Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående allmänna bevillningen.

1883-04-23 · 109 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 104 av 109 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1883:7, Betänkande, angående allmänna bevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

1

N:0 7.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 April 1883, kl. 2 e. m.

Betänkande, angående allmänna bevillningen.

Sedan Bevillnings-Utskottet förehaft till behandling dels Kongl.

Maj:ts proposition N:o 6, med förslag till förordning angående bevillning,

af fast egendom samt af inkomst, och dels samtliga till Utskottet

hänvisade motioner rörande allmänna bevillningen, får Utskottet jemlikt

40 § Riksdagsordningen häröfver afgifva betänkande.

_ Uti berörda proposition har Kongl. Maj:t, under åberopande af ett

dervid fogadt protokoll öfver finansärenden för den 8 sistlidne Januari,

dels förklarat sig icke ifrågasätta, att den efter Art. I i nu gällande

bevillningsförordning utgående personliga skyddsafgift vidare borde utgöras,

dels ock föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt

förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst jemte instruktion för taxeringsmyndigheterna; varande detta

förslag af den lydelse här nedan finnes intagen.

Uti nämnda förslag är således icke blott nu gällande bevillningsförordnings

Art. I, utan äfven samma förordnings Art. III utesluten.

Kongl. Maj:t har nemligen, på sätt af omförmälda statsrådsprotokoll

inheintas, i likhet med skatteregleringskomitén ansett de bestämmelser,

som innehållas i artikeln III, vara af beskaffenhet att böra antingen

borttagas. eller ock inryckas dels i förordningen om stämpelafgiften

och dels i en fristående författning angående bevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, dertill Kongl. Maj:t i proposition N:o

8 framlagt förslag.

Utskottet, som icke har något att anmärka mot den sålunda föreslagna

anordningen att sönderdela nu gällande bevillningsstadga, komBih.

till Riksd. Prof. 1883. 5 Samt. 1 Afd. 6 Eäft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillnings-Utslsottets Betänkande N:o 7.

mer framdeles att afgifva utlåtande rörande omförmälda proposition

N:o 8; hvilket Utskottet härmed får

l:o

för Riksdagen anmäla.

Hvad Kongl. Maj:ts förslag, att låta den nu efter Art. I utgående

bevillning upphöra, angår, så har Utskottet ansett denna fråga icke

böra tagas i öfvervägande förr än statsverkets behof blifvit närmare

kända. Lika så och då, beträffande det Kongl. förslaget i öfrigt, förhöjd

bevillning af jordbruksfastighet samt beskattning af inkomst genom

jordbruksrörelse torde ifrågakomma allenast under förutsättning att, på

sätt uti Kongl. Maj:ts till Riksdagens Särskilda Utskott hänvisade proposition

N:o 5 föreslagits, de nu å jorden under form af rustningsoch

roteringsbesvär samt grundskatter hvilande bördor komma att aflyftas,

har Utskottet ansett sig böra tills vidare uppskjuta pröfningen

af de delar utaf förslaget, som angå jordbruksfastighets och jordbruksrörelses

beskattning och dermed stå i närmare sammanhang.

Med anledning häraf har Utskottet förbigått § 1, § 8 mom. 2 a,

§ 10 mom. 5, § 12 punkten a och § 65 i författningsförslaget samt

§§ 5 och 20 i förslaget till instruktion för taxeringsmyndigheterna,

äfvensom den del af en till Utskottet hänvisad, af Herr S. Ljunggren

inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 15, som angår ifrågavarande

ämne; och kommer Utskottet att i dessa delar framdeles afgifva betänkande,

hvilket Utskottet skolat

2:o

för Riksdagen anmäla.

Då emellertid förslaget för öfrigt synes Utskottet komma att

medföra väsentliga förbättringar i bevillningslagstiftningen och sålunda,

oafsedt den utgång öfriga ifrågasatta förändringar i skatteväsendet

kunna erhålla, böra i hufvudsakliga delar af Riksdagen godkännas, har

Utskottet ansett sig böra till Riksdagen inkomma med utlåtande rörande

de delar af förslaget, som äro af beskaffenhet att kunna utan

hänsyn till dessa andra frågor pröfvas.

I afseende på de delar af förslaget, som Utskottet nu behandlat,

har Utskottet funnit sig böra föreslå förutom mindre redaktionsförändringar,

som ej torde påkalla särskild motivering, några ändringar i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7. 3

sak, för hvilka Utskottet nu går att redogöra, dervid följande förslagets

paragrafföljd.

§ 3 mom. 1.

I första delen af förevarande moment liar Utskottet ansett sig

böra föreslå en redaktionsförändring i syfte att starkare betona, det

taxeringsmyndigheterna vid uppskattning af en egendoms värde icke

böra så uteslutande som hittills varit brukligt rätta sig efter det pris

egendomen vid köp betingat. Momentets lydelse, hvilken i förslaget

är affattad i närmaste öfverensstämmelse med första punkten af § 3 i

nu gällande bevillningsförordning, anger visserligen, att fastighet med

ledning af alla tillgängliga upplysningar skall uppskattas till sitt verkliga

värde, men, enligt hvad Utskottet har sig bekant, är bland beskattningsmyndigheterna

en ganska allmän praxis rådande att, derest en

egendom under de senaste tio åren före taxeringen gått i handel, samt

alldeles särskilda omständigheter icke kunna antagas hafva inverkat

på köpeskillingens bestämmande, så godt som alltid fastställa taxeringsvärdet

till detta belopp. Om än priset kan vara en god ledning

för bedömandet af värdet, bör dock icke allt för mycket afseende dervid

fästas, ty de fall torde icke vara sällsynta, då priset antingen uppdrifves

öfver eller sänkes under det verkliga värdet, utan att sådana

särskilda omständigheter, som afses i instruktionen för taxeringsmyndigheterna,

varit för handen. Den säkraste utgångspunkten vid bedömandet

af det verkliga värdet torde vara att söka i kunskap om egendomens

afkastningsförmåga, och följaktligen lärer kännedom om de

faktorer, som derpå inverka, böra i främsta rummet tjena till ledning

vid egendoms uppskattning, hvilket Utskottet ansett böra framhållas

genom en sådan omkastning af ordställningen i momentet, som Utskottets

förslag utvisar.

Den senare delen af detta moment, till hvilket § 8 mom. 2 b ansluter

sig, innebär en ny princip för uppskattning af värdet å och inkomst

af växande skog och torfmosse. Hittills har inkomst af skogsrörelse

eller torftägt ej särskildt som sådan beskattats, och i fråga om

skogens inbegripande i fastighetsvärdet har författningen ej varit fullt

tydlig, så att ofta skog torde blifvit obeskattad, ej blott då eganderätten

till den samma öfvergått från jordegaren, utan äfven då den

varit i dennes hand.

Under framhållande af dessa oegentligheter och med hänsyn dertill,

att man ansåge sig icke billigtvis kunna inberäkna skogen i fastighetsvärdet,

då jordegaren förlorat dispositionsrätten öfver densamma,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Hevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

samt att staten, äfven då jordegaren hade qvar eganderätten till skogen,

ofta ginge i mistning af skatt, enär det stode jordegaren fritt att genom

afverkning eller försäljning förminska eller förinta sjelfva skatteföremålet,

har Kongl. Maj:t föreslagit, att skog skall ingå i fastighetsvärdet

endast i den mån, den är behöflig för husbehof, men för öfrigt

beskattas när egaren af densatnma tager inkomst, dervid äfven den

minsta inkomst af skogsrörelse komme att beskattas, enär enligt förslaget

något afdrag ej borde i detta fall medgifvas. Såsom ännu ett

skäl till stöd för förslaget anför Kongl. Maj:t, att härigenom en förbättring

ur kommunalbeskattningens synpunkt skulle vinnas, i det att,

der afverkning af skog åt annan plägar upplåtas, inkomsten deraf blefve

beskattad ej endast vid afverkningsrättsinnehafvarens sågverk, utan

ock i den ort, der skogen är belägen.

Utskottet finner Kongl. Maj:ts förslag väl grundadt, för så vidt

det afser beskattning af skogsrörelse å annans mark. Deremot har

Utskottet funnit stora betänkligheter möta mot tillämpandet af samma

princip vid beskattning af skogsrörelse å egen mark.

Först och främst skulle det för taxeringsmyndigheterna blifva en

lika mödosam som vansklig uppgift att ej blott bestämma hvad som

skulle anses utgöra hvarje egendoms husbehof, utan äfven beräkna,

hur stor del af befintlig skog, som dertill borde anslås. Redan det

obestämda i begreppet husbehof skulle vålla, att taxeringsmyndigheterna

dervidlag nödgades gå ganska godtyckligt till väga. Derjemte

komme det säkerligen att blifva förenadt med stor svårighet att vid

taxeringen erhålla kännedom, om och i hvad mån å en egendom ringare

afverkning utöfver husbehofvet eller försäljning af skog i mindre

skala under året egt rum. Vidare blefve af det föreslagna beskattningssättet

följden den, att en jordegare, som genom att inskränka sitt

virkesbehof, t. ex. genom anbringande af bränslebesparande eldstäder

eller användande af annat brännmaterial än ved, genom sorgfälligt tillvaratagande

af virkesaffall eller minskadt bruk af gärdesgårdar, o. s. v.,

beredde sig tillfälle att afsätta någon del af den skog, som eljest skulle

åtgått till husbehofvet, komme att beskattas hårdare än den, som ej

iakttoge dylik sparsamhet. I sjelfva verket blefve nemligen den jordegare,

som försålde en del af sitt husbehof, beskattad i dubbelt afseende,

ty, utom det att för den till husbehofvet anslagna skogen erlades

fastighetsbevinning, skulle för allt som deraf försåldes inkomstbevinning

komma att utgöras, hvarigenom hushållning med skog långt ifrån

att befrämjas snarare torde komma att motverkas. Slutligen kan mot

Kongl. Maj:ts förslag göras samma anmärkning, som af Kammarrätten

framstälts i dess utlåtande öfver skattregleringskomiténs förslag. Kärn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

marrätten anför nemligen i sitt berörda utlåtande, hurusom förslaget i

vissa fall måste anses innebära en afvikelse från grundsatsen om rättvis

och jemlik beskattning, i det att egaren af en fastighet, som utöfver

husbehofvet hade rik tillgång på skog eller torfmosse, endast till

följd deraf att han må hända under flera år icke afyttrat produkter från

skogen eller torfmossen, enligt förslaget komme att blifva lägre beskattad

än egaren af en annan jordbruksfastighet, hvars tillgång till

skog eller torfmosse icke öfversteg husbehofvet, men som detta oaktadt

uppskattats till samma värde som den förra fastigheten, änskönt denna

fastighet, till följd af den ej anlitade skogens eller torfmossens under

årens lopp stigande värde, måste vid en blifvande försäljning betinga

en högre köpeskilling.

Utskottet har på dessa grunder funnit sig böra föreslå, att växande

skog och torfmosse skola, när dispositionsrätten deröfver är qvar i jordegarens

hand, till hela sitt värde ingå i fastighetsvärdet och genom

fastighetsbevillning beskattas.

För att likväl förekomma, att staten i följd af skogens afverkning

skall förlora en skatteinkomst som varit beräknad att inflyta under en

längre följd af år, har Utskottet derjemte föreslagit en sådan lydelse

af § 8 mom. 2 b, att der afverkning eller försäljning af skog eller torftägt

sker i sådan skala, att egendomens värde derigenom minskas,

skall för dylik rörelse inkomstbevillning påföras. Utskottet har icke

förbisett, att anmärkning här kan göras, att man lemnat rum för godtycke

vid den pröfning, som måste företagas för att afgöra, när skedd

afverkning skall anses medföra minskning af egendomens värde, men

de fall, då sådant godtycke kunde förekomma, blefve i alla händelser

vida färre än när, såsom. Kongl. Maj:t föreslagit, ej blott husbehofvet

och dertill nödig skogstillgång skall pröfvas, utan hvarje äfven den

minsta inkomst genom försäljning af skog eller torf beskattas. En ej

så litet afsevärd vinst af Utskottets förslag blefve för öfrig!, att kommunalbeskattningen

komme att utsättas för mindre vexlingar och ojemnheter,

än om Kongl. Maj:ts förslag antoges.

§ 7.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 36, som behandlats

i sammanhang med § 7, har Herr P. G. Pettersson, till vinnande

af en. mera efter den skattskyldiges tillgång och förmåga lämpad beskattning

än den nuvarande, föreslagit, att bevillningen måtte utgå

efter följande beräkning:

“För inkomst af 1,000 kronor erlägges full bevillning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 7.

För inkomst af 900 kronor nedsättes bevillningen med 10 procent.

För inkomst af 800 kronor nedsättes bevillningen med 20 procent.

Och så vidare 10 procents nedsättning i bevillningen för hvarje

understigande 100 kronors inkomst.

Egande taxeringskomitéerna att efter sig företeende omständigheter

helt och hållet eller till någon del befria personer från bevillning,

hvilkas inkomst varierar mellan 100 och 600 kronor.

För inkomst af 2,000 kronor förhöjes bevillningen med | procent.

För inkomst af 3,000 kronor förhöjes bevillningen med 1 procent.

För inkomst af 4,000 kronor förhöjes bevillningen med 1 j procent.

Och så vidare en half procents förhöjning i bevillningen för hvarje

Överskjutande 1,000 kronors inkomst.

Hustru taxeras icke enskilda såvida hon icke drifver särskildt

yrke, har eget kapital eller annan egendom, som af henne ensam besittes,

eller är från mannen skild.u

Utskottet, som icke funnit anledning till någon anmärkning mot

1 mom. i 11 § af det Kongl. förslaget, anser att genom deri medgifna

bevillningsfria afdrag alla billiga anspråk på lindring för de lägre inkomstbeloppen

blifvit tillgodosedda, och då en sådan progressiv beskattning

som den af motionären föreslagna, hvilken skulle leda dertill, att

skatten för de högre inkomsterna blefve lika med eller större än sjelfva

inkomstbeloppet, icke torde kunna ifrågasättas, så har Utskottet, som

ej kunnat biträda Herr Petterssons motion, bibehållit den lydelse af

§ 7, som Kongl. Maj:t föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

3:o

att Herr P. G. Petterssons ifrågavarande motion

måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.

§ 8 mom. 2 b.

Till stöd för Utskottets förslag till förändrad lydelse af denna

punkt åberopas hvad här ofvan under § 3 mom. 1 anförts.

§ 9.

Kongl. Maj:t har här i punkten c) upptagit skatteregleringskomiténs

förslag till beskattning af utländing, som är i riket bosatt

eller såsom resande här uppehållit sig längre tid, dock med den för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillning,?- Utskottets Betänkande N:o 7. 7

ändring, att enligt Kongh Maj:ts förslag skattskyldigheten skulle inträda

först efter vistelse i landet under större delen af tre på hvarandra

följande år. _ Efter. komiténs förslag skulle jemväl efter ett års

oat bruten vistelse inom riket skattskyldighet uppstå.

. Då flera andra länders lagar skattskyldighet för utläring

intrader efter ett års vistelse i landet, såsom i Preussen, Danmark,

bachsen och Österrike, eller till och med efter sex månader, såsom i

England och Bern, finner Utskottet ingen anledning, hvarför vi i vår

lagstiftning skulle tveka att tillämpa samma grundsats med afseende

pa har vistande främlingar. Med anledning häraf har Utskottet ansett

sig hora oforandradt upptaga skatteregleringskomiténs förslag.

Som den omständigheten, att städer och menigheter äro fria från

inkomstbevillning, föranleda att i händelse af besvär jemväl städernas

branvmsforsäljnmgsbolag befriats från bevillning för sina inkomster,

men Utskottet for sm del icke kan finna någon giltig anledning, hvarur

ifrågavarande slags rörelse skulle från beskattning undantagas, har

Utskottet ansett sig böra i denna § införa ett uttryckligt stadgande,

som gor dessa bolag 1 beskattningsafseende likstälda med andra.

§ 10.

I mom. 2 a) har Utskottet funnit orden “eller inkomst och förmän.

af jordbruksrörelse“ böra utgå, enär, äfven under förutsättning

att jordbruksrörelse kommer att beskattas, föreskrift derom finnes i

mom. 5.

„ Å morr!'' ^ J5) stadg-as, att vid beräkning af inkomst utaf arbete

ma afdrag ske ‘för ränta å lånt, i rörelsen nedlagdt kapital44. Enligt

skatteregleringskomiténs förslag skulle sådant afdrag få ske endast för

lånt rörelsekapital44. Kongl. Maj:t har, enligt hvad statsrådsprotokollet

upplyser, genom det förändrade uttrycket velat medgifva, att afdrag

finge göras äfven för ränta å skuld, som blifvit, åsamkad för förvärfvande

åt de för rörelsens bedrifvande erforderliga fastigheter.

Utskottet befarar emellertid att ett dylikt medgifvande, hvilket

tor öfrig! skulle ställa egare af annan fastighet i eu fördelaktigare ställning

än egare af jordbruksfastighet, kunde lemna rum för missbruk,

r astighetsegaren kunde nemligen lätt undandraga sig beskattning för

sm fastighet genom att låta inteckna densamma utan att belåna intecknmgarne

och uppvisa gravationsbeviset för taxeringsmyndigheterna,

hvilka 1 dylika fall svårligen kunde vägra afdrag.

På det att i punkten c) slutorden 44m. m.44 icke måtte tydas allt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

för vidsträckt, har Utskottet ansett dem böra utbytas mot “samt andra

dermed jemförliga utgifter. “ .

I punkten e) har Kongl. Maj:t föreslagit, att afdrag ma fa ske bland

annat för missräkningspenningar. Då något sådant afdrag enligt nu

gällande förordning icke eger rum, samt dess medgifvande möjligen

kunde föranleda dertill att missräkningspenningar, till undgående åt

beskattning, komme att ingå i löner till nu ej anad utsträckning, har

Utskottet i sitt förslag uteslutit ordet “missräkningspenningar11.

§ 11-

I mom 1 af denna § har Utskottet, för vinnande af nödig tydlighet,

utbytt orden “och uppgå de icke till 1,800 kronor“ mot “uppgå

de till 1,200 kronor men icke till 1,800 kronor.“

Den frihet från bevillning, som enligt mom. 2 punkten b) tillkommer

bland andra, jernkontoret och vissa sparbanker, har synts Utskottet

böra utsträckas jemväl till allmänna hypoteksbanken och hypoteksföreningar,

i anledning hvaraf ett stadgande i sådant sytte blifvit i namnda

^ Det^i punkten li) af samma moment förekommande uttrycket

“sådan näring, som ej förutsätter fast bostad11, dermed på sätt statsrådsprotokollet

upplyser, endast afses renskötsel, har Utskottet, pa det

att icke annan inkomst, t. ex. af penningerörelse matte undgå beskattning,

funnit böra utbytas mot ordet “renskötsel .

§ 12-

Då stadgandet i punkten b) af denna § synes böra tillämpas äfven

på inkomst af torftägt, har Utskottet vidtagit en förändring i namnda

punkts ordalydelse i sådant syfte. , ~~ + +;n

I sammanhang med denna paragraf har Utskottet för ofngt till

behandling förehaft en af Herr A. P. Danielson inom Andra Kammaren

väckt motion, N:o 53, deri Herr Danielson under åberopande af de skal

som dels anförts i en af samme motionär vid sistlidna ars riksdag vackt

motion, N:o 49, och dels uttalats under diskussionen i Andra Kammaren

den 1 Mars 1882 rörande sistnämnda motion, yrkat, att | J m°m3

i nu gällande bevillningsstadga måtte ändras så, att efter ordet

“mantalsskrifne“ tillägges: , ,, ; , „

“Ordinarie prestmans kontanta löneinkomst skall taxeras och paföras

bevillning inom hvarje församling i förhållande till det belopp

han inom församlingen erhåller; men är han för sådan inkomst berat
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7. 9

%ad till bevillningsafdrag och eger lön från flere församlingar, då

shall bevdlmng påföras inom hvarje församling i män som lönebidragen

förhålla sig till hela lönebeloppet, sedan bevillningsafdraget frånraKnats.

_ I särskild till Lag-Utskottet hänvisad motion, N:o 54, har Herr

Danielson föreslagit sådan förändring i gällande förordning om kommunalstyrelse

på landet, som skulle möjliggöra taxering å skilda orter

åt sådana inkomster, som i förevarande motion afses.

Derjemte yrkas i motionen, att, om ny bevillningsstadga af Riksväg6?;

antages, det af motionären föreslagna stadgandet måtte deri på

lämpligt ställe intagas, äfvensom att, derest stadgandet kunde anses

böra i andra ordalag affattas eller förorsaka ändring i andra paragraer,

vederbörande Utskott måtte vidtaga derutinnan behöfliga åtgärder,

blott hufvudsyftet med motionen ej förfelades. «

Motioner i samma rigtning som den förevarande hafva vid flere

föregående tillfällen blifvit väckta utan att dock tillvinna sig Riksdagens

bifall. Senast sistlidet år blef Herr Danielsons jemväl då framstälda

förslag i ämnet af Bevillnings-Utskottet afstyrkt och af båda

Kamrarne förkastadt.

Utskottet har ej heller nu funnit något vara anfördt, som kunnat

rubba Utskottets förr uttalade åsigt om det ifrågasatta stadgandets

olämplighet. Oafsedt de många praktiska svårigheter, som detsamma

skulle medföra och hvilka, hvad särskilt frågan om bevillningsafdragen

angår, ingalunda torde förebyggas genom motionärens förslag, lär

någon giltig grund knappast kunna påvisas, hvarför den föreslagna

åtgärden icke med^ lika fog borde utsträckas till andra löntagare

än prester, som från skilda kommuner uppbära löneinkomster, såsom

distriktsläkare, veterinärläkare m. fl., hvarigenom dock uppenbarligen

enheten i taxenngssystemet på det betänkligaste skulle förryckas. I

sjelfva verket torde också den obillighet, som i förevarande fall förmenats

ligga i bevillningsförordningens stadganden, mera vara skenbar

an verklig och hafva sill egentliga grund i det rent yttre samband,

som hos oss eger rum emellan den allmänna bevillningen och den

kommunala beskattningen. Om man nemligen äfven i vissa fall såsom

t. ex. då fråga är om bolag, fabriksegare m. fl., hvilka icke blott

under utotvandet af sin rörelse eller näring komma i åtnjutande af de

iordeiar, en kommun i allmänhet bereder sina medlemmar, utan äfven

oltast inom kommunen sysselsätta arbetare, som kunna falla dess fattigvård

till last, måste medgifva det berättigade i kommunens fordran

att utåt ^en inom densamma förvärfvad inkomst erhålla något skattebidrag,

sa torde deremot en dylik fordran icke ega något skäl för sig

Bih. till BiJcsd. Prot. 1883. 5 Samt. 1 Afd. 6 Eäft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

då, såsom i förevarande fall, en motsvarande fördel af de kommunala

inrättningarne eller börda för kommunen icke kan påvisas.

Utskottet hemställer

4:o.

att Herr Danielsons ifrågavarande motion icke

måtte föranleda till någon Riksdagens åtgärd.

§ 23.

I nu gällande bevillningsförordning är antalet ledamöter i bevillningsberedning

å landat bestämdt till tva, högst sex af kommunalstämma

utsedde personer. Kongl. Maj:t har emellertid i sitt förslag

nedsatt detta antal till högst fyra.

Då det likväl i stora kommuner ofta kan vara behöfhgt att bevillningsberedningen

består af mer än fyra personer, samt det, om

sistnämnda antal ej finge öfverskridas, sannolikt i många fall blefve

nödigt att dela dylika kommuner i två beredningsdistrikt, en åtgärd

som enligt Utskottets förmenande bör så mycket som möjligt undvikas,

har Utskottet i sitt förslag bibehållit nu gällande bestämmelse i ämnet.

§ 30.

Som stadgandet att på landet bevillningsberedningens förslagförst

skall till kronofogden öfverlemnas för att sedan af denne tillställas

kommunalstämmans ordförande synts Utskottet förorsaka onödig

omgång och tidsutdrägt, enär i regeln kommunalstämmans ordförande

är boende vida närmare det ställe, der beredningen sammanträder, än

kronofogden, har Utskottet ansett paragrafen böra i detta afseende

omredigeras.

§ 35.

I likhet med skatteregleringskomitén har Utskottet. ansett, ^ att

det antal beredningsdistrikt, hvaraf i regeln bildas ett taxeringsområde,

bör kunna af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ej blott ökas, utan

äfven minskas.

§ 42.

Jemte det § 41 indelats i tre moment, har det i § 42 förekom
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

mande uttrycket »enligt näst ofvanstående §», hvilket möjligen kunnat

tydas så, som om de i denna § stadgade ansvarsbestämmelser vore tilllämpliga

jemväl på bevillningsberedningens ordförande, ändrats till

»enligt mom. 1 och 2 i näst ofvanstående §».

§ so.

I öfverensstämmelse med hvad skatteregleringskomitén föreslagit,

synes Utskottet det antal ledamöter i pröfningsnämnden, som af

taxeringsnämnden skall föreslås, utan olägenhet kunna inskränkas till tre.

§ 55.

