Sök i Ratio Lex

Konstitution?:- Utskottets Utlåtande K:o 2

1883-03-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1883:2, Konstitution?:- Utskottets Utlåtande K:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitution?:- Utskottets Utlåtande K:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Eiksd. Kansli den 20 Mars 1883, kl. 5 e. m.

Konstitutions- Utskottets Utlåtande, i imlednim/ af motion om aflätande

aj skr tf velse till Konungen i fråga om vilkoren för

valrätt till Andra Kammaren.

Alltsedan statsmakterna, erkännande giltigheten af den uppfattning,

enligt hvilken en någorlunda betryggad ekonomisk ställning utgör en nödvändig

förutsättning för ett vaket och sjeltständigt, deltagande i lagstiftningsarbetet,

med antagande af nu gällande Riksdagsordning uppstälde skattebidragen

till staten såsom den gemensamma måttstocken för bestämmande af

den gräns, nedom hvilken valrätt till riksdagsman ej finge sträckas, samt dervid

satte nämnda gräns något högre än gränsen för valrätt inom kommunen,

hafva upprepade framställningar blilvit gjorda i syfte att förändra grunderna,

för den politiska rösträtten. Att så skulle inträffa var ock att förutse och

kunde, med hänsyn till det i viss män godtyckliga i hvarje på numeriska

grunder fotad begränsning för utöfvande af medborgerliga rättigheter, svårligen

undvikas. Redan vid 1.869 års riksdag väcktes fråga om upphäfvande

af alla inskränkningar rörande valrätt till Andra Kammaren, och vid icke

mindi e . än elfva efterföljande riksdagar hafva förslag framlagts, åsvftande

att antingen nedflytta eller ock att helt och hållet undanrödja de för denna

valrätts utöfvande faststälda gränser. Emellertid hafva samtliga dessa förslag

blifvit af Riksdagen förkastade och, med undantag af det vid 1880 års

riksdag framlagda, j em väl af Konstitutions-Utskottet af styrkta. Inom Andra

Kammaren hafva de i ämnet gjorda framställningarne tillvunnit sig bifall

endast vid de tre senaste riksdagarne, 1880 med 88 röster mot 80, 1881

med 103 röster mot 71 och vid nästlidna riksdag utan votering.

Bih. till Btkscl. Pro t. ISSo• 3 Semit. *2 BL eif t •

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitution*- Utskottets Utlåtande JS'':o 2.

Jemväl vid innevarande riksdag- har sträfvan efter en förändring i omförmälda

hänseende framträdt, ehuru i något förändrad form, uti en af Herr

K. It Arnoldson inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion,

jST:o 79, deri anföres, hurusom Riksdagens protokoll i bestämda dragvisade

den allmänna meningen, att utvidgning af den politiska rösträtten i

vårt land vore ett växande samhällsfeeliof. Detta gälde häda Kamrarne.

Men om sättet för detta behofs tillgodoseende hade de icke kunnat enas.

Andra Kammaren hade uttalat sig för och Första Kammaren mot nedsättning-

till hälften af gällande census för valrätt till Andra Kammaren. Dä

emellertid Första Kammaren såsom vilkor för sin medverkan syntes fordra

en förutgående statistisk utredning, föreslår motionären,

»att Riksdagen i skrivelse till Kongl. Maj:t anhåller, att Kongl. Maj:t

måtte låta utreda i hvad förhållande, med afseende på olika samhällsklasser

och förmögenhetsvilkor, eu allmän rösträtt eller rösträttens utsträckning till

alla, som betala skatt till kommun och stat, skulle komma att std till de

för närvarande röstberättigades antal och qvalifikationer, samt för nästa

Riksdag framlägga förslag till ändring af § 14 Riksdagsordningen i syfte af

utvidgad rösträtt för val till riksdagsmän i Andra Kammaren».

Förevarande framställning, hvars hufvudsakliga syfte torde vara att

söka i motionärens begäran om framläggande för nästa Riksdag af förslagtill

ändring af § 14 Riksdagsordningen i syfte af valrättens utsträckning,

skiljer sig från de i ämnet tillförne väckta motioner derutinnan, att förslagets

uppgörande och framläggande skulle föregås af en statistisk utredningför

att ådagalägga de förändringar med afseende på olika samhällsklasser

och förmögenhetsvilkor, införandet af allmän rösträtt eller rösträttens utsträckning

till alla dem, som erlägga skatt till kommun eller stat, skulle medföra,

en utredning, som motionären anser lämpligast kunna verkställas af den

andra statsmakten.

Under förutsättning, att Utskottet delade motionärens åsigt om det

önskvärda i eu utsträckning af valrätten till Andra Kammaren, godkänner

Utskottet den uppfattning, enligt hvilken ett förslag i sådan rigtning bör

grundas på en fullständig utredning af alla på frågan inverkande förhållanden.

