Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16

1883-03-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1883:16, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16.

7

N:o 16.

Ank. till Riksd. Kansli den 15 Mars 1883, kl. 1 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring

i gällande stadgande om val af ledamot i eg o delning sr ätt.

117 § i Kongl. stadgan om skiftesverket i riket den 9 November

1866 har för närvarande följande lydelse:

»Förste domstol i skiftesmål å landet är egodelningsrätt i hvarje

härad eller tingslag. Ordinarie domaren i orten är deri ordförande,

derest icke, vid hans förfall, efter hvad särskilt stadgadt är, annorlunda

af vederbörande Hofrätt förordnas, eller Vi, på invånarnes gjorda anhållan

eller eljest förekomne anledningar, för större eller mindre distrikter,

skulle i nåder finna godt, att särskild person dertill utse. Ledamöterne

i rätten utgöras af tre i landthushållning kunnige, inom häradet

eller, tingslaget boende, bofaste män, hvilka, på föranstaltande af domaren

i orten, inför Häradsrätten, genom socknefullmäktige, efter förmedlade

hemmantalet utväljas. . Uppstår laga förfall för ledamot, kalle ordföranden

ojäfvig god man i dess ställe. De inom socknarne i häradet

eller tingslaget valde gode män kunna ock till ledamöter uti egodelningsrätten

utses; dock få de icke såsom domare handlägga skiftesmål,

dervid de som gode män biträdt.

Ledamot i egodelningsrätt skall, innan han i rätten inträder, domareed

aflägga, der han ej den ed förut svurit.»

_ Lag-Utskottet har nu från Andra Kammaren fått till sig hänvisad

en inom .Kammaren af Herr Johan Fr. Carlsson afgifven motion, N:o 60,

deri motionären — under åberopande af dels de motiv, som funnes anförda

uti en af honom vid sistliden riksdag väckt motion i ämnet (II,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16.

29), dels ock de under öfverläggningen om nämnda motion uti Andra

Kammaren för bifall till densamma andragna skäl — föreslår, »att ett

tillägg i § 117 af Kongl. stadgan af den 9 November 1866, angående

skiftesverket i riket, måtte af Riksdagen beslutas, så att nämnda § komme

att erhålla följande lydelse:

»Första domstol i skiftesmål å landet är egodelningsrätt i hvarje

härad eller tingslag. Ordinarie domaren i orten är deri ordförande,

derest icke vid hans förfall, efter hvad särskildt stadgadt är, annorlunda

af vederbörande Hofrätt förordnas eller Kongl. Maj:t på invånarnes

gjorda anhållan eller eljest förekomna anledningar, för större eller mindre

distrikt skulle i nåder finna godt att särskild person dertill utse.

Ledamöterna i Rätten utgöras af tre i landthushållning kunnige, inom

häradet eller tingslaget boende bofaste män, hvilka på föranstaltande

af domaren i orten inför Häradsrätten genom socknefullmäktige efter

förmedlade hemmantalet utväljas för en tid af sex år. Afgående ledamot

kan åter inväljas.

Uppstår laga förfall för ledamot, kalle ordföranden ojäfvig god

man i dess ställe o. s. v.»

Den nu af motionären åberopade motivering för den äskade förändringen,

hvilken motivering förekommer uti hans vid sistliden riksdag

i ämnet afgifna motion, har denna lydelse:

»Med nuvarande bestämmelser kunde en ledamot i egodelningsrätt,

om han så önskade, bibehålla denna sin befattning så länge han för

godt funne, oaktadt han befunnes mindre lämplig för ett så vigtigt uppdrag

som ledamot i en rätt, till hvars afgörande hänskjutits så vigtiga

frågor, som enligt skiftesstadgan skulle afgöras af egodelningsrätt; och

som det i regel förekomme, att invald ledamot i egodelningsrätt bibehölle

denna sin befattning så länge han lefde eller ända till dess ålderdomssvagheten

nödgade honom att afstå derifrån, kunde genom ett

sådant förhållande ett mindre gynsamt val leda till skada för månget

skifteslag. Ett längre utöfvande af befattningen vore visserligen icke

att klandra, då valet utfallit på dertill lämplig person, ty under ett

längre deltagande borde mera insigt vinnas i dithörande frågor, men att

en person, som vore olämplig för befattningen, skulle enligt nu gällande

stadganden på obestämd tid bibehållas dervid, vore olämpligt. Motionären

ville derför föreslå, att val af ledamot i egodelningsrätt bestämdes

för viss tid, såsom stadgadt vore om val till nämndemän, hvilkas

uppdrag närmast kunde jemföras med ledamots af egodelningsrätt. Att

en sådan ändring af stadgandet om val af ledamot i egodelningsrätt

icke skulle utesluta sådana personer, som befunnits lämpliga för befatt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16. 9

ningen, visade den nu under några år tillämpade författning om nämndeman

sval, då det vanligtvis förekommit, att den som ansetts lämplig dertill

fått emottaga återval. Men deremot skulle den fördelen vinnas, att

vid de fall, då ett val befunnits mindre lyckosamt, man inom en bestämd

tid kunde hoppas att bättre vinna målet.»

