösen måtte utbytas mot

stämpel, samt fribref hädanefter förses med förhöjd stämpel efter den för erläggande

af lösen hittills stadgade grund till belopp af respektive 4, 5, 7 och 10 kronor.

Utskottet har visserligen ej haft något att invända mot ofvanberörda lösens

utbytande mot stämpel, men om härvid, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

stämpelafgiften göres beroende af fartygets drägtighet, synes det ej vara skäl

att, endast för åstadkommande af full öfverensstämmelse emellan de föreslagna

stämpelafgifterna och nu utgående expeditionslösen, bestämma afgiften till fixt

belopp för alla fartyg öfver 200 ton. Enligt hvad Kommerskollegii berättelser

gifva vid handen, byggas nemligen fartyg af betydligt större drägtighet nu mera

ej sällan i Sverige. Ett fortsatt utförande af progressionen äfven för större fartyg

skulle dessutom medföra den fördel att, utan minskning i statsverkets inkomster,

någon lindring i afgiften kunde medgifvas det ej obetydliga antal mindre

fartyg under 50 ton, som synnerligast på Sveriges vestkust användas å utrikes

sjöfart. På grund häraf och då en beräkning af stämpelafgiften efter tontalet

utan afseende å fartygets större eller mindre drägtighet äfven i och för sig torde

vara med rättvisan mest öfverensstämmande har Utskottet ansett sig böra föreslå,

att stämpelafgiften för fribref måtte, med utbytande af nu utgående lösen

mot stämpel, bestämmas till 40 öre för hvarje fulla 10 ton af fartygets drägtighet.

Vid rubriken »karta, geometrisk», har uppenbarligen af förbiseende stämpeln

å dylik handling blifvit hos myndighet, hörande till första afdelningen,

upptagen till 50 kronor i stället för motsvarande öretal, hvilket Utskottet ansett

sig böra till rättelse anmärka.

Stämpeln å mätbref utgår för närvarande för inhemska eller dermed lika

berättigade utländska fartyg och båtar med 1 krona och för andra utländska

fartyg och båtar med 2 kronor. Vid utfärdandet af mätbref skall härförutom

erläggas expeditionslösen enligt följande tariff:

för fartyg eller båtar af till och med 50 ton ................................ 2 kronor

öfver 50 t. o. m. 100 ton.................................................... 3

» 100 » » 200 » .............................................. 4 „

» 200 ton .......................................................................... 5 ^

Bill. till Bikul. Prof. 1S83. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

För skeppsmätares uträkning och sådant mätbevis, som han egen att utfärda,

erlägges arfvode enligt gällande instruktion för skeppsmätare.

Enär berörda lösen icke, såsom förhållandet är med fribref, ingår till statsverket,

har densamma icke kunnat utbytas mot stämpel, men med fäst afseende

å ifrågavarande handlingars vigt har Kongl. Maj:t icke desto mindre föreslagit,

att stämpeln för mätbref måtte bestämmas att utgå efter samma grund och med

samma belopp, som Kongl. Maj:t förordat med afseende å fribref.

Äfven Utskottet har funnit mätbref kunna underkastas något högre stämpelafgift

än den nu utgående. På förr anförda skäl har dock Utskottet ansett

afgiftens beräkning efter fartygets tontal utan begränsning till viss storlek äfven

här vara att föredraga framför den af Kongl. Maj:t förordade beskattningsgrunden.

I betraktande ej mindre af den jemförelsevis betydliga skatteförhöjning,

som skulle drabba en för landet vigtig näringsgren, derest stämpeln sattes till

samma belopp, som af Utskottet föreslagits med afseende å fribref, än ock att

någon afsevärd statsinkomst i alla händelser icke torde vara att förvänta af

förevarande skattetitel, har stämpelafgiften för mätbref synts Utskottet lämpligen

kunna bestämmas till endast 20 öre för hvarje fulla 10 ton af fartygets

drägtighet.

Nu gällande stämpelförordning upptager under § 6 en särskild rubrik för

»notariatsbref eller Jpevis och protester, som notam publici utgifva». Någon

motsvarande rubrik återfinnes icke i Kongl. Maj:ts förslag, och enligt hvadkomiterades

utlåtande upplyser har, med anledning deraf att stämpelsatsen för ifrågavarande

handlingar, eller 50 öre för hvarje ark, är lika med den, som utgöres

för »annat bevis» utgifvet från de i första afdelningen af § 5 upptagna myndigheter,

särskild rubrik för notariella handlingar ansetts obehöflig, derest notarii

publici, såsom föreslaget blifvit, uppfördes i nämnda afdelning. Då emellertid

bevis öfver notariatsprotester i allmänhet torde meddelas under formen af protokoll,

har Utskottet ansett, att till förekommande af missförstånd återinförandet af

en särskild rubrik för ifrågavarande handlingar vore önskvärd!, hvarjemte Utskottet

till ytterligare lättnad vid stämpeltariffens användning omedelbart efter

rubriken »mätbref» infört en hänvisning rörande »notarialprotest» till »protest».

Kongl. Maj:t har föreslagit stämpelfrihet för protokoll öfver besigtning och

afsyning af enskild jernväg, antagligen på den grund att dylika protokoll enligt

Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 skola tillställas egaren af jernvägen

utan lösen. Som emellertid detta icke synes vara något fullgiltig! skäl för att

meddela befrielse äfven från en i och för sig ingalunda betungande afgift till

statsverket, samt någon annan grund för dylik frihet ej heller lär kunna påvisas,

har Utskottet ej ansett sig böra härutinnan biträda Kongl. Maj:ts förslag.

Med hänsyn till de förmåner, som förvärfvas genom hviloståndsresolutioner, har

Kongl. Maj:t på hemställan af skatteregleringskomitén föreslagit, att stämpeln

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. 11

för nämnda handlingar, hvilken för närvarande enligt § 5 i stämpelförordningen

utgår med det derstädes för »andra utgående handlingar» bestämda belopp, måtte

höjas till 10 kronor. Utskottet har funnit den föreslagna förhöjningen fullt befogad.

Men då, enligt hvad Utskottet inhemtat, hvilostånd ofta meddelas å flera

utmål eller grufvelägenheter genom en och samma resolution, har Utskottet ansett

det höra i öfverensstämmelse med det föreslagna stadgandets syfte uttryckligen

föieskrifvas, att särskild stämpelafgift skall erläggas för hvarje grufveutmål

eller, der grufvelägenhet icke blifvit med utmål försedd, för hvarje inmutadt

område, hvithet beviljadt hvilostånd afser. Äfven i ett annat afseende har Utskottet

ansett ifrågavarande bestämmelse böra skärpas. Hvilostånd beviljas nemligen

enligt gällande grufvestadga för olika tider, ocli då det icke synes mer än

billigt att den, som erhåller hvilostånd för längre tid, äfven får vidkännas en

högie afgift, har Utskottet ansett sig böra föreslå, att stämpelafgiften äfven göres

beroende af den tid, som resolutionen afser. Med anledning af den ytterligare

skatteförhöjning, som skulle blifva eu följd af hvad Utskottet sålunda föreslagit,

har Utskottet jemväl ansett sig böra hemställa, att stämpelafgiften för hviloståndsresolutioner,

meddelade af bergmästare, hvilka resolutioner oftast torde förekomma,

måtte bestämmas till endast 5 kronor. Att antagandet af Utskottets förslag

detta oaktadt i vissa fall komme att medföra en högre beskattning än den

åt Kongl. Maj :t förordade, bör enligt Utskottets förmenande, i betraktande af de

otta ganska betydande fördelar, som hviloståndet medför för grufegaren, icke

möta några betänkligheter.

Med afseende å beskattningen af mäklareslutsedlar har Herr Statsrådet och

Chefen för Finansdepartementet anfört, hurusom, när man dels i följd af det rörliga

kapitalets benägenhet och förmåga att i viss mån undandraga sig direkt beskattning,

dels ock för att af den högre inkomsten kunna upphemta ett relativt högre skattebidrag,

vore hänvisad att tillgripa sådana skatteformer, hvarigenom afgift ålades

vissa yttringar af den allmänna affärsrörelsen, det kunde ifrågasättas, huruvida

icke, för en. dylik skatteforms lämpliga anordnande, kunde förordas, att den

handling, hvilken, under benämning slutsedel, utfärdades just rörande affärer af

större betydenhet, och hvarmedelst en öfverflyttning af värden från en till annan

egde rum, borde förses med en efter värdet af den afslutade affären lämpad stämpel.

Men då proportionel stämpel för slutsedlar ännu icke begagnades i sådana länder,

der stämpelskatten redan vunnit ganska stor utveckling, syntes icke vara

skäl att, åtminstone för närvarande, förorda dess införande hos oss, utan hade,

med bibehållande af fix stämpel, denna allenast höjts från nu stadgade 25 öre

till 1 krona.

Instämmande uti hvad sålunda blifvit anfördt, har Utskottet dock icke ansett

sig obetingadt kunna biträda Kongl. Maj:ts förslag. Enligt gällande mäklare
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

ordning skola nemligen slutsedlar utfärdås i två exemplar, och den ökade stämpelskatten

komme således att utgå med 2 kronor för hvarje af mäklare förmedladt

aftal. Då emellertid anlitandet af mäklare redan nu är förenadt med ej

obetydliga kostnader, skulle, enligt hvad Utskottet föreställer sig, äfven en i och

för sig så obetydlig förhöjning af kostnaderna, som den af Kongl. Maj:ts förslag

föranledda, lätteligen kunna ytterligare öka en till följd af flera samverkande

orsaker redan förefintlig benägenhet att utsluta affärer utan användande af mäklare

eller andra mellanhänder. Som detta, oafsedt att det skulle innebära en

obillighet mot de redan anstälda mäklare, hvilka med afseende å sin utkomst

nästan uteslutande äro beroende af allmänhetens förtroende, lätt nog kunde

hafva till följd, att den beräknade ökningen i skatteinkomst uteblefve, . har

Utskottet ansett det försigtigast att åtminstone för närvarande inskränka beloppet

af ifrågavarande stämpel till endast 50 öre.

§ 5-

I denna paragraf har Utskottet endast vidtagit en mindre, af språklig

hänsyn förestafvad redaktionsförändring.

§ 9.

