Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter.

1883-05-08 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1883:9, Betänkande, angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

B c vinning s- Vt skottets Betänkande A:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till liikfd. Kansli den 8 Maj 1883, kl. 1 e. in.

Betänkande, angående bevillning saf gifter för särskilda förmåner och

rättigheter.

Uti proposition N:o 8 har Kongl. Maj:t under åberopande af ett vid

propositionen fogadt protokoll öfver finansärenden för den 8 sistlidne Januari

föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt förslag till förordning

angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

På sätt statsrådsprotokollet upplyser, har Kong]. Maj:t ansett, att de

bevillningsafgifter, som enligt Art. III af gällande bevillningsförordning utgå af

frälseegendomar, af lotshemman, af gåfva, testamente, fideikommiss, arf och

fynd samt för karaktersfullmakter borde upphöra. Den bland nu nämnda

bevillningar, som näst efter rusttjenstbevillningen af frälseegendomar varit

såsom statsinkomst af någon betydelse, eller bevillningen för gåfva, testamente,

fideikommiss och arf, skulle i stället komma att inbegripas i den

ökade stämpelafgift för bouppteckningar och gåfvobref, som Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen. Vidare har den under Art. III af bevillningsförordningen

förekommande afgiften för spelkort i det förslag till förordning angående

stämpelafgift, som förelagts Riksdagen, blifvit med stämpelafgiften

sammanförd och således icke vidare såsom bevillningsafgift i förevarande författningsförslag

upptagen.

I sammanhang med förevarande proposition har Utskottet tagit under

öfvervägande ett af Herr S. Ljunggren i motion K:o 15 inom Andra KamBih.

till Biksd. Prot. 1883. 3 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillning,1,- Viskottets Betänkande N:o 9.

maren väckt förslag att, under förutsättning att Riksdagen beslutar att antaga

en lag angående värnpligtig^ tjenstgöring under fredstid och medgifver

deraf beroende lättnader i rustnings- och roteringsbesvären, Riksdagen vid

åtagande af allmän bevillning för år 1884 måtte besluta en nedsättning i

bevillningen enligt Art. III af frälseegendomar till hälften af dess nuvarande

belopp.

Då frågan om upphörande af eller nedsättning i de bevillningsafgifter,

som föi'' närvarande utgå af frälseegendomar och lotshemman, icke torde

böra afgöras förr än Riksdagen fattat beslut rörande den ifrågasatta regleringen

af de under form af rustnings- och roteringsbesvär samt grundskatter

å jorden, hvilande bördor, har Utskottet ansett sig böra tills vidare uppskjuta

den slutliga behandlingen af denna fråga.

Likaså och då frågan om upphörande af den nu af gåfva, testamente,

fideikommiss och arf utgående bevillning icke torde böra tagas i öfvervägande

förr än Kong!. Maj:ts i dess proposition N:o 6 framstälda förslag om

förhöjd stämpel å bouppteckningar och gåfvobref blifvit af Riksdagen behandladt,

har Utskottet ansett jemväl dessa frågor böra tills vidare uppskjutas;

och kommer Utskottet derföre att i nu berörda delar framdeles afgifva

betänkande, hvilket Utskottet får

l:o.

för Riksdagen anmäla.

Enligt § 20 i nu gällande bevillningsstadga erläggas bevillning för

anträffadt fynd med en procent af fyndets värde, så vida detta uppgår till

ett tusen kronor, hvarvid dock frihet från bevillning eger rum för fynd af

antiqvariskt eller historiskt intresse. Enligt hvad skatteregleringskomitén

upplyst, har emellertid särskilt genom sistnämnda restriktion denna bevillningsafgift

medfört ytterst ringa inkomst.

På grund häraf hemställer Utskottet

2:o.

att den enligt § 20 i bevillningsförordningen nu utgående

bevillning af anträffadt fynd måtte, på sätt Kong!,

Maj:t ifrågasatt, med 1884 års början upphöra.

För närvarande erlägges, enligt § 22 i bevillningsförordningen, för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillnings- Utskottets Betänkande N:o 9.