Stadgandet i denna paragraf att, då landshöfdingen är hindrad

att bevista pröfningnämndens sammankomster, ordet skall föras af

särskild af Kongl. Maj:t förordnad ordförande har Utskottet, då i allt

fall nämnden, i händelse tiden ej medgifver sådan ordförandes förordnande,

eger att sjelf utse den som skall föra ordet, ansett saklöst

kunna uteslutas, samt nämnden bemyndigas att, så snart landshöfdingen

har förfall, sjelf genast välja ordförande. Derjemte har Utskottet

funnit, att här liksom vid § 40 borde meddelas bestämmelse om den,

som vid dylikt val skall föra ordet.

§ 82.

I denna paragraf föreskrifves, bland annat, att sedan besvär öfver

pröfningsnämnds beslut inkommit till Konungens Befallningshafvande,

skall nämnda myndighet, efter att hafva infordrat vederbörandes utlåtande,

insända handlingarne till Kammarrätten.

Enligt hvad Utskottet inhemtat, lär emellertid den slutliga pröfningen

af dylika besvär ofta fördröjas derigenom att handlingarne inkomma

till Kammarrätten i ofullständigt skick. I afsigt att befordra

så väl en fullständigare utredning af de öfverklagade frågorna som

dessas skyndsammare behandling, har Utskottet ansett sig böra skärpa

Konungens Befallningshafvandes skyldighet att draga försorg om faxeringsfrågornas

utredning till ett åläggande för nämnda myndighet att

tillse det besvärshandlingarne äro fullständiga, innan de till Kammarrätten

öfversändas, äfvensom att i hvarje händelse beledsaga besvären

med eget utlåtande. Någon betänklighet häremot torde så mycket

mindre kunna framställas, som samtliga de handlingar, hvilka kunna

erfordras för besvärens komplettering, enligt § 66 mom. 2, skola afgiftsfritt

tillhandahållas vederbörande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

§ 64 mom. 2.

Då stadgandet i detta moment om hemlighållande af skattskyldigs

uppgifter torde böra gälla jemväl med afseende på sådana uppgifter,

som enligt § 18 infordras, samt vederbörandes skyldighet att icke yppa

innehållet af lemnade uppgifter synes böra vara regel och ej göras beroende

af särskildt derom uttryckt önskan från den skattskyldiges sida,

har Utskottet ansett momentet böra erhålla den lydelse författningsförslaget

utvisar.

§ 67 mom. 1.

Som det torde tillkomma jemväl ledamot af pröfningsnämnd att

göra sådan anmälan, som i momentet omförmäles, har Utskottet ansett

uttryckligt stadgande derom böra i momentet införas.

I öfverensstämmelse med vidtagna ändringar i § 3 mom. 1 samt

§ 8 mom. 2 b) af författningsförslaget, har Utskottet dels omredigerat

och till eu paragraf sammanfört de bestämmelser, som förekomma i de

tre första paragraferna af förslaget till instruktion för taxeringsmyndigheterna,

och dels till § 5 i instruktionen fogat ett nytt moment, af

innehåll Utskottets förslag utvisar.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet hemställa,

5:o

*

att Riksdagen, med förklarandet att Kongl.

Maj:ts proposition i de delar Utskottet nu behandlat

icke kunnat oförändrad bifallas, måtte antaga nedanstående

af Utskottet i nämnda delar utarbetade förslag

till förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7. 13

I. sammanhang med behandlingen af förslaget till bevillningsföi

ordning bär Utskottet mbemtat kännedom om de vid propositionen

fogade förslag till formulär för mantals- och taxeringslängd m. m.; men

då frågan om fastställande af dylika formulär, såsom varande af helt

och hållet administrativ natur, icke utgör föremål för Riksdagens pröfning,

har Utskottet icke ansett sig böra fälla något omdöme om dessa

formulärs lämplighet; hvilket Utskottet skolat

6:o

för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 23 April 1883.

På Utskottets vägnar:

A. G:son BENNICH.

Reservationer:

sf Herr Hedlund, som ansåg, att Kongl. Maj:ts proposition

rörande den personliga skyddsafgiftens upphörande kunnat och bort

bifallas, oberoende af den utaf Utskottet framstälda förutsättningen;

vid § 3 mom. 1 förra delen:

af Herr Bennich, med hvilken Herrar C. F. Wcern och h. L. Forssell

instämde: “Utskottets förslag att, emot hvad under mera än 20 år varit

stadgadt och i Kongl. propositionen vidhållits, vid uppskattning af fast

egendoms verkliga värde, tillmäta sista köpeskillingen endast ett underordnadt

rum bland de omständigheter, som skola tjena till ledning för

egendomsuppskattningen, måste, efter min tanke, i väsentlig mån försvaga

uppskattningens objektiva tillförlitlighet och lemna rum för nog

vexlande och för en rättvis beskattning äfventyrlig godtycklighet.

Jag hemställer derföre,

att Kongl.. Majds förslag i omförmälda hänseende

måtte af Riksdagen godkännas.“

vid § 3 mom. 1 senare delen samt § 8 mom. 2 ''punkten b:

af Herr H. L. Forssell, som ansåg, att Kongl. Maj ds förslag i

§ 3 inom. 1 och. § 8 mom. 2 punkten b) rörande bevillning, för skogsområde

och för inkomst af skogsafverkning och torftägt egde företräde

framför Uttkottets förslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillnings- Utskottet s Betänkande N:o 7.

af Herr C. 0. Widmark: “Rättvisan af den förändring uti sättet att

bestämma jordbruksfastighets värde, som här blifvit af Kongl. Maj:t föreslagen,

eller att växande skog och torfmosse utöfver husbehof ej skall tagas

med i beräkningen dervid (§ 3 mom. 1,) utan bevillning i stället erläggas

för inkomst, när växande skog försäljes (§ 8 mom. 2 punkten b), synes mig

i många fall tvifvelaktig. Derjemte lärer man svårligen kunna bedöma

lämpligheten af detta stadgande annat än i sammanhang med de föreskrifter,

hvilka upptagas så väl i § 1 och § 8 mom. 2 punkten a) som

äfven och synnerligast i § 10 mom. 5. Då Utskottet aktat nödigt gorå

frågan om dessa senare bestämmelser hvilande, hade det derför varit

rättast att äfven så förfara med allt, som angår denna störa och för

det skogrika Norrland betydelsefulla förändring rörande bevillningen

för växande skog. Huru kunna rätt bedöma skilnaden emellan Kong!.

Maj:ts förslag och det af Utskottet i detta fall framlagda, innan man

vet huru inkomstbevillningen af jordbruksfastighet enligt § 10 mom.

5 blir bestämd. Oaktadt jag sålunda hyser tvifvel om rigtigheten af

Utskottets tillvägagående, har jag likväl ej kunnat motsätta mig den

förändring Kongl. Maj:ts förslag innebär, ty det kan ej förnekas, att

efter hittills gällande bestämmelser värdet af växande skog icke alltid

såsom sig bort blifvit i taxeringsvärdet inräknadt. Då dessutom fråga

är att förhöja fastighetsbevillningen äfvensom att. införa en fix inkomstbevillning,

grundad på fastighetsvärdet å jordbruksfastighet, hvarigenom

detta senare värde får en ökad betydelse, torde förändringen hafva

skäl för sig, helst den vexling i värde å fastighet, som uppkommer

genom klok hushållning med och vård af dertill hörande skog, eller

genom ett motsatt förfaringssätt dermed, icke genom Kongl. Maj:ts

förslag får något inflytande på egentliga jordbruksbevillningen, utan

endast verkar på inkomstbevillningen för försäljning af skog. Deremot

finner jag Utskottets förslag, som söker medla emellan de äldre bestämmelserna

och Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag, icke rättvist

och lämpligt.

Innan jag öfvergår till att söka visa detta, vill jag dock förutskicka

några antydanden, som afse båda förslagen, för att i min mån

söka klargöra hvad de innebära. Dervid vill jag först framhålla nödvändigheten

af att aktgifva på hufvudregeln för all inkomstbevillniug,.

eller att densamma skall beräknas å “behållna inkomsten*4 (§ 7.). Derefter

vill jag fästa uppmärksamheten derå, att i orter der skogsrörelse

idkas, vare sig för kolning, ved, pappersvirke, sågtimmer in. m. d.,

bestämmes priset på växande skog, så vid hemmansköp som vid

ingående af skogsafverkningskontrakt, icke egentligen och hufvud
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

BevUlnings-Utsköttets Betänkande N:o 7.

sakligast efter markens växtlighetsförmåga, utan efter saluvärdet af de

å skogsmarken befintliga träd. Säljaren gör nemligen helt naturligt

sin beräkning på hvad skogen innehåller af allt skogsvirke och söker

få klart för sig hvad den, förvandlad t. ex. till kol, kan lemna i penningar

samt bestämmer sitt salupris derefter, vanligen något lägre än

beräkningen, enär han genom försäljningen befrias från omtanken

m. in. för afverkningen och undgår all den risk, som prisförändringar

innebära. Köparen åter, som för sin rörelse har behof af t. ex. kol,

livilka han vanligen annars direkt inköper, verkställer liknande beräkningar

öfver hvad skogen kan gifva, förvandlad dertill. Detta har till

följd, att uti köpeskillingarne för hemman och afverkningsrätt närmaste

fulla värdet af växande skogen ingår, hvadan ock afverkningsvinsten,

då inköpskostnaden för skogen skall afdragas, lemnar ringa “behållen

inkomst11 att taxera. Sålunda tror jag mig hafva visat, att den föreslagna

förändringen för staten i finaniselt hänseende ej har den betydelse,

som man må hända förestält sig.

Hvad härefter angår företrädet emellan Kongl. Maj:ts och Utskottets

förslag, så är det förra i allt följdugtigt, då deremot det senare

vacklar emellan olika principer. Det förra gör egentliga jordbruksbevillningen

för jordegaren sjelf oberoende af sättet för skogens skötsel,

enär densamma blir enahanda, om skogen sparas eller vanvårdas

och genom försäljning sköflas. Efter detsamma skall ock inkomstbevillning

af skogsförsäljning utgöras af jordegaren endast när inkomst

derigenom erhålles, ej eljest, Detta förslag ger ej anledning till vidlyftiga

beräkningar och undersökningar vid den första taxeringen efter

förordningens införande, enär beskaffenheten af den växande skogen

icke behöfver undersökas i annor händelse, än då det skall afgöras om

densamma är tillräcklig eller ej för husbehofvet vid egendomen, hvilket

lätteligen kan efter normalåtgång bedömas, hvarvid denna förmån

kapitaliserad tillägges det egentliga jordbruksfastighetsvärdet. Anledning

till ändring i sådant värde vid kommande taxeringar, i hvad angår

den växande skogen, kan ej förekomma annat än om förr befintlig

skog till husbehof blifvit förstörd, eller förr saknad sådan tillgång genom

sparsamhet och återväxt tillgodokommit egendomen. Svårighet

att bedöma inkomsten genom försäljning af skog möter ej heller, ty

taxeringsmännens kunskap om hvad som i detta hänseende skett torde

oftast förefinnas eller, der den saknas, lätteligen vinnas.

Alldeles motsatta blifva förhållandena med det af Utskottet framlagda

förslag, enär detsamma föranleder:

att jordbruksbevillningen i alla hänseenden göres beroende af den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bcvillnings-TJtskottets Betänkande N:o 7.

växande skogens vexlande beskaffenhet och värde, vare sig detta värde

ökas genom sparsamhet och odling eller minskas genom försäljning;

att i vanligaste bill bevillningen med anledning af skogsvärdet

utgår oförändrad, när inkomst genom skogsförsäljning njutits och när

sådan inkomst uteblifvit, detta derför att sådan bevillning fixt utgår

efter fastighetsvärdet;

att vid första taxeringstillfället efter förordningens införande

fastighets hela skogsareal skall i afseende å den växande skogen bestämmas

och tilläggas egentliga jordbruksfastighetsvärdet;

att sådan undersökning äfven å hela skogsarealen vid hvarje blifvande

taxeringstillfälle skall verkställas;

att särskildt vid hvarje sådant tillfälle skall pröfvas, om skogsförsäljning

egt rum till den “utsträckning44, att minskning i fastighetsvärdet

uppstått; och ändtligen

att der efter flerårig afverkning obetydligt Överskjutande årsväxten

det slutligen blir märkbart, att egendomsvärdet minskats, och

till följd deraf en inkomsttaxering föranledes, denna må hända kommer

att drabba endast den senaste egaren till egendomen, som icke gjort

sig saker till öfverafverkning.

Ehuru jag nu allenast talat om skogsafverkning, torde vara klart,

att allt är lika i hvad angår torfmosse.

Hvad angår skogsafverkning från annan mark än egarens, äro

båda förslagen byggda på samma princip, men en oegentlighet kommer

ju dock alltid att uppstå enligt Utskottets förslag med den arrendator

af all till ett hemman hörande mark, hvilken verkställer saluafverkning

å hemmanets skog. Sådant hemman skall väl taxeras likasom

andra, d. v. s. med växande skogens värde inbegripet i fastighetsvärdet;

men huru då förfara med den behållna inkomsten af skogsförsäljningen?

För att visa huru de olika förslagen gestalta sig, får jag framställa

följande exempel. En egendoms verkliga värde utgör 100,000

kronor, hvilket ock motsvarar den köpeskilling, som derför blifvit erlagd.

Detta värde, rätt fördeladt, består af:

Inegojordens värde.......................... kronor 20,000: —

Sj elfva skogsmarkens värde, oaf
sedt

den derå växande skogen , „ 20,000: —

Värdet af årliga husbehofvet af

skogsförnödenheter.................. „ 10,000: — 50,000: _

Återstoden växande skogens värde................................. 50,000: —.

Summa kronor 100,000: —.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

Vid egendomens inköp var skogsafverkning börjad och sträckte

sig öfver betydlig del af skogen. Årliga återväxten å skogen, förutom

hvad till husbehofvet åtgår, är af den storlek, att den beräknas till

1,000 kronors värde, och är äfven skogsmarkens grundvärde derefter

lämpadt. Denna egendom kan under t. ex. en tidsperiod af 10 år

skötas på flere olika sätt hvad skogen angår, hvaraf jag här förutsätter

tre fall, eller ett för hvardera af tre personer, A, B och C.

A nedlägger ej allenast kostnad för återsådd och plantering å

den afverkade skogsarealen, hvilken kostnad uppgår till 5,000 kronor,

som anses vara väl använda penningar, utan afyttrar ej heller till afsalu

all den skog, som utöfver husbehofvet motsvarar återväxten. Han

afyttrar nemligen endast för 500 kronor årligen, hvadan skogsvärdet

till följd af denna sparsamhet ökas under decenniet med 5,000 kronor.

B nedlägger ingen kostnad för återsådd och plantering, hvilket

öfverlemnas åt naturen sjelf, men nedsätter ej heller den växande skogens

värde, utan afyttrar endast hvad som motsvarar återväxten, d. v. s.

årligen för 1,000 kronor.

C fortsätter och afslutar under de tre första åren totalafverkningen

till och med å den del, som motsvarar husbehofvet, hvarigenom han till

följd af lyckliga prisförhållanden erhåller eu bruttovinst af 80,000 kronor

och en nettovinst eller behållen inkomst af 20,000 kronor.

Dessa olika personer få under de tio åren erlägga följande bevillningsafgifter:
-

A.

B.

C.

Enligt Kong!. Maj:ts förslag:

fastighetsbevillning och inkomstskatt för

per 100 kronor å taxeringsvärdet 50,000

kronor, gör för 10 år ...................................

Inkomstbevillning för skogsrörelse, 5 kronor

årligen .....................................................

liknande belopp jordbruksbevillning ........

inkomstbevillning för skogsrörelse, 10 kronor

årligen ......................................................

fastighetsbevillning m. m., under 3 år å

50,000 kronors och 7 år å 40,000 kronors

fastighetsvärde...................................................

inkomstbevillning för skogsrörelse, 20 kronor

årligen ........................................................

jordbruksinkomst, 6

kronor 300: —

n 50: — 350:

„ 300: —

„ 100: — 400:

71

258: —

200: — 458:

öre

Vid decenniets slut qvarstå!- fastighetsvärdet för A och B oförändradt

vid 50,000 kronor, men blir för C genom husbehofsskogens

förskingring nedsatt till 40,000 kronor.

Bih. till Biksd, Prof. 1883. 5 Sand. 1 Afd. 6 Häft. « 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillnings-lTtskottets Betänkande N:o 7.

Enligt Utskottets förslag:

A. Fastighetsbevillning och inkomstskatt för jordbruksinkomst

äfven efter 6 öre per 100 kronor

af fastighetsvärdet 100,000 gör ................................ kronor 600: —

B. Alldeles lika belopp......................................................... ,, 600: —

C. Fastighetsbevillning in. m. i 3 år å 100,000 kronors

och i 7 år å 40,000 kronors fastighetsvärde ......... „ 348: —

men derutöfver inkomstbevillning för

skogsrörelse ...................................................... ,, 200: — 54g; —

Vid decenniets slut skall fastighetsvärdet för A höjas till följd af

skogsodling och sparsamhet med 10,000 kronor eller till 110,000 kronor,

för B bibehållas oförändradt, men för C nedsättas till 40,000 kronor.

På grund af livad jag sålunda anfört anser jag, att Utskottet hade

bort tillstyrka Kongl. Maj:ts förslag i hvad det angår senare delen af

§ 3 mom. 1 samt § 8 mom. 2 punkten b).

Vid § 12 punkten b).

De, som sysselsätta sig med skogsrörelse, bestå af tvenne olika

grupper, nemligen egare till förädlingsverk, Indika dertill behöfva

hvarjehanda skogseffekter och för hvilka sålunda skogsrörelsen blott

utgör en förberedande del af deras verksamhet, och sådane personer,

som aflåta sin afverkningsprodukt till den förstnämnda gruppen och

för hvilka sålunda leveransen af t. ex. kol, sågtimmer, pappersmassevirke

m. m. utgör affärens ändamål och slut. Båda bedrifva sin rörelse

antingen från egen mark eller från annans mark, hvarå afverkningsrätt

blifvit förvärfvad. Den förra gruppens affär är lätt att bedöma,

såsom afslutad å den plats der den bedrifvits.

De senares deremot måste betraktas i sin helhet, och bedömandet

af affärens olika delar är helt enkelt omöjlig. Man kan till och

med hafva fullt skäl säga, att de förberedande delarne af verksamheten

endast bestå uti bestridande af utgifter för frambringande af den färdiga

tillverkning, som utgör verksamhetens mål. Då till denna svårighet

att taxera särskilda delar af en förädlingsrörelse, bedrifven af samma

person, kommer, att, såsom förhållandet är med de norrländska större

sågverken vid hufvudelfvarne, affärens taxerande blir fördelad på eu

mängd taxeringsmyndigheter — i ett särskild! fall tror jag mig veta, att

de komma att uppgå till 3 pröfningsnämnder, 20 taxeringsnämnder

och närmare 40 bevillningsberedningar — måste uppstå en sådan brist

på öfverskådlighet af hela affären, att icke en rättvis beskattning utan

dess motsats blifver det resultat, hvartill taxeringsmyndigheterna komma.

För målet att skipa rättvisa emellan kommunerna riskerar man att i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7. 19

beskattningsväg kränka den enskildes rätt; åtminstone blifver vinnande

af slutlig rättelse, der felaktighet skett, förenadt med besvärligt ändringssökande

så för parter som ej minst.för profvande embetsmyndigheter.

På grund häraf anser jag, att ifrågavarande stadgande måtte erhålla

följande lydelse:

b) läkare af skogsrörelse eller torftägt, hvartill

ock räknas innehafvare af genom köp förvärfvad rätt

till afverkning af skog eller torftägt å annans mark;

för inkomst deraf: der skogen eller torfmossen är

belägen; dock egare till förädlingsverk för af honom

bedrifven afverkning eller torftägt till detsammas uppehållande,

der verket är beläget.“

af Herr O. Jonsson, med hvilken Herr Westman instämde: “Emot

Utskottets beslut att vid uppskattning af jordbruksfastighet inberäkna

värdet af växande skog och hvad dermed står i samband får jag reservera

mig.

Utskottet har såsom skäl för denna i Kongl. Maj:ts förslag vidtagna

ändring anfört dels “vanskligheten att utröna egendomens husbehof,

dels svårigheten att vid taxeringarne erhålla kännedom om de

mindre försäljningar af skog, som under året egt rum och dels hurusom

hushållningen med skog långt ifrån komme att befrämjas derigenom

att den, som inskränkte sitt husbehof under hvad som derför

beräknats, blefve dubbelskattad för hvad han deraf sålde, samt slutligen

att den, som sparade på sin öfriga skog, blefve lindrigare beskattad än

den som afverkade eller försålde densamma. Beträffande då först

det vanskliga att utröna hvad inverkan husbehofstorf eller skog bör

hafva på fastighetens taxeringsvärde, så är denna befarade svårighet i

sjelfva verket endast skenbar, ty då fastighetens verkliga värde skall

bestämmas med ledning af egendomens storlek, beskaffenhet och afkastning,

arrenden och hypoteksvärderingar, så blir hela affären i allmänhet

den, att man vid en sådan värdering icke uti driftomkostnaderna

behöfver taga med värdet af sjelfva ståndskogen för lrusbehofvet,

hvaremot i de fall, då arrenden eller hypoteksvärderingar kunnat

läggas till grund för värdet, allt detta redan är undangjordt. Vill man

återigen på annat sätt söka reda på det värde, hvarmed torf eller skog

till husbehofvet bör ingå uti taxeringen af egendomen, så torde ingen

taxeringsmyndighet finna det “vanskligt-''4 att beräkna värdet af den

skog, som för ett år anses åtgå till bränsle, byggnadsvirke eller gärdsel,

och att sedan multiplicera den siffran med 20. Då dessutom egendomar

med tillgång af torf eller skog endast för husbehof väl komma

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

att blifva föremål för köp inom de flesta taxeringsdistrikt, så torde köpeskillingen

i allmänhet äfven kunna utgöra eu ledning vid taxeringen,

hvadan de befarade vanskligheterna i stället borde förflyttas framför

tillämpningen af Utskottets eget förslag.

Icke större betydelse har den anmärkta svårigheten för taxeringsmyndigheterna

att erhålla kännedom om de vare sig större eller mindre

försäljningar af skog, som egt rum inom distriktet under året, ty

varans skrymmande beskaffenhet och sättet för dess förflyttande från

säljare till köpare nästan gör det omöjligt att ens försälja några lass

ved, utan att det blir ganska allmänt bekant och på ett eller annat

sätt kommer till vederbörandes kännedom.

Förbigående de senare af Utskottet anförda skälen, som —jag hade

så när sagt — äta upp hvarandra och derför sakna all betydelse,

öfvergår jag nu till eu kort granskning af Utskottets förslag.

Dervid möter då först den frågan: skall den intagna bestämmelsen

att torfmosse och växande skog, när den innehafves af

jordegaren, bör tagas i beräkning vid fastighetens uppskattning, verkligen

leda till det åsyftade målet, en rättvis beskattning? Derpå vågar

jag svara ett bestämdt nej, ty taxeringsmyndigheterna skola icke med

den bästa vilja i verlden kunna annat än i enstaka fall träffa det rätta

värdet på växande skog, hvars uppskattning fordrar eu så speciel skicklighet

och ett så omfattande arbete, att hvarken det förra kan förutsättas

eller det senare fullgöras. Den ledning, man för öfrig! kan

hafva af köpeskillingen, inskränker sig i detta fall allmännast till endast

den sålda egendomen, emedan värdet af den växande skogen är mycket

olika på i öfriga afseenden likstälda egendomar, beroende på större

eller mindre hushållning, lokala förhållanden m. m. Då nu tillämpningen

af Kongl. Maj:ts eller Utskottets förslag ställer sig alldeles lika för

alla egendomar, som icke hafva tillgång af torf- eller ståndskog utöfver

husbehofvet, men jag förmodar, att till och med den, som ämnar försvara

Utskottets förslag, måste medgifva, att den der “vanskliga “värderingen

af husbehofsskogen, enligt Kongl. Maj:ts förslag, på alla egendomar

med ännu större skogstillgång skall framkalla mindre fel såsom berörande

en mindre del af skogen, än då samma “vanskliga“ beräkning

enligt Utskottets förslag måste omfatta ett mycket större område och

på samma gång gifva anledning till mycket större fel, så borde ingen

tveka i valet emellan dessa förslag. Lika svårt att tillämpa varder

stadgandet i 8 § om inkomstbevillning för afverkning eller försäljning

i sådan skala, att egendomens värde derigenom minskas, ty då växande

skog, som innehafves af egaren, enligt 3 § inverkar på egendomens

värde, bör å ena sidan detta värde höjas i samma mån som egaren genom

s. 21 Kontrollera mot PDF

BevUlnings-Utskottets Betänkande N:o 7. 21

sparsamhet, sådd eller plantering ökar ståndskogens värde och att då,

å andra sidan, hvarje försäljning af växande ståndskog ovilkorligen

måste minska dess värde, bör egaren derjemte åsättas inkomstbevillning,

åtminstone i alla de fall då ståndskogens värde vid en ny fastighetstaxering

är mindre än vid den föregående.