I gällande stämpelförordning stadgas, att till köpe- och bytesbref kontrahenterna

skola bestå hälften hvardera till stämpeln, om ej annorlunda derom

slutadt är. Då lagfart sökes å fång, som skett i enlighet med gällande författningar

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om ändring

eller utrifning af vattenverk, skall dock stämpeln af den lagfartssökande ensam

gäldas.

Detta stadgande har af Kongl. Maj:t uteslutits ur författningsförslaget på

hemställan af komiterade, som med afseende härå anfört, hurusom det i fråga om

stämpelafgifter ej mindre än i fråga om andra skatter vore för statens ändamål

tillräckligt, om beskattningsförfattningarne vore så affattade, att det med tillräcklig

tydlighet framginge, af hvem afgifterna borde till staten inbetalas; fragan,

hvem som af dem komme att i sista hand drabbas, kunde deremot öfverlåtas åt

enskild öfverenskommelse. Stadgandet saknade för öfrigt motsvarighet vid andra

tariffrubriker.

Då emellertid berörda stadgande synes innebära en rättvis fördelning af

skattebördan samt, såsom tjenligt att aflägsna en vid utgörande af den så ofta

förekommande lagfartsstämpeln kanske lättare än vid andra stämpelafgifters erläggande

uppkommande tvekan, om hvem som i sista rummet bör vidkännas afgiften,

äfven synes kunna försvara sin plats i stämpelförordningen, har Utskottet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillning^-Utskottets Betänkande N:o 6.

13

ansett ett liknande stadgande böra i förfättningsförslaget införas'', hvilket lämpligast

synts kunna ske under en särskild paragraf omedelbart efter § 9.

§ 36.

I afseende å de i Art. V af författningsförslaget hufvudsakligen från gällande

stämpelförordning införda stadganden om uppbörd och redovisning af stämpelafgifterna

har det synts Utskottet, som om redovisningen af denna uppbörd,

hvilken enligt nu gällande bestämmelser först inom den 1 Maj året efter uppbördsåret

skall vara till Kammarrätten afgifven, borde kunna så anordnas, att

uppbördens resultat inom vida kortare tid blefve vederbörligen kända. Då emellertid

nya stadganden i sådant hänseende stå i nära samband med andra bestämmelser

rörande länsstyrelsernas redogörelser och räkenskaper, hvartill, enligt

hvad Utskottet har sig bekant, förslag äro afgifna af särskilda komiterade och

för närvarande föremål för vederbörande myndigheters utlåtande samt beroende

på Kong! Maj:ts nådiga pröfning, har Utskottet ansett väsentliga rubbningar i

det bestående ej böra förordas.

I ett fall har Utskottet dock ansett sig böra ifrågasätta en mindre förändring

i Kongl. Maj:ts förslag, i hvad det afser föreliggande ämne. Försäljningsman

skulle nemligen enligt detta förslag vara skyldig att »senast inom

hvar tredje månad» till vederbörande aflemna dittills influtna stämpelmedel. Då

en mera bestämd föreskrift om tiden för medlens aflemnande i flera afseenden

synes vara att föredraga, har Utskottet ändrat detta stadgande derhän att försäljningsman

skulle åligga att inom åtta dagar efter hvarje (partals slut till

vederbörande aflemna under qvartalet influtna stämpelmedel.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört hemställer Utskottet,

2:o.

att Riksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts förslag till

förordning angående stämpelafgiften i nu förevarande delar icke kunnat

oförändradt bifallas, måtte antaga samma förslag, i hvad det

nämnda delar rörer, med de af Utskottet deruti föreslagna ändringar

och tillägg.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet remitterad motion (N: o

86) har Herr Magnus Andersson hemstält, att Riksdagen måtte besluta, att entledigande

från förmynderskap, som af häradsrätt meddelas, skall skrifvas å

ostämpladt papper.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Då emellertid den sålunda förordade stämpelfriheten i det för Riksdagen

nu framlagda förslaget till ny stämpelförordning redan blifvit iakttagen, har

motionärens framställning icke ansetts påkalla något särskilt yttrande från

Utskottets sida, hvilket Utskottet härmed får

o:o.

för Riksdagen anmäla.

I allmänhet är det för närvarande i brist af statistiska uppgifter icke

möjligt att med någon visshet beräkna de olika stämpelafgifternas årliga afkastning.

Då vinnandet af tillförlitliga upplysningar härutinnan emellertid synts

önskvärdt särdeles för de fall, då en förändring i det bestående ifrågasättes,

samt åtminstone hvad beträffar den stämpelbeläggning, som för närvarande är

underkastad granskning i hofrätternas advokatfiskalskontor, hvilken äfven torde

omfatta de med hänsyn till afkastningen vigtigaste stämpelsatserna, dylika uppgifters

insamlande icke synes möta någon oöfvervinnelig svårighet, har Utskottet

ansett sig böra hemställa,

4:o.

att Riksdagen måtte anhålla, det Kongl. Maj:t behagade taga i

öfvervägande, huruvida icke i samband med den kontroll, som för närvarande

genom hofrätternas advokatfiskalskontor utöfvas öfver stämpelbeläggningen

af handlingar, hvilka för vinnande af lagfart eller inteckning

vid domstol företes, äfvensom bouppteckningar, äktenskapsförord,

morgongåfvobref och afhandlingar om lösöreköp kunde åstadkommas

statistiska uppgifter öfver ifrågavarande stämplars afkastning,

Stockholm den 17 April 188o.

På Utskottets vägnar:

A. G:son Bennich.

s. 15 Kontrollera mot PDF

BeviUmngs-Utskottets Betänkande N:o 6.

15

Reservationer:

emot hvad Utskottet föreslagit angående stämpel å bevis af chef en för Justitiedepartementet

på anmälan om tidnings utgifvande: af Herrar Rentersvärd ocli E. G

Boström;

emot hvad Utskottet föreslagit angående stämpel å burbref: af Herr O.

Jonsson;

emot hvad Utskottet föreslagit angående stämpel å hviloståndsresolutioner: af

Herr Rentersvärd, med hvilken Herrar Friherre Hamilton och tf. L. Forssell instämt:

»Jag anser att Utskottet för närvarande icke bort inlåta sig på närmare

bestämmelser rörande den stämpelpligtige hviloståndsresolutionens omfattning,

enär det icke varit med den för Utskottet tillgängliga utredning möjligt att

säkert beräkna i hvilken utsträckning den sålunda ökade stämpelbeskattningen

komme att i särskilda fall träffa vederbörande grufegare; och yrkar

jag derföre att stämpelafgiften för hviloståndsresolutioner måtte bestämmas att

utgå hos myndighet hörande till första afdelningen med 5 kronor och hos myndighet

hörande till fjerde afdelningen med 10 kronor för hvarje år som hviloståndet

omfattar»;

emot hvad Utskottet föreslagit angående stämpel å styrmansbref:

af Herr Stjernskott;;

af Herr Weern: »Inom Utskottet gjorde sig först den åsigt gällande att det

vid afgifvande af sitt betänkande angående stämpelafgiften borde framställa alternativa

förslag^ nemligen särskilt för den händelse »att till följd af den ifrågasatta

reformen i vårt skattesystem eller försvarsväsendets förstärkning ökade inkomster

behöfva statsverket beredas», och särskildt för motsatt fall. Sedermera

beslöts att utskrifva olika betänkande^ afpassade efter förenämnda alternativa

fälb och att Utskottet först sedan Riksdagens åsigter angående de s. k.

stora frågorna blifvit kända, skulle bestämma hvilkendera skulle aftemnas^

men slutligen öfvergafs af i föreliggande betänkande anförda skäl äfven denna

åsigt, och beslöts att i alla de fall, der Kongl. Maj:ts förslag kunde anses före
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

trädesvis afse beredandet af ökade statsinkomster framdeles afgifva särskildt

betänkande.

Äfven detta sätt att tillvägagå har dock sina olägenheter.

De af Chefen för Finansdepartementet för en ökad användning af stämpelavgifter

till statsrådsprotokollet anförda skäl afse tydligen de nya förslagen

till afgifter vid bouppteckningar, för fullmakter af tjenster och på af enskilda

utgifna handlingar. Det säges uttryckligen att de i afseende på stämpelafgifterna

till offentliga myndigheters expeditioner endast undantagsvis hafva någon

betydelse. Emellertid hafva de af Utskottet blifvit citerade såsom de hufvudsakliga

att ej säga enda motiven för de uti föreliggande betänkande tillstyrkta

mindre skatteförhöjningarne, men kunna så vidt jag kan fatta endast undantagsvis

sägas på dem hafva tillämpning.

Jag anser derföre ej heller en reservation emot detta betänkande vara

rätta stället att utförligt söka ådagalägga dessa skäls efter mitt förmenande

ringa giltighet, men jag kan å andra sidan, då de af det Utskott, utaf hvilket

jag är ledamot, såsom väsentliga skäl för afgifna förslag anföras, ej undgå att

jemte tillkännagifvande att jag ej delar de genom dem uttryckta åsigter, i

största korthet mot dem anföra:

att jag anser uppgiften att skipa rättvisa emellan kapital och arbete för

oss alltför stor och vansklig att lösa;

att vi deremot hafva en bestämd skyldighet att så vidt möjligt skipa rättvisa

mellan skattskyldige;

att redan af detta skäl stämpelafgifterna, såsom varande klass-skatter, måste

i allmänhet anses föga lämpliga;

att hvad den afsedda beskattningen af kapitalet angår, stämpelafgifter på

transaktioner ej träffa innehafvarne af större förmögenhet, Indika ej hafva behof

af någon verksamhet, som gifver anledning till transaktioner;

att hvad deremot angår den inkomst, som härflyter af kapital och arbete i

förening, det förra i de allra flesta fall är i större eller mindre mån lånadt, och

att följaktligen — enär stämpelafgifterna ej kunna föranleda någon nedsättning

af räntan — deras belopp ej kommer att stå i något förhållande till den skattskyldiges

förmögenhet;

att det är genom skärpta kontroller man måste söka träffa den inkomst,

som man misstänker undgå den direkta beskattningen, men att det måste vara

orättvist att för detta ändamål pålägga afgifter, Indika drabba de skattskyldige

lika, ehvad de undandragit sig inkomstskatt eller ej; samt

att det väl är sant att många förbrukningsskatter träffa de obemedlade

klasserna i förhållande till deras skatteförmåga jemförelsevis hårdare än de bemedlade,

men att man i afseende härpå ej borde taga blott den ena eller andra

afgiften i betraktande, utan hela det skattesystem, hvars förmenta bristfällighet

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillnings Utskottets Betänkande N:o 6.

tadlas. Antaget, såsom fallet är, att detta system varat under SO ä 35 år, skall

man då finna att under tiden gjorda beviljanden af frihet från eller nedsättningar

uti tullafgifter, beräknade för de qvantiteter af närings- och råämnen, Indika

numera ingå i allmän konsumtion, fullt motsvara de under samma tid gjorda förhöjningarna

af afgifter på vissa andra allmänna konsumtionsartiklar, beräknade

för de qvantiteter, som nu af dem förbrukas.