3

karaktersfullmakter i allmänhet i årlig bevillning tio procent af beloppet utaf

det stämpelpapper, hvarmed dylika fullmakter blifvit belagda,

Med anledning deraf att den årliga afkastningen af denna bevillning

under de senare åren icke öfverstigit 2,800 kronor, hade skatteregleringskomitén

hemstält, huruvida icke samma bevillning lämpligen kunde utbytas

mot eu en gång för alla utgående stämpelafgift.

På grund häraf och då genom den af Riksdagen nyligen beslutade förhöjning

i stämpelafgiften för karaktersfullmakter vederlag för ifrågavarande

bevillning blifvit statsverket beredt, hemställer Utskottet,

3:o.

att den enligt £ 22 i nu gällande bevillningsförordning,

för fullmakter, öppna bref eller resolutioner på karakter

eller namn, heder och värdighet af embete eller tjenst,

eller sådan beställning, med hvars innehafvande ej åtföljer

lön på stat eller arfvode eller tjenstgöringsskyldighet, nu

utgående bevillning med 1884 års början måtte upphöra.

Dä genom båda Kamrarnes vid innevarande riksdag fattade beslut,

den under Art. Ill i gällande bevillningsstadga förekommande hänvisning

till de särskilda föreskrifter som finnas meddelade om stämpelafgift för spelkort

redan blifvit i stämpelförordningen upptagen, torde frågan om samma

hänvisnings uteslutande ur förevarande författningsförslag icke påkalla något

särskildt yttrande frän Utskottets sida; hvilket Utskottet skolat

4:o.

för Riksdagen anmäla.

Hvad det af Kong], Maj:t framlagda författningsförslaget angår, har

Utskottet ansett sig böra förorda bifall till detsamma utom i fråga om de

i § 4 meddelade bestämmelser rörande bevillningsafgift af utländske eller

andre här i riket icke mantalsskrifne handlande och handelsexpediter.

I § 16 af gällande bevillningsförordning stadgas, att utländing eller

i utlandet bosatt, här i riket icke mantals- och skattskrifven svensk undersåte,

som reser omkring i landet och för egen eller, såsom utskickad, för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillnings- Utskottets Betänkande B:o 9.

annans räkning till inledande af handel samt med eller utan varuprof bjuder

ut eller slutar handel om utländska varor att framdeles från utlandet levereras,

skall, vid ankomsten till riket, till närmaste kronouppbördsman i stad

aflemna skriftlig uppgift, huru länge han ämnar här qvarstanna, samt dervid

erlägga etthundra kronor för rättigheten att under en tid af högst tre

månader idka dylik handel; och åligger det honom att, derest han efter

nämnda tid vill samma rättighet utöfva, förskottsvis betala ytterligare fyratio

kronor i månaden, hvilken afgift skall antingen för längre tid på en gång

eller för minst en månad om sänder, men alltid för full månad, inbetalas till

kronans uppbördsman i stad inom det län, der han vid betalningstiden sig

uppehåller.

Kongl. Maj: t har nu föreslagit att, med bibehållande i öfrigt af gällande

bestämmelser om sättet för denna afgifts upptagande, densamma skulle

utgå med allenast hälften af det nuvarande beloppet, eller med femtio kronor

för de tre första månaderna och tjugu kronor för hvarje efterföljande månad.

På sätt i det propositionen bilagda statsrådsprotokollet erinras, aflat

Kongl. Maj:t, med föranledande af bestämmelserna i eu vid den med Frankrike

den BO December 1881 afslutade handelstraktaten fogad särskild deklaration,

till sistlidna års Riksdag proposition om enahanda nedsättning af

ifrågavarande afgift, som nu föreslagits, hvilken proposition dock icke vann

Riksdagens bifall.

Med anledning af den utgång frågan sålunda erhållit vid 1882 års

riksdag, har emellertid franska regeringen funnit sig föranlåten att för svenske

handelresande, som uppehålla sig i Frankrike, bestämma en särskild afgift,

motsvarande den, som i Sverige affordra s franske handelsresande, hvilket

äter gifvit Kongl. Maj:t anledning att redan nu förnya sitt omförmälda förslag.

Kongl. Maj:t har nemligen befarat, att den undantagsställning, hvari

våra handelsresande i Frankrike sålunda blifvit försatta i förhållande till dylika

resande af andra nationer, skall komma att utöfva ett menligt inflytande på

våra exportörers ställning'' på den franska marknaden, så mycket mer ofördelaktigt,

som Frankrike är en af de störste afnämarne af våra förnämsta

exportartiklar, trä och jern.

