Sök i Ratio Lex

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25

1883-04-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1883:25, Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25.

N:o 25.

Ant. till Riksd. Kansli den 12 April 1883, kl. 7 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om utarbetande

af förslag till ny legostadga.

Lag-Utskottet har från Andra Kammaren fått till sig hänvisad

en inom Kammaren af Herr Jan Ehasson afgifven motion, N:o 35,

deri motionären erinrar, att Ivongl. Legostadgan för husbönder och

tjenstehjon, utfärdad den 23 November 1833, följaktligen snart varit

gällande i femtio år; att sedan dess utfärdande tider och förhållanden

i flere afseenden förändrats, utan att stadgan under tiden undergått

någon synnerlig ändring; att efter motionärens tanke alltför stränga

och obilliga bestämmelser i densamma ännu qvarstode, hvarå motionären

anför åtskilliga exempel; samt att sadant verkade menligt a

både husbönder och tjenstehjon; och hade dessa omständigheter, som

talade för en omarbetning af legostadgan i dess helhet, gifvit motionären

anledning föreslå, “det Riksdagen må hos Kongl. Maj:t i underdånig

skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och en

kommande Riksdag förelägga förslag till ny legostadga.“

Vid 1862—1863 års riksdag''föreslog dåvarande Sammansatta Lagsamt

Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet, med anledning af flere i

ämnet väckta motioner, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och Rikets näst sammanträdande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25. 13

St ändei meddela förslag till ny legostadga. Såsom skäl för denna

hemställan anförde det Sammansatta Utskottet, att genom den förändring

i åsigter rörande förhållandet mellan husbönder och tjenstehjon,

en senare tid medfört, enligt hvilka åsigter det patriarkaliska förhållande^

dem emellan kunde anses hafva upphört och öfvergått till ett

mera juridiskt, genom de förändringar i bestämmelserna om laga försvar,

som Kongl. förordningen den 29 Maj 1846 om försvarslösa och

till allmänt arbete förfallna personer innehölle, samt genom de tid

efter annan vidtagna förändringar i sjelfva legostadgan, densamma

hade förlorat det inre sammanhang och den sjelföfverensstämmelse,

en lag borde eg a, och stadganden, grundade på helt olika principer,

deri numera hade plats bredvid hvarandra. Ett sådant förhållande

kräfde ovilkorligen rättelse, och behofvet häraf hade så väl vid den

nämnda som flere föregående riksdagar framkallat eu mängd motioner;

men just emedan de principer, hvarpå 1833 års legostadga hvilade,

vore snart sagdt motsatta dåmera gällande åsigter i detta hänseende,

ansåge Utskottet partiella förändringar i densamma mindre lämpliga,

enär de alltid qvarlemnade något af det utdömda gamla. De framstälda

yrkandena om en fullständig omarbetning af legostadgan syntes

derför Utskottet fullt berättigade. Utskottets på dessa skäl grundade

hemställan om en allmän revision af legostadgan bifölls visserligen

af Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet, men blef af Presteoch

Bondestånden afslagen, och man torde icke misstaga sig, om man

tillsknfver .de sistnämnda ståndens beslut en hos dem befintlig farhåga

att, vid eu revision af legostadgan i dess helhet, genom ändrade

lagbestämmelser skulle bortfalla den ännu qvarlefvande återstod af

det patriarkaliska förhållande mellan husbonde och tjenstehjon, hvarå

gällande legostadga är grundad, och livilket förhållande, man må säga

hvad som helst om dess mindre öfverensstämmelse med vår tids åskådning

. och omständigheter, dock utgör kärnpunkten i vår svenska lagstiftning

om tjenstehjonsaftal och hos oss höjer detta aftal — sedt vare sig

från husbondens eller tjenstehjonets synpunkt — öfver ett vanligt arbetsaftal.

En sådan synpunkt är ock i stånd att, om man från densamma

utgår vid bedömande inom tjenstehjonsaftalets gränser af ömsesidig

rätt och skyldighet, i tillämpningen mildra mången af nuvarande legostadgas

onekligen något föråldrade detaljbestämmelser och åstadkomma

att denna stadga, ehuru stiftad för femtio år sedan, ännu kan verka

till gagn.

En alldeles särskild anledning att icke för närvarande påyrka

en allmän revision af legostadgan — en revision, den der i alla hänBih.

till Riksd. Prof. 1883. 7 Sami. 18 Käft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 25.

delser icke torde kunna länge uppskjutas — finner Utskottet i den

nära öfverensstämmelse, med hvilken denna stadga, på sätt Rikets

Ständer redan anmärkte vid 1862 —1863 års riksdag, står till bestämmelserna

om laga försvar. Lagstiftningen i sistnämnda hänseende är nemligen

för närvarande under omarbetning, i det att, enligt hvad upplyses

i Justitieombudsmannens till innevarande riksmöte afgifna embetsberättelse,

de komiterade, åt hvilka Ivongl. Maj:t under den 1 Juli 1881 uppdragit

att utarbeta förslag till ny lagstiftning i de ämnen, som hittills

varit afhandlade i Kongl. stadgan den 29 Maj 1846 om försvarslöse

och till allmänt arbete förfallne personer, numera inkommit med förslag

till förordning angående lösdrifveri, in. m., öfver hvilket förslag

Kongl. Maj:t infordrat underdåniga utlåtanden från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,

från hvilka samtligo emellertid utlåtanden ännu icke

till Kongl. Maj:t inkommit.

Vid sådant förhållande, och då vid 1879 års riksdag en af.Utskottet

gjord hemställan om eu allmän revision af legostadgan icke

vann Riksdagens bifall, finner Utskottet för närvarande icke skäl att

tillstyrka förevarande motion; utan hemställer,

att motionen icke må föranleda någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 12 April 1883.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Herrar Grefve Mörner, Grefve Strömfelt och Berglöf hafva begärdt

få här antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom

Utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.