En annan olägenhet af Utskottets förfarande är att, då Kongl. Maj :t icke

gjort någon skilnad emellan de afgiftsförhöjningar, som blifvit äskade på grund

åt statsverkets väntade behof af betydligt ökade inkomster, och de, som af andra

orsaker blifvit framstälda, samt Chefens för Finans-departementet anförande till

statsrådsprotokollet endast undantagsvis angifver särskilda af det förmenta stora

inkomstbeloppet oberoende skäl, Riksdagen saknar all ledning för omdömet huruvida

den fördelning Utskottet gjort mellan de afgiftsförslag, hvilka böra genast,

och de hvilka först framdeles böra afgöras, är föranledd af giltiga sakskäl

eller ej.

För mig är detta dunkelt och jag skall angifva några fall, i hvilka jag

särskildt anser Utskottets förfarande origtigt.

Utskottet har ansett stämpeln för byte och köp af fartyg böra genast

afgöras, men deremot stämpeln på gåfva af fartyg först framdeles och beroende

af de stora frågornas utgång till afgörande förekomma. Jag vet väl att orsaken

härtill varit den, att Kongl. Maj:t föreslagit oförändradt bibehållande af stämpeln

å byte och köp af fartyg, hvaremot för stämplar å gåfvobref af fartyg förändrade

bestämmelser blifvit föreslagne, men då de komiterade, hvilka inom Finansdepartementet

utarbetat det förslag till kungörelse angående stämpelafgiften, som

legat till grund för det Kongl. förslaget, på, såsom mig synes, goda grunder, gjort

framställning om förändrade bestämmelser för afgiften på byte eller köp af fartyg,

samt Chefen för Finansdepartementet ansett det syfte, som af komiterade

blifvit angifvet, i sig sjelf önskligt, men ej med syftemålet att framdeles (för

vinnande af behöfliga stora statsinkomster) fortgå i annan rigtning förenligt, så

kan jag ej annat än anse nämnda förslag böra till framdeles afgörande hvila.

Utskottet har vidare föreslagit att qvittens å premie, utfärdadt af utländsk

försäkringsgifvare eller hans agent, bör nu genast beslutas skola, i enlighet

med Kongl. Maj:ts förslag, beläggas med förhöjd stämpel. Jag har ej kunnat

finna något skäl för denna förhöjning anfördt, men förutsätter att det varit, att

derest det svenska folket åtager sig stora nya skattebördor, så böra ock de utländska

försäkringsgifvare, hvilka här i landet göra affärer, betala en högre afgift

Då bör väl dock beslut härom ej fattas förrän liktidigt med åtagande af de nya

skatter, om hvilka Utskottet först framdeles vill yttra sig. Den förhöjda afgiften

blir annars blott en monopolpremie för de inhemska försäkringsbolagen,

hvilka ej begärt någon sådan, men till nackdel för den svenska allmänheten.

Bill. till Biksd. Brok 1883. 5 Sami. 1 Afd. 5 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Då ingen af de i § 9 föreslagna bestämmelserna är af natur att uppskof

med beslut derom kan fördröja Riksdagens afslutande, så anser jag Riksdagens

Kamrar bäst bevara sin egen handlingsfrihet och konseqvens genom att till Utskottet

återremittera hela denna paragraf, på det densamma måtte framdeles kunna i ett

sammanhang behandlas.

I sak reserverar jag mig mot alla skatteförhöjningar, så länge ej verkligt

behof af ökade statsinkomster är visadt, och specielt emot nya eller förhöjda

skatter å särskilda klasser skattskyldiga, under det andra och större klasser

skulle af dem blifva oberörda».

Derjemte hafva Herrar Hammar och Friherre Fock anhållit få antecknadt,

att de icke deltagit i behandlingen af detta betänkande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag

till förordning angående stämpelafgiften.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Förslag till förordning

(Kongl. Maj:ts förslag.)

ART.

Om stämpel till statsmyn
§

i.

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till

följande afdelningar:

Första af delningen:

Underdomstolar i stad; gränsetullrätter; krigsrätter; öfverståthållareembetets

afdelning för uppbördsärenden och öfverståthållareembetet för polisärenden;

magistrater och öfriga till statsförvaltningen hörande myndigheter i städer

och köpingar; bergmästare; direktioner för sjömanshus; notarii publici; tullkamrar

och tullinspektioner; biskopsembeten, domkapitel, Stockholms stads konsistorium,

hofkonsistorium och myndigheter, hvilka handhafva styrelsen eller

förvaltningen vid statens undervisningsanstalter; riksbanken och riksgäldskontoret;
äfvensom

alla statsmyndigheter, hvilka icke finnas i denna eller öfriga

afdelningar upptagna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6

angående stämpelafgiften.

(Utskottets förslag.)

I.

digheternas expeditioner.

§ i.

I fråga om stämpel

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Andra af delningen:

Underdomstolar på landet.

Tredje af delningen:

Chefsembeten och förvaltande myndigheter vid armén och flottan; öfverståthållareembetets

kansli; Kongl. Maj:ts befallningshafvande och till landsstaten

hörande tjensteman; landtmäterikontor; landtmätare; justerare och chefer

för väg- och vattenbyggnadsdistrikten.

Fjerde af delningen:

Rikets hofrätter; krigsöfverdomstolar; fångvårdsstyrelsen; arméförvaltningen

; mall nför vattningen; lotsstyrelsen; kommerskollegium; statistiska centralbyrån;

landtmäteristyrelsen; justeringsstyrelsen; väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

styrelsen för statens jernvägstrafik; kammarkollegium; domänstyrelsen;

kammarrätten; statskontoret; generalpoststyrelsen; telegrafstyrelsen; generaltullstyrelsen;

öfverintendentsembetet; medicinalstyrelsen och riksarkivet.

Femte af delningen:

Statsdepartementen; nedre justitierevisionen; justitiekanslersembetet; Riksdagens

justitieombudsman; riksrätten; hofexpeditionen och sekreterareembetet vid

Kongl. Maj:ts orden.

§2.

Af de embets- eller tjensteman, som icke här ofvan blifvit särskildt uppräknade,

hänföres eu hvar till samma afdelning som den myndighet, till hvilken

han hörer.

§ 3.

I afseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i § 8 nämnda undantag, denna tariff:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6,

Kongl. Maj:ts orden.

§ 2.

— — — hörer.

3.

I afseende på--

I

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillninys- Utskottets Betänkande N:o 6.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

Ö.

Kr.

250

Ö.

> 1

—

1

—

- 5

—

100

40

—

-

- 21

tilläjrges

Adelsbref ........................................

Afflyttning sbetyg för sjöman..........

Afsked, då den afskedstagande

värdighet af högre embete eller tjenst,

förses med stämpel lika med Fullmakt

å karakter af embete eller tjenst.

» i annat fall................................................

Afskrift, af landtmätares eller med honom i

afseende på behörighet till vissa förrättningar

likstäld tjenstemans förrättnings
handling

..................................................

» som meddelas för vetenskapligt ändamål

» annan, hvarje ark ....................................

Anordning....................................................•_••••

Antagning sbevis å embete eller tjenst; lika

med Fullmakt.

Anvisning eller Assignation ...........................

Apoteksprivilegium, i stad eller köping.........

på landet ........................

Befälhafvarebref .............................................

Besigtning; se Protokoll.

Betyg, öfver aflagdt kunskapsprof..................

» afflyttnings-, för sjöman; se Afflyttningsbetyg.

» annat; se Bevis.

Bevis, af underdomstol eller derstädes anstäld

tjensteman, tecknadt å företedd

handling ..........................................•_........

» gravations-, rörande inteckningar i fast

egendom, som af domare på landet meddelas,

förses med stämpel till samms

belopp, som den för beviset utgående

lösen.

vederhäftighetsförbindelse.

.....

som

anmälan om tidnings utgifvande

1

Afd.

2

Afd.

Kr.

ö.

Er. ö.

i

1 |

j

1

—

50

— 50

—

—

—

i

■1

3

Afd.

Kr.

fritt

fritt

fri

fn

fri

fri

fritt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

5

Afd.

Kr. ö.

Bevis,

af chefen för justitiedepartementet pa anmälan om tidnings utgif
-

vande

Bih. till Riksd. Prot. 1883. 5 Sami. 1 Afd, 5 Häft.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

1

Afd.

Kr.

Bevis, rörande anmälan om idkande af handel

eller annat näringsyrke ..................

» af landtmätare ..........................................

d om uppvisning af pass ...........................

» som erfordras för utbekommande af belöning

för rofdjurs dödande ..................

» antagningsse Antagningsbevis.

» öfver på- eller afmönstring af sjöman...

» prest-.........................................................

» af läkare eller karantänstjensteman ......

» annat .........................................................

Bilbref ............................................................

Burbref, i Stockholm och Göteborg ............

» i andra städer ..........................................

Diplom för konsul eller vice konsul; se Fullmakt.

» att vara provisor.......................................

Doktorsbref, som utfärdas efter aflagdt prof

» som utfärdas utan aflagdt prof...............

Dom med rubrik; lika med Utslag med rubrik.

Fastighetsbok, utdrag af, som tecknas på lagfartsbevis

eller på utdrag af lagfarts
eller

inteckningsprotokoll........................

Fiskepass; se Pass.

Fribref: för fartyg af till och med 50 ton

» » öfver 50» » » 100 »

* » » 100» » » 200 »

» » » 200 ton........................

jFriherrebref......................................................

Frisedel ............................................................

Fullmakt, för ledamot af statsrådet...............

d eller diplom för konsul eller vice konsul,

som icke åtnjuter fast aflöning......

» för hofrättskommissarie ...........................

