Sök i Ratio Lex

Lag- 0telottets Utlåtande AV o 39

1883-04-24 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1883:39, Lag- 0telottets Utlåtande AV o 39

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lag- 0telottets Utlåtande AV o 39

1

N:o 39.

Ank. till Riksd. Kansli den 24 April , 1883, kl. 12 midd.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af dels Kamrarnes skiljaktiga

beslut beträffande vissa delar af det under första

punkten i Utskottets Utlåtande N:o 23 afgifna förslag

till Lag angående tillsättning af presterliga tjenster,

dels ock återremiss från Andra Kammaren af andra

punkten i nämnda utlåtande.

f»

I Utlåtande N:o 23, öfver väckta förslag om ändrad lagstiftning

angående tillsättning af presterliga tjenster, har Lag-Utskottet hemstält,

dels i första punkten, med anledning af Herrar Westins, Joh. Anderssons

och J. M. Svenssons, Anders Bengtssons samt P. Näsmans

och P. Westmans afgifna motioner,

att Riksdagen ville för sin del antaga en i nämnda hemställan

t or muler ad Lag angående tillsättning af presterliga tjenster;

dels i andra punkten:

att Herr J. Smedbergs motion icke måtte af Riksdagen bifallas

Vid behandling af detta utlåtande har, enligt till Utskottet ankomna

protokollsutdrag,

Första, Kammaren

bifallit Pitskottets hemställan så väl i första som i andra punkten •

Andra Kammaren

beträffande första punkten

beslutit, att § 3 mom. 1 skulle erhålla följande lydelse:

»Till presterlig tjenst njute prest befordringsrätt endast inom

det stift, han tillhör, der lian ej, på sätt i 21 § sägs, af församling till

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 7 Sami. 28 Höft.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39.

deri tjenst kallats, eller ock vidsträcktare rätt genom denna lag eller

särskild! af Konungen honom meddelats»;

afslagit § 26;

godkänt samtlige öfriga §§ jemte lagförslagets öfverskrift;

återförvisat ingressen till förslaget; och

förklarat Utskottets i första punkten gjorda hemställan besvarad

genom Kammarens öfver det i punkten framlagda lagförslaget fattade,

ofvan antecknade beslut;

samt, beträffande andra punkten,

till Utskottet återförvisat samma punkt.

Kamrarne hafva sålunda enat sig om att godkänna de allra flesta

§§ i det af Utskottet framlagda förslag till lag angående tillsättning af

presterliga tjenster och endast angående tvenne §§ i samma förslag

stannat i skiljaktiga beslut, i det att dessa §§ blifvit af Första Kammaren

godkända i den lydelse, Utskottet föreslagit,^hvaremot Andra Karnis

aren gifvit den ena af nämnda §§ en annan lydelse, än den af Utskottet

föreslagna, samt afslagit den andra.

Besluten utmärka, enligt Utskottets uppfattning, en hos båda

Kamrarne rådande önskan att nu bringa lagen till stånd; och Utskottet

tror sig icke misstaga sig, om Utskottet uttalar, att särskild! Andra

Kammarens beslut att återremittera lagens ingress och andra punkten

af Utskottets hemställan varit föranledda af en hos Kammarens flertal

befintlig förhoppning, att, vid Utskottets åtgärder med anledning af

Kamrarnes olika beslut, ett för båda Kamrarne antagligt sammanjemkningsförslag

skulle kunna åstadkommas.

Utskottet tror sig sålunda handla i grundlagens anda, då Utskottet,

vid denna Kamrarnes samstämmiga önskan att nu bringa detta

länge omhandlade ärende till ett lyckligt slut, går att framställa sitt

sammanjemkningsförslag.

Utskottet hemställer härvid, beträffande § 3-. mom. 1, att Första

Kammaren måtte i hufvudsak förena sig i Andra Kammarens beslut.

Utskottet har dock funnit den af Andra Kammaren antagna ordalydelse

böra undergå jemkning i redaktionen. Den genom den nya lydelsen

af detta moment församling lemnade rätt att, vid kallelse till fjerde

profpredikant, gå utom stiftet och uppsöka den i församlingens tanke

lämpligaste, hvar helst inom riket han än är till finnandes, torde både

vara öfverensstämmande med sjelfva kallelserättens natur och kunna

bereda församlingen afsevärda fördelar.

Det sålunda förändrade innehållet af § 3 mom. 1 föranleder der
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39. 3

till, att den hänvisning till § 3, som förekommer i § 27 mom. 4,

bör utgå.

Hvad angår röstgrunden vid prestval, så torde, då Första

Kammaren godkänt Utskottets hemställan, att Herr Smedbergs förslag

om en efter afgifterna till presterskapets aflöning bestämd röstgrund

icke måtte bifallas, frågan om antagande af nämnda röstgrund vid prestval

vara förfallen, och med anledning af Andra Kammarens återremiss

af denna hemställan någon annan åtgärd icke kunna af Utskottet vidtagas,

än hvad här nedan föreslås.