För att komma till en annan uppfattning af dessa stadganden,

enklare att tillämpa, måste man antaga att Utskottet, i strid med den

tydliga ordalydelsen, menat att mossen eller skogen endast skulle hafva

inflytande på egendomens värde vid vissa tillfällen för längre tidsperioder

och att således en höjning af fastighetsbevillniugen eller åsättande

af inkomstbevillning endast skulle ega rum, då efter en sådan tidsperiod

antingen ståndskogens värde genom sparsamhet eller kultur blifvit

ökadt i det förra eller minskadt i det senare fallet gent emot

värdet vid periodens början. Men om nu också antages, att taxeringsmyndigheterna

till följd af någon oförklarlig ingifvelse skulle komma

till en sådan uppfattning, hur i all verlden skola de då kunna jemföra

ståndskogens värde med dess värde för en längre tid tillbaka! En

följdrigtig tillämpning af Utskottets förslag blir således lika omöjlig

under den stadgade eller antagna förutsättningen.

Hur kommer slutligen rättvisan och jemlikheten i beskattningen

att taga sig ut under förutsättning att skattefrågorna varda lösta och inkomstbevillning,

motsvarande 1 procent af taxeringsvärdet, skall åläggas

jordbruket? .Denna inkomstbevillning för jordbrukarens eget i yrket nedlagda

personliga arbete och derför begagnade inventarier kan hafva ett

visst berättigande, så länge frågan hufvudsakligen gäller jordbrukets

fastighetsvärde, till hvilket skatteobjektet i fråga då står i ett någorlunda

rättvist förhållande, men den kommer deremot att ställa sig på ett annat

sätt till det fastighetsvärde som i sig innesluter värdet af växande skog

eller torfmosse, livilkas tillgodogörande hvarken kräfver några inventarier

eller personligt arbete i annat fall än då skogen är föremål för kultur.

Eu egare af ett skogshemman, taxeradt till 40,000 kronor, deraf

ståndskogens värde utöfver husbehofvet är beräknadt till 30,000, får då

för sitt i jordbruket nedlagda personliga arbete och för derför begagnade

inventarier i inkomstbevillning erlägga 4 procent, då egaren af

ett jordbruk med skog för blott husbehof endast erlägger 1 procent,

Blir detta eu jemlik och rättvis beskattning? Svara ja, den som kan!

Då Utskottets förslag derjemte är principvidrigt deruti, att torfmossen

och ståndskogen i det ena fallet skall ingå i taxeringsvärdet,

men i det andra icke, och att inkomstbevillning antagligen får erläggas

af den som på en gång tillgodogör sig en tioårig afkastning, då

deremot den som under samma tid årligen gör sig till godo samma

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

bruttoafkastning undgår densamma, har jag med full tillförsigt om de

betydliga företräden Kongl. Maj:ts förslag har, så väl ur synpunkten af

enhet och lätthet i tillämpningen, föreskrifternas tydlighet somjemlikhet

i beskattningen, yrkat bifall till den senare delen af 1 momentet

i o § af Kongl. Maj:ts förslag, som börjar med orden: “börande dervid

etc.“ samt öfriga i samband med denna stående paragrafer. “

Vid hvad Utskottet i 4:de punkten hemstält angående Herr Danielsons

motion äfvensom vid § 18:

af Herr E. G. Boström: “Mot Utskottets beslut att afstyrka Herr

Danielsons motion får jag reservera mig. Lika litet i år som förliden

år kan jag finna, att de skäl, Utskottet anfört för sitt beslut, äro öfvertygande.

Då det utan tvifvel för mången församling, som till en utom

densamma boende prestman lemnar dryga lönebidrag, måste kännas

hårdt att icke af honom erhålla något som helst bidrag till sina

kommunalutskylder, samt, så vidt jag förstår, ej någon afsevärd svårighet

lärer uppstå vid taxering af en prestman inkomst der den utgår,

kan jag ej annat än i hufvudsak tillstyrka motionen. Denna princip,

att beskatta en inkomst der den utgår, är för öfrigt ej ny, den har

redan sedan derå år tillämpats genom stadgandet, att handelsrörelse,

bolag m. fl. skola beskattas på de olika ställen, der rörelsen bedrifves,

och har i nu föreliggande författningsförslag funnit eu än vidsträcktare

tillämpning genom stadgandena i punkterna b, c och h af denna paragraf.

Om det ock må vara sant, att denna princip ej alltid kan tilllämpas

såsom i fråga om de distriktsläkare och veterinärer, hvarom

Utskottet talar, synes mig dock detta ej böra utgöra hinder att tilllämpa

densamma, der det låter sig göra. På dessa skäl och då nu

mera förfallit det ofta åberopade hindret, att eu ny bevillningsförordning

vore att förvänta, får jag hemställa, att Herr Danielsons motion måtte

på det sätt bifallas, att till § 12 fogas en ny punkt af följande innehåll:

innehafvare af presterlig befattning; inom hvarje kommun:

för derifrån utgående aflöningsförmåner.

I § 18 stadgas, att skattskyldig är, då bevillniugsberedningens

ordförande det äskar, förpligtad att inom åtta dagar lemna uppgift om

sin inkomst; i mom. 4 af § 19 föreskrifves, att uraktlåtenhet häraf

medför förlust af rätt att öfverklaga pröfningsnämnds beslut, hvarjemte

enligt § 26 anteckning om sådan uraktlåtenhet skall af beredningens

ordförande göras i taxeringslängden.

Af det den Kongl. propositionen bifogade statsrådsprotokollet framgår,

att Kongl. Maj:t, som funnit den obligatoriska sjelfdeklarationen

ej böra införas, såsom eu utväg till upplysnings erhållande föreslagit

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7. 23

det helt nya stadgande, som återfinnes i denna paragraf. Den skattskyldige

blefve nemligen derigenom ej underkastad en obligatorisk

sjelfdeklaration, då det stode i hans eget skön att bestämma, om han

ville lemna begärd uppgift eller underkasta sig det äfventyr, som för

uraktlåtenhet deraf stadgades i § 19 mom. 4.

För min del skulle jag ej hafva något att erinra mot införande

af den obligatoriska sjelfdeklarationen och har ej heller något mot

flen början dertill, som nu kan vara gjord. Men jag finner det ej vara

i sin ordning, att en skattskyldig kan förlora sin rätt att öfverklaga

ett beslut, som han anser förnärma sin rätt, endast genom en anteckning

i taxeringslängden af beredningens ordförande. Först tillåter jag

mig påpeka svårigheten för honom att afgöra, från hvilken dag de

bestämda åtta dagarne skola beräknas. Jag föreställer mig nemligen

att som regel kommer ordföranden att genom bref begära den behöfliga

uppgiften. Men nu kan lätteligen ett bref förkomma, eller den

skattskyldige genom sjukdom, bortresa eller annat lagligt förfall vara

hindrad att inom den bestämda tidrymden lemna den äskade uppgiften.

Jag föreställer mig till och med, att tilläfventyrs någon skattskyldig,

som ej med blida ögon ser detta nya stadgande, kan söka undandraga

sig ej blott aflemnande af uppgift, utan ock det för underlåtande deraf

stadgade äfventyr genom förklarande, att han ej från beredningens ordförande

bekommit någon framställning om aflemnande af uppgift å sin

inkomst. I enlighet med författningen gör nu ordföranden en anteckning

i längden och rätten att klagan öfver pröfningsnämndens beslut

skulle vara förlorad. Men näppeligen kan man förlora denna sin

rätt förr, än det kan lagligen visas, att man försummat fullgöra, hvad

för sådan rätts bibehållande är stadgadt. Denna bevisningsskyldighet

kan dock ej åligga den, som vill klaga. Beredningens ordförande deremot

skulle vara skyldig dertill. Men på honom har i den nya författningen

så mycket bli t vit lagdt, att man ej torde böra belasta honom

med det besvär och de kostnader, som äro erforderliga för att, der så

behöfves, lagligen styrka, att den skattskyldige uraktlåtit lemna honom

affordrad uppgift. Endast som det sällsyntaste undantag lärer derföre

eu ordförande komma att tillämpa denna paragraf. Då en enskild arbetsgivare

är enligt § 17 skyldig att på begäran af beredningens ordförande

lemna uppgift om hos honom anstälda personers löner och

andra förmåner, och han vid uraktlåtenhet häraf ej blott kan fällas till

böter, utan ock af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vid vite förständigas

lemna den äskade uppgiften, synes mig i öfverensstämmelse dermed

kronobetjening vid anmodan böra vara förpligtad affordra skattskyldig

sådan uppgift, som i § 18 afses. Härigenom blifver berednin
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

gens ordförande i tillfälle att med officiel! intyg styrka, så väl att uppgift

blifvit den skattskyldige affordrad som ock när sådant skett.

På dessa skäl och på det att författningens stadgande ej må

blifva en död bokstaf, har jag ansett, att till § 18 borde fogas ett

tillägg af följande lydelse:

Vederbörande kronobetjening är, när bevillningsberedningens

ordförande det äskar, skyldig tillhandagå vid anskaffande af sådan

uppgift.u

I denna reservation, för så vidt den afser Herr Danielsons motion

instämde Herrar A. Andersson, C. A. Jönsson och N. J. Boström;

Vid §11:

af Herr Nyström: “Emot hvad Utskottet föreslagit i § 11, angående

existensminimum samt lindring för lägre inkomst, om hvars slutliga

behandling jag såsom suppleant fått deltaga, får jag afgifva följande

reservation:

Utskottet har så väl rörande stämpelafgiften som angående allmänna

bevillningen uppskjutit slutliga behandlingen eller aflemnande!

af dess betänkande rörande af Kongl. Maj:t föreslagna nya större förhöjningar

eller förändringar af gällande afgifter intill dess sig visat,

om utgången af de s. k. stora frågorna påkalla dessa förhöjningar;

och Utskottet har, af orsak att personella skyddsafgifter möjligen ej

kunde för de ökade statsbehofven upphöra, uppskjutit afgifva yttrande

derom tills nämnda stora frågor blifvit afgjorda. Mig vill det synas

som skulle ock Utskottet på samma goda skäl hafva kunnat dröja med

att afgifva sitt yttrande om nämnda § i hvad den afser höjandet af

existensminimum från 400 till 500 kronor och beskattningsfrihet för

450 kronor i stället för 300 kronor, när inkomsten understiger 1,200

kronor, Indika bestämmelser säkerligen äfven komma att väsentligt förminska

statens och kommunens inkomster. Och om Utskottet nödvändigt

velat redan nu afgifva slutligt betänkande derom, utan afseende derå om de

för skyddsafgiftens upphörande, rust- och roteringsbesvärens samt grundräntans

afskrifning och i öfrigt för försvaret ökade utgifter, allt uppgående

till säkerligen 20 millioner kronor årligen, icke medgifva nämnda

eftergifter i afseende å allmänna bevillningen, så hade dock Utskottet,

enligt mitt förmenande, bort komma till annat resultat än som skett

genom att helt enkelt instämma i Kongl. Maj:ts förslag om de ökade

eftergifterna, fastän man samtidigt måste på andra håll uppsöka mer

eller mindre lämpliga beskattningsföremål, såsom arfskatt, bränvin^ - skatt, stämpelskatt och dylikt för att fylla statsbehofven och ändå ej i

längden skall kunna undgå att gripa till förhöjd bevillning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

Jag har uti en till Särskilda Utskottet remitterad motion (N:o 29)

an ty dt, att jag var med om rust- och roteringsbördans afskrifning samt

grundskatternas aflösning, under förutsättning att värnpligten fördubblades,

att försvaret i öfrigt ordnades på bästa sätt, vare sig genom indelningsverkets

bibehållande för statens räkning, eller genom värfvad

stam, samt under förutsättning derjemte att en ny rättvis bevillningsförordning

infördes, utgående på upphörandet af personella skatter,

men deltagandet i statens utgifter i förhållande till hvars och ens

skatteförmåga eller inkomst, utan afdrag af lefnadskostnader och räntor,

denna inkomst må komma af kapital, lön, fastighet, boskapsskötsel,

handel, skogsbruk eller hvad det vara må, allt under iakttagande likväl

att inkomsten från fastighet icke annat än i angifna undantagsfall beräknades

lägre än 5 för 100 af antagna egendomsvärdet, att lindring

af till exempel medgåfves för mindre säker inkomst, att nuvarande

existensminimum 400 kronor bibehölles och att beskattningsfrihet under

1,800 kronors inkomst medgåfves för 100 kronor från 1,800 till

och med 1,300 kronors inkomst, för 200 kronor derunder till och med

800 kronor och för 300 kronor under 800 kronors inkomst.

Utgående från dessa åsigter, som jag ej funnit skäl frångå, samt

i betraktande deraf:

att frågan om förändring i existensminimum från 400 till 500

kronor samt om ökad lindring för inkomst under 1,800 kronor bör afgöras

i sammanhang med frågorna om skyddsafgiftens borttagande samt

införandet af arfskatt och inkomstbevillning för rörelse af jordbruksfastighet

in. m. samt således anstå tills det sig visat om och i hvad

mån utgången af de stora frågorna kommer att fordra ökade skatter

eller medgifva lättnader uti nuvarande;

att det ej är af nöden att förändra existensminimum från 400 till

500 kronor samt öka beskattningsfriheten från 300 till 450 kronor, när,

såsom Kong]. Maj:t och jemväl Utskottet föreslagit, det afgiftsfria beloppet

kan vid hög bostadskostnad och ömmande omständigheter, än

vidare nedsättas med högst 200 kronor, och när det är att antaga att

eftergifterna skulle tillkomma egentligen den mest arbetsföra befolkningen

och äfven den som skattar för utlånta kapital af ända till 35,000

kronor, i hvilket fall väl ej rimligen någon eftergift bör ifrågakomma;

att ifrågavarande förändringar ej böra medgifvas äfven derför, att

personella i förhållande till inkomst ej stående skatter, böra företrädesvis

förminskas, och att många af landets kraftigaste och mest arbetsföra

invånare, hvilka kunna och böra deltaga i utgifter till stat och

kommun, skulle till berättigadt missnöje för dem, som äro öfver strecket

och måhända hafva vida svårare för skattens utgörande, befrias;

Bih. till RiJcsd. Prot. 1883. 5 Sami. 1 Åfd. 6 Raft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

att man i sjelfva verket genom ifrågavarande eftergifter gör mera

skada än gagn för dem, som skulle erhålla desamma, enär rättigheten

att deltaga i kommunens angelägenheter och utsigten att i mån af stigande

upplysning få det politiska strecket flyttad t till 400 kronors inkomst,

såsom Andra Kammaren velat medgifva, men hvilket allt skulle

förloras, väl måste uppväga den nu föreslagna ändringen i bevillningsförordningen;
att

detta deltagande, skulle, i vida högre grad än skatteregleringskamitén

antagit rörande bibehållandet af mantalspenningar, som ej

medföra kommunal eller politisk rösträtt, blifva ett uuttryck af det aktiva

medborgarskapetu och i många hänseenden verka fördelaktigt; och slutligen
att

det ofta ej med någon säkerhet kan bestämmas när inkomsten

uppgår till 1,800 eller 1,799 kronor, då afdrag får ske, samt blir derför

nödigt göra öfvergången till skat-telindring så litet skarp som möjligt,

får jag, hvad ifrågavarande 11 § beträffar, yrka återremiss i syfte,

att existensminimum bibehålies vid 400 kronor,

att skattefrihet må ske för 100 kronor för inkomst

under 1,800 till och med 1,300 kronor, för 200 kronor

för inkomst under 1,300 till och med 800 kronor

och för 300 kronor för inkomst under 800 kronor,

och att ytterligare lindring må kunna ske med högst

200 kronor, när hög bostadskostnad eller ömmande

omständigheter eller mindre säker inkomst är i fråga.41

Derjemte har Herr C. F. Wcern anhållit få antecknadt, att han

icke deltagit i slutliga behandlingen af § 12 punkten b), äfvensom

Herr Hedlund, att han icke deltagit i behandlingen af Herr Danielsons

motion.

s. 27 Kontrollera mot PDF

f

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

27

Förslag

till

Förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.

(Kongl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Bevillning af fast egendom.

§ i. § i.

För all inom riket belägen fast (Hvilande.)

egendom, hvartill ock räknas frälseränta.

, skall, med de undantag, som

i § 4 upptagas, bevillning utgöras

med fem öre för hvarje fulla ett hundra

kronor af fastighetens uppskattade

värde.

§ 2. § 2.

Bevillning för fast egendom er- (Oförändrad.)

lägges af egaren, utom i följande fall,

då bevillningen utgöres af innehafvare^

nemligen:

a) för jordegendom, som besittes

med stadgad åborätt, eller är af allmän

myndighet eller af stiftelse till

begagnande mot lifstidsstädja upplåten,

samt för skogsområde, som

blifvit upplåtet till bergshandteringens

understöd, till sågverk eller

kanalbolag, eller ock innehafves af

stad eller annan menighet;

h) för jordegendom eller annan

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 7.

fastighet, som antingen är till boställe

eller eljest på lön anslagen,

så vida egaren enligt § 4 a) eller

b) är från fastighetsbevillning fri

och hela fastigheten är åt endast en

person upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning

på viss tid eller på lifstid

från annan egendom afsöndrad.

§ 3.

Mom. 1. Fast egendom skall uppskattas

till sitt verkliga värde med ledning

af köpeafhandlingar, arrendeeller

hyresafgifter, värderingar för

samma egendoms belåning eller försäkrande

mot brandskada samt öfriga

om hvarje särskild egendoms

storlek, beskaffenhet och afkastning

erhållna uppgifter eller inhemtade

upplysningar; börande dervid, och

enär inkomst genom försäljning af

skog eller torf beskattas enligt §

8 mom. 2 5), torfmosse och växande

skog tagas i betraktande endast i

den mån de anses erforderliga till

husbehof.

Mom. 2. Frälseräntas kapitalvärde

uppskattas till tjugu gånger det belopp,

hvartill samma ränta efter nästföregående

års markegång uppgått,

så framt icke räntan, i enlighet med

§ 14 i Kongl. kungörelsen den 11

Maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris,

i hvilket fall detta senare

bör läggas till grund för beräknandet

af räntans belopp. Dock iakttages,

att frälseräntas kapitalvärde

alltid sättes i fulla hundratal kro
-

§ 3.

Mom. 1. Fast egendom skall uppskattas

till sitt verkliga värde. Detta

värde bestämmes med ledning af de

om hvarje särskild egendoms storlek,

beska]}''enhet och afkastning inhemtade

upplysningar samt erhållna uppgifter

om arrende- eller hyresafgifter, köpeafhandlingar

och värderingar för egendomens

belåning eller försäkrande mot

brandskada; skolande dervid värdet

af torfmosse och växande skog, som

innehafves af annan än jor degar en, ej

tagas i beräkning, enär inkomst deraf

beskattas enligt § 8 mom. 2 b).

Mom. 2. (Oförändradt.)

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillnings-UtsJeottets Betänkande N:o 7.

Dor, så att möjligen Överskjutande

belopp icke beräknas.

Mom. 3. Det värde, hvartill fast

egendom blifvit uppskattad, skall

utan förnyad uppskattning bibehållas

oförändradt under tre år, derest icke

under tiden mellan tvenne på hvarandra

följande allmänna fastighetstaxeringar

sådana inträffade förhållanden,

som i § 4 af den för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktion

närmare omförmälas, påkalla

förändrad värdering.

Mom. 4. Uppskattning af värdet

å sådan fast egendom, som omförmäles

i § 4 c), eger icke rum.

§ 4.

Fastiglietsbe vinning erlägges

icke af:

a) staten;

b) städer och andra menigheter,

akademier, vetenskapliga samfund,

allmänna undervisningsverk och

barmhertighetsinrättningar: för dem

tillhöriga allmänna platser, tomter

och byggnader;

regementen och officerscorpser:

för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader;

samt

enskilda personer eller samfund:

för dem tillhöriga kyrkor och bönehus;
allt

dock endast så framt nu omförmälda

allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke

lemna egaren någon inkomst; börande

i motsatt fall fastighetsbevillning

utgöras för så stor del af fastig
-

Mom. 3. Det värde, — — —

— —, som i § 2 af den för taxe
ringsmyndigheterna

utfärdade instruktion

— — — — — —--

— — — — värdering.

Mom. 4. (Oförändrad.)

§ 4.

(Oförändrad.)

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bcvillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

hetens taxeringsvärde, som enligt

den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar

inkomstbeloppet; och

c) egare af kanal, jernväg och

annan farväg eller farled samt flottled:

för den mark, som af anläggningen

upptages, äfvensom för sjelfva

kanal- och vägbyggnaden, hvarunder

jemväl inbegripas de för anläggningens

begagnande erforderliga

stationshus, verkstäder och andra

byggnader.

§ 6- § S.

Vid uppskattning af fast egen- (Oförändrad.)

dom skola särskilda värden, slutande

å fulla hundratal kronor, utsättas;

a) ä jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet

eller, om hemmanet eller

lägenheten består af två eller flere

brukningsdelar eller afsöndring af

jord derifrån egt rum, för hvarje

sådan brukningsdel eller jordafsöndring;

samt

för skogsområde, som omförmäles

i § 2 a);

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och dermed

jemförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande

åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga

värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet,

men icke afsedd för

det derå drifna jordbruk eller dit

hörande näring;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

för fiske, som är i jordebok särskild!

upptaget; samt

för frälseränta.

§ 6.

Fast egendom taxeras inom den

ort, der egendomen är belägen.

§ 6-

(Ofö rändrad.)

Bevillning för inkomst af kapital och arbete.

§ 7

För all behållen inkomst, vare

sig af kapital eller arbete, skall, med

de undantag, som i § 11 omförmälas,

bevillning erläggas med en för

hundra af inkomstbeloppet.

§ 8-

Mom. 1. Till inkomst af kapital

räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande

obligationer nedlagda eller

hos penningeförvaltande verk eller

enskilde insatta penningar; samt

b) krono- och kyrkotionde eller

ersättning derför, som åtnjutes af

patronus ecclesias.

Mom. 2. Till inkomst af arbete

räknas:

a) den inkomst och förmån af

iordbruksrörelse å egen eller annans

mark, som förvärfvas medelst det i

rörelsen nedlagda arbete och dervid

använda inventarier;

b) inkomst genom skogsafverk
-

§ i
(Oförändrad.

)

§ 8.

Mom. 1. (Oförändradt.)

Mom. 2. Till inkomst af arbete

räknas:

a) (Hvilande.)

b) Inkomst genom försäljning eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

• 32

ning eller torftägt å egen eller annans

mark för annat ändamål än

husbehof eller genom försäljning af

växande eller afverka^ skog eller

af torf;

c) inkomst af annan rörelse eller

yrke, såsom:

1 :o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott

jemte dertill hörande verk, inrättningar

och näringar; qvarnar och

sågverk; fabriker, mekaniska verkstäder,

bränvinsbrännerier och andra

för varors tillverkning eller förädling

anlagda inrättningar; mejerihandtering

och andra binäringar till

jordbruket i den mån de icke afse

tillgodogörande af eget jordbruks

produkter; penningerörelse, handelsrörelse,

skeppsrederi, sjöfart, handtverk

eller annan näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten

kanal, jernväg eller annan farled

samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom

utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

d) inkomst och förmån af tjenst

eller särskilt uppdrag, såsom: aflöning,

arfvode, traktamente, sportler,

bostad, derest icke fastighetsbevillning

derför af löntagaren utgöres,

och annan med allmän eller

enskild tjenst förenad förmån; så

ock den behållna inkomst, som, enligt

gällande föreskrifter, kan vid

lediga ecklesiastika sysslor tillfalla

de under konsistoriernas vård eller

annan allmän förvaltning stälda

kassor;

e) pension, lifränta, eller undan
-

afverkning eif skog eller genom torftägt

ä annans mark; äfvensom å egen

mark, när sådan försäljning och afredning

eller torftägt eger rum till

den utsträckning att egendomens värde

derigenom minskas,

c) (Oförändradt.)

d) (Oförändradt.)

e) (Oförändradt.)

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7. 33

tagsförmån äfvensom gratifikation af

annan än enskild gifvare;-

f) all annan i denna § ej sär- f) (Oförändradt.)

skildt omförmäld inkomst, som icke

är genom fastighetsbevillning beskattad.

§ 9.

Skyldige att utgöra inkomstbevillning

äro:

a) svensk medborgare, som är i

riket bosatt: för all den inkomst,

han åtnjuter, vare sig här eller från

utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke

är i riket bosatt: för den inkomst,

han härifrån åtnjuter;

c) utländing, som är i riket bosatt

eller här uppehållit sig såsom

resande under större delen af tre

på hvarandra följande år, eller som

här idkar näring, eller härifrån uppbär

lön eller pension: för den inkomst,

som af honom här förvärfvas

eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån

införd, här användes.

Hvad här ofvan säges om enskild

person, gälle ock i tillämpliga

delar om menigheter, samfund, verk

och inrättningar samt andra juridiska

personer, i den mån de icke

äro i denna förordning från inkomstbevillning

frikallade, äfvensom om

oskiftade sterbhus och bolag.