3

50

20

50

100

2

Afd.

Kr.

50

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

3

fritt

fritt

fritt

J |

fritt

fritt

fritt

— 50

fritt

fritt

fri

fri

fri

Kr.

4

5

7

10

10

Kr.

150

500

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskotiets Betänkande N:o 6.

27

1

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

Bevis

» af läkare eller karantänstjensteinan

b vidimations- ........................................

Kr. ö. Kr. ö. Kr. ö

Burbref:

i Stockholm och Göteborg:

för handlande och fabrikörer

» andra borgare....................

i öfrig a städer:

för handlande och fabrikörer..

» andra borgare...................

Diariibevis; se Bevis annat.

Diplom — — — — — -

Fribref, förses med stämpel till belopp af 40 öre för hvarje fulla

10 ton af fartygets drägtighet.

Friherrebref

fritt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Fullmakt, för notarius publicus:

i Stockholm och Göteborg ...............

i öfriga städer ....................................

» för mäklare eller skeppsklarerare:

i Stockholm och Göteborg ...............

i öfriga städer....................................

» annan, å embete eller tjenst, förses

för den, som första gången nndfått befordran

till embete eller tjenst med

ordinarie lön, med stämpel till belopp

af 3 kronor för hvarje fulla 100 kronor

af lönen, men för den, som erhållit ytterligare

befordran, till belopp af 2

kronor likaledes för hvarje lulla 100

kronor af lönen;

dock att stämpel för fullmakt å embete

eller tjenst, som icke medför rätt

till tjenstgöringspenningar, beräknas

för allenast två tredjedelar af lönen

och för fullmakt å embete eller tjenst

lydande under utrikesdepartementet icke

må öfverstiga 300 kronor.

Vid löneförhöjning i följd af ålderstillägg,

dermed jemförlig uppflyttning

från lägre till högre lönegrad eller lönereglering

utgöres stämpel med 2 kronor

för hvarje fulla 100 kronor af löneskilnaden.

» för kyrkoherde att vara prost öfver egen

församling ..............................•.................

» å karakter af embete eller tjenst förses

för den, som är eller varit i allmän

tjenst, med stämpel till belopp af 20

kronor för hvarje fulla 100 kronor af

den ordinarie lön, som åtföljer dylik

eller dermed jemförlig beställning, men

för annan person till belopp af 70

kronor likaledes för hvarje lulla 100

kronor af sådan lön.

» för riksdagsman .......................................

Se för öfrigt §§ i, 6 och 6.

1

Afd.

Kr. ö.

100

25

200

50

50

2

Afd.

Kr.

3

Afd.

Kr.

fri

J I

4

Afd.

Kr.

5

Afd.

Kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6,

29

Er. ö

Fullmakt

» annan, å embete eller tjenst, (hyllande)

i> för kyrkoherde

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

BevUlnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Förmyndareförordnande; se Protokoll.

Förmyndarekammares uträkning å omyndiges

1

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

fr,

3

frii

fn

frii

frii

ö.

t

t

t

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Förordnande, hvarigenom embete eller tjenst

tillsattes; lika med Fullmakt.

y> att viss tid eller tills vidare förvalta

embete eller tjenst, då dermed följer

rätt till den med embetet eller tjensten

förenade inkomst ....................................

3

3

3

6

Förrättning shandling, landtmätares eller med

honom likstäld tjenstemans; se Landt- mätares förrättning shandling.

Gravationsbevis; se Bevis.

Grefvebref.........................................................

Hviloståndsresolution; se Resolution.

Instrument; se Protokoll.

1000

—

Kar akter sfullmakt; so Fullmakt.

Karta, geometrisk ..........................................

Kommunikationeresolution; se Resolution.

Konstitutorial; lika med Förordnande.

Kontrakt angående arrende, kronoleverans

50

—

—

—

—

50

—

—

Landtmätares eller med honom i afseende

på behörighet till vissa förrättningar

likställd tjenstemans förrättning shand-

f

Matsedel.........................................................

10

—

Mäklareslutsedel; se Slutsedel.

Måtbref; lika med Fribref.

Order, hvarigenom beställning med lön på

stat tillsättes.............................................

—

—

—

—

3

—

3

—

6

—

Pass, fiske.........................................................

fritt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

31

1

Afd.

Kr. ö.

Karta, geometrisk ..........................................................

Kommunikationsresolution — — — _ _ _ _ _

Måtbref, förses ined stämpel till belopp af 20 öre för hvarje fulla 10

ton af fartygets drägtighet.

Notarialprotest; se Protest.

Order — — — — — — — _ _ _ ___

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 6.

Pass, rese-: för den, som reser i kronans

ärende ......................................................

för annan person:

till inrikes orter eller Norge

till utrikes orter.....................

» tull-: för utrikes sjöfart:

för öppen båt ........................

för annat fartyg.....................

för inrikes sjöfart eller s. k. årspass

Patentbref, för hvarje år af den tid, för

hvilken patenträtt beviljas .....................

Pensionsbref......................................................

Permissionssedel................................................

Praktika; se Bevis af karantänstjensteman.

Prestbevis; se Bevis.

Prestebref.........................................................

Privilegium, apoteks-; se Apoteksprivilegium.

Protokoll, hvarigenom embete eller tjenst

tillsättes; lika med Fullmakt.

» vid underdomstol, om förmyndares förordnande

eller entledigande eller om

föreläggande för förmyndare att ingifva

utdrag af förmyndareräkning ...............

» vid landtmäteriförrättning; se Landtmätares

förrättning shandling.

» öfver ekonomisk besigtning .................

» öfver annan besigtning, värdering, utmätning,

qvarstad eller dylik förrättning;

hvarje ark.......................................

» öfver besigtning och afsyning af enskild

jernväg ......................................................

» annat:

som utgifves till part, hvilken, utan

särskild begäran, författningsenligt är

skyldig att lösa detsamma:

första arket.......................................

andra arket.......................................

hvarje af de öfriga...........................

1

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

50

25

Kr.

50

Kr.

fritt

50

fritt

fritt

fri

fritt

fritt

50

fritt

Kr.

4-

2-

Kr.

4-

2-

2-

50

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

33

Kr, ö

_ — — — ge Apoteksprivilegium.

Protest, notariat-, protokoll deröfver, hvarje ark.

Protokoll, •— — — __ — _ _ _

“ öfver besigtning och afsyning af enskild jernväg (utgår)

» annat;

som

Bill. till Biksd. Prof. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 5 Raft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillning?,- Utskottets Betänkande N:o 6.

Protokoll, annat:

som på begäran ntgifves till part,

hvilken eljest icke författningsenligt

är skyldig lösa detsamma:

första arket.......................................

andra arket.......................................

hvarje af de öfriga ....................••••

som eljest utgifves; lika med Afskrift.

Qvittens ............................................................

Resolution, hvilostånds-....................................

1

Afd.

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr.

10

25

» kommunikations-..............................■_....... fri

dock skall stämpel för kommunikationsresolution

icke mera än en gång. i

hvarje mål utgöras, ändå att handlingar

flera gånger kommuniceras eller

till påminnelser utlemnas.

» innefattande hufrudsakligt beslut, teck
nadt

å företedd handling ........................

» med rubrik; lika med Utslag med rubrik.

Se för öfrigt § 7.

Salubref å utmätningsvis försåld fast egendom.

...........................................................

Sjöfartsbok .......................................................

Sjömansrulla eller folkpass:

för utrikes sjöfart....................................

för inrikes sjöfart....................................

Skeppsdagbok ...................................................

Skiljebref i äktenskap eller trolofning.........

Slutsedel............................................................

Styrmansbref ...................................................

Stämning ..........................................•_..............

Tillståndsbref för utöfvande af näring eller

yrke .........................................................

Tullförpassning; se Förpassning.

Tullpass; se Pass.

Tullutråkning, specifik...................................

i —-

Kr.

fri

Kr.

25

fritt

3|-

fri

fri

fri

fri

Kr.

10

10

Kr.

fri

20

s. 35 Kontrollera mot PDF

BeviUnings-Vtskottets Betänkande N:o 6.

35

1

i

Afd.

Afd.

Resolution, hvilostånds-, för hvarje grufveutmål eller, der grufvelågenhet

icke, blifvit med utmål försedd, för hvarje inmutad,t område, hvithet

beviljadt lwilostånd afser, samt för hvarje år hviloståndet medgifvits

att gälla.....................................................................................

» kommunikations--— — — — — — — _ _ — _

Kr. ö. Kr. ö

Slutsedel .......

Styrmansbref

50

10

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

1

Afd.

Kr. ö.

Underrättelse eller uppgift rörande utmätning,

som af utmätningsman meddelas

gäldenär ...................................................

Utdrag af fastighetsbok; se* Fastighetsbok.

» dombok eller protokoll; se Protokoll.

Utnämningsbref för: riddare och kommendör

af Kongl. Maj:ts orden.....................

» kommendör med stora korset:

af Svärdsorden....................................j

af Nordstjerneorden...........................>

a,f Vasaorden.......................................J

kommendör:

af Svärdsorden....................................1 j

af Nordstjerneorden...........................[ I

af Vasaorden.......................................J

riddare af Konung Carl XIII:s orden... j

riddare af Svärdsorden...........................\ j

riddare eller ledamot af Nordstjerne-I j

orden ......................................................[

riddare eller ledamot af Vasaorden ...J j

dock är riddare- eller kommendörsbref,

sotn i följd af utnämning under i

fälttåg meddelas, från stämpel .........j

Utslag med rubrik:

som utgifves till part, hvilken, utan sär-1

skild begäran, författningsenligt är skyldigt

att lösa detsamma:

första arket..........................................

andra arket ..........................................

hvarje af de öfriga..............................

som på begäran utgifves till part, hvilken

eljest icke författningsenligt är skyldig

att lösa detsamma:

första arket..........................................

andra arket ..........................................

hvarje af de öfriga..............................

som eljest utgifves; lika med Afskrift.

Vederhäftighetsbevis; se Bevis.

Arspass; se Pass.

Expedition, som icke här ofvan är särskildt

nämnd, hvarje ark....................................

2

Afd.

3

Afd.

4

Afd.

5

Afd.

Kr. ö. Kr. ö. Kr. ö. Kr. ö

25

25

50

50

fri

fritt

25

50

10

2

2

400

200

150

150

50

20

5

5

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevittnings-Utskottets Betänkande N:o 6

37

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6

§ 4.