Med fullt erkännande åt den omtanke för den svenska utrikeshandeln,

som legat till grund för Kongl. Maj:ts förslag, vågar dock Utskottet betvifla,

att ofvannämnda af Frankrikes regering vidtagna åtgärd kan innebära någon

synnerlig fara för vår export till nämnda land. Enligt hvad Utskottet inhemtat,

lära - nemligen aftal rörande export af trä och jern till Frankrike

ytterst sällan om ens någonsin afslutas genom handelsresande; utan sker

detta antingen genom korrespondens mellan exportören och affärsmän i atsättningsorterna

eller vid personliga besök å dessa orter af exportören eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevil Inings - Utslio t te ts Betänkande N:o 9.

D

sädana hans ombud, som ej kunna falla under rubriken handelsresande. För

vår öfriga export till Frankrike torde ej heller något större antal handelsresande

användas. I betraktande häraf, och dä deremot Frankrikes export

på Sverige i öfvervägande män förmedlas genom handelsresande, förefaller

det Utskottet som om i sj elfva verket ej Sverige men väl Frankrike skulle

skörda vinsten af den ifrågasatta nedsättningen, hvilken för öfrig! på grund

af ingångna traktater med de flesta europeiska makter måste komma äfven

andra handelsresande än de franske till godo. För svenska statsverket skulle

denna nedsättning, enligt Kong! Maj:ts beräkning, medföra en minskad inkomst

af omkring 45,000 kronor årligen, ett belopp som icke synes höra

.efterskänkas utan motsvarande fördel, minst i en tid, dä nya skattekällor

för statsbehofvens fyllande på flera håll behöfva uppletas. Utskottet vill

derjemte • erinra, att skatteregleringskomitén ansett, att bevillningen för utländske

eller andra bär i riket icke mantalsskrifne handlande och handelsexpediter

lämpligen kunde höjas till 200 kronor för första månaden och 80

kronor för hvarje följande månad af dylik persons vistelse inom riket.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, och då erfarenheten

visat, att den nuvarande storleken af ifrågavarande afgift ingalunda afhåller

utländske handelsresande från att i stort antal besöka vårt land, har Utskottet

ansett samma afgift åtminstone icke böra nedsättas, hvarför Utskottet

vill tillstyrka den nuvarande afgiftens bibehållande.

I öfrig! har Utskottet, såsom redan blifvit nämndt, icke funnit något

att erinra vid Kong!. Maj:ts förslag. Men då Riksdagens beslut öfver de

frågor, angående Indika Utskottet här ofvan förklarat sig först framdeles

komma att afgifva betänkande, möjligen kunna påkalla förändringar i den

bokstafsföljd, hvaruti författningens olika afdelningar nu äro uppställa liksom

ock i de särskilda paragrafernes nummerföljd in. m., får Utskottet hemställa,

5:o.

att Riksdagen, med förklarande att Kong!. Maj:ts proposition

icke kunnat oförändrad bifallas, måtte antaga

nedanstående förslag till förordning angående bevillningsafgifter

för särskilda förmåner och rättigheter; med rätt

likväl för Bevillnings-Utskottet att framdeles, i sammanhang

med afgifvande af utlåtande öfver de här ofvan omförmälda

frågor, hvilkas behandling Utskottet ansett tills

vidare böra uppskjutas, föreslå sådana förändringar i för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillning^-Utskottets Betänkande N:o 9.

fattningens lydelse, som Utskottet kan finna vara af behofvet

påkallade.

Stockholm den 8 Maj 1883.

På Utskottets vägnar.

A. G: SON BENNICH.

Reservationer

vid hvad Utskottet hemstält angående bevillning saf gift af utländske eller andre

här i riket icke mantalsskrifne handlande och handelsexpediter:

af Herrar C. F. Wcern och H. L. Forssell;

af Herr Hedlund: »I det jag fortfarande ogillar det införda systemet

att genom obilliga afgifter å handelsresande söka hindra en verksamhet, som

är för vårt land nyttig, äfven om missbruk kunnat vara dermed förenade, har

jag velat bifalla Kong! Maj:ts proposition, oberoende af de repressalier, som

Frankrike utöfvat mot våra egne handelsagenter. Jag kan ej heller vara

likgiltig för det dåliga intryck denna beskattning väckt och fortfarande

väcker inom de land, hvarmed vi stå i handelsförbindelse.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

7

lievillnings-Utskottets

Förslag

till

förordning iingående bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.