§ 9.

Skyldige att utgöra inkomstbevillning

äro:

a) (Oförändradt.)

b) (Oförändradt.)

c) utländing, som är i riket bosatt

eller här uppehållit sig såsom

lisande vare sig fortfarande under

ett är eller under större delen af tre

på hvarandra följande år, eller som

bär idkar näring, eller härifrån uppbär

lön eller pension: för den inkomst,

som af honom här förvärfvas

eller härifrån åtnjutes eller ock,

utifrån införd, här användes.

Hvad här ofvan säges om enskild

person, gälle ock i tillämpliga

delar om menigheter, samfund, verk

och inrättningar samt andra juridiska

personer, i den mån de icke äro

i denna förordning från inkomstbevillning

frikallade, äfvensom om

oskiftad! sterbhus och bolag, derunder

jemväl inbegripna sädana som

enligt särskild författning äro skyldiga

afstå sin vinst.

Bill. till IRiksd. Prof. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

§ 10.

Grunder för inkomsternas beräknande.

Mom. 1. Inkomst af kapital och

arbete taxeras för det löpande året.

Mom. 2.

a) Inkomst af kapital och annan

inkomst af arbete än lön, pension

eller inkomst och förmån af jordbruksrörelse,

upptages med det belopp,

hvartill inkomsten under nästföregående

året uppgått, med iakttagande

likväl, dels att inkomsten

första året den åtnjutes, äfvensom

då den icke åtnjutits för hela föregående

året, skall upptagas med det

belopp, hvartill densamma, enligt de

upplysningar, taxeringsmännen kunnat

förskaffa sig, skäligen må anses

för det löpande året uppgå, dels och

att, då inkomsten under det löpande

året upphör, densamma upptages

med det belopp, som, med det nästföregående

årets inkomst till beräkningsgrund,

motsvarar den tidrymd

af det löpande, året, för hvilken inkomsten

åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild tjenstebefattning

förenad lön så ock

pension upptages med det belopp,

hvartill densamma för det löpande

året blifvit i stat eller annorledes bestämd;

börande deremot med tjenstebefattning

förenade tjenstgöringspenningar,

dagaflöning, sportelersättning

och obestämda eller extra inkomster

beräknas på sätt under a)

är föreskrifvet.

c) Vikariatsarfvode, arfvode för

uppdrag af öfvergående beskaffenhet

och all dylik tillfällig inkomst, som

§ io.

Grunder för inkomsternas beräknande.

Af om. 1. (Oförändradt).

Mom. 2.

a) Inkomst af kapital och annan

inkomst af arbete än lön eller pension

upptages med det belopp, hvartill

inkomsten under nästföregående

året uppgått, med iakttagande likväl,

dels att inkomsten första året den

åtnjutes, äfvensom då den icke åtnjutits

för hela föregående året, skall

upptagas med det belopp, hvartill

densamma, enligt de upplysningar,

taxeringsmännen kunnat förskaffa

sig, skäligen må anses för det löpande

året uppgå, dels ock att, då inkomsten

under det löpande året upphör,

densamma upptages med det belopp,

som, med det nästföregående årets

inkomst till beräkningsgrund, motsvarar

den tidrymd af det löpande

året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

h) (Oförändradt.)

c) (Oförändradt.)

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

härflutit af annan den skattskyldiges

verksamhet än hans redan till

beskattning taxerade tjenst, rörelse

eller yrke, och som tillfallit honom

så sent under ett år, att densamma

icke kunnat af det årets taxeringseller

pröfningsnämnd beräknas, taxeras

till bevillning det näst derpå

följande året.

d) Lön och annan inkomst, som

utgår i spanmål eller persedlar, upptages

med det kontanta belopp, den

efter senast för orten faststäldtmarkegångspris

utgör.

Mom. 3. Vid beräkning af inkomst

utaf kapital och arbete må

afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och

hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt dertill hänförliga utgifter

;

b) för arrende- eller hyresvärde

å sådan, kanal, jernväg och annan

farled samt flottled tillhörande, mark

och byggnad, som enligt § 4 är fri

från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges

eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda

kapital;

d) för hvad som användes till fast

egendoms förbättring, tillökning af

inventarier eller kapitalafbetalning

å skuld.

Mom. 4. Deremot md afdrag ske:

vid beräkning af inkomst

utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

vid beräkning af inkomst

utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning

beskattade, hyresvärdet mot
-

d) (Oförändradt.)

Mom. 3. (Oförändradt.)

Mom. 4. Deremot — — — —

— — — — utaf arbete:

a) (Oförändradt.)

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

B&villnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

svarande, belopp af fem för hundra

af taxeringsvärdet å fastighet, som

af egaren begagnas till utöfvande

af sådan verksamhet, hvarom i § 8

mom. 2 c) l:o och 3:o sägs;

b) för ränta å lånt, i rörelsen nedlagdt

kapital;

c) för omkostnader för bedrifvande

af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift, underhåll

af fastighet och inventarier, aflöning,

föda och öfriga kostnader för de i

och för rörelsen använda biträden

och arbetare, m. in.;

d) för kostnader, som äro förenade

med utöfning af vetenskap,

konst eller handaslöjd;

é) för hvad som anvisats till bestridande

af de med erhållna tjenster

eller uppdrag förenade särskilda

kostnader, såsom resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjenstehästar

samt fourageringsersättning,

anslag till skrifmaterialier och

andra expenser, missräkningspenningar,

dagaflöning eller traktamente

för förrättning å annat ställe, än

tjenstemans eller i förrättningen deltagande

persons vanliga boningsort,

arfvode, dagaflöning eller traktamente

för kommendering utom station,

fältaflöning under krigstid, samt arfvode

eller traktamente för riksdag

eller revision å annan ort, än der arfvodes-

eller traktamentstagaren är

bosatt;

f) för följande med embete och

tjenst förenade utgifter, nemligen:

den afgift tjensteman, såsom sådan,

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande

af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift, underhåll

af fastighet och inventarier, aflöning,

föda och öfriga kostnader för

de i och för rörelsen använda biträden

och arbetare samt andra dermed

jemförlig a utgifter
d)

(Oförändradt.)

e) för hvad som anvisats till bestridande

af de med erhållna tjenster

eller uppdrag förenade särskilda

kostnader, såsom resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjenstehästar

samt fourageringsersättning,

anslag till skrifmaterialier och

andra expenser, dagaflöning eller traktamente

för förrättning å annat

ställe, än tjenstemans eller i förrättningen

deltagande persons vanliga

boningsort, arfvode, dagaflöning

eller traktamente för kommendering

utom station, fältaflöning

under krigstid, samt arfvode eller

traktamente för riksdag eller revision

å annan ort, än der arfvodeseller

traktamentstagaren är bosatt;

f) (Oförändradt.)

s. 37 Kontrollera mot PDF

-37

Bevillning?,-Utskottets Betänkande N:o 7.

åligger utgöra till pensions-, enkeoch

pupill- eller annan understödskassa,

aflöning eller annan ersättning

till vikarie eller tjenstebiträde,

prestérnes i jordeboken upptagna utlagor,

i den mån de icke äro eftergifva,

, ränta och amorteringsbidrag

till öfverbyggnadsamorteringsfonden

för prestgårdarne i Skåne, samt kostnader

för sådana tjeneteresor, för

hvilka ersättning icke är särskildt

anvisad.

Mom. 5. Inkomst och förmån Mom. 5. (Hyflande.)

af jordbruksrörelse, hvarom i § 8

mom. 2 a) förmäles, skall upptagas

till ett belopp, som motsvarar en för

hundra af fastighetens taxeringsvärde.

§ 11-

§ 11.

Undantag från de i §§ 7—10 meddelade

stadgandcn.

Mom. t. Bevillning för inkomst

af kapital eller arbete eger icke rum:

när den skattskyldiges sammanräknade

årsinkomster, deri inbegripna

äfven hustruns, understiga 500 kronor.

Uppgå dessa inkomster icke till

1,200 kronor, äro 450 kronor, och

uppgå de icke till 1,800 kronor, äro

300 kronor af inkomsten af kapital

och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning

sålunda icke eger rum eller som får

från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt

afdragas, må å ort, der

kostnaden för bostad är synnerligen

Undantag från de i §§ 7—JO meddelade

stadganden.

Mom 1. Bevillning för inkomst

af kapital eller arbete eger icke

rum: när den skattskyldiges sammanräknade

årsinkomster, deri inbegripna

äfven hustruns, understiga

500 kronor.

Uppgå dessa inkomster icke till

1,200 kronor, äro 450 kronor, uppgå

de till 1,200 kronor men icke till

1,800 kronor, äro 300 kronor af inkomsten

af kapital och arbete fria

från bevillning.

Det belopp etc. (Oförändradt.)

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillnings- Utskottets

hög i jemförelse med förhållandet

inom riket i allmänhet, äfvensom

undantagsvis i de fall, der särdeles

ömmande omständigheter (talrik familj,

långvarig sjuklighet, olyckshändelse

och dylikt) förekomma, ökas;

dock så att denna ökning, vare sig

den eger rum på grund af hög bostadskostnad

eller ömmande omständigheter

eller båda dessa skäl, icke

må för någon skattskyldig öfverstiga

200 kronor.

För sådan inkomst, som omförmäles

i § 8 mom. 2 a) och b); för

inkomst, som beskattas inom annan

kommun än den, der den skattskyldige

är mantalsskrifven, samt för

bolags inkomst får hvarken befrielse

från eller lindring i bevillningen enligt

detta moment åtnjutas.

Mom. 2. Från utgörande af inkomstbevillning

frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga

samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiifonder, pensionsanstalter,

sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jemte andra fromma

stiftelser: för all annan inkomst än

den i § 8 mom 2 d) nämnda;

landsting, hushållningssällskap,

städer och andra menigheter: för sådan

inkomst, som icke härflyter af

rörelse eller yrke;

jernkontoret, i den mån detta

verks vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål; samt

sparbanker, som afses i Kongl.

förordningen den 1 Oktober 1875,

Betänkande N:o 7.

Mom. 2. Från — — — — —

— — — — — frikallas:

a) (Oförändradt.)

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga

samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiifonder, pensionsanstalter,

sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jemte andra fromma stiftelser:

för all annan inkomst än den

i § 8 mom. 2 d) nämnda;

landsting, hushållningssällskap,

städer och andra menigheter: för

sådan inkomst, som icke härflyter af

rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken och hypoteksföreningar;
jernkontoret,

i den mån detta

verks vinstmedel användas till allmänt,

nyttiga ändamål; samt

sparbanker, som afses i Kongl.

förordningen den 1 Oktober 1875,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillning!!- Utskottets Betänkande N:o 7.

och hvilka ej lemna utdelning åt

stiftarne eller deras rättsinnehafvare,

äfvensom sådana rånte- och kapitalförsäkringsanstalter,

som afse att bereda

vinst endast åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för

af staten anvisadt anslag samt för

inkomst af kapital;

d) vid de förenade rikenas beskickningar

hos utländska makter

anstälda, jemte alla öfriga under utrikesdepartementet

lydande embetsocli

tjensteman samt vaktbetjente:

för den del af deras aflöning eller

pension, som motsvarar norska statsverkets

bidrag dertill;

(?) främmande makters härvarande

beskickningar och konsulat tillhörande

personer jemte deras betjening

för all annan inkomst änden,

som utgöres af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension

eller erhålles genom här idkad rörelse;
f)

utländing, som här vistas för

att idka studier;

g) gåfvo- och understödstagare:

för gåfva eller understöd af enskild

gifvare; samt

h) lappallmogen: för inkomst af

sådan näring, som ej förutsätter fast

bostad.

89

och hvilka ej lemna utdelning åt

stiftarne eller deras rättsinnehafvare,

äfvensom sådana rånte- och

kapitalförsäkringsanstalter, som afse

att bereda vinst endast åt" in sättare;

c) (Oförändradt.)

d) (Oförändradt.)

e) (Oförändradt.)

f) (Oförändradt.)

//) (Oförändradt.)

h) lappallmogen: för inkomst af

renskötsel.

§ 12- 5 12.

Beskattningsort. Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst Skattskyldig — — —

af kapital och arbete: —--— arbete:

a) idkare af jordbruksrörelse; för a) (Hyllande.)

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

inkomst deraf: der fastigheten är belägen;
b)

idkare af skogsrörelse, hvartill

ock räknas innehafvare af genom

köp förvärfvad rätt till afverkning

af skog å annans mark; för inkomst

deraf: der skogen är belägen;

c) patronus ecelesise; för inkomst

af tionde eller ersättning derför: der

inkomsten utgår;

d) bank-, jernvägs- och kanalbolag:

der bolagets rörelse drifves,

vare sig genom hufvud-, afdelningseller

kommissionskontor eller vid

större och mindre stationer;

e) annat bolag: å den eller de

orter, der bolagets rörelse eller någon

hufvudsaklig gren deraf på mera

sjelfständigt sätt eller i afsevärd omfattning

drifves; men i fall sådana

bestämda orter icke förefinnas: der

bolaget har sin styrelse;

f) handlande, läbriksegare samt

annan yrkes- och näringsidkare; för

inkomst af rörelsen eller yrket: å

den eller de orter, der rörelse eller

yrke eller någon hufvudsaklig gren

deraf på mera sjelfständigt sätt eller

i afsevärd omfattning idkas; dock

skola handlande i de städer, hvilka

innefatta flere församlingar, för den

handelsrörelse, de derstädes idka,

äfvensom de skattskyldige, hvilkas

rörelse eller yrke utöfvas på flera

orter, men endast kortare tid på

hvarje ort, taxeras inom den församling,

der de äro mantalsskrifne;

g) egare af fartyg, hvaruti flere

hafva del; för inkomst af fartyget:

b) idkare af skogsrörelse eller

torftägt, hvartill ock räknas innehafvare

af genom köp förvärfvad

rätt till afverkning af skog eller till.

torftägt å annans mark; för inkomst

deraf: der skogen eller torf mossen

är belägen;

c) (Oförändradt.)-

d) (Oförändradt.)

e) (Oförändradt.)

f) (Oförändradt.)

g) (Oförändradt.)

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillning.1;- Vtsl;ottets Betänkande N:o 7.

der hufvud- eller korrespondentredaren

är mantalsskrifven; eller om sådan

ej finnes: der fartyget har sin

hemort;

h) de under konsistoriernas vård

eller annan offentlig förvaltning

stälda kassor; för den i § 8 mom.

2 d) omförmälda inkomst vid lediga

ecklesiastika sysslor: i den ort, der

densamma eljest bort beskattas;

i) utrikes boende, här i riket

icke mantalsskrifven löntagare; för

lön från svenska statsverket: i Stockholms

stad och S:t Nikolai församling;

samt

k) utrikes boende pensionstagare;

för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: der pensionen

utbetalas.

För annan inkomst än den här

ofvan i denna § omförmälda taxeras

skattskyldig: der han är mantalsskrifven;

eller om han icke är inom

riket mantalsskrifven: der lian inom

riket hufvudsakligen vistas.

h) (Oförändradt.)

i) (Oförändradt.)

k) (Oförändradt.)

(Oförändradt.)

Föreskrifter angående taxeringen.

♦

§ 13. • § 13.

Taxering eller uppskattning af (Oförändradt.)

hvarje fast egendoms värde och

hvarje skattskyldigs årliga inkomst

verkställes af bevillningsberedningar

samt taxerings- och pröfningsnämnder,

hvilkas sammansättning och åligganden

här nedan bestämmas.

Bill. till Biksd. Prof. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 6 Höft''.

0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Beoillnings-Utskottets Be,tänkande N:o 7.

A. Uppgifter till ledning vid taxeringen.

§ 14. § 14.

Före den 15 Mars nedannämnda (Oförändrad.)

år skola följande officiella uppgifter

meddelas, nemligen:

l:o) det år, då ny taxering af

fast egendom inom hela riket skall

verkställas:

a) af hvar och en stadsdomstol

samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid

senaste försäljning betingade köpeskilling

för hvarje fast egendom, derå,

efter det enahanda uppgift sist meddelades,

lagfart på grund af köp

beviljats; börande i denna uppgift

anmärkas, när försäljningen skett

af föräldrar till barn, äfvensom då

förbehåll gjorts om så kallade undantagsförmåner;
b)

af hvarje inom riket bildad

hypoteksinrättnings direktion:

uppgift å det värde, hvartill hvar

och en i samma hypoteksinrättning

till belåning anmäld fast egendom

blifvit uppskattad vid derå, efter det

enahanda uppgift sist meddelades,

för dylikt låns erhållande anstäld

och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning

eller dess agenter

eller vederbörande brandstodskomité:

uppgift rörande försäkringsvärdet

å de i stad och på dess område

eller i köping och dermed jemförlig''

ort befintliga egendomars åbygg
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7. 43

•

nåd samt å bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader

på landet, äfvensom

å andra der uppförda hus och byggnader,

hvilka icke begagnas för jordbruket

och dess binäringar tillhö- ,

rande rörelse; börande denna uppgift

afse samtliga hit hörande byggnader,

hvilka blifvit mot brandskada

försäkrade under den tid af samma

år och det nästföregående, för hvilken

enahanda uppgift icke förut

meddelats.

b) af statsdepartement jemte hvarje

embetsmyndighet eller embetsverk,

vare sig statens, stads eller

menighets, äfvensom af styrelse för

allmän inrättning eller stiftelse, der

embete- eller tjensteman, vaktbetjent

eller annan eger utbekomma aflöning

eller pension:

uppgift angående hvar och en

person tillkommande lön, tjenstgöringspenningar,

dagaflöning, arfvode,

pension eller gratifikation, boställe,

löningsjord eller andra löneförmåner;

hvarjemte bör anmärkas, huruvida

med tjensten åtföljer inkomst af

sportler, expeditionslösen, böteseiler

beslagsandelar eller dylikt, som,

jemlikt § 8 mom. 2 d) och § 10

mom. 2 b) och c), är bevillning

underkastadt;

c) af öfverståthållareembetet i

Stockholms stad, magistraterne i

öfriga städer samt af Kong!. Maj:ts

befallningshafvande i länen:

uppgift angående beloppet af

hvarje fabriks- eller näringsidkares

tillverkningar, i enlighet med de

hos dessa myndigheter anmälda förhållanden.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

J3evillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

§ 15. § 15.

De i näst ofvanstående § före- (Oförändrad.)

skrifna uppgifter skola upprättas särskilt

för hvarje kommun på landet

och hvarje territoriel församling i

stad samt inom stadgad tid i Stockholm

Öfverlemnas till öfverståthållareembetet

och i öfriga orter antingen

tillsändas Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet eller omedelbart

tillställas, i stad, magistraten

och, på landet, vederbörande

kronofogde, för att ofördröjligen till

bevillningsberedningarnes ordförande

öfverlemnas; skolande dessa uppgifter

sedermera taxeringslängderna

bifogas.

§ 16. § 16.

Mom. 1. Styrelse för hvart och (Oförändrad.)

ett verk eller bolag, som är med

Kongl. Maj:ts oktroj försedt eller

fått sin bolagsordning af Kongl. Maj:t

stadfäst och antingen står under offentlig

kontroll eller har inskränkt

ansvarighet enligt Kongl. förordningen

den 6 Oktober 1848, skall det

åligga att före April månads utgång

hvarje år, på sätt i § 15 finnes föreskrifvet,

insända dels sådan uppgift

om dess samtliga lön- och arfvodestagares

samt i verkets eller bolagets

arbete i öfrigt anstälde personers

löneförmåner, hvarom i § 14: 2:o b)

stadgas, dels ock bestyrkt utdrag

af verkets eller bolagets senast''afslutade

räkenskaper, utvisande be- - ■

loppet af hela den under räkenskaps
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

året uppkomna vinst, ränta.å eget

kapital inräknad; och hör sådant

utdrag beträffande bank-, jernvägsoch

kanalbolag samt, så vidt ske

kan, äfven för annat verk eller bolag,

som drifver rörelse på två eller

flere orter, utvisa denna vinst,

fördelad på hvar och en af de orter,

der enligt § 12 rörelsen bör beskattas,

jemte bruttoinkomsten å

hvarje särskildt ställe.

Monn. 2. Agent för utländskt

försäkringsbolag vare skyldig att,

inom tid och på sätt, här ofvan sägs,

lemna uppgift angående antalet försäkringar

och premiebeloppet för

nästföregående året inom agenturens

område.

§ 17- §

Derest i §§ 14 och 16 föreskrif- (Oförändrad.)

ven uppgift icke varder inom stadgad

tid aflemnad, eller om erhållen

uppgift befinnes ofullständig eller

orig-tig, bör, der sådant för bevillningstaxeringens

vederbörliga verkställighet

anses behöflig!, fullständig

eller rättad uppgift ofördröjligen

infordras genom bevillningsberedningens

ordförande.

Annan för beredningen erforderlig

officiel uppgift skall, då begäran

derom framställes, af vederbörande

embetsverk lemnas. Jemväl andra

bolag än de i § 16 mom. 1 nämnda,

likasom ock enskilde arbetsgifvare,

vare skyldige att på anfordran af

bevillningsberedningens ordförande

inom åtta dagar derefter till honom

lemna uppgift om de hos dem an
-

17.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Betalnings- Utskottets Betänkande Ni o 7.

stälde personers aflöning och andra

förmåner.

t

§ 18-

§ 18.

Hvar och en annan enligt denna

förordning skattskyldig, än som i

§ 16 mom. 1 omförmälda verk eller

bolag, vare ock vid äfventyr, de i

§ 19 mom. 4 stadgas, skyldig att

uppå anfordran af bevillningsbered- ningens ordförande inom åtta dagar

derefter till honom lemna uppgift å

det belopp, hvartill hans inkomst

af kapital eller annat arbete än jord- bruksrörelse det nästföregående året

uppgått.

(Oförändrad.)

§ 19.

§ 19

Mom. 1. Vid underlåtenhet att

behörigen fullgöra hvad i ofvan- stående §§ 14, 15 och 17 är stadgadt

rörande der omförmälda officiella

uppgifter, vare vederbörande tjenste- man underkastad ansvar, som för

annan försummelse i tjenst en.

Mom. 2. Skulle sådan uppgift,

som angående verks eller bolags

verksamhet i § 16 är föreskrifven,

icke inom stadgad tid aflemnas, skall

verket, bolaget eller agenten bota

ett belopp, svarande mot tio pro- cent af den bevillning, som inom

beredningsdistriktet varder verket

eller bolaget påförd för inkomst af

den rörelse, som uppgiften skolat

afse, hvarjemte Kongl. Maj:ts be- fallningshafvande, på anmälan af

bevillningsberedningens ordförande,

(Oförändrad.)

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillning.1}- Utskottets Betänkande N:o 7.

eger att med föreläggande af lämpligt

vite dylik uppgift infordra.

Mom. 3. Brister verk, bolag

eller enskild arbetsgifvare i skyldigheten

att aflemna de i § 16 mom.

1 och § 17 stadgade uppgifter om

aflöningar, böte fem kronor; hvarefter

i afseende å uppgifternas införskaffande

förfares såsom i nästföregående

moment är sagdt.

Mom. 4. Skattskyldig, som underlåter

att inom föreskrifven tid aflemna

infordrad uppgift, hvarom

stadgas i § 18, hafre förlorat rätten

att fullfölja talan mot pröfningsnämndens

beslut i fråga om beloppet

af den inkomst, som uppgiften

skolat afse, utom i de fall, då pröfningsnämnden

uppskattat inkomsten

till högre belopp än det af taxeringsnämnden

antagna eller ock inkomst

först af pröfningsnämnden till bevillning

taxerats, för hvilka fall talan

må fullföljas i fråga om det belopp,

hvarmed taxeringen blifvit af

pröfningsnämnden förhöjd, eller den

nya taxering, som genom pröfningsnämndens

beslut uppkommit.

§ 20.

Utan hinder af uteblifven uppgift

och med full frihet att pröfva,

i hvad mån aflemnad uppgift är af

beskaffenhet att kunna tjena till ledning

vid taxeringen, eger bevillningsberedningen

att föreslå samt

taxerings- och pröfningsnämnderna

att bestämma och fastställa taxeringen

af fastighet eller inkomst.

§ 20.

Utan hinder af uteblifven uppgift

och med rätt att pröfva i hvad

mån aflemnad uppgift är af beskaffenhet

att kunna tjena till ledning

vid taxeringen, eger bevillningsberedningen

att föreslå samt taxeringsoch

pröfningsnämnderna att bestämma

och fastställa taxeringen

af fastighet eller inkomst.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

§ 21. § 21.

En hvar skattskyldig, som icke (Oförändrad.)

enligt denna förordning är pligtig

att aflemna uppgift för taxeringen,

vare obetaget att meddela upplysning

om sina inkomsters och tillgångars

verkliga belopp, samt dervid

likaledes uppgifva de afdrag,

som han vid inkomstens beräkninganser

sig berättigad att på grund

af § 10 mom. 4 tillgodonjuta. Sålunda

frivilligt meddelad uppgift,

hvars offentliggörande den skattskyldige

förklarar sig icke medgifva,

må endast inför beredningen

och, med den skattskyldiges samtycke,

inför taxerings- eller pröfningsnämnden

företes, men icke utan

hans samtycke i nämndens protokoll

intagas; skolande, sedan frågan

om samme skattskyldigs taxering

blifvit afgjord, sådan uppgift till

honom återställas eller bevisligen

förstöras af den, som densamma

emottagit.

B. Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

l:o). Bevillning sb er edningar ne.

§ 22. § 22.

Hvarje kommun skall i allmän- (Oförändrad.)

het utgöra ett beredningsdistrikt.

I Stockholm eger öfverståthållareembetet

att bestämma antalet af

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillnings-UtsJcottets Betänkande N:o 7.

de bevillningsberedningar, som der

skola tillsättas, samt det distrikt,

hvarje bevillningsberedning skall

omfatta. För annan stad, hvarest

flere bevillningsberedningar erfordras,

eger Kongl. Maj:ts befallningshafvande

att efter magistratens hörande

bestämma beredningarnes antal

och beredningsdistrikten. Likaså

må på landet större kommuner af

Kongl. Maj ds befallningshafvande

fördelas i två eller flere beredningsdistrikt;

äfvensom två eller flere

mindre kommuner kunna till ett beredningsdistrikt

förenas.

§ 23.

Hvarje bevillningsberedning bör

i stad bestå af tre, högst fyra personer,

nemligen eu af Kongl. Majds

befallningshafvande till ordförande

och föredragande förordnad magistrats-

eller annan härtill lämplig

person samt två eller tre inom beredningsdistriktet

boende personer,

som under senast förflutna år derstädes

utgjort fastighets- eller inkomstbevillning.

Dessa ledamöter

väljas af stadsfullmägtige i de städer,

der sådana finnas, men i öfriga

städer af allmän rådstuga. På landet

bör bevillningsberedningen utgöras

af en utaf Kongl. Maj ds befallningshafvande

till ordförande och

föredragande förordnad, helst inom

distriktet boende, person, som eger

tillförlitlig kännedom om ortens ekonomiska

ställning och industriella

Bill. till Biksd. Prot. 1883. 5 Smil. 1

§ 23.

Hvarje bevillningsberedning bör

i stad bestå af tre, högst fyra personer,

nemligen en af Kongl. Maj ds

befallningshafvande till ordförande

och föredragande förordnad magistrats-

eller annan härtill lämpligperson

samt två eller tre inom beredningsdistriktet

boende personer,

som under senast förflutna år derstädes

utgjort fastighets- eller inkomstbevillning.

Dessa„ ledamöter

väljas af stadsfullmägtige i de städer,

der sådana finnas, men i öfriga

städer af allmän rådstuga. På landet

bör bevillningsberedningen utgöras

af en utaf Kongl. Majds befallningshafvande

till ordförande och

föredragande förordnad, helst inom

distriktet boende, person, som eger

tillförlitlig kännedom om ortens ekonomiska

ställning och industriella

Afd. 6 Häft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

förhållanden, samt två, högst fyra

på kommunalstämma utsedde, i orten

bosatte, personer, hvilka under

sistförlidna år erlagt fastighets- eller

inkomstbevillning inom beredningsdistriktet.

Åro flere kommuner

förenade till ett beredningsdistrikt,

skall för hvarje kommun väljas

eu eller två ledamöter i beredningen.

Vid samma tillfälle, som

de ordinarie ledamöterne i bevillningsberedningen

utses, skola äfven,

så i stad som på landet, en eller

två suppleanter på enahanda sätt

som de ordinarie ledamöterne väljas.

§ 24.

Mom. 1. Genom utfärdad allmän

kungörelse underrättar Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, i början

af hvart och ett år, de skattskyldige

om de personer, som inom

hvarje ort blifvit af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande förordnade att

såsom ordförande leda bevillningsberedningens

arbeten för samma år,

samt om de särskilda beredningsdistrikt,

deruti länet blifvit indeladt,

hvarjemte Kongl. Maj:ts befallningshafvande

meddelar föreskrift om det

antal beredningsledamöter, som inom

hvarje stad eller kommun skall väljas,

samt om hvad i öfrigt vid dessa

val bör iakttagas. Uti denna kungörelse

erinras vederbörande om

skyldigheten att aflemna de uppgifter,

som i afseende på den förestående

bevillningstaxeringen skola

meddelas, samt om påföljden för

uraktlåtenhet derutinnan, hvarjemte

förhållanden, samt två, högst sex på

kommunalstämma utsedde, i orten

bosatte, personer, hvilka under sistförlidna

år erlagt fastighets- eller

inkomstbevillning inom beredningsdistriktet.

Åro flere kommuner förenade

till ett beredningsdistrikt, skall

för hvarje kommun väljas eu eller

två ledamöter i beredningen. Vid

samma tillfälle, som de ordinarie

ledamöterne i bevillningsberedningen

utses, skola äfven, så i stad

som på landet, eu eller två suppleanter

på enahanda sätt som de ordinarie

ledamöterne väljas.

§ 24.

(Oförändrad.)

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

BevUlnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

underrättelse meddelas om tid och

ställe för uppgifternas aflemnande.

Mom. 2. Val af ledamöter och

suppleanter i bevillningsberedningen

skola förrättas före den 15 Februari;

börande, genast efter valförrättningens

slut, ej mindre de då valda

personerna än den af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande förordnade ordföranden

i samma beredning om de

verkstälda valen underrättas.

§ 25. § 25.

På det bevillningsberedningens (Oförändrad.)

ordförande och ledamöter må ega

tillfälle att inhemta nödig kännedom

om sina åligganden, bör erforderligt

antal exemplar af denna förordning

med dertill hörande instruktion

äfvensom af förordningen angående

mantals- och skattskrifningarnes

förrättande jemte den del af

de till dessa författningar hörande

formulär, som skall af beredningarne

och de skattskyldige begagnas, genom

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg öfverlemnas, i stad,

till magistraten och, på landet, till

ordföranden i kommunalstämman,

för att genast efter valet tillhandahållas

beredningens ordförande och

hvarje dess ledamot.

I Stockholm tillhandahållas dessa

exemplar vederbörande ordförande

och ledamöter i beredningarne omedelbart

af öfverståthållareembetet.

§ 26.

(Oförändrad.)

§ 26.

De inom hvarje beredningsdi
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

strikt för taxeringen aflemnade uppgifter

skola samlas, ordnas, numreras

och granskas af bevillningsberedningens

ordförande, hvilken, der

föreskrifven uppgift eller annan för

taxeringen behöflig upplysning saknas,

bör, jemlikt §§ 17 och 18, densamma

från vederbörande infordra

eller, jemlikt § 19 mom. 2 och 3,

om förhållandet göra anmälan hos

Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Har sådan uppgift, som i § 18

omförmäles, blifvit skattskyldig affordrad

men ej af honom behörigen

aflemnad, åligger det beredningens

ordförande att derom göra anteckning

i mantals- och taxeringslängden.

Uppgifternas nummer likasom

uppgifna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden

å fastigheter skola

af ordföranden på behöriga ställen

i mantals- och taxeringslängden antecknas.

§ 27. § 27.

Med iakttagande af samma ord- (Oförändrad.)

ningsföljd mellan distrikten, som i

afseende på taxeringsförrättningarnes

verkställighet är föreskrifven,

eger bevillningsberedningens ordförande

att bestämma tid och ställe

för hvarje berednings sammanträde;

och bör han derom ofördröjligen ej

allenast underrätta de öfriga ledamöterne

af beredningen, utan äfven

på lämpligt sätt meddela de skattskyldige

inom beredningsdistriktet

underrättelse. Beredningssammanträdena,

hvilka på landet alltid skola

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

hållas inom distriktet, böra utsättas

så tidigt, att samtliga beredningarne

senast den 31 Maj må hafva afslutat

sina arbeten.

§ 28. § 28.

Till bevillningsberedningens ord- (Oförändrad.)

förande bör å landet kommunalstämmans

ordförande och i stad vederbörande

tjensteman senast den

15 April hafva aflemna! mantalsoch

taxeringslängden för året, sedan

densamma, hvad mantalsskrifningen

angår, blifvit i föreskrifven tid och

ordning granskad, jemte dertill hörande

för mantalsskrifningen aflemnade

uppgifter och handlingar.

I öfverensstämmelse med den för

taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktion, och under tillämpning

af de i denna förordning

stadgade grunder, åligger det beredningen

att föreslå och uti förberörda

längd införa det fastighetsvärde

och det inkomstbelopp, för hvilket

bevillning skall inom beredningsdistriktet

påföras hvarje skattskyldig.

I stad böra beredningarne åtnjuta

nödigt biträde af vederbörande

uppbörds- eller annan dertill utsedd

tjensteman.

§ 29. § 29.

Beslut må icke kunna fattas af (Oförändrad.)

bevillningsberedning, som omfattar

blott en kommun eller en del deraf,

derest icke ordföranden och minst

två ledamöter äro närvarande, ej

heller af beredning, omfattande två

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 7.

eller flere kommuner, med mindre,

utom ordföranden, en ledamot från

hvarje kommun är tillstädes; börande

i allt fall, då ordinarie ledamot i

beredning är frånvarande, vederbörande

suppleant ofördröjligen tillkallas.

Derest, vid föreslående af fastighetsvärde

eller inkomstberäkning,

skiljaktighet i meningarne inom beredningen

uppstår, komma beloppen

att upptagas i öfverensstämmelse

med den mening, som de fleste ledamöterne

yttrat, samt, om rösterna

utfalla lika, med den, som ordföranden

biträdt; och åligger det ordföranden

att i de fall, då hans mening

icke gjort sig gällande, uti

förslaget särskildt upptaga den taxering,

han ansett höra föreslås;

varande det jemväl hvar och en af de

öfrige beredningsledamöterne obetaget

att få sin särskilda mening för

taxeringsnämnden anmäld, så vida

densamma skriftligen aflatfad till

beredningens ordförande aflemnas.

Ordförande eller ledamot i beredningen

bör afträda, då fråga om hans

egen taxering inom beredningen

förekommer.

§ 30.

Bevillningsberedningens förslag

med tillhörande mantals- och taxeringsuppgifter

samt öfriga handlingar

äfvensom afskrift af föregående

årets mantals- och taxeringslängd

skola senast den 6 Juni aflemnas,

i Stockholm till öfverståthållareembetet,

i öfriga städer till magistraten

§ 30.

Bevillningsberedningens förslag

med tillhörande mantals- och taxeringsuppgifter

samt öfriga handlingar

äfvensom afskrift af föregående årets

mantals- och taxeringslängd skola senast

den 6 Juni aflemnas i Stockholm,

till öfverståthållareembetet och i öfriga

städer till magi stråten. Dessa myn
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

och på landet till kronofogden. Derefter

skola i Stockholm öfverståthållareembetet,

i öfriga städer magistraten

samt på landet kommunalstämmans

ordförande, till hvilken

kronofogden skall i god tid aflemna

förslaget, senast fjorton dagar före

taxeringsnämndens sammanträde

kungöra, att ifrågavarande förslag

blifvit uppgjordt och aflemnadt samt

att kännedom om detsammas innehåll

kan på angifvet ställe inhemtas.

I Stockholm åligger det öfverståthållareembetet

och i öfriga städer

magistraten att till taxeringsnämnden

öfverlemna så väl beredningens

förslag som dertill hörande mantalsoch

taxeringsuppgifter samt öfriga

handlingar.

På landet skall den af taxeringsnämndens

ledamöter, som på kommunalstämma

blifvit dertill utsedd,

afhemta ofvannämnda förslag samt

detsamma till taxeringsnämndens

sammanträde medföra, vid bot af

tjugu kronor. Uppgifterna och handlingarne

äfvensom afskriften ''af föregående

årets mantals- och taxeringslängd

skola af kronofogden taxeringsnämnden

tillställas.

§ 31.

Skattskyldig, som är missnöjd

med beredningens förslag, eger att

hos taxeringsnämden uppgifva de

skäl och styrka de förhållanden, på

grund hvaraf han anser detta förslag

böra ändras eller ogillas.

digheter skola senast fjorton dagar före

taxeringsnämndens sammanträde kungöra,

att ifrågavarande förslag blifvit

uppgjordt och aflemiiadt, samt att

kännedom om detsammas innehall kan

på angif vet ställe inhemtas; åliggande

det i Stockholm, öfverståthållareembetet

och i öfriga städer magistraten

att till taxeringsnämnden öfverlemna

såväl beredningens förslag som dertill

hörande mantals- och taxeringsuppgifter

samt öfriga handlingar.

På landet skall beredningens förslag

senast den 6 Juni öfverlemnas

till kommunalstämmans ordförande

som detjåligger ofördröjligen efter mottagandet

kungöra, att ifrågavarande

förslag blifvit uppgjordt och aflemnadt,

samt att kännedom om detsammas

innehåll kan på angifvet ställe inhemtas.

Tio dagar före taxeringsnämndens

sammanträde skall han öfversända

förslaget till vederbörande kronofogde.

Alla mantals- och taxeringsuppgiftei\

samt öfriga handlingar skola af beredningens

ordförande efter förrättningens

slut tillställas vederbörande kronofogde^

hvilken det åligger till taxeringsnämnden

medföra så väl samtliga dessa

handlingar som ock beredningens förslag.

§ 31.

(Oförändrad.)

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillning*- Utskottets Betänkande N:o 7.

§ 32.

Magistratsperson, kronofogde

eller länsman må ej utan laga förfall

kunna afsåga sig erhållet förordnande

att vara ordförande i bevillningsberedning.

Hvarje annan inom beredningsdistriktet

bosatt person vare skyldig

att, så vida han icke de tvenne nästföregående

åren deltagit i distriktets

bevillningsberedning eller är af laga

förfall hindrad, emottaga uppdrag

att vara ordförande eller ledamot i

beredningen. Utom distriktet bosatt

person är icke, utan sitt eget medgifvande,

skyldig att sådan befattning

sig åtaga.

§ 33.

Der ordföranden i bevilluingsberedningen,

utan att af laga förfall

vara hindrad, icke vidtager erforderliga

åtgärder för beredningens

sammanträde eller underlåter att

inom föreskrifven tid aflemna beredningens

förslag och öfriga handlingar,

vare han förfallen till böter

af sextio kronor. Infinner han sig

icke å den af honom för beredningens

sammanträde utsatta ort och

tid, böte trettio kronor. Ledamot

af beredningen eller tillkallad suppleant,

som utan laga förfall från

sammanträdet uteblifver, böte tio

kronor.

§ 34.

Ordförandeibevillningsberedning

skall jemväl inställa sig hos taxeringsnämnden

för samma ort. Skulle

§ 32

(Oförändrad.)

§ 33

(Oförändrad.)

§ 34

(Oförändrad.)

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7,

lian icke vara skyldig att för tjensteålig’gandens

fullgörande vid taxeringsnämnden

komma tillstädes, må

lian för sin resa till och från denna

nämnds sammanträdesort åtnjuta

skjutsersättning med tre kronor för

mil och under tiden för sin närvaro

vid nämnden traktamentsersättning

med sex kronor om dagen.

2:o) Taxeringsnämnd erna.

§ 35.

De på taxering beroende fastighetsvärden

och inkomst-belopp bestämmas

af den för sådant ändamål

utaf de skattskyldige, på sätt nedan

stadgas, utsedda taxeringsnämnd.

Taxeringsdistrikts område bestämmes

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Det utgöres i allmänhet

af hvarje särskild stad, samt på landet

af två, tre eller fyra bereduingsdistrikt,

men, der Kongl. Maj:t-s befallningshafvande

pröfvar sådant nödigt,

må sistnämnda antal ökas äfvensom

större stad fördelas i flere taxeringsdistrikt.

Hvart och ett taxeringsdistrikt

har sin taxeringsnämnd,

hvilken bör hålla sina sammanträden

inom staden eller distriktet; dock

må för landet utsedd taxeringsnämnd

äfven sammanträda i närbelägen

stad.

§ 3G.

Efter dertill af städernas magistrater

samt kronofogdarne och

Bill. till Biksd. Prof. 1883. 5 Sami.

De på taxering beroende fastighetsvärden

och inkomst-belopp bestämmas

af den för sådant ändamål

utaf de skattskyldige, på sätt nedan

stadgas, utsedda taxeringsnämnd.

Taxeringsdistrikts område bestämmes

af Kongl. Maj:ts befallningshafvande.

Det utgöres i allmänhet

af hvarje särskild stad, samt på landet

af två, tre eller fyra beredningsdistrikt,

men, der Kongl. Maj:ts befallningshafvande

pröfvar sådant nödigt-,

må sistnämnda antal ökas eller

minskas, äfvensom större stad fördelas

i flera taxeringsdistrikt. Hvart

och ett taxeringsdistrikt har sin taxeringsnämnd,

hvilken bör hålla sina

sammanträden inom staden eller

distriktet; dock må för landet utsedd

taxeringsnämnd äfven sammanträda

i närbelägen stad.

§ 3G.

(Oförändrad.)

1 Afd. C> Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

häradsskrifvarne för det löpande

året uppgjorda förslag, som under

Mars månad skola till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande i länet insändas,

bestämmer Kongl. Maj:ts befallningshafvande

tid och ställe för taxeringsnämndernas

sammanträden. Dervid

bör tillses, att på landet vederbörande

kronofogde och häradsskrifvare

må kunna öfvervara hvarje

taxeringsnämnds sammankomst, samt

att de bemälda nämnder åliggande

taxeringsförrättningar senast den 15

Juli kunna vara afsilande.

§ 37. §

Så fort sig göra låter utfärdar (Oförändrad.)

Kongl. Maj:ts befallningshafvande

allmän kungörelse angående anställande

af val till ledamöter i taxeringsnämnderna

samt tid och ställe för

nämndernas sammanträden. Denna

kungörelse bör jemväl innehålla bestämda

föreskrifter om hvad vederbörande

tjensteman samt de skattskyldige

hafva att med hänsyn till

dessa nämnder iakttaga, äfvensom

angående samma nämnders och deras

ledamöters åligganden. Senast inom

fjorton dagar efter den, då denna

kungörelse blifvit på vanligt sätt

inför församlingen uppläst, utlyses

å landet kommunalstämma för anställande

af omförmälda val. I stad

föi-rättas valen inför magistraten af

stadens vid allmän rådstuga eller

vid val af stadsfullmägtige röstberättigade

invånare; och skall, då

stad är delad i flera taxeringsdistrikt,

hvarje distrikt för sig utse sina ledamöter

i taxeringsnämnden.

s. 59 Kontrollera mot PDF

B&villnings- Utskottets Betänkande N;o 7.

59

§ 38.

På landet bör antalet af hvarje

taxeringsnämnds ledamöter vara nio,

då taxeringsdistriktet icke utgöres

af mera än en kommun. Omfattar

åter taxeringsdistriktet två kommuner,

skall taxeringsnämnden bestå

af tio ledamöter, bland hvilka fem

utses af hvardera kommunen; och

om tre eller flere kommuner tillhöra

samma taxeiungsdistrikt, bör hvarje

kommun utse i förra fallet fyra och

i senare tre ledamöter i detta distrikts

taxeringsnämnd.

I stad skall likaledes taxeringsnämnd

bestå af nio ledamöter, då

taxeringsdistriktet omfattar blott ett

beredningsdistrikt. Inbegripas åter

två beredningsdistrikt under ett taxeringsdistrikt,

skola ledamöterne i

taxeringsnämnden vara tio, deraf

fem utses från hvartdera beredningsdistriktet;

och då taxeringsdistriktet

omfattar tre eller flera beredningsdistrikt,

utses från hvarje beredningsdistrikt

i förra fallet fyra och i det

senare tre ledamöter i taxeringsnämnden.

Vid samma tillfälle, som ledamöterne

i taxeringsnämnden väljas,

bör äfven förrättas val af suppleanter,

motsvarande minst hälften af de

ordinarie ledamöternes antal, samt

ordningen suppleanterne emellan bestämmas.

§ 39.

För att vara valbar till ledamot

§ 38.

(Oförändrad.)

§ 39.

(Oförändrad.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

GO Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

i taxeringsnämnd erfordras att inom

taxeringsdistriktet hafva under nästföregångna

år utgjort fastighetseller

inkomstbevillning; börande åtminstone

eu af dem, som utses till

ledamöter i taxeringsnämnden, hafva

erhållit vederbörligt uppdrag att å

kommunens vägnar deltaga i årets

bevillningsberedning. För öfrigt bör

vid ifrågavarande val tillses, att, så

vidt möjligt är, så väl fastighetsegare

som näringsidkare och löntagare

komma att i nämnden ega säte

och stämma.

Efter valets förrättande bör den,

som dervid fört ordet, om detsammas

utgång skyndsamt underrätta, i

Stockholm öfverståthållareembetet

och på landet kronofogden, samt

dervid tillika meddela, hvilka bland

de valde i årets bevillningsberedningar

deltagit; skolande i stad

magistraten och på landet kronofogden

underrätta de valde ledamöterne

och suppleanterne om det dem

gifna uppdrag, hvarvid tillika till en

hvar af de välde, som icke i beredningen

deltagit, skall öfverlemnas

ett exemplar af denna förordning.

Den, som valts till ledamot i

taxeringsnämnden, är, så vida han

icke af laga förfall derifrån hindras,

skyldig att detta uppdrag fullgöra.

Inträffadt förfall bör ofördröjligen

anmälas för magistraten eller kronofogden,

så att före nämndens sammanträde

suppleant hinner inkallas.

Ledamot i taxeringsnämnd, som,

utan anmäldt laga förfall, uteblifver

från nämndens sammanträde, böte

fem kronor. Taxeringsnämnds vid

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

BeviUnings-UtsJcottets Betänkande N:o 7.

utlyst sammanträde närvarande ledamöter

ega att, om det för taxeringsförrättningens

fortgång erfordras och

utsedd suppleant för tillfället icke

finnes att tillgå, inkalla annan till

ledamot valbar person att i förrättningen

deltaga.

Taxeringsnämnd får icke träda

i verksamhet eller fortsätta sina

göromål, så vida icke de närvarande

vederbörligen valde eller tillkallade

ledamöterna utgöra minst två tredjedelar

af det antal, hvaraf nämnden

bör bestå.

§ 40. § 40.

Landshöfdiugen i länet är be- (Oförändrad.)

rättigad att i taxeringsnämnds öfverläggningar,

men icke i besluten deltaga.

Då landshöfdiugen är närvarande,

före han ordet; egande eljest

nämnden att inom sig med slutna

sedlar välja ordförande, och bör vid

sådant val ordet föras af den till

lefnadsåren äldste bland nämndens

ledamöter.

§ 41.

Under taxeringsnämnds sammanvaro

bör alltid behörigt kronoombud

vara tillstädes, för att efter sorgfällig

granskning af bevillningsberedningens

förslag göra de anmärkningar

och framställningar, hvartill

han för iakttagande af kronans rätt

finner sig ega anledning. Detta ombud,

hvilket det dessutom åligger

noga tillse, att anteckningarne i

mantals- och taxeringslängden varda

§ 41.

Mom. 1, Under taxeringsnämnds

etc. (Oförändradt.)

/

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7

verkétälda i öfverensstämmelse med

nämndens beslut, förordnas i stad af

Kongl. Majrts befallningshafvande;

och bör företrädesvis dertill utses

den person eller någon af de personer,

som enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

förordnande deltagit

i samma års bevillningsberedning.

På landet är kronofogden i

orten kronoombud vid bevillningstaxeringarne.

Protokollet hos taxeringsnämnden

föres i Stockholm af person, som

dertill af öfverståthållareembetet förordnats,

och i öfriga städer af en

utaf magistraten utsedd person, såvida

icke denna protokollsföring

åligger någon viss, der anstäld tjensteman.

På landet skall sagda protokoll

föras åt kronofogden. Af nämndens

beslut föranledda anteckningar

i mantals- och taxeringslängden

skola under sammanträdet verkställas,

på landet af häradsskrifvaren

och i stad antingen af den person,

magistraten förordnat att i sådant

afseende vid bevillningstaxeringen

biträda, eller af den tjensteman,

hvars åliggande desse anteckningars

verkställande tillhör; och äro samtlige

desse tjenstemän pligtige att

nämnden med upplysningar tillhandagå.

Skulle taxeringsnämnden i ett

eller annat hänseende icke iakttaga

denna förordnings föreskrifter eller

icke verkställa taxeringen i öfverensstämmelse

med upplysta och bestyrkta

förhållanden, åligger det

kronoombudet och ordföranden i

vederbörande bevillningsberedning

Mani. 2. Protokollet etc. (Oförändradt.

)

Mom. 3. Skulle etc.(Oförändradt.)

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

att sådant genast anmärka. Dylik

anmärkning äfvensom nämndens i

anledning deraf meddelade yttrande

skola i protokollet intagas.

§ 42.

Har kronofogde, häradsskrifvare

eller annan person, som det åligger

att, enligt näst ofvanstående §, vara

tillstädes och tjenstgöra vid taxeringsnämnds

sammankomst, derifrån,

utan laga förfall, uteblifvit efter den

för nämndens sammanträde utsatta

tid, eller har hans dessförinnan inträffade

förfall icke blifvit vederbörligen

anmäldt, böte han trettio

kronor.

