Sök i Ratio Lex

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9

1883-05-25 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1883:9, Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Eiksd. Kansli den 25 Maj 1883, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i fråga om ändringar i reglementet för Riksbankens

styrelse och förvaltning äfvensom i den för Riksbanken

gällande aflöning sstat.

Banko-Utskottet, som genomgått det för Riksbankens styrelse och

förvaltning gällande reglemente samt dervid jemväl förehaft till ompröfning

dels det enda förslag till ändring i sagda reglemente, som blifvit

inom Riksdagen framstäldt, nemligen en af Herr Wallenberg, A. O., i

Första Kammaren väckt och till förberedande behandling af BankoUtskottet

hänvisad motion (N:o 16) i fråga om tillägg till reglementets

23 och 24 §§, dels några så väl inom Utskottet som af fullmäktige

ifrågasatta ändringar och tillägg i reglementet, dels ock, efter erhållen

del af Riksdagens beslut med anledning af Kongl. Maj:ts proposition

angående inrättande af en postsparbank för riket, de ändringar, som i

följd af detta Riksdagens beslut funnits i bankoreglementet erforderliga,

får härmed i den af reglementets nuvarande uppställning föranledda

ordningsföljd till Riksdagen afgifva utlåtande och förslag i nedan omförmälda

reglementsfrågor; hvarjemte Utskottet i sammanhang härmed

underställer Riksdagens pröfning åtskilliga från fullmäktige till Utskottet

inkomna framställningar rörande ändringar i den vid bankoreglementet

fogade aflöningsstat för Riksbanken.

Bill. till Eiksd. Prot. 1883. 6 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banko-Utskottets Utlåtande N-.o 9.

Som i 15 § af bankoreglementet, mom. 7, innefattande föreskrift

angående sedlar, hvilka ej få i rörelsen utlemnas, enkronesedlarne ej

omförmälas, har Utskottet funnit sig böra hemställa,

l:o.

att § 15 mom. 7 i bankoreglementet må erhålla

följande förändrade lydelse:

Nuvarande tydelsen:

Sedlar å riksdaler få hädanefter Sedlar å riksdaler äfvensom ä

icke utlemnas i rörelsen; och skola eu krona skola, då sådana till rikssådana

till riksbanken ingående sed- banken ingå, på föreskrifvet sätt

lar på föreskrifvet sätt obrukbar- obrukbargöras.

göras.

I en, efter hvad ofvan förmälts, inom Riksdagens Första Kammare

väckt och af Kammaren till Utskottets behandling hänvisad motion

(N:o 16) har Herr Wallenberg föreslagit det Riksdagen måtte besluta:

att i § 23 af bankoreglementet skulle tilläggas ett nytt moment af

innehåll, att Statskontoret skall af Riksbanken åtnjuta ränta för hos

Riksbanken på löpande räkning af Statskontoret insatta medel, motsvarande

den högsta upp- och afskrifningsränta, som af Riksbanken beviljas

någon enskild räkningshafvare; och

att i § 24 af bankoreglementet skulle införas ett nytt moment, innehållande

att så väl Riksgäldskontoret som Statskontoret skola vara be-,

rättigade att hos Riksbanken insätta penningar på depositionsräkning

under samma vilkor i afseende på ränta och uppsägningstid, som Riksbanken,

då insättningen sker, medgifver enskilde.

I afseende å de angående Riksbankens upplåningsrörelse i bankoreglementets

ofvannämnda paragrafer intagna föreskrifter torde med anledning

af det sålunda väckta förslaget böra erinras:

att staten, dess allmänna verk och kassor äfvensom bolag, hvilka

drifva bankrörelse, för härvarande äro uteslutna från rättigheten att å

upp- och afskrifningsräkning i Riksbanken insätta penningar;

att deremot så icke är förhållandet i fråga om insättning af medel

på deposition;

att vederbörande riksbanksstyrelse eger pröfva och bestämma så väl

s. 3 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

3

huruvida till insättning å upp- och afskrifning eller deposition erbjudna

medel skola emottagas som den lägre eller högre ränta, hvilken med

hänsyn till penninge- och affärsförhållandena, de till insättning ifrågakomna

beloppens storlek, medlens beskaffenhet att få längre eller kortare

tid af banken disponeras m. in. kan finnas böra lemnas;

att med afseende härå räntan kan ej allenast för olika räkningshafvare

utan äfven för samma insättare å olika räkningar sättas olika;

samt

att beträffande inlåningen på upp- och afskrifning sårskildt är föreskrifvet,

att högsta insättningsbeloppet, hvarå ränta lemnas, icke får

öfverstiga 400,000 kronor.

Af det sålunda meddelade framgår, att de utaf motionären ifrågasatta

ofvan omförmälda ändringar afse att på ett väsentligt sätt omgestalta

de grunder, på hvilka Riksbankens upplåningsrörelse för närvaande

är fotad.

Tages derjemte i betraktande, hvad fullmäktige i Riksbanken, uti

ärendet hörde, jemväl anfört, att sedan i Kong! Maj:ts »försäkring öfver

banko» af den 17 September 1668 blifvit bestämdt, att alla räntor och

stora sjötullen med flera kronans inkomster skola ingå i banken, Rikets

Ständer i deras beslut och förordning om banken den 22 September

samma år, §§ 2 och 4, förklarat, att såväl kronans medel och intrader,

hvilka Kongl. Maj:t förordnat skola alltid gå genom banken, som ock

hvad af andra i banken insattes, skulle hvar och en kunna der

kommendera efter sitt goda nöje och behag alldeles som hade han

samma penningar i sitt eget hus, kontor eller låda, samt att i öfverensstämmelse

härmed såväl statens som enskildes på folioräkning innestående

medel i Riksbanken ständigt hållas i beredskap till utbetalning,

så att ett belopp, motsvarande hvad å folioräkning funnits insatt, jemlikt

§ 6 i bankoreglementet städse innehålles å Riksbankens sedelutgifningsrätt

för att vara tillreds för räkningshafvare, i följd hvaraf de å

folioräkning insatta medlen icke ingå i Riksbankens lånerörelse eller

lemna Riksbanken någon vinst, så inses nogsamt, att de föreslagna förändringarne

beröra icke blott §§ 23 och 24 angående Riksbankens upplåningsrörelse

utan äfven andra delar af reglementet och deribland de

vigtiga bestämmelserna om sedelutgifningsrätten.