Då Första Kammaren antagit den af Utskottet föreslagna

§ 26 i dess helhet, och Andra Kammaren, med afslag å denna §,

till Utskottet återförvisat ej mindre lagens ingress, som afser att upphäfva

förordningen om prestval den 1 April 1843 samt hvad kyrkolag

med dertill hörande författningar i öfrigt innehålla stridande mot lagens

bestämmelser, än äfven Utskottets hemställan i andra punkten af utlåtandet,

samt hufvud skälet till återremissen från Andra Kammaren måste

antagas vara, att Kammaren, som icke ansett sig kunna-i allo godkänna

den af Utskottet i § 26 föreslagna röstgrund, önskat, att det på grund

af hithörande bestämmelser i 1843 års prestvalsförordning öfvervägande

inflytande å prestvalen, som egarne af jordbruksfastighet i allmänhet

utöfva, måtte blifva begränsadt; så har Utskottet funnit, det Utskottets

sam man jemkning mellan Kamrarnes sålunda hysta åsigter i frågan lämpligen

bör ske på det sätt, att, med bibehållande i öfrigt af Utskottets

förut afgifna förslag till röstgrund, ett relativt röstmaximum bestämmes

jemväl hvad angår rösträtt för jordbruksfastighet. Utskottet föreslår

detta maximum till en femtedel af församlingens hela röstetal å kyrkostämma.

Utskottet får alltså, i ändamål af sammanjemkning, hemställa,

1) att Kamrarne, hvardera med frånträdande af sina förut

fattade beslut beträffande § 3 inom, 1, § 26 och § 27 mom. 4

i det förslag till Lag angående tillsättning af presterliga tjenster,

om hvars antagande Lag-Utskottet i Utlåtande N:r 23 hemstält,

ville för sin del antaga följande lydelse af §§ 3, 26 och

27 i nämnda förslag till lag:

§ 3.

1. Till presterlig tjenst njute prest befordringsrätt endast

inom det stift, han tillhör, der icke han, efter ty i § 21 sägs,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39.

varder af församling i annat stift kallad till fjerde profpredikant

eller eljest enligt denna lag eger vidsträcktare rätt eller ock sådan

rätt är honom särskilda af Konungen meddelad.

2. Befordringsrätt till presterlig tjenst i Stockholm skall

stå öppen för hela rikets presterskap.

§ 26.

1. Rösträtt vid prestval tillkommer en hvar, som i församling,

der sådant val skall anställas, eger rättighet att i

kyrkostämmas öfverläggningar och beslut deltaga; och galle

vid valet i afseende på röstberäkning samt rösträtts utöfning

och öfverlåtande på annan person hvad för kyrkostämma är stadgadt

; dock med den jemkning i församling å landet, att rösträtt,

som tillkommer någon för andra beskattningsföremål än

jordbruksfastighet, icke må åtnjutas för mera än en femtedel

af det röstetal, hvilket eljest bort ''tillkomma honom enligt den

för omröstning å kyrkostämma gällande röstgrund, och att icke

heller någon må i valet deltaga med större röstetal för jordbruksfastighet

än en femtedel, och för andra beskattningsföremål

än en femtiondedel af församlingens hela röstetal å kyrkostämma.

Uppkommer vid den beräkning af rösträtt ensamt

bråktal, åtnjutes derför en röst; uppkommer, jemte helt tal,

bråktal, skall bråktalet bortfalla.

2. För prestval skall särskild vallängd upprättas och på

frågodagen justeras. Anmärkning mot vallängden skall, för

att kunna komma under pröfning, vid justeringen på frågodagen

göras af röstägande eller dess fullmäktig, öfver gjord

anmärkning beslute valförrättaren. Gillar han den, varde vallängden

derefter rättad. Kan väckt fråga om rättelse eller

tillägg i vallängden ej då utredas, varde den till valdagen

uppskjuten.

3. I afseende på rösträtt vid prestval i stad, för hvilken

särskild röstgrund vid dylika val blifvit eller, i enlighet med

vederbörande kyrkostämmas förslag, varder af Konungen faststäld,

skall gälla hvad derom är eller, i enlighet med kyrkostämmans

förslag, blifver af Konungen förordnadt. Lag samma

vare i fråga om särskild röstgrund vid prestval i pastorat, som

omfattar både stads- och landsförsamling, så ock om vallängd

vid prestval i Stockholm.

i .

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39.

5

§ 27.