Kan, till följd af en eller annan

anledning, taxeringsförrättningen

icke företagas eller fortgå, bör anmälan

derom af nämnden göras hos

Kong], Maj:ts befallningshafvande,

som då vidtager den åtgärd, förhålllandet

finnes påkalla.

§ 43.

Skulle taxeringsnämnden, vid

granskningen och pröfningen af bevill

ningsberedningens taxerings förslag

jemte dertill hörande uppgifter

och de mot samma förslag framstälda

erinringar, finna sig föranlåten att

från embetsverk och myndigheter,

bolag eller enskilde arbetsgivare inhemta

ytterligare uppgifter och upplysningar

rörande sådana förhållanden,

som vederbörande, med hänsigt

till bevillningstaxeringen, skola uppgifva,

förfares på enahanda sätt som,

§ 42.

Har kronofogde, häradsskrifvare

eller annan person, som det åligger

att, enligt mom. 1 och 2 i näst ofvanstående

vara tillstädes och tjenstgöra

vid taxeringsnämnds sammankomst,

derifrån, utan laga förfall,

uteblifvit efter den för nämndens

sammanträde utsatta tid eller har

hans dessförinnan inträffade förfall

icke blifvit vederbörligen anmäldt,

böte lian trettio kronor.

Kan, till följd af en eller annan

anledning, taxeringsförrättningen

icke företagas eller fortgå, bör anmälan

derom af nämnden göras hos

Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som då vidtager den åtgärd, förhållandet

finnes påkalla.

§ 43.

(Oförändrad.)

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillnings-Vtshottets Betänkande N:o 7.

i afseende på uppgifters eller upplysningars

införskaffande åt bevillningsberedningen,

i § 17 är stadgadt;

egande taxeringsnämnderna ovägerligen

af dessa embetsverk och myndigheter

undfå de upplysningar, som

kunna erfordras. Uraktlåter bolag

eller enskild arbetsgivare att angående

de i §§ 16 och 17 omförmälda

förhållanden vederbörligen

affordrad uppgift eller upplysning

taxeringsnämnden meddela, vare påföljden

densamma, som dylik uraktlåtenhet

vid bevillningsberedningen

enligt § 19 medför.

/

§ 44. § 44

Taxeringsnämnden bör noga (Oförändrad.)

granska mantals- och taxeringslängderna

i hvad de angå de inom distriktet

senast förrättade mantalsskrifningar

samt taga kännedom om de anmärkningar,

som dervid eller vid

samma längders derefter verkstälda

granskning förekommit. Skulle härvid

visa sig, att någon antingen utan

giltiga skäl blifvit från kronoutskylder

befriad eller fått sig utskylder

ålagda, från hvilkas utgörande han,

i anseende till sin nödstälda och

utblottade belägenhet, bort frikallas,

eger nämnden att rättelse derutinnan

meddela; börande dock ej mindre

beslutet derom än de skäl, som detsamma

föranledt, alltid i nämndens

protokoll intagas.

§45

(Oförändrad.)

§ 45.

Uppstå skiljaktiga meningar bland

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 7.

taxeringsnämndens ledamöter, och

måste omröstning för frågans afgörande

anställas, skall denna vara

öppen och den mening blifva gällande,

hvilken flertalet bland ledamöterne

biträdt, eller, om rösterna utfalla lika,

den som länder till den skattskyldiges

förmån. Kan denna grund ej

tillämpas, gälle den mening, ordföranden

biträder.

§ 46.

Taxeringsnämnds sammankomster

hållas inom slutna dörrar; dock

är skattskyldig berättigad att inför

nämnden företräda, för att meddela

upplysningar rörande taxeringen i

hvad den honom angår. Ledamot

af nämnden bör afträda, då fråga om

hans egen, hans föräldrars, barns

eller syskons taxering förekommer.

§ 47. § 47.

Så vidt utan hinder för taxerings- (Oförändrad.)

förrättningens fortgång sig göra låter,

bör begärd upplysning om den

af taxeringsnämnden skattskyldig

påförda taxering honom på stället

meddelas.

Dessutom och på det hvar och

eu skattskyldig må komma i tillfälle

att erhålla kännedom om de hos

taxeringsnämnden skedda ändringar i

bevillningsberedningarnes taxeringsförslag,

åligger det den, som fört

nämndens protokoll, att senast fjorton

dagar efter det taxeringsförrättningarne

inom fögderi eller stad

Bill. till Biksd. Prof. 1883. 5 Samt. 1 Afd. 6 Häft.

§ 46.

(Oförändrad.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Revillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

blifvit afslutade aflemna, i Stockholm

till öfverståthållareembetet, i öfriga

städer till magistraten och på landet

till kommunalstämmans ordförande,

för hvarje kommun på landet och

hvarje församling i stad utskrifna

utdrag af sagda protokoll, utvisande

alla af nämnden beslutade förändringar

uti och tillägg till beredningens

förslag. Dessa protokollsutdrag skola,

under viss bestämd och vederbörligen

kungjord tid, som icke må understiga

fjorton dagar, på lämpligt

och dervid äfven tillkännagifvet ställe

hållas de skattskyldige till hända,

§ 48. § 48.

Justeringen af det hos taxerings- (Oförändrad.)

nämnden förda protokoll skall verkställas

inför nämnden, eller senast

åtta dagar efter nämndens sammanträde

inför ordföranden jemte minst

två af nämnden utsedde ledamöter.

Justeringen bestyrkes genom å

protokollet tecknadt intyg af nämndens

ordförande och två ledamöter.

Så snart de i ofvanstående § 47

omförmälda protokollsutdrag äro utskrifna,

bör protokollet aflemnas till

den tjensteman, som det tillhört att

anteckningarne i mantals- och taxeringslängden

verkställa. Denna längd

underskrifves af både nyssbemälde

tjensteman och kronoombudet, hvarjemte

rigtigheten af deruti skedda,

på taxeringsnämndens beslut grundade

anteckningar äfven vitsordas

af ordföranden och två ledamöter i

samma nämnd.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillmngs-UtskoUets Betänkande N:o 7.

67

§ 49. § 49.

Mom. /. Redan taxeringsnämn- (Oförändrad.)

derå as förrättningar inom stad eller

fögderi afslutats, skall i stad vederbörande

tjensteman och på landet

liäradsskrifvaren ofördröjligen uträkna

samt i mantals- och taxeringslängden

införa de bevillningsafgifter,

som på grund af taxeringsnämndernas

beslut skola påföras.

Mom. 2. Senast den 15 Augusti

skola taxeringsprotokoll och längder

med sammandrag jemte tillhörande

handlingar, äfvensom afskrifterna af

föregående årets mantals- och taxeringslängder

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet insändas,

på landet omedelbart af vederbörande

häradsskrifvare och i stad genom

magistratens försorg; varande i annat

fall den tjensteman, hvars försumlighet

föranledt inträffadt dröjsmål,

förfallen till böter af tre kronor

för hvarje dag, hvarmed ofvan bestämda

tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjensteman,

som det tillhör att anteckningarne

i mantals- och taxeringslängden verkställa,

inom samma tid och vid enahanda

äfventyr till öfverståthållareembetet

inlemna taxeringsprotokoll

och längder med tillhörande handlingar.

Mom. 3. Afskrift af mantalsoch

taxeringslängden, i hvad den

angår hvarje särskild kommun på

landet, skall jemväl senast den 15

Augusti af häradsskrifvaren tillställas

vederbörande kommunalstämmas

s. 68 Kontrollera mot PDF

Bevittnings-Utskottets Betänkande N;o 7.

68

ordförande, för att genom hans försorg

i den ordning, som i § 47 föreskrifves,

hållas de skattskyldige till

hända; börande afskriften sedermera

af ordföranden förvaras, för att af

honom öfverlemnas till ordföranden

i påföljande årets bevillningsberedniug.

I stad, utom Stockholm, skall

genom magistratens försorg afskrift

af mantals- och taxeringslängd^! för

hvarje särskild! beredningsdistrikt i

samma ordning hållas de skattskyldige

till hända samt påföljande år

öfverlemnas till vederbörande ordförande

i det årets bevillningsberedningar.

§ 50.

Innan taxeringsnämnden upplöses,

skall nämnden bland sina medlemmar

föreslå fyra personer till

ledamöter i samma års pröfningsnämnd,

hvarvid, derest taxeringsnämndens

sammansättning sådant

medgifver, i stad bör utses åtminstone

en, soin under nästföregående

år der erlagt bevillning för löneinkomst,

samt på landet åtminstone

eu, af hvilken då inom distriktet

bevillning blifvit erlagd antingen

för sådan inkomst eller för inkomst

af jordbruksnäringen icke tillhörande

rörelse.

Om de personer, som sålunda

blifvit af taxeringsnämnden föreslagna

att, enligt stadgandet i nedanstående

§ 53, utses till ledamöter i

pröfningsnämnden, skall i Stockholm

taxeringsnämnds ordförande, i öfriga

§ 50.

Innan taxeringsnämnden upplöses

skall nämnden bland sina medlemmar

föreslå tre personer till leda-i

möter i samma års pröfningsnämnd,

hvarvid, derest taxeringsnämndens

sammansättning sådant medgifver,

i stad bör utses åtminstone en, som

under nästföregående år der erlagt

bevillning för löneinkomst, samt på

landet åtminstone en, af hvilken

inom distriktet bevillning blifvit erlagd

antingen för sådan inkomst eller

för inkomst af jordbruksnäringen icke

tillhörande rörelse.

Om de personer, som sålunda

blifvit af taxeringsnämnden föreslagna

att, enligt stadgandet i nedanstående

§ 53, utses till ledamöter i

pröfningsnämnden, skall i Stockholm

taxeringsnämnds ordförande, i öfriga

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bevillning?;-Utskottets Betänkande N:o 7.

städer magistraten och på landet städer magistraten och på landet

kronofogden ofördröjligen meddela kronofogden ofördröjligen meddela

Kong]. Maj:ts befallningshafvande Kong!. *Maj:ts befallningshafvande

underrättelse. underrättelse.

§ 51. § 51.

Senast innan klockan tolf å åtton- (Oförändrad.)

de dagen före den, då pröfningsnämnden

sammanträder, eller, om

åttonde dagen är helgedag, å nästföljande

dag, bör skattskyldig, som

finner sig föranlåten anföra besvär

öfver taxeringsnämnds beslut i hvad

honom rörer, så ock vederbörande

kommun, som är missnöjd med taxeringsnämnds

beslut, hafva till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande inlemnat

sin till pröfningsnämnden stälda besvärsskrift;

börande de skattskyldige

genom den i § 54 omförmälda kungörelse

härom erinras.

3:o) Pröfning snämnderna.

§ 52. § 52.

För att granska bevillningstaxe- (Oförändrad.)

ringarne samt pröfva och afgöra

anförda besvär eller annars framstälda

anmärkningar i anledning af

taxeringsnämndernas vidtagna åtgärder

och beslut skall eu pröfningsnämnd

årligen sammanträda, för

hvart och ett län i länets residensstad

under senare hälften af September

och för Stockholms stad i Stockholm

under förra hälften af Oktober

månad; egande denna nämnd att,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillnings-* Utskottets Betänkande N:o 7.

efter tagen kännedom om hvad

mantals- och taxeringslängder samt

protokoll jemte aflemnade uppgifter

innehålla och noggrann pröfning af

alla nämnden understälda frågor och

förhållanden, meddela sådana rättelser

och ändringar i eller göra sådana

tillägg till den taxering, senast församlade

taxeringsnämnder verkstält,

som finnas af rättvisa och billighet

samt en författningsenlig och jemlik

beskattning påkallade.

§ 53.

Pröfningsnämnd skall bestå af

tjugu, högst trettio ledamöter, hvilka

Kongl. Maj:ts befallningshafvande

eger utse bland de af taxeringsnämnderna

dertill föreslagna personer.

Bland ledamöterne i pröfningsnämnden

skall minst hälften och i Stockholms

stad minst en fjerdedel vara

egare af fast egendom; och böra

nämndens ledamöter så utses, att

nämnden, så vidt förhållandena medgifva,

kommer att utgöras af ett efter

beskattningens belopp och mängden

af de skattskyldige skäligen

lämpadt antal dels näringsidkare och

dels löntagare, samt att inom nämnden

icke saknas tillförlitlig kännedom

om länets särskilda delar, dessas

ekonomiska tillstånd och hufvudsakliga

näringar.

Den som till ledamot i pröfningsnämnd

blifvit utsedd, men utan vederbörligen

anmäldt laga förfall vid

nämndens sammankomst sig icke infinner,

skall bota tio kronor.

§ 53.

(Oförändrad.)

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

71

§ 54.

Uti derom utfärdad allmän kungörelse

uppgifver Kong!. Majrts befallningshafvande

dem, som till ledamöter

i pröfningsnämnden blifvit utsedde,

samt underrättar länets invånare

om tid och ställe för nämndens

sammanträde; och bör ett exemplar

af denna kungörelse i god tid hvarje

ledamot af nämnden genom Kong].

Maj:ts befallningshafvandes försorgtillsändas.

§ 55.

Vid pröfningsnämndens sammankomster

skall landshöfdingen i länet

vara ordförande, med rättighet att

deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall

än nedan sägs. År landshöfdingen

hindrad att dessa sammankomster

bevista, föres ordet af den, som

Kongl. Maj:t efter härom gjord anmälan

förordnat till pröfningsnämndens

ordförande; men om det för

landshöfdingen inträffade förfall icke

hunnit före nämndens sammankomst

hos Kong]. Maj:t anmälas, eller förordnande

för särskild ordförande

dessförinnan icke kommit nämnden

tillhanda, ege nämnden att sjelf genom

val med slutna sedlar bland

sina ledamöter utse den, som skall

föra ordet.

Uppstå under pröfningsnämndens

öfverläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter, och

måste till följd deraf omröstning an
-

§ 54.

(Oförändrad.)

§ 55.

Vid pröfningsnämndens sammankomster

skall landshöfdingen i länet

vara ordförande, med rättighet att

deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall

än nedan sägs. År landshöfdingen

hindrad att dessa sammankomster

bevista, ege nämnden att sjelf genom

val med slutna sedlar bland sina ledamöter

utse ordförande, och bär vid sådant

val ordet föras af den till lefnadsår

en äldste bland nämndens ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens

öfverläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter, och

måste till följd deraf omröstning an
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

ställas, skall omröstningen vara öppen

och den mening blifva gällande,

hvilken flertalet bland ledamöterne

biträdt, eller, om rösterna utfalla lika,

den, som länder till den skattskyldiges

förmån. Kan denna grund ej

tillämpas, gälle den mening, som

biträdes af ordföranden.

Ledamot af nämnden bör afträda,

då fråga om hans egen, hans föräldrars,

barns eller syskons taxering

förekommer.

§ 56.

Såsom kronans ombud och för

upplysningars meddelande bör landskamreraren

samt för Stockholm kamreraren

vid öfverståthållareembetets

afdelning för uppbördsärenden öfvervara

pröfningsnämndens sammankomster,

med skyldighet att efter

sorgfällig beredning göra de anmärkningar

och framställningar, hvartill

han för iakttagande af kronans rätt

finner sig ega anledning.

§ 57.

På Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

kallelse skola bevillningsberedningarnes

ordförande vara pligtige

att, för upplysningars meddelande,

före och under pröfningsnämndens

sammankomst infinna sig å

den ort, der nämnden sammanträder.

Dock ankommer på Kongl. N Maj:ts

befallningshafvande att bestämma,

hvilkens eller hvilkas inställelse må

anses vara behöflig.

ställas, skall omröstningen vara öppen

och den mening blifva gällande,

hvilken flertalet bland ledamöterne

biträdt, eller, om rösterna utfalla lika,

den, som länder till den skattskyldiges

förmån. Kan denna grund ej

tillämpas, gälle den mening, som

biträdes af ordföranden.

Ledamot af nämnden bör afträda,

då fråga om hans egen, hans föräldrars,

barns eller syskons taxering

förekommer.

§ 56.

(Oförändrad.)

§ 57.

(Oförändrad.)

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

73

§ 58. § 58.

Protokollet vid pröfningsnämn- (Oförändrad.)

dens sammankomster föres och de

af nämndens beslut föranledda anteckningar

i mantals- och taxeringslängderna

samt i den uti § 59 omförmälda

särskilda längd verkställas

af den eller de personer, som Kongl.

Maj:ts befallningshafvande dertill förordnat.

Sådant förordnande får icke

meddelas åt någon, som i annan

egenskap skall hos pröfningsnämnden

vara tillstädes.

§ 59. | 59.

Mom. 1. Alla pröfningsnämndene (Oförändrad.)

beslut skola upptagas i nämndens

protokoll, der jemväl anteckning

skall ske, huruvida klagande skattskyldig,

hvilken enligt § 18 taxeringsuppgift

affordrats, densamma

behörigen aflemnat. Fastighets-eller

inkomsttaxering, som till följd af

pröfningsnämndens beslut tillkommit

eller blifvit faststäld annorlunda än

taxeringsnämnden bestämt, skall upptagas

i särskild längd, deruti de protokoll

sparagrafer, som innehålla dylika

beslut, böra angifvas. Kronoombudet

åligger att med sin underskrift

å så väl mantals- och taxerings!

än gden som nyssnämnda särskilda

längd vitsorda deruti, enligt

pröfningsnämndens beslut, införda

förändringar eller gjorda tilllägg.

Den, som fört pröfningsnämndens

protokoll, åligger att i Stock
Bih.

till Rissel. Prat. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillning^- Utskottets Betänkande N:o 7.

holm före November månads utgångtill

öfverståthållareembetet och i länen

före Oktober månads utgångtill

vederbörande magistrater eller

kommunalstämmors ordförande, vid

bot af fem kronor för hvarje dag,

hvarmed den sålunda bestämda tiden

öfverskrides, aflemna för hvarje

församling i stad och hvarje kommun

på landet utskrifna utdrag af

nämnda protokoll, utvisande alla af

pröfningsnämnden beslutade förändringar

uti och tillägg till de af

taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder.

Dessa protokollsutdrag,

hvilka jemväl skola innehålla

underrättelse om hvad den, som med

pröfningsnämndens beslut icke åtnöjes,

har att iakttaga, skola hållas

de skattskyldige till hända under viss

tid af minst fjorton dagar, hvarom

kungörelse bör på vanligt sätt ofördröjligen

utfärdas; börande, utom

hvad Stockholm angår, i denna kungörelse

upptagas namn och hemvist

för de skattskyldige, i afseende å ,

hvilkas taxering pröfningsnämnden

vidtagit ändring.

I Stockholm skall utdrag af pröfningsnämndens

protokoll, i hvad det

innehåller beslut om ny taxering

eller förhöjning i den af taxeringsnämnden

verkstälda taxering, senast

den 15 December vederbörande skattskyldig

tillställas.

Mom. 2. Inom tre veckor efter

pröfningsnämndens sista sammanträde

skola, utom hvad Stockholms

stad angår, taxeringsprotokoll och

längder jemte tillhörande handlingar

samt de hos pröfningsnämnden

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

förda längder öfversändas till vederbörande

häradsskrifvare eller magistrat

för debiteringens verkställande.

De i § 49 mom. 3 omförmälda

afskrifter af föregående årets mantals-

och taxeringslängder skola hos

Kongl. Maj:ts befallningshafvande

qvarstanna för att der förvaras.

§ 60. § 60.

Å pröfningsnämndens samman- (Oförändrad.)

trädesort icke bosatte ledamöter i

denna nämnd samt de kronofogdar

och andra personer, som på Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes kallelse

från annan ort vid pröfningsnämnden

sig infunnit, äro berättigade att

under sin närvaro hos nämnden åtnjuta

traktamentsersättning med sex

kronor om dagen samt resekostnadsersättning,

då resan sker med skjuts

efter tre kronor för milen, men då

resan sker på ångfartyg eller jernväg

med ett belopp, motsvarande i

förra fallet afgiften för enkel hyttplats,

eller, då hytt ej förekommer,

en salongsplats, och i senare fallet

afgiften för plats i första klassens

vagn.

§ 61. § 61.

I Stockholms stad skola de ålig- (Oförändrad.)

ganden, som Kongl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande inom

öfriga delar af riket med hänsigt

till pröfningsnämnden fått sig uppdragna,

tillhöra öfverståthållareembetet;

kommande äfven, hvad Stockholm

beträffar och så vidt härom

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillnings-Utskottets Betänkande N;o 7.

meddelade föreskrifter äro der tilllämpliga,

alla andra Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, i afseende på

bevillningstaxeringarne och dermed

sammanhängande frågor, tillhörande

bestyr att åligga öfverståthållareembetet,

som alltså bär att af vederbörande

tjensteman och skattskyldige

emottaga enahanda förslag och

uppgifter med flere handlingar, som

i landsorterna skola till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande aflemnas.

Vid Stockholms stads pröfningsuämnds

sammankomst må, då öfverståthållaren

icke är tillstädes, underståthållaren

i hans ställe vara ordförande.

§ 62.

Mom. 1. Har skattskyldig icke

hos pröfningsnämndöfverklagat taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom

rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxering af pröfningsnämnden

lemnad oförändrad

eller nedsatt, må emot pröfningsnämnds

beslut vidare talan icke af

skattskyldig föras.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds

beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet

i § 19 mom. 4 förlorat rätt till

talan, äfvensom af kronans ombud

eller af vederbörande kommun, och

skola besvären, stälda till kammarrätten,

ingifvas till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande före klockan tolf

å sista helgfria dag i December månad

det år, taxeringen egt rum, vid

påföljd att besvären eljest icke varda

§ 62.

Mom. 1. Har skattskyldig icke

hos pröfningsnämnd öfverklagat taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom

rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxering af pröfningsnämnden

lemnad oförändrad

eller nedsatt, må emot pröfningsnämnds

beslut vidare talan icke af

skattskyldig föras.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds

beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet

i § 19 mom. 4 förlorat rätt till

talan, äfvensom af kronans ombud

eller af vederbörande kommun, och

skola besvären, stälda till kammarrätten,

ingifvas till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande före klockan tolf

å sista helgfria dag i December månad

det år, taxeringen egt rum, vid

påföljd att besvären eljest icke varda

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

till pröfning upptagna. Sedan öfver

inkomna besvär utlåtande från vederbörande

infordrats, insänder Kong!.

Maj:ts befallningshafvande handlingarne

till kammarrätten med de upplysningar

och erinringar, som besvären

anses påkalla.

Mom. 2. Så snart ofvan stadgade

besvärstid gått till ända öfversänder

Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till kammarrätten förteckning

å anförda besvär.

til! pröfning upptagna. Sedan öfver

inkomna besvär förklaring från vederbörande

infordrats, och tillsedt blifvit,

att vid besvär shandlingarne varda fogade

så val utdrag af taxeringslängd

och beskattning snämndernas protokoll,

i hvad de den öfverklagade taxeringsfrågan

angå, som ock de till bemälde

nämnder i frågan ingifna handlingar,

hvilka, sä vidt de ej hos Kongl. Maj:ts

befallningshafvande finnas förvarade,

genom klagandens försorg anskaffas,

insänder Kongl. Maj:ts befallningshafvande

till kammarrätten samtliga

handlingarne jemte eget utlåtande.

Mom. 2. (Oförändradt.)

4:6). Allmänna föreskrifter.

§ 63. § 63.

Mom. 1. Ledamot af bevillnings- (Oförändrad.)

beredning, taxerings- eller pröfningsnämnd

må endast den vara, som råder

öfver sig och sitt gods samt är

i besittning af medborgerligt förtroende.

Mom. 2. Sådan ledamot åtnjuter

i och för utöfningen af sitt uppdrag

enahanda skydd och säkerhet, som

rikets grundlagar tillförsäkra riksdagsmän.

§ 64.

§ 64.

Mom. I. Ledamot af bevillnings- Mom. 1. (Oförändradt.)

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevittninys-Utskottets Betänkande N:o 7.

beredning, taxerings- och pröfningsnärnnd

skall vid fullgörandet af sitt

uppdrag ställa sig till ovilkorlig efterrättelse

de föreskrifter, denna förordning

och den till ledning för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktion

innehålla, samt efter sorgfällig

granskning och samvetsgrann

pröfning af meddelade uppgifter och

för öfrigt upplysta eller kända förhållanden

efter bästa förstånd, på

heder och samvete föreslå, bestämma

och fastställa taxeringen, så att densamma

i fråga om så väl fast egendom

som inkomst varder i möjligaste

måtto jemlik och rättvis.

Mom. 2. Ledamot af bevillningsberedning,

taxerings- eller pröfningsnämnd

och dervid biträdande tjensteman

får icke, utom vid beredningens

eller vederbörande nämnds sammanträde,

yppa innehållet af skattskyldigs

enligt § 21 meddelade uppgift

angående hans inkomst och rörelse,

m. m., så vida den skattskyldige förklarat,

att han icke medgifver samma

uppgifts offentliggörande; och

må de under öfverläggningarne inom

sagda beredning eller nämnder lemnade

upplysningar och yttrade åsigter

rörande enskildes ekonomiska

ställning icke på något sätt utspridas.