A Beyilliiingsa%ilt för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på

allmiinningar.

§ 1.

För rättighet till skogsfång på kronans mot rekognition till bruk,

hyttor eller grufvor upplåtna allmänningar erläggas tjugufem öre för hvarje

stafrum ved eller deremot svarande aderton tunnor kol; och beräknas denna

afgift efter det belopp ved eller kol, för hvilket rekognitionsafgiften enligt

privilegier eller resolutioner utgår, antingen skogsfång^ årligen begagnas

eller icke.

§ 2.

För kolning sfr Uret på härads- eller sockenallmänningar, när derför till

häradet. eller socknen icke erlägges betalning, svarande mot den, som för

rekognitionsskogars eller kimma llmänningars begagnande, bör enligt Kong!,

förordningen den 4 Juni 1752 jemte bevillningen utgöras, skall afgiften så

höjas, att beloppet blifver enahanda med hvad för nyttjanderätt till kronoskogarne

erlägges.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillnings-Utslcottets Betänkande N:o 9.

B Bevillmugsafgift af bankbolag med sedeiutgifningsrätt.

§ 3.

Enskild bank, som eget sedeiutgifningsrätt, skall, förutom bevillning''

af fast egendom samt af inkomst, erlägga en afgift af två kronor för hvarje

tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar, som på en gång under

nästföregående året varit utlemnade i rörelsen; varande styrelsen för sådan

bank skyldig att, till upplysning vid denna algifts debitering, i början af

hvarje år aflemna en genom intyg af det utaf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

förordnade ombud bestyrkt uppgift å nyssnämda sedelbelopp.

* ♦

C. Bevillningäafgift af utländske eller andre här i riket icke mantalsskrifne

handlande oeli handelsexpedit.

§ 4-

Utländing eller i utlandet bosatt, här i riket icke mantals- och skattskrifven

svensk undersåte, som reser omkring i landet och för egen eller,

såsom utskickad, för annans räkning till inledande af handel samt med

eller utan varuprof bjuder ut eller slutar handel om utländska varor att

framdeles från utlandet levereras, skall, vid ankomsten till riket, till närmaste

kronouppbördsman i stad aflemna skriftlig uppgift, huru länge lian

ämnar här qvarstanna, samt dervid erlägga ett hundra kronor för rättigheten

att under en tid af högst tre månader idka dylik handel; åliggande

det honom att, derest han efter nämnda tid vill samma rättighet utöfva,

förskottsvis betala ytterligare fyratio kronor i månaden, hvilken afgift skall

antingen för längre tid på en gång eller för minst en månad om sänder,

men alltid för full månad, inbetalas till kronans uppbördsman i stad inom

det län, der lian vid betalningstiden sig uppehåller; skolande qvittenset å

den erlagda afgiften vara meddeladt å tryckta blanketter, som, efter vederbörliga

reqvisitioner, böra af Statskontoret Kongl. Maj:ts Befallningshafvande

tillsändas, för att kronans uppbördsman i städerna tillhandahållas, och Indika

blanketter, som skola lyda dels å ett hundra kronor, dels å fyratio kronor

hvardera, böra innehålla erinran om behörigt iakttagande af hvad gällande

författningar i afseende å dylik handel stadga.

Den utländing eller med utländing, enligt hvad här ofvan är sagdt,

likstälde svenske undersåte, som, utan att hafva den stadgade afgiften be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

9

hörigen erlagt, beträdes med att bjuda ut eller sluta handel om utländska

varor, skall, jemte afgiftens erläggande, bota från och med etthundra till

och med femhundra kronor. Förbrytelser häremot upptagas af poliskammare,

der sådan linnes, och eljest af allmän domstol; och fördelas de ådömda böterna

lika emellan åklagaren och den kommun, hvarest förbrytelsen blifvit

begången.