Med afseende å dessa förhållanden och då en utaf Kongl. Maj:t

nedsatt komité för närvarande är sysselsatt med utarbetande af förslag

ej mindre i fråga om ny lag för enskilda banker med rätt att utgifva

egna sedlar, än ock angående de förändringar, hvilka med afseende å

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Riksbanken böra ifrågakomma, i händelse en större eller mindre inskränkning

skulle komma att ske i den sedelutgifningsrätt, som för närvarande

tillkommer enskild bank, har Utskottet funnit den nuvarande tidpunkten

icke vara lämplig att ingå i pröfning af motionärens förslag eller vidtaga

ändringar i de i förevarande hänseende nu gällande bestämmelser;

och tillstyrker derföre, lika med fullmäktige,

2:o.

att ifrågavarande motion nu icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Deremot och då Riksdagen, med hufvudsakligt antagande af Kongl.

Maj:ts proposition angående inrättande af en postsparbank för riket, beslutat

bland annnat, att postsparbanken må ega ej mindre att i Riksbanken

öppna upp- och afskrifningsräkning med åtnjutande för derå

insatta medel, inom högst 400,000 kronor, af ränta enligt fullmäktiges

i Riksbanken bestämmande, än äfven att, utan ställande af säkerhet, i

Riksbanken begagna kreditiv till det belopp och mot den inträdesafgift

samt under de vilkor i öfrigt, fullmäktige finna skäligt föreskrifva, hemställer

Utskottet,

3:o.

att första punkten af § 23 mom. 1 i bankoreglementet

må erhålla följande förändrade lydelse:

Nuvarande lydelsen:

I riksbankens hufvud- och afdelningskontor

emottagas, efter vederbörande

styrelses pröfning, penningar

på upp- och afskrifningsräkning,

dock att sådan räkning icke

öppnas för staten, dess allmänna

verk och kassor, eller bolag, som

drifva bankrörelse.

I riksbankens hufvud- och afdelningskontor,

emottagas, efter vederbörande

styrelses pröfning, penningar

på upp- och afskrifningsräkning,

dock att sådan räkning icke

öppnas för bolag, som drifva bankrörelse,

eller för staten, dess allmänna

verk och kassor med undantag

af postsparbanken; och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9. 5

4:o.

att § 31 mom. 1 må erhålla följande förändrade

lydelse:

Nuvarande lydelsen:

Mom. 1. Kassakreditiv beviljas:

a) riksgäldskontoret;

b) jernkontoret;

c) sparbanker, som äro försedda

med stadgar, stadfästade af vederbörlig

myndighet;

d) bolag, ehvad de äro grundade

på Kongl. förordningen af den

6 Oktober 1848 angående aktiebolag,

eller delvis eller till det hela

solidariska, och således äfven sådana

bolag, som drifva bankrörelse

med rätt att utgifva egna banksedlar;

dock ankommer det ensamt på

fullmäktige att bestämma icke allenast

huruvida och till hvilket belopp

bolag af sistnämnda slag må

erhålla kreditiv, utan äfven de särskilda

vilkor och förbehåll, hvarunder

kreditivet får begagnas; samt

e) enskilda personer.

Kreditiv beviljas hvarje gång på

högst ett år mot säkerhet, som af

vederbörande styrelse godkännes.

Från skyldigheten att ställa säkerhet

äro riksgäldskontoret och

jernkontoret befriade.

Kassakreditiv beviljas:

a) riksgäldskontoret;

b) jernkontoret;

c) postsparbanken och andra sparbanker,

som äro försedda med stadgar,

stadfästade af vederbörlig myndighet

;

Från skyldigheten att ställa säkerhet

äro riksgäldskontoret, postsparbanken

och jernkontoret befriade.

Enligt § 34 mom. 1 i bankoreglementet skall, derest för lån eller

kreditiv, som hos Riksbanken sökes, låntagares eller löftesmäns vederhäftighet

ej är af styrelsen känd eller den utbjudna panten icke ensam

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

för sig anses innefatta fullgod säkerhet, den lånesökandes förbindelse

vara försedd med embetsintyg af länsstyrelse, magistrat, borgmästare

eller domhafvande, eller ock med af enskild man, för hvilken styrelsen

hyser fullt förtroende, utfärdadt bevis angående vederhäftigheten.