Mom. 3. Ofvanstående mom. 1

och 2 skola vid hvarje bevillningsberednings,

taxerings- och pröfningsnämndsförsta

sammanträde uppläsas.

§ 65.

Mom. 1. Till ersättning åt ordförandena

i bevillningsberedningarne

Mom. 2. Ledamot af bevillningsberedning,

taxerings- eller pröfningsnämnd

och dervid biträdande tjensteman

får icke, utom vid beredningens

eller vederbörande nämnds sammanträde,

yppa innehållet af skattskyldigs

meddelade uppgift angående lians inkomst

och rörelse, m. in.; och må de

under öfverläggningarne inom sagda

beredning eller nämnder lemnade

upplysningar och yttrade åsigter

rörande enskildes ekonomiska ställning

icke på något sätt utspridas.

Mom. 3. (Oförändradt.)

§ 65.

(Hvilande.)

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

för deras arbete med sjelfva beredningen,

till arfvoden åt kronans ombud

vid taxeringsnämnd i stad och

för protokollsföringen samt andra

anteckningar under pröfningsnämndens

sammankomster, äfvensom till

vedergällning för det i samband med

taxeringsförrättningarne för öfrigt

lemnade biträde af städernas tjenstemän

eller andra personer, som icke

eg a att vid samma förrättningar beräkna

rese- och traktamentsersättning,

må hvarje pröfningsnämnd,

med undantag af Stockholms stads,

för hvilken nedanstående särskilda

stadgande gäller, använda och fördela

högst ett belopp, motsvarande

tre procent af de första 100,000 kronor,

hvartill länets hela bevillningssumma

efter denna förordning föråret

uppgår, två procent af derpå

följande 50,000 kronor och en procent

af allt hvad bevillningssumman

öfverstiger 150,000 kronor; dock får,

om än denna bevillningssumma sedermera

skulle visa sig öfverstiga

dess af pröfningsnämnden beräknade

belopp, hvarken någon ytterligare

kostnadsersättning eller vedergällning

än den då beviljade för samma

år utdelas, eller ett sådant öfverskott

tagas i beräkning vid bestämmande

af enahanda ersättning och

vedergällning under ett följande år;

börande vid de särskilda ersättningarnes

bestämmande afseende fästas

på för uppdragets utförande erforderlig

skicklighet, tid och arbete.

Landsstatstjensteman, som i och för

tjensten är skyldig att närvara vid

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

taxeringsförrättning, eger icke att

derför åtnjuta arfvode af bevillningen.

Mom. 2. Angående det för ofvan

uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning

bör till Kong], Maj:ts befallningshafvande

aflåtas särskild!

utdrag af nämndens protokoll, hvarefter

det beviljade beloppet i vanlig

ordning utbetalas af länets landtränteri

och med bifogande af sagda

protokollsutdrag i kronoräkenskaperna

redovisas.

Mom. 3. Till bestridande af kostnaderna

för blanketter till mantalsoch

taxeringslängder, till ersättningåt

ordförandena i bevillningsberedningarne

för deras arbete med sjelfva

beredningen, till arfvoden åt kronans

ombud och för protokollsföringen

samt andra anteckningar under taxerings-

och pröfningsnämndernas sammankomster

äfvensom till vedergällning

för det i samband med taxeringsförrättningarne

för öfrigt lemnade

biträde af personer, som icke

ega att vid samma förrättningar beräkna

traktamentsersättning, må af

Stockholms stads pröfningsnämnd

användas och disponeras ett belopp,

som svarar emot högst två och eu

half procent af samma stads efter

denna förordning utgående hela bevillningssumma

för året; gällande

jemväl för bemälda pröfningsnämnd

det i mom. 1 af denna § gjorda förbehåll

för det fall, att bevillningssumman

skulle komma att öfverstiga

pröfningsnämndens beräkning.

Om det af pröfningsnämnden sålunda

beviljade belopp och detsammas för
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

delning skall underrättelse genom

utdrag af nämndens protokoll meddelas

statskontoret, hvarifrån beloppet

kommer att omedelbart utbetalas.

Mom 4. Ersättning med 50 öre

arket för den afskrift af mantals-och

taxeringslängderna, hvilken det enligt

§ 49 mom. 3 åligger häradsskrifvaren

att till kommunalstämmas

ordförande aflemna, samt den i §§

34 och 60 bestämda rese- och traktamentskostnadsersättning

bör, efter

anstäld granskning af derå ingifna

räkningar, utan sammanblandning

med de i föregående tre moment

omförmälda taxeringskostnader och

arfvoden, med flera utgifter, utbetalas

för länen af vederbörande landtränteri

och för hufvudstaden omedelbart

af statskontoret.

Mom. 5. Statskontoret åligger

att till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter reqvisition

utlemna nödigt antal exemplar af de

i § 25 omförmälda författningar

äfvensom blanketter till mantals- och

taxeringsläugder, jemte sammandrag,

samt till pröfningsnämndernes längder,

för att genom Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes försorg vederbörande

tillställas. För Stockholms

stad ombesörjer öfverståthållareembetet

tryckning och tillhandahållande

af blanketter till mantals- och taxeringslängder.

§ 66. § 66.

Mom. 1. Besvär, om hvilka i (Oförändrad.)

Bill. till Biksd. Prof. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 6 Höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

denna förordning förmäles, må under

iakttagande af stadgad tid och ordning

kunna med allmänna posten

insändas till den myndighet, till hvilken

besvären skola enligt förordningen

ingifva»; dock skall i sådant

fall behörigen styrkas, att den klagande

egenhändigt undertecknat besvärsskrift^

eller att densamma på

hans begäran eller med hans samtycke

blifvit uppsatt.

Mom. 2. Den, som vill öfver

taxerings- eller pröfningsnämnds beslut

anföra besvär, är berättigad att,

då han i sådant afseende anmäler

sig hos vederbörande tjensteman,

kostnadsfritt erhålla för dylikt besluts

Överklagande erforderligt utdrag af

mantals- och taxeringslängden samt

nämndens protokoll; och må ej heller

lösen fordras för andra protokollsutdrag

och expeditioner, som till följd

af vederbörande nämnders beslut

böra utfärdas.

§ 67.

Mom. 1. Då till följd af uraktlåtet

fullgörande af de i denna författning

meddelade föreskrifter, eller

af annan orsak fråga uppstår om

tillämpning af deruti stadgadt bötesansvar,

skall af vederbörande kronoombud,

ordförande eller ledamot i

bevillningsberedning eller taxeringsnämnd,

eller annan behörig person

anmälan derom göras hos Kongl.

Maj:ts befallningshafvande, som, efter

pröfning af härvid förekommande

förhållanden, förordnar om uttagandet

af de böter, hvartill en eller an
-

§ 67.

Mom. 1. Då till följd af uraktlåtet,

fullgörande af de i denna författning

meddelade föreskrifter, eller

af annan orsak fråga uppstår om

tillämpning af deruti stadgadt bötesansvar,

skall af vederbörande kronoombud,

ordförande eller ledamot i

bevillningsberedning, taxerings- eller

pr öfning snämnd, eller annan behörigperson

anmälan derom göras hos

Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som, efter pröfning af härvid förekommande

förhållanden, förordnar

om uttagandet af de böter, hvartill

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 7.

nan finnes hafva gjort sig förfallen,

samt vidtager de åtgärder, som anmäld

försummelse eller uteblifven

verkställighet af hvad författningen

stadgar för öfrigt kan påkalla.

Mom. 2. Den, som icke nöjes

åt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

beslut, hvarigenom han, på grund

af ofvan åberopade stadgande!!, blifva

fälb till böter, eger att, med iakttagande

af hvad i allmänhet är stadgadt

angående böters nedsättning

och dylika utslags Överklagande,

öfver det meddelade beslutet anföra

besvär hos kammarrätten, Indika besvär

böra vara dit ingifna innan

klockan tolf å trettionde dagen efter

erhållen del af samma beslut.

Mom. 3. Omförmälda böter tillfalla,

der icke annorlunda är särskildt

föreskrifvet, de fattige inom

den församling, der den bötfälde är

mantalsskrifven.

§ 68.

Af bevillningsberedning, taxerings-

eller pröfningsnämnd behandlad

taxerings fråga må icke, till följd

af gjord anmärkning eller anförda

besvär, eller af annan anledning återförvisas

till samma berednings eller

nämnds förnyade behandling. Ej

heller må någon förklaringsskyldighet

bemälda beredning eller nämnder

åläggas.

§ 69.

Om vid pröfning af anförda be
-

en eller annan finnes hafva gjort sig

förfallen, samt vidtager de åtgärder,

som anmäld försummelse eller uteblifven

verkställighet af hvad författningen

stadgar för öfrigt kan påkalla.

Mom. 2. (Oförändradt.)

Mom. 3. (Oförändradt.)

§ 68.

(Oförändrad.)

(Oförändrad.)

69.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

svär eller inom kammarrättens revisionsafdelninguppkommen

anmärkning

angående skattskyldigs taxeringför

inkomst af kapital eller arbete

kammarrätten finner, att taxering

blifvit verkstäld å annan än rätt ort,

eller uraktlåten å ort, der den rätteligen

bort ega rum, så ock om, vid

sådan pröfning, sig visar, att i fråga

om skattskyldig, som bort för inkomst

taxeras inom två eller flere

beskattningsorter, denna inkomst å

en eller flera af dessa orter upptagits

till olägligt belopp, eger kammarrätten,

äfven om besvär eller anmärkning

med afseende å endast en

af ifrågavarande taxeringsåtgärder

förekommit, att efter vederbörandes

hörande meddela rättelse i taxeringen

å så väl den ena som den andra

beskattningsorten; dock att skattskyldigs

sammanräknade årsinkomst

dervid icke må sättas högre än taxeringsmyndigheterna

bestämt, derest

icke besvären eller anmärkningen

innefatta yrkande om sådan förhöjning.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

1:6). Uppbördsboken och debetsedlarne.

§ 70. § 70.

Sedan pröfningsnämndernas för- (Oförändrad.)

rättningar afslutats, skola, utan hinder

af anförda besvär, de bevillningsafgifter,

som enligt föreskrifterna i

denna förordning böra utgå för de

af taxerings- och pröfningsnämnder
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

na bestämda fastighetsvärden och

inkomstbelopp, af vederbörande tjenstemän

ofördröjligen debiteras i uppbördsböckerna,

så att dessa kunna i

fullständigt skick å behörig tid till

Kongl. Maj:ts befallningshafvande

inlemnas för erhållande af uppbördsorder.

§ 71. § 71.

Dén enligt uppbördsboken hvarje (Oförändrad.)

skattskyldig påförda bevillning skall

upptagas å hans för samma år utfärdade

debetsedel, hvilken, såsom

bifogade formulär visar, bör upptaga:

a) taxeringsvärdet å hvarje deu

skattskyldiges inom samma socken

på landet eller uppbördsdistrikt i

stad belägna fasta egendom samt beloppet

af den deraf utgående bevillning;
b)

den skattskyldiges beskattningsbara

inkomst af kapital eller

arbete samt bevillningsafgiften derför.

Dessutom bör debetsedeln innehålla

underrättelse om hvad skattskyldig,

som vill öfverklaga honom

påförd bevillningsafgift, har att i

sådant hänseende iakttaga.

§ 72. § 72.

Med undantag af skattskyldigs (Oförändrad.)

hustru och hemmavarande barn samt

andra till hans hushåll hörande eller

hos honom skattskrifna och på hans

debetsedel upptagna personer, som

icke skola utgöra bevillning efter

denna förordning, bör hvar och en

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillning^- Utslcottets Betänkande N:o 7.

skattskyldig erhålla särskild debetsedel;

men, vid ansvar såsom för

tjenstefel, får icke mer än en debetsedel

utfärdas för de skattskyldig

inom samma socken på landet eller

uppbördsdistrikt i stad åliggande bevilluingsafgifter;

varande dock husbonde

berättigad att, efter derom

gjord begäran, erhålla särskilda debetsedlar

för de hos honom skattskrifna

och på hans debetsedel uppförda

tjenstehjon. Fastighetsegare,

som sådant åstundar och derom vid

mantalsskrifningen eller eljest gjort

anmälan, vare ock berättigad att erhålla

särskild debetsedel för hvarje

honom tillhörig fastighet.

| 73. § 73.

Debetsedlarne sammanfattas och (Oförändrad.)

utfärdas med ansvar för deras rigtighet,

på landet af häradsskrifvaren

och i stad af vederbörande uppbördsman;

börande desse tjenstemän

aflemna debetsedlarne så tidigt, att

de senast fjorton dagar före uppbördstidens

början kunna de skattskyldige

tillhandahållas. Medelst derom

af vederbörande magistrat eller

häradsskrifvare utfärdad kungörelse

underrättas de skattskyldige om tiden

när och stället hvarest inom

staden eller socknen debetsedlarne

få af dem afhemtas och om den person,

genom hvilken de varda utlemnade;

varande i staden eller socknen

boende uppbördstjensteman, länsman,

fjerdings- eller sexman, som härom

anmodas, skyldig att emottaga och

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

vederbörligen tillhandahålla debetsedlarne.

Genom magistraten eller häradsskrifvaren

underrättas Kongl. Maj:ts

befallningshafvande om den kungjorda

tiden för debetsedlarnes tillhandahållande

åt de skattskyldige.

I afseende på utfärdandet och

utdelningen af debetsedlarne inom

Stockholm och Göteborg kommer

att förfaras på sätt derom är särskilt

stadgadt.

§ 74.

Den, som upprättar och utfärdar

debetsedlarne, är berättigad att såsom

ersättning för detta bestyr åtnjuta

och å debetsedeln upptaga för

hvarje sådan sedel, hvars slutsumma

icke öfverstiger sju kronor, tre öre,

deröfver till och med sjuttiofem kronor,

tolf öre, samt för debetsedel å

ännu högre belopp femtio öre.

§ 75.

Mom. 1. Har bevillning för fast (Oförändrad.)

egendom eller för inkomst af kapital

eller arbete blifvit skattskyldig

påförd till högre belopp än som

enligt denna förordnings föreskrifter

rätteligen bör utgå för det fastighetsvärde

eller den inkomst, vederbörande

beskattningsnämnd bestämt,

eller förmenar skattskyldig, att bevillning

obehörigen blifvit honom påförd,

eger han att deri hos Kongl.

Maj:ts befallningshafvande söka rättelse

genom besvär, hvilka skola till

Kongl. Maj:ts befallningshafvande

ingifvas innan klockan tolf å tret
-

§ 75.

§ 74.

(Oförändrad.)

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

tionde dagen efter den, då, på sätt

i § 73 stadgas, den skattskyldige

egt tillfälle att erhålla sin debetsedel.

Mom. 2. Atnöjes den klagande

icke med Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

i anledning af sådana besvär

meddelade beslut, eger lian att

innan klockan tolf å trettionde dagen

efter af beslutet erhållen del

fullfölja sin klagan hos kammarrätten;

börande ej mindre Kongl. Maj:ts

befallningshafvandes än kammarrättens

beslut i dylika mål, jemte vederbörlig

besvärshänvisning, den klagande

kostnadsfritt tillhandahållas.

Mom. 3. Besvär i debiteringsfrågor

uppehålla icke uppbörden af

det vid den öfverklagade debiteringen

påförda belopp, hvaremot, då

debiteringsåtgärden icke fastställes,

den klagande eger att kostnadsfritt

återbekomma hvad af honom blifvit

för mycket erlagdt.

2:6) Uppbörden.

§ 76. § 76.

Uppbörden af bevillningen verk- (Oförändrad.)

ställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna

under enahanda

kontroll och ansvarighet i afseende

å de influtna medlen, som för andra

årligen utgående kronoutskylders erläggande

och emottagande äro stadgade,

i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar

skola tillämpas

jemväl på bevillningsuppbörden och

dermed förenade bestyr.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-UtsTcottets Betänkande N:o 7.

89

§ 77- § 77-

Före December månads utgång (Oförändrad.)

skola vederbörande magistrater och

kronofogdar till Kong!. Maj:ts befallningshafvande

inkomma med förslag

angående tid och ställe för uppbörden

inom hvarje stad eller socken,

hvarefter Kong]. Maj:ts befallningshafvande

senast fjorton dagar före

uppbördens företagande låter genom

allmän kungörelse underrätta

de skattskyldige om tid och ställe

för uppbördsstämma och den ordning,

som dervid kommer att iakttagas.

I stad, utom Stockholm, skall

vederbörande tjensteman eller dertill

särskilt utsedd person och på landet

häradsskrifvaren vara närvarande

vid uppbördsstämman för att meddela

behörig annotation å de skattskyldiges

debetsedlar, enär derförutan

uppbördsmannens qvittens enligt

uppbördsförfattningarna icke är

gällande.

§ 78- § 78.

Har skattskyldig, sedan mantals- (Oförändrad.)

skrifning förrättats, afstått sin egendom

till borgenärer, eller efter den

1 Maj det år, för hvilket bevillning

senast honom påförts, med döden

afgått, bör, utan afvaktan af konkursmassans

eller sterbhusets utredning,

den för honom belöpande och

vederbörligen bevakade bevillningen

gäldas utaf hans afträdda eller efterlemnade

tillgångar.

Bih. till Biksd. Brot. 1883. 5 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

3:o) Afkortning ärna.

§ 79.

Utom den afkortning af påförd

(Oförändrad.)

bevillning för inkomst af kapital

eller arbete, hvilken föranledes af

bristande tillgång till dess gäldande,

får afkortning ega rum endast af

bevillning för lön, pension eller dylik

inkomst, som genom dödsfall, afsked

eller annan orsak under årets lopp

upphört, i hvilket fall sådan bevillning

blott erlägges för den tid, hvarunder

löneinkomsten eller andra med

tjenstebefattning förenade fördelar

af den skattskyldige eller hans rättsinnehafvare

åtnjutits.

Den för fast egendom utgående

bevillning får icke afkortas.

underskrifvas af vederbörande tjensteman,

som för densammas rigtighet

är ansvarig, samt efter deraf

anstäld granskning attesteras af en

magistratsperson och minst två ledamöter

utaf årets taxeringsnämnd.

På landet skall afkortningslängden,

med ansvar för dess rigtighet,

undertecknas af kronofogden samt

häradsskrifvaren; och bör den å utlyst

kommunalstämma granskas samt

förses med intyg af ordförande och

två socknemän om denna gransknings

verkställighet, hvarvid tillika

bör uppgifvas, om och hvilka anmärkningar

emot längden förekommit.

§ so.

Afkortningslängd skall i stad

§ 80.

(Oförändrad.)

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

Sedan afkortningslängden blifvit

vederbörligen granskad och attesterad,

aflemnas densamma i stad af

magistraten och på landet af kronofogden

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

för att i stadgad ordningytterligare

handläggas.

4:6) Redovisningen.

§ 81. § 81.

Vid bevillningens redovisande (Oförändrad.)

skall hvad gällande instruktioner och

författningar stadga rörande redogörelser

och räkenskaper för andra

till statskontoret ingående årliga

skattebidrag tjena till efterrättelse.

§ 82. § 82.

Mom. 1. Sammandrag af man- (Oförändrad.)

tals- och taxeringslängderna, upptagande

jemväl den påförda bevilln

ingen och upprättadt i öfverensstämmelse

med härvid fogadt formulär,

skall årligen för Stockholms

stad, inom årets slut, och för annan

stad samt för fögderi, före den

15 December, insändas till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande.

Mom. 2. På grund af dessa sammandrag

och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden

blifvit förklarade eller rättade, böra

inom Stockholms stad af dervarande

uppbördsverk och inom länen af

landskontoren uppgöras särskilda

sammandrag öfver hvart och ett läns

hela bevillning, hvilka sistnämnda

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bcvillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

sammandrag, dertill tryckta, blanketter

genom statskontorets försorg

vederbörande tjensteman tillhandahållas,

skola af Kougl. Maj:ts befallningshafvande

till nämnda verk

insändas före slutet af Januari månad

påföljande år.

Mom. 3. Så snart de till statskontoret

inkomna sammandragen

hunnit derstädes granskas och med

enahanda sammandrag för de nästföregångna

åren jemföras, bör ett

generalsammandrag för hela riket

inom statskontoret upprättas samt

genom detta verks försorg från trycket

utgifvas och med allmänna tidningarne

utdelas.

§ 83.

För den händelse att restantierna

å bevillningen inom någon ort skulle,

utan att ett sådant förhållande af

giltiga orsaker föranledts, uppgå till

ett anmärkningsvärdt högt belopp,

åligger det statskontoret att låta

vidtaga den eller de åtgärder, som

finnas vara af omständigheterna påkallade

och för restantiernas skyndsamma

indrifvande erfordras.

§ 84.

1 de städer, der magistrat ej finnes,

skola alla bestyr och åligganden,

nämnda myndighet enligt denna stadga

fått sig uppdragna, tillhöra stadsstyrelsen.

§ 84

(Oförändrad.)

§ 83

(Oförändrad.)

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

93

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Uppskattning af fast egendoms värde.

§ I
Värdet

af fast egendom föreslås

och bestämmes med ledning af:

l:o) den för sådan, under loppet

af nästföregångna tre år, försåld

egendom senast betingade köpeskilling,

såvida icke derunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller

växande gröda, eller köpet afslutats

mellan nära anhöriga, eller vid försäljning

förbehåll gjorts om så kallade

undantagsförmåner, eller dervid

förekommit andra särskilda omständigheter,

som skäligen anses

hafva inverkat på köpeskillingens

bestämmande utöfver eller under

egendomens verkliga värde; börande

vid bestämmande af detta värde

afseende icke fästas å beskaffenheten

af sådana byggnader, som på

egendomens afkastning icke hafva

något egentligt inflytande, eller å

värdet af skog eller torfmosse utöfver

hvad för husbeliofvet erfordras,

likasom värdet af kreatur, redskap

och andra inventarier eller förlag

vid jordbruksfastighet icke hel
-

§ 1-

Värdet af fast egendom föreslås

och bestämmes med ledning af:

Bo) jordbruksegendom tillhörande

areal i åker, äng, skogs- eller betesmark,

växande skog och torfmosse,

som ej blifvit till af verkning eller torftägt

åt annan öfverlåten, jemte särskilda

förmåner såsom vattenfall, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok

särskildt upptaget, m. m. äfvensom

utsäde och kreatursbesättning vid egendomen,

börande härvid jemväl behörigt

afseende fästas vid egendomens läge

och jordens beskaffenhet samt beloppet

af de grundskatter och öfriga allmänna

utskylder, med undantag afbevillningen,

hvarmed egendomen är belastad,

skolande dä frälseränta förenats med

eganderätten till den jord, hvaraf sådan

ränta dittills utgått, vid bestämmandet

af fastighetens värde detsamma

ökas med ett belopp motsvarande

räntans kapitalvärde beräknadt efter

5 procent;

2:o) egendomens vid verkstäld värdering

för erhållande af lån från hy
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

ler må vid fastighetsvärdets bestämmande

tagas i beräkning;

2:o) årliga hyres- eller arrende,summan

för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, så vida icke särskilda förmåner

eller åligganden blifvit derunder

inbegripna — såsom rättighet

till inventariers begagnande, arbetsbiträde

från annan egendom och

skogsfång utöfver husbehof, in. in.,

eller skyldighet att uppodla, reparera

och uppföra byggnader eller utföra

andra arbeten å den arrenderade

egendomen samt inom kort tid

densamma afträda — eller så vida

icke, efter hvad vid jemförelse mellan

denna och närbelägna egendomar

af lika storlek och beskaffenhet

sig visar, liyres- eller arrendebeloppet

blifvit bestämdt med afseende

å slägt- eller andra kända förhållanden

mellan egaren och hyresmannen

eller arrendator^

3:o) egendomens vid verkstäld

värdering för erhållande af lån från

hypoteksinrättning antagna värde, så

vida sådan värdering skett under

näst-föregångna tre år och det egendomen

dervid åsätta värde sedermera

icke blifvit i väsentlig mån föränd

radt;

4:o) brandförsäkringsvärdet å de

i stad och på dess område eller i

köping och dermed jemförlig ort befintliga

egendomars åbyggnad samt

å bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader

på landet äfvensom å, andra der

uppförda hus och byggnader, hvilka

icke begagnas för jordbruket och

dess binäringar tillhörande rörelse,

pot eksinrättning antagna värde, såvida

sådan värdering skett under

nästföregängna tre år och det egendomen

dervid åsätta värdet sedermera

icke blifvit i väsentlig mån för ändrad t;

3:o) den för sådan, under loppet af

nästföregängna tre ar, försåld egendom

senast betingade köpeskilling, så

vida icke derunder inbegripits godtgörelse

för inventarier eller växande

gröda, eller köpet afslutats mellan nära

anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll

gjorts om så kallade undantagsförmdner,

eller dervid förekommit

andra särskilda omständigheter, som

skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens

bestämmande utöfver eller

under egendomens verkliga värde, hörande

vid bestämmande af detta värde

afseende icke fästas å beskaffenheten

af sådana byggnader, som på egendomens

afkastning icke hafva något

egentligt inflytande, likasom värdet af

kreatur, redskap och andra inventarier,

eller förlag vid jordbruksfastighet icke

heller må vid fastighetsvärdets bestämmande

tagas i beräkning;

4\o) årliga hyres- eller arrendesumman

för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, så vida icke särskilda

förmåner eller åligganden blifvit derunder

inbegripna, såsom rättighet till

inventariers begagnande, arbetsbiträde

från annan egendom och skogsfång

utöfver husbehof m. m., eller skyldighet

att uppodla, reparera och uppföra

byggnader eller utföra andra arbeten

å den arrenderade egendomen samt

inom kort tid densamma afträda, eller

så vida icke, efter hvad vid jemförelse

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Bevillnmgs- Utskottets Betänkande N:o 7.

samt å sådan åbyggnad på särskilda

lustställen och dermed jemförliga

mindre lägenheter, som utgör dessas

egentliga värde; så vida icke brandförsäkringsvärdet

skulle understiga

det belopp, som på grund af andra

omständigheter kan anses motsvara

de brandförsäkrade husens och byggnadernas

verkliga värde;

5:o) jordbruksegendom tillhörande

areal i åker, äng, skogs- eller

betesmark, växande skog och torfmosse,

i den mån de anses erforderliga

till husbehof jemte särskilda

förmåner, såsom vattenfall, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok

särskildt upptaget, in. in., äfvensom

utsäde och krratur sbesättning vid egendomen;
6:o)

läget och arealen af hvar och

en i stad, köping eller dermed jemförlig

ort belägen egendom med dertill

hörande särskilda förmåner.