De sålunda uppburna bevillningsmedlen åligger det uppbördsmännen

att, under titel: »Bevillning af utländske eller andre liär i riket icke mantalsskrifne

handlande och händelserpediter», såsom andra kronomedel i behörig

ordning uti länets ränteri leverera; hvarförutom vid hvarje års slut bör

uppgöras och till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insändas redovisning

för de emottagna qvittensblanketterna, Indika redovisningar, sedan desamma

blifvit till. rigtigheten af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande styrkta, böra

inom Januari månads slut det följande året till Statskontoret insändas, för

att med ränteri redogörelserna jemföras och derefter atlemnas till Kammarrätten,

för att tjena till ledning vid räkenskapernas granskning.

För de ifrån Statskontoret till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afsända

qvittensblanketterna, hvilka, intill dess desamma till uppbördsmännen

utlemnas, skola i landtränteriet förvaras, bör jemväl inom Januari månads

utgång behörig redovisning till Statskontoret insändas.

Hvad här. ofvan i denna £ är stadgadt rörande särskild bevillningsavgift

af utländing, som utbjuder och försäljer utländska varor, gäller icke

för norrman, som idkar handel med norska produkter.

1). Bevillningsafgift af utläudingar för konserter och dramatiska

eller andra föreställningar.

§ 5.

Utländsk man eller qvinna, som med vederbörligt tillstånd, mot inträdesafgift,

för egen räkning gifver konsert eller annan musikalisk tillställning,

uppförer skådespel, förevisar konstridning, lindansning, mekaniska eller andra

konster, kosmoramor, panoramor och andra optiska konststycken, vaxkabinetter,

samlingar af djur och naturalier in. m., erlägger för hvarje särskild

konsert eller hvarje dag, då skådespel eller annan föreställning gifves, i

Stockholm och Göteborg tre kronor och å annan ort inom riket en krona

50 öre; börande sådan konsertgifvare, teaterföreståndare, konstidkare eller

förevisare, innan tillståndet meddelas, styrka, antingen att den stadgade afgiften,

för den tid eller det tillfälle tillståndet omfattar, blifvit till fullo betald, eller

Bih. till Bilcsd. Prof. 18S3. 5 Sanil. 1 Afd, 8 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 9.

att godkänd säkerhet derför blifvit till vederbörande uppbördsman aflemnad;

och skall, i senare händelsen, afgiften alltid vid hvarje månads slut för

samma månad till fullo liqvideras; åliggande det den betalningsskyldige att,

vid det tillfälle sådan liqvid erlägges, till uppbördsmannen jemväl öfverlemna

bevis, i stad från vederbörande fiskal och i köping eller på landet från länsmannen

i orten, om antalet gifna konserter eller förevisningsdagar, hvilket

bevis bör åtfölja uppbördsmannens redovisning öfver de influtna afgifterna.

Uppbördsmannens qvitto å erlagd betalning för senast inom riket gifna representationer

bör dessutom ovilkorligen af hvar och en sådan utländing, då

han i sagde ändamål till annan inrikes ort ankommer, företes innan nytt

tillstånd honom meddelas.

Till kontroll derå, att ifrågavarande afgift blifvit i behörig ordning

erlagd, skall det åligga, i stad fiskal och i köping eller på landet länsman

eller den, som der innehar motsvarande befattning, att, efter hvarje hälft

års utgång, till Kong! Maj:ts Befallningshafvande i länet skriftligen uppgifva,

huru många föreställningar af förenämnda beskaffenhet derstädes blifvit

under tiden gifna, eller, om någon sådan ej förekommit, det likaledes anmäla;

hvarjemte uppbördsmannen skola inom Januari månads utgång det påföljande

året; till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända redovisning för

de under förflutna året influtna afgifter af ifrågavarande beskaffenhet; börande

dessa redovisningar och uppgifter åtfölja kronoräkenskaperna, då de

till Kammarrätten insändas.

Debit öring, uppbörd, afkortning och redovisning.

*

§ 6-

De under litt. A och B omförmälda bevillningsafgifter skola införas

i särskilda längder, hvilkas upprättande åligger på landet häradsskrifvaren

och i stad vederbörande tjensteman; och bör i öfrigt hvad angående debitering,

uppbörd, afkortning och redovisning af bevillning af fast egendom samt

af inkomst är stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse äfven beträffande

nyssnämnda bevillningsafgifter.

Stockholm, Association -Boktryckeriet, 1883.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.