I afseende på stämpel till fullmakter och andra handlingar, genom hvilka

embeten eller tjenster tillsättas, iakttages:

1. Indelt lön .skall i värde beräknas efter nästföregående årets markegång.

2. Stämpel till fullmakt å embete eller tjenst vid utrikesdepartementet

eller lydande derunder beräknas allenast å den del af lönen, som motsvarar

svenska statsverkets bidrag.

3. Fullmakt å embete eller tjenst i Kongl. hofven äfvensom af sådan

beskaffenhet i allmänhet, att lön på stat dermed ej åtföljer eller först framdeles

kommer att åtnjutas, förses med stämpel enligt de för fullmakt i allmänhet bestämda

grunder, dervid stämpeln beräknas å den ordinarie lön, som åtföljer dylik

eller dermed jemförlig beställning. Härvid iakttages, att beräkningen sker för

fullmakt i regemente eller korps eller i armén eller flottan efter staten för det

regemente eller den korps, hvarest den befordrade tjenar, för oplacerade, i armén

kvarstående officerare efter den lägsta för indelt infanteriregemente gällande

stat, samt för de särskilda generalsgraderna i armén efter den för fördelningsgeneral

bestämda lön, allt med beräkning af lägsta lönen inom graden, derest

olika löner inom samma grad finnas.

4. Embets- eller tjensteman må ej tillgodonjuta honom tillagd lön ellei

förhöjning deri, innan han hos den myndighet, der han eger uppbära lönen, uppvisat

fullmakten, behörigen försedd med stämpel.

§ 5;

För fullmakt å karakter af embete eller tjenst skall, hvad beträffar militärstaten,

stämpel beräknas efter den lägsta för indelt infanteriregemente gällande

stat.

§ 6.

Så länge enligt gällande stadganden afgift, motsvarande 1 procent af lönen,

af Stockholms stads tjensteman vid befordran utgöres till stora barnhuset,

skall den i denna Art. för fullmakter stadgade stämpelafgift för dessa tjenstemän

minskas med 1 krona för hvarje fulla 100 kronor af lönen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6

39

§ 4.

I afseende —

— — — — — — — — försedd med stämpel.

§ 5.

För fullmakt a karakter åt embete eller tjenst vid militärstaten skall stämpel

beräknas efter den lägsta för indelt infanteriregemente gällande stat.

§ 6.

(hyllande).

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillnings-Utsleottets Betänkande N:o 6.

§ 7-

För. de genom hofexpeditionen utfärdade resolutioner minskas stämpelafgifteu

med ett belopp motsvarande lösen och sigillpenningar.

§ 8.

Från stämpelafgift enligt denna Art. äro befriade:

Akademier och statens undervisningsverk ;

Embets- eller tjensteman i allt hvad till embetet eller tjensten hörer; sa

ock i mål, som röra ansvar eller ersättningsskyldighet för fel eller försummelse

å embetet eller tjensten;

Fattigvårdssamhällen och fattigvårdsinrättningar;

Hushållningssällskap, länens;

Häktad person i mål angående brott, hvarför han sitter häktad;

Kronan;

Kyrkor;

Lappar i mål, deri utländsk lapp eger del;

Medellös person, då han författningsenligt styrker sin fattigdom eller den

eljest kunnig är;

Pensionsinrättningar;

Sjukvårdsinrättningar, allmänna; och

Stiftelser, fromma.

Frihet från stämpel enligt denna Art. eger jemväl rum i mål och ärenden,

som angå taxering, så ock i frågor rörande debitering, afskrifning eller

restitution af kronoutskylder eller andra afgifter till staten, markegångssättning,

anmärkning vid offentliga räkenskaper, redogörelse för allmänna medel,

utsyning af skog å allmänning eller ekars fällande å kronojord, tillverkning och

inlösen af salpeter och tvist om värfning, äfvensom i ärenden, som anhängiggöras

hos justitiekanslersembetet eller Riksdagens justitieombudsman.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningft- Utskottets Betänkande N:o 6.

41

§ 7.

— — — — — — — — — — sigillpenningar.

§ 8.

Från

— — — — — — justitieombudsman.

Bill, till Riksd, Prat. 1883. 5 Sami 1 Afl. 5 Häft.

b

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 6.

ART.

Om stämpel till

§ 9.

Följande dylika handlingar skola förses med stämpel på sätt här nedan

stadgas:

Afkomst eller annan förmån af fast egendom: afhandling derom skall, då den för

vinnande af inteckning eller betalning hos offentlig myndighet företes,

vara försedd med stämpel af 50 öre.

Anvisning; lika med Vexel.

Arrendekontrakt; se Nyttjanderätt.

Bodmeribref; lika med Förpantningsbref.

Bouppteckning skall, då den för inregistrering hos domstol företes, för hvarje

falla 100 kronor af behållningen i boet vara försedd med stämpel till

nedannämnde belopp:

då arflåtaren efterlemnat bröstarfvinge: 50 öre, när behållningen icke

nppgår till 10,000 kronor, men eljest 1 krona; samt,

då arflåtaren efterlemnat fjärmare arfvinge eller aflida utan känd arfvinge:

50 öre, när behållningen icke uppgår till 5,000 kronor, men eljest 3 kronor.

Befrielse från stämpel egen likväl rum, der behållningen i boet icke

uppgår till 1,000 kronor; skolande för bouppteckning, som till underdomstol

i stad ingifves, från det belopp, hvartill stämpeln efter nu stadgad

beräkningsgrund uppgår, afdragas ett belopp, motsvarande den för bevis

om bouppteckningens inlemnande och inregistrering vid domstolen bestämda

lösen, äfven om på grund af gällande författning dylik lösen ej

må fordras.

Såsom behållning i boet skall, der make lefver efter, anses endast hvad

som återstår efter afdrag af den efterlefvandes giftorätt, hvilken, ehvad

den utgör mer eller mindre, bör beräknas till hälften af behållningen.

Byte, af fast egendom, afhandling derom; lika med afhandling om Köp af fast

egendom.

,, af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom skall vid

utgifvandet förses med stämpel af 15 öre för hvarje ton af fartygets

drägtighet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

43

II.

enskilda handlingar.

§ 9.

Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt här nedan

stadgas:

Afkomst — —-------—---------------

Anvisning; (hyllande).

Arrendekontrakt;----

Bouppteckning (hyllande).

Byte,--

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Be vulnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

Certeparti skall vid utgifvandet förses med stämpel af 50 öre.

Sökes på grund af certeparti betalning hos offentlig myndighet, skall

certeparti vara belagdt med särskild stämpel lika med Förpantningsbref.

Deposition af penningar, med rätt till deras återbekommande å viss tid eller efter

uppsägning: bevis derom skall vid utgifvandet förses med stämpel af 50

öre, då det deponerade beloppet icke uppgår till 1,000 kronor, men eljest

af 1 krona.

Fideikommissbref om fast egendom; lika med afhandling om Köp af fast egendom.

Fraktslut om fartyg; se Certeparti.

Fördélskontrakt; se Afkomst af fast egendom.

Förnyelse af försäkring, bevis derom; se Försäkringsbref.

Förpantningsbref skall, då det för vinnande af inteckning eller betalning hos offentlig

myndighet företes, vara försedt med stämpel af 25 öre för hvarje

fulla 100 kronor af det kapitalbelopp, för hvilket inteckning eller betalning

sökes;

dock är förpantningsbref fritt från stämpel, då på grund deraf fordran

bevakas i konkurs.

Se för öfrigt §§ 16 och 17.

Försäkringsbref eller annan handling, hvarigenom försäkring meddelas; lika med

Förpantningsbref.

Af utländsk försäkringsgifvare eller hans agent meddeladt qvittens å

premie, ehvad det tecknas å försäkringshandling eller särskildt utfärdas,

skall, innan det här i riket utlemnas, förses med stämpel till nedannämnda

belopp;

vid försäkring af egendom: 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af premien;

och

vid försäkring af lif: 30 öre för hvarje fulla 100 kronor af premien;

dock icke i något fall under 50 öre.

Förvärf af fast egendom i enlighet med gällande författningar om jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof eller om afledning af vatten, fångeshandling

derå; lika med afhandling om Köp af fast egendom.

Gåfva, af fast egendom: afhandling derom skall, då den för lagfart företes, vara

försedd med stämpel af 3 kronor 75 öre för hvarje fulla 100 kronor af

egendomens värde.

> af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom skall vid

utgifvandet förses med stämpel af 90 öre för hvarje ton af fartygets

drägtighet.

af annan lös egendom: afhandling derom skall vid utgifvandet beläggas

med stämpel af 1 krona för hvarje fulla 100 kronor af gåfvans värde.

Hyreskontrakt; se Nyttjanderätt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

BeviUnings-Utskottets Betänkande N:u 6.

Certeparti (hyllande).

Deposition af penningar, (hyllande).

Fideikommissbref--— —-----------

Gåfva, af fast egendom: (hyllande).

» «/ fartyg, (hyllande).

» af annan lös egendom: (hyllande).

Hyreskontrakt;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 BeviUnings- Utskottets Betänkande N:u 6.

Invisning; lika med Vexel.

Jorclaf''söndring, afhandling derom:

för alltid; se Köp af fast egendom.

till besittning för viss tid eller på lifstid, se Nyttjanderätt.

Köp, af fast egendom: afhandling derom eller af offentlig myndighet utfärdad

köpehandling skall, då den för lagfart företes, vara försedd med stämpel

af 75 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; dock att köpeafhandling,

på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som icke drifver

bankrörelse, bör vara belagd med stämpel af 1 krona 50 öre likaledes för

hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

Der köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade vilkor,

öfverlåtes inom den för lagfart föreskrifna tid, räknad från första

fånget, och inom samma tid för lagfart företes, egen stämpelbeläggning

ruin allenast för sista fånget.

Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart a jernväg, är från

stämpel fri.

» af lösören, hvilka i säljarens vård qvarblif va: afhandling derom skall, da den

för intagande i vederbörande myndighets protokoll företes, vara försedd

med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor åt köpesumman.

» af fartyg, hvars drägtighet öfverstiger 40 ton: afhandling derom skall vid

utgifvandet förses med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af

köpesumman eller, der denna icke är till bestämdt belopp angifven, af 15

öre för hvarje ton af fartygets drägtighet.

