Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22

1883-03-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1883:22, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22.

1

N:o 22.

Ånk. till Riksd. Kansli den 29 Mars 1883, kl. 6 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphörande

af klockares brefb äring sskyldighet
-

Uti 24 kap. 32 § Kyrkolagen stadgas, bland annat, att klockaren

»skall bära kapitlets, prostens och kyrkoherdens bref till prosten, när

de honom tillhandakomma, till nästa klockare, och der sådant försummas,

till skadan, som deraf timar, svara.»

Lag-Utskottet har nu fått från Andra Kammaren emottaga en

inom Kammaren af Herr Carl Persson afgifven motion, N:o 31, deruti

föreslås, att ofvan anförda stadgande måtte upphäfvas, samt följaktligen

24 kap. 32 § Kyrkolagen hädanefter komma att erhålla följande

lydelse:

»Han skall ock vara kyrkan trogen, och kyrkoherden och församlingen

lydig, sörja för ringningen och klämtningen, på behöriga

tider ställa timklockorna, samt taga allt det i noga akt och förvar,

som honom i händer antvardas och förtros. Desslikes skall han vara

presterna vid gudstjensten, skriftermålen och, när det befalles, uti

socknebud, samt annan kyrkotjenst, vid handen; men ingalunda genom

någon kyrkoherdens enskilda tjenst besväras, hindras eller afhållas

Bih. till Riksd. Prat. 1883. 7 Sami. 16 Häft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande A:o 22.

ifrån den pligt honom åligger, med all flit och trohet drifva barnaläran.

I det öfriga hvad hans embete angår, så rättar han sig efter

den förordning, som biskopen och konsistorium honom föreskrifva.»

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 19 Maj 1874 hos Kongl.

Maj:t anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huru vida,

i likhet med hvad redan blifvit förordnadt i fråga om kronobrefbäringen,

den brefbäringsskyldighet, som enligt 24 kap. 32 § Kyrkolagen

ålåge klockare, kunde öfverflyttas på postverket, samt derefter hos

Riksdagen göra den framställning i ämnet, som för ändamålets vinnande

kunde finnas erforderlig; så fann Kongl. Maj:t den 10 Augusti

1877, vid föredragning af omförmälda skrifvelse, densamma icke för

det dåvarande föranleda till annan åtgärd, än att Kongl. Maj:t förordnade:
att

den, enligt nådiga kungörelsen den 5 December 1873, angående

fribrefsrättens upphörande m. m., kyrkoherdar tillagda rätt

att för skrivelser i tjensteärenden, hvilka med allmän post befordrades,

begagna tjenstefrimärken och tjenstebref kort, skulle äfven till

komministrar och kapellpredikanter samt pastorats- och sockenadjunkter

utsträckas; samt

att, då ecklesiastik tjensteman, hvilken egde att anlita klockareposten,

anmälde sig å postanstalt till begagnande af lösväska för befordran

af försändelser, som rörde tjensten, dylikt postförsändningssätt

skulle honom medgifvas, utan att, der ej lösväskan användes för fortskaffande

af andra försändelser än dem, som anginge hans tjenst, någon

afgift finge honom affordras för lösväskans expedierande å postanstalt

eller för densammas fortskaffande med allmänna posten.

Till följd af nu anförda bestämmelser torde ecklesiastik tjensteman,

som eger att anlita klockareposten, ytterst sällan behöfva begagna

sig af denna rätt, hvilken följaktligen ock ytterst sällan bör

komma i användning; men då möjligen fall ännu någon gång kunna

inträffa, vid hvilka full anledning må förefinnas att anlita klockareposten,

och, vid sådant förhållande, tillräckliga skäl icke synas förekomma

att alldeles upphäfva den klockarne i kyrkolagen ålagda bref
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 22. 3

bäringsskyldighet, som under nuvarande förhållanden ej heller bör

kunna vara för dem betungande, hemställer Utskottet,

att förevarande motion icke må vinna Riksdagens

bifall.

Stockholm den 29 Mars 1883.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Herr Berglöf har begärt få här antecknadt, att han icke deltagit

i ärendets behandling inom Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.