Då fast egendom, som under sistförflutna

tre år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering,

uppskattas lägre än den senast

betingade köpeskillingen eller den

godkända värderingssumman, så ock

då nedsättning göres i det senast

faststälda taxeringsvärdet, böra de

särskilda skäl, hvilka dertill föranledt,

i taxeringshandlingarne eller

nämndens protokoll antecknas. Ahyggnader

å stadsegendom samt öfriga

i 4:de punkten här ofvan uppräknade

hus och byggnader få ej,

utan på enahanda sätt tillkännagifven

särskild anledning, upptagas till

lägre värde än det, för hvilket sam
-

mellan denna och närbelägna egendomar

af lika storlek och beskaffenhet

sig visar, hyres- eller arrendebeloppet

blifvit bestämdt med afseende ä slägteller

andra kända förhållanden mellan

egaren och hyresmannen eller

arrendatorn ;

5:o) brandförsäkringsvärdet å de i"

stad och på dess område eller i köping

och dermed jemförlig ort befintliga

egendomars åbyggnad samt å

bruks-, qvarn- och fabriksbyggnader på

landet äfvensom å andra, der uppförda,

hus och, byggnader, hvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar

tillhörande rörelse, samt å sådan

åbyggnad på särskilda lustställen

och dermed, jemförliga mindre lägenheter,

som utgör, dessas egentliga

värde; så vida, icke brandförsäkringsvärdet

skulle understiga det belopp,

som på grund af andra omständigheter

kan anses motsvara de brandförsäkrade

husens och byggnadernas

verkliga värde;

6:o) läget och, arealen af hvar och

en i stad, köping eller dermed jemförlig

ort belägen egendom med, dertill

hörande särskilda, förmåner;

7:o) Då taxering af fast egendom

ej kan verkställas enligt här ofvan

upptagna grunder, bär egendomens

värde upptagas till ett belopp, som

motsvarar uppskattning sv är det å andra

i närheten belägna jemf örliga egendomar,

på hvilka dessa grunder kunnat

tillämpas; åliggande det vederbörande

taxeringsman att vid taxeringen

tillämpa den eller de af här ofvan

angifna taxeringsgrunder, som an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

98

Bevillnings- Utskottets

ma byggnader äro hos allmän brandförsäkringsinrättning

emot brandskada

försäkrade, ej heller till lägre

värde än det, som motsvarar den

behållna hyresafkastningen, kapitaliserad

efter 5 procent.

I de fall, då uti fast egendoms

*tippskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådana byggnader

eller inrättningar, hvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar

tillhörande rörelse, skall

hela det uppskattade fastighetsvärdet

fördelas, så att särskildt utsättes

värdet af sjelfva jordbruksfastigheten

med de egendomen tillhörande,

för jordbruket och dess ändamål afsedda

bostads- och andra byggnader,

samt särskildt värdet af alla öfriga

byggnader och inrättningar,

för hvilka bevillning anses böra utgöras.

Betänkande N:o 7.

ses bäst leda till egendomens uppskattning

till sitt verkliga värde.

Då fast egendom, som under sistförflutna

tre år blifvit såld eller undergått

ofvan omförmälda värdering, uppskattas

högre eller lägre än den senast

betingade köpeskillingen eller den

godkända värderingssumman, så ock

då förändring göres i det senast faststälda

taxering svär det, böra de särskilda

skåf hvilka dertill föranledt, i

taxeringshandlingarne eller nämndens

protokoll antecknas. Äbyggnader ä

stadsegendom samt öfrig a i 5 de punktm

här ofvan uppräknade hus och

byggnader få ej, utan på enahanda

sätt tillkännagifven särskild anledning,

upptagas till lägre värde, än det, för

hvilket samma byggnader äro hos allmän

brandförsäkring sinrättning emot

brandskada försäkrade, ej heller till

lägre värde än det som motsvarar

den behållna hyresafkastningen, kapitaliserad

efter 5 procent.

I de fall, då uti Jäst egendoms

uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådana byggnader

eller inrättningar, hvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar

tillhörande rörelse, skall hela det uppskattade

fastighetsvärdet föp delas, sä

att särskildt utsättes värdet af sjelfva

jordbruksfastigheten med de egendomen

tillhörande, för jordbruket och

dess ändamål af sedda bostads- och

andra byggnader, samt särskildt(värdet

af alla öfriga byggnader och inrättningar,

för hvilka bevillning anses

böra utgöras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

f)7

§ 2.

Vid de fall, då förevarand e taxering

af fast egendom icke kan grunda

sig på köpeskilling, hyra eller

arrende, hypoteksvärdériug eller

brandförsäkring, bör, på det en jemlik

och rättvis taxering samt författningsenlig

beskattning må tillvägabringas,

egendomens värde upptagas

till ett belopp, som, med hänsigt

till densammas storlek, beskaffenhet,

förmåner, läge och afsättningstillfälle

samt öfriga kända eller

upplysta förhållanden, motsvararuppskattningsvärdet

å andra i närheten

belägna, jemförlig^ egendomar, derå

ofvan uppgifna taxeringsgrunder

kunnat tillämpas; åliggande det för

öfrigt vederbörande taxeringsmän

att, enligt deras på förut egande

kännedom eller under taxeringsförrättningen

vunna upplysningar grundade

öfvertygelse, uppskatta hvarje

egendom till dess verkliga värde.

§ 3.

Då fast egendoms värde beräknas

efter dess afkastning, bör behörigt

afseende fästas å de grundskatter

samt öfriga utskylder, som utom

allmänna bevillningen skola af samma

egendom utgöras, så att värdet

å en med dylika skattebidrag jemförelsevis

högre belastad egendom

skäligen minskas i förhållande till

det värde, som åsättes en af skatter

och andra utskylder mindre betungad,

fastän till storlek och beskaffen
Bih.

till Ritcsd. Prat. 1883. 5 Samt 1 Afä: 6 Höft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillnings-Utshottets Betänkande N:o 7.

het för öfrig! dermed jemförlig egendom.

Då frälseränta* förenats med

eganderätten till den jord, hvaraf

sådan ränta dittills utgått, skall, vid

bestämmande af fastighetens värde,

detsamma ökas med ett belopp, motsvarande

räntans kapitalvärde.

§ 4.

Allmän uppskattning af fast egendom

enligt de i bevillningsförordningen

och denna instruktion föreskrifna

grunder skall första gången

verkställas år 1884 och sedermera

hvart tredje år, från nämnda år räknadt.

Har under tiden mellan tvenne

på hvarandra följande allmännafastighetstaxeringar

brandförsäkringsvärdet

å byggnader i stad och på

dess område, eller å öfriga i § 1

mom. 4 af denna instruktion uppräknade

hus och byggnader blifvit

ökadt eller minskad!, eller fast egendoms

värde antingen genom nyeller

tillbyggnader, nya fabriksanläggningar

eller andra inrättningar

blifvit i betydligare mån förhöjd!

eller genom inträffad eldsvåda, vattenflöde

eller af annan dylik anledning

märkligen förminskats i förhållande

till dess uppskattade värde;

då bör detta värde jernkas efter de

förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit

fast egendom åsatt under tiden mellan

två på hvarandra följande allmänna

fastighetstaxeringar, hör vid

först derefter inträffande sådan taxering

å nyo pröfvas.

§ 2.

Allmän uppskattning af fast egendom

enligt de i be vi 11 ningsförord - ningen och denna instruktion föreskri

fria grunder skall första gången

verkställas år 1884 och sedermera

hvart tredje år, från nämnda år räknad!.

Har under tiden mellan tvenne

på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

brandförsäkringsvärdet

å byggnader i stad och på dess

område, eller å öfriga i § 1 mom. 5

af denna instruktion etc. (§ 4 i Kongl.

Maj:ts förslag oförändrad.)

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bevillniégs-UtskoUets Betänkande N:o 7. 99

Uppgår fast egendoms värde icke

till 100 kronor, skall värdet införas

endast i den för anteckningar afsedda

kolumn i taxeringslängden.

Uppskattning af inkomst af jordbruks- och skogsrörelse, bergsbruk och

dertill hörande näringar samt qvarnar och fabriker, m. fl. verk och

inrättningar.

§ 5.

För inkomst och förmån af jordbruksrörelse

skall, med undantag af

staten, hvar och en taxeras, som för

egen räkning vare sig å egen eller,

såsom boställsinnehafvare, åbo, arrendator

eller brukare, å annans egendom,

idkar jordbruk.

§ 6-

Vid beräkningen af den behållna

årliga inkomsten utaf bruk och fabrik

samt annan dertill hänförlig inrättning

jemföres värdet af der under

senast förflutna året tillverkade

eller förädlade varor med värdet af

härvid använda råämnen, jemte öfriga

med dessa varors tillverkning

eller förädling förenade kostnader;

börande taxeringsmännen om dessa

värden och kostnader förskaffa sig

tillförlitliga och fullständiga underrättelser.

§ 3.

Mom. I. (§ 5 i Kong!. Maj:ts

förslag: hvilande.)

Mom. 2. För inkomst af skogsrörelse

eller torf lågt skall med undantag

af staten en hvar taxeras, som

ä annans mark afverkar eller försäljer

skog eller tager torf; äfvensom den,

som från egen mark afverkar eller

försäljer skog eller tager torf i sådan

utsträckning, att egendomens fastighetsvärde

derigenom minskas.

§ 4.

(§ 6 i Kongl. Maj:ts förslag

oförändrad.)

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

BcoiUuiugs-Utslcottcts Betänkande N:o 7.

§ ?•

$ 5-

Vid beräkning- af den behållna

inkomsten af mjöl- och såg- samt

andra qvarnar afses ej allenast qvar- narnas storlek och stenparens, ra- marnas och sågbladens samt stam- parnas och valkarnas antal, utan huf- vudsakligen mäld- och skogs- samt

vattentillgången jemte tulltägtens

belopp och det tillfälle till mjöl- eller bodhandel m. in., som läget

och kommunikationsmedlen bereda.

(§ 7 i Kongl. Majds förslag oför- ändrad.)

Uppskattning af inkomst genom skoppsrederi, sjöfart, handel och handt

verk samt annan jordbruket icke tillhörande näring.

OO

vCn>

§ 6*.

Med ledning af de i afseende på

fartyg föreskrifna uppgifter angå- ende läste- eller tontal, byggnads- material och anbringad ångmaskins

drifkraft, m. m., uppskattas fartygs- egarens inkomst eller fraktförtjenst

efter fartygets storlek och beskaffen- het samt de, så vidt kändt är, under

näst-föregångna år verkstälda resors

äfvensom besörjda varu- och person- transporters förmånlighet.

(§ 8 i Kongl. Maj:ts förslag oför- ändrad.)

§ 9.

$ 7.

Skeppare, ångfartygsbefälhafvare,

styrmän, maskinister samt matroser

och andra sjömän taxeras till be- villning för sina inkomster genom

arfvoden, kaplake och så kallade hy- ror, in. in., äfvensom för värdet af fri

kost och andra förmåner efter ena- handa beräkningsgrunder, som äro

(§ 9 i Kongl. Majds förslag oför- ändrad.)

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Bevillnings-Utskottets Betänkande i\:o 7.

stadgade för den vid industriella

företag eller i enskild tjenst anstälda

personals inkomstbevillning.

§ 10.

Den inkomst, handlande, handtverkare

eller annan näringsidkare

eger af sin rörelse, uppskattas,

med fäst afseende å härvid förekommande

allmänna eller tillfälliga

förhållanden, efter rörelsens

beskaffenhet och de! belopp, hvartill

den årliga varuomsättningen

eller tillverkningen uppgår, antalet

af de vid rörelsen biträdande eller

använda personer, dessas befattningar

och lönevilkor, afsättnings- och

arbetstillfällen, handelsbodars och

verkstäders läge jemte ökriga omständigheter,

som anses inverka på

förmånligheten af idkad handel eller

annan näring. Skulle taxeringsmännen

sakna närmare kännedom

rörande verkliga beskaffenheten af

den rörelse, om hvars beskattning

fråga är, och aflemnade uppgifter

icke innehålla tillfyllestgörande upplysning

derom, böra de, på sätt dem

lämpligast synes, förskaffa sig de

underrättelser, som erfordras för rörelsens

rättvisa beskattning.

§ 8.

(§ 10 i Kong!. Maj:ts förslag

oförändrad.)

§ 11. $ 0.

Utländing, som efter dertill en- (§ 11 i Kongl. Maj:ts förslag

ligt särskild författning förvärfvad oförändrad.)

rätt reser omkring i landet och för

egen eller annans räkning bjuder

ut till försäljning eller försäljer af

honom medförda eller eljest i riket

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bcvillnings-Utskottcts Betänkande N:o 7.

befintliga varor, skall erlägga bevillning

i enlighet med de i § 7—12

åt bevillningsförordningen bestämda

grunder; skolande hvad sålunda är

vordet stadgadt eg a tillämpning äfven

i det fall, att utländing medför

utländska varor, som förut blifvit

under eu eller annan form reqvirera

de.

§ 12. § 10.

Hvar och eu skattskyldig bör (§ 12 i Kongl. Maj:ts förslag

för sin inkomst genom handel, handt- oförändrad.)

verk eller annan näring taxeras till

bevillning efter inkomstens verkliga

belopp, antingen den näring, hvarigenom

inkomsten erhålles, idkas

för den skattskyldiges egen räkning

eller af honom bedrifves såsom

kommissionär eller innehafvare

af annan persons yrkesrätt; och då

den vid bevillningstaxeringen för

ett eller, annat yrke påförda beskattning

icke medför eljest saknad rättighet

för den skattskyldige till utöfvandet

af detta yrke, så äro taxeringsmännen

icke pligtig^ att undersöka

och pröfva behörigheten till

detsammas idkande.

Uppskattning af inkomst utaf allmän eller enskild tjenst eller särskildt

uppdrag.

§ 13. § IL

I allmänhet bör vid bevillning^- (§ 13 i Kongl. Majds förslag

taxeringen hvarje löntagares in- oförändrad.)

komst, så vidt den utgöres af bestämd

lön eller visst, antingen i

penningar eller spanmål och andra

naturapersedlar utsatt belopp, upp
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

tagas på grund af derå erhållen

officiel eller behörigen styrkt uppgift,

hvarvid spanmåls jemte andra

in natura utgående varors och persedlars

värde beräknas efter ortens

senast faststälda markegångspris

och sådana persedlar, som icke finnas

i markegångstaxa!! uppförda,

åsättas de värden, som persedlarne

inom orten anses ega.

Med'' allmän eller enskild tjenstebefattning

förenad förmån af fri bostad

beräknas till det belopp, som i

årlig hyra inom samma ort vanligen

erlägges för eu bostad af enahanda

antal lika beskaffade rum och lägenheter.

Der tillfälle till sådan jemförelse

saknas eller särskilda förhållanden

förekomma, bestämmes nyssnämnda

förmåns värde efter annan, enligt

taxeringsmännens åsigt tillämplig

beräkningsgrund. I de fall, då erabets-

och tjensteman, såsom boställshafvare,

bör erlägga fastighetsbevillning

för bostället, skall han icke

taxeras till inkomstbevillning för

sin förmån af fri bostad på samma

ställe.

§ 14-

De med embetcn och tjenstår

eller andra befattningar förenade

obestämda och till beloppet vexlande

inkomster taxeras enligt kända

eller uppgifna förhållanden och med

fäst afseende å sådana tillfälliga omständigheter,

som under senaste tiden

inverkat på dessa inkomsters

belopp; börande derjemte såsom led
-

§ 1''2.

(§ 14 i Kongl. Maj:ts förslag

oförändrad.)

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bevillning?!-Utskottets Betänkande N:o 7.

ning för uppskattningen af dylika

extra inkomster eller så kallade

sportler, vid tillämpliga fall, följas

den beräkningsgrund, som iakttagits

vid bestämmandet af årlig ersättning

åt innehafvare af likartad tjenst, då

sådan dermed förut förenad inkomst

upphört.

§ 15.

I afseende på skattskyldigs taxering

för inkomst såsom fullmäktig

eller ombud för andra personer tilllämpas,

der sådant sig göra låter,

hvad rörande taxering af löntagares

till beloppet obestämda inkomster är

stadgadt.

§ is.

(§ 15 i Kongl. Maj:ts förslå

oförändrad.)

Uppskattning af inkomst genom räntebärande kapital samt andra här

ofvan icke omförraälda tillgångar.

§. 16.

Sedan all annan inkomst, för

hvilken bevillning skall utgöras, är

beräknad, bör inkomsten af fruktbärande

kapital bestämmas till hvad

taxeringsmännen, på grund af egen

kännedom samt alla meddelade eller

eljest tillgängliga upplysningar, anse

denna inkomst verkligen utgöra.

Saknas annan tillförlitlig beräkningsgrund,

då skall jemförelse anställas

emellan, å ena sidan, den skattskyldiges

alla. sammanlagda kända årsinkomster

af fast egendom, rörelse,

yrke, tjenst, pension, lott i bolag

och annan, särskild bevillning under
-

§ 14.

(§ 16 i Kongl. Maj:ts förslå

oförändrad.)

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Bevillnings-Utskottets Betänkande 1S:o 7.

kastad inkomstkälla samt, å andra

sidan, den skattskyldiges alla sannolika

lefnadskostnader. Skilnaden

eller det belopp, hvarmed lefnadskostnaderna

kunna finnas öfverskjuta

nämnda sannolika årsinkomster, anses

då utgöra den skattskyldiges inkomst

af kapital.

Vid beräkning af skattskyldiges

okända lefnadskostnader i stad, köping

eller dermed jemförlig ort, må

desamma i allmänhet icke anses

vara lägre än i nedanstående förhållande

till beloppet af den årliga

hyra, den skattskyldige erlägger för

de af honom och hans egen familj

begagnade rum och lägenheter, eller

sålunda, att, när denna hyra stiger

öfver 300 till och med 500 kronor,

lefnadskostnaderna och således äfven

den skattskyldiges årsinkomster anses

uppgå till minst 3 gånger hyrans

belopp; när hyran är högre än

500 till och med 1,000 kronor, lefnadskostnaderna

anses vara 4 gånger

hyrans belopp; när hyran är

högre än 1,000 till och med 1,500

kronor, lefnadskostnaderna anses

vara 5 gånger hyrans belopp, samt,

när hyran är högre än 1,500 kronor,

lefnadskostnaderna anses uppgå till

minst sex gånger hyresbeloppet; ankommande

det på taxeringsmyndigheterna

att bestämma i hvad mån

hyresbelopp, som icke uppgår till

mer än 300 kronor, må läggas tillgrund

för inkomstberäkning.

I afseende å dem, som bebo egna

hus, uppskattas hyresvärdet för

de rum och lägenheter, hvilka de

för sig och familj begagna, genom

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 5 Smil. 1 Afd. 6 Raft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 7.

jemförelse med andra lika beskaffade

lägenheter.

I öfrigt böra taxeringsmännen

härvid taga i betraktande, huruvida

talrik familj, embetsåligganden eller

annat förhållande nödsakat till begagnande

af flere och dyrare rum

än vanligt, och om af sådan anledning

kan vara skäligt att göra nedsättning

i den efter nyssnämnda

grunder beräknade inkomst, eller

om underhåll af hästar och åkdon,

talrik betjening, m. in., som, då

sådant icke för den skattskyldiges

yrke erfordras, utmärker ett yppigare

lefnadssätt, lemnar anledning

till beräkning af högre inkomst.

Förluster, af hvilka kapitalet drabbats

under året näst före det, hvarför

bevillning påföres, afräknas från

egarens kapitalförmögenhet, och erlägges

bevillning för den afkastning,

återstående kapitalbeloppet anses

lemna.

Allmänna föreskrifter.

§ 17.

Huruvida skattskyldigs tillfälliga

årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,

skeppsbrott, varulagers

förstöring och dylikt) bör betraktas

såsom minskning i årets inkomst

eller såsom kapitalförlust,

pröfve taxeringsmyndigheterna efter

rörelsens och förlustens storlek och

beskaffenhet.

§ 15.

(§ 17 i Kongl. Maj:ts förslag

oförändrad.)

s. 107 Kontrollera mot PDF

JBevillnings- Utskottets Betänkande N:o 7.

107

§ 18.

Enär vederbörande bolag eller

inrättning skall erlägga bevillning

både för ränteinkomsten af hela det

i bolaget eller inrättningen nedlagda

aktiekapitalet och för den vinst, som

rörelsen derutöfver lemnar, så böra

de enskilde delegarne icke taxeras

för inkomst från samma bolag eller

inrättning.

§ 19.

Der bevillningsberedning föreslår

eller taxerings- eller pröfningsnämnd

beslutar tillämpning af den i § 11

mom. 1 af bevillningsförordningen

stadgade bestämmelse om ökning af

det belopp, för kvilket bevillning

icke eger rum eller som får från

uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt

afdragas, skall af beredningen

i mantals- och taxeringslängden

och af taxerings- eller pröfningsnämnd

i dess protokoll noggrann

redogörelse meddelas, då ökningen

är för viss ort allmän på

grund af hög bostadskostnad, om de

i orten rådande förhållanden härutinnan

och, då ökningen grundar sig

på ömmande omständigheter, för

dessas beskaffenhet i hvarfe särskildt

fall.

§ 20.

Vid tillämpning af § 11 mom. 1

i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevill
-

§ 16.

(§ 18 i Kongl. Majrts förslag

oförändrad.)

§ 17.

(§ 19 i Kongl. Maj:ts förslag

oförändrad.)

§ is.

(§ 20 i Kongl. Maj:ts förslag:

hvilande.)

s. 108 Kontrollera mot PDF

108 Bevillnings-Vtskottets Betänkande N:o 7.

ning- för inkomst af kapital eller arbete,

skola så väl den behållna afkomsten

utaf skattskyldig tillhörande

fast egendom som äfven hans inkomst

ej mindre af jordbruks- och

skogsrörelse än ock af sådan särskilt

beskattad rörelse, som drifves

i bolag eller idkas å annan ort än

den, der den skattskyldige är mantalsskrifven,

tagas i beräkning vid

bestämmandet af hans sammanräknade

årsinkomster, hvarvid i fråga

om fast egendom iakttages, att inkomsten

så väl af jordbruksfastighet

som af annan fastighet beräknas till

5 procent af taxeringsvärdet. Om

sålunda skattskyldig finnes i sin

mantalsskrifningsort hafva t. ex. 450

kronors inkomst af kapital eller annat

arbete än jordbruks-eller skogsrörelse

samt tillika eger stadsfastighet,

taxerad till 2,000 kronor och

hvilken alltså bör upptagas till 100

kronors afkomst, så att hans sammanräknade

årsinkomst uppgår till

550 kronor, får väl enligt föreskriften

i det ifrågavarande momentet,

jemfördt med hvad ofvan sagts, sådan

skattskyldig tillgodonjuta fullständig

eftergift af bevillning å

förstnämnda 450 kronor; hvaremot,

derest den skattskyldige har 1,100

kronors inkomst af annat arbete än

jordbruks- eller skogsrörelse, 100

kronors inkomst af aktier och 100

kronors inkomst af jordbruksrörelse

samt derjemte eger fastighet till ett

taxeringsvärde af 10,000 kronor med

500 kronors deraf beräknad afkomst

och således i sammanräknade årsinkomster

åtnjuter tillhopa 1,800 kro
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Bevillning*-Utskottets Betänkande N:o 7,

nor, bevillning kommer alt, utan

medgifvande af något afdrag, honom

påföras för hans först berörda inkomst

af 1,100 kronor o. s. v.

#

• »

Bih, till Riksd. Vrot. 18S3. 5 Samt. 1 Afd. 6 Häft.

1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.