Sökes på grund af köpeafhandling, hvarom här ofvan förmäles, hos

offentlig myndighet inteckning eller betalning för ogulden köpeskilling,

skall köpeafhandlingen vara försedd med särskild stämpel lika med Förpantningsbref.

Se för öfrigt §§ 10. 13 och 15.

Lifränta: afhandling derom skall, då den för vinnande af inteckning företes,

vara försedd med stämpel af 25 öre för hvarje fulla 100 kronor af lifräntans

kapitalvärde.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara belagd med stämpel lika med Förpantningsbref.

Se för öfrigt § 12.

Lösöreköp: afhandling derom; se Köp.

Morgongåfvobref skall, då det till intagande i domstols protokoll företes, vara

försedt med stämpel af 25 öre för hvarje^ fulla 100 kronor af gafvans

värde.

Nyttjanderätt till fast egendom: afhandling derom skall, då den för vinnande af

inteckning företes, vara försedd med stämpel af 50 öre för hvarje fulla

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

Invisning; (hyllande).

Jorda/söndring,---------------

Köp, af fast egendom : (hyllande).

» af lösören, hvilka i säljarens vård qvarblifva: —-----

Nyttjanderätt till fast egendom: (hyllande).

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

100 kronor af afgälden för ett år eller, der aftalet afser kortare tid, för

legotiden; dock att stämpel icke beräknas å sådana i afgälden ingående

persedlar eller tjenstbarheter, hvilka vid upplåtelsen icke blifvit i penningar

uppskattade eller icke finnas i markegångstaxa upptagna.

Erlägges för nyttjanderätten viss afgift en gång för alla, beräknas

stämpeln å det belopp, som motsvarar 5 procent af denna afgift, med

tillägg af den årliga afgälden, der sådan är utfäst.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel lika med Förpantningsbref.

Se för öfrigt § 11 och 13.

Premieqvittens; se Försäkringsbref.

Bakning, godkänd; lika med Förpantningsbref.

Servitutsaftal, afhandling derom; lika med afhandling om Afkomst eller annan förmån

af fast egendom.

Skattelösen af kronojord: bref eller resolution derå skall, då handlingen för lagfart

företes, vara försedd med stämpel af 5 kronor; dock att dylik handling,

på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse,

bör vara belagd med stämpel af 10 kronor.

Skogsuf verkning: afhandling derom bör vid utgifvandet förses med stämpel af 75

öre för hvarje fulla 100 kronor af hvad för rättigheten blifvit utfäst eller,

om detta icke blifvit i afhandlingen till visst belopp bestämdt, af 6 öre

för hvarje fullt antal af 10 ar utaf det upplåtna skogsskiftet.

Sökes på grund af afhandlingen hos offentlig myndighet betalning,

skall afhandlingen vara belagd med särskild stämpel lika med Förpantningsbref.

Skuldebref skall, då derför lemnas hypotek, vid Iåns upptagande af låntagaren

förses med stämpel af 50 öre, när förskrifna beloppet icke uppgår till

1,000 kronor, men eljest af 1 krona.

Sökes på grund af skuldebref inteckning eller betalning hos offentlig

myndighet, bör skuldebrefvet vara belagdt med särskild stämpel lika med

Förpantningsbref;

dock är skuldebref fritt från stämpel, då på grund deraf inteckning

sökes i jernväg.

Testamente om fast egendom; lika med afhandling om Köp af fast egendom.

Undantagskontrakt: se Afkomst af fast egendom.

Vexel, som utfärdas här i riket, skall vid utgifvandet förses med stämpel af 50

öre, när den lyder å mindre belopp än 1,000 kronor, men eljest af 1

krona; dock att frihet från denna stämpelbeläggning eger rum för vexel

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

49

\

Premieqvittens; — — — — — _ _

/

Skattelösen af kronojord: (hyllande).

Skogsafverkning: (hyllande).

Skuldebref (hyllande).

Testamente — — - Vexel, (hyllande).

Bih. till Riksd. Prof. 1S83. 5 Sand. 1 Afd. 5 Höft.

t

I

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

å mindre belopp, än 100 kronor; för vexel, stäld att vid uppvisandet betalas

af medel, som hos bank eller bankir föras i räkning för utställaren;

samt för postremiss vexel.

Vexel eller handling, på grund hvaraf inkassering af penningar besörjes, skall,

då den är utfärdad å utrikes ort, innan den här i riket öfverlåtes eller

till godkännande eller betalning företes, beläggas med stämpel af 50 öre,

när den lyder å mindre belopp än 1,000 kronor, men eljest af 1 krona.

Är vexel utfärdad i flere* exemplar och har ett al dem blifvit, såsom

här ofvan sägs, med stämpel försedt, äro de öfriga från stämpel fria.

Sökes på grund af godkänd eller protesterad vexel betalning hos offentlig

myndighet, skall vexeln vara försedd med särskild stämpel lika med

Förpantningsbref.

Äktenskapsförord skall, då det för intagande i domstols protokoll företes, vara

försedt med stämpel af 5 kronor.

Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt kromnybygge: afhandling derom skall, då

den för vinnande af åborätt hos vederbörlig myndighet företes, vara försedd

med stämpel för kronohemman till belopp af 75 öre och för nybygge till

belopp af 20 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; dock

att afhandling, på grund hvaraf åborätt sökes för aktiebolag, som icke

drifver bankrörelse, bör vara belagd med stämpel, för kronohemman till

belopp af 1 krona 50 öre och för nybygge till belopp af 40 öre likaledes

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

§ io.

Då stämpelafgift skall utgå efter värdet af fast egendom, må detta icke

upptagas lägre än nästföregående årets taxeringsvärde, men skall, hvad angår

köp af fast egendom eller öfverlåtelse af kronohemman eller nybygge, beräknas

efter den i penningar bestämda köpe- eller löseskillingen, sa framt denna öfverstiger

nämnda värde.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

51

Äktenskapsförord — — — — — — — — — — — — —* - Öfverlåtelse af kronohemman eller skattlagdt krononybygge: (hvilande).

»

§ 10.

Till köpc- och bytesbref, på grund hvaraf lagfart sökes, bestå kontrahenterna

hälften hvardera till stämpeln, om ej annorlunda derom slutadt är.

Då lagfart sökes å fång, som skett i enlighet med gällande författningar om

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller om afledning af vatten, skall dock

stämpeln af lagfartssökanden ensam gäldas.

§ 11.

(§ 10 i Kongl. Maj ds förslag: hyllande J

s. 52 Kontrollera mot PDF

Bevittnings-Utshottets Betänkande N:o 6.

52

I fråga om fast egendoms taxeringsvärde må debetsedel, så upprättad som

gällande bevillningsförordning föreskrifver, ega lika vitsord med af vederbörande

tjensteman utfärdadt taxeringsbevis.

§ 11.

Der uti afhandling om nyttjanderätt till fast egendom afgälden är bestämd

att under olika år af legotiden utgå med olika belopp, beräknas stämpelafgiften

å den högsta afgäld, som för något år utgöres.

I afgälden ingående persedlar eller tjenstbarheter af sådan beskaffenhet,

att stämpel för dem bör utgå, beräknas efter det värde, hvartill de vid upplåtelsen

uppskattats, eller, der visst värde dervid icke blifvit dem åsatt, efter senast

faststälda markegångspris.

§ 12.

Uppskattning af lifräntas kapitalvärde sker efter en räntefot af fem för

hundra med användande af den dödlighets- och lifslängdstabell för riket, som af

vederbörande myndighet senast blifvit utgifven.

§ 13.

Har fast egendom, belägen inom särskilda domstolars områden, blifvit upplåten

under egande- eller nyttjanderätt genom en handling, hvarå lagfart eller

inteckning sökes, skall denna handling förses med stämpel efter fulla värdet vid

den domstol, der den först företes.

§ 14.

Har afliden person på flere orter efterlemnat egendom, hvaröfver särskilda

bouppteckningar blifvit upprättade, erlägges stampelafgiften efter sammanräknade

behållningen enligt samtliga bouppteckningarne och utgöres då dessa ingifvas

till domstolen i den ort, der den aflidne vid dödsfallet varit mantalsskrifven.

Bouppteckning, som ingifves förseglad, skall vara försedd med bevis af

törrättningsmännen, att den är belagd med stämpel till behörigt belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Betalnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

§ 12.

(§ 11 i Kongl. Maj ds förslaghyllande.,)

§ 13.

Uppskattning

-----utgifven.

§ 14.

Har fast egendom,-------

--—( ,jer <jen företes.

§ 15.

Har afliden

person

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

.Fideikommissarie eller annan testamentstagare vare, vid tillträde af fideikommiss

eller testamenterad egendom, skyldig att, med ränta efter fem för

hundra om året, till boet återgälda livad af stämpelafgiften belöper .pa hans andel

i boet i förhållande, om make lefver efter, till hvad af behållningen enligt

bouppteckningen återstår efter afdrag af hvad såsom giftorätt ur boet utgår,

men i annat fall till hela behållningen ; och skall beräkning, som för bestämmande

af testamentstagare deltagande i stämpelafgiften erfordras rörande kapitalvärdet

af lifränta, rätt till afkomst eller annan förmån af fast egendom, verkställas

enligt de grunder, som finnas i 128 § utsökningslagen angifne.

§ 15-

Fideikommissbref äfvensom annat testamente eller afhandling om gåfva,

då enligt bestämmelserna deri fäst egendom skall öfvergå till flere personer

efter hvarandra, förses med stämpel hvarje gång då, efter det egendomen öfver - gått till ny innehafvare, lagfart derå sökes.

§ 16-

Derest handling, hvilken för vinnande af lagfart, inteckning eller betalning

varit inför offentlig myndighet företedd och dervid blifvit försedd med

stämpel, ånyo i samma afseende som tillförene mgifves, ege, med undantag foi

de fäll, som i § 15 omförmälas, förnyad stämpelbeläggning ej rum. _

Samma stadgande galle, der på grund af skuldebref eller annat fordnngsbevis

betalning sökes för belopp, för hvilket inteckning tillförene varit sekt

eller der inteckning sökes för belopp, för hvilket betalning tillförene vant sokt.

§ 17-

Dä på grund af skuldebref eller annan handling betalning hos offentlig

myndighet sökes och dervid i stället för hufvudskriften företes afskrift, bor

denna förses med den för hufvudskriften stadgade stämpel.