I anledning af denna bestämmelse och det sätt, hvarpå densamma

af Riksbankens styrelse tillämpats, hafva de för granskning af afdelningskontorets

i Göteborg förvaltning och räkenskaper under de senare åren

utsedde revisorer gång efter annan gjort framställningar, åsyftande att

bereda allmänheten lättnad i omförmälda hänseende; och då vid öfvervägande

af hvad i ärendet förekommit Utskottet funnit ofvan intagna

stadgande i hvad det rörer deri omförmälde betygsutgifvare skäligen

kunna och böra utsträckas äfven till andra embetsmyndigheter än länsstyrelse,

magistrat, borgmästare och domhafvande, helst äfven andra

dylika myndigheter och offentliga tjensteman, såsom kronofogdar, länsmän,

kyrkoherdar med flere tvifvelsutan mången gång närmare känna

lånesökandes förmögenhetsvilkor och affärsställning och således om dessas

vederhäftighet kunna afgifva mera bestämda omdömen, än de i förberörda

stadgande omförmälda, och på samma gång vara för de lånesökande

lättare att tillgå, har Utskottet ansett sig böra hemställa,

5:o.

att första punkten i mom. 1 af § 34 i bankoreglementet

må erhålla följande förändrade lydelse:

Nuvarande lydelsen:

Förbindelse för lån eller kreditiv

skall, derest låntagares eller löftesmäns

vederhäftighet ej är af styrelsen

känd eller den erbjudna panten

icke ensam för sig anses innefatta

fullgod säkerhet, vara försedd

med embetsintyg af länsstyrelse,

magistrat, borgmästare eller domhafvande,

eller ock med af enskild

man, för hvilken styrelsen hyser

fullt förtroende, utfärdadt bevis angående

vederhäftigheten.

Förbindelse för lån eller kreditiv

skall, derest låntagares eller löftesmäns

vederhäftighet ej är af styrelsen

känd eller den erbjudna panten

icke ensam för sig anses innefatta

fullgod säkerhet, vara försedd

med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman

eller enskild person, för hvilken

styrelsen hyser fullt förtroende,

utfärdadt intyg angående vederhäftigheten.

I sammanhang härmed och då i händelse af bifall till detta förslag

samma uttryckssätt synes böra begagnas i de båda paragraferna af regie
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

7

mentet, som innehålla föreskrift om skyldighet att i vissa fall styrka

gäldenärs vederhäftighet, hemställer Utskottet,

6:o.

att det i § 32, inom. 4 förekommande ordet »bevis»

måtte utbytas mot ordet intyg och sagda moment

sålunda erhålla denna lydelse:

Nuvarande lydelsen:

För lån, utgifna mot borgen,

åligger det låntagaren att vid hvarje

afbetalningstid, om så fordras, förete

bevis om egen och löftesmäns fortfarande

vederhäftighet, eller ock

att ställa ny säkerhet, som godkännes,

vid påföljd att eljest hela återstående

lånebeloppet anses förfallet.

För lån, utgifna mot borgen,

åligger det låntagaren att vid hvarje

afbetalningstid, om så fordras, förete

intyg om egen och löftesmäns fortfarande

vederhäftighet, eller ock

att ställa ny säkerhet, som godkännes,

vid påföljd att eljest hela återstående

lånebeloppet anses förfallet.

Enär vid behandling af en utaf fullmäktige till Utskottet hänskjuten

fråga om förändrade anordningar rörande Riksbankens sedeltryckeri det

för Utskottet framstälde sig såsom lämpligt och ändamålsenligt, att den

bland fullmäktige, hvilka utöfvar tillsyn öfver Riksbankens pappersbruk,

äfven hade den närmare uppsigten öfver den andra af Riksbankens

anstalter för sedeltillverkningen, eller dess tryckeri, och att således fullmäktiges

deputerade, hvilka denna tillsyn enligt 42 § 1 mom. i bankoreglementet

för närvarande tillkommer, blefve från bestyret med sedeltryckeriet

befriade, infordrades öfver den sålunda ifrågastälda förändringen

yttrande af fullmäktige, hvilka i anledning deraf anfört, att då

Riksbankens fördel och det med deputeradeinstitutionens inrättande atsedda

ändamål bäst främjades, om deputerades tid och krafter så mycket

som möjligt finge uteslutande egnas åt de egentliga bankgöromålen och

åt de för bankoverkets jemna och oafbrutna gång erforderliga anordningar,

fullmäktige vid nämnda förhållande ansågo de tvä deputerade böra

frikallas från sådana bestyr, hvilka äro för deras maktpåliggande och

ansträngande verksamhet mer eller mindre främmande samt lämpligen

kunna på någon annan bland fullmäktige öfverflyttas. Af sådan anledning

befriades deputeraden för utrikesaffärerna vid 1878 års riksdag från

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

den af honom förut bestridda närmare tillsynen öfver Riksbankens pappersbruk

och förflyttades inseendet öfver detsamma på eu af öfrige fullmäktige.

Den nu inom Utskottet ifrågasatta ändringen vore ett ytterligare

steg i samma rigtning, och fullmäktige funno sig så mycket hellre

böra understödja en sådan förändring, som förening hos samma fullmäktig

af den närmare tillsynen öfver pappersbruket och tryckeriet, hvilka

med hvarandra hade flerfaldig beröring, icke kunde vara annat än till

fördel för hvardera inrättningens angelägenheter; dock hemstälde fullmäktige,

att detta särskiljande af de olika deputeradeuppdragen icke

skulle komma att göras så ovilkorligt, att det blefve den ene eller andre

deputeraden betaget att i händelse af tillfälligt förhinder kunna under

kortare tidpunkter jemte andra göromål handhafva omförmälda tillsyn.

Vid härefter företagen slutlig behandling af detta ärende har Utskottet,

på grund af hvad sålunda blifvit anfördt, och med vidtagande

af någon förändring i den af fullmäktige föreslagna redaktion i afseende

å 42 §:s 4 mom. funnit sig böra tillstyrka,

7:o.

att orden »och Riksbankens tryckeri» i § 42 mom.

