Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af motion om revision i vissa delar af Regeringsformen och Successionsordningen.

1883-03-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1883:4, Utlåtande, i anledning af motion om revision i vissa delar af Regeringsformen och Successionsordningen.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.

7

N:o 4.

Ant. till Riksd. Kansli den 21 Mars 1883, kl. 1 e. m.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af motion om revision

i vissa delar af Regeringsformen och Successionsordningen.

Med åberopande af motiveringen till ett förslag, som under 1867

års riksdag skulle blifvit väckt inom Konstitutions-Utskottet, har ledamoten

af Andra Kammaren Herr A. Magnusson uti motionen N:o 94,

som blifvit till Utskottets behandling öfverlemnad, hemstält om fullständig

revision af gällande Regeringsform och Successionsordning, för

så vidt dessa grundlagar strida mot »den frihet i medborgerliga lifvet,

som under en senare tid varit rådande inom de fördomsfria klasserna

i vårt land.»

Motionären förmäler sig icke våga betvifla, att ännu qvarstående

restriktioner i kungliga personers fri- och rättigheter kunnat vara nyttiga

och må hända nödiga på den tid de tillkommit; men att desamma

fortfarande skulle finnas behöfliga, vågade deremot motionären bestrida.

Numera funnes ej någon, som trodde att en kunglig person, dess afkomling

eller frände, vore att betrakta såsom något högre väsende; tvärtom

vördnaden för dylika personer stege, i samma män som de sjelfve visade

sig fördomsfria och folkliga. Att under sådana förhållanden bibehålla

föråldrade grundlagsbud samt dymedelst tvinga kungliga afkomlingar

att anlita det skattdragande folket om underhåll vore minst sagdt oklokt.

Det alstrade snarare kallsinnighet emellan detta folk och de kungliga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 4.

afkomlingar, som måste af folket underhållas utan motsvarande gagn.

Om man deremot läte kungliga afkomlingar få samma fri- och rättigheter

som hvarje annan svensk medborgare, d. v. s. läte dem ärligt

försörja sig och de sina, fritt välja maka efter sitt hjertas böjelse samt

fritt resa ut och se sig omkring i verlden, så vågade motionären påstå,

att tvister och obehagliga diskussioner om anslagen på första hufvudtiteln

ej så ofta skulle ifrågakomma. På grund häraf föreslår motionären,

»att ofvannämnda grundlagar måtte fullständigt granskas, och

alla de föreskrifter borttagas, som icke stå väl tillsammans med nutidens

humanare åsigter om medborgares fri- och rättigheter».

Såsom af motionens mindre bestämda innehåll torde kunna slutas,

synes motionären åsyfta förändring eller upphäfvande af alla sådana inskränkningar

utaf vissa medborgerliga fri- och rättigheter, hvilka, i följd

af stadganden i §§ 44 och 45 Regeringsformen samt i §§ 4, 5, 6, 7 och

8 Successionsordningen, prinsar och prinsessor af det kungliga huset,

och således äfven den till tronföljden närmast berättigade prins, ehuru

han enligt grundlagen intager en särskild ställning, äro underkastade;

men då Utskottet anser de antydda inskränkningarne vara för statens

ändamål tillkomna och hvila på en allmängiltig grundsats, i fråga hvarom

någon närmare utredning icke lärer erfordras, hemställer Utskottet,

att Herr Magnussons förevarande motion må af

Riksdagen lemnas utan afseende.

Stockholm den 20 Mars 1883.

På Utskottets vägnar:

MAGNUS HALLENBORG.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1883.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.