Styrkes med intyg af domare, magistratsperson eller kronobetjent, att

hufvudskriften blifvit försedd med stämpel för det belopp, hvarför betalning

sökes, eller för någon del deraf, eller visas, att tillförene inteckning eller betalning

varit för samma belopp eller någon del deraf vid offentlig myndighet

sökt, belägges dock afskriften icke med stämpel i vidsträcktare man, an till det

belopp, som för hufvudskriften brister.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

55

---— — ^28 § utsökningslagen angifne.

Fideikommissbref

§ IG.

derå sökes.

§ 17.

Derest handling — — —

--som i § 16 omförmäla»,

varit sökt.

Då på grund

§ 18.

— brister.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BeviUn ings- Utskottets Betänkande N:o 6.

50

§ IB
Från

stämpelafgift enligt denna Art. är kronan befriad.

ART.

Om stämplar ne och

§ 19.

och

Stämplar stola vara att tillgå af följande slag, nemligen :

a) helarksstämplar å 50 öre samt 1, 1,25 1,50, 2 ocli 3 kronor; samt

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar å 10, 15, 20, 25, 30, 40, 50, 60

75 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 2i>, 50, 75, 100, 200 och 500

kronor.

§ 20.

När till en handling, som skall förses med stämpel, erfordras sådan till

större belopp, än en stämpel innehåller, må tvenne eller flere stämplar begagnas.

Der stämpelbeloppet utfaller i sådant tal, hvarå stämpel ej finnes eller

hvartill flere stämplar å mindre värden ej kunna sammanjemkas, skall stämpel

å det lägre värde, som är sagda tal närmast, begagnas.

§ 21.

Till handlingar, som för vinnande af lagfart eller inteckning vid domstol

företes, äfvensom till bouppteckningar, äktenskapsförord, morgongåfvobref och

afhandlingar om lösöreköp, hvilka till underdomstol ingifvas, skola begagnas

dubbla beläggningsstämplar.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

57

Från

§ 10.

befriad.

III.

deras tillhandahållande.

§ 20.

Stämplar

kronor.

500

§ 21.

När till en handling,

— — —----— _ —; begagnas.

§ 22.

Till handlingar

beläggningsstämplar.

Bih. M Biksd. Prof. 1883. 5 Sand. 1 Afd. 5 Käft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o (i.

§ 22.

Beläggningsstämplar anbringas på det sätt, att den enkla beläggningsstämpeln

och den med N:o l märkta delen af den dubbla å handlingen fästas med

hela den limmade sidan.

§ 23.

Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna makuleras genom

lämplig påteckning, färg- eller svartstämpling.

Å dubbel beläggningsstämpel makuleras den med N:o 1 märkta delen af

den, som ingifver den handling, till hvilken stämpeln hörer, men den andra af

vederbörande embets- eller tjensteman.

§ 24.

Stämpling af blanketter till vexlar och anvisningar må på derom hos statskontoret

gjord ansökning verkställas genom nämnda myndighets försorg, börande

sådan ansökning vara åtföljd af blanketterna, tvefald uppgift å dessas antal samt

penningar motsvarande det erforderliga stämpelbeloppet.

§ 25.

Statskontoret skall i Stockholm genom dertill antagne försäljningsman

och i länen genom Kongl. Maj:ts befallningshafvande låta tillhandahålla stämplar

af de särskilda slag, som enligt denna författning skola vara att tillgå; åliggande

Kongl. Maj:ts befallningshafvande att för stämplarnes tillhandahållande

förordna försäljningsman för hvarje stad äfvensom, till erforderligt antal, för

landet.

Den myndighet, som försäljningsman förordnat, eger, när så skäligt pröfvas,

honom entlediga. Deröfver må klagan ej föras.

§ 26.

Försäljningsman vare skyldig att för sin uppbörd ställa behörigen godkänd

borgen eller ock nedsätta obligationer i enlighet med derom gällande före
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:q 6.

59

§ 23.

Beläggningsstämplar

sidan.

Då handling

§ 24.

tjensteman.

Stämpling

§ 23.

— — — —--— stämpelbeloppet.

§ 26.

Statskontoret

i

ej föras.

§ 27.

Försäljningsman

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Bevillnings-Utskottets ''Betänkande N:o 6,

skrifter; egande försäljningsman att efter reqvisition hos den myndighet, som

honom förordnat, fa stämplar sig tillstälda inom det belopp, för hvilket säkerhet

sålunda blifvit stäld.

För stad förordnad försäljningsman åligger att hafva den till försäljningen

afsedda lägenhet för allmänheten tillgänglig hvarje söcknedag å tid, som bestämmes

af den myndighet, som försälj ningsmannen förordnat. Å landet skall försäljningsman

vid hvarje lagtima ting tillhandahålla allmänheten stämplar, der

sådant icke af vederbörande domare besörjes.

§ 27.

Embets- eller tjensteman eger likaledes att, mot stäld säkerhet, som i

näst föregående paragraf sägs, och efter reqvisition i Stockholm hos statskontoret

samt i länen hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande erhålla de vid hans tjensteutofning

erforderliga stämplar.

§ 28.

Ett exemplar af denna författning bör tillställas försäljningsman; och

åligger det honom att, då upplysning begäres om det stämpelbelopp, som erfordras

för en viss handling, utan ersättning sådan upplysning meddela.

§ 29.

Har genom misskrifning eller annorledes stämpel blifvit för sitt ändamål

obrukbar, må densamma, helarksstämpel likväl allenast så framt det blad, hvarå

stämpeln är satt, är ostympadt, hos försäljningsman utbytas mot annan stämpel,

dervid dock för hvarje stämpel skall betalas 3 öre.

Stämplar till underskrifna expeditioner må afgiftsfritt på enahanda sätt

utbytas, såvida behörigen styrkes, att expeditionerna icke varit för ändamålet

begagnade eller att lösen för dem icke erhållits.

s. 61 Kontrollera mot PDF

BevUlnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

61

besörjes.

§ 38.

Embets- eller tjensteman

stämplar.

§ 39.

Ett exemplar

meddela.

§ SO.

(§ 29 i Kongl. Maj:ts förslag: hyllande.)

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6,

ART.

Om tillsyn å stämpel
-

§ 30.

Ansvarighet derför, att expedition i vederbörlig ordning förses med stämpel,

åligger vid statsdepartementen och hofexpeditionen den tjensteman, till hvilkens

tjenstebefattning hörer att hålla expeditionen vederbörande tillhanda, samt

vid öfriga myndigheter den tjensteman, som för expeditionen ansvarar; dock att,

der annan tjensteman vederbörligen förordnats att stämpelbeläggningan verkställa,

ansvarigheten åligger denne.

§ 31.

Embets- eller tjensteman, till hvilken stämpel underkastad handling ingifves,

bör tillse, att handlingen är behörigen försedd med stämpel och att stämpeln

är makulerad på sätt i § 23 föreskrifves.

År handlingen icke behörigen försedd med stämpel, och erlägges ej genast

efter erhållen tillsägelse det felande stämpelbeloppet, må handlingen icke emottagas.

År stämpel ej vederbörligen makulerad, bör embets- eller tjenstemannen

besörja fullgörandet deraf mot ersättning för besväret dermed af 5 öre för hvarje

stämpel; dock må denna ersättning ej beräknas för flere stämplar än det minsta

antal, som för handlingen erfordras.

§ 32.

Då renoveradt exemplar af underrätts protokoll öfver lagfarter, inteckningar,

äktenskapsförord samt bouppteckningar, morgongåfvobref och afhandlingar

om lösöreköp till hofrätt insändes, skola dervid fogas de med N:o 2 märkta

delarne af de dubbla beläggningsstämplar, med hvilka de till protokollen hörande

handlingar blifvit försedde; börande dessa stämpeldelar antingen fasthäftas å

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 6.

63

TV.

afgiftens utgörande.

§ si.

Ansvarighet -

denne.

§ 32.

Embets- eller tjensteman----

--—i §24 föreskrifves.

År

erfordras.

§

33.

I)å renoveradt

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillning.?- Utskottets Betänkande N:o 6.

brädden vid den paragraf af protokollet, der det ärende, som föranledt stämpelbeläggningen,

förekommer, eller ock, med domstolens sigill genomdragna, särskilda

medfölja protokollet med åtecknad hänvisning till hvilka paragrafer

de höra.

§ 33.

De insända stämpeldelarne skola i hofrätternas advokatfiskalskontor granskas

och med protokollen jemföras genom dertill af hofrätterna förordnade tjenstemän,

hvilka böra förekommande felaktigheter hos advokatfiskalen anmäla;

egande dessa tjenstemän att för omförmälda granskningsarbete, hvilket för alla

under ett år till advokatfiskalskontoret aflemnade protokoll bör vara fulländadt

senast inom slutet af det nästföljande året, uppbära af stämpelmedlen utgående

arfvoden.

§ 34.

Å brädden af de i § 32 omförmälda protokoll bör, i afseende å handling,

hvars stämpelbeläggning skall i hofrätt redovisas, göras anteckning dels om

värdet, som ligger till grund för stämpelberäkningen, dels ock om stämpelns

belopp.

I fråga om handling, som förut blifvit försedd med stämpel för hela eller

någon del af det värde, efter hvilket stämpel eljest skolat beräknas, bör på enahanda

sätt antecknas, när och hvarest stämpelbeläggningen egt rum.

§ 35.

Å stämplar, som blifvit till hofrätt insända, må qvitto kunna erhållas,

derest afsändaren aflemnar två lika lydande, af honom underskrifna förteckningar

å stämplarnes antal och sammanräknade belopp, af hvilka förteckningar den ena

qvarstanna!’ hos hofrätten, och den andra återställes qvitterad.

ART.

§ 36.

Om uppbörd

Försäljningsman åligger att senast inom hvar tredje månad aflemna dittills

influtna stämpelmedel i Stockholm till statskontoret och i länen till landtränteriet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

j-ti»

bo

-- ----höra.

§ 34.

De insända--—--—--

-------arfvoden.

§ 35.

Å brädden af de i § 33------— —-------------

—-------- — egt rum.

A stämplar

§ 36.

q vitterad.

och redovisning.

§ 37.