1 i bankoreglementet må utgå och detta moment sålunda

erhålla följande lydelse:

Nuvarande lydelsen:

Fullmäktige utse inom sig två

deputerade, hvilka det åligger att,

i öfverensstämmelse med bankoree;- lementet och den instruktion, som

af fullmäktige fastställes, samt i

öfrigt efter af fullmäktige bestämd

fördelning af göromålen dem emellan,

föredraga ärendena inför fullmäktige,

tillse utförandet af fullmäktiges

beslut, verkställa köp och

försäljning af utländska vexlar med

hvad dertill hörer, utöfva tillsyn

öfver göromålen inom Riksbanken

och Riksbankens tryckeri samt handhafva

den löpande förvaltningen i

öfrigt.

Fullmäktige utse inom sig två

deputerade, hvilka det åligger att

i öfverensstämmelse med bankoreglementet

och den instruktion, som

af fullmäktige fastställes, samt i

öfrigt efter af fullmäktige bestämd

fördelning af göromålen dem emellan,

föredraga ärenden inför fullmäktige,

tillse utförandet af fullmäktiges

beslut, verkställa köp och

försäljning af utländska vexlar med

hvad dertill hörer, utöfva tillsyn

öfver göromålen inom Riksbanken,

samt handhafva den löpande förvaltningen

i öfrigt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

9

samt

8:o.

att nyssnämnda 42 §:s 4 och 5 mom. må komma

att lyda sålunda:

Nuvarande lydelsen:

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes

inom sig, och bland dem, hvilka

ej be,strida deputeradegöromäl, en fullmäktig

för att enligt meddelade

föreskrifter utöfva tillsyn öfver Riksbankens

pappersbruk samt inför fullmäktige

föredraga bruket rörande

ärenden.

Mom. 5. De till fullmäktige och

deras deputerade samt den fullmäktig,

som besörjer tillsynen vid Riksbankens

pappersbruk, utgående aflöuingsförmåner

äro bestämda i den

af Riksdagen faststälda aflöningsstat.

Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes

inom sig, en fullmäktig för

att enligt meddelade föreskrifter

utöfva tillsyn öfver Riksbankens

pappersbruk och tryckeri samt inför

fullmäktige föredraga bruket och

tryckeriet rörande ärenden.

Detta uppdrag må, dock endast

tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie

deputerad; och

Mom. 5. De till fullmäktige och

deras deputerade samt den fullmäktig,

som besörjer tillsynen vid Riksbankens

pappersbruk och tryckeri,

utgående aflöningsförmåner äro bestämda

i den af Riksdagen faststälda

aflöningsstat.

Uti § 52 af gällande bankoreglemente är åt fullmäktige öfverlemnadt

att låta af Riksbankens medel utbetala, bland annat, enligt punkten 4:o

i paragrafens första moment, »de från fullmäktiges sa kallade dispo
sitionsräkning

nu utgående medel».

Förberörda årliga anslag utgöras af smärre till enskilda personer,

företrädesvis enkor och barn efter aflidne tjensteman och betjente i Riksbanken,

för längre tid tillbaka utaf fullmäktige provisoriskt beviljade och

af Rikets Ständer sedermera till utgifvande under innehafvarnes återstående

lifstid faststälda understödsmedel. Dessa anslag utgingo till och

med år 1872 från en särskild räkning, kallad fullmäktiges dispositionsråkning,

till hvilken en viss summa, bestämd till än 3,000 rdr banko,

Bill. till liilcsd. Prof. 1883. 6 Somt. 1 Afd. 6 Iläft. . 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

än 2,500 rdr banko och än 4,000 rdr riksmynt, vid hvarje års slut öfverfördes

från bankens förvaltningskostnadsräkning, intill dess vid 1872 års

riksdag ofvanomförmälda ännu gällande bestämmelse i afseende å utbetalande

af dessa anslag i reglementet infördes och afsättning till nyssberörda

dispositionsräkning således upphörde.

I sammanhang härmed blef äfven i sagda reglementsparagraf infördt

det ännu gällande stadgandet, att de besparingar, hvilka under tidernas

lopp å sagda räkning uppstått, Unge af fullmäktige användas dels till

utgifvande af ersättning för utarbetande af fortsättning intill närvarande

tid af det register öfver Riksbankens handlingar, som då till och med

år 1825 blifvit upprättadt, och dels till meddelande af understöd åt sådana

i torftiga omständigheter stadda enkor och barn efter tjensteman

och betjente vid Riksbanken och diskontverken, som icke äro berättigade

till erhållande af pension från dessa inrättningars pensionskassor.

I skrifvelse till Utskottet hafva fullmäktige, jemte förmälan att genom

utbetalning i öfverensstämmelse med omförmälda stadgande dels

af tillfälliga understöd dels ock af ersättning för ofvanberörda registerarbete,

hvilket numera är upprättadt till och med år 1859, besparingarne

å förberörda dispositionsräkning helt och hållet medtagits, hemstält att

med anledning af ofvan omförmälda förhållanden och då godtgörelse för

fortsättning intill närvarande tid af registret öfver bankens handlingar

lämpligast syntes böra utgå i sammanhang med öfriga utgifter i och för

Riksbankens förvaltning, Utskottet måtte hos Riksdagen tillstyrka en iöfverensstärmnelse

härmed förändrad lydelse af de i § 52 mom. 1 punkten

4:o intagna bestämmelser.

Till hvad fullmäktige anfört har Utskottet funnit sig böra tillägga,

att de från fullmäktiges dispositionsräkning förut utgående anslag för

närvarande uppgå till 1,150 kronor årligen samt att vid 1859—1860 årens

riksdag beslut fattades derom, att fullmäktige ofördröjligen skulle föranstalta

om fortsättning till närvarande tid af det derförut från Riksbankens

stiftelse till år 1822 upprättade register öfver bankens handlingar,

omfattande såväl fullmäktiges och bankens understyrelses som

ock Banko-Utskottets och bankorevisionens protokoll, handlingar och

berättelser m. in., att ersättning för detta registerarbete, hvilket, såsom

ofvan nämnts, numera fullbordats till och med år 1859, sedan år 1862

utgått efter 400 kronor för hvarje handlingsårgång och att för hvarje

af de år, hvarunder arbetet fortgått, i medeltal utbetalats omkring 1,000

kronor. Och får Utskottet i öfverensstämmelse med hvad fullmäktige

sålunda tillstyrkt och föreslagit hemställa,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

9:o.