1. På frågodag för beredande af val till kyrkoherde^''enet

ege församlingen, om hon det önskar, begära att uppgifven

prestman skall såsom fjerde profpredikant på förslaget uppföras,

och må fråga härom väckas allenast af den, som i den

justerade vallängden upptagen och sjelf tillstädes är. Begäres

till annan presterlig tjenst fjerde profpredikant, varde frågan

ej upptagen.

2. År frågan så väckt, som nu sagdt är, då skall genom

omröstning utrönas, huruvida församlingen äskar fjerde profpredikant.

Bifaller församlingen det derom väckta förslag med

den röstöfvervigt, hvarom i nästföljande moment stadgas, och

är endast en prestman uppgifven, vare han till fjerde profpredikant

begärd. Äro två eller flere prestmän uppgifna, anställes

ny omröstning till utrönande, hvilken af dem skall till

fjerde profpredikant begäras. Omröstningen skall öppet verkställas

och må endast den rösta, som jemlikt mom. 1 behörig

är att i frågan talan föra. Hvar röstandes mening varde för

eu röst räknad.

3. Har vid sådan omröstning, då fråga är om kyrkoherdetjenst,

hvars tillsättning är Konungen förbehållen, mera än

hälften af de i omröstningen deltagande, och, då fråga är om

konsistoriel kyrkoherdetjenst, mera än hälften af hela antalet

af de i den justerade vallängden uppförda röstberättigade förenat

sig att till fjerde profpredikant begära samme prestman,

uppskjutes förrättningen, till dess domkapitlet vidare förordna!

I annat fall vare frågan om fjerde profpredikant förfallen.

4. Har församling till fjerde profpredikant begärt prestman,

som är obehörig att på förslaget uppföras eller vägrar

att församlingens kallelse efterkomma, då skall domkapitlet

afslå församlingens begäran. Har beslutet derom vunnit laga

kraft, vare frågan om fjerde profpredikant förfallen. Dör, innan

val är hållet, begärd fjerde profpredikant, som behörig

var, eller förlorar han innan den tid behörighet, som han på

frågodagen hade, stånde församlingen öppet att kalla annan

fjerde profpredikant.

5. Förekommer ej skäl, som nu är sagdt, till afslag på

församlingens begäran, uppföre domkapitlet den, som till fjerde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lag Utskottets Utlåtande N:o 39.

profpredikant begärd blifvit, på förslaget och utfärde, sedan

beslutet vunnit laga kraft, till honom kallelse att på förelagd

dag aflägga prof som i § 20 sägs.

6. Har, då fråga är om konsistoriel kyrkoherdetjenst,

prestman till följd af församlingens kallelse blifvit såsom fjerde

profpredikant å förslaget uppförd och vid valet stäld under

omröstning, skall med tjenstens tillsättande för den gången

så förfaras, som i § 41 mom. 2 sägs;

och

2) att Andra Kammaren ville om lagens ingress fatta beslut

och dervid samma ingress antaga.

Slutligen och då det al Första Kammaren lemnade bifall till Utskottets

i första punkten af Utlåtandet N:r 23 gjorda hemställan måste

anses vara gifvet under förutsättning af den lydelse af lagen, Kammaren

vid ärendets första behandling godkände, samt sålunda icke gälla för

det fall, att Kammaren antager hvad Utskottet här ofvan i första punkten

föreslagit, samt förhållandet torde vara enahanda med Andra Kammarens

rörande Utskottets hemställan under första punkten i Utlåtandet

N:r 23 gifna förklarande, att denna hemställan vore besvarad genom

det beslut, Kammaren öfver det i samma punkt framlagda lagförslaget

fattat, får Utskottet, under förutsättning, det båda Kamrarne bifalla

hvad Utskottet i första punkten och Andra Kammaren derjemte hvad

Utskottet i andra punkten här ofvan föreslagit, göra hemställan om Kamrarnes

förklarande,

att Riksdagen för sin del antagit en

Lag

angående tillsättning af presterliga tjenster

af den lydelse Kamrarnes i anledning af Utskottets

hemställan -ej mindre i Utlåtandet N:o 23 än i detta

utlåtande fattade samstämmande beslut utvisa.

Stockholm den 24 April 1883.

På Lag-Utskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39.

7

Reservation:

af Herr Anders Persson, som ansett, att Utskottet, i följd af

stadgandet i § 63 Riksdagsordningen, icke kunnat i det skick ärendet

förelåg föreslå något sammanjemkningsförslag.

Herrar Samzelius och Grefve Strömfelt hafva begärt få här antecknadt,

att de icke deltagit i behandlingen af detta sammanjemkningsförslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelse:

I Lag-Utskottets Utlåtande N:o 39 liar vid Utskottets i samma ut

låtande gjorda tredje hemställan ordningsbeteckningen 3) för punkten bort

fallit.

Bih. till Biksd. Prof. 1883. 7 Sami.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.