Försäljningsman åligger att inom åtta dagar efter hvarje (partals slut aflemna

under partalet influtna stämpelmedel i Stockholm till statskontoret och i länen

till landtränteriet.

Bill. till Biksd. Prot. 1883. 5 Sami 1 Afd. 5 Käft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

JBevilinings-Utshottets Betänkande N:o 6.

66

§ 37.

Hvarje år å sista söcknedagen skall i Stockholm genom statskontorets och

i länen genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg inventering hos försäljningsman

anställas till utrönande, huru mycket af emottagna stämplar är

osåldt; och må dervid hos domare å landet stämplar, som blifvit använda till

sådana, årets hösteting tillhörande expeditioner, hvilka vid inventeringstillfället,

enligt intyg af förrättningsmannen, kronofogde eller länsman, ännu icke äro utlösta,

i instrumentet öfver förrättningen upptagas såsom osålda.

Jemväl å annan tid må, när omständigheterna dertill föranleda, inventering

hos försäljningsman kunna ega rum, och då tillika redovisning honom

affordras för hvad af emottagna stämplar icke finnes i behåll.

k 36.

Försäljningsman skall föra och för kalenderår afsluta räkning öfver emottagna

stämplar och hvad derför i penningar inflyter; börande denna räkning

jemte inventeringsinstrumentet och qvittenserna å hvad under året i penningar

levererats vara aflemnad i Stockholm till statskontoret sist den 31 Januari och

i länen till Kongl. Maj:ts befallningshafvande sist den 15 Januari nästföljande

år vid vite af 1 krona för hvarje dag, försäljningsmannen derutöfver med räkning

uteblifver.

Samtidigt härmed skall jemväl återstoden af stämpelmedl eniför året vara

aflemnad vid påföljd i annat fall, att försäljningsmannen anses hafva försålt alla

af honom emottagna stämplar; och åligger i följd häraf vederbörande myndighet

att genast låta indrifva det deremot svarande, dittills icke redovisade belopp jemte

laga ränta derå.

På framställning af försäljningsman eger i Stockholm statskontoret och i

länen Kongl. Maj:ts befallningshafvande, efter föregången granskning, att för

sådana stämplar, hvilka enligt § 29 få utbytas, bevilja afskrifning i räkenskapen

emot den i nämnde § stadgade afgift, der sådan skall utgå; börande å hvarje

stämpel, för hvilken afskrifning sålunda medgifve.s, medelst färg- eller svartstämpling

anbringas ordet »makulerad».

Innan afskrifning beviljats, må stämplare i räkenskapen upptagas såsom

behållning.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

67

§ 38.

i behåll.

Försäljningsman skall

§ 39.

ränta derå.

§ *0.

(§ 39 i Kongl. Mag ds förslag: hyllande).

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

§ 40.

Det från statskontoret Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillsända förråd

af stämplar, hvilket bör i landtränteriet förvaras, skall hvarje hälft år, sista

söcknedagen i Juni och December, inventeras; åliggande Kongl. Maj:ts befallningshafvande

att inom en månad derefter insända instrumentet öfver inventeringen

till statskontoret jemte förslag öfver uppbörd och försäljning af stämplar i länet.

Inventering af det stämpelkassören anförtrodda förråd af stämplar verkställes

i enlighet med derom särskildt meddelade föreskrifter.

§ 41.

Landtränteriets för kalenderår upprättade räkning öfver stämpeluppbörden

jemte tillhörande verifikationer skall före utgången af nästföljande Januari månad

vara till Kongl. Maj:ts befallningshafvande aflemnad vid vite för landträntmästaren

af 1 krona för hvarje dag, han derutöfver med räkningen nteblifver.

Vid lika påföljd åligger stämpelkassören att före utgången af Februari

månad hafva till statskontoret aflemnat sin uppbördsredogörelse för nästförflutna

kalenderår med tillhörande verifikationer.

Öfver stämpeluppbörden inom hvarje län har landskontoret att afgifva

redogörelse, likaledes med kalenderår afslutad, hvilken redogörelse, åtföljd af

ränteriräkningen, försäljningsräkningarne och instrumenten öfver de hos försäljningsmännen

hållna inventeringar, skall inom den 1 Maj vid ofvannämnda vite

för landskamreraren vara till Kongl. Maj:ts befallningshafvande öfverlemnad för

att till Kammarrätten insändas.

I Stockholm har statskontoret att öfver stämpeluppbörden afgifva för kalenderår

afslutad redogörelse, hvilken, jemte stämpelkassörens redogörelse, försäljningsräkningarne

och instrumenten öfver de hos försäljningsmännen hållna

inventeringar, bör inom den 1 Maj till kammarrätten öfverlemnas.

§ 42.

De i denna Art. omförmälda redogörelser upprättas i öfverensstämmelse

med faststälda formulär; och skall i öfrigt beträffande stämplarnes förvarande,

bevakande af de utaf försäljningsmännen aflemnade säkerhetshandlingar samt tillsyn

å stämpelmedlens ordentliga indrifvande och redovisande lända till efterrättelse

hvad i afseende å allmänna kronouppbörden är eller varder föreskrifvet

och gällande instruktioner innehålla.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

69

§ 41.

Det från— ------------------ ______

---------föreskrifter.

Landtränteriets

§ 42.

— öfverlemnas.

De i denna

§ 43.

— innehålla.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 6.

3 40.

I redovisning för stämplar eger försäljningsman, såsom ersättning för besvär

och kostnader, räkna sig till godo i Stockholm och länsresidensstäderna tre procent

samt i öfriga städer och å landet fyra procent af det belopp, för hvilket

stämplar försålts, dock att domhafvande å landet må, äfven om han är boende i

residensstad,, tillgodoföra sig fyra procent af försäljningsbeloppet.

Om den provision, hvartill vid vissa embetsverk den tjensteman är berättigad,

hvilken erhållit förordnande att verkställa stämpelbeläggning af expeditioner,

är särskildt stadgadt.

§ 44.

Hvad i denna Art. är stadgadt om försäljningsman galle äfven i fråga om

embets- eller tjensteman, hvilken jemlikt § 27 för sin tjensteutöfning erhållit

stämplar.

ART

Om ansvar för öfverträdelse

§ 45.

Hel eller försummelse af embets- eller tjensteman, mäklare eller skeppsklarerare

vid fullgörande af hvad enligt denna författning honom åligger anses

efter allmän lag.

§ 46.

1. Den, som utgifver vexel, anvisning eller invisning, certeparti eller

depositionsbevis utan att dervid förse handlingen med stadgad stämpel, eller ock

öfverlåter eller till godkännande eller betalning företer å utrikes ort utfärdad

vexel, anvisning, invisning eller handling, på grund hvaraf inkassering af pen
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N-.o 6.

71

I redovisning — — —

§ 44.

— .stadgadt.

§ 45.

stämplar.

— jemlikt § 28 för — ■—

VI.

af denna författning-.

§ 46.

Fel eller — -

allmän lag.

§ 47.

(§ 46 i Kongl. Maj ds förslag: hyllande).

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bev flin klys- Ut sko Hets Betänkande N:o 6.

niagar besörjes, utan att handlingen är med föreskrifven stämpel försedd, så

ock den, som underlåter att vid upptagande af lån mot skuldebref, för hvithet

hypotek lemnas, förse skuldebrefvet med behörig stämpel, skall bota tjugofem

kronor.

2. Utgifvare af köpe-, bytes- eller gåfvobref om fartyg, gåfvobref om

annan lös egendom eller afhandling om skogsafverkning skall, för underlåtenhet

att vid utgifvandet förse dylik handling med stadgad stämpel, bota två gånger

den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugofem kronor.

3. Agent för utländsk försäkringsgifvare, som utlemnar qvittens å premie,

utan att detta är behörigen med stämpel försedt, höte, för hvarje gång sådant

sker, tjugofem kronor.

4. Der handling, i afseende å hvars stämpelbeläggning ansvar i denna

paragraf stadgas, icke blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen ålegat, försedd

med behörig stämpel, vare den, hvilken såsom bevis om förvärfvad rättighet mottager

handlingen, utan att belägga den med felande stämpel, underkastad det

för felaktig eller försummad stämpelbeläggning af handlingen stadgade ansvar.

5. I de fall, hvarom i denna paragraf sägs, vare ock skyldighet att ersätta

kronans förlust.

§ 47.

Har någon, som i de fall, om hvilka i § 46 förmäles, är skyldig förse

handling med stämpel, försummat att makulera stämpel, hvarmed handling blifvit

belagd, vare påföljden böter fem kronor.

§ 48.

Åtal mot embets- eller tjensteman för öfverträdelse af denna författning

anhängiggöres och utföres i den ordning, som i afseende på åtal för tjenstefel

i allmänhet är föreskrifven, dock att tiden för anställande af åtal för fel eller

försummelse i afseende å stämpelbeläggning, för hvilken enligt § 32 skall i hofrätt

redovisas, beräknas till två år från den dag, då renoveradt protokoll till

hofrätten inkommit.

§ 49.

De i §§ 46 och 47 omförmälda förseelser åtalas af allmän åklagare vid

allmän domstol.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6.

73

§ 48.

(§ 47 i Kongl. Maj:ts förslag: hyllande).

§ 49.

Åtal mot embets- eller----

enligt § 33 skall — —

inkommit.

§ 50.

(§ 49 i Kongl. Maj ds förslag: hyllande).

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 5 Samt. 1 Afd. 5 Käft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

§ 50.

Mål, som angår brist hos försäljningsman eller embets- eller tjensteman i

uppbörden för de till honom utlemnade stämplar, handlägges i den ordning, som

är för balansmål stadgad.

§ 51.

Böter enligt denna författning förvandlas vid bristande tillgång efter allmän

strafflag.

§ 52.

Af böter och skadestånd, som enligt denna författning ådömas, tillfälle

hälften åklagaren och hälften kronan.

Då åtal är grundadt på anmärkning af särskild enligt § 33 af hofrätt förordnad

tjensteman, tage denne hälften af åklagarens andel.

Om stämpelafgift för spelkort är särskildt stadgadt,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 6.

75

§ Öl.

Mål-----------

Böter —

Af böter

stadgad.

§ 52.

strafflag.

§ 53.

------enligt § 34 af----

andel.

Om stämpelafgift

stadgadt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1883:78 Skrifvelse till Konungen, angående stämpelafgiften. s. 1 i texten