11

att punkten 4:o i mom. 1 af § 52 i bankoreglementet

må erhålla följande förändrade lydelse:

Nuvarande lydelsen:

4:o de från fullmäktiges s. k. dispositionsräkning

nu utgående årliga

anslag.

4:o de af rikets ständer till ännu

qvarlefvande enskilda personer faststälda

årliga anslag; och

10:o

att i stället för det efter samma punkt följande

stycket i mom. 1 af nyssberörda § 52 i reglementet

må införas denna bestämmelse:

Och ega fullmäktige att af de

på anslaget till berörda dispositionsräkning

uppkomna besparingar dels

utgifva ersättning för utarbetande

af fortsättning intill närvarande tid

af det register öfver Riksbankens

handlingar, som till och med år 1825

blifvit upprättadt, och dels att meddela

understöd åt sådana i torftiga

omständigheter stadda enkor och

barn efter tjensteman och betjente

vid Riksbanken och diskontverken,

som icke äro berättigade till erhållande

af pension från dessa inrättningars

pensionskassor.

5:o ersättning för utarbetande

af fortsättning af registret öfver

Riksbankens handlingar.

Med anledning af bestämmelserna i § 21 af det utaf Riksdagen antagna

förslag till förordning angående en postsparbank för riket och

under förutsättning att författning i ämnet varder af Kongl. Maj:t utfärdad,

hemställer Utskottet,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bcmko-Utskoltets Utlåtande N:o 9.

1 l:o

om följande tillägg till § 58 af reglementet, att

näst före sista stycket införes:

Nuvarande lydelsen:

Åt fullmäktige är uppdraget: enligt KongL förordningen angå
enligt

regeringsformens 50 § att ende en postsparbank för riket, att

etc. inom sig utse en fullmäktig att vara

ledamot i postsparbankens styrelse.

Vid affattandet af det reglemente för förvaltningen af Sveriges Riksbank,

som innevarande år genom Utskottets försorg bör utfärdas, kommer,

utöfver de ändringar i gällande reglemente, som af Riksdagens

beslut i ofvanomförmälda punkter föranledas,

dels, i följd af den genom Kongl. kungörelsen den 8 September 1882

på Riksdagens framställning vidtagna ändring i lagen för Rikets Ständers

bank om grundfondens höjande från 30 till 35 millioner kronor, att intagas

ej mindre den lydelse af reglementets 3 §, som, i stället för den

i nu gällande reglementes text införda, tinnes i noten till samma paragraf

af nästlidet års riksdag, under förutsättning af bifall till sagda framställning,

alternativt antagen, än ock den lydelse af noten till § 4, som

under samma förutsättning jemväl af sisthållne Riksdag beslutats, allenast

att beloppet af Riksbankens reserverade medel från 1,049,385 kronor

43 öre höjes med den af Riksbankens vinst för år 1881 för

Riksbankens räkning enligt innevarande Riksdags beslut behållna andelen

1,337,605 kronor 80 öre till 2,386,991 kronor 23 öre;

dels och då Södertelje kanalbolag antagit de utaf sistlidna års Riksdag

erbjudna vilkor i fråga om ordnande af affärsförhållandena emellan

Riksbanken och Riksgäldskontoret, å ena sidan, samt nämnda bolag å

den andra, att, i enlighet med samma Riksdags beslut, uteslutas 4:de momentet

i reglementets 39 § rörande huru förfaras skall med ingående afbetalningar

å Riksbankens fordran hos nämnda bolag och nummerföljden

i paragrafens följande moment att ändras, samt bestämmelsen i § 58

angående utseende genom fullmäktige af ett ombud att å Riksbankens

vägnar deltaga i granskning af Södertelje kanalbolags räkenskaper, att

ur reglementet utgå,

hvarjemte vid det förhållande att i den vid reglementets § 16 fogade

not, innefattande upplysning i enlighet med lagen om rikets mynt

den 30 Maj 1873 rörande gångbarheten af guld- och skiljemynt, som i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9. 13

riket präglas, är i så måtto ofullständig, att i noten icke finnas intagna

de genom Kongl. kungörelsen den 25 Juni 1881 meddelade bestämmelser

i fråga om femkronestyckens gångbarhet, samt då införande ad upplysning0!

reglementet i fråga om gångbarheten af guld- och skiljemynt synes°Utskottet

obehöfligt med afseende derå att förenämnda lag och kungörelse

finnas i deras helhet intagna bland bilagorna till reglementet,

Utskottet funnit i sagda not endast böra lemnas hänvisning till berörda

förändringar och lemnat i detta hänseende erforderliga föreskiifter,

hvilket allt Utskottet ansett sig endast böra på detta sätt

12:o

för Riksdagen anmäla.

Utskottet öfvergår nu till afgifvande af förslag till de ändringar i

gällande afiöningsstat för Riksbanken, som från fullmäktige derstädes

inkommit eller inom Utskottet framstälts och äro af beskaffenhet att

Utskottet ansett sig böra de ifrågastälda förändringarne tillstyrka.