Uppenbart är nemligen, att öfvertygelsen om det berättigade och för

samhällets lugna utveckling gagnande i eu åtgärd, som afser att inrymma

politiska rättigheter åt samhällsklasser, hvilka deraf för närvarande icke äro

delaktige, måste grunda sig på vissheten eller åtminstone sannolikheten deraf,

att dessa samhällsklasser ega de qvalifikationer, förutan hvilka rättighet till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande JS:o 2.

3

deltagande i rådslagen om fosterlandets angelägenheter ej bör ifrågakomma.

Men vissheten härom kan endast vinnas genom eu undersökning, som klart

visar, Itvilka de kategorier af befolkningen äro, livilka man är sinnad medgifva

en sådan rättighet.

Vidare är Utskottet med motionären ense derom, att en utredning i

omförmälda hänseende icke kan verkställas af Utskottet, enär ''densamma,

derest den skall blifva uttömmande, måste nödvändiggöra uppsamlandet och

bearbetandet af ett vidlyftigt material, ett arbete, som endast genom de

Kongl. Maj:t underlydande organ kan nöjaktigt utföras. Emellertid synes

motionären hafva underskattat omfånget af ett sådant utredningsarbete, då

han antager, att detsamma kunde vara fullbordadt och ett derpå grundadt

förslag till valrättens utvidgning hinna uppgöras för att framläggas redan vid

nästa riksdag. Tillika bör Utskottet påpeka det enligt Utskottets åsigt

mindre följdrigtiga i motionärens förslag, att Kongl. Maj:t, sedan den förberedande

utredningen hlifvit verkstäld, skulle under alla omständigheter,

huru än utredningen utfölle, till Riksdagen göra framställning i ämnet. Det

låter dock tänka sig, att utredningen komme ett framvisa sådana resultat,

att hvarken Kongl. Maj:t eller Riksdagen funne den förordade reformen

önsklig.

Utskottet betviflar likväl, att ännu någon allmännare mening utbildat

sig rörande behofvet af en förändring af Riksdagsordningens föreskrifter angående

valrätt till Andra Kammaren i syfte af denna valrätts utvidgning.

De skäl, hvilka härvid äro för Utskottet bestämmande, hafva vid upprepade

tillfällen och jem väl vid sistlidna riksdag fullständigt framhållits och torde

derför nu ej behöfva ä nyo utvecklas. Särskild!, anmärkte Utskottet vid

nämnda riksdag, hurusom de senast företagna allmänna valen till Andra

Kammaren ingalunda syntes häntyda på något lifligare eller vid jemförelse

med förhållandet vid föregående valperioder väsentligen stegradt intresse

för valrättens utöfvande hos dem, som för närvarande egde denna rätt. ett

förhållande, som Utskottet medelst framläggande af vissa statistiska uppgifter

ådagalade, och som, enligt Utskottets åsigt, omisskänneligen visade, att inom

de samhällsklasser, hvilkas inflytande skulle genom valrättens utsträckning

stärkas, någon allmännare önskan i sådan rigtning icke låtit sig förspörjas.

Hvad motionären i strid mot denna åsigt anfört derom, att Riksdagens protokoll

skulle ådagalägga, att eu utvidgning af den politiska rösträtten vore ett

växande samhällsbehof, vederlägges, åtminstone hvad Första Kammaren beträffar,

deraf, att samtliga i sådant hänseende väckta förslag af denna Kammare

förkastats.

Ehuru Utskottet, såsom af det föregående synes, håller före, atthvarje

beslut om utsträckning af valrätten till Andra Kammaren bör föregås af en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.

fullständig utredning af de förhållanden, som på en sådan genomgripande

förändring kunna ega inflytande, anser Utskottet sig icke tillhöra att till

Riksdagen afgifva förslag om utlåtande till Konungen af en framställning för

vinnande af en sådan utredning; i följd livaraf, och då Utskottet på nu'' anförda

grunder icke heller anser tiden ännu vara inne för vidtagandet af den

grundlagsändring, som utgör hufvudsakliga syftet i den förevarande motionen,

Utskottet hemställer,

att sagda af Herr Arnoldson väckta motion ej må till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 Mars 1883.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Reservationer:

af Herr Sjöberg, som vid det förhållande, att motionären med sitt förslag

åsyftade ändring af § 14 i Riksdagsordningen, ansåg stadgandena i Pa

mom. af § 38 i nämnda grundlag, jemförda med hvad § 53 Regeringsformen

i hithörande del innehåller, icke innefatta hinder för Utskottet att tillstyrka

Riksdagen att i skrivelse till Konungen anhålla om vidtagande af åtgärd

för att åstadkomma den i motionen ifrågasatta utredningen;