Med anledning af motionärens, på nu anförda motivering stödda

förslag i enahanda syfte, som det i nu förevarande motion, yttrade sig

Utskottet vid förra riksdagen sålunda:

»Den jemförelse, motionären gjort mellan ledamöter i egodelningsrätt

och nämndemän, är i Utskottets tanke icke fullt rigtig. Ledamot

i egodelningsrätt är domare med personlig röst: nämnden har endast

en kollektivröst; och hvad som gäller om domare i allmänhet, att det

icke kan vara lämpligt, att de tillsättas på viss tid, gäller sålunda i sin

fulla utsträckning om ledamot i egodelningsrätt, men behöfver icke göra

det beträffande de särskilde nämndemännen.

• Skulle en begränsning af tjenstgöringstiden för ledamot af egodelningsrätt

ifrågakomma, borde denna ske genom bestämmandet af en

viss åldersgräns, efter hvars uppnående ledamot i egodelningsrätt skulle

vara skyldig att från befattningen afgå; men något förslag i sådant

hänseende föreligger icke för närvarande.

kortare tids tjenstgöring för ledamot i egodelningsrätt synes

äfven i det afseendet mindre lämplig, att, äfven om den, som väljes till

denna befattning, bör vara och verkligen är »i landthushållning kunnig»,

är det dock endast genom vanan att som domare handlägga skiftesmål

som denna kunskap utbildas uti det särskilda afseende, hvarom här

är fråga.

^■pill följd deraf, att befattningen icke är gifven allenast på viss

tidj torde densamma anses mera hedrande och de dertill lämpligaste

personer finnas mera villige att åtaga sig uppdraget.

»Då, i händelse af laga förfall för ledamot, ojäfvig god man kan

utan vidare omgång af ordföranden inkallas i ledamotens ställe, synas,

äfven med nuvarande bestämmelser, svårigheter icke böra möta att

alltid få egodelningsrätt sammansatt af lämplige personer.»

. Utskottets på nu återgifna skäl grundade hemställan, att motionen

icke måtte föranleda någon Riksdagens åtgärd, blef af Första Kammaren

utan föregående öfverläggning eller omröstning bifallen, men af

Andra Kammaren till Utskottet återförvisad med 62 röster mot 41, hvilka

senare afgåfvos för bifall; hvadan frågan förföll.

De af Utskottet vid förra riksdagen andragna skäl finner UtBih.

till Riksd. Prot. 1883. 7 Sami. 11 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Lag.-Utskottets Utlåtande N:o 16.

skottet för sin del äfven nu giltiga och vill endast tillägga den anmärkning,

att motionären icke ifrågasatt nå^on förändrad anordning beträffande

valet af gode män vid landtmäteriförrättningar, hvilka gode män,

om motionärens förslag antoges och sålunda ledamöter i egodelningsrätt

blefve utsedde för en tid af sex år, ändock fortfarande skulle utses

för lifstiden — en bristande öfverensstämmelse i hufvudgrundsatser

beträffande likartade stadganden, till hvilken lagstiftaren icke bör göra

sig skyldig.

Utskottet hemställer,

att motionen icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 15 Mars 1883.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservationer:

af Herr Lavin, med hvilken Herrar Magnus Jonsson och Johannes

Johnsson instämt: »Nämndeman, som enligt den intill år 1872 gällande

lag kunde bibehålla befattningen så länge han det ville, väljes numera

för sex år.

I det af Lag-Utskottet till 1872 års Riksdag afgifna utlåtande

med förslag till den i Juli 1872 utfärdade förordning om ändring af 1

kap. 1 och 10 §§ Rättegångsbalken, anför Utskottet bland annat, att

nämndemans rättighet att bibehålla sin befattning så länge han. det ville

vore stridande mot den grund, folkets förtroende, hvarpå institutionen

hvilade, att om misstag vid val af nämndeman blifvit begånget, det

borde finnas möjlighet att någon gång rätta misstaget, samt att någon

tid derför borde bestämmas, efter hvars förlopp nytt val borde eg a rum.

Motionären föreslår nu, att den för val af nämndeman bestämda

tid af sex år måtte blifva gällande också vid val af ledamot i egodelningsrätt;

och kan jag för min del ej annat än biträda detta förslag. Be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 16.

fattningarne af nämndeman och ledamot i egodelningsrätt synas mig

vara fullt jemförliga med hvarandra. Begge äro domare och innehafva

förtroendeupppdrag. Den af Utskottet anmärkta olikhet med hänsyn

till sättet för omröstande till dom vid häradsrätt och egodelningsrätt

verkar efter mitt omdöme ingen åtskilnad i nämndemans eller egodelningsrättsledamots

ställning till menigheten, som valt dem. Alldeles

samma skäl, på grund hvaraf man ansett nödigt att begränsa tiden, för

hvilken nämndeman väljes, synas mig bjuda, att enahanda tidsbegränsning

bör ega rum vid val af egodelningsrättsledamot. Olägenheten

deraf att, såsom tvifvels utan mer än en gång inträffar, ledamot saknar

egenskaper, nödiga för ett rätt uppfyllande af sitt kall, verkar till skada

för begge domstolarne — i egodelningsrätt så mycket mer som ledamöterna

der icke hafva en blott kollektiv röst — och det lärer icke

vara alldeles gifvet, att en sådan ledamot finner sig föranlåten att sjelfmant

träda från befattningen.

På grund af hvad jag nu anfört och då den af motionären tilllagda

bestämmelse, att afgående ledamot må åter inväljas, synes mig

vara nödig och nyttig, tillstyrker jag att Riksdagen må för sin del besluta,

att § 117 i gällande skiftesstadga erhåller den af motionären föreslagna

förändrade lydelse.»

af Herrar Jonas Jonasson och Lars Andersson.

Herr Smedberg har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit

i ärendets behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.