I sammanhang med det här ofvan under punkterna 7:o och 8:o omförmälda

förslag om öfverflyttande från fullmäktiges deputerade till

inspekterande fullmäktigen öfver Riksbankens pappersbruk af tillsynen

öfver sedeltryckeriet, hafva fullmäktige anfört, hurusom det mera vidsträckta

uppdrag, som genom en sådan ändring komme att åläggas bemälde

fullmäktig, och hvilket uppdrag, enligt föreskrifter af fullmäktige,

borde omfatta jemväl ombesörjandet af alla öfriga tryckningsarbeten för

Riksbankens räkning samt föredragning inför fullmäktige af dithörande

frågor, billigtvis borde föranleda höjande af det för samma inspekterande

fullmäktig bestämda arfvode; och hafva med anledning häraf fullmäktige,

hvilka 1878 uttalade den jemväl af dåvarande Banko-Utskott

godkända mening, att arfvode för deputeradebefattning ensamt för pappersbruket

borde bestämmas till 1,000 kronor, föreslagit, att arfvodet

för deputeradebefattningen för pappersbruket och sedeltryckeriet matte

bestämmas till minst 1,000 kronor.

I öfverensstämmelse med hvad fullmäktige sålunda föreslagit, hemställer

Utskottet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

13:o.

att aflöningsstaten för Sveriges Riksbank må, i

hvad den rörer bestämmelserna under rubriken »A.

fullmäktige i Riksbanken» erhålla följande förändrade

lydelse:

Nuvarande lydelsen:

samt derförutom den fullmäktig,

som besörjer tillsynen vid Riksbanbankens

pappersbruk... kronor 500.

samt derförutom den fullmäktig,

som besörjer tillsynen vid Riksbankens

pappersbruk och tryckeri—.

.......''.......................... kronor 1,000.

Med hänvisning till den utaf styrelsen för Riksbankens afdelningskontor

i Malmö öfver kontorets rörelse för år 1882 till Banko-Utskottet

afgifna berättelse, hvaraf inhemtades, dels att antalet af de under samma

år diskonterade vexlarne vid kontoret utgjort 5,880 stycken, hvilket

antal med 982 stycken öfverstege de under år 1881 och med 1,955

stycken de under år 1880 köpta vexlarne, dels att antalet af liqviderade

vexlar, som varit betalbara å annan ort än Malmö, uppgått till 2,426

stycken och dels att rörelsen i öfrigt, med undantag af hvad beträffar

afbetalningslånen, under nästlidet år ökats, har uti en till fullmäktige

aflåten och af dem till Utskottet öfverlemnad skrifvelse bemälda styrelse

anfört, hurusom, då vexeldiskonteringen, af flera kända anledningar, i

synnerhet förorsakade mycket bestyr, och tjenstemännens göromål derigenom

blifvit särdeles ansträngande samt styrelsen hade all anledning

förmoda, det nämnda rörelsegren likasom troligen göromålen i allmänhet

komme att under innevarande år än ytterligare tilltaga, styrelsen befarade

att, om ej ökade arbetskrafter tilldelades kontoret, den nuvarande

tjenstemannapersonalen ej skulle kunna med den skyndsamhet betjena

allmänheten, hvarpå densamma kunde hafva anspråk, eller med den ordning

och noggrannhet verkställa göromålen, hvarpå bankens säkerhet

kunde vara beroende; och har styrelsen på grund häraf anhållit, det

fullmäktige måtte hos Utskottet hemställa, att det till extra arbeten,

semester-vikariat och flitpenningar för ordinarie- och extra ordinarie

s. 15 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

15

tjensteman åt kontoret anvisade arfvodesbelopp af 1,800 kronor måtte

förhöjas till 3,000 kronor, att beräknas från detta års början.

Med afseende å de utaf kontorsstyrelsen sålunda anförda förhållanden

hafva fullmäktige funnit sig - böra på det sätt tillstyrka kontorsstyrelsens

förslag, att utöfver det i kontorets nuvarande stat anvisade

arfvodesbeloppet af 1,800 kronor ett ytterligare belopp af 1,200 kronor

må ställas till styrelsens förfogande att i mån af behof användas till

godtgörelse åt extra ordinarie tjensteman för biträde vid kontorsgöromålen.

För att emellertid detta sistnämnda belopp må till sagda ändamål

uteslutande användas och när, på sätt styrelsen äntydt, efter någon

tid framställning kommer att göras om ytterligare en ordinarie tjensteman

vid kontoret, dessa medel må vara att till den nye tjenstemannens

aflönande i främsta rummet tillgå, hafva fullmäktige ansett desamma

icke böra sammanslås med förenämnda belopp å 1,800 kronor, hvilka

äro afsedda icke blott till flitpenningar åt de extra ordinarie utan äfven

åt de ordinarie tjenstemännen, äfvensom till extra arbeten och semestervikariat,

och på grund deraf hemstält, att till hvad uti afdelningskontorets

i Malmö stat under rubriken arfvode förekommer måtte göras ett

så lydande tillägg:

till biträden bland extra ordinarie tjensteman.................. kronor 1,200: —

äfvensom att detta arfvode måtte få beräknas och utgå från och med

innevarande års början.

Med afseende å hvad sålunda blifvit utaf kontorsstyrelsen i Malmö

och fullmäktige föreslaget, har Utskottet funnit sig böra tillstyrka,

14:o.

att till hvad uti afdelningskontorets i Malmö stat

under rubriken arfvode förekommer måtte göras ett så

lydande tillägg:

Nuvarande lydelsen:

Arfvode:

till extra arbeten, semestervika- till biträden bland extra ordinarie

riat och flitpenningar för ordinarie tjensteman .............. kronor 1,200: —

och extra ordinarie tjensteman

kronor 1,800: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

och

15:o.

att detta arfvode måtte få beräknas och utgå från

och med innevarande års början.