af Herrar Westin, Norén, Carlsson, B. Andersson, Bor//, Näsman, Trålsson,

Friherre Nordenskiöld, och Svensén: »Hen i Sverige för närvarande

gällande politiska rösträtten är en af de minst utsträckta inom Europas och

Amerikas kulturländer. Hetta förefaller så, mycket besynnerligare, som vi

gerna framhålla, och detta i många hänseenden med rätta, att folkbildningen

i vårt land står på eu vida högre ståndpunkt än i de flesta andra länder,

och att en månghundraårig frihet hos oss alstrat en kärlek till lagbunden

ordning, som från vårt land afvärjt sa många af tidens härjande stormar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 2.

o

Ett missförhållande föreligger här tydligen, hvilket måste mycket menligt

inverka på det politiska lifvct i värt land, och hvilket, om det ej rättas,

kan blifva ganska farligt, i synnerhet i en tid, då personlighetsprincipen öfverallt

gör sig mer och mer gällande, och dä kroppsarbetaren mångenstädes framkommer

med stormande anspråk pa delaktighet i de politiska rättigheter, som

tillkomma andra medborgare och som så länge förvägrats honom. Sanningen

häraf har äfven erkänts af en del af representationen genom talrika, under

de senare åren åtminstone af Andra Kammaren välvilligt bemötta förslag till

en tidsenlig utsträckning af rösträtten.

De föreslagna förändringarne liafva dock hittills alltid strandat på

motstånd i Första Kammaren. Bland skälen för afslag har hland annat anförts,

att frågan för närvarande ej vore i statistiskt hänseende så utredd, att

man kunde fä en klar inblick i den förändring, som en större eller mindre

utsträckning af rösträtten kan komma att utöfva på representationens sammansättning.

Under sådana förhållanden synes det vara billigt, att en fråga, sä maktpåliggande

som denna och för hvilken så mäktiga stämmor höjt sig så väl

inom som utom representationen, åtminstone matte få den för en säker uppfattning

af densamma nödvändiga utredningen. För vår del äro vi fullt

öfvertygade, att denna utredning skall på ett slående sätt bevisa, att en

vallag, som endast meddelar politisk rösträtt åt omkring en fjerdedel af landets

myndiga, manliga befolkning och som knappast fört till representationen

en enda omedelbar representant för kroppsarhetarnes intressen, icke kan vara

förenlig med de principer, som ligga till grund för den moderna staten eller

med landets sanna val. Vi få derför föreslå,

att Riksdagen hos Kongi. Maj:t anhåller, det Kongi.

Maj:t måtte låta utarbeta och till eu kommande Riksdag

öfverlemna en statistisk utredning af det inflytande, som

en mer eller mindre utvidgad rösträtt kan komma att utöfva

i af seende å de röstberättigades antal, förmögenhetsvilkor

och samhällsställning och, om Kongi. Maj:t sä

finner lämpligt, till eu kommande Riksdag inlemna förslag

till förändring af 14 § Riksdagsordningen i syfte af rösträttens

utvidgning.»

Herr Hallenborg har begärt fä antecknadt, att han inom Utskottet uttalat

den äsigt, att med förevarande motion, såsom icke tillhörande Utskot
Bih.

till JRiiisd. Pr åt. 1883. 3 Sand. 2 Haft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitution,s- Utskottets Utlåtande N:o 2.

tets behandling, bort förfaras såsom i § 7 af Reglementariska Föreskrifter för

Riksdagen föreskrifyes.

Herr Afzelius bär begärt få antecknadt, att han, med vederbörligt tillstånd

ledig från riksdagsgöromålen, icke deltagit i Utskottets, med anledning

af skiljaktiga meningar, fattade beslut att till behandling mottaga denna

motion, hvilket synes honom icke stå rätt väl tillsammans med föreskriften

i § 38 mom. 1 Riksdagsordningen, som endast bemyndigar och förpligtigar

Konstitutions-Utsköttet att »meddela utlåtande öfver de från Kamrarne till

Utskottet remitterade grundlar/sfrågor» — icke att uppsätta förslag till »underdåniga

skrivelser» till Kongl. Maj:t i ämnen, som derjemte näppeligen

kunna strängt taget hänföras till »grundlagsfrågor» —, men att han detta

oaktadt, ställande sig Utskottets berörda beslut till efterrättelse, icke kunnat

undgå att deltaga uti föreliggande beslut i saken, hvartill Utskottet slutligen

kommit,

Herr J. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

detta ärendes behandling inom Utskottet.

Stockholm, Associations-Boktryekeriet, 1883.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.