Uti en till fullmäktige stäld och af dem till Utskottet öfverlemnad

ansökning har styrelsen för Riksbankens afdelningskontor _ i Östersund

gjort framställning dels om tillökning i kontorets ordinarie tjenstemanna

personal samt förhöjdt anslag för extra kontorsgöromål, dels om förbättrad

lönestat för såväl styrelseledamöter som tjensteman och vakt
-

betjent vid kontoret.

För sådant ändamål

vore göromålens

mängd

och under förutsättning att det företrädesvis

vore guiumaidio och de på desamma nedlagda arbetskrafter,

hvilka borde tjena till utgångspunkt för en belysning i det syfte som

förevarande, har kontorsstyrelsen till en början fäst uppmärksamheten

vid motsvarande förhållande inom de med Östersundskontoret närmast

jemförliga afdelningskontoren af Riksbanken och i sådant afseende, med

hänvisning till sammandraget öfver Riksbankens ställning lör sistlidne

November månad eller det vid tidpunkten för skrifvelsens affattande

senast från trycket utkomna sammandraget, påpekat:

att sammanlagda antalet utestående lån m. in

månad utgjorde vid kontoret i Luleå ...............................

» » » Yexiö..............................

» » » Yisby...............................

» » » Östersund ......................

att antalet vexlar samma dag utgjorde i

den 30 i samma

.... 1,590 stycken

.... 1,428 v>

.... 961

.... 1,636

Luleå

Vexiö ...

Visby ...

och ensamt i Östersund...

alltsammans proportioner,

364

469

365 i?igg stycken

........ 1,296

oförändrade åter
-

hvilka månatligen nästan

kommit under året; samt slutligen .

att, med afräkning af kassornas behållningar vid de respektive kontoren,

värdebeloppet af utestående fordringar vid nämnda tidpunkt

utgjorde•

i Luleå ...................................................................

och i Östersund.............................................................

utgörande således skilnaden endast .......................

kronor 1,958,791: 06

» 1,899,487: 17

89

kronor

59,303:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

17

Härtill har styrelsen ur kontorets egna böcker och rapporter ytterligare

framhållit, att antalet af de under året vid kontoret handlagda

O 7

målen utgjort

diskonterade vexlar .................................................................. 3,833 st.

beviljade lån............................................................................... 194 »

försålda postvexlar.................................................................... 1,857 »

infriade diskonterade vexlar................................................... 3,370 »

omsättningar och slutbetalningar på lån........................... 512 »

insättningar och uttag på kassakreditiv ........................... 1,712 »

d:o » d:o upp- och afskrifningsräkning ... 821 »

afslagna låneansökningar och vexlar omkring................... 400 »

Det anförda syntes kontorsstyrelsen nogsamt ådagalägga, att arbetet

vid Östersundskontoret ej oväsentligen öfverskrede mättet af hvad som

skäligen kunnat fordras af den fåtaliga tjenstemannapersonalen, och borde

tillmätas en desto större vigt, som styrelsen i det knappa anslaget till

extra arbeten ej egt medel att tillbörligen understödja tjenstemännen i

deras sträfvanden. En gifven följd af sistnämnda förhållande hade således

blifvit, att tjenstemännen nödgats dels med eget nattligt arbete

fylla hvad dagen ej medhunnit, dels ock sjelfva bekosta eu ej obetydlig

del af det biträde, som tillfälligtvis kunnat erhållas vid de löpande göromålen,

om ej kontorets verksamhet skolat rubbas i sin oafbrutna fortgång.

Att likväl kontoret icke under någon längre framtid skulle förmå

att nöjaktigt fullgöra sina åligganden, om det fortfarande förblefve i sin

nuvarande belägenhet, vore alltför påtagligt; och styrelsen, som under

dylika omständigheter kände hela tyngden af sitt ansvar, kunde icke

utan deltagande vitsorda tjenstemännens möda och uppoffringar för

kontorets uppehållande under det förflutna året. Då emellertid en dylik

mellankomst från tjenstemännens sida hade sin naturliga gräns och icke

heller torde kunna befinnas hvarken önskvärd eller ännu mindre fördelaktig

för Riksbanken sjelf, har det synts kontorsstyrelsen vara af så

mycket större vigt, att en förändring till det bättre ju förr desto hellre

kunde åvägabringas. I sådant syfte, och enär styrelsen under nuvarande

förhållanden icke tilltrodde sig att för framtiden uppbära ansvaret för

vården om kontoret och dess angelägenheter, har styrelsen hemstält:

»det härvarande afdelningskontor måtte föreslås åtminstone till likställighet

med afdelningskontoret i Luleå så väl och förnämligast i afseende på

tjenstemännens antal som löne- och arfvodestat samt anslag till extra

arbeten, äfven det senare, eller de ekonomiska förbättringarne, så mycket

hellre som lefnadskostnaderna i Östersund vore högre än må hända på

de flesta andra platser inom vårt land».

Bih. till Rilcsd. Prof. 1883. 6 Sami. 1 Afd. 6 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

, „ Vid. öfverlemnande till Utskottet af omförmäla ansökning hafva

fullmäktige, jemte förmälan att den bland fullmäktige, som nästlidet år

anstälde inspektion. åf riksbankskontoret i Östersund, jemväl vitsordat

att verksamheten vid kontoret i hög grad tager kontorets styrelse- och

tjenstemannapersonal i anspråk, på grund af berörda förhållande samt

med afseende å hvad till stöd för den gjorda framställningen blifvit anfordt

funnit sig böra så väl föreslå tillsättning vid detta kontor af en

tredje ordinarie tjensteman, en kontors- och kassaskrifvare, som ock förhöjning.

i aflöningsstaten för kontorets styrelseledamöter, tjensteman och

vaktbetjent så, att deras aflöning blefve lika stor med den, som nu tillkommer

motsvarande befattningar vid afdelningskontoret i Luleå, äfvensom

att anslaget till extra biträde vid kontorsgöromålen blefve för

Osteisundskontoret höjdt till likhet med det Luleåkontoret tilldelade

Och då vid öfvervägande af hvad i detta ärende förekommit, Utskottet

icke haft något emot hvad sålunda föreslagits att erinra, får Utskottet

lika med fullmäktige, tillstyrka,

16:o.

att Riksdagen måtte fastställa följande förändrade

aflöningsstat för afdelningskontoret i Östersund:

Uu gällande stat.

G. Afdelningskontoret i Östersund,

tre styrelseledamöter,

hvardera............ kronor 900: —

samt derförutom

den ledamot,

som handhafver

den dagliga

förvaltningen... » 1,500: —

kamreraren, tilllika

kassör, lön » 1,200: —

hvilket belopp

kan förhöjas efter

fem års ordinarie

tjenst

med 400 kronor

och efter

tio års tjenst

med ytterligare

400 kronor,

tre styrelseledamöter

hvardera............ kronor 1,200: —

samt derförutom

den ledamot,

som handhafver

den dagliga

förvaltningen... » 2,400: —

kamreraren, tilllika

kassör, lön » 1,600: —

hvilket belopp

kan förhöjas

efter fem års

ordinarie tjenst

med 500 kronor

och efter

tio års med

ytterligare 500

kronor,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

19

samt tjenstgö-

samt tjenstgö-

ringspenningar

kronor

800: —

ringspenningar

kronor

800: —

och missräk-

och missräk-

ningspenningar

))

500: —

ningspenningar

))

600: —

bokhållaren, till-

bokhållaren, till-

lika registrator,

lika registrator,

lön .....................

)>

1,000: —

lön ..................

))

1,200: —

hvilket belopp

hvilken kan för-

kan förhöjas ef-

höjas efter fem

ter fem års or-

års ordinarie

dinarie tjenst

tjenst med 300

med 300 kro-

kronor och ef-

nor,

ter tio års tjenst

med ytterligare

300 kronor,

samt tjenstgö-

600: —

samt tjenstgö-

ringspenningar

»

ringspenningar

kontors- och

))

600: —

kassaskrifvare,

lön .....................

hvilken kan för- höjas efter fem

års ordinarie

))

900: —

tjenst i graden

med 300 kro-

nor,

,

samt tjenstgö-

ombudsmannen ...

ringspenningar

»

400: —

»

600: —

ombudsmannen ...

))

800: —

till extra biträden

till extra biträde

vid kontorsgö-

vid kontorsgö-

romålen ............

))

750: —

romålen ............

))

1,000: —

vaktbetjenten ......

»

400: —

vaktbetjenten ......

»

400: —

jemte bostad och vedbrand. jemte fri bostad och vedbrand.

Härförutom får Utskottet, lika med fullmäktige, hemställa,

17:o.

att förenämnda nya stat för afdelningskontoret i

Östersund må få tillämpas rörande den nya kontors
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

och kassaskrifvarebefattningen vid kontoret från och

med månaden näst efter den, då Riksdagen i frågan

beslutat, samt i (ifrigt från och med början af innevarande

år 1883.

Slutligen och då Utskottet af inkommen redogörelse öfver riksbankskontorets

i Vexiö rörelse och förvaltning från detsammas öppnande i

Oktober 1881 till innevarande års början funnit omfånget af kontorets

verksamhet böra föranleda dertill, att den för kontoret hittills gällande,

i aflöningsstaten för Riksbanken intagna provisoriska stat varder definitivt

bestämd, hemställer Utskottet,

18:o.

att nu gällande provisoriska stat för Riksbankens

afdelningskontor i Vexiö måtte varda definitivt faststäld

och i aflöningsstaten för Sveriges Riksbank in
O

Ö

tagen så lydande:

Nuvarande lydelse:

Provisorisk stat för af tidningskontoret

i Vexiö.

tre styrelseledamöter,

hvardera........... kronor 1,200: —

samt derförutom

den ledamot,

som handhafver

den dagliga

förvaltningen...

kamreraren, tilllika

kassör, arfvode.

....................

samt tjenstgöringspenningar

och missräkningspenningar

bokhållaren, till
-

it Afdelningskontoret i Vexiö.

tre styrelseledamöter,

hvardera............ kronor 1,200: —

samt derförutom

den ledamot,

som -handhafver

den dagliga

förvaltningen... » 2,400: —

kamreraren, tilllika

kassör, lön » 1,600: —

samt tjenstgö
ringspenningar

» 800: —

och missräk
ningspenningar

» 600: —

bokhållaren, till
-

» 2,400: —-

» 1,600: —

» 800: —

» 600: —

s. 21 Kontrollera mot PDF

Banko-Utskottets Utlåtande N:o 9.

21

lika registrator,

arfvode.............. kronor 1,200: —

samt tjenstgö
ringspenningar

» 600: —

ombudsmannen,

arfvode............. » 800: —

till extra biträde

vid kontorsgö
romålen

............ » 1,000: —

vaktbetjenten ...... » 400: ■—

jemte fri bostad och vedbrand.

Stockholm den 25 Maj 1883.

lika registrator,

lön .................... kronor 1,200: —

samt tjenstgö
ringspenningar

» 600: —

ombudsmannen ... » 800: —

till extra biträde

vid kontorsgö
romålen

............ » 1,000: —

vaktbetjenten .. .. » 400: ■—

jemte fri bostad och vedbrand.

På Banko-Utskottets vägnar

G. S. ÅKERHIELM.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1883. b'' Sami. 1 Afd. O Haft.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1883:63 Skrifvelse till Konungen, med reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning. a1 i texten